OL 07/08 #5

osqledaren nr 5 07/08

osqledaren.indd 1

08-03-03 18.20.28

0%2 !,"). "9''$% &/,+(%--%4 ).'6!2 -d",%2!$% $%4 6) 4!2 $)' .`'/. !..!.34!.3 Att läsa en master- eller magisterutbildning på KTH innebär flera saker. Du blir mer specialiserad inom det område du är intresserad av. Dessutom blir du uppdaterad på den senaste forskningen. Men framförallt får du möjlighet att arbeta i hela världen.

Du läser hela utbildningen på engelska och får en internationellt gångbar examen som öppnar dörren till en spännande karriär med massor av möjligheter. För att kunna söka behöver du ha en examen på grundnivå (180 hp /120 p) från svensk högskola eller motsvarande utländsk examen. Din examen måste också innehålla ämnen som är relevanta för programmet du söker. Gå in på www.kth.se och läs mer.

Hälsningar KTH

osqledaren.indd 2

08-03-03 18.20.29

Osqledaren nr 5 07/08 Efter några kurser på Lärarhögskolan blir man lätt lite skadad - mer än en gång har det hänt att jag suttit på en föreläsning och undrat om läraren framför mig någonsin ens känt lukten av pedagogik. Faktum är att det finns en instans på KTH som jobbar med just lärarutbildning för föreläsare, KTH Learning Lab. Inför det här numret har Osqledaren varit och besökt dem för att se vad de pysslar med, och om de faktiskt gör någon skillnad. Dessutom ger Osqledaren dig metoderna som gör att du klarar tentan. Utbildning handlar nämligen detta nummer om. Men som vanligt om mycket mycket mer.

innehåll

På kåren arbetar man annars just nu med förberedelserna inför den stora omställning det kommer att innebära att kårobligatoriet slopas. För nu, efter flera turer fram och tillbaka, ser det ut att bli verklighet. Nyligen presenterades en utredning om hur avskaffandet ska genomföras, man vill se till att det görs så att så mycket som möjligt av kårens nyttiga verksamhet bevaras. I kårens åsiktsdokument står till exempel att ”THS ska komplettera KTH genom att träna andra färdigheter såsom social kompetens, kreativitet och förmåga att driva projekt”. Det är inte så många som känner till det, men faktum är att kåren erbjuder massor med möjligheter att göra just detta, kolla upp vad som finns som du är intresserad av! Det finns alltid nya saker du kan lära dig. ”Lär som om du skulle leva för evigt. Lev som om du skulle dö imorgon.”

- Gandhi Sara Gustavsson Chefredaktör 07/08

osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans studentkårs medlemstidning och har en upplaga på ca 18 000 ex. Den kommer ut 7-8 gånger per år och skickas kostnadsfritt till alla studenter på KTH. chefredaktör och ansvarig utgivare Sara Gustavsson grafisk form och layout Sara Gustavsson omslag Jonas Gunnarsson

skribenter Felix Mandoki, Sara Eriksson, Dennis Nkangi, Viktor Sebes, Cristian Franzén, Frej NaimiAkbar, Calle Finnström, Sara Gustavsson, Ethel Luvall, Alexander Biledt, Johannes Koch, Sergej Kotliar

osqledaren.indd 3

fotografer Robert Lyngman, Viktor Sebes illustratörer Helen Silvander, Jonas Gunnarsson, Josefin Karlsson, Cristian Franzén, Johannes Koch repro och tryck Wallin & Dalholm Boktryckeri AB papper multioffset 100 g

kontakt osqledaren@ths.kth.se 08/070 - 790 98 70

Kårobligatorieutredningen

4

Fråga fysikern

8

Kårkreativitet

9

Learning Lab

10

Rektor skriver

15

Karriärrapporten

17

Framstående farkostteknik

19

Söka jobb

20

Ingenjörsetik

22

Utbildningskvaliteten sjunker

24

FFLA

28

Pluggtips

30

Kårspexet

34

svaret är ja; ring KårX på 08 - 10 45 72 och kolla om din adress stämmer. 3) Om adressen hos KårX stämmer men du ändå inte får tidningen kan du ringa CityMail på 0200 - 211 911 bidrag Manusstopp för nr 6 är den 28/3 -08.

Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material.

För icke beställt material ansvaras inte.

I tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

annonskontakt tomat annons & reklambyrå www.tomat.se eller info@tomat.se får du inte osqledaren?

1) Har du betalat kåravgiften? 2) Om

3 08-03-03 18.20.33

kårobligatoriet

efter avskaffandet Forsknings- och utbildningsminister Lars Leijonborg har nu

siktet inställt på att kårobligatoriet, det obligatoriska medlemskapet i studentkåren, ska bort och onsdagen den 13 februari presenterades utredningen över hur detta avskaffande ska gå till. Före detta generaldirektören Erland Ringborg åtog sig uppgiften att utreda hur ett avskaffande kan genomföras utan att kårerna för den skulle behöver gå i graven. Nu, nio månader senare, är utredningen färdig och bollen ligger hos Leijonborg och övriga regeringen. ”Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet

kan avskaffas” heter sammanställningen som tar upp allt från hur studeranderepresentanterna i högskolornas styrelser ska utses till hur detta ska finansieras. Om allt går som planerat ska ett avskaffande genomföras den 1 juli 2010. Detta förutsatt att regeringsbeslut tas i år och att nödvändiga lagändringar görs i början av nästa år.

I utredningen har man gjort en uppdelning mellan studentmedverkan, alltså det som oftare nämns som studentinflytande eller utbildningsbevakning, och studiesocial verksamhet. Eftersom studentmedverkan är lagstiftat vill man ha ett statligt bidrag till kåren, pengar som kommer till högskolan men som är öronmärkta för att bekosta representation av studenter i skolans styrelse. Förslaget är 310 kronor per helårsstudent vid lärosätet, alltså inte per medlem i kåren (vilket efter avskaffandet troligtvis inte är detsamma) eftersom man vill betona att det ska genomföras för alla studenter och inte bara de som väljer att vara med i kåren.

När det kommer till den studiesociala verksamheten vill man skilja på verksamhet med anknytning till studiesituationen och kontaktskapande verksamhet. I det första fallet handlar det om sådant som rådgivande och stödjande funktioner, mottagning och omhändertagande av internationella studenter, näringslivskontakter samt bostadsförmedling. Detta föreslås högskolorna ta ansvar för, och de kan sedan välja att delegera ut till studentkåren att ta hand om detta mot ersättning. Även för detta ska skolorna tilldelas extra pengar. Högskolorna ska också ta över det övergripande ansvaret för studiemiljön vilket innefattar restauranger och mötesplatser för studenter och ”annan kontaktskapande verksamhet”, sådant som hos de flesta kårer idag finns i kårhuset. Ringborg tycker att skolan borde ställa upp och se till att de kårer som inte har råd att betala sitt kårhus ändå får låna lokaler av skolan. I och med att högskolan

får ansvaret för att skapa mötesplatser åläggs de indirekt även att ansvara för detta.

Ringborgs förslag landar på en kostnad av 125 miljoner.

För att finansiera detta är hans förslag att man skär ner på antalet utbildningsplatser – 1 100 färre för att vara exakt. Extra pengar till studentinflytande betyder alltså mindre pengar till annat inom högskolan – pengar som redan kan tyckas vara snålt tilltagna. Men detta är bara ett förslag för finansiering, vad regeringen nu väljer att göra med detta återstår att se.

I princip innebär förslaget att ansvaret förflyttas från kåren till

högskolan, staten betalar istället för studenterna. Sedan får bäst lämpad studentsammanslutning, efter att ha visat upp sina stadgar och verksamhetsmål för lärosätet, åta sig att utföra uppgifterna mot betalning. För THS del är detta en rätt bra deal. 310 kr per student istället för dagens 390 är ändå ingen katastrof. Ringborg visar också att han i stort vill bevara kårernas verksamhet som de är idag. Som gammal ordförande för SFS, Sveriges förenade studentkårer, vurmar han fortfarande för kårernas bästa. Men innebär inte förslaget att kåren blir långt mer beroende av lärosätet än vad den är idag?

Ringborg påpekar att det är viktigt att kårens representativitet inte bedöms efter värderingar utan endast efter hur många studenter man har i ryggen, även om han inte vill ge ett minsta antal. Det krävs tydliga kriterier på vad som ska gå som studentkår för att undvika situationer där studeranderepresentanterna tassar på tå kring högskolan för att inte stöta sig med den. Enligt Lars Leijonborg innebär ett avskaffande inte minskat studentinflytande utan kanske snarare tvärtom. Han tror att om medlemskapet inte är obligatoriskt så medför det en vitalisering av kåren, den tvingas kämpa för att få medlemmar och ständigt omvärdera sina viktigaste frågor.

Frågan är om konsekvenserna verkligen blir så nu när kårerna får så mycket serverat i form av statsbidrag.

Sara Gustavsson, Chefredaktör 07/08

4 osqledaren.indd 4

08-03-03 18.20.35

4zL H *5 :PVO M JPOB 1SPGFTT F N 1SPHSBN

"LUVFMMU

- Traineeprogram - MB Summer Internship - Sommarjobb

'FN NJMKPOFS LVOEFS JOEJWJEFS ¢ UVTFO NzKMJHIFUFS Vüra kunder räknar med att vi gÜr ett fantastiskt jobb. Det kräver att vüra IT-system levererar riktigt bra tjänster varje dag 24 timmar om dygnet.

Hos oss arbetar IT-arkitekter, systemvetare, programmerare, projektledare och olika typer av specialister. Nu växer vi och lanserar därfÜr IT Young Professional Programme fÜr dig som snart är nyutexaminerad civilingenjÜr inom IT eller systemvetare.

AnsĂśk nu, programmet bĂśrjar i augusti. Du hittar all information du behĂśver pĂĽ vĂĽr hemsida.

Välkommen att läsa mer pü www.seb.se/student

osqledaren.indd 5

08-03-03 18.20.35

noterat

av Sara Gustavsson

KTHs ordförande i strategisk roll för Europas tekniska högskola Cecilia Schelin Seidegård, ordförande i KTHs styrelse, är en fyra medlemmar i den europeiska kommitté som ska nominera kandidater till forskningsnätverket EITs styrelseorgan.

EIT, European Institute of Technology, är en av EUs viktigaste satsningar för att utveckla en ny form av samverkan mellan universitet och industrin. Nätverket befinner sig i en uppbyggnadsfas där EITs blivande styrelse bland annat ska dra upp riktlinjerna för innehållet i forskningen och utbildningsområdet. På sikt beräknas EIT bli en viktig maktfaktor i utvecklandet av EUs forsknings- och utbildningssektor.

Olle Blomqvist, KTH

Högskolans forskningsresurser stagnerar Vetenskapsrådet har i en ny rapport utrett hur finansieringen för universitet och högskolor har förändrats sedan mitten av 90-talet. I denna framgår att resurserna fram till 2002 ökade för att sedan stagnera. Totalt sett har medlen under tioårsperioden ökat med 34 procent, samtidigt som antalet registrerade studenter har ökat med 38 procent och antalet professurer fördubblades.

De områden som blivit lidande av minskningen är infrastruktursatsningar och investeringar. I första hand har minskningen drabbat lantbruks- och skogsvetenskap samt veterinärmedicin men under 2005 var trenden även negativ för humaniora och naturvetenskapliga och tekniska områden. År 2005 omsatte svenska universitet 19 miljarder kronor – detta kan jämföras med näringslivets 12 miljarder.

Tävla om platsen som Sveriges främsta student 2008 - vinn 50 000 kr!

Studentmedia tillsammans med SFS, Sveriges förenade studentkårer, anordnar i vår en tävling för Sveriges studenter. Inom åtta olika kategorier får studenter från hela landet bidra med sina problemlösningar. I grunden finns verklighetsrelaterade case och i juryn sitter representanter från näringslivet och högskolevärlden. Totalvinnaren utses vid en ceremoni i Stadshuset den 14 maj och får, förutom uppmärksamheten från företagen, även ta emot en prissumma på 50 000 kronor. Dessutom hamnar alla tävlande automatiskt i Studentprisets jobbdatabas. Tävlingen är indelad i klasserna bygg & fastighet, medicin & forskning, IT, energi & miljö, återvinning, media & kommunikation samt human resources. Medverkande företag är bland annat Dagens Industri, Adecco, e-on och IBM. Sista dag för att skicka in sitt tävlingsbidrag är 31 mars 2008. Casespecifikationer och övrig information finns på www.studentpriset.se.

Risk att Sverige får brist på ingenjörer Globaliseringsrådet varnar i en ny rapport för att Sverige kan få brist på ingenjörer i framtiden. Intresset för att utbilda sig till ingenjör har gått ner kraftigt. Antalet studenter som började på högskolornas ingenjörsprogram minskade med 30 procent från 2001 till 2007.

Rådet menar att flera åtgärder krävs av statsmakterna för att, tillsammans med andra goda krafter, säkerställa tillgången på ingenjörer. En viktig faktor som pekas ut är uppläggningen av den naturvetenskapliga undervisningen i grundoch gymnasieskolan. Enligt rådet spelar även de ekonomiska villkoren in, vilka staten kan påverka exempelvis genom studiemedels- och skattereformer.

Globaliseringsrådet föreslår också att regeringen gör som i Danmark och genomför en kampanj för att öka intresset för ingenjörsutbildningarna.

Olle Blomqvist, KTH Sverige – bäst i världen på innovationer Sverige är det bästa innovationslandet i världen. Det visar European Innovation Scoreboard, en årlig rankning av innovationskapaciteten för EU-länder och länder som Japan och USA. Jämförelsen baseras på ländernas förmåga att skapa förutsättningar för innovationer samt hur väl dessa förutsättningar kommer till användning. Rapporten pekar på att Sverige är mycket bra på att bygga upp kunskap och skapa förutsättningar för innovationer. Däremot kan vi bli bättre på att kommersialisera forskning och innovationer genom att till exempel satsa på åtgärder som stimulerar fler patent, nya produkter och nya företag.

Olle Blomqvist, KTH

Källa: Vetenskapsrådet

6 osqledaren.indd 6

08-03-03 18.20.35

teknik Nu ska vi alla spela som Zlatan

Chalmersforskning för billigare solceller

Upplev känslan att vara Zlatan Ibrahimovic när han flyter fram förbi motståndarna.

Eller upplev känslan att vara motståndaren som ska försöka stoppa honom. Allt medan fotbollsmatchen visas i direktsändning.

Det ska bli verklighet inom några år. På KTH i Stockholm arbetar en forskargrupp för att göra den traditionella 2-dimensionella tv-bilden av en fotbollsmatch till en hisnande 3-dimensionell upplevelse. Matchen ska bli nästan lika realistisk för tv-tittaren i soffan som den är för fotbollsspelaren på planen.

– Detta är ett helt nytt sätt att titta på fotboll. Det ska vara möjligt att gå in och specialstudera, vrida och vända på spelarna och att också kunna se och uppleva matchen ur helt andra synvinklar. Så har en åskådare aldrig sett en fotbollsmatch tidigare. Allt i realtid, allt medan matchen pågår, säger Stefan Carlsson, professor vid institutionen för datavetenskap på KTH, som får tre miljoner kronor i stöd.

Olle Blomqvist, KTH

En grupp forskare vid Chalmers har studerat nanopartiklar av ädelmetaller och upptäckt ett helt nytt fenomen: när dessa utsätts för ljus svänger elektronerna inuti dem i takt med ljusets frekvens. Om de används i solceller kan dessa nanopartiklar optimera absorptionen av solljus.

Svängningarnas, eller plasmonernas, styrka beror på partiklarnas form, storlek och omgivning, och blir extra starka vid så kallade plasmonresonansfrekvenser.

Forskarna vid Chalmers har tittat på hur man ska kunna styra egenskaperna för att förstärka absorptionen.

Elproducerande solceller är ett hett forskningsområde på grund av dess attraktivitet som hållbar energikälla, men än så länge har de svårt att konkurrera ekonomiskt med andra energikällor som de fossila. Nanotekniken kanske kan bidra till att få ned kostnaderna.

Byggnad som producerar el Nu har en arkitektfirma från Chicago fått kontrakt för att bygga den allra första byggnaden i världen som producerar mer energi än vad den förbrukar. För att lyckas med detta ska byggnaden förses med vindturbiner, en solvärmedriven luftkonditioneringsanläggning samt världens största inbyggda solcellsanläggning. Byggnaden ska ligga i Masdar City i Abu Dhabi, världens första koldioxidneutrala stad som började byggas i februari i år. Byggnaden kommer att inhysa bland annat stadens huvudkontor och bostäder och beräknas stå färdig år 2010. Hela staden ska vara helt färdigbyggd år 2016.

Källa: Chalmers presstjänst

Källa: Miljöaktuellt

Datorsimulering stödjer teori om Jordens inre

Det kräver Börje Johansson, professor i materialfysik vid KTH och Uppsala Universitet, i en debattartikel i tidningen Ny Teknik.

Inte en ny krona har regeringen satsat på energiforskning. För att ha en chans att undanröja de globala katastrofer som nu målas upp måste den inhemska energiforskningen ges rejäla resurser, skriver Börje Johansson.

Synar man hur energiforskningen hanteras av de dominerande partierna blir man ytterst betänksam över hur ihålig den politiska argumentationen är.

För cirka tre år sedan halverade Mona Sahlin medelstilldelningen till Energimyndigheten.

Efter protester från forskarna återgick man så småningom till den ursprungliga nivån, men nya direktiv försvagade energiforskningen jämfört med tidigare.

Den nya regeringen har ännu inte avsatt en enda ny krona till svensk energiforskning.

Likafullt tävlar opposition och regering om att bedyra sin omsorg kring klimatfrågorna.

Vi forskare förväntar oss att Sverige inte bara ges synlighet vid klimatkonferenser som Kyoto och Bali, utan att inhemsk forskning ges en ordentlig chans att med kvalificerad energiforskning backa upp de lovvärda internationella initiativen och göra dem trovärdiga, skriver Börje Johansson.

Läs hela debattartikeln på http://nyteknik.se/nyheter/opinion/debatt/article62789.ece

En forskargrupp vid Uppsala universitet och KTH, som leds av Börje Johansson, presenterar i dagens nätupplaga av tidskriften Science nya rön som bland annat kan få betydelse för förståelsen av jordens avkylning och av stabiliteten i det jordmagnetiska fältet.

Seismiska observationer har visat att elastiska vågor som passerar genom jordens inre kärna i riktningar som är parallella med jordens rotationsaxel är snabbare än de som passerar i riktningar som är parallella med ekvatorn. Detta trots att det rimligtvis borde gå lika snabbt oavsett riktning. Man har tidigare inte kunnat förklara detta fenomen. Nu presenterar forskargruppen en lösning som stödjer den teori som man kom med redan 2003, nämligen att jordens inre kärna består av en legering av järn och nickel som är mjukare än den kompakta järnstruktur man tidigare ansett den ha.

Olle Blomqvist, KTH

Ge svensk energiforskning mer

Olle Blomqvist, KTH

7 osqledaren.indd 7

08-03-03 18.20.35

fråga fysikern

Ta chansen! Skicka in din fråga till osqledaren@ths.kth.se

Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. Nu ger han dig svar på dina funderingar i Osqledaren.

Fråga Jag hade en liten diskussion med min flickvän för ett tag sedan om hur ett brännbollsträ kan slå längre när det är rundare och smalare än dasslocket, som bara är som en lång planka. Jag kunde inte komma med någon bra förklaring förutom att det skulle ha något att göra med arean som ligger emot och tiden de är i kontakt och så vidare. Jag hoppas du har någon bra förklaring på detta!

Henrik Svar Jag tror förhållandena skulle vara de omvända på månen, det vill säga där kommer dasslocket till sin rätt. Alltid rak träff på bollen har sina fördelar. Det som på jorden gör dasslocket ineffektivare är nog luftmotståndet. Planka är värre än pinne och den variant jag själv var hänvisad till under min intensiva men ganska resultatlösa brännbollskarriär (= förvuxet pingisracket) är nog värst. Men man träffar (nästan) alltid.

Göran

100 000 kr i Stora Property-priset!

Vårt syfte med Stora Property-priset.

Fastighetssektorn står för en väsentlig del av vår bruttonationalprodukt. Den utgör en viktig del i vår gemensamma framtid. Därför måste vi alla samverka inte bara i skötseln utan också i hur vi vidareutvecklar kompetens och kreativitet och öppnar för en ljus framtid.

Som marknadsledare inom property services gör vi det på många olika sätt i vårt dagliga arbete. Med Stora Property-priset tar vi ytterligare ett steg: ett årligt återkommande stipendium som delas ut till tre fastighetsinriktade uppsatser.

8

Vi vill tydliggöra en samhällssektor som är alldeles för anonym för att ha en betydande inverkan på samhällsekonomin. Det är en bransch där produktiviteten måste förbättras.

Vi vet att innovativt tänkande och moderna verktyg kan åstadkomma stora värdeförbättringar. Med vårt pris vill vi stimulera till både ett brett nytänkande liksom till konkreta förslag till insatser som skapar produktivitetshöjningar inom teknisk och ekonomisk förvaltning.

Vi vet också att medelåldern på fastighetsförvaltande ingenjörer och ekonomer är relativt hög samtidigt som branschen under många år har haft problem med en krympande rekryteringsbas.

Målet är enkelt och tydligt: vi vill skapa en bättre framtid för landets alla fastigheter.

Och vi vill skapa en bättre framtid för alla som ägnar sitt liv åt landets alla fastigheter.

Stora Property-priset ger 100 000 kr!

Stora Property-priset delas ut årligen. Summan kommer att gå till de studenter som skrivit de tre mest intelligenta och nytänkande C- eller Duppsatserna. Uppsatserna skall bidra till en tydlig effektivisering av fastigheters ekonomiska och/eller tekniska förvaltning och utveckling.

Priset, i form av ett stipendium, är öppet att söka för studerande inskrivna vid en svensk högskola eller universitet. Det tilldelas studenterna i efterhand baserat på vad juryn beslutat.

Jury.

Juryn består av fyra personer; ledande representanter från fastighetsbranschen samt från utbildningsväsendet.

Tider.

Uppsatsen skall vara godkänd och registrerad samt vara ISS tillhanda senast 1 juni.

Alla deltagare kommer att meddelas per post/ mail senast 25 augusti om juryns beslut.

De tre vinnarna bjuds in till fastighetsbranschens stora konferens Business Arena – The Nordic Real Estate Summit som hålls varje år i september och där kommer Stora Property-priset att överlämnas.

Vill du veta mer?

Gå in på www.storapropertypriset.se eller kontakta Anders Borggren, affärsområdeschef på ISS Property Services, tel. 0736-60 83 84, anders.borggren@iss-fs.se

#1 inom property services

osqledaren.indd 8

08-03-03 18.20.38

Kreativitet på kåren?

På THS hemsida finns bland protokoll och dagordningar två dokument, ett Värdegrundsdokument och ett Åsiktsdokument.

Totalt tjugo sidor med ståndpunkter och åsikter i frågor rörande allt från trakasserier till lärares pedagogiska kompetens. Det är ganska intressant läsning.

I Värdegrundsdokumentets punkt sju står följande skrivet: ”THS ska komplettera KTH genom att träna andra färdigheter såsom social kompetens, kreativitet och förmåga att driva projekt.”

En beundransvärd målsättning, utbildningen på KTH saknar enligt många just dessa kapaciteter. Men på vilket sätt tar detta sin form?

För min egen del är det ganska lätt att ge svar för i alla fall två av dessa färdigheter. Jag skriver i Osqledaren och sjunger i Teknologkören.

Två högst kreativa och sociala aktiviteter subventionerade av THS. Men sammantaget engagerar dessa aktiviteter kanske femtio personer. Hur står det till med de andra? Jag frågar några examensarbetande studenter.

Vilken hjälp med dessa färdigheter har du fått av THS?

- Jag har ju varit med i Armada som THS anordnar, säger Johan Lundblad. Därigenom får man en bra erfarenhet av att driva projekt. Vad gäller den sociala kompetensen får man ju även träffa och arbeta ihop med mycket folk under Armada, så långsökt har väl THS hjälpt till med det.

Får ni någon kreativ utveckling på skolan?

– Nu kanske jag är fel person att fråga då jag inte söker sådant aktivt.

Men Quarnevalen ger ju tillfälle till mycket kreativitet.

Text Felix Mandoki illustration Helen Silvander

allt det innebär med att vara arvoderad.

I åsiktsdokumentet står bland annat att lärarkandidater ska bedömas efter pedagogisk kompetens och att ”KTHs studenter ska förstå varför de lär sig det de lär sig”. Med tanke på de brister som finns i ovan nämnda punkter, vilken hänsyn tar egentligen KTH till dokumentet?

– Dokumentet i sig tar nog KTH inte det minsta hänsyn till, vi är tveksamma till om alla ens vet om dess existens. Dokumentet fyller syftet att vägleda vårt påverkansarbete rörande de områden THS ska ha åsikter inom och åsikterna visar sig istället genom THS representanter i KTHs olika organ.

Studenter som jag har pratat med känner en stor distans till sin kår. Vad gör ni för att minska det gapet?

– Kontinuerligt informationsarbete är väl den inslagna tonen för året.

Tydliggöra kopplingen mellan väletablerade namn i organisationen och ”kåren” såsom Armada, Quarnevalen, Osqledaren. Det är inget snack om att många inte har någon bättre uppfattning om vad THS gör – och kanske inte vill ha det heller. Även om kåren är demokratisk är det ett problem att få väljer att utnyttja sin rösträtt. Att det enbart beror på att medlemmarna är så nöjda med kåren att de inte vill ändra något är sannolikt inte en helt korrekt spekulation.

Om du vill läsa själv vad som står i THS åsiktsdokument så kan du hitta det på: www.ths.kth.se/dokument

– THS… är det de som håller i radio och kör och sådant? säger Robin Hosselton.

Ja, bland annat.

– Jo, man var på en rundvandring i ettan. Jag valde att inte vara med i någon av verksamheterna.

Har du fått någon hjälp med att träna dina färdigheter senare?

– Jag vet att det finns ett karriärcenter där man kan visa upp sitt CV och få hjälp med intervjuförberedelser. Är det THS? Karriärcenter är det KTH som sköter.

– I så fall är den enda kontakt jag haft med THS att jag har betalat en kåravgift och fått ett kort.

Har du inte fått Osqledaren då?

– Jo. Men jag tror att jag slängde den när jag hade lågt blodsocker.

För att få ytterligare klarhet tar jag kontakt med kårstyrelsen.

Madelein Keskitalo, vice ordförande, svarar.

Hur arbetar ni för att efterleva dessa värdegrunder?

– Ett engagemang inom någon av våra instanser bidrar till samtliga uppräknade färdigheter. Förmågan att driva projekt inte minst genom Armada, andra större och mindre kårprojekt, från Project China till ROS (Rekrytering- och sommarjobbsdagen) och såklart

Tränar du din kreativitet på kåren?

9 osqledaren.indd 9

08-03-03 18.20.47

la bla bla bl

a bla bl

åäsdfghj

n m,

al bla

bl a

bla

bla bla

la b la b

b

la bla

a bl

< cxz

la b

,

bv

sdfghjkl

a

ala alalal lal ytre u

äå

la b

ds

b la

ab öl k n x ,m bvc z<'ä jhgf ablaba llalal l a ab l p o i å u b ä y l u a p t i a n y l o r bm lab qe säåptorei qa bnm, v qa ' c ä öä'<zx ölk la jhg fd

b la

lärare tillbaka till skolbänken

cvb klöä'<zx

Också på ett universitet är det viktigt att undervisningen är pedagogisk och bygger upp elevernas förståelse. På Learning Lab ges föreläsarna verktyg för att förbättra sin undervisning och se saker ur ett studentperspektiv.

– Att gå ut med gedigna kunskaper förändrar livet, säger Kristina Edström och syftar på oss framtida ingenjörer och arkitekter.

Men för att vi ska göra det krävs väl utformade kurser och lärare som har de rätta verktygen för att hjälpa studenterna att lära.

– Han heter Dan Borglund, är från Farkost och Flyg och undervisar i kursen Rocket Science, viskar Kristina Edström med en nick mot dagens gästföreläsare och lägger roat till: – Ja, kursen heter faktiskt så.

Föreläsningen jag har smugit mig in på är en del i kursen Lärande och Undervisning, en grundkurs i högskolepedagogik som ges av KTH Learning Lab och är till för lärare på KTH. Kristina Edström är pedagogisk utvecklingskonsult och kursansvarig och Dan Borglund är en lärare som är här för att berätta om hur han och hans kurs har förändrats efter att han har utvecklat sin undervisning.

– Idag är jag är mer som en coach än en lärare. Jag undervisar inte på en nivå där de får alla detaljer – detaljerna ska de ta tag i själva, säger han.

Dan Borglund har, precis som de flesta lärare som har gått LU, designat om sin kurs tämligen radikalt. Det första projektet studenterna i Lärande och Undervisning genomför examineras med ett nytt kurs-PM. Uppgiften är populär, konkret och något de kan ha nytta av i framtiden då deltagarna arbetar med sina egna kurser.

– 80 lärare blir godkända varje år vilket också innebär att det är 80 kurser som blir ordentligt genomgångna, säger Kristina Edström och passar på att berömma sina kursdeltagare: – De gör fantastiska framsteg och de är jättekul att jobba med. De är väldigt intelligenta och väldigt motiverade.

text Sara Eriksson illustration Josefin Karlsson Kristina Edström är civilingenjör från Chalmers i grunden och började jobba på KTH i Kista -97. Hon hjälpte lärare att utveckla kurser och upptäckte att de kunde föreläsa, men inte lära ut.

– De hade inte funderat på kursen ur ett studentperspektiv. De frågade ”Vad ska jag nu säga?” och hade inte ägnat en tanke åt vad studenterna skulle göra.

Teorierna som Lärande och Undervisning bygger på går ut på att lärarens jobb inte i första hand är att föreläsa utan istället att ge studenterna verktygen för att de ska kunna lära sig själva. Kurserna ska vara ”användarvänliga”, med Kristinas egna ord. En kurs som består av en lång radda föreläsningar och övningar med en tenta på slutet förtjänar inte det epitetet enligt teorin.

”Lärarna vet mycket väl att det krävs tidigt arbete av studenterna, men de fattar inte alltid att de kan påverka det” – Då räcker det att plugga en vecka på slutet eller två, och det ger inte lika bestående kunskap. Studenterna behöver komma igång med att räkna på en gång. Lärarna vet mycket väl att det krävs tidigt arbete av studenterna, men de fattar inte alltid att och hur de kan påverka det.

Det finns positiva exempel på KTH. Göran Manneberg, som har fått utmärkelsen ”Årets lärare” som delas ut av THS två gånger, är ett. Han utformar sina kurser i optik och grundläggande fysik så att det krävs förståelse för att klara tentorna, enligt Kristina.

Motiveringen den senaste gången löd också: ”För hans strävan mot

10 osqledaren.indd 10

08-03-03 18.20.47

a

r t yu i o p qwe

b

KTHs

relevant och rättvis examination, både i sin egen undervisning och i arbetet med pedagogik inom KTH”.

vad händer i kårhuset?

Sedan 2002 är det ett krav enligt Högskoleförordningen att nytillsatta adjunkter, lektorer och professorer ska ha högskolepedagogisk utbildning i bagaget. KTHs egna regler har blivit tydligare och enligt Kristina Edström har tjänsteförslagsnämnderna också blivit bättre på att faktiskt ställa krav på pedagogiska kunskaper vid tillsättningar och inte bara se till meriter inom forskningsområdet.

text Sara Gustavsson

Den bilden bekräftas av en snabb genomgång av protokollen från befordringar av lektorer som det beslutas om centralt på KTH. Det finns fall där sökanden har blivit nekad en lektorsplats på grund av bristande pedagogisk utbildning. En lektor ska enligt högskoleförordningen antingen ha minst 15 hp högskolepedagogisk utbildning eller kunna visa att han eller hon har skaffat sig motsvarande kompetens på annat sätt. Därutöver måste kandidaten ha visat att han eller hon har tänkt igenom sitt kursupplägg och inte bara ha kört på likadant i si och så många år.

r ty qwe

a

– Man har alltid granskat de pedagogiska kunskaperna noga, men man har blivit bättre på att veta vad man ska mäta, bekräftar Maria Lindencrona som jobbar som funktionsansvarig på fakultetens kansli och administrerar lektorsbefordringar. Det är mycket mer fokus på pedagogiken idag.

”Man har alltid granskat de pedagogiska kunskaperna noga, men man har blivit bättre på att veta vad man ska mäta” Det finns dock ett undantag från reglerna: En lektor kan tillsvidareanställas villkorligt i längst två år och under den tiden skaffa sig de 15 krävda högskolepoängen för att sedan bli fast anställd. Men det är upp till skolorna själva att se till att lektorerna faktiskt gör det.

Som du säkert har märkt har det hänt grejer i kårhuset.

Det lilla fiket på hörnet, tidigare Jalla/Prego, heter numera Elsas och istället för ”Nymble kök och bar” stoltserar ”Splendido” på skyltarna utanför. Inne i restaurangen serveras mat på papptallrikar och måltidsdrycken man får kommer i något som är oroväckande likt urinprovsmuggar.

Vad är det som har hänt?

Jo, det är försäljningen av HÖRS, Högskolerestauranger AB, som är den bakomliggande orsaken. När SUS tog över som ägare stängdes restaurangen i Nymble, och caféet med den. Sedan dess har caféet och restaurangen hyrts ut tillfälligt medan kårens arvoderade har arbetat med att hitta en ny hyresgäst. En process som verkar ge resultat, ett flertal har visat intresse och ett antal möten har hållits. Den tillfälliga restaurangen har avtal fram till påsk, och förhoppningsvis är en ny restaurang på plats redan direkt efter påskledigheten.

En annan märkbar effekt är att pubarna pubarna i kårhuset numer är mer sällsynta. Det gamla tillståndet för alkoholservering stod på HÖRS, och när de försvann, försvann också tillståndet. Hittills i vår har man fått söka tillfälliga utskänkningstillstånd för pubar och tillställningar i huset. För att få ett nytt permanent tillstånd måste det nämligen finnas restaurangverksamhet.

Men lugn, förhoppningsvis kommer det komma ett nytt utskänkningstillstånd med den nya restauratören, och då är torsdagspubarna tillbaka!

Karl Garme är forskare på Marina System på KTH och har tillsammans med sina två medarbetare på avdelningen tänkt mycket på den pedagogiska biten i undervisningen. Efter att han gick kursen Lärande och Undervisning förra året har mycket i hans kursupplägg förändrats. Är studenterna positiva till förändringarna?

– Utbildningen bygger mycket på diskussioner i klassrummet och att studenterna när de gör arbeten kan visa upp dem under arbetsgången och få feedback från kurskamrater och från oss lärare.

Det tycker de är positivt, säger Karl Garme.

– Ibland hör vi att de tycker att det är mycket jobb i och med att vi försöker få studenterna att arbeta för att klara sig, och då försöker vi att vara lyhörda och ändra scheman och så vidare.

Kan du rekommendera andra lärare att gå kursen?

– Ja, absolut. Universitetet är uppbyggt så att de som lär ut inte är lärare. Det pratas mycket om obehöriga lärare i grundskolan och så vidare, men inte lika mycket om hur det är på universiteten, säger han och avslutar: – Jag tycker att man bör vara utbildad som lärare när man jobbar som lärare.

11 osqledaren.indd 11

08-03-03 18.20.49

Turn into an

inspired

Entrepreneur Get your Master degree at KTH. You can choose between several different programs.

One of them is entrepreneurship and innovation management (60 hp).

For information and application:

www.kth.se/eng

12 osqledaren.indd 12

08-03-03 18.20.53

THS i förändring text Ellen Rova illustration Sara Gustavsson Utredningen om kårobligatoriets avskaffande kommer att medföra nya arbetssätt för THS. Organisationöversynsgruppens Ellen Rova berättar här om de förändringar kåren står inför På THS arbetar idag 12 studenter heltid med olika uppgifter. De är förtroendevalda under ett år och väljs till sina poster av Kårfullmäktige (KF) som är THS högsta beslutande organ. KF består av representanter från THS sektioner.

På KF 6 06/07 tillsattes en grupp som skulle se över THS nuvarande

organisation. Detta uppdrag gavs mot bakgrund av den utredning regeringen tillsatt för att ta fram ett förslag på hur ett avskaffande av det obligatoriska studentkårsmedlemskapet kan ske. Ett avskaffat kårobligatorium skulle givetvis medföra nya krav för landets studentkårer och för att hinna anpassa THS till dessa krav skulle gruppen ge förslag på lämpliga förändringar. På KF 3 innan jul togs beslut om en första omgång förändringar.

Ett av målen med förändringarna är att göra THS organisation mer flexibel för att enklare kunna anpassa den till en förändrad ekonomisk situation. Ett ytterligare mål är att minska kostnaderna och ett tredje att tydliggöra vad de heltidsarvoderade studenterna på THS arbetar med. Den statliga utredningen som presenterades den 13 februari gör en tydlig uppdelning mellan olika typer av verksamheter hos studentkåren. Tanken är att dessa verksamheter ska bekostas på olika sätt – delvis av staten eller högskolan.

Rapporten om obligatoriets avskaffande studentkårsverksamhet i tre kategorier:

delar

in

Den första kategorin är studentmedverkan. I detta begrepp

ingår det som tidigare ofta kallats utbildningsbevakning och all studeranderepresentation som sker i beslutande och beredande organ vid KTH. Här ingår THS arvoderade med ansvar för utbildning och utbildning/näringsliv. Förslaget som utredningen presenterar är att THS får ett bidrag på 310 kronor per helårsstudent vid KTH för att sköta studentmedverkan i KTHs organ.

Den andra kategorin är verksamhet med anknytning till

studiesituationen. I denna term ingår flera olika områden. Insatser för fysisk och psykisk hälsa samt råd och stöd i juridiska och andra frågor inom det sociala området kommer naturligt att hamna på den nybildade posten studiesocialt ansvarig. Koordinering av mottagningsverksamhen för svenska studenter är från och med nästa år samlat i en halvtidstjänst, som även kommer att samarbeta mer

med ansvarig för ISS som ansvarar för mottagning av och kontakt med internationella studenter. Arbetsmarknadskontakter ligger till stor del på projektledaren för Armada, THS arbetsmarknadsdagar, men även på den nybildade näringslivsgruppen. Dessa tjänster ska upphandlas med högskolan men finansieras inte av statsbidraget.

Den sista kategorin som identifieras är kontaktskapande verksamhet. På THS är detta främst kårhuset Nymble, Programgruppen som ansvarar för tentapubar och övriga arrangemang i Nymble men även alla de föreningar som är knutna till THS. Detta är den verksamhet som utredningen tycker är bra för välbefinnande och trivsel men som inte nödvändigtvis ska bekostas varken av högskolan eller av statsbidraget. Vad som händer med denna verksamhet är ovisst. Det är framförallt finansieringen av drift och underhåll av kårhuset som behöver en lösning. Den verksamhet som klarar sig själv på frivilliga medlemsavgifter, eller på annat sätt, blir givetvis kvar.

Fakta i artikeln är baserat på Frihet för studenter – om hur kåroch nationsobligatoriet kan avskaffas (SOU 2008:11). Detta är bara en utredning och den ska ut på remiss vartefter beslut ska tas av Riksdagen. Utredningen föreslår att de ekonomiska ramarna ska beslutas under 2008 för att ge kårerna tid att anpassa sig. Sedan ska beslut om författningsändringar göras 2009.

Sammanfattning av de förändringar THS genomför i förebyggande syfte: 1 Införa en ideellt arbetande styrelse (i dagsläget är styrelseuppdraget en del av uppdraget för vissa arvoderade) som leds av kårordförande och vice kårordförande (båda två fortfarande heltidsarvoderade).

2 Minska antalet arvoderade från 12 idag till 10 från och med sommaren.

3 Förändra och tydliggöra de arvoderades uppdrag.

13 osqledaren.indd 13

08-03-03 18.20.54

Utbilda dig till en

inflytelserik

marknadsförare Ta din masterexamen vid KTH. Du kan t.ex. välja inriktningen industriell marknadsföring (120 hp) inom programmet Industriell ekonomi.

För information och ansökan:

www.kth.se/utbildning

osqledaren.indd 14

08-03-03 18.21.10

Var befinner sig KTH i Bolognaprocessen? text Peter Gudmundson Foto Lars Nyman

Det sker i nuläget en process över hela Europa där utbildningarna anpassas efter det så kallade Bologna-systemet. I Tyskland, Österrike och Schweiz har man övergett sin diplomingenjörsexamen (motsvarande vår civilingenjörsexamen) till förmån för ett system med kandidat plus master. Personligen tror jag mycket på att vi behöver öppna upp för internationellt utbyte och öka rörligheten, så väl mellan länder i Europa som mellan universitet här i Sverige.

Det är viktigt att KTH-studenter får en internationellt vedertagen utbildning. Du ska med andra ord kunna påbörja dina studier med en kandidatutbildning på KTH men avsluta med en masterutbildning i Barcelona – eller tvärtom.

KTHs struktur på utbildningsprogram kan nu tyckas vara otydlig med civilingenjörs-, arkitekt-, högskoleingenjörs-, kandidat-, masters-, magister- och högskoleförberedande utbildningar. Vi behöver bli mer tydliga med vad det är vi erbjuder; för såväl våra presumtiva studenter som våra befintliga studenters kommande arbetsgivare.

I december 2007 fattade universitetsstyrelsen ett principbeslut som innebär att civilingenjörsprogrammen och arkitektprogrammet ska bestå av en kandidat- och en masterdel. Masterprogrammen och de avslutande åren i årskurs 4-5 på civilingenjörsutbildningarna och arkitektutbildningen ska sammanfalla. Det understryks också i beslutet att yrkesroll och anställningsbarhet ska genomsyra alla utbildningsprogram vid KTH. Sigbritt Karlsson, prodekanus i fakultetsnämnden, har ansvaret för det strategiska utbildningsarbetet framöver. Hon och hennes arbetsgrupp jobbar just nu på att ta fram underlag till beslut för

osqledaren.indd 15

universitetsstyrelsens aprilmöte, som ska tydliggöra hur KTH förhåller sig till Bolognaprocessen i våra utbildningar. Just nu pågår arbetet med att mer i detalj titta på hur övergångar mellan olika examina i praktiken ska gå till. Exempelvis om en person med kandidatexamen kommer till KTH och tar en masterexamen här, ska denna person även kunna få ut en civilingenjörsexamen eller arkitektexamen? Även om KTHs utbildningar håller hög kvalitet och fungerar väl finns ett orosmoln när det gäller rekrytering av studenter. De senaste åren har antalet sökande till tekniska utbildningar kraftigt minskat i Sverige. För KTHs del har minskningen varit långt mindre än för många andra universitet och högskolor, men med absoluta mått mätt finns ändå anledning att vidta åtgärder. KTH har under många år arbetat på olika sätt med rekrytering, ett arbete som kommer att intensifieras under 2008, bland annat genom att jag har utsett professor Eva Malmström Jonsson till ny vicerektor för studentrekrytering. Hennes primära uppdrag kommer att vara att arbeta brett och innefatta aktiviteter mot skolor, gymnasier, näringsliv och samhället i stort.

Min avsikt är att KTHs varumärke ska vara fortsatt starkt vad gäller kvaliteten på våra utbildningar och att en examen från KTH ska vara gångbar, och meriterande, inte bara här i Sverige utan även i resten av världen.

Peter Gudmundson, rektor

15 08-03-03 18.21.14

Bli en

ledande

beslutsfattare Ta din masterexamen vid KTH. Du kan t.ex. välja inriktningen projekt- och produktionsledning (120 hp) inom programmet Industriell ekonomi.

För information och ansökan:

www.kth.se/utbildning

16 osqledaren.indd 16

08-03-03 18.21.22

Karriärrapporten visar tummen upp text Dennis Nkangi Illustration Jonas Gunnarsson Nyligen publicerade KTH en sammanställning av examinerade

studenters utveckling i arbetslivet, samt deras syn på utbildningen då de haft en chans att spendera några år i arbetslivet. Sammanställningen är baserad på en enkätundersökning som i fortsättningen ska nå ut till alla skolans studenter och resultera i en publicerad rapport vartannat år. Den första rapporten, Karriärrapport 2007, innefattar civilingenjörer, högskoleingenjörer och arkitekter utexaminerade under åren 2004 och 2005.

De flesta alumner som deltog i undersökningen är nöjda

med utbildningen på KTH och en stor majoritet av dem skulle välja skolan igen. Bland civilingenjörerna är siffran 80 procent och bland högskoleingenjörerna 75 procent. Fler än hälften av högskoleingenjörerna skulle dock välja ett annat program. Mest missnöjda är arkitekterna där mindre än hälften med säkerhet skulle välja KTH igen, och där en femtedel är säkra på att de inte skulle göra det.

Vad gäller jobbutsikter visar rapporten tummen upp – 98

procent av de tillfrågade har antingen anställning, eget företag, forskar eller är föräldralediga. Ett flertal av ingenjörerna fick anställning där de genomfört sitt examensarbete, vilket gör just examensarbetet till en viktig inkörsport till arbetslivet. En av de centrala orsakerna till rapporten är just att KTH vill förbättra möjligheten för examinerade studenter att få arbete inom det område de är utbildade.

– Vi vill vara säkra på att våra studenter får bra jobb. Dessutom är det viktigt att vi knyter kontakter med våra unga alumner och med företagen. Det kan resultera i fler gästföreläsare från näringslivet, fler projektarbeten och fler praktikfall, säger Eric Giertz, vice rektor på KTH och chef för Näringslivssamverkan, i ett pressmeddelande.

Konsultbolag är populära arbetsplatser, en tredjedel av de tillfrågade arbetar på konsulterande företag. För arkitekter är denna siffra så pass hög som 96 procent, men både högskoleingenjörer inom informationsteknologi och civilingenjörer inom datateknik, informationsteknologi samt väg- och vattenbyggnad når upp en bit över 50 procent.

Det som studenterna framförallt saknat under sin utbildning är näringslivskontakt. Siffran skiljer sig mellan olika program men en majoritet av de tillfrågade tyckte att kopplingen till näringslivet borde ha varit större. Ett flertal efterfrågade gästföreläsare från näringslivet, samt projektarbeten i samarbete med företag.

Under de senaste åren har redan stora förändringar gjorts inom

KTHs utbildningsprogram, och kanske kan vi snart även räkna in förändringar som kommer till följd av karriärrapporten. Först om några år kan förändringarna i utbildningen utvärderas då de första studenterna från det nya systemet kommer ut på arbetsmarknaden.

Den första karriärrapporten kan dock sammanfattas med att studenterna överlag är nöjda med utbildningen och lyckas väl med uppgiften att ta sig in på arbetsmarknaden, samtidigt som de efterfrågar mer kontakt med näringslivet under studietiden.

Även om det ser ljust ut... är det inte alltid så lätt att välja...

17 osqledaren.indd 17

08-03-03 18.21.23

Become an

industrial

Business Manager

Get your Master degree in Industrial Management and spend one semester each in Madrid, Milano and Stockholm. This international master of industrial management (120 hp) is a joint effort between Universidad PolitĂŠcnica de Madrid (UPM), Politecnico di Milano (POLIMI) and Royal Institute of Technology (KTH).

For information and application:

www.imim.polimi.it

osqledaren.indd 18

08-03-03 18.21.27

Sveriges bästa utbildningar – hela listan text & foto Viktor Sebes Nyligen tilldelades farkostteknik Högskoleverkets utmärkelse “Framstående utbildningsmiljö”. Priset delades ut av Anders Flodström, Sveriges universitetskansler och KTHs föregående rektor. Totalt 26 ansökningar fightades om priserna och farkostteknik lyckades vara en av de fem slutgiltiga mottagarna.

Juryns motivering var: “The Vehicle Engineering programme at The Royal Institute of Technology in Stockholm, including site-visit, has been convincing in providing evidence that the school is a centre of sustained excellence and quality in teaching and learning.”

Osqledarens Viktor Sebes träffade Sören Östlund, programansvarig på farkostteknik och professor i Förpackningsteknik.

Sören, vad är det som har gjort farkostteknik till en “framstående utbildningsmiljö”? Och vad betyder det egentligen?

– Det var faktiskt en strävan efter att bli bättre. Vi började utvärdera programmet med metoder som utvecklats under namnet CDIO (Conceive — Design — Implement — Operate), vilket för första gången ger en definition på vad en civilingenjör är och bör kunna.

Utifrån detta ersatte vi strikta mål inom programmet med principer.

Tanken är att fokusera mer på att lära sig det man verkligen behöver kunna snarare än att få igenom alla på tentan till varje pris. Vi försöker få lärarna att tänka på att det är ett program de undervisar och inte enbart sitt eget ämne.

Jaha, men lärarna brukar ha en förkärlek till sina ämnen ganska ofta.

– Jo, den mentala processen tar lite tid. Jag kan ge ett exempel.

Vi hade en kontrollskrivning som gick, hmm, lite dåligt för många på farkostteknik. Då kom vi överens med läraren att köra den igen för att ge studenterna en andra chans.

Tror du att studenterna delar juryns bedömning?

– Studenterna är hela tiden med i utvärderingarna och utvecklingen.

Jag tycker att det har varit positivt hittills.

Hur vill ni utvecklas vidare?

– Nu är det egentligen dags att fastställa det vi gjort hittills och höja ribban mer. Det viktiga är att behålla allt dynamiskt.

Vad tror du de andra programmen kan lära sig från farkostteknik?

– Att få lärarna att se och förstå att de undervisar ett program och inte matematiker eller fysiker. Jag tycker att det är viktigt att hela tiden utvärdera ifall kursen fungerar och kunna göra åtgärder under kursens gång, det är ju bara då de som läser kursen kan hinna märka en skillnad.

Till sist, du har ju själv gått flyg, vilken är den största skillnaden nu mot då?

– Det har ju hänt saker i pedagogiken. Det är helt klart mer “göra” och mindre förstå nu. Vi hade inte mer än en handfull inlämningar per år och det har väl du på en period ungefär? (Jo.) Mitt problem var, och det skäms jag inte för att säga, att jag var väl utbildad men en dålig ingenjör. Jag kunde räkna, men inte omsätta det i arbetslivet. Just det försöker vi ändra på nu här på farkostteknik.

För mer information om vad CDIO innebär, kolla in www.cdio.org.

Samtliga mottagare av priset år 2007: KTH (farkostteknikprogrammet) Linköpings universitet (läkarutbildningen) Linköpings universitet (studierektorsområdet reglersystem) Malmö högskola (tandläkarutbildningen) Umeå universitet (institutionen för historiska studier)

19 osqledaren.indd 19

08-03-03 18.21.32

Jobbe? – När inte keno fungerar och CSN inte levererar

text & bild Cristian Franzén

Har du har funderat på det här med extrajobb, eller är du kanske ute efter något kneg till sommaren? I den här artikeln med lite tips om jobb har jag samlat några av mina egna och kompisars erfarenheter. I grunden är det ganska enkelt och väldigt mycket så kallat ”sunt förnuft” bör användas, se alltså inte mina tankar kring detta med jobb som något som är skrivet i sten. Läs inte bara denna artikel, läs allt du kommer över.

Varför ska man jobba?

Pengar och erfarenhet är förmodligen de två främsta skälen till att jobba. För en del ska pengarna täcka upp för levnadsomkostnader och för andra blir det pengar att unna sig något för. Erfarenheten kan ge en väg in till ett mer kvalificerat första jobb och det kan samtidigt ge en inblick i hur det är att jobba om man nu aldrig gjort det tidigare. Ett extrajobb kan också ge mera studiemotivation till somliga. Som student ska man dock tänka på att prioritera rätt. Vad som är rätt är upp till var och en, men stäm gärna av med dig själv lite då och då så att du inte tappar fokus på vad som är viktigast.

Tiden är en faktor som är svår att räkna med.

Var hittar man ett jobb?

Att hitta jobb kan vara lika svårt som att hitta en nål i en höstack och det kan vara det enklaste i världen. Det viktigaste om man väl bestämt sig för att skaffa ett jobb är att hålla ögon och öron öppna. Att höra sig för i sin bekantskapskrets, sitt nätverk, kan räcka men ibland kan det behövas mer. Man kan till exempel söka sig till diverse bemanningsföretag, flera av dem har en tydlig inriktning mot studenter. På KTH har Academic Work ett kontor och det nystartade TriArte inriktar sig mot elever som vill jobba som affärskonsulter. Jag var något osäker på om det skulle finnas så mycket att göra men enligt Johnny Warström som varit med och dragit igång företaget finns det en önskan från små och medelstora företag att till ett bra pris få hjälp av en affärskonsult. Skulle det inte vara konsult som är ditt kall kan du också passa på och läsa på alla de anslagstavlor du går förbi om dagarna, de är guldgruvor för den som söker jobb. Det är många som missar dem idag av någon anledning men de används fortfarande flitigt för annonsering.

Tidigare i våras arrangerade THS ROS-dagen som är mest inriktad på just sommar- och extrajobb. Informationen om vilka företag som var med finns givetvis på Internet.

dig lite tips. Många fackförbund har också tillfällen under året då man kan få hjälp med sitt CV. Mitt tips är att redan nu börja fila på ett CV även om du inte tänkt söka ett jobb imorgon eller den närmaste månaden. När du väl kommer till insikten att du behöver eller vill ha ett jobb vill du inte börja med att fundera på hur ditt CV ska se ut. Ibland kan också ett jobberbjudande dyka upp med väldigt kort varsel och då vill du inte visa något hastjobb som knappt är korrekturläst. Tvinga också några av dina vänner som du vet kan ge bra kritik och vara ärliga mot dig att läsa ditt CV och bedöma det. Att ha ett CV som inte är korrekt uppdaterat och som saknar tydliga kontaktuppgifter är kanske några av de större missarna man kan göra.

När det gäller att handskas med personmötet mellan dig och den som eventuellt ska anställa dig kan det vara klurigare. Här finns det enligt mig inte många genvägar. Det går helt enkelt inte att kopiera och klistra in en viss metod. Även inom detta område kan fackförbunden vara till hjälp. De genomför låtsasintervjuer och vad jag hört ska dessa passa väldigt bra

Hur får jag jobbet?

Det här kan vara den svåra nöten för en del. Långt ifrån alla är utåtagerande, sociala experter som har en naturlig talang för att skriva fantastiska och säljande CV. Det är tur att det finns hjälp att få. Ditt CV kommer alltid att behöva slipas på och KTHs Karriärcenter kan ge

20 osqledaren.indd 20

08-03-03 18.21.34

för en del. Mitt tips är att försöka samla ihop lite frågor av tämligen klichéartad karaktär och sedan svara på dem lugnt och stillsamt i huvudet och sedan be någon man känner ställa frågorna och prova hur svaren ligger på tungan. De andra frågorna kommer inte att vara några problem eftersom de enligt mig är mer ”ärliga” och det är dessa som kommer att ge arbetsgivaren en bra bild av dig. För att inte sjabbla bort dig helt är det dock viktigt att du vet vad företaget gör och kanske hur de gör det. Att undersöka deras hemsidor noggrant är inte fel.

Att jobba

Sköt dig! Se till att alltid komma i tid. Vet du att du har kroniskt svårt att hålla tider måste du börja ändra dig. Ingen arbetsgivare uppskattar den som är sen och ska du avlösa någon som jobbat tidigare på dagen kommer din kollega förmodligen att ösa galla över dig om du är sen. Även om tidsaspekten är nog så viktig är inställningen ännu viktigare. Jobbet du fått är kanske inte ditt drömjobb men även om du vet att du inte kommer ha det längre än ett halvår är det otroligt

viktigt att ha rätt attityd. Visar du framfötterna och tar jobbet på allvar kan det leda till mycket mer än du någonsin kan ana. Detta är något jag sett en del vara alltför slarviga med. Visst kan situationen ibland upplevas tråkig som den är, men med en dålig inställning har du svårt att förbättra den. Mitt sista tips om att jobba är att se till att lära känna de som du jobbar med, åtminstone lite grann. Det kan vara svårt att hitta gemensamma nämnare men det finns alltid, alltid, alltid något och det lilla kan göra mycket.

Avslutande ord

Att jobba är något hedersvärt och det kommer att uppta enorma mängder av tid för de allra flesta. Vi studenter på KTH kommer med stor sannolikhet att hamna på något kontor rätt vad det är och för den som aldrig satt sin fot där tidigare kan det komma som en chock. Ett enkelt sätt att lindra det är att ha jobbat lite under tiden man pluggar. Ut med dig och sök jobb nu för tusan! Du har ju fått alla verktyg du behöver. Saknar du ändå något eller vill du ha fler tips? Tveka inte att höra av dig till osqledaren@ths.kth.se

Surviving the Anthropocene!

Think Globally Radio together with Prof. Will Steffen text Jimmy Yoler

environmental impacts begin to become global in scope. Degraded ecosystems resulting from global environmental change will continue to have profound impacts on human welfare, as societies will always rely on ecosystem services such as agricultural output, and clean water and air. Socio-economic resilience therefore remains to a large degree dependent on functioning, resilient ecosystems.

Prof. Steffen indicated that in order to understand and then face these global changes we need to work in a multi-disciplinary, problem-oriented manner, in contrast to the traditional focus on narrow scientific research. By bringing together knowledge from different fields we can find common core values that can positively affect our relationship with the environment.

Increasingly acidic oceans, carbon cycle shifts, oceanic circulation changes, rapid biodiversity loss, and land acidification due to the agricultural use of fertilizers: These are some of the “sleeping giants” that could shift environmental states, collapse economic systems, and potentially lead to social upheaval.

Studies have shown that happiness is not proportional to increasing wealth in the Western sense. Are we mature enough to understand that by being happy we might also be able to reduce the rate of global change?

Think Globally!

Professor Will Steffen, head of the Fenner School of Environment and Society at the Australian National University, recently discussed his research on global change – planetary –scale transformations including climate, biodiversity, and land and water resources – on Think Globally Radio. Prof. Steffen calls a lecture he gives “Surviving the Anthropocene” to emphasize that humans have played a major role in bringing about much of the global change witnessed today, and have degraded the natural systems we rely upon for sustenance to the point where our existence on Earth is challenged.

The Anthropocene is differentiated and defined as the contemporary geological era, where humans have become a planet-altering force, having a substantial impact on the Earth system.1 Historically, environmental impacts were of a local nature; not until the industrial revolution, and especially in the 20th century, did human

Think Globally Radio is a discussion/debate radio program intended to spread awareness and deeper understanding on issues of sustainable development. Produced by Eric Paglia, Dave Trouba, Jimmy Yoler and Josh Paglia. Airs Sundays at 7 pm on THS Radio 95,3 MHz in Stockholm and 4 pm on 103,1 MHz in Göteborg.

Website: www.thinkgloballyradio.org Blog: thinkgloballyradio.blogspot.com 1

”Earth System Science”, and the global change paradigm this approach studies, is the main focus of research at the International Geosphere-Biosphere Programme in Stockholm, which Prof. Steffen- who maintains close ties to the Swedish environmental research community- is the former head of. www.igbp.net

21 osqledaren.indd 21

08-03-03 18.21.39

etik för framtiden text Calle Finnström Illustration Jonas Gunnarsson På KTH utbildas vi till att bli kunniga ingenjörer tänkta att föra utvecklingen framåt.

Men i vilken riktning? Vi kanske inte alltid tänker på att vi i och med att vi väljer vad vi ska ägna oss åt även påverkar vad som ska utvecklas.

Ingenjörens roll genom åren har varit

att utveckla teknik som, förhoppningsvis, för samhällsutvecklingen framåt och gör livet enklare för människor. Men även om många framsteg som gjorts har medfört förbättringar har det också uppstått problem. Ska tekniken föras framåt, kosta vad det kosta vill? Ny teknik kan utvecklas för att motverka effekter på till exempel miljö som orsakats av tidigare, då oprövade, teknologiska framsteg. Men nya framsteg kommer alltid att vara just oprövade, samtidigt som erfarenhet inte kommer utan nya framsteg. Historien har sett teknik som drastiskt har påverkat människors liv negativt, inte sällan i samband med krig.

Har ingenjören en etisk kod att följa? Bör denne belastas för utveckling av teknik som i slutändan skadar människor?

Trots den makabra situation krig

22

resulterar i har de ofta medfört ett teknologiskt uppsving, som sedan gynnat samhället efter att den nya tekniken anpassats för civilt bruk. Ju mer fruktansvärt kriget, desto större teknologiska framsteg har nåtts i samband med det. Kärnkraft är ett exempel. Den desperata situationen i slutet av andra världskriget accelererade dess utveckling enormt. Trots katastrofala konsekvenser, samt numera välkända risker, är den en, om inte den viktigaste, av våra energikällor. Flygindustrin, för att ta ett annat exempel, är en sektor som i samband med första och andra världskriget, samt kalla kriget, utvecklades massivt just för att flygplan var ett nytt kraftfullt vapen.

Inte bara flygplan utvecklades, utan även medel för att identifiera flygplan och kontra flygangrepp. Efter kalla krigets slut har forskningen avtagit en smula i intensitet, men framsteg inom militär teknik sker självklart fortfarande. Frågan är om de hjälper samhället i samma utsträckning som förr. Å andra sidan är krigsföring inte så tydligt och rättframt som det var i början av förra seklet. I avgörande situationer är ofta målet kilometer ifrån vapnet. Kryssningsmissiler skickas iväg från jagare ute till havs, flygplan släpper bomber som sedan fjärrstyrs mot sitt

osqledaren.indd 22

mål. Det är anonymt och högteknologiskt.

Det som karakteriserar militär teknik numera är att vapnet har så hög precision som möjligt, målet träffas exakt samtidigt som civila dödsfall minimeras. På så vis är mänskligt lidande en faktor som räknas med i utvecklingen av militär teknik, något som kan låta paradoxalt. Det bör konstateras att inget system någonsin kommer vara utan fel, vilket i fallet med till exempel långdistansrobotar alltid kommer leda till att civila dör av misstag. Ofta är det den mänskliga faktorn som ytterst bär ansvaret, men alla ska ha någon att skylla på. Bör därför ingenjörerna som utvecklar styrsystemet till en bomb belastas för att människor dör under flygangreppet där bomben släpps? Ur etisk synvinkel är det inte självklart. Trots att ingenjören är en bra bit ned i kedjan, är han ändå en oumbärlig länk. Systemet han utvecklar kan dock ha flera användningsområden, vilket lägger ansvaret på köparen, och vidare användaren, snarare än utvecklaren. En sak är säker, ingenjören bör inte vara glatt omedveten om resultaten av sina handlingar. Men är det ens möjligt att vara det i dagens samhälle?

Inte en dag går utan att man får en inblick i världens krishärdars våldsamma vardag.

Ett ansvar vilar på ingenjörsutbildningar

som erbjuder kurser och inriktningar mot utveckling av vapensystem. Teknikens konsekvenser vid militär användning bör gå som en röd tråd genom utbildningen. Det som inte får ske är att restriktioner införs på lärosätenas kursutbud, som ska lämnas oberoende av påverkan utifrån. Självklart vilar ansvaret ytterst hos individen, om denne väljer att arbeta med militär teknik eller inte. De företag som utvecklar tekniken kommer alltid behöva anställa, då det inte går att bortse från det faktum att, så länge det finns spänningar i världen, kommer militär teknik fortsätta att utvecklas. Idag, till skillnad från förr i tiden, existerar lyckligtvis en annan medvetenhet om vilken påverkan forskning och industriell utveckling har på samhället och miljön. Även om detta, i form av strikt kontroll och förbud, gjort det

svårare för vissa forskningsområden att nå framsteg, är det en nödvändighet att använda dessa kunskaper för att åtminstone minska effekten av utsläpp samt produktionen av ”farliga” vapen.

Ur miljöpåverkanssynpunkt är det dock meningslöst att bara låsa fast sig i ett hörn och reglera allt som på något sätt kan påverka miljön. Analysen som måste göras är den utvecklade teknikens nytta mot de problem den kan medföra. I fallet med energiproduktion är utnyttjandet av varje sorts energikälla förenad med problem, samtidigt som det utan tvekan finns fördelar.

När det gäller krigsmateriel är regleringar av annan vikt. Det är svårt att motivera vapentillverkning, och de som väl tillverkas skadar många mer än vad de är avsedda att skada. Om ett vapen sätts in och i och med det nästan garanterar civila dödsfall, oberoende av den mänskliga faktorn, bör ett sådant inte tillverkas, ens för försvar.

Som ingenjör bör man som sagt vara

medveten om vart ens handlingar leder utvecklingen. Därefter kan man välja om man vill engagera sig eller inte. Så länge det är ens eget val är ingen annan än man själv främst ansvarig.

08-03-03 18.21.41

den reflekterande ingenjören text Alexander Olsson

SEEK - Sustainable Engineering Everywhere KTH - är en av kårens föreningar och arbeter för att fler ska få upp ögonen för hållbar utveckling. I vår arrangerar de tillsammans med INUG, Ingenjörer utan gränser, seminarieserien Den reflekterande ingenjören.

Om några år står jag där med mitt examensbetyg i handen.

Tiden i skolbänken är förbi och alla förväntar sig att jag är redo att ta steget ut i verkligheten, den riktiga världen utanför KTHs röda tegelväggar, ut i arbetslivet.

Vad har jag lärt mig? Visst, jag har betyg i en massa mattekurser och till slut lärde jag mig att det faktiskt går att använda matten till verkligt problemlösande. Studietiden är fylld av ahaupplevelser likt den jag just nämnde. Trots det är det en sak jag antagligen inte lärt mig genom den KTH-baserade utbildningen, något som, trots att det bokstavligen står i högskolelagen, fattas i min oändliga lista av kurskoder och betygsbeteckningar.

Numer står det uttryckligen i KTHs policy för hållbar utveckling att denna min kunskapslucka ska fyllas. Där står ”KTHs anställda och studenter ska fortlöpande ges utbildning så att de har förmåga att kritiskt analysera olika handlingsalternativ i sitt arbete eller sina studier och prioritera sådana som kan främja hållbar utveckling.”. Högskolelagen som jag precis nämnde har en liknande skrivning och har haft det sedan 2005. Tiden är sedan länge inne för aktion!

Förra våren skapades därför seminarieserien ”Den

reflekterande ingenjören”. Kunskap om teknik spelar en avgörande roll i all mänsklig utveckling. Men vilken denna roll är får inte tas för självklart. Seminarieserien vill föra fram en begrundande hållning till teknik och utveckling, få ingenjörer och teknologer att reflektera. Detta görs idag i alldeles för liten utsträckning och därför är seminarieserien och liknande initiativ så viktiga.

men vi ser inte alltid på vilket sätt våra kunskaper kan göra skillnad. I brist på andra perspektiv finns det en risk att man väljer ett förenklat och trångt sätt att se på den framtida yrkesrollen, ingenjören ses endast som en tekniskt ansvarig.

Teknologer behöver se att det finns en koppling mellan teknik och samhällsfrågor som även inkluderar exempelvis fattigdomsfrågor som mänskliga rättigheter och hälsa. Dessa frågor får inte tillräckligt utrymme i den ordinarie utbildningen som det ser ut idag.

Genom Den reflekterande ingenjören hoppas jag att vi kan bidra till ökad medvetenhet om teknikens roll i global utveckling, bredda perspektivet för ingenjörsstudenter samt visa på inspirerande exempel på vad vi kan använda våra kunskaper till. Vi hoppas också, kaxigt nog, kunna påverka deltagarnas framtida val av studier, karriär och yrkesroll samt självklart påverka ingenjörsutbildningens framtida utveckling.

I samband med seminarieserien vill vi också uppmärksamma den flora av utmärkta kurser som faktiskt finns på KTH och Stockholms Universitet och som behandlar frågor rörande hållbar utveckling.

Seminarieserien Den reflekterande ingenjören går av stapeln under april 2008.

På KTH finns det för lite utrymme för frågor om fattigdom, miljö och rättvisefrågor, frågor som brukar sammanfattas med termen hållbar utveckling. Samtidigt går många studenter och funderar över hur de skall använda sin förvärvade kunskap.

Studenter är generellt sett nyfikna på världen och dess utveckling

23 osqledaren.indd 23

08-03-03 18.21.43

dina företrädare är bättre än du text Frej Naimi-Akbar bild Osqledarens arkiv

Under Datasektionens mottagning säger man på skämt att

“nollan är schlemare än vanligt, precis som vanligt”. Detta uttalande har tyvärr en obehaglig tendens att inte ligga så långt från sanningen.

Söktrycket till tekniska utbildningar sjunker. Förkunskaperna från gymnasiet försämras. För att ändå få upp söktryck och betygssnitt sänker vi samtidigt kraven på vad man ska ha läst.

Resultatet blir till slut att på platser där vi för några år sedan hade studenter som hade höga betyg, gedigna förkunskaper och som hade läst all matematik man rimligtvis kunde läsa på gymnasiet har vi nu studenter som har tillåtits glida igenom matte C utan att riktigt förstå något och sedan taktikvalt bort matte för att det är jobbigt att få bra betyg i. Kan någon inbilla sig att vi trots det håller samma nivå på utbildningen?

Man kan tycka att det borde lösa sig om vi bara håller samma

nivå på utbildningen som vi alltid har gjort. De som inte pallar rensas ju ut i så fall. Tyvärr är det inte så utbildning går till. Föreläsare och övningsledare verkar i symbios med sina studenter. Nivån läggs där de flesta verkar befinna sig. I slutändan är det nästintill omöjligt att göra objektiva bedömningar utan de som är bäst får bra betyg, hur dålig nivån än är. Och då har vi inte ens gått in på de ekonomiska incitamenten. Om vi skickar hem alla klåpare utan att ge dem några högskolepoäng i år så har vi inte ett öre att röra oss med nästa år.

Till slut kan man dock inte sänka nivån mer utan att byta namn på kursen, så där kommer man av sig lite. En kurs i linjär algebra måste ju ändå handla om linjär algebra och kan inte bara vara en repetitionskurs i gymnasiematte. Här hamnar man i en situation

där man sänker nivån inte bara i praktiken utan även i teorin. I civilingenjörsprogrammet i datateknik, bland annat, har man infört en ny kurs som är just en repetition av gymnasiematten. Det funkar ganska bra. Det blir en koppling mellan gymnasiet och de kurser som tidigare var den första matte man stötte på på KTH. Fler hänger med, de tar poäng och i slutändan kanske också examen, vilket ger skolan mer pengar.

Det är en pragmatisk lösning i den situation vi befinner

oss, men jag ska ändå ägna ett stycke åt att reflektera över konsekvenserna. Resultatet blir att för att få plats med en ny kurs får man ta bort en gammal. En ny kurs i botten puttar ut en i toppen.

I just det här fallet försvann den svåraste mattekursen i basblocket.

Skönt för alla som inte behöver läsa den. Det blir betydligt enklare att ta sig igenom basblocket och i förlängningen programmet.

Enklare. Här hoppas jag att du ryckte till. Vi är väl inte här för att det ska vara enkelt? Vi är ju här för att prestera något. För att visa att vi kan klara något svårt. För att ta examen och veta att vi är i vetenskapens framkant. Då är det ju inte så roligt att veta att utvecklingen går bakåt. Varje år utexamineras civilingenjörer som vet mindre än sina föregångare. Men alla är ju inte så intresserade av utbildningspolitik. Alla har inte lagt år av slit på att värna om kvaliteten i sin utbildning. Så varför ska man då bry sig? För dig som tyckte att det här var en sjukt tråkig artikel kommer här en snabb sammanfattning med en lättförståelig poäng: Kraven sänks. Studenterna har sämre förkunskaper. Utbildningsnivån sänks. Våra kunskaper blir sämre. Vi står oss sämre i konkurrens. Vår status sänks. Våra löner kommer att bli lägre.

24 osqledaren.indd 24

08-03-03 18.21.45

Dagen då Fyrisån kokar Valborg i Uppsala. Forsränning och festival för alla.

text Niklas Werner

Om du stoppar ner handen i Fyrisån som flyter genom Uppsala idag så kommer den att vara kall.

Inte så konstigt, men faktum är att snart kokar Fyrisån. Just nu pågår nämligen förberedelserna för Sveriges största årligen återkommande studentarrangemang

Forsränningen är en folkfest i Uppsala den sista april varje år då nästan hundra egenbyggda flottar ränner ner för den strömmande Fyrisån. Varje år kommer besökare från hela landet för att titta på ränningen. Men det gäller att komma i tid; över 30 000 åskådare väntas.

Uppsala Teknolog- och Naturvetarkår, UTN, är i full gång med att förbereda, planera och utveckla Forsränningen 2008 i Uppsala. 23 studenter från Uppsala Universitet har arbetat sen början av december med detta arrangemang, som omsatte över en halv miljon kronor 2007. Räknar man även in varuspons och arbete blir det mångdubbelt mer.

Forsränningen i Uppsala skiljer sig dock från en vanlig forsränning på en punkt; här gäller det inte att komma först utan att komma fram på det vackraste, konstigaste eller mest annorlunda sättet! Flotten kan föreställa nästan vad som helst. Tidigare år har vi sett bland annat en oljetanker, en karusell och en tevespelskontroll.

Det årliga arrangemanget har pågått sen 1975 och har växt varje år.

“Jag tror att det som gör Forsränningen så speciell är att alla kan vara med på något sätt. Alla kan titta på, studenter, företag och vuxna kan ränna ner för forsen och barn & barnsliga kan leka på vårt festivalområde bredvid Fyrisån!” säger Jonathan, Forskarlen, som är projektledare för hela evenemanget. ”Sen är det såklart det absolut roligaste man kan göra den sista april!”

Flera stora företag går in som sponsorer på många olika sätt. Ett sätt att sponsra är att köpa en företagsflotte. Då kan företagets anställda vara med och ränna ner för forsen i en flotte de själva byggt. Under festivalveckan säljs också ett festivalpaket. All intäkt från paketet går oavkortat till World Childhood Foundation, som jobbar för barn i utsatta miljöer över hela världen.

Precis bredvid Fyrisån finns det också en festivalplats för alla att besöka både innan och efter ränningen. Förra året var Festivalplatsen en barnfamiljsfavorit då det bland annat fanns en hoppborg för barnen.

Den riktiga festivalen infinner sig däremot uppe på Pollacksbackens cam-

pus. I anslutning till byggplatsen för flottarna trängs under en veckas tid öltält, konserter, aktiviteter och tusentals glada festivalbesökare i spridda åldrar. Festivalen avslutas med Plasquengasquen, en sittning i sann Uppsaliensisk anda.

Forsränningen har helt enkelt något för alla.

Mer information om vårens roligaste händelse finns att läsa på www.forsranningen.com.

Men att ro hem allt detta behövs hjälp. ”Vi är i stort behov av volontärer under Forsränningen för att få hjälp med allt som vi inte hinner med. Allt ifrån att sälja festivalpaketet till att vakta längs forsen så att ingen skadas.” säger Nils som är volontäransvarig. ”Alla studenter som vill ha extra roligt och dessutom göra något bra för forsränningen bör söka på www. forsranningen.com” fortsätter han.

Uppvärmningen av Fyrisån har börjat. Snart kokar den!

25 osqledaren.indd 25

08-03-03 18.21.49

from the eyes of a master student Ma Qiang is a Master Student at the IMIM - International Master of Industrial Management - program at KTH. Here he gives his point of view on the student’s life in Stockholm

text Ma Qiang foto Robert Lyngman Dear Friends. As an international Master student, I had such impressions about Stockholm and my life of studying here. First of all Stockholm has a very friendly atmosphere, Swedish people are always very helpful whenever a problem in life arises. I have never had a desperate feeling, never really get lost in any way. The atmosphere is also very international. It is like almost everyone speaks very good English! Also many people here even speak different languages, even Chinese. To my surprise, I heard that many students are striving for registering to a language course of Mandarin! Besides, I see a really big variety of nationalities and origins whenever walking in the tube stations, even just walking on the streets. The life of the city is also very rich, there are indeed so many things offered by the city. I enjoyed the international scholar’s reception from the city hall – enjoyed visiting the grand hall, where the Nobel Prize Announcement is made. I also enjoyed the free city tour guided by a very nice lady invited by KTH and as well, each party and event organized by ISS. There is always sufficient hardware. At KTH we have easy Internet connection almost everywhere, large pc room meeting most of the needs from students. Amazingly, we have very big studying space in Kista; during the time before exam each one can have his or her own room for a quiet and efficient study! The atmosphere for entrepreneurship, creativity and sustainability is also very good: These are the very appealing and trending ideas

that will be the voice of the future. Each one of them will decide the strategic success of a region. Stockholm seems to have found the very important ones and tries to make them into reality.

There are great systems about entrepreneurial education, and very systematic and mature knowledge in sustainability! These are all worth learning by other countries.

Some suggestions though: Swedish students could be more active in making friends. This is your country and if you behave like a master and not just a guest, especially before foreigners, isn’t it more appropriate? In many other countries, like USA, China and Belgium, they have school-buddies program that works like this: When a new foreign student comes, through the system of the university database each one will be assigned a buddy, a local student who study in the same school or university, who volunteers to guide and support any need or questions from the new student. Hereby, they may both feel committed to the aid relationship and build up a strong connection, getting to know each other ever since.

Finally, when I’m here, I would also like to go somewhere in the north of Sweden. I guess that fascinating polar light, polar bears, dogsleds, skiing are the most desirable things for foreign students to visit and see. If there are group trips to over there, it will be fantastic!

26 osqledaren.indd 26

08-03-03 18.21.57

LOOKING FOR A QUIET DAY AT THE OFFICE?

You could be one of our future talents MAERSK INTERNATIONAL TECHNOLOGY & SCIENCE PROGRAMME Are you about to graduate as an engineer or geoscientist? Or have you already graduated? If so, there may be an exciting future for you with A.P. Moller - Maersk.

We offer a 2-year programme for graduates seeking an international career in a dynamic and challenging environment.

Triple challenge During the programme you will work in one of our business units. We will challenge you in up to three different technical positions, giving you hands-on experience with the support of experienced colleagues.

Focus and ambition You have the courage to challenge us. You are committed to excellence, ambitious, result-oriented and competitive.

You are focused, innovative, self-motivated and you like to take responsibility.

Find out more about the programme and how to apply.

Today!

www.maersk.com/mitas osqledaren.indd 27

08-03-03 18.21.58

Future Female Leadership Award - om Kvinnligt ledarskap

För inte så många år sedan dominerade det manliga ledarskapet och kvinnligt ledarskap var inte alltför vanligt. Men i takt med samhällets utveckling har intresset för teknik bland kvinnor ökat och det är i dag allt vanligare att se kvinnor vid ledarpositioner inom både små och stora företag. Fler kvinnor vågar och har viljan att satsa på karriär och utmaningar så som just ledarskap och inte minst inom teknik- och ingenjörsyrkena där störst andel på ledande positioner fortfarande är män.

text Ethel Luvall foto Emma Berglund Den 13 februari i år gick Future Female Leadership Awards, FFLAs, inspirationskväll av stapeln. En kväll där man bland annat fick chansen att möta FFLAs partnerföretag Ericsson, Scania, Astra Zeneca, Skanska, Sandvik och Electrolux, lyssna på Sofia Norberg, civilingenjör och medförfattare till boken ”Våga chefa” om kvinnligt ledarskap, samt lyssna på Academic Search om hur du skriver en bra och vinnande ansökan och CV. Future Female Leadership Award är ett initiativ som ursprungligen kommer från organisationen Carpe Compencia. Syftet med priset är att attrahera kvinnliga studenter och motivera dessa att sikta högt och arbeta målinriktat för att i framtiden kunna inta en ledarposition. Pristagaren av FFLA belönas med ett skräddarsytt traineeprogram hos FFLA. Programmet genomförs på tre olika företag och skräddarsys efter önskemål från företagen och vinnaren. De som får ansöka om priset är kvinnliga studenter som läser en civilingenjörsutbildning eller till arkitekt på KTH och som ämnar ta examen under samma år.

Sanna Selvehed, projektledare för FFLA 2008, fick svara på tre korta frågor om FFLA. Varför anordnas FFLA? Hur och varför kom man på konceptet? Vad grundar det sig på?

28

– Prisets syfte är att attrahera fler kvinnliga studenter på KTH och motivera dessa att sikta högt och arbeta målinriktat för att i framtiden kunna axla en ledarposition.

KTH är duktiga på att utbilda tjejer och framtida kvinnliga ledare men dessvärre är det alldeles för få av dessa som kommer hela vägen upp till toppen. Därför är FFLA ett bra initiativ och en hjälp på vägen mot att uppmärksamma talangfulla kvinnliga

osqledaren.indd 28

Emma Sandström från Skanska samtalar med Fathima Ekerkrantz och Mikaela Persson teknologer. FFLA är med andra ord främst framtaget för att inspirera och hjälpa tjejer att få en bra start på vägen mot toppen.

”KTH är duktiga på att utbilda framtida kvinnliga ledare men dessvärre är det alldeles för få av dessa som kommer hela vägen upp till toppen” Vad hoppas ni att FFLA skall leda till i framtiden? Tänker ni utveckla konceptet för att få fram kvinnliga ledare och kvinnligt ledarskap ännu mer?

– Jag är oerhört glad och stolt över de partnerföretag som ser styrkan i att ha en årligen återkommande tävling för att motivera duktiga tjejer på KTH. Vårt kortsiktiga mål är att så många som möjligt av alla duktiga tjejer väljer att delta i årets tävling och långsiktigt vill vi att ännu fler

teknikintensiva arbetsgivare väljer att vara partnerföretag i FFLA. De tidigare årens vinnare har varit enormt duktiga och glada för de erfarenheter som deras traineeprogram inneburit och jag hoppas intresset är lika stort även i år.

Vad är din syn, tolkning och definition av kvinnligt ledarskap, vad innebär det för dig?

– Det är svårt att definiera kvinnligt ledarskap och jag tror att en framtida duktig ledare inte kommer ur om man är tjej eller kille. Däremot finns det idag mycket få kvinnor inom teknikbranschen och i synnerhet på ledande befattningar. Jag tror alla företag har mycket att vinna på att ha så ”öppna” ögon som möjligt när de ska rekrytera framtida ledare. Om det då finns fler kvinnor med rätt kompetens i urvalet så är det oerhört positivt och ett tecken på att FFLA är helt rätt för teknikföretag i Sverige och globalt. Det var ett oerhört stort intresse på inspirationskvällen som handlade om

08-03-03 18.22.01

FFLA och kvinnligt ledarskap. Att det var så bra uppslutning tycker jag visar ganska tydligt att denna typ av aktiviteter behövs och är uppskattade Förra årets vinnare av FFLA, Josefine Omland, var med under inspirationskvällen och fick även hon svara på några frågor om kvinnligt ledarskap.

Varför kvinnligt ledarskap? Vad kan kvinnligt ledarskap tillföra som inte manligt kan?

– Att vara en duktig ledare handlar enligt mig om helt andra saker än kön. Kvinnor har ibland ett annat tänk och ett annat angreppssätt än män och jag tror därför att en bra mix av kvinnor och män i chefsposition är viktigt för att få ett bredare perspektiv. Mixen handlar dessutom inte bara om kvinnor och män utan också om olika kulturer och bakgrunder. Det finns idag få kvinnor på höga positioner inom teknikintensiv verksamhet. Avsaknaden

”Kvinnor har ibland ett annat tänk och ett annat angreppssätt än män” av kvinnliga förebilder är något som jag tror i stor utsträckning påverkar rekryteringen till tekniska utbildningar. Genom att få in fler kvinnliga chefer kan vi också öka intresset för teknik bland unga kvinnor.

Hur behåller man tron på samt framhäver kvinnligt ledarskap i ett samhälle som fortfarande är ganska mansdominerat och där kvinnligt ledarskap fortfarande kan ifrågasättas?

– Jag tror allt fler företag börjar inse vikten av att fler kvinnor kommer in på ledande positioner. FFLA är ett mycket bra exempel på ett initiativ som stöds av ett flertal ledande svenska industriföretag.

Sedan upplever jag inte att kvinnligt ledarskap ifrågasätts, snarare att företagen tycker att det blir allt viktigare med en bra balans men att det av olika anledningar är svårt att förverkliga.

Vad är och innebär kvinnligt ledarskap för dig?

– Min definition av bra ledarskap handlar inte om manligt eller kvinnligt. En duktig ledare är någon som har förmågan att motivera, utveckla och engagera sina medarbetare. Andra viktiga egenskaper är förmåga att fatta beslut samt att kunna prioritera och fördela arbete.

Vem blir årets vinnare av FFLA? Den 8 april koras vinnaren under en stor prisceremoni i Vinterträdgården på Grand Hotel där finalister, studenter, näringsliv och akademin är samlad.

Det finns mer info om kriterier, ansökningsprocess, citat från VDar med mera på http://www.kth.se/student/karriär/fflla.

Tack till Sanna Selvehed och Josefine Omland.

Källa: http://www.kth.se/student/karriar/ffla

Karin Andrén, Electrolux, samtalar med Lejla Pezo, student

STUDERA FILOSOFI på KTH! Läs några av våra spännande kurser och bredda din ingenjörsutbildning.

Spana in vår hemsida på

www.infra.kth.se/phil och läs mer om oss och våra kurser!

Filosofi i film AK1034

God & dålig vetenskap Riskfilosofi AK2002 AK2004

Bioteknologins etik AK2008

Theory and Methodology of Science AK2036 Estetik & teknik Data- och informationsetik AK2010 AK2007 Beslutsteori AK2014 Introduktion till forskningsetik Teknik & etik AK2017 AK2003 Matematiken & verkligheten AK2001 Etik & teknik i vården Informationsanalys AK2022 AK2006 Examensarbete inom filosfi

osqledaren.indd 29

29 08-03-03 18.22.02

5E1337

panikplugg

7.5 poäng

Årets första tentaperiod närmar sig, och lika säkert som att det är omöjligt att stapla biljardkulor kommer hela campus att krylla av panikpluggande studenter.

Och du kommer att vara en av dem.

Text Alexander Biledt och Johannes Koch Illustration Johannes Koch

Vi vet, när du kuggade din senaste tenta lovade du dig själv att aldrig

man ge sig själv en belöning efter varje moment man klarat av, på så sätt får man något att se fram emot.

mer börja plugga mindre än en vecka innan, men goda avsikter är som en skön fylla, de håller inte längre än en kväll. Problemet är kanske helt enkelt att du inte vet hur man pluggar effektivt. Men var inte orolig, det är där vi kommer in: vi är ditt ljus i slutet av tunneln.

Det första man måste vara medveten om är att det inte finns några universellt gällande pluggstrategier som funkar för alla, varje student måste lära känna sig själv och hitta det sätt att plugga som funkar bäst för honom eller henne. Pluggar du bäst ensam eller i grupp? Hemma eller i skolan? Blir du motiverad eller distraherad av musik i bakgrunden? Läser du läroboken en gång med full koncentration eller läser du igenom den snabbt flera gånger tills du kan texten utantill? Vilken tid på dygnet är din koncentration som bäst? Alla dessa frågor måste du veta svaret på om du vill få ut det mesta av ditt pluggande. Efter omfattande undersökningar har vi dock kommit fram till några generella tips som vi har stött på upprepade gånger.

Det är även viktigt att inte underskatta vikten av visuella hjälpmedel. Hitta figurer och diagram som illustrerar det du precis har lärt dig, oavsett om du förstår materialet eller ej, de flesta har lättare för att komma ihåg bilder än text.

Om det inte finns figurer i litteraturen så kan du själv rita upp dem, de är till och med lättare att komma ihåg då. Detta gäller även föreläsningsanteckningar. Man lär sig mer om man själv skriver ner saker istället för att bara ta eventuella utdelade anteckningar.

Kom ihåg att även här jobba med visuella stöd, till exempel

För det första gäller det att börja plugga i tid, läs kurslitteraturen under kursens gång, då fattar du mer på föreläsningarna och du slipper stressläsa 1 200 sidor dagen innan tentan. I kurser där fokus inte ligger på kurslitteraturen gäller det istället att räkna några tal varje dag.

En viktig färdighet är också att kunna plugga selektivt, det vill säga att veta vad som är viktigt att kunna på tentan så att man inte tillbringar en massa tid med att lära sig onödig fakta. Indikatorer om vad som är viktigt går att hitta på flera sätt: fråga läraren, kolla igenom gamla tentor och var extra uppmärksam på de sista föreläsningarna.

Om det är mycket att plugga så tappar man ofta motivationen. Böckerna tornar upp sig framför en som Mount Everest och känns oövervinnliga. Då är det bra att dela upp det i flera små delmål så att man får en liten motivationsboost varje gång man klarar av en etapp och kommer närmare bergets topp, samtidigt som man tar en liten paus i pluggandet. Det är nämligen viktigt att inte plugga för länge i sträck, en student är ingen maskin! För ytterligare motivation så kan

30 osqledaren.indd 30

08-03-03 18.22.03

ď&#x192; 4)3$!' -!* +, färgpennor, fĂśr att markera viktiga formler och regler samt fĂśr att ge dina anteckningar en klar struktur sĂĽ att komplicerade sammanhang blir lättare att fĂśrstĂĽ och ta till sig.

Till sist fÜljer här nügra lite mer konkreta tips som du kan ha nytta av: 1. Använd akronymer fÜr att komma ihüg viktiga ord och fraser,

akronymerna kan (men müste inte) bilda riktiga ord. Till exempel SESUI fÜr att komma ihüg att Skenbar Effekt: S=UI. Akronymerna är lättare att komma ihüg om de faktiskt gür att uttala, därfÜr är JKTD ingen bra idÊ om man vill komma ihüg vilka olika sorters vippor det finns infÜr elektrotekniktentan.

SSIF tillsammans med Spürvägens Friidrottsklubb Ünskar dig varmt välkommen till andra upplagan av Milspüret. Vi arrangerar ett lopp fÜr dig som vill springa en vardagskväll i härlig fÜrsommarmiljÜ.

STUDENT-SM 10 KM Tävlingen har en egen klass fÜr studenter där vinnaren kan titulera sig svensk studentmästare.

FÜr att vara med krävs det att du är studerande vid postgymnasial utbildning och medlem i en SAIF-ansluten studentidrottsfÜrening. Skall anges i anmälan.

Du anmäler dig enkelt pü tävlingens hemsida: www.milsparet.se.

Avgift fĂśr studenter 175:-, efter 15/4 200:-.

'RATIS FUNKTIONS 4 SHIRT FRĂ?N .)+% VID ANMĂ&#x2039;LAN FĂ&#x161;RE

2. Om ni känner er sü illa tvungna att plugga i grupp, tänk pü att

ni inte fĂĽr vara fĂśr mĂĽnga. Tre, max fem personer brukar vara en rimlig gruppstorlek. StĂśrre grupper mĂĽ verka mysiga men tro oss, det blir bara svĂĽrare att koncentrera sig och koordinera pluggandet.

3. Hüll fÜreläsningar fÜr dig själv eller, om du känner att du

behÜver en publik, fÜr dina gosedjur (vi vet att du fortfarande har de gÜmda under sängen ifall du behÜver nügot att krama om efter att ha sett Saw IV).

Ifall man pluggar i grupp sü kan det vara bra om man hüller fÜreläsningar fÜr varandra alternativt gür igenom tal pü tavlan.

FÜrdelen med att ha riktiga människor istället fÜr gosedjur är att man a) lär sig mycket genom att fÜrklara lÜsningsvägen fÜr andra b) inte blir frestad att kolla i facit.

4. Dra en lina kokain innan tentan. Nej, vi skojar bara. Vi har testat men studiebidraget tar slut efter en tenta och abstinensbesvären gÜr det svürare att koncentrera sig pü de resterande tentorna.

Men pĂĽ riktigt, det är viktigt att dricka och äta rätt under tentaplugget. Enligt lag (borde vara sĂĽ i alla fall) sĂĽ fĂĽr man endast fĂśrtära Frankâ&#x20AC;&#x2122;s Energizer. Om man vill slippa rastlĂśsheten och näsblĂśdandet som är en känd bieffekt av att dricka sex burkar Frankâ&#x20AC;&#x2122;s kan man alternativt dricka te, vilket nästan är lika bra fĂśr att Ăśka koncentrationen. PĂĽ matsidan kan vi fĂśreslĂĽ Ramennudlar med currysmak. Undvik donuts och andra goda, men ohälsosamt sockerhaltiga, produkter.

5. Om man känner att man har fĂśr mycket att läsa pĂĽ fĂśr lite tid sĂĽ är det ultimata sättet att hinna med allt att fixa en nära dĂśdenupplevelse samtidigt som man studerar, dĂĽ känns sekunderna som en evighet och allt händer tydligen i slow-motion â&#x20AC;&#x201C; om man ska tro Hollywood. Därav har man gott om tid pĂĽ sig att läsa infĂśr tentan.

6. En experimentell teori hävdar ocksü att det finns en korrelation mellan blodtillfÜrseln till huvudet och pluggeffektiviteten. DärfÜr bestämde vi oss fÜr att ta reda pü om man kunde fü ut mer av pluggandet genom att stü pü huvudet. FÜrvünansvärt nog tyder vür undersÜkning pü man lättare tar till sig detaljer och für en bättre Üversyn Üver det man studerar om man befinner sig i denna obekväma ställning. Nackdelen är att man bara kan plugga max fem minuter i sträck innan huvudet blir Üverfullt med information och man müste lüta det rinna ner i resten av kroppen.

ARRANGĂ&#x2013;RER: SSIF OCH SPĂ&#x2026;RVĂ&#x201E;GENS FK (UVUDSPONSOR FĂ&#x161;R STUDENT SM

sommarledig?

Nu har du chans till extra utdelning â&#x20AC;&#x201C; arbeta som tidningsbud i sommar!

Premo sÜker tidningsbud fÜr utdelning av tidningar till kunder i Stockholms län. Vi sÜker dig som tycker om att arbeta fysiskt och vill arbeta pü natten. Tjänster utanfÜr innerstaden kräver tillgüng till kÜrkort och bil. Eftersom arbetet sker pü natten krävs det att du är 18 ür. Gü in pü vür hemsida www.premo.se fÜr att ansÜka eller läsa mer om arbetet. Vi värdesätter müngfald pü vüra arbetsplatser och vill därfÜr välkomna kvinnliga sÜkanden. Har du frügor är du välkommen att kontakta personalavdelningen pü tel. 08-632 45 45.

Vi ger dig utdelning.

Premo (Pressens morgontjänst) ansvarar fÜr distributionen av alla prenumererade morgontidningar i Storstockholm.

osqledaren.indd 31

08-03-03 18.22.04

Wanted: Du som vill ha hela le monde som Arbeitsplatz.

Finnes: Unikt traineeprogram.

Vårt trainee-program är unikt. Inte bara för att det har pågått i över hundra år. Eller för att ABB finns i närmare 100 länder. Utan snarare för att det har utgjort startskottet för så många begåvade civilingenjörers och civilekonomers yrkeskarriärer. Det har lett till utmanande jobb och spännande upplevelser i jordens alla hörn.

Många av deltagarna har också blivit namnkunniga profiler i det internationella näringslivet.

Låter det här som något för dig? Börja då med att läsa mer på www.abb.se/jobb.

31 mars är sista ansökningsdatum för nästa trainee-program som startar i september 2008.

32 osqledaren.indd 32

08-03-03 18.22.06

sigge sågar SIGGES MORGONTRIANGEL

del 5: meningslösa figurer

Plånbok

text Sergej Kotliar

När man kommit ett par år i sin utbildning på KTH möts

många av oss av de mer ”mjuka” vetenskaperna. Ni vet, de som inte har någon matte i sig. Jag pratar om ämnen som kommunikationsvetenskap, ekonomi, management, med flera. Inom dessa vetenskaper, och inte minst inom humaniora är det ett vanligt fenomen att illustrera sina teorier med illustrationer och modeller.

Problemet är dock att många människor verkar ha glömt att modellerna ska tillföra något av värde som inte redan står i beskrivningen.

Istället tar man godtyckligt textstycke och gör en modell av det. Man plockar en modell av standardtyperna, slänger in ett par punkter och pilar och vips har man något som ser väldigt vetenskapligt och fantastiskt smart ut! Många gånger används den helt godtyckliga modellen som sanning, och ofta får man höra följande fråga av den som föreläser: ”Så hur skulle detta passa in i vår modell?”. Jag ska ge er ett par exempel.

Den fyrhörnade matrisen

Kor kan kännetecknas av två egenskaper: deras färg och huruvida de är fläckiga eller inte. Det finns kor som är bruna och kor som är svarta. De kan också vara helfärgade eller fläckiga. Verkar det rimligt so far? Utifrån detta tar vi fram Sigges modell för korsfärgfördelning:

Nycklar

Telefon

Alla tre delar i triangeln är av lika stor vikt för min verksamhet under senare del av dagen, så som det framgår i figuren ovan.

Interaktionspilen

Detta är en personlig favorit för mig. Interaktionspilen används ibland för att skaka liv i en tråkig triangel (eller annan månghörning) och går ut på att man ritar dubbelriktade pilar mellan alla inblandade hörn. På så sätt kan man förtydliga att alla tre interagerar med varandra. Nedan följer en illustration över interaktionen mellan en människa och en dator.

INTERAKTION MÄNNISKA-DATOR

MODELL ÖVER FÄRGUPPSÄTTNINGAR PÅ KOR PRICKIG

BRUN

SVART

Prickig Brun

Prickig Svart

HELFÄRGAD

Helfärgad Brun

Helfärgad Svart

Människa

Dator

Pilarna illustrerar här att människan interagerar med datorn och att datorn interagerar med människan.

I min erfarenhet är detta ett klockrent sätt att inom tio minuter avgöra ifall en föreläsning kommer att vara värd ens tid och uppmärksamhet. Förekommer meningslös grafik kan ni lugnt ta en mental paus och tänka på något trevligare än studier, eller om ni inte har närvarokrav – gå ut och göra något trevligare!

PS. Jag har ännu aldrig blivit besviken på någon som använt pacman-diagrammet för att få fram en poäng!

Medför denna modell någon kunskap? Kanske inte, men den är ett klockrent sätt att ta upp en hel Powerpoint-slide!

Triangeln

PERCENTAGE OF CHART WHICH RESEMBLES PAC-MAN

Resembles Pac-man Does not resemble Pac-man

När jag går hemifrån på morgonen behöver jag alltid åtminstone följande tre saker med mig: nycklar, plånbok och mobiltelefon. Jag har dem oftast i var sin ficka. Man kan illustrera detta tredelade behov jag har i form av den så kallade Sigges morgontriangeln:

33 osqledaren.indd 33

08-03-03 18.22.08

spex AV Felix Mandoki kårspexet Guinness

vasan

AV AV

- eller dagens irlandsproblem

Året är 1921. Irland tillhör fortfarande Storbritannien.

Folket svälter och super på krita för att döva hungern. En revolution mot engelsmännen är nära.

Premiärministern är hårt pressad av underhuset att hantera problemet…

foto Pontus Lindqvist

När jag kliver in i salongen till årets spex, Guinness – eller Dagens Irlandsproblem, är den fylld till lite över hälften. Ett oturligt feltryck i en inbjudan har resulterat i att många är försenade. Föreställningen den 18e började 19, föreställningen den 19e börjar 18. Symmetriskt tilltalande, men ack så förvirrande. Och förödande. Ett spex är en publikdriven historia, och jag undrar om inte föreställningens inledning också förlorar litet driv av detta missöde. Nåväl.

Ridån går upp och vi möts, såklart, av en pub. Komplett med rödhåriga suputer och den tokiga ägarinnan Mary (Johan Bjurling). Marys dotter Wilma (Madeleine Sandgren) återkommer från studier och kärar ned sig i Thomas (Johan Billgren), en idealist med yviga gester och uppror i tankarna.

När Thomas far Jameson (Staffan Eketorp) gör entré får så föreställningen fäste. Han ÄR Kapitalet, han ÄR Pondus. Ägare till allt och med ytterligare skuldebrev hos alla tar han sig friheten att notera, ignorera och förlöjliga

även sin publik och dess uppmaningar, som nu fått upp ångan och mantalet. Häcklingarna haglar över publiken.

Societetsdamen Margot Asquith (Caroline Wennerström), beordrad av premiärministern att resa till Irland och hitta upprorsledaren, utlyser en tävling för att kora Irlands bästa rusdryck, där förstapriset är oemotståndligt – ingen skatt på ett år! Jameson ser direkt sin chans att bli ännu lite rikare.

Men vem skall möta honom? Han är ju den ende som tillverkar dryck på hela ön! Den minst sagt excentriske uppfinnaren Guinness (Petter Sjöstrand) blir folkets enda hopp. Hur ska detta gå?

Resten av föreställningen flyter på ledigt, idén att ha med en rimmaskin i ett spex är lysande och ett scenbyte är synnerligen smart löst. Inte visste jag att Zum Franziskaner fanns även på Irland? Sånginsatserna är riktigt bra, rivet i Madeleine Sandgrens röst under duetten med sin älskade Thomas ger mig rysningar vid varje omstart. Och a cappellanumret, herregud!

Förutom viss brist på gehör för uppmaningar från publiken är det, lite ironiskt, tekniska(!) problem som hindrar kvällen från en fullträff. Rökmaskinerna har riktat in sig på första raden, och ljudbalansen är åtminstone till en början dålig.

Flera av sångtexterna försvinner in i ett dis av mellanregister.

Då är det tur att man har ett mycket ambitiöst program att tillgå.

Andra aktens slutskede lämnar dock ingen besviken. Här finns alla ingredienser från bomber till de uslaste av usla ordvitsar och, inte minst, kårspexets genom tiderna mest laddade kyss. Det slår gnistor på scen och publiken vrålar av välbehag. I april är det dags igen, ta chansen att se Sveriges bästa spex!

34 osqledaren.indd 34

08-03-03 18.22.16

AV AV Sthig Jonasson

teater

Footloose

Revolt i småstadshålan wallmans intiman Musikalen ”Footlose” som nu spelas på Wallmans Intiman i Stockholm är baserad på en lättglömd amerikansk ungdomsfilm från 1984. Historien utspelas på 1980-talet i en småstadshåla i det amerikanska bibelbältet. Men det skulle kunna handla om vilken småstad som helst var som helst, där alla vet allt om alla och vet vad som kommer hända redan innan det händer. Den flortunna intrigen handlar om harmlös ungdomlig livsglädje mot medelålderns förstelning och moralpanik inför ungdomens förmodade lössläppthet. Stadens religiösa och politiska makthavare har förbjudit all dans och rockmusik eftersom dans per definition är syndigt och leder till “andra oönskade beteenden”.

Hit flyttar storstadspojken Ren och kommer genast på kant med den ledande bigotte moralisten, tillika stadens präst. Ren företräder stadens ungdomar inför kommunfullmäktige och innan föreställningen är över har Ren både ordnat ett dansparty och lätt fångat in

prästens upproriska dotter, Jennie.

Peter Johansson är en utmärkt sångare och bra i huvudrollen som den egentligen rätt påfrestande rekorderlige Ren. Jennie, den uppkäftiga prästdottern, spelas av Anna Sahlin, som sjunger häftigt, dansar hyfsat men inte är lika bra i spelscenerna. Mellan Ren och Jennie finns antydan till en sympatisk och nästan trovärdig tonårsromantik.

Mer rörande är Jessica Heribertsson som Jennies kompis Carro och Robert Carlsson som Rens tafatte kompis Micke. Heribertsson och Carlsson ger sina platta roller både oväntat djup och en smittande entusiasm i sin vilja att få till det med varandra.

Bra är också Fred Johansons osympatiska porträtt av den maktfullkomlige prästen Samuel, och Nina Norblad som den undfallande prästhustrun Vera, men hennes stund kommer också och då i en av föreställningens bästa scener. Flick- och tonårsidolen Måns Zelmerlöw är riktigt bra som

Tommy, Jennies ex och byns litet farlige knutte. Zelmerlöw är ganska rolig i sin roll, men kanske inte tillräckligt farlig som småstadsdesperado. Dessutom är han litet missbrukad med bara två egna nummer. ”Footloose” har en energisk ensemble som redan i första scenen visar vad den kan.

När ridån går upp till knähöjd visar sig 14 par gladdansande fötter. Och sedan fortsätter gladdansen föreställningen igenom. ”Footlose” kunde ha blivit rätt outhärdlig 1980-talsnostalgi, men på Wallmans är nostalgin nästan bortsopad i Ingela ”Pling” Forsmans utmärkta moderniserade översättning av Broadwayoriginalet från 1998.

Men det är inte någon stor musikal. Vi vet vad som kommer hända redan innan det händer – precis som i småstaden. Men det är snyggt förpackat och faktiskt ganska medryckande. Musikalen lever tack vare en opretentiös och sympatisk grundton.

Scen Wallmans Intiman, Stockholm Musikal Footloose Musik Tom Snow m.fl.

Text Dean Pitchford Översättning Ingela ”Pling” Forsman Regi och koreografi Roine Söderlundh Scenografi Niklas Philipsson och Kristian Franck Musikansvarig Kristoffer Nergård Medverkande Peter Johansson, Anna Sahlin, Måns Zelmerlöw, Fred Johanson, Nina Norblad, Karolina Rahm, Sanna Ekman, Petter Ahlfors, Jessica Heribertsson, Kristina Lindgren, Malin Sjöquist, Robert Carlsson m.fl.

Spelas t.o.m. 1 juni 2008.

Speltid 2 tim. 30 min. betyg 3 Anna Sahlin som Jennie och Måns Zelmerlöw som småstadsknutten Tommy foto: Håkan Larsson

osqledaren.indd 35

35 08-03-03 18.22.17

THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Ths.kth.se i mobilen!

Martin Jensen: Strategiskt och kul på samma gång ...

Med risk för att låta klyschig, men tiden går fort när man har roligt. Väldigt fort!

När detta skrivs är det drygt fyra månader kvar tills min period som THS ordförande är över.

Det har varit, och är mycket slit.

Men också en otrolig möjlighet till personlig utveckling.

Ett år i THS ledningsgrupp ger mycket tillbaks i form av utveckling, chans till nätverksbyggande och praktiska erfarenheter.

Här skulle jag kunna bli långrandig. Men istället nöjer jag mig med att säga: Tag chansen själv, du kommer inte att ångra dig!

Under min period har Restaurangen på Nymble varit mycket i fokus. Först försäljningen av HÖRS och därefter väntan på ny restauratör.

Nu är vi snart i mål, och det ska bli oerhört spännande att se hur väl HÖRS efterträdare lyckas med uppdraget.

Mycket har dessutom kretsat kring kårobligatorieutredningen.

Om den kan du läsa på flera ställen i detta nummer av Osqledaren – gör det!

Medlemsskapet i THS är i allra högsta grad din angelägenhet.

Och det är du som medlem som ska och kan påverka THS verksamhet!

Jag önskar alla THS medlemmar en härlig vår.

I samarbete med Stockholmsföretaget Squace erbjuder THS nu ths.kth.se i mobilen. Du får tillgång till kalender, nyheter, kontaktuppgifter och annan kårinformation – lika enkelt som på internet!

Klicka på knappen längst ned i kalendern på THS webbplats (www.ths.kth. se). Registrera dig som användare, ladda hem klienten till din telefon och du är igång! Tjänsten är avgiftsfri. Du betalar bara vanlig datatrafiksavgift till din operatör.

Squace är en mobilbrowser med vilken du söker, lägger till och delar med dig av innehåll med ett eller några få klick. Skärmen delas upp i rutor som utgör länkar till sajter av olika slag. Du söker dig enkelt fram till rätt länkar genom att klicka på sökord (tags).

Kårval – så funkar det I april är det dags för val av nya heltidsarvoderade och förtroendevalda till THS ledningsgrupp för verksamhetsåret 08/09. Vad innebär det i praktiken? Och hur går det till?

THS ledningsgrupp består av THS styrelse samt övriga heltidsarvoderade. Detta är studenter från KTH som tar ett års uppehåll från sina studier för att arbeta heltid med olika frågor inom THS. Kårstyrelsen är THS verkställande organ, en funktion som kan jämföras med THS ”regering”.

För att kandidera till THS ledningsgrupp (eller nominera någon annan alternativt bli nominerad) är kravet att man ska vara medlem i THS. THS ledningsgrupp väljs av kårfullmäktige (KF) som kan jämföras med THS ”riksdag”. Ledamöterna till KF väljs bland och av THS sektioners medlemmar. KF sammanträder ungefär en gång i månaden, och tar beslut om till exempel THS budget, behandlar motioner, väljer förtroendevalda på central nivå, osv.

Som enskild student är du medlem både i THS, och i en av de 18 sektionerna, indelat efter det utbildningsprogram du läser.

Sektionen väljer sin styrelse och funktionärer och sköter sin verksamhet via Sektionsmötet. Sektionerna har sektionsmöte med jämna mellanrum, och alla sektionens medlemmar är välkomna att närvara och har möjlighet till påverkan.

Nytt om kåravgiften Från och med VT 08 kommer du att få din faktura för THS medlemsavgift via mail. Fakturan skickas till din kth.se-adress.

Där finns även all information du behöver för att kunna betala fakturan.

Om något är oklart, hör av dig till Kårexpeditionen/KårX på Nymble.

Besökstider är måndag – onsdag, fredag kl 10.30 – 14.30 samt torsdagar kl 13.00 – 16.30.

Telefontid är varje dag mellan kl 9.30 och 10.30, 08 – 10 45 72.

Martin Jensen, THS ordförande, ordf@ths.kth.se, 08-790 98 84.

osqledaren.indd 36

08-03-03 18.22.19

THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR -

Kårobligatorieutredningen, några ord från THS ledningsgrupp Kårobligatorieutredningen som Erland Ringborg presenterade den 13 februari betyder stora förändringar för THS. THS har inte tagit ställning för eller emot kårobligatoriet. Vårt fokus är i stället att, oavsett politiska beslut alltid sträva efter studenternas bästa, att forsatt ha som mål att göra studietiden för KTH:s studenter så bra som möjligt.

Nya förutsättningar innebär nya utmaningar, men också i högsta grad nya möjligheter. THS är bra, men nu måste vi bli ännu bättre! Vi måste bli ännu tydligare, ännu mer synliga. Det är vår största utmaning. Även med ett frivilligt medlemskap kommer THS fortsättningsvis att ha en viktig roll. Utbildnings- utveckling och kvalitetsarbete, som alltid har varit prioriterade uppgifter för THS lyfts fram ytterligare. Det statliga bidrag som föreslås att ges för samtliga KTH:s studenter, inte enbart för THS medlemmar, kommer att täcka kostnaderna för studiebevakning och för studentrepresentation i KTH:s beslutande organ.

En hel del omstruktureringar och omprioriteringar måste göras.

Vissa åtgärder har vi redan genomfört, en omorganisation av THS är på gång.

En annan viktig fråga kommer att bli att se över hur kårhuset Nymble ska förvaltas och finansieras.

I dagsläget är Nymbles drift - och underhållskostnader omfattande.

Nymble kostar en hel del att driva, och det bör vara en prioriterad Madelein uppgift för THS att få fram en stabil helhetslösning för detta.

Keskitalo, THS vice THS står inför spännande utmaningar 2010 ordförande Vi har en omvälvande tid framför oss!

Osqvik

heter THS sportstuga som ligger på Värmdö. Stugan hyrs ut till kårens medlemmar och andra intresserade. 1934 fick THS tomten av civilingenjör Fritz Egnell och samma år började Osqvik byggas av frivilliga teknologer. Osqvik har öppen spis, fullt utrustat storkök, en cirka 100 m² sittningslokal med parkettgolv, morgonsol på verandan och en härlig bastu, 10 meter från havet, med tillhörande relax och omklädningsrum. Det finns 21 sängar och dessutom möjligheter för ännu fler att övernatta vid behov.

Hyr Osqvik!

Boka Osqvik genom att fylla i ansökan som finns på THS webbplats. Mer information om uthyrning, regler och bokningsblankett Doktorand; hur underlätta din vardag?

Hjälpskriften ”Doktorandciceronen” har uppdaterats och kommer att publiceras på hittar du på www.ths.kth.se nätet igen! THS har fått större utrymme i denna upplaga, men i mitt tyckte fattas Har du frågor kan du tala med lokalbokningen, KårX på telefon det en hel del information för att underlätta doktorandernas vardag.

08-790 98 54.

Vad tycker Du att doktorander behöver, men inte alltid får veta innan antagning, i början av utbildningen och under sina doktorandår?

Skriv till mig och tipsa! doktorandombud@ths.kth.se ”Vintriga” hälsningar från Ert Doktorandombud!

Kårfullmäktiges möten Lisa Segerdahl, THS doktorandombud

KF 5 2008 04 10 KF 6 2008 05 08

THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19.

Redaktör för THS sidor är Josefin Viidas, info@ths.kth.se, 08/070–790 98 06.

osqledaren.indd 37

08-03-03 18.22.20

38 osqledaren.indd 38

08-03-03 18.22.25

© 2007 Accenture. All rights reserved

Taking a moment to savour success.

Just another day at the office for a Tiger.

Join Accenture for a career that keeps you motivated and moving forward. Work on vital assignments for top class clients and help them achieve high performance. Push yourself, while developing your skills and confidence. Work with the best people worldwide to solve problems and do what hasn’t been done before. If this is your idea of a typical working day, Accenture is the place to work.

We’re looking for exceptional systems integration professionals By joining our Systems Integration group, you can learn how to orchestrate global teams to create the measurable business value companies need to stay ahead of the competition. You’ll work to align organisations with business processes enabled by IT in key areas including SAP, Oracle, retail, banking and communications solutions.

Why Accenture? Our unique professional development programs, such as Accenture Academy for SAP, will help you build leadership skills to ensure you grow to the greatest potential of your professional development. And our culture encourages you to balance your personal and professional life and promotes a collaborative, teamoriented environment.

We are looking for top candidates with a Master of Science degree who are about to graduate, have recently graduated or who possess up to a few years of working experience. Could you be one of them? Visit our website today.

Visit accenture.jobb/se

osqledaren.indd 39

08-03-03 18.22.25

B Posttidning

OSQLEDAREN, THS, 100 44, STHLM

Studenterbjudande: Ring för 0 kr/min och sms:a nästan obegränsat.

Med Telia Mobil Student ringer du till alla andra som har Telia för 0 kr/min för bara 49 kr/mån. Dessutom ingår nästan obegränsade sms till alla operatörer i Sverige. Beställ på telia.se/student.

Sony Ericsson W580i eller Nokia 5310

95:-

1)

med Telia Mobil student i 18 mån.

• Sony Ericsson W580i • Telia SurfPort • 2 megapixelkamera • Mp3 spelare • FM-radio • 512 MB minneskort ingår • Bluetooth™ stereo • Utan abonnemang 2.495 kr

Nokia 5310 Xpress Music • 2 megapixelkamera • Mp3-spelare • Bluetooth™ stereo • 2 GB minneskort ingår • FM-radio • Utan abonnemang 2.395 kr

För abonnemanget Telia Mobil Student gäller, 0 kr/min till Telias mobil abonnemang, 69 öre/min till alla andra. Öppningsavgift 69 öre. 0 kr/sms upp till 5000 sms/mån därefter 69 öre. Gäller privatpersoner inom Sverige och endast för enskilt bruk.

Månadsavgift 49 kr, 15 kr i faktureringsavgift, 0 kr med eFaktura. Uppsägningstid 3 mån. Telia Mobil Student gäller endast för personer som studerar heltid på Universitet och Högskola i Sverige. Mobiltelefonerna är operatörslåsta till Telia mobila abonnemang eller Telia Refill förbetalda kort i Sverige i 12 mån, därefter kan spärren tas bort till en kostnad av 300 kr. Erbjudandet gäller så långt lagret räcker, dock längst t.o.m 31/3 2008 och bara en gång per student/personnummer. För fullständiga villkor se telia.se/student. Lokala avvikelser kan förekomma.

1) Fast månadsavgift under bindningstiden i 18 månader är 149 kr, varav 49 kr för abonnemanget och 100 kr för telefonen.

Lägsta totalkostnad under bindningstiden är 2.777 kr.

Välkommen till Telias butiker, återförsäljare eller telia.se/student osqledaren.indd 40

08-03-03 18.22.28