OL 07/08 #7

osqledaren nr 7 07/08

osqledaren.indd 1

08-05-14 01.13.51

KTH-STUDENTER! Tack fรถr den gรฅngna terminen och ha en riktigt skรถn sommar!

I wish You a very nice summer holiday!

Peter Gudmundson rektor

osqledaren.indd 2

08-05-14 01.13.53

Osqledaren nr 7 07/08 Sista, sista...

Så var det dags att ta farväl. Det känns riktigt vemodigt! I ett helt år har Osqledaren varit mitt projekt, min drivkraft. Det bästa av allt är att jag klarade av det! Det bubblar lite i mig av stolthet när jag ser tillbaka på vad jag gjort och inser att jag – lilla jag! – har varit redaktör för en tidning i ett helt år. De lärdomar jag skaffat under det här året kommer jag alltid ha kvar och det är jag vansinnigt tacksam över. Det och mycket annat, men mer om detta på nästa uppslag.

innehåll Redaktionens hejdå

4

Tidningen efter avskaffandet

6

Drivsugen

7

Fråga fysikern

10

Nördprojekt

12

Projekt 2008

14

Quarnevalen

17

Intelligent design

20

Containerfolket

22

Feelgoodplaces

24

Tack för mig!

Läsarundersökningen

27

Sara Gustavsson Chefredaktör 07/08

Debatt

28

Temat för det här numret är engagemang. På KTH finns det många många som hittat sin drivkraft, som gör något de brinner för. Studietiden är ett utmärkt tillfälle till detta då det finns så många plattformar för att utveckla sitt intresse tillsammans med likasinnade, det kan vara allt från politik eller miljöengagemang till att fixa fester och fotografera.

Nästa år blir som vanligt fast lite annorlunda. Osqledaren kommer att drivas av en annan Sara, hon har ett stort intresse för media och kommer att göra en sjukt spännande och snygg tidning. Jag ser fram emot det! ”Om en person du talar med inte verkar lyssna, var tålmodig. Det kan helt enkelt vara så att han har lite ludd i ena örat.”

Nalle Puh – A.A. Milne

osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans studentkårs medlemstidning och har en upplaga på ca 18 000 ex. Den kommer ut 7-8 gånger per år och skickas kostnadsfritt till alla studenter på KTH. chefredaktör och ansvarig utgivare Sara Gustavsson grafisk form och layout Sara Gustavsson omslag Jonas Gunnarsson

skribenter Maria Nordström, Linus Eriksson, Sara Gustavsson, Christine Ambell, Sandra Mattsson, Michal Kazmierczak, Sara Eriksson, Ethel Luvall, Dennis Nkangi, Viktor Sebes, Alexander Biledt, Johannes Koch, Jimmy Yoler, Sergej Kotliar, Sthig Jonasson

osqledaren.indd 3

fotografer Per Fogelberg, David Asplund, Viktor Sebes, Oguzhan Erim illustratörer Jonas Gunnarsson, Josefin Karlsson, Johannes Koch, Christine Ambell repro och tryck Wallin & Dalholm Boktryckeri AB papper multioffset 100 g

kontakt osqledaren@ths.kth.se 08/070 - 790 98 70 annonskontakt tomat annons & reklambyrå www.tomat.se eller info@tomat.se

får du inte osqledaren?

1) Har du betalat kåravgiften? 2) Om svaret är ja; ring KårX på 08 - 10 45 72 och kolla om din adress stämmer. 3) Om adressen hos KårX stämmer men du ändå inte får tidningen kan du ringa CityMail på 0200 - 211 911 bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se.

Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material.

För icke beställt material ansvaras inte.

I tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

3 08-05-14 01.13.55

redaktionen 07/08

Det här är mitt sista nummer, och därför vill jag passa på att ta lite utrymme till att tacka en massa folk. Det är omöjligt att få med alla men här kommer i alla fall ett urval. Ni som inte nämns vet förhoppningsvis ändå att ni är grymma.

Till att börja med vill jag tacka alla fantastiska människor i redaktionen, som gång på gång har överträffat sig själva när det gäller att skapa vackra, intressanta, roliga saker. En sak är säker: utan er hade den här tidningen varit tämligen innehållslös. Var stolta! Jag är det.

Jonas Gunnarsson, Josefin Karlsson, Alexander Biledt, Alexander Busnyuk, Johannes Koch, Sara Eriksson, Ethel Luvall, Robert Lyngman, Frej Naimi-Akbar, Sergej Kotliar, Viktor Sebes, Per Fogelberg, Calle Finnström, Dunja Vujovic, Felix Mandoki, Aron Lind, Cristian Franzén, Dennis Nkangi Ni är helt klart världens bästa redaktion och jag älskar er alla!

OSQLEDAREN nr 1 07/08

OSQLEDAREN nr 2 07/08

OSQLEDAREN nr 3 07/08

Inte att förglömma alla er andra som hjälpt mig med stort och smått och på så sätt gjort tidningen möjlig.

Göran Manneberg, Tobias, Mattias o Anders på Tomat, Mats Ahlberg och resten på Wallin & Dalholm, Åsa Ankarcrona, Josefin Viidas, Sthig Jonasson, Peter Gudmundson, KF, David Goldea, Helen Silvander, kårstyrelsen, programgruppen, ISS, Armada, Birgitta Westholm, Katinka Hultqvist, Mårten Dahlberg, Sven Alexandersson, Lars Simson, Jalla-, Elsa- och Amicapersonalen, Daniel Rosqvist, Citymail, Posten, Roger Andersson, Johan Andersson, David Asplund, Jérémy Bidaud, Susanna Lundh, Julia Shao, Jimmy Gustavsson, Mikael Salo, Johnny Warström, Johan Persson, Christine Ambell och alla grymma TORKare!

Tack också till alla er läsare! Utan er hade den

här tidningen inte ens varit en fis i rymden, inte mer än en dammtuss längst ner i källaren på matematikinstitutionen.

Utan någon som helst betydelse, med andra ord. Det är er vi gör tidningen för!

OSQLEDAREN nr 4 07/08

OSQLEDAREN nr 5 07/08

OSQLEDAREN nr 6 07/08

OSQLEDAREN nr 7 07/08

4 osqledaren.indd 4

08-05-14 01.14.06

nästa år...

kommer Osqledaren att ledas av Sara Eriksson. Ni som har läst hennes artiklar vet att hon är duktig, smart, rolig, nördig. Det blir grymt helt enkelt! Här nedan berättar hon lite om sig själv.

Det är jag, Sara Eriksson, som tar över efter min namne Sara Gustavsson när hon slutar nu i juni. Jag som började på medieteknik år 2003 och som har specialiserat mig mot journalistik och tryckta medier. Som tror, och hoppas, att det här jobbet kan passa mig rätt bra.

Efter nästan fem år som ideellt slitande skribent på Osqledaren får jag (äntligen!) bestämma lite också. När jag bestämmer blir det gärna lite mer nörderi, lite djupare reportage, och kanske lite mer nöje. Jag är övertygad om att det finns hur många bra, viktiga eller helt enkelt bara sjukt sköna historier som helst där ute, på och omkring campus. Det gäller bara att hitta dem.

Jag tycker att vi ska vara stolta över vårt universitet och har som avsikt att visa upp det från sin bästa sida i tidningen. Men jag vill också bidra till att göra KTH och THS ännu lite bättre genom rättvis, och nödvändig, granskning.

Vill du göra Osqledaren tillsammans med mig nästa läsår? Hör av dig!

5 osqledaren.indd 5

08-05-14 01.14.20

Kommer du att få den här tidningen i framtiden?

I februari presenterades utredningen om kårobligatoriets avskaffande.

Men det är något viktigt som saknas.

Kårobligatorieutredningen som presenterades tidigare i år innehåller många konkreta förslag på hur studentkåren ska klara av att bedriva sin verksamhet efter ett avskaffande. Men man har missat något – vad kommer att hända med kårtidningen? Tidningen är en oerhört viktig länk i kårens arbete, och kommer även efter avskaffandet fortsättningsvis att vara det, kanske till och med ännu viktigare. Vi skulle vilja sträcka oss så långt som att tidningen kommer att vara ett av de absolut viktigaste organen i och med att den blir den enda informationskanal som når ut till alla studenter vid skolan. Detta förutsätter att tidningarna även efter ett avskaffande kommer att finnas tillgänglig för alla studenter och inte bara för kårens medlemmar, något som vi ser kommer vara det absolut bästa för alla parter. Det kommer också att vara den enda helt objektiva informationen, och det är just detta som är tidningarnas styrka – deras självständighet från den övriga studentkåren och därmed deras möjlighet att bedriva granskande verksamhet.

Varför talas det inte om kårtidningarna? Hur har man tänkt sig att säkerställa att tidningarna finns kvar även efter ett avskaffande, och att de bibehåller sin oberoende ställning? Detta nämns inte någon-

illustration Jonas Gunnarsson

stans i utredningen, inte heller diskuteras det inom studentkårerna.

Vi är rädda för att detta kommer att falla mellan stolarna om det inte uppmärksammas nu. Risken finns att studentkåren väljer att lägga ned tidningen av rädsla för att de ska bli en utgift. Eller ännu värre, skära ned på självständigheten för att kunna använda tidningen till att locka fler medlemmar. Det skulle kunna gå så långt som att kårstyrelsen bestämmer allt som står i tidningen.

Idag utgör kårtidningen länken mellan dig som student och din studentkår. Den skapar utrymme för debatt och kan upplysa om viktiga diskussioner och bevaka det som pågår inom kåren eller lärosätet. Dessutom hjälper den till att förbättra utbildningen genom att lyfta frågor och föra din talan, den kan påverka genom att uppmärksamma de brister som finns. Det här gäller även andra viktiga frågor.

Obligatoriets avskaffande påverkar dig. Det är nu grunden för framtiden läggs, det är nu du kan påverka din utbildning och din studiesituation genom att visa vad du tycker är viktigt och vad kåren borde satsa på.

Som det ser ut idag så finns det möjlighet för kårtidningarna att klara sig på egen hand och vara självförsörjande. De måste inte vara beroende av studentkårens pengar eller goda vilja. I framtiden kanske de tvingas slå sig helt fria för att säkerställa sitt eget inflytande över innehållet. Detta skulle kunna vara en lösning men det bästa för alla parter vore om man redan nu började planera för framtiden och lyfte frågan om tidningarnas ställning i förhållande till kåren.

Sara Gustavsson, Chefredaktör Osqledaren Sandra Mattsson, Chefredaktör Tofsen magasin Michal Kazmierczak, Chefredaktör Pålsjö Ängsblad

Vi vill inte ha en censurerad tidning!

6 osqledaren.indd 6

08-05-14 01.14.25

Följ med på Stockholm Pride! text Maria Nordström och Linus Ericsson KTH kommer att ha ett tält i Pridepark under Stockholm Pride nu sommar. Förutom möjligheten att prata med studenter och anställda från KTH kommer man att kunna hitta sin drömpartner med hjälp av lite matematisk optimering i ett tjusigt dejting-matchmakerprogram.

Vi som har tagit initiativet till festivalbesöket är faktiskt studenter, men många anställda på KTH har varit oerhört hjälpsamma med att se till att projektet blir av.

Projektet har i första hand drivits av Linus Ericsson och

Så startar du ett projekt Skaffa kompisar att bolla idéer med.

Räkna med att lägga lite pengar på fika i början.

Säg till alla som möjligen skulle kunna vara intresserade att du vill genomföra projektet. Ju viktigare personer desto bättre.

Be viktiga personer om pengar.

osqledaren.indd 7

Maria Nordström som båda går tredje året på Teknisk fysik. Maria driver även på att KTH skall ordna ett program för kvinnliga ingenjörsstudenter, helst ett som liknar satsningen QNOT – kvinnor inom naturvetenskap och teknik – som drivs på högskolan i Gävle och som finns till för att stödja kvinnliga ingenjörsstuderande under utbildningen.

Om du vill dra i något helt eget som du tycker saknas, kolla in rutan nedan, där finns några tips för dig som vill genomföra ett projekt som kanske inte har genomförts förut.

Vill du vara med i något av projekten eller bara heja lite på oss? Maila oss på lericsso@kth.se och marnords@kth.se, vi blir väldigt glada.

Om folk inte nappar direkt på konceptet, fundera på deras motargument, fila på idén.

Kolla med folk som gör liknande saker på andra ställen, ta tips och kopiera skamlöst koncept rakt av.

Le snällt och nicka när folk säger att något är onödigt och omöjligt och kör på ändå. Du vet ju att det är både nödvändigt och fullt möjligt. Det fungerar.

Fortsätt att ligga på så länge det behövs.

Räkna kallt med ett drygt år så blir du inte besviken.

Skriv i Osqledaren vad du vill göra och skicka mail till intresserade för att hålla dem uppdaterade.

Kontakter, kontakter. Håll dem uppdaterade också.

Om projektet mot alla odds faktiskt misslyckas, dra lärdom och börja med nästa projekt.

08-05-14 01.14.26

noterat

av Sara Gustavsson

Vinnarna i Teknik-SM utsedda

KTH-studenter vann klimattävlingen Global Focus

Medlemmarna i laget Smile, breathe and go slowly från Chalmers Tekniska högskola kan numera titulera sig som svenska mästare i Teknik. Det kan de Entropiska Riddarna från Uppsala Universitet också göra. Efter en makalöst jämn final på Kulturhuset i Stockholm den 7 maj hamnade båda lagen på exakt samma poängställning och godtog en delad förstaplats när det visade sig att arrangörerna inte hade någon utslagsfråga i bakfickan. Bland tävlingsmomenten i finalen ingick tre direktsända frågor från Sveriges första och enda astronaut Christer Fuglesang och en hinderbana för robotar som lagen byggt ihop av bland annat Lego.

Två KTH-studenter, Jorge Luis Zapico och Emma Palmgren, och Cherie Pik Yee Ho och Liv Eriksson från Handelshögskolan i Göteborg, är 2008 års vinnare av en uppsatstävling om klimatlösningar, arrangerad av WWFs studentinitiativ Global Focus.

Jorge Luis Zapico och Emma Palmgren, belönas för sitt bidrag om teknik, livsstil och klimatförändringar.

Med sina framgångar i årets Teknik-SM knep Chalmers och Uppsala Universitet tillsammans mästerskapstiteln från KTH som vann första plats förra året. Laget “Bättre sent än aldrig” från Lunds tekniska högskola kom på tredjeplats.

Tre lag från KTH var med i semifinalen men inget av dem lyckades kvalificera sig till finalen.

Olle Blomqvist, KTH Färre nybyggda studentbostäder Antalet nybyggda studentbostäder minskar från 1 911 lägenheter år 2006 till 902 lägenheter år 2007. Det visar färsk statistik från Statistiska centralbyrån.

– Det kommer naturligtvis inte som någon överraskning, säger SSCO:s ordförande Daniel Carnerud. Sedan investeringsstimulansen slopades så har vi inte sett någon nybyggnation alls i stockholmsområdet. Det är högst oklart hur bostadsminister Mats Odell tänker sig att studentbostäder ska kunna byggas över huvud taget i framtiden.

Mellan 2004 och 2007 färdigställdes 640 studentbostäder i storstockholm. Enligt samma statistik ökar också andelen bostadsrätter bland de nybyggda lägenheterna totalt och är nu uppe i 53 procent.

Källa: SSCO

“Med en snabb teknologisk utveckling, där den huvudsakliga befolkningsökningen sker i städerna, och 70 procent av koldioxidutsläppen kommer från urbana miljöer, behöver dessa frågor mycket mer uppmärksamhet i samhället. Uppsatsen “Multimedia applications for a sustainable urban lifestyle” av Emma Palmgren och Jorge Luis Zapico ger ett välbehövligt bidrag till diskussionen om teknologi, livsstil och klimatförändringar”, lyder motiveringen.

Källa: KTH Skrapan vinner studentpris Den omdebatterade Studentskrapan på Södermalm har utsetts till Stockholms studentvän 2008. Utmärkelsen delades ut under valborgsfirandet på Skansen. Priset tas emot av Svenska Bostäder och överlämnas sedan med en symbolisk gest till den nya ägaren AP Fastigheter.

– Svenska Bostäder har utfört ett strålande arbete med Studentskrapan och vi har ett väldigt stort förtroende för AP Fastigheter, säger SSCO:s ordförande Daniel Carnerud.

Vi hyser goda förhoppningar om att den nya ägaren kommer att förvalta och utveckla konceptet Skrapan på ett spännande sätt.

Att det blev AP fastigheter som tar över ägandet blev klart i mitten av april, efter en längre tids förhandlingar mellan Stockholms stad och de olika budgivarna. Förhandlingarna har väckt mycket uppmärksamhet i media framförallt sedan det blev känt att stodentbostadsstiftelsen SSSB deltog i budgivningen.

Skrapan har utsetts med motiveringen att ”den är en symbol för ungdom, kreativitet och framtidstro. Skrapan är anpassad till utåtriktade, urbana, självständiga och medvetna människors intressen och livsföring.”

Källa: SSCO KTH startar ny utbildning i Medicinsk teknik Medicinsk teknik är en av Sveriges snabbast växande branscher. Under de senaste sju åren har den växt med 10 procent per år av BNP, och den medicintekniska industrin omsätter 60 miljarder kronor. Sverige är ett framstående exportland inom detta segment. Det finns ett stort behov av forskningsledare och akademiker hos företag som Elekta, Gambro och Getinge, och även hos internationella företag som exempelvis General Electrics. Sjukhusen är också i behov av personal med medicinteknisk utbildning som kan hantera och införa tekniken i sjukhusmiljön. Därför startar KTH landets enda civilingenjörsutbildning inom medicinsk teknik.

Medicinsk teknik sysselsätter cirka 10 000 personer och ytterligare 5 000 jobbar i direkt anslutning till industrin. Sedan 1999 har den totala arbetsstyrkan ökat med 4 procent per år, vilket är betydligt mer än de flesta branscher. Fortsätter tillväxten i branschen i samma takt kommer en att växa med mer än 3200 nya jobb under den närmaste femårsperioden. Det visar en ny rapport som KTH, Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset har tagit fram.

Olle Blomqvist, KTH

8 osqledaren.indd 8

08-05-14 01.14.27

teknik KTH-knopp vinnare i affärsplanetävlingen Venture Cup Öst STING-bolaget OculusAI korades igår till vinnare i affärsplanetävlingen Venture Cup Östs stora regionfinal och belönades med 200 000 kronor. “För en mycket starkt kommunicerad och intressant affärsplan baserad på avancerad forskning och en riktigt spännande idé med stor kundnytta och marknadspotential”, löd juryns motivering, som har bestått av cirka 50 affärsutvecklare och investerare.

Oculusai AB grundades vintern 2007 av sex nära vänner och tidigare studiekamrater från KTH och teknologin baseras på två av grundarnas forskning. Just nu finns ytterligare sex personer knutna till bolaget som stärker upp på tekniksidan.

Med hjälp av en unik, forskningsbaserad teknologi kan OculusAI erbjuda automatisk granskning av bild- och filmmaterial på nätet. Genom teknologin kan webbsajter snabbt och med hög precision hantera den enorma och snabbt växande mängd användargenererade bilder som varje dag laddas upp på Internet. Tillsammans med andra- och tredjepristagaren kommer nu OculusAI att få representera Venture Cup Öst i Sverigefinalen den 10 juni där 700 000 kronor står på spel.

Olle Blomqvist, KTH Bättre cancerbehandling med matematik Matematisk optimering kan förbättra strålbehandling av cancer. I ett industridoktorandprojekt vid RaySearch Laboratories AB och KTH har Fredrik Carlsson förfinat metoder för effektivare optimering av stråldoser vid intensitetsmodulerad strålterapi, IMRT. Strålterapi är en av de vanligaste behandlingsmetoderna vid cancersjukdomar. Vid så kallad intensitetsmodulerad strålterapi (IMRT) moduleras strålarnas flödesprofiler genom en optimering av strålkanonens parametrar. Vid traditionell strålbehandling används endast homogena flödesprofiler. IMRT används alltmer och finns numera på de flesta stora sjukhus i Sverige.

– Ju svårare placering av cancertumören desto större är nyttan av IMRT, berättar Fredrik Carlsson, som är industridoktorand på KTH från medicinteknikföretaget RaySearch Laboratories AB. Fredagen den 25 april försvarar han sin avhandling “Utilizing Problem Structure in Optimization of Radiation Therapy” på KTH. Olle Blomqvist, KTH ABB-grupp får Stora Teknikpriset Ett effektivare och billigare system för kraftöverföring får VINNOVAs och Ny Tekniks Stora Teknikpriset 2008. En fem personer stark grupp vid Ludvikaföretaget ABB Power Systems tar i kväll emot priset vid en prisutdelning i Stockholm.

Gunnar Asplund, Urban Åström, Gunnar Flisberg, Ralf Hartings och Mats Berglund vid ABB Power Systems i Ludvika har utvecklat ett nytt system för energiöverföring med högspänd likström. De höga kraven på tillförlitlighet har bland annat krävt ny design av kraftstationen, nya beräkningsmodeller, nya högspänningsapparater och nya transformatorer. Det nya systemet innebär minskade överföringsförluster, lägre investeringskostnader samt att ledningsgatorna kan göras smalare. Den första ordern, värd 440 miljoner dollar, kom i december från Kina.

Olle Blomqvist, KTH

Intelligens och tidsprecision går hand i hand

Personer som får höga poäng på intelligenstest är också bra på att hålla en jämn takt, visar ny svensk forskning. Forskare vid Karolinska Institutet och Umeå universitet har visat att det finns ett samband mellan allmänintelligens och förmågan att trumma en enkel rytm med så jämn takt som möjligt. Forskarna betonar att uppgiften inte har med musikalisk rytmkänsla att göra, utan bara mäter förmågan att vara exakt i tiden. De personer som presterade bäst på intelligenstest uppvisade också minst variation i den jämna rytm de trummade i forskarnas experiment.

– Det är intressant eftersom uppgiften inte innefattar någon form av problemlösning.

Oregelbundenheterna i takten uppstår förmodligen på en mer grundläggande biologisk nivå, på grund av ett sorts brus i hjärnans aktivitet, säger Fredrik Ullén som har lett studien i samarbete med Guy Madison vid Umeå universitet.

Källa: Karolinska institutet Ny metod kan lösa mysteriet med stinkande ämnen i yttre rymden En ny metod utvecklad vid Göteborgs universitet kan hjälpa till att förklara hur stjärnor föds – och lösa mysteriet med stinkande ämnen i yttre rymden.

När en stjärna bildas dras ett enormt gasmoln samman under gravitationskraften.

Processen frigör stora mängder energi som måste föras bort för att sammandragningen ska kunna fortsätta. I denna process är molekyler mycket effektiva, eftersom de strålar ut energi. Att förstå hur molekyler bildas och förstörs är därmed avgörande för att vi ska förstå hur stjärnor föds, och hur den interstellära rymden utvecklats.

Modellen, som också kan användas för att studera jordens atmosfär, uppmärksammas bland annat i den vetenskapliga tidskriften Chemical Science.

Källa: Göteborgs universitet

9 osqledaren.indd 9

08-05-14 01.14.27

fråga fysikern Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. Här svarar han på läsarna frågor och funderingar om små och stora klurigheter i vardagen. I detta sista nummer handlar läsarfrågorna om löpning och om risken att bli träffad av blixten.

Fråga: På gym finns det ofta löpband där man kan ställa in lutning så att det simulerar löpning i uppförsbacke.

Blir det lika jobbigt som att springa i en riktig uppförsbacke med samma lutning (bortsett från skillnaden i luftmotstånd)? /Martin Norlin Svar: Det där är en mycket intressant fråga. Det vore lätt att bara avfärda löpbandens uppåtlut med att säga att man inte förflyttar sin tyngdpunkt uppåt och därför inte uträttar mer arbete än när man springer på plan mark.

Men lite mer komplicerat än så är det nog i alla fall. När löpbandet lutar placerar man ju “framfoten” högre än “bakfoten” och då lyfter man kroppens tyngdpunkt när man star steget. Därefter faller tyngdpunkten igen mellan stegen. Tyngdpunkten kommer alltså att guppa upp och ner vilket kostar extra arbete. (Man får ju inte igen arbetet annat än som värme när man åker ner.)

Alltså är det jobbigare att springa med löpbandet i lutning än med löpbandet plant. Men inte lika jobbigt som i motsvarande uppförsbacke.

Sedan kan man säkert träna in en löpstil som på löpbandet gör så att tyngdpunkten inte guppar upp och ner.

Bara för att dj-vlas med löpbandet alltså... /G

Fråga: Två identiska tvillingar står på en helt plan mark under ett åskväder. Den ena av dem håller i en tjugo meter hög gummistång och den andra håller i en två meter hög metallstång. Vem av dem löper störst risk att bli träffad av blixten? Spelar höjden på stängerna någon roll?

Och om den gör det, vad ska höjden på stängerna vara för att det ska vara lika stor sannolikhet för att de ska bli träffade av blixten? /Johan Lundin, Jasenko Dervisic, Jens Blomquist och Lina Törnqvist Svar: Trots att ni verkligen försökt skapa väldefinierade omständigheter måste jag ändå lämna lite förbehåll: om vi jämför en kruttorr gummistång med metallstången tror jag tveklöst metallstången är värre (= ökad blixtrisk).

Men om det regnar (vilket väl är ganska rimligt att anta) och gummistången därmed inte är någon bra isolator längre (förutsätter lite smuts på stången alternativt joner i regnvattnet) så tror jag gummistången är värre på grund av höjden, som definitivt är viktig.

Men den person som ska resa gummistången har definitivt min sympati. Hårdgummi förutsätter nog en diameter på några decimeter för att den ska vara självbärande.

Då talar vi om cirka 10 kubikmeter gummi, det vill säga i runda slängar 15 ton. /G

Här skulle Osqledaren villja passa på att tacka Göran för alla fyndiga, fantastiska svar under året Tack också alla ni läsare som skickat in frågor som satt myror i skallen på vår fysiker!

10 osqledaren.indd 10

08-05-14 01.14.32

Bli fadder åt en utbytesstudent!

24 maj 20-03

Nymble, Drottning Kristinas väg 19

N Y MB

osqledaren.indd 11

www.ths.kth.se/fadder

Kan alla från Australien surfa?

LE

I dörren gäller: THS-leg = 0 kr övriga kårleg = 30 kr inget kårleg = 50 kr

Anmäl dig redan idag på

nymble.se

11 08-05-14 01.14.36

nerd project at KTH text Sara Eriksson illustration Josefin Karlsson foto KTH Racing

Inte alla kurser på KTH handlar om sömniga föreläsningar och utdraget tentaplugg. Osqledarens reporter Sara Eriksson har träffat några studenter som bejakar sin nördiga sida.

De flesta har säkert sett reklamkampanjen där kulturpersonligheter som Sanna Bråding och Alex Schulman delar med sig av sina visioner av vad de skulle ha gjort om de bara hade gått på KTH istället. Idéerna inkluderar bland annat byggandet av en sakletarmaskin samt en robot som kan sköta jobbiga sysslor åt en. Ganska pinsamt, tycker vi som vet hur vardagen på KTH faktiskt ser ut. Men det finns de teknologer vars verklighet inte är så långt ifrån dikten ändå.

I ett trångt och syrefattigt rum på femte våningen i

E-huset håller killarna som går kursen Robot 08 nu i vår till.

Längs väggarna sitter grupper vid datorer och programmerar sina bebisar medan några andra testar just sin robots förmåga att lokalisera en orange boll på ett bord med en grön, fotbollsplansliknande yta i mitten av lokalen. Klarar den det har gruppen nått delmålet som är uppsatt för dagen.

Robotkursen har funnits sedan åtminstone -96 eller kanske -95 och togs -98 över av nuvarande ansvarige Mattias Bratt. Men i begynnelsen såg den inte alls likadan ut. Hårdvaran var annorlunda, de använde enklare system, och robotarna var byggda av lego istället för av aluminium som idag.

– Vi slutade med lego när robotarna blev lite snabbare och bitarna bara flög när de krockade, berättar Mattias.

En stor del av kursen – och det som motiverar deltagarna att lägga ner mycket mer tid än vad som krävs för godkänt – är tävlingen som hägrar i mitten av maj där robotarna ställs mot varandra i klassiska fotbollsmatcher.

Tanken är att robotarna ska bli bättre för varje år som går och kursdeltagarna har i uppgift att läsa rapporterna från sina föregångare för att undvika att göra samma misstag.

Men spanar ni in de andras robotar?

“Vi slutade med lego när robotarna blev lite snabbare och bitarna bara flög när de krockade”

– Nej, det är nog snarare så att vi försöker gömma det vi gör för de andra i små gömmen, säger en i gruppen jag intervjuar.

– Vi ville nästan införa ett patentsystem i början av kursen.

Några vars robot redan har passerat kravet är Emil Hesslow, Anders Malm Nilsson, Niklas Nummelin och Philip Kennerberg, alla från D-04. Deras hjuldrivna skapelse är cirka två decimeter hög, ”dum, men förlåtande” och heter kanske Godzilla eller möjligtvis Den förlorade sonen. De har inte riktigt bestämt sig än.

I en annan del av KTH spenderar de runt 25 personer som är involverade i KTH Racing varje vecka ungefär lika många timmar som brukar utgöra en normal arbetsvecka.

Utöver det vanliga skolarbetet. KTH Racing är nämligen – för första året sedan starten hösten 2003 – inte längre en kurs utan ett ideellt projekt.

Vad får man ut av en sådan här praktiskt inriktad kurs jämfört med en ”vanlig”?

Joakim Karlsson är projektledare i år och en av de stora anledningarna till att han började på KTH var just möjligheten att få delta i projektet KTH Racing.

– Jag träffade killarna som var med då på en mässa och blev intresserad. Och så började jag på farkostteknik.

– Man ser resultatet av det man gör på ett helt annat sätt.

Och så är det det sista vi gör på KTH och då är det kul att ha en rolig kurs som avslutning.

– Och så är det häftigt med robotar.

12 osqledaren.indd 12

08-05-14 01.14.42

Vad är skillnaden mellan en kurs och ett praktiskt projekt?

– Framförallt handlar det om överförandet av all teori till något verkligt. I England och Tyskland blir vi bedömda av ingenjörer från fordonsindustrin, säger Joakim.

England och Tyskland är de länder där KTH Racing har valt att vara med och tävla i år. Totalt hålls tio tävlingar i klassen Formula Student år 2008, varav tre i USA och några i Asien och Australien. Runt om på världens universitet och högskolor finns omkring 200 team som tävlar i klassen. De flesta i

“det är nog snarare så att vi försöker gömma det vi gör för de andra i små gömmen”

bara två tredjedelar av den totala bedömningen. Förutom det bedöms konstruktion och kostnadseffektivitet under hela bygget. Tidigare år har KTH kommit som bäst på tredje plats av 60 startande lag i en tävling. Det var år 2005.

Hur kommer det att gå i år?

– Får vi ihop det nu som vi har tänkt så går det bra. Vi har varit noggrannare än tidigare år med beräkningar, konstruktion och CAD. Nu är det bara tillverkning och montering kvar.

Den första tävlingen – i England – startar den 10 juli. En tävlingshelg brukar sedan hålla på i fyra dagar. Det finns plats för fyra förare och då det är många som är intresserade av att ratta årets bil KTHR5 avgörs vilka det blir genom tävlingar i go-kart.

Tyskland och USA. Men Sverige är på gång. Även om Formula Student inte är en erkänd motorsportsklass här än så finns det ett stigande intresse.

Hur går det med flick- och pojkvänner när ni jobbar med det här 40 timmar i veckan?

Formula Student skiljer sig från andra motorsportklasser på så sätt att det är den ingenjörsmässiga biten som egentligen är den mest intressanta. Själva körningen utgör

Läs mer: www.csc.kth.se/utbildning/kth/kurser/DD2426/robot08 www.kthracing.se

– Haha. Det finns inte jättemånga i teamet, skulle jag säga, avslutar Joakim.

Förra årets bil, KTHR4, in action

13 osqledaren.indd 13

08-05-14 01.14.44

Vem vill bli

projektledarE?

text Ethel Luvall

2008 är ett händelserikt år för KTH och THS som har tilldelats ansvaret för flera stora projekt. Bland andra arrangeras Armada, som varje år, men också årets kanske största och magnifikaste fest: Nobel NightCap, efterfesten till Nobelfesten. Andra projekt som bedrivs är FocusOn South Africa och Project China. Projektledarna för respektive projekt får här möjlighet att berätta om just sitt projekt för Osqledaren.

1. Berätta om ert projekt!

Filip Wistrand, Helga Persson, Isabella Larsson, projektledare för FocusOn South Africa 1. FocusOn South Africa är ett internationellt KTH-projekt som går av stapeln för sjunde året i rad. Projektets grundidé syftar till att genomföra en studie av ett valfritt land, och tidigare år har handlat om till exempel Argentina, Brasilien, Indien och Mexico. I år ligger fokus på Sydafrika som om två år kommer att bli det första afrikanska landet någonsin att arrangera fotbolls-VM. Årets projekt syftar till att belysa de ekonomiska, sociala och politiska effekter detta värdskap medför, samt att undersöka vilka utvecklingsmöjligheter evenemanget öppnar upp.

Projektet är uppdelat i tre faser där den första fasen främst går ut på att definiera och finansiera projektet. Under den andra fasen kommer vi att genomföra undersökningen, bland annat genom en studieresa till Sydafrika. Den tredje och avslutande fasen består i att presentera resultatet på KTH. I år redovisas projektet i form av en projektdag i oktober tillsammans med våra projektsponsorer. Gå gärna in på vår hemsida, www. focus-on.se, och läs mer om projektet och kommande händelser!

2. Är ert projekt en del av din utbildning (uppsats/examensarbete/kurs) eller något ni har valt att ägna er åt på fri tid?

2. Projektet ges som en KTH-kurs men bedrivs vid sidan av våra utbildningar. De flesta av oss är med i projektet för att vi tycker det är kul att engagera sig utöver de vanliga studierna. Den internationella prägel detta projekt har är en bonus som vi tycker är extra spännande.

3. Vad önskar ni uppnå, kortsiktiga och långsiktiga mål?

3. En viktig aspekt för oss i projektgruppen är att vi själva ska utvecklas genom att delta i ett projekt som sträcker sig över en lång tid och där vi själva får välja vad vi vill åstadkomma. Långsiktigt hoppas vi kunna ge FocusOn-projekten en gemensam bas som sammanlänkar projekten. Sedan är ju själva resan till Sydafrika självklart något vi ser fram emot!

4. Varför skall man vara med i projekt av den här typen? Vad ger det er och vad kan man ha för nytta av det?

4. Studentprojekt av den här typen ger dig en möjlighet att vara med om något annorlunda, utöver de vanliga studierna. Är man dessutom intresserad av andra länder och kulturer och gillar att resa är detta en perfekt chans att kombinera det med genomförandet av ett projektarbete, som dessutom är en mycket bra merit inför framtiden. Man knyter många nya kontakter och lär sig väldigt mycket både om sig själv och om andra människor. En sak som är särskilt spännande med FocusOn-projektet är att det startar om från noll varje år. Detta tillåter projektgruppen att tillsammans forma projektet efter egna önskemål! Ofta innebär detta hårt jobb och sena kvällar, men samtidigt får man inte glömma att en stor del av projektet handlar om att lära känna nya människor och ha kul tillsammans med resten av gruppen!

14 osqledaren.indd 14

08-05-14 01.14.45

Som student på KTH kan du vara aktiv och engagerad i kårlivet på många olika sätt, bland annat inom din egen sektion eller i andra föreningar. Men vill man engagera sig i något som är mer omfattande finns det många projekt att välja bland.

Robert Lyngman, projektledare för Nobel NightCap

Niklas Ingvar, projektledare för Armada

1. Nobel NightCap är den årliga festen där nobelpristagare och andra gäster festar vidare efter Nobelbanketten. Arrangemanget delas mellan studentkårerna vid Handelshögskolan, Stockholms Universitet, Karolinska Institutet och KTH, och THS står värd för årets projekt. Nobelstiftelsen beställer festen och en projektgrupp bestående av 15 personer arbetar i 8 månader för att organisera och genomföra festen.

1. Armada är Tekniska Högskolan Studentkårs (THS) arbetsmarknadsdagar. Projektet handlar om att skapa en bred och rolig plattform för studenter att möta näringslivet. När man efter en viss tid på KTH inser att det är dags att söka jobb, ex-jobb eller traineeplats så är Armada ett av de bästa sätten att få en bra bild av möjliga arbetsgivare.

2. Nej, projektet är inte slutet till något arbete eller uppsats.

2. Nej, projektet är inte knutet till någon kurs eller uppsats.

3. Målen för året är att uppnå en långsiktighet i arbetet och att få en så bra blandning av Nobelpristagare, näringsliv och studenter under festen som möjligt. Långsiktigt så strävar vi efter en bättre övergång mellan de olika projektåren och skolorna samt med de företag vi samarbetar med.

3. De kortsiktiga målen är att kunna ge varje student oavsett årskurs en bra möjlighet att träffa olika delar av näringslivet.

De långsiktiga målen är att hålla en bra relation med samtliga företag samt att ständigt kunna vara en av de bästa mässorna i Norden.

4. Den första och största anledningen till varför man ska engagera sig i Nobel NightCap är att det är ett roligt att arbeta i ett sådant stort och unikt projekt. Vidare får man erfarenhet av att arbeta i en grupp, att söka, hantera och bevara viktiga kontakter, en mycket god merit i framtiden. Projektet arrangeras enbart vart fjärde år på KTH och man får arbeta med många andra studenter från olika delar av KTH samt även med de företag som kommer att ansluta sig till projektet under året. Hela projektet är kreativt så man får direkta erfarenheter av att arbeta och skapa i sådana miljöer.

4. Den främsta anledningen till att delta i denna typ av projekt är att det är väldigt roligt att skapa och ansvara för “riktiga” händelser, det vi gör är på riktigt och det får riktiga konsekvenser om vi inte gör ett bra jobb. En annan viktig aspekt är att man träffar många trevliga människor på KTH och i näringslivet och genom att vara delaktig i projektet kan man lära känna företag, skapa kontakter och få erfarenheter som kan vara av betydelse i framtiden. Armada är välkänt bland företagen och därmed meriterande.

Armada har funnits sedan 1981 och förnyar sig ständigt, i år fortsätter vi med de arbetsmarknadsrelaterade eventen som vi tidigare år satsat på. Projektet har en projektledare som är heltidsarvorderad av THS för att styra verksamheten. Under projektledaren finns 19 ideellt arbetande studenter som alla har olika ansvarsområden, Armada utökas sedan till att totalt engagera cirka 260 studenter.

15 osqledaren.indd 15

08-05-14 01.14.47

Jonatan Freilich, THS Näringsliv

Talayeh Behfar, projektledare, Project China

1. THS Näringsliv är en verksamhet som jobbar med att skapa bryggor mellan näringsliv och studenter genom att anordna olika employer-brandingevenemang med företag för studenter. Typiska evenemang är lunchföredrag där företag bjuder studenter på lunch samtidigt som studenterna får chansen att få reda på hur det är att jobba på företaget, eller större projekt som rekryterings- och sommarjobbsdagen eller ÅF-dagen. Dessutom hjälper vi företag som vill marknadsföra sig mot studenter. Detta betyder att Näringslivsgruppen egentligen inte är ett projekt enligt definition utan en verksamhet som ska fortskrida hela tiden. Däremot kan det brytas ner till olika delmål och projektet för detta år har varit att starta upp verksamheten, hitta kompetenta människor som vill engagera sig i Näringslivsgruppen och redovisa ett positivt ekonomiskt resultat.

1. Project China är Sveriges största internationella studentprojekt och är ett samarbete mellan studenter på KTH och Handelshögskolan. Vi är framförallt en plattform för svenska och kinesiska studenter och svenska företag som har verksamhet i Kina. Bland annat så arrangerar vi en arbetsmarknadsmässa i Kina där företagen kommer i kontakt med toppstudenterna på två av Kinas bästa universitet. I höst har vi också en hel vecka i Sverige med kinarelaterade aktiviteter som avslutas med en arbetsmarknadsmässa, så håll utkik på vår hemsida www.projectchina.se för mer information och alla kommande event.

2. Varken eller. Att vara THS Näringslivsansvarig är ett förtroendeuppdrag som är ett heltidsjobb. Det är speciellt att vara förtroendevald och arvoderad därefter. Det gör att det inte finns någon arbetsreglering, och eftersom uppdraget är knutet till en post som kårstyrelseledamot är jag på ett sätt min egen chef. Förutom att det är ett heltidsjobb ägnar jag mycket av min fritid till uppdraget. Det är mycket speciellt eftersom man jobbar i en miljö där alla andra studerar och har fritid mellan föreläsningarna.

2. Project China räknas som en kurs (internationell projektledning) och ger 15 hp. Man kan alltså tillgodoräkna sig dessa poäng som en valfri kurs i sin examen.

3. Våra långsiktiga mål är många. Vi vill i stort sett skapa en verksamhet med så många arbetsmarknadsrelaterade evenemang som möjligt riktade till alla studenter på KTH. Jag tror att det finns potential att anordna ett evenemang varje dag, men för att detta ska kunna gå krävs det att teknologer blir mer intresserade av sitt kommande arbetsliv. Det största långsiktiga målet för Näringslivsgruppen är just att skapa ett genuint intresse för arbetsmarknaden och få studenter att aktivt ta ställning till var de vill jobba i framtiden. Våra nästa kortsiktiga mål är att skapa en ny grupp och organisation för det kommande verksamhetsåret.

3. Det kortsiktiga målet är att utveckla projektet och nå de mål som vi har satt upp, till exempel att få så många studenter som möjligt att besöka Sweden Day i Kina och China Week i Sverige. Det långsiktiga målet med projektet är att öka utbytet med och förståelsen för Kina bland svenska studenter och för Sverige bland kinesiska studenter.

4. Att vara med i Näringslivsgruppen ger en möjlighet att förkovra sina färdigheter att praktiskt driva projekt. Konkreta lärdomar kan vara att planera ett projekts uppbyggnad, samarbeta i grupp, arbetsledarskap, att lära sig skriva enkla kontrakt, förhandla och mycket mer. Dessutom är det ett ypperligt sätt att lära känna personer med ett oerhört driv och kunnande med samma värdering som en själv. Vill man skapa ett personligt nätverk, som det är så mycket prat om att man måste göra, är Näringslivsgruppen en bra plats att börja på.

4. Genom att vara med i Project China får man lära sig mer om ledarskap och om hur det är att arbeta i projekt. Man lär sig självklart också mer om Kina, dess kultur och människor.

Vidare så skaffar man sig ett stort kontaktnät, vilket man har nytta av senare. Jag rekommenderar alla studenter att engagera sig i något liknande projekt vid sidan av studierna.

16 osqledaren.indd 16

08-05-14 01.14.49

Quarnevalen 2008

foto David Asplund text Sara Gustavsson En vecka vart tredje år förvandlas Valhallavägen till ett avlångt

festivalområde där hundratals studenter hänger, dricker byggöl, svetsar och sliter för att förvandla en hög skrot till ett roligt och förhoppningsvis intelligent bidrag. I år var omkring 1 500 studenter från högskolor över hela landet engagerade i 101 olika bidrag.

När det handlar om att engagera sig är det få saker som kan mäta

sig med Quarnevalen. Det är mycket som ska ordnas inför en Quarneval, bland annat göra bruxanvisningen, planera och engagera, fixa slutfesten för 1 500 personer och inte minst fixa fram material till alla bidrag! Detta sköter femton studenter som valt att arbeta ideellt med Quarnevalen under ett halvår.

Låter det kul? Om tre år är det dags igen, då har du en chans att vara med. För de som inte orkar vänta är det Squvalp nästa vår – Quarnevalens lite blötare systerevenemang.

17 osqledaren.indd 17

08-05-14 01.15.02

byggchef, svetsar, gaffa och grillmackor p책 byggplatsen

osqledaren.indd 18

08-05-14 01.15.20

tåget

Fakta: Quarnevalen Quarnevalen är norra Europas största studentarrangemang Quarnevalståget går inför 400 000 åskådare genom Stockholms centrala delar med start på Valhallavägen, sedan Odengatan, Sveavägen, Kungsgatan och Sturegatan, för att avsluta på Valhallavägen.

Tågets historia sträcker sig ända tillbaka till 1910, då KTH-studenterna satte ihop ett karnevalståg för att fira att en tvist med skolledningen var löst. Sedan 1981 har Quarnevalen gått vart tredje år och anordnats av Tekniska Högskolans studentkår.

Vill du veta mer? Kolla www.quarnevalen.se

osqledaren.indd 19

08-05-14 01.15.38

Det våras för vetenskapen Text Dennis Nkangi Illustration Johannes Koch

Livet på jorden är ett resultat av miljontals år av mutationer och urval, enligt Darwin. Inte alls, utan det är avsiktlig planering och intelligens som ligger bakom, hävdar förespråkare för Intelligent Design. Må så vara en Gud, utomjordingar eller ett ospecificerat, övernaturligt väsen.

På jorden råder optimala förutsättningar för liv. Om planeten hade varit mindre skulle den inte kunnat hålla kvar sin atmosfär och hade den varit större skulle dess atmosfär innehålla fritt väte, vilket skulle göra liv på planeten omöjligt. Avståndet från solen är perfekt – längre bort hade gjort planeten för kall för liv och närmare för varm. Månens bana runt jorden orsakar tidvatten och medverkar till att oceanerna rör sig och inte stagnerar. Jordens dragningskraft förhindrar att världshavets vatten sköljer över kontinenterna.

Havens vatten avsaltas genom avdunstning till atmosfären i form av moln, som med vindens hjälp sprider sötvatten över hela planeten. Och just vattnet har i sin tur en central roll i uppkomsten av livet på jorden. Trots detta menar den etablerade vetenskapen att livet på jorden är ett resultat av slump och urval, utan något som helst bakomliggande intelligent syfte. Det finns dock de som hävdar motsatsen – att evolutionsteorin inte stämmer – och erbjuder en alternativ tolkning till denna.

Intelligent design (ID) är en teoretisk uppfattning som

menar att livet på jorden är alldeles för komplext för att ha kunnat uppstå genom slumpmässiga variationer och naturligt urval. Därmed finns en slags avsiktlig, intelligent design bakom livets utveckling, och även en eller flera intelligenta konstruktörer som har haft ett finger med i spelet vid utformningen av jordens liv. I många fall ses denne intelligente konstruktör som den kristna guden, och ID jämställs i dessa fall ofta med kreationism. Men det finns även spekulationer om huruvida den eller de intelligenta konstruktörerna kan ha varit intelligenta livsformer från en annan planet, eller helt enkelt något ospecificerat, övernaturligt väsen.

Vetenskapssamfundet klassar ID som en pseudovetenskap och tonen är oftast hård mot de vetenskapsmän som kommer ut som anhängare av ID. Förespråkare för teorin i sin tur vill ibland utmåla sig själva som förföljda dissidenter och vetenskapssamfundet närmast som en nyinkvisition som mer än gärna förgör de oliktänkandes vetenskapliga karriärer. Tyvärr lyckas de ibland själva med denna uppgift, bland annat genom dokumentärfilmen Expelled! No Intelligence Allowed, där det enda beviset som lades fram, bland de

medverkande ID-förespråkarna, var bevis för avsaknaden av förståelse för definitionen av begreppet vetenskap. Filmtiteln syftar till att påvisa en konspiration som förtrycker den fria och öppna debatten inom det vetenskapliga samfundet och som endast tillåter att de erkända åsikterna förs fram. Resultatet är dock snarare propaganda för ID än ett ärligt försök att föra en objektiv diskussionen i ämnet.

”Vi kan lika gärna lära ut astrologi och själavandring” ID-rörelsen uppstod i USA på 1980-talet och har idag sin bas i den amerikanska tankesmedjan Discovery Institute som vill höja ID till en vetenskaplig teori, som kan läras ut som en alternativ teori till evolutionsteorin. Dock slog en amerikansk domstol år 2005 fast att undervisning om ID strider mot grundlagen. Även i Sverige har diskussionen om ID främst rört undervisningen i skolor, exempelvis Livets ords skola, som enligt kritiker på biologitimmarna lär ut ID som ett jämställt alternativ till evolutionen, vilket har medfört såväl debatt som kritik. ”Vi kan lika gärna lära ut astrologi och själavandring. Vi kan ha astrologi på fysiken och alkemi på kemin”, säger Per Kornhall, gymnasielektor i biologi, i ett reportage i SVT. ”Jag tycker att man ska vara oerhört tydlig från stadsmaktens sida, att i en sekulär demokratisk stat tillåter vi bara undervisning av de vetenskapliga ämnena och undervisar man i något annat så ska man stänga ned skolorna.” Åsikterna angående vad som bör läras ut i skolorna går dock isär. ”Är det någonstans man ska ha en fri diskussion, så ska det väl vara på universitet och skolor. Det är deras uppgift att ha en fri diskussion. Ska vi göra det till något sorts cementinstitut för politisk korrekthet?”, undrar Krister Renard, fysisklärare Livets ords gymnasium, i samma reportage.

Ett av nyckelbegreppen inom ID är specificerad komplexitet, som definierar något vars mönster tillåter en kort beskrivning (specificerat), och samtidigt har ett mönster vilket med liten sannolikhet skulle uppkomma slumpmässigt (komplext). Upphovsmannen William Dembski exemplifierar begreppet med en analogi till en skriven text. ”En enda bokstav från alfabetet är specificerad utan att vara komplex.

En lång mening med slumpmässiga bokstäver är komplex utan att vara specificerad. En av Shakespeares sonetter är både komplex och specificerad.”

20 osqledaren.indd 20

08-05-14 01.15.39

Michael Behe har myntat ett annat centralt begrepp,

irreducibel komplexitet, som innebär att många system är så pass komplext sammansatta att de inte bara skulle fungera sämre om man tog bort en komponent – de skulle inte fungera alls. Ofta används en analogi med råttfällan, som innebär att om man tar bort en komponent från råttfällan (till exempel osten eller fjädern) skulle råttfållan upphöra att fungera som en råttfälla.

Inom biologin har Behe pekat på att bland annat bakteriers flageller och blodets koagulering är system som är irreducibelt komplexa och alltså, menar han, inte kan ha uppkommit genom evolutionära processer. Evolutionsforskare har dock presenterat principer för hur såväl blodets koagulering som flageller kan uppstå genom evolution. Vidare menar kritiker att argumentet om irreducibel komplexitet gör det felaktiga antagandet att de nödvändiga delarna i ett system

alltid har funnits där och inte kan ha satts samman vid olika tidpunkter i utvecklingen. Evolutionen sker dessutom ofta genom att delar tas bort från, snarare än läggs till, ett system.

För att råttfällan ska fungera krävs det inte att alla delar ska ha satts samman vid samma tidpunkt, dessutom kan en eller flera överflödiga delar ha tagits bort under tidens gång för att skapa det ideala systemet.

Svagheterna hos ID i vetenskapliga sammanhang är att teorin inte är falsifierbar och att den inte kan förklara det som evolutionsteorin kan förklara. I stort har det vetenskapliga samfundet avfärdat ID som ett försök att förklä religiös kreationism i en vetenskaplig form. Medan teorin för evolution genom naturligt urval har stöd av observerbara och upprepningsbara händelser går det varken att observera eller upprepa den intelligenta konstruktörens dagsverk. Det lär därför dröja innan ID gör sorti från de pseudovetenskapliga kretsarna och tar sig in i de vetenskapliga.

21 osqledaren.indd 21

08-05-14 01.15.43

barack sweet barack text Viktor Sebes foto Viktor Sebes & Oguzhan Erim

kronor per månad, lika mycket som ett korridorsrum på Lappis, som annars är de utländska studenternas favoritkrypin. Det generella kravet bland boende vid AlbaNova var att för samma pris kunna kräva samma standard som hos SSSB. Och visst, priset var i överkant för de unkna tio kvadraten jämfört med – ja, vaddå?

Utan ködagar, kontakter eller monopolmannens plånbok kommer majoriteten av container-folket aldrig hitta något bättre till det priset. 2 800 kronor är priset för ett elskåp i Jordbro om man

”Javisst, det var ju inga bra bostäder.

Men alternativet var att tälta på gården” – KTH Bostad kliver ut i den riktiga världen. KTH Bostad erbjöd också alla nytt boende i Kista för 3 600 kronor per månad. Inte oväntat nappade få, närmare bestämt fyra.

Vi kan fastställa att ”containrarna” var för dåliga för att

ha kvar en längre tid, och att de därför troligen aldrig borde Alla som någon gång har promenerat över bron mellan Maskin och AlbaNova har troligen sett att det pågår något utdraget byggprojekt på grusplätten mellan det vita AlbaNova och den vinande Roslagsbanan. Området ser ut som en byggarbetsplats i stå, med det enda beviset på mänsklig närvaro i form av ett par dussin byggbaracker (de fyrkantiga med ett fönster på kortsidan) staplade i ordnad form samt en hel del slumpmässigt skräp.

Här ute bodde till januari i år masterstudenter från hela världen, och de skulle egentligen ha gjort det ända till sommaren. Området, som hyrs in av KTH Bostad från en extern fastighetsvärd, fick till slut så mycket negativ kritik att de lades ner i förväg. Bland studenternas anmärkningar fanns bland annat att det var uppemot 30 personer per kök, inga vettiga tvättmöjligheter tillgängliga och kyla och

”You know when you wake up and everything in your room is a bit wet?”

– masterstudent från Frankrike

”It is a shame that a fine university like KTH has such shitty accomodation” – masterstudent från Frankrike kondens i rummen. Missnöjet kulminerade i att ”container-folket” tillkallade lokal-tv för ett mindre smickrande reportage. Det var den sista handlingen som behövdes för att få KTH att slutgiltigt dra ur kontakten ur projektet.

Ett rum på cirka tio kvadratmeter med delat kök kostade runt 2 800

22 osqledaren.indd 22

08-05-14 01.15.48

ha byggts. Projektet drogs ständigt med nya kostnader och totalt har AlbaNovabostäderna inneburit en förlust för KTH. Men de som erbjöds bostad där var masterstudenter, studenter som KTH inte har någon förpliktelse mot vad gäller bostad. Att ändå kunna erbjuda en bostad vid ankomst är en service som inte många universitet kan erbjuda.

”Det var som sagt ingen som tvingade dit dem. Vi erbjöd alla boende byte till lägenheter i Kista. Nästan INGEN valde att flytta.” – KTH Bostad

Alla har vi bott på skumma, sunkiga ställen. Själv har jag delat en källare invid ett godstågspår med en man från Tanzania i tre månader, det var rejält sunkigt. Men även om boendet i sig är uselt tar man med sig trevliga gemensamma minnen, särskilt om man är där som utländsk student. Dessutom har de kunnat skriva hem om att de bor i en container vars månadshyra är i storleksordningen av en

årslön för en arbetande i centrala Afrika (C.I.A. 2007 World Factbook). Och kanske har jag rätt ändå om att det fanns bra stunder i misären. Förra veckan kunde jag på söndagskvällen se en grupp studenter grilla framför de övergivna lådorna bakoma AlbaNova. Det kanske var deras sätt att tacka för tiden som de genomled tillsammans. De flesta äter ju hellre gröt tillsammans än oxfilé ensamma.

Information to foreign students regarding KTH Bostad: Many master students, so called Free movers, have felt that they are being neglected by KTH Bostad in comparison with exchange students coming to KTH through an agreement, e.g.

Erasmus. Often, the problem has regarded housing, where the exchange student has gotten ”better” options and the master students only what is left over. This is due to two reasons.

KTH has in some cases obliged to find housing for exchange students, i.e. KTH guarantees accomodation. These students are thus considered first.

Master students are ”free movers”, and KTH has no obligations regarding accomodation towards these. The service provided by KTH Bostad is non-binding but not free of charge either.

23 osqledaren.indd 23

08-05-14 01.15.52

Feelgood-Places Sommarlovet är runt hörnet, och det är tiden då man bör skaffa sig arbetslivserfarenhet. Eller är det? Man har ju trots allt pluggat hårt i två terminer sedan senaste sommarlovet, har man inte förtjänat lite lugn och ro då? Här kommer i alla fall sex sjukt bra tips på feelgood-places att vistas på för de timmar om dagen som ni inte jobbar, ni som faktiskt lyckades hooka ett sommarjobb.

För alla andra är detta en chans att hitta nya ställen att hänga på när ni har tröttnat på samma gamla ställe som ni varit på de senaste fem dagarna.

text Alexander Biledt & Johannes Koch illustration Johannes Koch

Hammarbykajen Var? Tvärbana Luma/Sickla Kaj Hammarby Sjöstad bjuder på en riktigt mysig strandpromenad minus strand. Till skillnad från alla övriga strandpromenader i Stockholm så är Hammarby Sjöstad nästintill fri från trafik och därför även fri från oväsen.

Den harmoniska, stressfria miljön bjuder på många platser att sitta och reflektera över livet på samt även kanske

njuta av en god öl efter ett avsvalkande dopp i det smutsiga vattnet. (OBS! Detta var ett skämt, vattnet lämpar sig bättre att titta på än att simma i.)

Längs med vattnet finns det ett flertal krogar där man kan njuta av solnedgången med en stor stark i handen samtidigt som båtarna sakta glider förbi. Ett tips på en skön krog är ”Göteborg”. Vi vet, namnet är dåligt valt, men lämpar sig för en massa ordvitsar av typen ”Vi syns i Göteborg om 5 minuter”.

24 osqledaren.indd 24

08-05-14 01.15.55

Var? Bussar från t.ex. Östra Station (KTH) eller färjor från t.ex. Strömkajen

där uppe kan bli rätt stark) är det även en utmärkt plats att sola eller picknicka på. Köp en engångsgrill, några korvar och lite folköl på ICA vid Mariatorget och vips så har ni en mysig grillkväll.

Vi har alla sett Pripps Blå reklamerna på tv, där det alltid är ett gäng kompisar som sitter på klippor i solen och njuter av sina livs bästa ögonblick.

Tröttnar ni på det (vilket man enligt noga utförda mätningar oftast gör efter mellan tre och fem timmar) är Södermalms nattliv bara en kort promenad bort.

Skärgården

Har du inte varit ute i Skärgården så kan vi avslöja att det är precis så det är. Skärgården är ett perfekt ställe att plocka med sig en platta Pripps Blå (självfallet) en vacker sommardag och bara ligga och sola och bada och spela in en reklamfilm för Pripps Blå. Det där sista kanske inte händer varje gång man är där, men det är ingen anledning att inte åka dit.

Det är lätt att glömma det, men det är faktiskt rätt unikt att ha havet precis utanför dörren om man bor i en storstad, så då får man ta och utnyttja det, tycker vi. Man måste inte nödvändigtvis åka hela vägen till Sandhamn, en liten utflykt till Fjäderholmarna räcker för att ta del av The Skärgården-Experience.

Humlegården Var? T-Bana Östermalmstorg För alla er som är uppvuxna i Stockholm är Humlan, Stockholms svar på Central Park, säkert en gammal bekant. Många har förmodligen druckit sin första öl här för att sedan lägga sin första alkoholrelaterade spya i buskarna vid fotbollsplanen. Men Humlan har så mycket mer att bjuda på än berusade fjortisar.

Vi syns i nästa Pripps Blå reklam!

Här finns något för alla: skejtare kan hänga vid rampen eller den lilla flatland-parken bredvid basketplanen, basketspelare kan lacka på skejtare som kör på planen och fotbollsnördar har en alldeles egen grusplan att leka på.

Djurgården

Räcker inte det kan man även låna kubb, frisbee och många fler leksaker på fritidsgården.

Var? T.ex. Buss 44 från Östra Station (KTH) Djurgården är en hel stadsdel som är vigd åt fritid. Okej då, ambassader och fritid, men med betoning på fritid.

Här finns museet Waldemarsudde, Naturhistoriska museet, Skansen (overrated anyone?) och Vasamuseet.

Men nog med det tråkiga. Det finns faktiskt en hel del kul grejer som man kan göra på Djurgården, man kan hyra trampbåtar, roddbåtar och diverse andra båtar. Men man kan även gå en promenad längs vattnet och äta en god middag på de flotta restaurangerna som finns, eller alternativt ta en grillkorv om man inte har jobbat ihop tillräckligt med pengar.

Få se nu, är det något vi har glömt? Ja visst ja, GRÖNA FUCKING LUND!!! Sveriges näst bästa nöjespark. (Sorry men Liseberg är fortfarande snäppet bättre, de har ju trots allt flume ride.) Kan du inte ha kul här är du antagligen kliniskt död.

Skinnarviksberget Var? T-Bana Mariatorget Folk som bara har sett Skinnarviksberget på håll läser förmodligen detta med ett höjt ögonbryn. Är det verkligen så feelgood att sitta vid en stor jävla radiomast? Svaret är: ja det är det. Ni får tro på oss när vi säger att man glömmer masten rätt fort när man ser den grandiosa utsikten över Stockholm som erbjuds.

De som tycker att de har förtjänat lite chill-tid efter en tuff vårtermin kan sitta under ett av de 650 träden eller ha en picknick i solen på gräsmattan. När det börjar bli för kallt för att sitta ute på kvällen kan man bege sig till Stureplan, som bara ligger ett stenkast bort, eller någon av de hundratals krogarna i närheten.

Hagaparken Var? T.ex. Buss 515 från Odenplan Om Humlegården förtjänar att kallas Stockholms Central Park på grund av det centrala läget förtjänar Hagaparken titeln på grund av sin gigantiska storlek. Finns det någonting här så är det natur och åter natur, vilket gör parken till det perfekta tillflyktsstället för folk som vill lämna stadslivet bakom sig för en dag.

Har man fått nog av att lata sig i solen eller promenera finns det även tre museer (fjärils- och fågelhuset, Gustav III paviljong och Haga parkmuseum) samt flera andra sevärdheter att titta på för de som är intresserade av att lära sig mer om parkens överraskande rika historia, som till exempel kinesiska pagoden och Haga ruiner.

Eller så kan man förstås bara sitta och fika eller ta en glass på ett av caféerna, det är ju trots allt sommarlov...

Om det är soligt väder och inte blåser för mycket (vinden

25 osqledaren.indd 25

08-05-14 01.15.55

En värld av möjligheter När du tar steget in i Scania öppnar du dörren till en värld av möjligheter. Du möter utmaningar i teknikens och marknadens absoluta framkant.

Du får jobba med ett varumärke och produkter som har hängivna kunder på mer än 100 marknader över hela världen.

Kanske hittar du drömjobbet direkt. Kanske ger du dig ut på en resa som varken du eller vi kan ana slutet på idag. Världen väntar.

www.scania.com

’’ ’’ Scania är ett stort företag med stora

resurser. Ändå ser och satsar man mycket på mig som individ. Det finns alla möjligheter att fortsätta utvecklas.

Jessica, gick Traineeprogrammet 2004-2005.

Arbetar idag som projektledare inom IT på Forskning & Utveckling.

26 osqledaren.indd 26 SCA11295_Osqledaren_215x285_unco1 1

08-05-14 01.15.58 2008-04-03 14:11:38

varsågod, här har du resultaten av Osqledarens läsarundersökning!

Nästan hälften uppger att de valde KTH för att få jobb efter

examen. Femton procent på grund av intresse och lika många för att KTH är en bra skola. I snitt lägger studenterna ner 8 timmar per vecka på studier utöver schemalagd tid. Datalogerna lägger ner mest tid på de egna studierna, i snitt femton timmar extra per vecka.

Åtta procent valde KTH för studentlivet. En tredjedel äger en

overall eller motsvarande, varav hälften av dem använder den flitigt och resterande nån gång per år eller aldrig. Man kan se ett samband mellan var studenterna tillbringar sina helger och om de har en overall eller ej. Nästan alla som gillar att hänga på kåren eller sektionen på helgen har overall. Visst – man kanske inte skulle bli insläppt i ovve på stureplan, så det finns nog ett logiskt samband.

De flesta dataloger väljer bort både fest och alkohol.

40 procent av de svarande bor fortfarande hemma hos sina föräldrar, och en sjättedel bor i korridor. Femtio procent jobbar vid sidan av studierna, och 50 procent tränar minst en gång i veckan, dataloger tränar mindre än de från de andra sektionerna. Två av tre KTHare handlar på H&M. Kärleken verkar spira på sektionerna. Hela två tredjedelar

uppger att de har varit ihop med någon på samma sektion. Det är

något färre som har varit med någon från en annan sektion – och lite intressant är att alla dessa även har varit med någon från sin egen sektion. De som har ovve och gillar att hänga på sektionen är dessutom i mindre grad oskulder än övriga(!). Vad händer på sektionsfesterna egentligen?

Stockholmare är sektionsaktiva i högre grad än andra, och

majoriteten tillbringar även sina helgkvällar på sektions- eller kårfester. Och medans endast var femte inflyttad student har en overall så är det dubbelt så många – fyrtio procent – av stockholmarna som har overall. Dessutom visar undersökningen att 80 procent av alla stockholmare fortfarande bor hos sina föräldrar. ...men allt ovanstående är lika troligt som att: • •

50 procent av alla dataloger är kvinnor 100 procent av alla studenter vid Telge har varit ihop med någon på sektionen • det inte är någon utanför I som hänger på Stureplan • Att det faktiskt inte finns någon som läser i Kista Det är också roligt att se att vår rektor har lyckats nå målet med 50 procent kvinnor på utbildningarna – och kommit förbi det med god marginal!

Stöd vårt Östersjöarbete Övergödningen av Östersjön fortsätter med algblomning och döda bottnar som följd. Hjälp oss arbeta mot övergödning, utsläpp och överfiskning så att vi får behålla livet i havet.

Bli medlem eller skänk en gåva!

Läs mer på: www.naturskyddsforeningen.se eller ring 08-702 65 00

Naturskyddsföreningen är en ideell miljöorganisation med kraft att förändra. Vi sprider kunskap, kartlägger miljöhot, skapar lösningar samt påverkar politiker och myndigheter såväl nationellt som internationellt. Dessutom står vi bakom världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval. Klimat, hav, skog, miljögifter och jordbruk är våra viktigaste arbetsområden. Föreningen har cirka 178 000 medlemmar och finns i lokalföreningar och länsförbund över hela landet. På webbplatsen finns omfattande information om vårt arbete samt vår webbutik Naturbutiken.

27

Bli medlem, skänk en gåva eller bli företagssponsor på naturskyddsforeningen.se. Wap: mobil.naturmob.se.

Telefon: 08-702 65 00. Pg: 90 19 09-2.

14:11:38

osqledaren.indd 27

08-05-14 01.15.59

Ingenjörsutbildningen – vad gör dig unik?

text Christine Ambell & Sara Gustavsson illustration Christine Ambell

Ingenjörsutbildningen är som en stor verktygslåda och du lägger ner fem år på att plocka ihop den.

Därför har du råd att lägga ner några minuter på att ställa krav på de verktyg du får.

inom forskningen ligger KTH i framkant, men ingenjörsutbildningen är hopplöst efter. Vad företagen vill ha är inte vad vi utbildas till. Vad vi kan utbilda oss till och vilka möjligheter som finns framgår heller inte riktigt. Är utbildningen omodern? Den frågan diskuterades i en paneldebatt i seminarieserien ”Den Reflekterande Ingenjören” i slutet av april. Anders Hugnell, Produktionslyftet, påstår att det är så. Enligt honom efterfrågar företagen idag mer mänskligt innehåll i utbildningen. Ingenjörerna idag måste vara mer förberedda på att arbeta i projekt och leda andra människor.

Med på seminariet var också Bernard Lüthi, expert på 80-talister. Han menar att det speciella med vår generation är att vi vill göra något spännande och kreativt och få skina. Vi är också väldigt individualistiska – det vi gör blir en del av oss själva. Det bekräftas av att industriell ekonomi, design- och produktframtagning och samhällsbyggnad är bland de populäraste utbildningarna på KTH – alla dessa ger intryck av att ge utrymme för kreativitet och berör mer mänskliga, mjuka frågor än de traditionella tekniska utbildningarna.

I panelen talade man också om ingenjören i samhället.

Näringslivet och beslutsfattare skriker efter ny teknik som kan användas för att lösa de stora frågorna. På så vis spelar ingenjören en central roll i klimatförändringarna, matbristen, överbefolkningen och så vidare. Hur kommuniceras detta på utbildningen? Och vilka verktyg erhåller du för att förbereda dig inför de etiska eller miljömässiga frågor som du garanterat kommer att ställas inför i näringslivet?

Komplexa frågor kräver perspektiv och helhetstänkande, och detta borde vi få med oss i utbildningen.

Världen krymper och de uppgifter vi i framtiden kommer att ställas inför blir allt mer världsomspännande. Är det inte dags att ge ut verktyg som hjälper ingenjören att bidra till en utveckling som faktiskt är hållbar, så att resurserna räcker till? Ingenjören har inte längre samma roll i samhället som för tjugo år sedan och inte heller samma arbetsuppgifter, men hur mycket har utbildningen förändrats?

Tycker du att du får det du vill ha av din utbildning på KTH? Om inte så finns det flera sätt att påverka. Kåren har som uppgift att bevaka utbildningen, och är en

väg man kan gå om man vill påverka utbildningen och SEEK, som anordnade paneldebatten tillsammans med INUG och Think Globally, arbetar också med utbildningsfrågor. De har byggt upp bra plattformar för förändringsarbete och nu behöver de dina åsikter.

Vad innehåller den verktygslåda som du vill ha med dig in i framtiden?

Christine Ambell, f.d. ordförande i SEEK Sara Gustavsson, chefredaktör

28 osqledaren.indd 28

08-05-14 01.16.01

Sigge sågar text Sergej Kotliar

Thinking in systems theory Think Globally Radio featuring Björn Frostell, Royal Institute of Technology TEXT Jimmy Yoler Whatever we do, human activities cause leakages into the environment.

For instance, gas and liquid emissions affect the natural environment, but have been regarded as externalities and not factored into cost equations.

However, we can no longer ignore such environmental impacts, as they nonetheless become internalized into the atmosphere and other ecological systems.

Industrial ecology and environmental system analysis can help decision makers and planners foresee and forecast environmental effects of projects and policies, and thereby improve decision making, according to Björn Frostell, assistant professor at the Royal Institute of Technology. Some of the tools in the Industrial Ecology toolbox are EIA (Environmental Impact Assessment), SEA (Strategic Environmental Assessment), CBA (Cost Benefit Analysis) and LCA (Life-cycle Analysis), all of which are designed to enhance the understanding of what ecological, social and economic consequences any action or present system may cause. An example of a working approach by an industrial ecologist is to evaluate a suggested transportation system (based on e.g. corn-based ethanol fuel) in relation to other transport options, as well as describe each from an environmental, social and economical standpoint.

However, industrial ecology- rooted in industrialized society- does not

claim to be the only or superior sustainability science. Resilience, too, within an ecological context, is another pivotal field of research. What’s most important is to come together and work collectively and in a problem-oriented approach to create solutions for common problems.

But how is sustainable development perceived in the developing world?

Isn’t industrial ecology and environmental system analysis derived from the rich world´s need to consider environmental issues within its schizophrenic, rapid-production and consumption-oriented economic model? How will we communicate our differentiated global needs? One of the key aspects and personal reflections of Mr. Frostell is to ensure a high degree of international social justice and allow for economic development in poorer economic regions, with the West having to sacrifice some of its economic growth if need be.

Think Globally!

del 7: sluta gnälla!

Det finns en sak i världen som stör mig mer än något annat. Eller snarare är det ett beteende. Jag snackar om människor som ska klaga på saker. Ni vet säkert vad jag menar, alla har någon sådan kompis i sin omgivning, en som alltid ska hitta den lilla detaljen som inte är perfekt i varje ögonblick och tjata och tjata om det. Folk som inte kan unna sig att känna glädje och tillfredsställelse i ett ögonblick och måste dra ner alla till samma nivå för att må bra över sig själva. Eller sådana som tycker att det är dumt att vara lycklig, att det är dumt att slappna av och inte behöva optimera allting till en perfektionistisk nivå. Helt enkelt människor som sprider negativa vibbar kring sig.

Mest av allt irriterar jag mig på när folk hittar någon fullständigt meningslös detalj eller del i sin verklighet och hänger upp sig på det, fast beslutna att förmedla till alla människor hur mycket de ogillar det, hur oviktigt det än må vara. Folk som inte kan låta andra göra som de vill utan att behöva lägga sig i och tycka något, i den pretentiösa tron att deras åsikt spelar någon roll, eller att det måste finnas logik i människors beteende.

Hur man än gör kan man inte få dessa typer att försvinna. Det räcker med att sätta igång tv:n så är de där. Vid datorn finns de där i eviga bloggar om ingenting och ingenting. Öppnar man sin tidning finns de där: insändare och kolumnister. Och värst av alla är de som rackar ner på saker för att de tycker att det gör dem roliga. Allvarligt talat, hur ska man få tyst på dem? Dessa arroganta slynglar som tror att deras raljanta förakt mot vardagliga ting som ingen lägger märke till gör dem viktiga, eller tror att det finns människor som tycker att deras meningslösa dravel är roligt, att deras pretentiösa och ofta retoriskt elokventa orerande räknas till Jerry Seinfeldsk vardagshumor.

Allvarligt talat, det är inte kul! Håll käften!

Sluta klaga på min vardag och låt folk leva som de vill!

Lev och låt leva vetja, och sluta slösa värdefull cellulosa på dravel som ingen tycker om ändå!

Think Globally Radio is a discussion/debate radio program intended to spread awareness and deeper understanding on issues of sustainable development. Produced by Eric Paglia, Dave Trouba, Jimmy Yoler and Josh Paglia. Airs Sundays at 7 pm on THS Radio 95,3 MHz in Stockholm and 4 pm on 103,1 MHz in Göteborg.

Ni andra – sluta uppmuntra dessa människor till att göra sig lustiga genom att sprida negativa vibbar och klaga på trams! Låt det vara mitt sista budskap för i år, ägna dem inte för mycket uppmärksamhet. Eller, låt det vara mitt näst sista budskap.

Website: www.thinkgloballyradio.org Blog: thinkgloballyradio.blogspot.com

För ärligt talat, vad är egentligen grejen med pingst?

osqledaren.indd 29

29 08-05-14 01.16.02

AV A

7BUUFO ´S W¶SU FMFNFOU o W´SMEFO W¶S NBSLOBE *55 8BUFS 8BTUFXBUFS FSCKVEFS JOUFHSFSBEF MÄTOJOHBS GÄS IBOUFSJOH BW WBUUFO PDI BOESB W´UTLPS * W¶SU TPSUJ NFOU JOH¶S QVNQBS GÄS FO SBE PMJLB BOW´OEOJOHT PNS¶EFO TBNU FOIFUFS GÄS QSJN´S PDI TFLVOE´S CJPMPHJTL SFOJOH 7¶SB QSPEVLUFS PDI MÄTOJOHBS T´MKT Q¶ NBSLOBEFS ÄWFS IFMB W´SMEFO 7J IBS NFEBSCFUBSF PDI PNTBUUF NJMKBSEFS 4&, 7¶SU IVWVELPOUPS mOOT J 4VOECZ CFSH

osqledaren.indd 30

%V IBS LBOTLF UJEJHBSF LPNNJU J LPOUBLU NFE PTT TPN *55 'MZHU /V IBS WJ H¶UU TBNNBO NFE FUU BOOBU *55 GÄSFUBH o "85 o PDI CJMEBU *55 8BUFS 8BTUFXBUFS %FU JOOFC´S BUU WJ LBO FSCKVEB W¶SB LVOEFS FUU CSFEBSF VUCVE BW MÄTOJOHBS %JH LBO WJ FSCKVEB TQ´OOBOEF VUNBOJOHBS PDI HPEB VUWFDLMJOHTNÄKMJHIFUFS JOPN *55 8BUFS 8BTUFXBUFS -´T NFS Q¶ W¶S IFNTJEB XXX JUUXXX DPN ,POUBLUB PTT H´SOB GÄS BUU EJTLVUFSB EJO GSBNUJE JOPN *55 8BUFS 8BTUFXBUFS

08-05-14 01.16.05

AV AV Sthig Jonasson

teater

Den allvarsamma leken Stockholms stadsteater – när kärleken blir allvar Scen Stockholms stadsteater, lilla scenen Pjäs Den allvarsamma leken Författare Hjalmar Söderberg Regi och dramatisering Daniel Lind Lagerlöf Scenografi och kostym Charles Koroly Skådespelare Gustaf Skarsgård, Livia Millhagen, Liv Mjönes, Peder Falk, Mats Qviström Spelas t.o.m. 6 juni.

Speltid ca 2 tim. 30 min. betyg 3

Vad händer när man tar bort stockholmsskild-

ringen ur stockholmsskildraren Hjalmar Söderbergs ”Den allvarsamma leken” som nu spelas på Stockholms stadsteaters lilla scen? Det blir riktigt bra! Regissören Daniel Lind Lagerlöf har skalat bort stockholmsmiljön och i stället skapat en allmängiltig modern och vidsynt distanserad och lätt ironisk uppsättning. ”Den allvarsamma leken” handlar om Arvid

och Lydia som har en sommarförälskelse, men de gifter sig på var sitt håll och möts igen flera år senare då passionen griper dem med förödande kraft. I ett tillstånd mellan dröm och vaka blir Arvids och Lydias slingriga väg till kärleken både allvar och lek för dem, men allvar för de människor de har runt sig.

Arvid tror att han aldrig själv väljer sin väg utan hela tiden ställs inför fullbordade faktum, att omständigheterna drabbar honom och att han därför inte har något eget val. En ganska bekväm livsfilosofi. Lydia strävar efter att alltid vara sann mot sig själv. Det är inte alltid en lätt attityd. Hon vill vara självständig, men flyter med sin passion.

I ”Den allvarsamma leken” möts Gustaf Skarsgårds Arvid och Livia Millhagens Lydia i ett erotiskt överladdat kraftfält som liksom raderar ut alla andra som tillfälligtvis råkar befinna sig på scenen.

Gustaf Skarsgård är bra som en inte helt

sympatisk Arvid som aldrig verkar utvecklas. Han förblir lika ointressant och omogen föreställningen igenom hur många år som än går. Livia Millhagen är mycket bra, rent av lysande, och tydlig i sin tolkning av Lydias trotsiga osäkerhet.

På Stockholms stadsteater är kärleken inte bara ett upphöjt, närmast celest, tillstånd utan också en svettig fysisk förnimmelse.

Gustaf Skarsgård och Livia Millhagen i Den allvarsamma leken. foto: Markus Gårder

31 osqledaren.indd 31

08-05-14 01.16.07

?

loco_ths_annons_OL.indd 2 osqledaren.indd 32

2008-05-12 08-05-14 08:44:44 01.16.10

loco_th

?

08:44:44

Kan du leda en organisation med 18 000 medlemmar?

Tekniska högskolans studentkår rekryterar nu fyra drivna studenter som vill jobba heltid för studentkåren under ett år.

loco_ths_annons_OL.indd 3 osqledaren.indd 33

Vice VD och ekonomichef Som vice VD och ekonomichef ansvarar du tillsammans med THS ordförande för ledningen av all THS verksamhet.

Du ser till att 30 miljoner kronor spenderas på rätt sätt och håller koll på kårens dotterbolag. Som THS vice VD och ekonomichef lär du dig mycket om organisations- och ekonomistyrning och om ledarskap.

Eventchef Som THS eventchef ansvarar du för alla fester och arrangemang i kårhuset Nymble, en av Stockholms i särklass största nattklubbs- och eventlokaler. Genom att leda och inspirera dina medarbetare utvecklar du verksamheten så att den når nya höjder. Som THS eventchef lär du dig mycket om ledarskap och om att leda en entreprenöriell organisation.

Chef för näringslivssamverkan Som THS chef för näringslivssamverkan leder du THS samarbete med näringslivet. Näringslivet skriker efter KTHstudenter. Kan du skapa kontaktytan?

THS Näringslivsgrupp är en nystartad verksamhet som använder sin kreativitet för att skapa företagsevenemang.

Som THS chef för näringslivssamverkan har du stor kontakt med näringslivet och lär dig mycket om ledarskap.

Utbildningsansvarig Som utbildningsansvarig på studentkåren är du studenternas röst på KTH. Du arbetar nära KTH:s ledning och fakultet med målet att KTH:s studenter när de är färdiga med sina studier ska ha världens bästa utbildning. Som utbildningsansvarig på THS får du en genomgripande insikt i den akademiska världen och lär du dig hur man arbetar för att påverka beslutsfattandeprocesser.

För ansökan och mer information om tjänsterna, kontakta THS nuvarande ordförande Martin Jensen på ordf@ths.kth.se eller 08 790 98 84.

Vi ser fram emot din ansökan snarast.

2008-05-12 08-05-14 08:44:45 01.16.11

34 osqledaren.indd 34

08-05-14 01.16.15

© 2007 Accenture. All rights reserved

Taking a moment to savour success.

Just another day at the office for a Tiger.

Join Accenture for a career that keeps you motivated and moving forward. Work on vital assignments for top class clients and help them achieve high performance. Push yourself, while developing your skills and confidence. Work with the best people worldwide to solve problems and do what hasn’t been done before. If this is your idea of a typical working day, Accenture is the place to work.

We’re looking for exceptional systems integration professionals By joining our Systems Integration group, you can learn how to orchestrate global teams to create the measurable business value companies need to stay ahead of the competition. You’ll work to align organisations with business processes enabled by IT in key areas including SAP, Oracle, retail, banking and communications solutions.

Why Accenture? Our unique professional development programs, such as Accenture Academy for SAP, will help you build leadership skills to ensure you grow to the greatest potential of your professional development. And our culture encourages you to balance your personal and professional life and promotes a collaborative, teamoriented environment.

We are looking for top candidates with a Master of Science degree who are about to graduate, have recently graduated or who possess up to a few years of working experience. Could you be one of them? Visit our website today.

Visit accenture.jobb/se

osqledaren.indd 35

08-05-14 01.16.15

B Posttidning

OSQLEDAREN, THS, 100 44, STHLM

READY

FOR NEW EXPERIENCES?

Welcome to visit our student homepage for more information about available jobs, master’s thesis opportunities, summer jobs, trainee programs and much more.

www.ericsson.se/student osqledaren.indd 36

08-05-14 01.16.18