OL 08/09 #2

ROBOtarna tar över Den tredje industriella revolutionen snart här?

Hur ska vi Förbättra Könsfördelningen på KTH? / Debatt Fråga Fysikern / KTH i Världen / How to: Verka Lyckad Vinn Årskort till Filmfestivalen / och mer

Dessutom

OL gör: campus telge ol följer upp: festverksamheten följ med osqledaren på mingel på läsårets första tentapub – som blev av trots allt FOKUS: karriär eller ”pressen att lyckas” så skriver du det perfekta cv:t och så främjar du din karriär på armada. träffa kth-aren bakom mackmyra svensk whisky och läs om masterstudenterna som måste kämpa lite mer

nummer 2, 08/09.

Osqledaren,

OL

KTH inbjuder till årets kanske bästa föreläsning:

Engineering What you don’t necessarily learn at KTH As young engineers progress in their careers, they discover that there is far more to being an outstanding engineer than they had thought during their student days. In fact, some of the things engineers need to know aren’t learned in school. This seminar focuses on vital aspects in engineering that are usually learned after graduation. They can make the difference between success and failure in anyone’s engineering career.

Dr. David C. Wisler is a member of the US National Academy of Engineering and an expert in turbomachinery aerodynamics technology. Over 37 years, he has run advanced technology programs at GE Aviation. Currently he manages University Technology Programs at GE and is responsible for university research efforts in a broad area of technolo-

Tisdag 25 november kl 15.15-17.00 i sal F1.

Något litet ätbart utdelas. Välkommen!

innehåll Osqledaren, nummer 2, 08/09. nummer två

S. 3

Innehåll

Osqledaren nummer 2, 08/09.

Fokus

karriär eller pressen att lyckas s. 23ff

s. 24: är receptet på framgång whisky? s. 26: så skaffar du dig jobbet du vill ha – osqledarens guide s. 28: life in stockholm town for the international students – inte alltid en dans på rosor s. 30: how to: verka lyckad S. 31: byta utbilning efter ett år? det går! s. 32: armada schmarmada

TENTAPUBSMINGEL! s. 16

WE ARE THE ROBOTS s. 18

OL GÖR: CAMPUS TELGE s. 36

TENTAPUBEN I SLUTET AV OKTOBER BLEV AV TROTS ALLT. OSQLEDAREN VAR DÄR OCH TOG PULSEN.

KOMMER HUSROBOTEN FINNAS I VAR MANS HEM INOM NÅGRA ÅR? OSQLEDAREN TAR ETT SNACK MED DE SOM HAR KOLL PÅ OMRÅDET OCH SPANAR IN I KRISTALLKULAN.

SÖDERTÄLJE ÄR FÖRST UT I VÅR NYA SERIE DÄR VI GUIDAR PÅ KTHS ALLA ORTSCAMPUS.

Dessutom s. 7: ledarE s. 8: debatt X 2 s. 10: hallå där... Peter gudmundson s. 10: aktuellt s. 11: kth i världen s.

12: fråga fysikern s. 13: varför så få kvinnor på professorsposterna? s. 15: serie s. 39: föreläsning: den reflekterande ingenjören s. 40: ths sidor s. 42: krönika

© 2008 Accenture. All rights reserved.

Always aiming for higher ground.

Just another day at the office for a Tiger.

CAPS

Choose Accenture for a systems integration and technology consulting career where you can make a difference every day. A place where you can work with the brightest people in business and technology to identify new opportunities and solve the toughest IT challenges. The best place to expand your skills and progress your career fast. And the only place where you can leverage our unrivalled experience and ground-breaking research, while helping our global clients achieve high performance. If this is your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be.

Opportunities in business consulting We’re now looking for exceptional graduates to join our consulting team – people with the potential to become leaders.

You’ll get continuous training, both formal and on-the-job, and you’ll be working on some of the largest, most challenging projects around.

Our clients include many of the world’s largest organizations and we’ll train you to take a central role in developing innovative business and IT solutions that improve the way they operate.

Professional development is a key part of the total rewards package we offer.

In our dynamic environment, you can move your career forward faster than with most other employers. And in return for taking on a high level of responsibility, build deep market-relevant skills and get competitive compensation with a full range of benefits.

Visit accenture.se/jobb

Join Accenture and you could be delivering the innovation that helps our clients become high-performance businesses. To find out more about graduate career opportunities and to submit your application, visit our website today.

TĂ„VLA

!

Osqledaren lot-

Kycklingsallad

I vür salladsbar pü Valhallavägen serverar vi goda hälsosamma sallader, smÜrgüsar, lasagne, tre dagens rätter samt dagens soppa. Till alla sallader kan du välja mellan quinoa, pasta eller dinkel.

Vür filosofi är enkel. FÜr att gÜra hÜgklassig mat krävs det hÜgklassiga ingredienser. DärfÜr är vi noga med att kÜpa in fräscha ekologiska rüvaror och vi tummar aldrig pü kvaliteten.

Pris fĂśr studenter: 65:-

(ordinarie 75:-)

Avhämtning sallader: 55:-

Välkommen till Capsien! www.capsien.se CAPSIEN SALLADSBAR OCH CATERING • VALHALLAVÄGEN 40 • TEL 08-500 815 29 • MÅN-LÖR 10-20

tar ut 50 arskort till Stockholms Filmfestival.

Vill du vinna ett? Ga in pa www.osqledaren.se och fliken �Tavla�.

Lycka till!

–FG?L Ja ?FP; >;A;L BZaaVc YZc '%"(% cdkZbWZg k^hVg HidX`]dabh Òab[Zhi^kVa &,% ÒabZg [g€c )% a~cYZg " Vaai^[g€c hbVa h`g~X` i^aa hidghaV\Zi YgVbV# 7aVcY ÒabZgcV ^ €gZih egd\gVb ]^iiVg Yj WaVcY VccVi GjWZc yhiajcYh Ç9Z d[g^k^aa^\VÇ!

HiZkZc HdYZgWZg\]h ÇI]Z 6g\Zci^cZÇ dX] BVYdccVh gZ\^YZWji Ç;^ai] VcY L^hYdbÇ# HXVcWdm :ciZgiV^cbZci# 6aa G^\]ih GZhZgkZY

@yE ;:HI>K6A@DGI ;Žg Vii \€ e€ [Zhi^kVaZc WZ]ŽkZg Yj Zii [Zhi^kVa`dgi# tg Yj hijYZgVcYZ `ŽeZg Yj `dgiZi [Žg &+% `g ^hi~aaZi [Žg ''% `gdcdg# BZY `dgiZi [€g Yj ^ciZ WVgV Zcig‚c i^aa ]ŽhiZch [Zhi^kVa! Yj Wa^g dX`h€ ^cW_jYZc i^aa [Žg]VcYhk^hc^c\Vg ~cYV [gVb i^aa Vj\jhi^ '%%.#

AtH B:G DB uG:IH EGD<G6B D8= @yE @DGI:I Eu/ LLL#HID8@=DAB;>AB;:HI>K6A#H:

I=: 6G<:CI>C: 6K/ HI:K:C HD9:G7:G<= B:9/ 7:C>8>D 9:A IDGD Ă&#x2020;I]Z 6g\Zci^cZĂ&#x2021; ~g YZa Zii Vk HiZkZc HdYZgWZg\]h Zedh db 8]Z <jZkVgV dX] ]VcYaVg db ]jg a~`VgZc <jZkVgV dX] VYkd`ViZc ;^YZa 8Vhigd hiVgiVg gZkdaji^dc WaVcY [da`Zi eÂ&#x20AC; @jWV# Hdb 8]Z hZg k^ 7Zc^X^d 9Za Idgd! Zc gdaa hdb \Vk ]dcdb eg^h hdb W~hiZ bVca^\Z h`Â&#x20AC;YZheZaVgZ eÂ&#x20AC; Ă&#x2019;ab[Zhi^kVaZc ^ 8VccZh# Ă&#x2021;>c dgYZg id hjgk^kZ ndj ]VkZ id a^kZ Vh ^[ ndjĂ&#x2030;kZ VagZVYn Y^ZYĂ&#x2021; Ă&#x201E; 8]Z <jZkVgV

redaktion Osqledaren, nummer 2, 08/09. det är oss ni ska hylla/skylla på

S. 6

Osqledaren

nummer 2 08/09.

Medverkande i detta nummer.

chefredaktör & ansvarig utgivare

Sara Eriksson

Grafisk Formgivning & layout Sara Eriksson

omslag

Illustration av Felix Lindberg

medverkande

Henning Alesund, Alexander Biledt, Alexander Busnyuk, Kim Dahlgren-Strååt, Oguzhan Erim, Florence Ferrero, Anna Glassel, Jonas Gunnarsson, Sara Gustavsson, Conny Hallberg, Johannes Koch, Aron Lind, Felix Lindberg, Frej Naimi-Akbar, Dennis Nkangi, Eva Olsson, Hanna Pettersson, Marina Rantanen, Dunja Vujovic

repro och tryck

Wallin & Dalholm Boktryckeri AB

papper

Inlaga: Multioffset 100 g Omslag: Multidesign original white 170 g

annons

marina rantanen, fjärdeårsstudent på maskinteknik med inriktning mot mekatronik, är relativt ny i redaktionen. Hon tycker om nästan allt, men framförallt Transformers och att rita.

I nummer två har hon skrivit och illustrerat en lång och mycket spännande artikel om robotar. Missa den inte!

sara gustavsson känner ni igen som förra årets OL-chef. Nu är hon tillbaka i skolbänken på CL-programmet och planerar att göra sitt exjobb i vår.

Sara gillar ponnyridning, långa skogspromenader och att dricka varm choklad framför öppna brasor. Eller så är hon bara ovanligt grym på att skriva.

Tomat Annons & Reklambyrå www.tomat.se eller info@tomat.se

kontakt

08/070-790 98 70 osqledaren@ths.kth.se www.osqledaren.se Postadress: Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm Besök oss: Medieflygeln, plan 3, Nymble

vara med?

Vill du vara med i Osqledarens redaktion?

Maila osqledaren@ths.kth.se och berätta lite om dig själv.

Alexander Biledt, medietekniker, kan nog snart börja tituleras som en av ”gamlingarna” i OLs redaktion. Han – och hans partner in crime Johannes Koch – står bakom ”How to”-artikeln i detta nummer och har dessutom gjort Campus Telge. För övrigt vann han nyligen en Canon EOS 1000D i en fototävling i MacWorld. Grattis Alex!

Manusstopp för nummer 3 är den 19 november

Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras inte. I tidningen gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

osqledaren

är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs medlemstidning och har en upplaga på cirka 17 000 exemplar. Den kommer ut sju gånger per år och skickas kostnadsfritt till alla studenter på KTH.

får du inte osqledaren?

1) Har du betalat kåravgiften? 2) Om ja; ring KårX på 08-10 45 72 och kolla att din adress stämmer 3) Om den gör det men du ändå inte får tidningen kan du ringa Citymail på 0200-211 911.

ledare Osqledaren, nummer 2, 08/09. chefredaktör har ordet

S. 7

LEDARE

Elva komma fjorton månader Så länge får du som är anklagad för fusk, hot eller annan handling som strider mot disciplinen på KTH vänta tills du blir rentvådd alternativt fälld. Är du misstänkt för fusk i en kurs riskerar du under den tiden att bli av med både studiemedel och bostad då poängen för kursen inte registreras förrän det står klart att du är oskyldig.

Nästan ett år. På elva komma fjorton månader hinner du med en del. Omvärdera hela ditt liv, skaffa ett stadigt förhållande – till och med göra barn – och fylla ett helt år äldre. Mycket kan ha hänt från den dagen du lämnade in en uppsats som var misstänkt lik något både du och läraren lyckades googla fram på internet. Under hela tiden är du lämnad att leva i ovisshet – kommer du att bli fälld eller inte? Vad händer med ditt ärende?

Varför ger de dig inget ordentligt svar när du ringer?

Disciplinnämnden på KTH handlägger disciplinära ärenden som fusk, hot eller andra liknande frågor på universitetet.

Nämnden består av rektor, en lärare, två studeranderepresentanter, samt en juridiskt erfaren domare. För att en anmälning från en kursansvarig ska utredas av disciplinnämnden ska den först passera rektor och KTHs jurister som bestämmer om ärendet ska gå vidare eller läggas ner.

Förra året var den genomsnittliga handledningstiden för ett ärende 11,14 månader, räknat från när anmälan kommit in till rektor till att rektorsbeslutet blivit tagit. De som fick vänta längst fick vänta i hela 21 månader på att få sin dom. En dom som kan innebära varning eller avstängning – vid fusk i vanligtvis sex veckor och vid hot eller våld i fyra till sex månader.

De senaste åren har cirka 36 fall kommit in. En siffra som har ökat de gångna tio åren – 1999 låg den på 19. Allt pekar också på att antalet kommer att fortsätta stiga, och det ganska ordentligt. Inte så mycket för att dagens studenter är oärligare och fuskar mer – även om det såklart har blivit lättare att ”råka” fuska och är en del av sanningen, utan troligtvis snarare för att det blir allt enklare

att upptäcka framförallt plagiat. Nada har till exempel ett system där de jämför koden de har fått in under laborationer med alla tidigare programmeringsuppgifter som kommit in. KTH centralt har precis köpt en licens på Urkund (www.urkund.se) dit KTHs lärare kommer att få möjlighet att skicka studenters uppsatser och få dem jämförda med källor på internet, förlagsmaterial och studentlitteratur.

Det kommer med andra ord att bli ännu enklare att upptäcka plagiat från och med i höst.

Dessutom har Utbildningsdepartementet lagt fram ett förslag som går ut på att disciplinnämnden på en högskola är den instans som ska handlägga ärenden med utländska studenter som inte betalar sina avgifter i tid i framtiden. (Intressant nog har detta förslag lagts fram innan det ens är klart att utländska studenter faktiskt ska betala.)

Kort sagt: det fungerar inte som det gör nu. Och det kommer inte att fungera bättre imorgon, nästa år eller i den oöverskådliga framtiden om ingenting görs. Varför har den lilla skolan Södertörn en handläggningstid på mellan tre veckor och två månader – när de dessutom får in så många anmälningar som mellan 50 och 70 per år? Titta på vad de gör som gör att det går så mycket smidigare, och gör det.

För 11,14 månader är inte en acceptabel tid för en redan pressad student att sitta på den anklagades bänk. Speciellt inte när det inte finns någon som helst rimlig anledning till att siffran inte skulle kunna halveras många gånger om.

sara eriksson chefredaktör osqledaren 08/09

debatt Osqledaren, nummer 2, 08/09. svar på artikeln ”slut på tentapubar?” ur osqledaren nr 1

S. 8 FOKUS

PRGO 07/08 SVARAR:

”Med andra ord har de stora förändringarna i budgeten alltså inte påverkat slutresultatet särskilt mycket.”

I det förra numret av Osqledaren, under rubriken ”Slut på tentapubar?” beskrivs bland annat hur festverksamheten påverkas av den stora omorganisation som just nu sker på THS. En i stort sett bra artikel som förklarar den prekära situation som programgruppen, som ansvarar för pubverksamheten på kåren, står inför. Men det finns en del detaljer som rör budgeten där fakta, medvetet eller ej, bortfallit samt en del slutsatser som dragits på felaktiga grunder. Detta gäller framförallt det ekonomiska resultatet 07/08 samt den budget som sattes för programgruppen 08/09. Då jag i egenskap av programgruppsordförande 07/08 var ekonomiskt ansvarig för dito verksamhetsår samt lade budgeten för aktuellt verksamhetsår känner jag att det är dags att rätta till detta.

En kår i förvandling

EN ENSAM FESTF

IXARE

Slut på tenta

TEXT DUNJA VUJOVIC ILLUSTRATION MARINA RANT ANEN

pubar?

TEKNISKA HÖGS KOLANS STUD PROBLEM MED ENTKÅR HAR ATT NÅ UT TILL REDA HAR SVÅRT ATT SINA MEDLEMMA N FÖRKLARA VAD R. MAN TILL OCH VAD KÅRAVGIFTEN KÅREN GÖR GÅR FÖR OSS MEDL MESTA AV ARBET EMMA ET SOM SYNS UTÅT SKER I BAKGRUNDEN OCH R. DET DET MOT STUDENTER DU HÅLLER I NA ÄR TIDNI DIN HAND, ARMA NGEN PUBVERKSAM DA OCH HETEN.

”Tanken är ska försöka att Patriq ta upp en barverksastar mhet där alla jobbar ide ellt”

Och även

om man inte vill läsa en gratistidning som Redan från börja man inte själv har valt att få hem i brevlåd n ville Patriq övertyga kårstyr an, eller orkar elsen om att en gå runt på Armada, så har de arvoderad klubbmästare flesta studenter var nödvändig, någon gång under sin studiet fastän han visste att id hamnat på det inte var menin en tentapub, torsdagspub eller gen från kårfullmäktig Kårens Dag-fe Tanken är att es sida att det st. Men nu verkar det vara Patriq ska försöka skulle finnas en.

Det var alltså slut på det roliga, upp en barver starta inte särskilt i fall för ett tag framöv ksamhet där alla förvånande att motionen som er. jobbar ideellt. Trots att han lade fram det i den senaste på det kårstyrelsemö första budgeten, som nu i och tet avslogs. för sig är riven, Under det senaste finns budgeåret bildade kårfull terat 250 000 mäktige en arbetsg för personal så Budgeten som väljer man nu rupp som skulle att lägga dessa hade godkänts kårens verksa se pengar över av kårfullpå annat. Detta mäktige under mhet och föreslå till exempel vara kan våren för verksa förändringar som behövd intern represe mhetsåret 08/09 rev kårstyr ntation för es. För festver dem som väljer elsen på samma ksamheten innebar det de att jobba gratis. möte utan kårfullmäktig kom fram till Patriq tror själv att det är att man inte es godkännande, längre har en möjligt att rekryte bestämdes att och det klubbmästare ra folk som jobbar utan en ny budget som är arvode rad av kåren, lön i baren, som skulle utform med samma slutres utan bara en eventc as gör det för att det är ultat. Så vad sa hef eller roligt, för att programgruppsordf siffrorna i budgeten som träffa likasinnade örande som det och för revs upp och att få arbetslivserfa THS. Inte nog heter på mäktig kårfullrenhet. Han tror med att en person e klubbat igenom även att det är ska sköta två personers ? I den ökades ett stort jobb barintäkterna jobb, man har att hitta dessa personer och från föregående även prioriterat ska först och främst om och vill försöka år från 320 000 kr till 1 500 starta en verksa försöka ta hjälp av sina 000 kr. Man hade mhet där barpersonalen vänner och kontak ökat personalomko på kåren ska jobba ter tidigare engage stnaderna från något som inte mang i olika klubbm från gratis, 33 000 kr till 250 000 och har praktiserats ästerier. det var en hel på kåren på många år. Men andra stora ringar vi tar det från ändsom påverkade Visionen är att början. slutresultatet bygga upp något mycket. Dessa väldigt som håller i tio år föränd framåt ringar är till en . Patriq vill bygga Patriq Ramde del budgetteknisk viss rt rekryterade upp en organisation som i princip sig a, men inte alla. själv till posten naturligt lockar som programgrup till sig folk som vill jobba. pens ordförande. Valber Det som ligger För 07/08 var edningen lyckad i för pipen i höst är att tillsam det budgeterat es inte hitta någon till att programmans med kårens gruppen skulle posten under ekonomiska ansvar gå ca 130 000 våren 2008, och inte heller iga (exakt vem back, och i slutändan gick till den oavlön är oklart då det i dagsläg den med mer ade tjänsten som klubbmästare. et inte finns någon förlust än så.

Programgruppen Eftersom tiden vice ordförande) göra har de senaste gick och kårfullmäktig en ny budget åren gått back alltifrån e tog sommarlov och fundera på hur han ska 200 000 till 800 var kårstyrelsen tvungn lägga upp verksa 000. Att de skulle gå 80 000 a att bereda valet mheten.

Patriq säger också plus 08/09 som och Patriq började jobba att han det budgeterat känns varje dag önskar är sista veckan av att han hade en inte så rimligt överlämningen. Detta innebä klubbmästare . När jag frågar Patriq hur vid r att Patriq bara sin så sida, att de tillsammans det är tänkt att fick en veckas överläm skulle ha tid för det ska gå till uppger han ning, istället för arrangemang alla att han har fått sedvanliga som det finns fyra, och dessut direktiv från kårstyrelsen som möjlighet till om var han tvunge ha på Nymble. att säger att budget n att lära sig två person en inte är så viktig att följa. ers jobb. Proble men började Första prioritet redan där. är istället att starta upp Kårens Dag är en ny festverksamh ett stort event et. Så vad ska denna verksa som är till för att presen mhet gå ut på?

S. 1 tera kåren för nollan, där kvällen avsluta s med en stor fest för alla

torsdagspubar, Champions League-pubar, fotbolls-EM – alltså inte själva turneringen utan den pubverksamhet som var tänkt att bedrivas i samband med detta) samt externa arrangemang som vi tvingades tacka nej till med uteblivna hyres- och barintäkter som resultat. Med detta i åtanke tycker jag inte att ett plusresultat för detta år behöver vara särskilt orimligt. Lägg därutöver till att programgruppen har bantats med en heltidsarvodering. En utgift på cirka 200 000 kronor mindre att ta hänsyn till detta år med andra ord.

Vi börjar med det ekonomiska resultatet. I stycke sju i tidigare nämnd artikel kan man bland annat läsa: ”För 07/08 var det budgeterat att programgruppen skulle gå ca 130 000 back, och i slutändan gick den med mer förlust än så. Programgruppen har de senaste åren gått back alltifrån 200 000 till 800 000. Att de skulle gå 80 000 plus 08/09 som det är budgeterat känns inte så rimligt.”

Vi går vidare till den budget som sattes för verksamhetsåret 08/09 som THS styrelse, utan kårfullmäktiges godkännande, rev. Varför gjorde man då detta? Jo, för att citera från tidigare artikel: ”I den ökades barintäkterna från föregående år från 320 000 kr till 1 500 000 kr. Man hade ökat personalomkostnaderna från 33 000 kr till 250 000 kr och det var en del andra förändringar som påverkade slutresultatet väldigt mycket.” Om man bara läser detta kan det verka obegripligt att barintäkterna skulle femdubblas detta år jämfört med föregående. För att förstå detta behövs en förklaring till hur verksamheten tidigare såg ut och hur det ser ut nu.

Det stämmer visserligen att programgruppen gick mer back än de 130 000 som det var budgeterat för. Vad som däremot inte tas upp här är att när kåren bytte restaurang kring årsskiftet 07/08 så förlorade programgruppen sitt utskänkningstillstånd (detta nämns inte förrän i näst sista stycket, dock med fel årstid och utan att kopplingen till det ekonomiska resultatet tas upp).

Detta resulterade i ett inkomstbortfall på mellan 300 000 och 400 000 kronor under vårterminen. Denna siffra baseras på planerade arrangemang för studenterna som vi tvingades ställa in (Nymble Nattklubb,

Innan HÖRS lade ner restaurangen i Nymble var det de som stod för serveringstillståndet. Detta gjorde att barpersonalens löner samt inköp av dryck till baren gick via dem. Programgruppen ansvarade sedan för pubverksamheten och presenterade försäljningssiffrorna för HÖRS. I slutändan erhöll programgruppen det som blev över efter att HÖRS dragit av för barpersonalens löner samt inköpskostnader. Den barintäktssiffra som programgruppen tidigare budgeterats för är alltså inte den egentliga försäljningen i baren utan endast vinsten. När det nu är tänkt att programgruppen ska ha ett eget

nollan där ett stort band uppträ der. Vi har tidigare haft besök av bland andra Sahara Hotnights, Snook , Laakso och Petter. stor anledning En till att man har haft råd att ha stora artister är att KTH skänke r 100 000 till THS varje år som är öronm ärkta just för Kårens Dag.

Tidigare har Nymb le varit hem för konserter, företag många kommer att vara skvällar och andra klart till nyår, arrangemang. externa vilket med andra ord kan Nu har man besluta innebära att vi t både från kårfullmäktig inte får någon tentapub förrän es och från kårstyr innan juluppehållet sida att det ska elsens värsta fall efter. , eller i dras ner maxim Detta är självkla alt på dessa arrangemang, rt fantastiskt tråkigt. som samtidigt är de som i slutändan drar in mest pengar I år köpte THS till kårens kassa. Patriq säger bland annat in Jag undrar att 3 000 han om istället och ingen bullar inte har tid med detta var det några externa organisationsö fest arrangerades. versynsgruppen arrangemang Patriq fanns det Enligt alls, tänkte då det har sig när de lade fram som högsta priorit varken person förslaget för kårfull erat just nu är al eller tid till att anordna en mäktige i våras. att bygga upp den nya verksa sådan fest, men Ingen tentapub på en mheten. han har en förhoppning om hel termin, inga att kunna ta de torsdagspubar, inga extern överblivna pengarna och a arr, en person Ett annat prob anordna ett Kårens som ska göra två person lem har varit kårens Dag-liknande arrange ers jobb och som alkoholtillstån mang vid en annan samtid ska försöka dra d. Efter bytet igt tidpunkt.

Kvällen på Kårens in 80 000 kronor av restaurang i kårhuset förra Dag gick istället i vinst. sommaren, från media och I samma maskin, HÖRS till Amica, så n och fixade en Jag önskar Patriq har kåren inte sin nollan på haft något Ramdert lycka permanent alkoho Nymble och Nobel fest för till, för det lär han behöva ltillstånd. När NightCaps projektgrupp , och att kårfull det så nu var dags att skaffa stod i baren i mäktige börjar sätta sig det inför hösten utbyte mot att de fick in i de förslag blev det komplikation vinsten för kvällen som läggs fram för dem. er igen, då ordföra . Detta visar att det är Det som nde behöver stå på sker nu är att som uppenbart att lilla studenterna det tillståndet avgick en efterfrågan på gemensamma ser av kåren som i slutet av augusti. Nu är fester finns. de gillar kan komma att det oklart när försvinna, tillsam kåren kan få ett permanent mans med deras kåravgifter. tillstånd. Patriq tror att det

S. 2

tillstånd kommer barpersonalens löner (om de nu inte kommer att jobba ideellt vill säga) samt inköp av varor att betalas direkt av programgruppen. Detta förklarar alltså varför lönerna har ökats så mycket som de gjort och att kostnaderna för förbrukningsvarorna i baren har ökats från 15 000 kr till 1 000 000 kr (vilket är den sista stora förändring som gjordes). Med hjälp av addition och subtraktion får vi att den budgeterade vinsten för barverksamheten uppgår till 298 000 kr. Med andra ord har de stora förändringarna i budgeten alltså inte påverkat slutresultatet särskilt mycket. Att intäkterna är något lägre än tidigare år motiverar jag med att en person inte har tid att arrangera lika många events som två (som tidigare nämnts så har ju programgruppen en arvodering mindre än tidigare år).

Dessa stora förändringar har alltså gjorts för att de MÅSTE göras på grund av de förändringar som skett. Om det nu stämmer att styrelsen rev upp budgeten på grund av dessa siffror så betyder det alltså att de personer som av kårfullmäktige är valda att leda THS verksamhet inte har någon som helst koll på vad som händer inom organisationen och att de dessutom inte bryr sig om att ta reda på relevanta fakta. Som kårmedlem tycker jag personligen att man kan och ska kräva mer av sin styrelse.

Slutligen önskar jag min efterträdare Patriq lycka till på de tentapubar som trots allt kommer att bli av denna termin.

Missa dem inte. Jag kommer att vara där.

Daniel nachmens programgruppens ordförande 07/08

debatt Osqledaren, nummer 2, 08/09. en uppmaning till armada

S. 9

Använd er makt, Armada!

Årets tema för Armada är cleantech, något som gjorde Alexander Olsson, ordförande i SEEK, på mycket gott humör när han fick nys om det. Han önskar bara att de hade tagit det ännu mera på allvar.

”En arbetsmarknadsmässa är ett unikt tillfälle för företag att berätta vad de kräver av studenterna som söker deras jobb, men det är ett lika bra tillfälle för studenter att ställa krav på sina företag.”

För några år sedan började Armada använda sig av ett tema för varje års arbetsmarknadsdagar. Till en början handlade det enbart om att ha en viss grafisk profil, men i år har temat för första gången tagits på riktigt allvar. Årets tema för Armada är cleantech. Som ordförande i kårföreningen SEEK blev jag på väldigt gott humör när vi fick nys om temat.

SEEK är en kårförening som strävar mot en hållbar utveckling. Hållbar utveckling innebär för SEEK att vi som lever nu inte ska göra det omöjligt för kommande generationer att också leva på den här planeten. Det handlar om respekt för att vissa naturresurser är ändliga och om att ta varningssignaler som klimatförändringarna på allvar. Om vi ska kunna kalla oss ett civiliserat samhälle är det dags att börja tänka på de långsiktiga konsekvenserna av vårt handlande. Vi måste slå in på en hållbar väg, så är det bara, vi kan inte fortsätta leva på det ohållbara sätt vi lever idag. Jag ser den växande cleantech-branschen som ett tecken på att vi är på väg mot en hållbar utveckling.

Ofta diskuteras förändringar för minskade utsläpp eller minskad energikonsumtion som något jobbigt, dyrt och tidskrävande, i stället för att försöka se de positiva konsekvenserna av åtgärderna. Om ett företag gjort sig oberoende av olja och oljepriserna går upp, står de plötsligt med en enorm konkurrensfördel.

Näringslivet har långsamt börjat inse att här finns pengar att tjäna och detta manifesteras i uttrycket cleantech. Cleantech är produkter och tjänster som bidrar till en minskad energiåtgång och minskad användning av naturresurser. Eller som Armada har uttryckt det: cleantech är inte välgörenhet, det är business!

Jag är väldigt stolt över Armada och att de har lyckats uppfatta denna utveckling inom näringslivet, det betyder dock inte att jag är nöjd. Armada har en stor makt och ett gott namn hos Sveriges företag, detta ska vi utnyttja till studenternas fördel. En arbetsmarknadsmässa är ett unikt tillfälle för företag att berätta vad de kräver av studenterna som söker deras jobb, men det är ett lika bra tillfälle för studenter att ställa krav på sina företag. När KTHs teknologer kommer ut har vi en unik kompetens och många företag kommer att slåss om att anställa oss som ingenjörer! Detta ska vi givetvis utnyttja genom att få företagen att skapa de yrken vi vill ha.

Mitt blygsamma krav är att jag inte tänker låta mig anställas på ett företag som inte bidrar till en hållbar utveckling och denna aspekt blir allt viktigare för många studenter.

Som avslutning vill jag rikta en uppmaning till kommande projektgrupp för Armada: använd er makt! Ta temat på allvar och visa hela näringslivet att det finns en uppsjö intresserade studenter som kräver intressanta och utvecklande jobb när de kommer ut på arbetsmarknaden.

Alexander Olsson Ordförande SEEK (Sustainable Engineering Everywhere a KTH student organisation)

intro Osqledaren, nummer 2, 08/09. aktuellt

S. 10

superdator för klimatforskning på kth Den 9 oktober invigdes Sveriges snabbaste civila dator. Superdatorn Ekman, som den är döpt till, har Linux som operativsystem och ska användas för klimat- och turbulensforskning av forskargrupper vid KTH, Stockholms universitet, och SMHI. Ekman kommer att bli Sveriges snabbaste civila superdator.

hallå där... peter gudmundson Trots att könsfördelningen i stort sett är jämn på Sveriges högskolor är det bara 18 procent av professorerna som är kvinnor, visar nya siffror från SCB och Högskoleverket. På KTH är siffran så låg som 6,3 procent.

Detta trots att antalet professurer har fördubblats de senaste tio åren.

I en intervju i Osqledaren nr 2 07/08 lyfte rektor Peter Gudmundson fram problemet med snedfördelningen av kvinnor och män på KTH som en av sina huvudfrågor. Då var 17 av 265 professorer kvinnor. Idag är de 17 av 269.

17 kvinnor och 252 män bland professorerna på KTH – varför är könsfördelningen så sned?

– Grundproblemet är att det fortfarande finns få kvinnor som söker till professurer som utlyses. Jag har dock gott hopp om att vi kommer att få se en ändring de närmaste åren. Om vi jämför antalet kvinnliga lärare (forskarassistent, bitr. lektor, lektor, professor) 06/07 och 07/08 har antalet stigit från 71 till 78, en ökning med cirka 10 procent. Andelen kvinnliga lärare ökade från 13,8 procent till 15,0 procent. Av de 22 professorer som installeras i stadshuset den 21/11 är 6 kvinnor (27 procent).

Med klimatforskningen hoppas KTH, SU och SMHI kunna öka förståelsen för hur människan påverkar jordens klimat. Turbulensforskningen kan bidra till att förbättra energieffektiviteten i tekniska tillämpningar, som till exempel i förbränningsmotorer och flygplan. Inom båda forskningsområdena ger den nya datorn helt nya möjligheter att simulera de komplexa förlopp som styr klimatet och turbulent strömning.

FRA, Försvarets radioanstalt, har dock Sveriges snabbaste superdator, men den maskinen är militär, inte civil. text olle blomqvist/kth-ekot

Studenter i Europafinal om ”Grön IT” Ett studentlag som gick en kurs på KTH i Kista är ett av fem lag som gått till europafinal i Freescale Design Challenge. Det är en tävling där bästa idé inom ”Grön IT”, eller rättare sagt energisnåla inbyggda system, ska koras. Det är en öppen tävling för både företag och studenter. KTHs lag är det enda studentlag som tog sig vidare till slutfinal!

Laget bestod av de tre utbytesstudenterna Chenghan Li (lagledare) och Hua Jiang från Kina och Pelie Woo från Malysia som alla går på KTH. De tre är i vanliga fall kurskamrater på Nanyang Technological University i Kina. Deras idé bygger på att man ska kunna återvinna den energi som går åt vid inbromsning.

Bakom kursen och bakom idén att låta kursen mynna ut i bidrag till Freescale Design står professor Carl-Mikael Zetterling vid KTH Informations- och kommunikationsteknik.

Vad ska du göra åt det?

– Jag har tillsatt Gustav Amberg som vicerektor för fakultetsförnyelse och jämställdhet. Hans främsta uppgift är att arbeta med olika initiativ som ska öka den kvinnliga andelen lärare/ forskare på KTH. Vidare har vi avsatt resurser för kvinnliga gästprofessorer, ett initiativ som togs förra året.

ny vice ordförande på kåren

Har du några konkreta planer på projekt för att främja jämställdhet överhuvudtaget på KTH? – För ett par veckor sedan organiserade vi en utbildning för KTHs ledningsgrupp i ”Genus, ledarskap och förändring”. Vi kommer att ha ett uppföljningsmöte senare i höst. Planen är att skolcheferna ska genomföra liknande utbildningar och aktiviteter på skolorna.

Måns Östberg, 25 år och femteåring på maskinteknikprogrammet blev vald till vice kårordförande 08/09 på första ordinarie kårfullmäktigemöte 25 september. Han har tidigare varit engagerad i maskinsektionen som bland annat Överphös, i studentorkestern Osquar Mutter och som kassör.

– Det känns spännande och utmanande. Och väldigt ansvarsfullt såklart, säger Måns.

text sara eriksson foto per fogelberg/arkivbild osqledaren

text olle blomqvist/kth-ekot

Läs hela intervjun på www.osqledaren.se.

intro Osqledaren, nummer 2, 08/09. aktuellt / KTH i världen

S. 11

Man föll överbord på Sjöslaget Under Sjöslaget 12-13 oktober inträffade en incident där en förstaårsstudent från KTH föll överbord.

KTH i världen: lausanne

De som känner sig drabbade och vill tala med någon är välkomna att kontakta studenthälsan eller studentprästerna (se http://www.kth. se/student/studenthalsan för mer information).

Sjöslaget anordnades inte av THS eller KTH, men med på kryssningen fanns cirka 500 KTH:are.

Lag Bernhardsson – bestående av Erik Bernhardsson, Carl Nettelblad och Joel Jonsson – vann programmeringstävlingen Nordic Collegiate Programming Contest för andra året i rad och fjärde gången totalt.

NCPC avgjordes den 4 oktober på universitet i Danmark, Norge, Sverige, Finland och Island. Totalt 147 lag deltog.

Knäck de andra sektionerna i ultimate frisbee Det är nu bestämt vilka grenar som ska ingå i KTH-mästerskapen 08/09. Sektionerna kommer att tävla mot varandra i innebandy, basket, volleyboll, ultimate frisbee och fotboll – i den ordningen.

Den första deltävlingen beräknas hållas i mitten av november. Kontakta idrottsansvarige på din sektion för mer information.

Kvinnliga gästföreläsare på KTH

Sigbrit Franke, före detta universitetskansler, talar om Aktuella trender inom högre utbildning och forskning på KTH den 10 november klockan 15 i sal D3.

Föreläsningen är en del i serien där kvinnliga gästprofessorer på KTH presenterar sin forskning.

Erik Ragnerstam läser datateknik vid KTH och har under föregående läsår avslutat sitt första utbytesår på universitetet École Polytechnique Fédéral de Lausanne (EPFL) i Schweiz. Han har valt att stanna kvar ytterligare ett år för att även läsa sitt masterår i Lausanne och kombinerar idag studier med deltidsarbete.

Varför valde du att åka till just Lausanne?

– För att det var en perfekt kombination med en engelskspråkig utbildning i ett fransktalande land. Jag föredrar att studera på engelska, särskilt data, men samtidigt ville jag lära mig franska.

Har din franska förbättrats under tiden i Lausanne?

– Jag klarar av franskan nu. Jag har läst franska i flera år på gymnasiet, och tog en franskakurs på KTH innan jag åkte, så jag kunde lite franska redan innan även om jag inte kunde använda den riktigt. Jag pratar mycket franska på fritiden nu och klarar av att hålla en konversation på språket. Jag pratar alltid franska med mina vänner, och engelska i skolan.

Hur har utbytestiden varit hittills?

– Den har verkligen varit fantastisk. Varenda gång jag träffar någon som inte har studerat utomlands försöker jag övertyga dem om hur fantastiskt det är, för man möter så mycket folk från olika delar av världen och det är en väldigt öppen miljö.

Folk är väldigt öppna för att lära känna varandra. Samtidigt utvecklas man oerhört mycket som person. Hela upplevelsen som sådan är ganska stor på något sätt.

Vilken är den största skillnaden mellan att studera i Stockholm och i Lausanne?

– Utbildningen är mycket tuffare i Lausanne. Det är mycket svårare att få bra betyg, hårdare konkurrens, tuffare kurser och mer teoretiskt. I det stora hela är det svårare att studera här än i Stockholm.

Vad är ditt tips till andra som vill plugga utomlands?

– Mitt viktigaste tips är att våga, för man får igen det så många gånger om. Jag var ganska nervös innan jag åkte, man vet ju inte vad som väntar. Men såhär i efterhand är jag glad att jag vågade. Det finns ingen som åker hem i förtid och det finns ingen som ångrar sig, i alla fall inte vad jag vet om.

text dennis nkangi

KTH-lag nordiska mästare i programmering foto Pehr Söderman

intro Osqledaren, nummer 2, 08/09. fråga fysikern

S. 12

Fråga Fysikern foto marcus blom

Professor Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. Även detta läsår svarar Göran på dina frågor om stort och smått.

FRÅGA Vilken vetenskaplig bluff anser du vara den allra viktigaste genom historien? Jorden är platt som en pannkaka? Gud skapade jorden? Svaret på allting, universum och livet är 42? Eller har du någon egen favorit?

Cristian SVAR Vetenskaplig bluff kan betyda många saker, flera av dem med knytning till religion (kreationism, spöken – fast med mer högtravande namn, jorden är platt, jorden är ett askträd med mera). I de fallen rör det människor som valt att tro på dem, eller i mörkare tider och på mörkare platser blivit tvingade att tro på dem.

Jag väljer att inte utmana de människor som valt att tro på sådant. Vill man tro på Yggdrasil får man göra det.

Annars tycker jag att två personer eller grupper står ut: 1/ Lysenko som var en bondson från Ukraina som drev tesen att miljöpåverkan på en individ ärftligt kan påverka avkomman. Det vill säga om en person förvärvar egenskapen att vara en välanpassad sovjetmedborgare kommer hennes/hans barn att vara ärftigt (alltså inte genom hemmiljö) predestinerade att vara detta. Han ansåg gener vara ett dekadent västligt påfund, och ratade exempelvis Mendel och hans lagar. Tesen stämde så väl med den förda politiken att det centralt bestämdes att han hade rätt (politiskt beslut om naturvetenskaplig sanning) och genetik i den form vi känner den förbjöds.

Ett beryktat experiment han utförde rörde färgen på katters fötter. På hans forskningsinstitutet lindades kattungars fötter, vilka av den anledningen blev vita eller ljusa. Enligt hans teori skulle då dessa katters ungar också få ljusa fötter. Det fick de naturligtvis inte, men många anställda vid hans forskningsinstitut fick sparken (i lyckliga fall, annars fanns det annat som kunde hända) när de visade upp kattungar utan ljusa fötter.

Ville man nå framåt i karriären skulle man visa upp katter med ljusa fötter. Efterhand kom alla att veta detta och man kunde i stort upplagda undersökningar visa att en majoritet av kattungarna till lindade föräldrar

faktiskt hade ljusa fötter. Hade han kommit på idén att ge katter kraftfoder så att de blev stora hade man säkert experimentellt kunnat bevisa det är så lejon uppkommer ur småkatter...

Under tre decennier var detta den enda ärftighetslära som fick läras ut i Sovjet.

2/ Rashygieniska institut över hela världen, som från andra hälften av 1800-talet drev teser om hur goda och dåliga anlag ansamlades i olika befolkningsgrupper (det man kallar/kallade människoraser). Dessa hade Mendels lagar som grund och var på ett sätt alltså helt i motsats till Lysenko. Forskningen bedrevs i hög grad med hjälp av statistik där man försökte knyta fysiska kännetecken som näsform, skallform, läppvolym, lockighet i hår och hudfärg till intelligens, kriminalitet eller moraliskt hög/låg standard i allmännhet. Vad detta ledde till i Tyskland är välkänt. I Sverige (Uppsala) hade vi också ett rashygienskt institut där det drevs teser som att idioti, kriminalitet och omoral kunde bekämpas genom exempelvis tvångssterilisering. De flesta i dag verksamma politiska partier accepterade stora delar av detta...

Detta blev inte så mycket fysik, det finns ju fysikpåhitt som varit nonsens också, som till exempel etern (medium för elektromagnetiska vågor), men jag tycker ovanstående är än mer lärorika.

Göran

Har du en klurig fråga som du länge har gått och grunnat på?

Maila in den till osqledaren@ths.kth.se så har du chansen att komma med i tidningen och få svar av fysikprofessorn Göran Manneberg himself.

intro Osqledaren, nummer 2, 08/09. kommentar: den ojämna könsfördelningen på kth

Ingenting händer Fortfarande bara 17 kvinnor bland KTHs 269 professorer.

”Och varför är en av Sveriges främsta tekniska högskolor också en av de sämsta i landet när det kommer till en jämförelse av könsfördelningen på de högre anställningsformerna? ”

Jämställdhet handlar inte om att det skall vara lika många kvinnor som män som studerar eller arbetar vid KTH. Det handlar om så mycket mer. Det handlar om att varje individ, kvinna som man, ska ha samma möjlighet att utvecklas. Jämställdhet är att ta vara på de resurser som finns hos en individ oavsett kön.

En förutsättning för att Sverige ska bli ett jämställt land är att vi alla har samma möjligheter att forma våra egna liv. Att vi har samma möjlighet att söka till den skola eller den utbildning som vi själva är intresserade av är ju en självklarhet för oss alla. Men har vi verkligen samma möjlighet att fullfölja vår utbildning oavsett kön? Och varför är en av Sveriges främsta tekniska högskolor också en av de sämsta i landet när det kommer till en jämförelse av könsfördelningen på de högre anställningsformerna? Av KTHs professorer är knappt sju procent kvinnor. Av Sveriges tolv största lärosäten så är det endast en som lyckas placera sig sämre.

Men visst har det gjorts en hel del vad gäller jämställdheten på andra områden. I den senaste årsrapporten står det att läsa: ”När KTH genomförde sina första riktade rekryteringssatsningar för kvinnor på 1980-talet, var

andelen kvinnliga nybörjare på arkitekt- och civilingenjörsutbildningarna cirka 15-17 procent. Att andelen kvinnor fördubblats sedan dess är naturligtvis glädjande.” En fördubbling av andelen kvinnor på nästan trettio år, det blir en genomsnittlig ökning med cirka 15 kvinnor per år. Om antalet kvinnliga studenter fortsätter att öka med den siffran varje år, så kommer det att dröja ytterligare 30 år innan andelen kvinnor böjar att närma sig männen.

För visst är det väl så att jämställdhet måste komma inom alla områden och vara en naturlig del av utvecklingen, framförallt då KTH strävar efter att vara en skola i världsklass. Då har vi inte råd att fortsätta i det långsamma tempo vi har idag.

text conny hallberg illustration jonas gunnarsson

VAD SÖKER DU HOS DIN FRAMTIDA ARBETSGIVARE?

hr.dgfse@dhl.com

www.dhl.se

0771-400 400

DHL är ett globalt företag och för oss är det viktigt att det återspeglas i våra medarbetare. Vi strävar efter att skapa en jämställd och mångkulturell arbetsplats.

På DHL prioriteras den personliga och yrkesmässiga utvecklingen hos varje anställd. Vi anser att företagets framgång till stor del beror på medarbetarnas kompetens och motivation samt vår förmåga att skapa, dela och behålla kunskap.

Vi har ett stort utbud av utveckling i form av utbildning och kurser, praktiskt lärande i arbetet samt inversteringar i fritidsaktiviteter, sociala aktiviteter och arbetsmiljö. Nationella och internationella karriärmöjligheter finns tillgängliga för att våra medarbetare ska kunna prova på nya spännade arbetsuppgifter inom företaget.

DHL har sju värderingar som guidar alla medarbetare i vardagen och definierar vår attityd till våra kunder och varandra samt i hur vi utför vårt arbete.

Om du är intresserad av att arbeta på DHL är det viktigt att du delar våra värderingar.

Vi på DHL ska: I. leverera med utmärkt kvalitet II. göra våra kunder framgångsrika III. skapa öppenhet IV. agera enligt en fastställd prioriteringsordning V. agera affärsmässigt VI. agera med integritet, både internt och externt VII. ta vårt samhällsansvar

Ovako keeps our world in motion

www.ovako.com

s

intro Osqledaren, nummer 2, 08/09. serie

S. 15

osqledaren följer upp Osqledaren, nummer 2, 08/09. läsårets första tentapub

S. 16 text dunja vujovic foto sara eriksson

SVETTIGT, TRÅNGT OCH BILLIGT

Osqledaren gav sig ut bland studenterna på tentapuben för att undersöka om de hade roligt. Detta genom att ställa några intet ont anande studenter mot väggen Frågor: 1) Har du varit på tentapub tidigare? 2) Vad tycker du om den här? och 3) Vem här skulle du helst vilja ta hem ikväll?

TONY LÖF, I 1) Ja, nästan alla.

2) Det är kaos här. Det är den sämsta tentapuben jag har varit på. Det är lång kö och det går långsamt att köpa öl, tyvärr.

3) Tjejen där vid flippret.

MARLÉN HOLM/TJEJEN VID FLIPPRET, M 1) Nej. 2) Har bara varit här en kort stund, men det verkar bra. Mycket folk och bra stämning.

3) Ingen, jag är lyckligt gift!

ANDERS LINDHOLM/ UTBÖLING, SU

1) Nej. 2) Svettigt, trångt, jobbigt. Jobbig musik, ska faktiskt gå nu. Men bra priser i baren.

3) Hon där (pekar på Sara – Osqledarens redaktör och fotograf för kvällen).

Om du var en av de få lyckliga som faktiskt såg en tentapubaffich eller flyer så vet du att man fick vad som utlovades. Varmt.

Trångt. Billigt.

KATARINA SVENSSON, F

1) Nej. 2) Jag väntade ganska kort tid i kön – bara en halvtimme, och hittills har det varit kul.

Det är mycket folk och bra röj!

3) Alla snygga över en och åttiofem.

LARS ÅKESSON, MEDIA 180 POÄNG

1) Ja, det är min fjärde tentapub.

2) Det är bra drag och bra röj ikväll! Jag och mina vänner lyckades tränga oss så vi väntade bara en halvtimme i kön. Annars så verkar barpersonalen jobba snabbt, fast jag vet ju inte egentligen. Jag köper inte min egen öl, mina kompisar köper åt mig.

3) Dig.

Efter cirka 40 minuters väntan i den långa kön fick man komma in till den svettigaste tentapuben på flera år. Rykten på stan sade att sprinklersystemet skulle utlösas vilken sekund som helst. Ölen var inte så kall, men desto billigare. För hundra kronor kunde man köpa tre öl och två shots och ha pengar kvar i handen, obehagligt. Servicen var snabb och trevlig, de verkade som de flesta ur barpersonalen kom från ortsektionerna och det var omväxlande att se.

Musiken på de olika dansgolven var grym, alltifrån bra hiphop i puben till förvånansvärt bra och creddigt på rajraj-golvet. En bra tentapub med andra ord, både jag och min fotograf fick skamliga erbjudanden.

Killar, maila oss på redaktionen. Och vi får tacka Facebook för att lokalen fylldes upp, för att mycket annan PR såg man inte till.

215x

Nyhe

fö r s

t

tude rand med e barn

Lån med låg rörlig ränta under hela studietiden

Studentföräldralånet är till för dig som är eller blir förälder under din studietid. Med lånet får du som studerande förälder lite mer utrymme i den ibland ekonomiskt ansträngda vardagen.

För att kunna söka Studentföräldralånet måste du: • • •

• •

vara över 18 år ha barn som är under 18 år vara vårdnadshavare för barnet/barnen

aktivt studera på CSN-berättigad utbildning uppfylla CSN:s krav för studiemedel samt tilläggsbidrag för förälder.

Du får inte ha några betalningsanmärkningar.

Utbetalningsperioden Med lånet får du en utbetalning på 1200 kronor per månad under studietiden (max sex år). Räntan under utbetalningsperioden är låg, f.n. 2 % .

Mellanperioden Du har en betalningsfri period på två år medan du etablerar dig i arbetslivet och får en riktig inkomst. Räntan är f.n. 2 % även under denna period.

Återbetalningsperioden Återbetalningsperioden är alltid 36 månader. Räntan under perioden är rörlig. Aktuell ränta hittar du alltid på www.danskebank.se/sflvillkor.

Läs mer om lånet – och ansök online – på www.danskebank.se/studentforaldralanet.

Exempel: Om du studerar under 3 år utbetalas totalt 43 200 kronor och lånets totala löptid är 8 år.

Den effektiva räntan är per 081001 3,74 %. På www.danskebank.se/sf lvillkor kan du alltid se aktuella räntevillkor och räkneexempel baserade på olika låneperioder. Du kan också utnyttja vårt kalkylverktyg och se hur ett studentföräldralån påverkar din vardagsekonomi.

215x285 SE Danske ForældreStudie1 1

22/10/08 8:42:10

XXX Osqledaren, nummer 2, 08/09.

XXX XXX XXX

Robotarna tar över

1. såhär kanske the dasher kommer att se ut på löparbanan

S. 18

På Osqledaren hörde vi ett rykte om att robotikrevolutionen snart är här och bestämde oss för att ta reda på mer. Vi skickade Marina Rantanen till Västerås och Mälardalens Högskola för att kolla in deras robotsatsning, lät henne intervjua teknikjournalisten och författaren Anders Rydell som snart kommer ut med boken ”Älskade robot” och Per Ljunggren – mannen bakom dammsugarroboten Trilobite. Så hur är det nu – är roboten människans nya bästa vän?

reportage Osqledaren, nummer 2, 08/09. robotikrevolutionen snart här?

S. 19

”Det är mycket hysch-hysch kring forskningen, men vill man veta mer om den kan man googla ’newscientist cyborg insects’.”

Att läsa böcker kan vara svårt, i alla fall om de innehåller ord som ”falloidin” eller ”proglottid”, men som tur är har jag kopplat upp min hjärna mot Wikipedia och kan slå upp alla oklarheter med tankekraft, samtidigt som min nya, helautomatiska lampa följer min bok hur jag än rör mig i rummet och lyser upp där det behövs. Lägenheten kräver givetvis inte att jag engagerar mig i dammsugning eller växtvattning heller, den sköter sig själv och kan enkelt omformas med ny programvara. Utanför huset håller städrobotar rent och snyggt dygnet runt och överallt ser man alla möjliga servicerobotar hjälpa människor. Självklart följer min lilla elektroniska assistent mig dit jag vill och håller reda på mitt schema och ser till att reparera och uppgradera sig själv när den får möjlighet. Äntligen kan jag fokusera på det som verkligen är viktigt i livet.

Detta är kanske inte verklighet idag, men Osqledaren har träffat tre visionärer som siar om en morgondag full av automation.

Den frilansande journalisten Anders Rydell bevakar aktivt populärveteskaplig forskning och arbetar för närvarande med boken ”Älskade Robot” som beräknas utkomma hösten 2009. Han hävdar i en krönika att ”teknik driver kulturen framåt” och antyder att finkulturens konservatism är en stoppkloss som speglar en ovilja att erkänna teknikens allt större betydelse.

Anders Rydell har ett särskilt intresse för robotar och försökte själv bygga en robot av en dammsugare som liten, men har nu överlåtit det arbetet på andra och konstaterar med säkerhet att han själv om 10-15 år kommer att ha en robot som personlig assistent. Roboten kommer att fungera som en kontorshjälpreda och kunna boka möten, ta anteckningar, och sortera papper, men till ett betydligt lägre pris än en idag anställd sekreterare.

Trots sin övertygelse säger han att utvecklingen av personliga robotar går förhållandevis långsamt då de stora ekonomiska medlen finns inom medicinsk, övervakningsrelaterad och framför allt militärteknisk forskning. På dessa områden händer

”Att robotar mött så stor acceptans i Asien kan bero på en världssyn där även en sten har en själ.”

mycket som nästan låter overkligt. Eller vad sägs om det försök man låtit göra på en mal där man i dess larvstadium låtit operera in ett chip genom vilket man, efter det att malen vidarutvecklats, kunnat styra dess vingslag?

På övervakningsområdet sker intensiv forskning på just insekter; något mycket litet som kan röra sig fritt över en stor yta utan att bli upptäckt. Det är mycket hyschhysch kring forskningen, men vill man veta mer om den kan man googla ”newscientist cyborg insects”.

Det finns dock en annan typ av övervakningrobotar som redan är kommersiella produkter. Bland annat har det svenska företaget Rotundus utvecklat sfäriska robotar för övervakning där en stor yta, till exempel ett hamnområde, behöver täckas. Roboten rör sig framåt genom att bollen vrids kring en horisontell axel och övervakar genom att filma utåt sidorna. Sedan finns också det amerikanska företaget iRobots lite aggressivare varianter, som tillfälligt kan förlama fiender genom att ge en stöt på 200 000 volt. Det de här robotarna har gemensamt är att de inte eftersträvar en humanoid form och Anders Rydell säger att det inte är sannolikt att de kommer att anta mänsklig form framöver heller. Framtida robotar kommer istället att bygga på dagens teknik, men kunna röra sig och avge ljud.

Fastän Rydell personligen inte ser på dem som annat än ”avancerade gosedjur”, finns det dock populära ”bästa-vän-robotar” på marknaden i Japan, däribland en liten säl som ställdes ut på Tekniska Museet för något år sedan samt R2D2-liknande robotar vars enda uppgift är att sällskapa och underhålla.

I just Japan satsas det också stort på omhändertagande robotar och så kallade exoskelett för att förekomma problem med en åldrande befolkning. Exoskelett är en mekanisk konstruktion som bärs på utsidan av kroppen för att primärt avhjälpa handikapp eller åldersrelaterade problem.

Det finns alltså redan mycket i robotväg, men i Sverige verkar man inte vara redo för en robotrevolution än och Rydell konstaterar att vi ofta tycker att robotar är obehagliga. Något som bland annat kan härledas till vårt sätt att skilja på dött och levande. Att robotar mött så stor acceptans i Asien kan bero på en världssyn där även en sten har en själ. För att vi i västvärlden ska kunna interagera med robotar verkar det som om vi måste programmera in en bit mänsklighet i dem. Och detta kommer vi definitivt att se i framtiden, menar Per Ljunggren, mannen bakom Electrolux självgående dammsugare Trilobite.

Framtiden har blivit ett begrepp man gärna slänger sig med då man behöver en problemlösare och ofta pratar man om framtiden som något som tar hand om utveckling av sig själv. Så enkelt är det dock inte och det vet Per Ljunggren som fick arbeta i närmare tio år för att få ut Trilobite på marknaden.

– Mänskligheten har för höga förväntningar på robotutvecklingen, säger han och poängterar att komplexiteten i dagens avancerade system är utvecklingens naturliga bromskraft då denna medför krav på utvecklaren att ha en mycket bred teknisk kompetens.

Bortser man från marknadens betydelse för utvecklingen, består problemen främst i att integrera det breda spektrum av tekniker som krävs för att skapa en funktionell robot.

Varför ser Trilobite ut som den gör? Jo, först och främst måste det finnas utrymme för all mekanik och elektronik, sedan plats för en dammsugarpåse och resten är väl bara industridesign, eller? Nej, inte riktigt. Den runda formen skapar noga genomtänkta och viktiga fördelar i funktionen; den fastnar inte i möbler och detta ger den dessutom möjlighet att vända sig om smidigt.

Per förklarar att man dessutom har installerat en elektrostathögtalare för avståndsmätning, vilken föredrar den runda formen.

Högtalaren är som en remsa folie fäst runt dammsugarens kant. Folien knäpper och avger ljud i bland annat ultraljudsområdet. Ljudvågorna sprider sig som ringar på

reportage Osqledaren, nummer 2, 08/09. robotikrevolutionen snart här?

S. 20

”Lars Asplund är övertygad om att snart kommer vi att ha dem hemma, de humanoida servicerobotarna.” vattnet och man har därmed simulerat en punktsändare, som tillåter dammsugaren att ”se” betydligt mer av sig själv än vad en verklig punktsändare placerad på dammsugarens ovansida skulle ha gjort.

TrilobitE är bara början, servicerobotar kommer snart att ta hand om allt från hushålls- till gruvarbete, i alla fall om man ska tro Per Ljunggren. Människan kommer inte längre att behöva riskera sitt liv och välmående för att få samhället att fungera, robotar kommer att bli rent av oumbärliga. Per Ljunggren tar bilens utveckling som exempel och poängterar hur den gått från att vara ett helt mekaniskt system till att idag innehålla komplicerade elektroniska komponenter, som blir tagna helt för givet.

– Bilutvecklingen har gått en lång väg, men har ännu inte nått sitt optimum, menar han.

Det är inte tekniken som sådan, alltså svårigheter med mekanik, elektronik, mjukvara eller liknande, som står i vägen för snabba framsteg på teknikområdet, utan brist på vilja att satsa – det är dyrt att misslyckas.

Det finns dock en ständig efterfrågan på nya, bättre och smartare servicerobotar, som driver forskningen framåt. Den inriktar sig nu på att ge robotarna känslor och humör.

Diskmaskinen kan komma att reagera på ditt sätt att behandla den genom att ge ifrån sig ett glatt, ledset eller argt ljud vilket genererar en motreaktion från dig. Ljunggren menar att detta gör apparaten levande och mindre mekanisk i våra ögon, men han tror, liksom Anders Rydell, inte att humanoida robotar har någon framtid.

– De är bara roliga forskningsprojekt.

Någon som däremot tror på humanoida robotar är Lars Asplund, professor i datavetenskap vid Mälardalens Högskola (MDH) i Västerås. Han är en av initiativtagarna till robotikprogrammet på MDH och är stor robotentusiast. Varje år driver han robotikprojekt tillsammans med studenterna, där årets projekt är den humanoida roboten Dasher (www.dasher.se). Målet är att skapa en robot som ska kunna springa 100 meter på 9,5 sekunder och alltså slå det nuvarande världsrekordet på samma sträcka.

Dasher är i nuläget ungefär 1,85 meter hög och har ett skal gjutet i glasfiber. Den har ett huvud, en överkropp och två armar ledade i axlarna samt två ben ledade i höfter och knän. I överkroppen sitter en elmotor som driver en hydraulpump, denna är kopplad via ventiler till två kraftiga hydraulcylindrar (en i vardera ben) med en kraft motsvarande cirka ett ton var. Nyligen har de gamla batterierna bytts ut mot nya litium-polymer-batterier, som minskar robotens totala vikt jämfört med de gamla. Man ska dessutom byta ut tunga metallådor, som bland annat kapslar in elektroniken, för att ytterligare minska vikten och Asplund uppskattar att Dasher kommer att sluta på totalt 35 kilo efter uppgraderingen.

2. anders rydell

När roboten springer vrider den sig från sida till sida, vilket den kompenserar för genom att svinga armarna i takt med benens rörelse. Den har dock en alltför långsam acceleration i löpsträckans startskede.

– För att nå sluttiden på 9,5 sekunder måste Dasher i nuläget accelerera konstant under hela sträckan och springer då i mål med en hastighet på cirka 70 kilometer i timmen, säger Asplund.

Dessutom är den inte redo för att löpa utomhus ännu, utan testkörs fastspänd i en ställning på löpband inne i labbhallen. Lars Asplund säger dock glatt att man inte ska missa att lösa ut biljetter till DN-galan i vår, för då kommer Dasher att finnas på banan och tävla.

Detta är kanske förlagan till framtidens servicerobotar och Lars Asplund är övertygad om att snart kommer vi att ha dem hemma, de humanoida servicerobotarna. De är ju trots allt anpassade efter ett samhälle vi har anpassat efter våra egna förutsättningar. Och vem vet när just du går och köper din första robot; trots allt var det ju bara ett par år sedan som internet ansågs vara en övergående fluga.

text, foto och illustration marina rantanen

3. lars asplund

4. c-3po och r2-d2 (copyright 1997 lucasfilm ltd.)

tips är du nyfiken på robotar? på kth finns det flera kurser och inriktningar inom robotik. KOlla till exempel med cas (www.cas. kth.se) och qvap (www. nada.kth.se/qvap).

215x

Nyhe

fö r s

t

tude rand med e barn

Lån med låg rörlig ränta under hela studietiden

Studentföräldralånet är till för dig som är eller blir förälder under din studietid. Med lånet får du som studerande förälder lite mer utrymme i den ibland ekonomiskt ansträngda vardagen.

För att kunna söka Studentföräldralånet måste du: • • •

• •

vara över 18 år ha barn som är under 18 år vara vårdnadshavare för barnet/barnen

aktivt studera på CSN-berättigad utbildning uppfylla CSN:s krav för studiemedel samt tilläggsbidrag för förälder.

Du får inte ha några betalningsanmärkningar.

Utbetalningsperioden Med lånet får du en utbetalning på 1200 kronor per månad under studietiden (max sex år). Räntan under utbetalningsperioden är låg, f.n. 2 % .

Mellanperioden Du har en betalningsfri period på två år medan du etablerar dig i arbetslivet och får en riktig inkomst. Räntan är f.n. 2 % även under denna period.

Återbetalningsperioden Återbetalningsperioden är alltid 36 månader. Räntan under perioden är rörlig. Aktuell ränta hittar du alltid på www.danskebank.se/sflvillkor.

Läs mer om lånet – och ansök online – på www.danskebank.se/studentforaldralanet.

Exempel: Om du studerar under 3 år utbetalas totalt 43 200 kronor och lånets totala löptid är 8 år.

Den effektiva räntan är per 081001 3,74 %. På www.danskebank.se/sf lvillkor kan du alltid se aktuella räntevillkor och räkneexempel baserade på olika låneperioder. Du kan också utnyttja vårt kalkylverktyg och se hur ett studentföräldralån påverkar din vardagsekonomi.

215x285 SE Danske ForældreStudie1 1

22/10/08 8:42:10

KU FO S

EN INGÅNG TUSEN VÄGAR Ta din dröm om framtiden till oss – chansen är stor att vi kan hjälpa dig att infria den. Nya drömmar dyker säkert upp längs vägen, drömmar som du har alla utsikter att göra verklighet av hos oss.

Vi har kompetensutveckling och vidareutbildning för alla anställda, både lokalt och globalt. Vi ger dig gränslösa möjligheter att växa och utvecklas i en kreativ miljö där du får jobba i teknikens absoluta framkant. Vår utbildningsavdelning hjälper dig att utvecklas som person och yrkesmänniska, på egen hand och tillsammans med andra.

Tetra Pak är världens ledande leverantör av säkra och innovativa process- och förpackningslösningar för livsmedelsindustrin. Vi tror på ansvarsfullt ledarskap och långsiktigt hållbar utveckling. Vårt motto – PROTECTS WHAT’S GOOD – reflekterar vår vision att göra livsmedel tillgängliga för alla, överallt i världen.

En ingång, tusen vägar.

Entrén hittar du på www.tetrapak.com.

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT’S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen.

En_ingang-215x285.indd 1

08-10-02 12.07.50

.07.50

S FO KU

Karriär eller

”Stressen och hetsen av att man ska va’ allt, av att man ska bli allt, av att man ska ha upplevt allt, av att alltid va’ ärlig, aldrig va’ falsk…” sjöng Markus Krunegård i gruppen Hets för ett par år sedan varefter han konstaterade att hans liv inte alls gick uppåt, framåt utan tvärtom neråt och bakåt. Även om en popsångares vardag kanske inte kan jämföras rakt av med en blivande ingenjörs eller arkitekts kan vi nog alla känna igen den där ångesten över alla ”livsavgörande” val vi ställs för hela tiden. Att vi ska välja rätt, att vi ska hinna med allt och bli förbannat bra på det också. Oftast är konsekvenserna av valen ganska små, men ibland påverkar de om inte hela ens framtid så åtminstone en oöverskådlig del av den.

Det är ett av denna typ av val vi har valt att ägna detta nummers fokussidor åt: karriärvalet, och inte minst ångesten det kan föra med sig. ”Har jag valt rätt utbildning? Vad vill jag jobba med? Och – när jag väl har kommit fram till det – hur ska jag göra för att få just det jobbet?”

illustration aron lind

Pressen att lyckas

Du kommer inte att få alla svar på följande sidor, men väl inspiration, tips och en och annan solskenshistoria.

Det kommer att lösa sig. Vi lovar.

S. 23

Är receptet på framgång whisky?

En inspirerande framgångssaga

1. mackmyra destilleri i bruksorten mackmyra

En students dryckesvanor är rätt simpla. Systembolagets hemsida är flitigt besökt i jakten på högsta möjliga kvot mellan alkoholhalt och pris. Billigt vin, Sofiero och möjligtvis en Kopparbergs är det som gäller. Då kan man undra vad KTH-studenter egentligen har gemensamt med skapandet av whiskyflaskor för 550 kronor styck? Åtta utexaminerade KTH-studenter i en fjällstuga. Sälen var platsen. Året var 1998. Detta kunde lika gärna varit du och dina kurskamrater i en stuga på obestämd plats idag. Då vet du också ekvationens lösning: alkoholhalten ökar desto längre kvällen lider. Dock hade tiden efter KTH gett dessa deltagare lite mer skinn på näsan och Sofieron var sedan länge utbytt mot en flaska single malt.

Eller, en flaska? En flaska var hade de under denna marskväll hunnit plocka fram. Kontentan var i alla fall att alla hade börjat få en förkärlek till whisky. En förkärlek som senare skulle utvecklas till ett giftermål. Dessa åtta hade något gemensamt, och detta är något som man som bekant ska utnyttja. Gärna på exakt det sätt som dessa åtta gjorde. De skapade något, något stort.

– Starta företag i ettan, säger Mackmyras vd Magnus Dandanell när vi frågar om han har några tips på hur man blir framgångsrik.

– Då kommer man igång fem år snabbare med sin affärsidé och man visar att man är kapabel att göra två saker samtidigt.

De hade en idé, de hade en dröm.

För de flesta hade detta bara varit just en idé, men dessa åtta var inte de flesta.

Studieresan till Skottland var snart bokad och bollen var satt i rullning. Affärsplaner skrevs, recept undersöktes, tillstånd söktes.

Många tillstånd, massor av tillstånd. Till och med sprängämnesinspektionen var tvungen att veta allt – det kan ju trots allt i teorin explodera.

Nästa steg var att hitta platsen. En idyllisk bruksort, kallad Mackmyra, en mil utanför Gävle med koppling till Magnus barndom blev valet. Kraven var att det skulle ligga tillräckligt långt från Stockholm för att det skulle kännas som ett utflyktsmål, samtidigt som det skulle vara tillräckligt nära för att det skulle fungera logistiskt. Detta blev de vinnande argumenten och Mackmyra Svensk Whisky såg dagens ljus.

På frågan om när de ska bli kungliga hovleverantörer svarar Magnus Dandanell snabbt: – Vi har ju inte ringt dem än, bara.

Mackmyra har blivit exklusivt och kaxigt. Och med all rätt. Idag är Mackmyra Svensk Whisky ett stort företag med ett destilleri, många olika lagringsplatser, ett gediget kundregister och ett starkt varumärke. Resan dit företaget befinner sig idag har varit fylld av utifrån sett geniala marknadsföringsdrag. ”Kunderna ska få söka upp oss, sedan kan vi sälja mer till dem” har varit tanken. Att skapa ett företag som säljer en produkt som tar sex år att få ut på marknaden kräver nämligen en speciell teknik.

K U S

FO

S. 24

Magnus var en av de åtta i fjällstugan i Sälen den där vårkvällen 1998. Åtta flaskor av olika sorters single malt ledde till en whiskyprovning som följdes av en diskussion om varför Sverige ännu inte gett sig in på marknaden för högkvalitativ whisky.

Ju längre kvällen led, desto tommare blev flaskorna och desto rikare blev idéerna. ”Vi har miljön, vi har råvarorna, vi har det industriella kunnandet, vi är jättebra på vodka och annat så varför skulle inte vi kunna göra whisky också?” Så föddes den första tanken till det som sedan skulle bli Mackmyra Svensk Whisky. För som Magnus säger: – Varför ska man jobba ihjäl sig åt andra när man kan göra det åt sig själv?

”Varför ska man jobba ihjäl sig åt andra när man kan göra det åt sig själv?”

Magnus Dandanell, vd Mackmyra Svensk Whisky

2. magnus dandanell på mackmyras kontor i stockholm

3. en tunna svensk whisky

”På frågan om när de ska bli kungliga hovleverantörer svarar Magnus Dandanell snabbt: – Vi har ju inte ringt dem än, bara.”

Att utnyttja internet var redan från början en självklarhet. Idag har de 37 000 mailadresser i sin databas, och alla dessa har anmält sig själva. Den personliga kontakten med kunderna har varit viktig redan från början och guidade turer i destilleriet samt whiskyprovningar har skapat ett mervärde utöver produkten; kunden kommer närmare.

– Från utbildningen är det man tar med sig att man har tagit sig igenom rätt så svåra teoretiska grejer och kommit ut på rätt sätt från det. Men från Quarnevalsidan är det snarare erfarenheterna från ett ”hands on”-projekt.

Där genomför man ett stort arrangemang och det är en rätt stor finansiering. Så båda de delarna har påverkat oss på ett positivt sätt.

Nu har vi kommit så pass långt i artikeln att vi har ett erkännande att göra: vi har fallit för Mackmyra Svensk Whiskys marknadsföring totalt. De har byggt upp företaget på ett genialt sätt. Historien ni precis har hört har gått från mun till mun och Mackmyra Svensk Whiskys lysande marknadsföringsidé är lite som en Beppes godnattsaga. Att sprida sina historier om tillverkning, råvaror, svårigheter tillsammans med en upplevelse av produkten skapar ett mervärde. Att dricka ett glas Mackmyra är något annat än att dricka en vanlig whisky.

Ja, sa vi inte det? Magnus Dandanell är känd från KTH inte bara som en vanlig gammal student, utan också som general för Quarnevalen -93. Han säger själv att det gav honom massor av erfarenheter.

Detta är också viktigt när ni själva har funderingar på att bli entreprenörer. Se till att ha en tydlig bild av hur företaget ska vara och hur det ska utvecklas. Vilken känsla vill du att dina potentiella kunder ska få av företaget och hur ska du skapa den? Du måste skapa en helhet, inte bara en produkt.

O

S U K

Hur går man då från att vara student på kemiteknikprogrammet till vd för ett svenskt whiskyföretag egentligen?

Så, hur gör man, vad är hemligheten?

Hur ska vi nuvarande KTH-studenter bli framstående entreprenörer?

– Det finns inget facit, vi har aldrig gjort det här förut. Det är en KTH:are rätt så bra på, att läsa sig till det eller i värsta fall forska om det, eller i alla fall ta fram en väg. Du går på KTH, ingenting är omöjligt.

Deras recept är whisky. Vad är ditt?

text henning alesund, eva olsson och hanna Pettersson foto hanna Pettersson

S. 25

KU FO S

vägen till drömjobbet

text henning alesund, eva olsson och hanna pettersson

Världen behöver oss ingenjörer. Enligt Ny Teknik har 40 procent av de utbildade civilingenjörerna någon gång varit chef med personalansvar. Visst låter det underbart? Trots detta faktum ger Osqledaren dig här en genomgående instruktion om hur DU ska lägga upp ditt cv, ditt personliga brev och arbetsintervjun för att få det där tuffa, roliga och framförallt eftertraktade jobbet. itae Curriculum V

Curriculum Vitae Namn

Namn

Adress: E-post: Ålder: Telefon: Mobil: et) (Civilstånd) alit tion (Na

Adress: Telefon: Mobil: E-post: Ålder: (Nationalitet) (Civilstånd)

Språk- och Datakunskaper

intresserad av ik. Jag är särskilt inom farkosttekn utomlands, bl.a. Spanien och at mina kunskaper ja der ytt stu utn och kan tt jag gärna arbete där jag LL I. Jag har bo de och ansvarstagande skulle obb Jag siktar mot ett och vill gärna arbeta med FY jag är drivan så gjort mitt exj I som ock ter LL jag Ef FY r. som kte I, hen bransc la konta e FYLL följande områd nga internationel vill gärna ha må va ett eget projekt gärna inom dri ansvara för och inom.

Målsättning

Ååmm – pågå

r

Ååmm – ååmm

enhet Arbetslivserfar Ååmm – Ååmm

Programmeringsspråk Operativsystem Applikationer

år 2009) räknad examen Högskolan (be liga Tekniska ng Ku , jör en Civiling I , ca 2-3 rader.

Inriktning FYLL kurserna och dina inriktningar Farkostteknik, tigaste vik de en, ing Beskriv utbildn namn Universitetets Utbytesstudent, Beskriv kurserna

Ååmm – ååmm

skriv ivare okänt företag. Be nktform) Titel - Arbetsg ett mindre och på? (Gärna i pu kort om det är Beskriv företaget d lärde du dig? Vad blev du bra Va arbetsuppgifter. projektet - Ansvarig för g för - Testansvari - m.m.

Ååmm – ååmm Ååmm – ååmm

skriftligt

Matlab, C, Pascal UNIX, Windows, DOS, Linux MS Office, SPSS

Övriga meriter och förtroendeuppdra g

n, Skola Studentexame Inriktning

Ååmm – Ååmm

Modersmål Mycket goda kunskaper muntligt och skriftligt Goda kunskaper muntligt, grundläggand e kunskaper

Åå-åå

Ansvarig för FYLL I vid KTHs arbetsm arknadsdagar.

Planerade mottagningen och ansvarade för FYLL I

Åå-åå

Elevkåren, Nacka gymnasium Ledamot i festkommittén Ansvarade för FYLL I

Åå-åå

Folkuniversitetet Stora konstkursen Halvtid under en termin. Digital bildhan tering,

Stipendier

XX-stipendiet för studenter med goda studier

Certifikat

Dykcertifikat (2002), Solna simsällskap

Körkort

B

teckning, måleri.

esultat

1. exempel-cv från karriärcenter

Utbildning

Svenska Engelska Spanska

Referenser

an). tsgivare Exjobb - Arbe ifter o s v (se ov och arbetsuppg Beskriv företaget tet jek pro - Ansvarig för g för - Testansvari - m.m. an).

- Arbetsgivare ifter o s v (se ov Affärsbiträde och arbetsuppg Beskriv företaget - Arbetsgivare an).

Dykinstruktör ifter o s v (se ov och arbetsuppg Beskriv företaget

Referenser, intyg och betyg lämnas på

begäran

1

1.CV

2

S. 26

Vi har pratat med Joséphine Häckner Posse på Karriärcenter. En bra layout och en välstrukturerad text är det första som syns. Man ska även se till att det inte finns några grammatiska fel eller stavfel. Att bli bortsållad redan innan ansökan är läst är ju ingenting man vill.

Några korta rader utan en massa konstiga tekniska termer rekommenderas; ett tips är att läsa i kurskatalogen. Det var trots allt där du läste om linjen du sedan kom in på. Efter högskolestudierna ska gymnasiestudierna beskrivas mycket kort.

Tänk på att du, tyvärr, inte kommer att vara ensam om att skicka in en ansökan. Därför är det jätteviktigt att just din är säljande, sticker ut från mängden och är lättläst.

Tydliga rubriker är också bra att lägga in för att få det strukturerat och lättläst för din blivande arbetsgivare. Ditt cv bör inte vara över två sidor långt. Det är viktigt att akta sig för att rabbla upp klyschor.

Det är viktigt att ta med all arbetslivserfarenhet och att beskriva vad du lärt dig av just det jobbet. Är du i det skedet att du har genomgått ett ex-jobb ska detta självklart vara med. Alla erfarenheter av jobb är bra även om det kanske inte hänger ihop med just det jobbet du söker. Har du ingen arbetslivserfarenhet ska du lyfta fram ditt engagemang i kåren eller annan liknande verksamhet.

Du kan även beskriva praktikplatser du haft eller dylikt.

Ha med korta beskrivningar som beskriver vad du har fått för erfarenheter av jobbet i fråga, det är viktigt att kunna sätta ord på vad man lärt sig.

När det gäller innehållet ska det vara upplagt i kronologisk ordning, fast baklänges. Börja med det senaste du har gjort. För oss studenter är detta studierna på KTH. Här är det viktigt att beskriva vad utbildningen går ut på.

FO

S

FO KU

S

KU FO

2.Person ligt brev

Det personliga brevet ska ses som ett komplement till ditt cv. Det binder ihop dina erfarenheter och ska vara lite mer riktat mot företaget i fråga. Det ska vara relativt kort, cirka två tredjedelar av ett A4. Du ska alltså inte passa på att skriva din livshistoria i det personliga brevet. Man ska skriva lite om varför man vill jobba på företaget i fråga och vad som lockar i tjänsten man söker.

Massutskick är inte att rekommendera.

Avsluta gärna med en personlig rad om dina intressen eller andra saker som kan framhäva din personlighet.

Det kan även vara värt att sticka ut lite kort på slutet.

Du kan till exempel skriva att de ska ringa för en längre beskrivning, att du ser fram emot att träffa dem för att berätta mer om dig själv eller andra artigheter.

3.Intervju

En sak man ska tänka på innan man sätter sig i stolen för att bli intervjuad är klädseln.

Har företaget en klädkod för de anställda?

Följ den i så fall utan att vara för uppklädd, lite prydligare än vanligt räcker gott och väl.

Du ska fortfarande vara bekväm med dig själv då en intervjusituation kan vara rätt påfrestande i sig.

Joséphine fortsätter med att framhålla att man ska vara positiv och ställa relevanta frågor om företaget. Du vill veta vad företaget i fråga kan ge dig och vad din tjänst går ut på mer specifikt. Du ska undvika att ställa frågan om lön, utan vänta tills intervjuaren själv tar upp det.

Titta även intervjuaren i ögonen, undviker du ögonkontakt ger detta ett osäkert och ointresserat intryck, som om du önskar att du vore någon annanstans och att jobbet inte är något för dig.

Case-intervjuer är en ny fluga som har blivit mode inom företagsvärlden den senaste tiden. Det innebär att man får ett problem som ska lösas på intervjun. Detta ger lite mer verklighetsförankring och man får chansen att visa vad man verkligen går för. Om du vill veta mer om det kommer karriärcenter att hålla lunchföredrag i detta ämne under våren som kommer. Case-intervjuer är en konst som man kan träna på länge och det finns mycket att läsa om hur det ska behandlas för att man ska behärska konsten till fullo.

illustration johannes koch Boktips: CV-boken och ansökningsboken charlotte hård vault guide to the case interview mark asher och eric chung KTH Karriär är med på Armada och erbjuder CV-granskning på plats i montern.

S. 27

KU FO S

?

How is it going in Sweden

The life of international students in Stockholm town

1. international students at sรถder

S. 28

S FO KU One can easily see, walking around in KTH campus that there is a wide number of exchange and international students. Swedish is not always the usual language in DKV (common slang among international students for Drottning Kristinas Väg) as you can hear English, French, Chinese, and more. Why such an impressive amount of foreign students at the university? Why have they chosen Sweden as a host country? And are they happy with their decision?

One can give several reasons for why so many foreigners have come here, but a small scale survey found that it was mainly because of the quality of education which is given in English and allows them to improve their language skills. Of course it is not always easy to deal with a foreign language, but at the same time it is highly worthwhile for their future careers.

Furthermore the country has a nice and unusual environment for most people, especially if you come from southern countries.

Asking people their opinion on their choice, a large part agrees with the fact that it is an unbelievable experience that they wouldn’t want to miss.

– It’s just my home now, added a Brazilian student, talking about Stockholm.

However, it can be difficult for some to handle the situation. And here is the point.

Is this amazing environment always easy to deal with and “penetrate” for international students? How do they deal with all the changes during their studies?

One can divide foreign students in two categories: the exchange students and the international students. The former group consists of students that are in Sweden for six months to one year and that have an agreement between their home university and KTH. They benefit from scholarships like Erasmus and are provided with an accommodation, which is of major importance. The latter group consists of international students that come on their own for two years of studying as they often do a Master programme. Most of the time they do not benefit from a scholarship and it is quite difficult for them to find an accommodation since KTH can’t provide one for everyone.

In September a large part of these students were “homeless” and were trying to find a room in Stockholm or in the sur-

roundings. This was a difficult task as the rents are expensive and the rooms hard to find. A situation not easy to deal with when arriving in a new country.

These differences between the exchange and master students make all the difference for Oguzhan Erim, the president of the International Student Service, ISS. He thinks Sweden is a perfect environment to study in, Stockholm is a very nice town even though it is expensive, and most students enjoy their stay here.

– However, life is easier for exchange students as they have money and less hours’ of lectures, says Oguzhan and continues: – Master students do not have enough money sometimes and more work to do but they “survive” here on the whole. Moreover, they come to Sweden most of the time alone contrarily to exchange students who come in groups of students from their home university; so making new friends is to be done by them.

ISS is a help for International Students since they organise some welcome activities in August for the newcomers in order to introduce them to their new environment and also to make new friends. But the extent of the organisation doesn’t stop there. They try to integrate students all year round, not only organising trips, parties, celebrations, etc but also trying to solve everyday’s life problems with accommodation or studies (even if the latter is more related to international coordinators’ job).

- Our purpose is to make their stay as pleasant as it can be, even though it is harder and harder to deal with the rising amount of students – now we have more than 2 000, explains the ISS president.

Despite these activities some students might feel homesick; surprisingly these are not always the students who come from the most distant countries, but those who simply miss their friends or family.

– The first week I thought I would go back home. It was so difficult to be here, I missed my friends and my family. But I decided to stay, I had to survive here, explains a Turkish exchange student.

Moreover a few won’t be going home for two years, which is a big deal. Some might also feel pressure from their studies: a small part has some weaknesses in English but mostly it is because of the amount of work to do, sometimes added to the fact that the way of teaching and learning is different.

For this part of the students who encounters some troubles in studying here, one advice is to talk about it with their international coordinators, always there to help them. Another possibility is to go to Feelgood, Östermalmshälsan1, where one can find nurses, a doctor or psychologist able to deal with problems related to their studies. This health care centre is located a five minutes walk from the university, right from the E building, and opened five days a week.

As a conclusion, one can easily understand that it is not always easy to succeed in studying, wherever you are, even in your home country. However studying abroad is an incredible experience that most people who have done it do not regret. Sweden is moreover a very nice environment even if it is hard to penetrate the culture for some. One of the main points is not to stay alone when feeling down because help is available both at KTH and outside: don’t hesitate to try it out.

text florence ferrero photo oguzhan erim Note: check www.ostermalmshalsan.se for more information.

S. 29

KU FO S

...verka lyckad Vill du verka lyckad fastän du kanske inte har nått hela vägen?

Inga problem, OL hjälper dig att leva efter devisen “fake it ‘til you make it” med bara fem enkla steg.

DON’T

DO

DON’T

DO

Steg 1: hår och minspel

Steg 2: accessoarer

Backslick är en tidlös hårstil. Frisyren är en påföljd av vinddraget som uppkommer när man åker förbi Stureplan i 220 knyck i sin Bentley Continental GT Cabriolet. Kombineras ofta med putläppar.

Moderiktiga solbrillor är ett måste – ha alltid koll på vad som är top-notch. Överdrivet bling på klockan är till för wannabes, allt din klocka behöver är en Armani-logga. Festivalarmband går fetbort.

DO

Steg 4: dancemoves

DO

DON’T

Work that vev, baby. Byt arm när situationen kräver det, till exempel när champagneflaskan du håller i den icke-vevande handen har tagit slut.

DO

DO

DON’T

DON’T

Steg 3: klädsel

Steg 5: droger och alkohol

SUIT UP! Skjorta och kavaj är inte högtidsklädsel, det är en livsstil. Men inga finbyxor och slips – that’s just trying too hard. Sneakersbärande resulterar i dödsstraff.

Män dricker öl – framgångsrika män dricker champagne, på 15-litersflaska, och då bör det vara Dom Pérignon. Eventuellt drogmissbruk ska självfallet innebära vita, pulvriga substanser.

S. 30

DON’T

S

FO KU

CL t o im m e k te t y b ie Sofh

SSIF

HAR ALLT FÖR DIN TRÄNING! SSIF ERBJUDER DIG:

· Hög kvalité · 75 Gruppträningspass i veckan · Gym med starkt fokus på funktionell träning, med många nyheter · Racket-, boll-, vatten- och budosporter, dans och akrobatik med mera · Som teknolog får du kraftiga studentrabatter

Det går att hoppa av en utbildning och börja på en ny – det vet Sofhie Josberg som efter ett år på kemiteknikprogrammet insåg att det inte var någonting för henne.

– Jag kände: ”Fan, jag har valt fel”. Jag ville inte börja om, men jag ville inte hoppa av. Jag visste att jag ville bli civilingenjör.

Men just då kände jag mig inte lockad av att bli klar.

Det var under våren i ettan som Sofhie började inse att hon inte passade in på kemi. Kemi var ”för smalt, och jag är den bredare typen”. Hon gick och tänkte i några månader och bestämde sig till slut under sommaren för att hon skulle byta utbildning, men fortfarande stanna på KTH. – Jag hade väntat fyra år med att plugga efter gymnasiet. Det var därför som jag inte ville börja om från ettan igen – man förlorar ju alltid lite tid, även om man kan tillgodoräkna sig en del kurser, säger Sofhie som nu går civilingenjör och lärare med inriktning mot kemi istället och trivs mycket bättre.

VÄLKOMMEN!

www.ssif.su.se

STOCKHOLMS STUDENTERS IF

Frescatihallen · T-Universitetet · Svante Arrhenius väg 4 · 08-15 10 75 · www.ssif.su.se · Öppettider: Mån-tors 07-23 · Fre 07-21 · Lör 08-19 · Sön 08-22

Halva priset på en undersökning...

Mellan de två programmen hann hon med att vara mammaledig ett år och passade då på att ta ett par poäng hon behövde på CL. Men hon är ändå ett par kurser efter de andra.

Dessutom läser hon med flera årskurser samtidigt, vilket innebär att hon inte är med en klass hela tiden.

– Det är lite tråkigt. Å andra sidan är CL inte en så stor sektion – man lär känna många ytligt istället.

Har du några tips till dem som känner att de inte går rätt utbildning?

– Dels ska de gå och prata med studievägledarna – för de har svar. Om man inte vill börja om från början finns det inriktningar på andra program som man kan byta till och så.

– Och så ska man gå på magkänslan och vara ärlig mot sig själv.

Man lägger ner blod, svett och tårar på att plugga och då ska det vara roligt också.

Ska det vara roligt?

– Ja, det ska det, säger Sofhie efter en kort stunds tvekan.

– Det är fortfarande tufft att plugga, men nu är det en positiv utmaning, inte bara jobbigt.

...om du kan ta våra å standby-tider.

Våra sista-minuten-tider bokas inom 24 timmar på www.folktandvardenstockholm.se Pris 299:– Ta med annonsen så får du en överraskning !

Folktandvården Medicinsk tandvård Sabbatsberg, Olivecronas väg 5 Tel 08-690 63 10 / 11

Folktandvården Medicinsk tandvård Danderyds sjukhus, Hus 12 Tel 08-655 63 10

text och foto sara eriksson S. 31

S

S

FO KU

KU O

Armada Schmarmada text frej naimi-akbar illustration sara Eriksson

Är du rädd för att inte få jobb? Ekonomin ser ju inte så bra ut just nu. Skulle det inte kännas mycket tryggare om du fick träffa en jävla massa företag som kunde försäkra dig om att de fortfarande vill anställa dig när du blir klar?

Skulle det inte, rent av, vara enklast om alla företagen kom hit så att du fick träffa alla samtidigt?

18-19 november är det dags för Armada. Armada är en kortform av Arbetsmarknadsdagar vilket är precis vad det är.

Precis som vi benämner vår studentkår Tekniska Högskolans Studentkår eftersom det inte finns någon annan teknisk högskola av vikt, har vi den härligt arroganta inställningen att det inte behöver framgå av namnet vems arbetsmarknadsdagar det handlar om eftersom våra är de enda som räknas.

Primärt handlar Armada om en arbetsmarknadsmässa. 150 utställande företag i kårhuset och biblioteket under två dagar är din överlägset bästa chans att komma i kontakt med dina framtida arbetsgivare.

Armada arrangeras av kåren. Det är alltså ingenting som arrangeras av KTH eller något företag utan hela organisationen sköts av engagerade studenter. En projektgrupp har arbetat sedan februari och 250 studenter arbetar helt ideellt under mässan för att få allting att fungera.

10 000 studenter brukar besöka mässan. Många kontakter knyts. Det delas ut otroliga mängder pennor och godis. Dessutom går arrangemanget, förstås, ganska mycket plus. Överskottet används för att bekosta en del av kårens övriga verksamhet.

Förutom mässan som pågår i två dagar har det de senaste åren även ingått ett flertal event i Armada. I år har man valt att samla ihop dessa till veckan före mässan, vilken man mycket fantasifullt har döpt till ”Eventveckan”.

Ett helt nytt koncept är däremot armada2.0. Det är en virtuell mässa som kommer att hållas öppen en månad efter att vanliga Armada stänger. Just nu är 24 företag anmälda till armada2.0, men det kan fortfarande bli fler. 2.0 tycks indikera att det här är nästa generations mässa. I den mjukvaruvärld som man har lånat namngivningsformen från skulle 2.0 innebära att man uppgraderar och fasar ut den primitiva föregångaren, men man är nog inte riktigt redo att ta steget fullt ut att ersätta den fysiska mässan. Formen är fortfarande oprövad och

S. 32

det återstår att se hur många som upplever att det är ett bekvämt sätt att träffa sina framtida arbetsgivare. Om inte annat kan man nog locka de som har svårt att slita sig länge nog från World of Warcraft för att ta sig till campus.

På Armada kommer det i år, som sagt, att vara 150 företag på plats. Det är färre än förra året och första gången på många år som antalet företag inte har ökat jämfört med tidigare år.

Dessutom kommer Armada inte att vara årets största arbetsmarknadsmässa sett till antalet utställare. Till och med Lunds teknologkårs arbetsmarknadsdagar är större i år. Vad beror det på?

– Det beror mycket på vad som efterfrågats av studenter och företag, svarar Niklas Ingvar, projektledare för Armada. Utvärderingarna av förra mässan visar att de flesta upplevde den som trång. Vi har dragit ner på antalet företag för att kunna möta våra kvalitativa mål.

Så att det är färre företag är inte ett tecken på en konjunkturnedgång? Finanskrisen har inte spelat in?

– Nej, inte alls. Vi har 70 företag i kö som vill vara med på mässan och flera företag ringer varje vecka för att höra om de kan få vara med. Jag upplever att rekryteringsbehovet är större än någonsin.

Uppenbarligen finns det ingenting att oroa sig för. Niklas tror inte heller att minskningen är en trend som kommer att hålla i sig.

– Nej, det tror jag inte. Nästa år kommer det förmodligen att vara 150 företag eller fler på Armada.

Man kan ändå fråga sig om det inte skulle ha gått att tränga in några fler företag för att tjäna lite mer pengar. Ett syfte med Armada är ju ändå att finansiera en del av kårens övriga verksamhet.

– Det hade förmodligen gått att tränga in företag på förhållandevis oattraktiva platser, men det är inget långsiktigt hållbart tänkande, svarar Niklas.

Armada i siffror 10 000 besökare 10 000 kataloger 1138 kvadratmeter monteryta 259 engagerade studenter 150 utställande företag

Cleantech?

Temat för årets Armada är cleantech. Det är ett begrepp som dyker upp allt oftare så det kan vara på sin plats att fundera över vad cleantech egentligen är.

Temat för Armada 2008 är cleantech. Man kan undra lite vad det har med saken att göra. Är inte Armada till för att ge studenter kontakt med arbetslivet och dra in pengar till kårens övriga verksamhet? Niklas kan dock ge svar på hur man har tänkt.

– Ett tema hjälper oss att ha en riktning i vår marknadsföring och är en chans att göra något gott med ett starkt varumärke.

Det är roligt att kunna göra något mer än bara en mässa.

Miljötänkande är ju onekligen något som är ”inne”.

Att det här skulle vara ett krystat och populistiskt försök från Armadas sida att rida på miljövågen är dock inget Niklas vill gå med på.

– Vi ligger i framkant, cleantech är något som är på gång. Det är roligt att kunna påverka saker till det bättre.

Avslutningsvis så kanske du undrar vad Niklas har för tips.

– Cleantech och armada2.0-loungen under mässdagarna, är Niklas svar på vad man absolut inte borde missa.

Mitt tips är att prata en stund med någon som faktiskt jobbar med det du håller på att utbilda dig till att kunna göra.

Låter det som att det är något du vill göra? Borde du kanske tänka annorlunda kring ditt inriktningsval? Är det någon viss typ av kurs du borde läsa, som du kommer att ha nytta av i ditt framtida yrkesliv?

Det är inte ofta du kan hitta svar på de här frågorna, så ta chansen när det står 150 företag på campus och bara väntar på att du ska komma fram och prata med dem. Se till att pallra dig dit nu och få lite kontakt med den riktiga världen. I värsta fall kommer du därifrån med en hög pennor och godis.

Armada definierar själva cleantech som ”tekniska innovationer som minskar förbrukningen av naturens resurser”. Att ett företag sysslar med cleantech är inte samma sak som att de är duktiga på att sopsortera eller använder energisnåla lampor på sina kontor. För att räknas som cleantech så ska det handla om teknik som utvecklas av företaget för att kunna ta större hänsyn till miljön.

Cleantech ska inte behöva vara kostsamma uppoffringar för miljöns skull utan smarta besparingar för både industrin och miljön.

Några exempel på företag som kommer på Armada och som sysslar med cleantech är: Siemens vars ångturbiner är drivna av sol.

AkzoNobel vars giftfria färg hindrar alger och sjögräs från att få fäste på stora transportfartygs skrov och minskar bränsleanvändning och utsläppet av växthusgaser.

Tetra Pak, som utvecklar förpackningslösningar baserade på förnyelsebara resurser.

Fotnot: Information om mässan, eventen och armada2.0 finns på www.armada.nu.

S. 33

FORTUM Fortum är en internationell aktör som finns i över tio länder med fokus på Norden, de baltiska länderna, Polen och Ryssland. Företaget har cirka 15 000 anställda och verkar inom hela energikedjan. Fortum är den största leverantören av miljömärkt el i Norden.

Alla anställda har en individuell utvecklingsplan och möjlighet till en mängd olika interna utvecklingsprogram. Besök gärna vår hemsida för mer information www.fortum.se

”Jobbrotation och utveckling uppmuntras inom företaget vilket jag ser som en enorm fördel.”

Sista ingsdag k ansö n 31/10

Alexandra Grigoriou, Physical Trader Alexandra Grigoriou, 34 år, arbetar som Physical Trader på Fortum. Hon är utbildad civilingenjör med inriktning på elektrisk energiteknik. Hon hade inte så stor kännedom om Fortum innan hon fick möjlighet att göra sitt examensarbete där, mer än att det var ett energiföretag. Idag är hon glad att hon fick den möjligheten då Fortum visade sig vara en otroligt spännande och utvecklande arbetsgivare.

– När en tjänst blev ledig, liknande det jag gjorde examensarbetet om tvekade jag inte att söka.

Idag har jag ett nytt jobb, en befattning som Physical Trader, alltså Fysisk elhandlare. Det innebär att jag och mitt team ska optimera intäkten från Fortums produktion, främst vattenoch kärnkraft, från nästkommande dag och 4 veckor framåt i tiden. Vi utvecklar strategier för Fortums totala produktionsportfölj och ansvarar för optimering och försäljning av elproduktionen till den nordiska elbörsen Nordpool.

Vad har du för nytta av din utbildning i ditt jobb idag?

– Många av de fördjupningskurser jag läste under sista året på KTH har direkt anknytning till

mitt nuvarande jobb. Jag kan till och med fortfarande gå tillbaka till gamla läroböcker och slå upp nyttig information. Utbildningen har också utvecklat min analytiska förmåga.

Så hur kan en arbetsdag se ut egentligen?

– Dagen börjar med att man planerar och optimerar morgondagens produktion. Det är även mycket viktigt att göra en analys av marknaden och prognostisera morgondagens spotpris. Senast kl 12.00 måste ett bud skickas till Nordpool. När Nordpool publicerar det faktiska priset för morgondagen gäller det att planera om produktionen enligt utfallet. Arbetsuppgifterna består även av att vidareutveckla verksamheten med tillhörande lanseringssystem. Resor till Finland är ganska vanligt.

Vad skulle du vilja berätta för dem som inte känner till så mycket om bolaget?

– Fortum är ett stort företag med många möjligheter. Här har man möjlighet att prova på olika typer av tjänster, arbeta internationellt och avancera uppåt. Jobbrotation och utveckling uppmuntras inom företaget vilket jag ser som en enorm fördel. Jag blir gärna kvar inom Fortum framöver!

SÖK TILL

FORTUMS TRAINEE

PROGRAM! Fortums nya traineeprogram, Fortum Forerunner, startar i januari 2009. Sista ansökningsdag är 31 oktober.

Programmet är 18 månader långt med all undervisning på engelska. Du kommer under denna period att arbeta inom två olika affärsområden på Fortum. Programmet inkluderar även gemensamma workshops och utbildningsdagar. Det kan t.ex. handla om hur man framgångsrikt gör affärer i öst – framför allt i Ryssland – eller hur man utvecklar sina ledarskapskunskaper. Läs gärna mer om vårt traineeprogram på fortum.com/forerunner

Vill du vara med och skapa morgondagens medier?

Schibsted är en skandinavisk mediekoncern med ambitionen att bli den ledande i Europa.

Idag har koncernen företag med sammanlagt 9000 anställda i 22 länder. Starka mediehus utgör kärnan i vår verksamhet och våra 12,7 miljoner tidningsläsare är utgånspunkten för en tillväxtstrategi som bygger på nära samspel mellan print, mobil och internet.

Talanger, duktiga ledare samt våra medarbetares kompetens, kreativitet och vilja till kontinuerlig förbättring är avgörande för att vi ska lyckas.

Management Trainee / Sales Trainee Båda programmen är tvååriga. De omfattar fyra halvårsplaceringar och åtta teamsamlingar. Detta ger dig kompetens och erfarenhet att fylla framtida ledar- och nyckelroller i våra bolag och säljorganisationer, nationellt och internationellt.

Som trainee i Schibsted får du individuell uppföljning och coaching genom din egen mentor.

Läs mer på vår hemsida, www.schibsted.no, under Jobb i Schibsted.

ILLUSTRATION: LIV STRÖMQUIST

För rimliga, och inte charmiga, studievillkor TCO ser att studiemedlet är för lågt och att studenters tillgång till trygghetsförsäkringarna behöver förbättras. Det är inte rimligt att studenter som blir föräldrar får 4000 kr i månaden, att studenter som blir sjuka inte har möjlighet att vara deltidssjukskrivna och att studenter som efter examen står utan arbete inte har rätt till a-kassa. TCO jobbar därför för rimligare studievillkor.

Utbildning för ett bra liv

Ol gör Osqledaren, nummer 2, 08/09. campus telge

S. 36

Osqledaren gör:

Campus Telge

text och foto alexander biledt och johannes koch

Med ett nytt år kommer en ny chefredaktör med nya idéer, därför kommer detta år belysas med närvaron av vår nya serie: OL gör: Ditt Campus.

låsta och att våra passerkort inte imponerade på kortläsarna här i Södertälje… vilket inte är så konstigt. Våra enfärgade kort går inte riktigt att jämföra med Telge-studenternas deluxe-kort, vilka är dekorerade med bland annat ett foto på innehavaren.

De salar vi såg liknade dock i stort sett salarna vi är vana vid, inga konstigheter där inte.

Efter alla kommentarer från läsare som uppmanar Osqledaren att dra huvudet ur arslet och pröva på studentlivet på de övriga campusen som ingår i KTH har vi därför bestämt oss för att för en gångs skull lyssna på våra läsare istället för att använda deras åsikter som ölunderlägg på våra redaktionsmöten.

När vi slutligen hade tröttnat på att banka på låsta dörrar i hopp om att någon vänlig student skulle öppna gick vi och utforskade resten av campus. Nästa stopp på rundvandringen var Telges motsvarighet till Borggården. Även här finns det bänkar i mitten av gården, skillnaden är att Telges park inte ser ut som om den vårdas av trädgårdsmästare stup i kvarten. Lite längre bort såg vi en byggnad som pryddes av ordet ”Mequ@” i rostig metall. Mellan skribenterna utspelade sig detta samtal:

Först ut i denna magiska serie är Södertäljes very own Campus Telge – campuset söder om söder… om Söder. Vår episka 40 minutersresa för att komma till vårt mål började på Centralen, där vi missade pendeln med fem sekunder, vilket dödade peppen lite. Men snart tog vår professionalism över och peppen var återigen på den förskrivna nivån.

Trots att vår kontaktperson varken stod och väntade vid tågstationen eller hade mobilen påslagen var det inte svårt att hitta Campus Telge, mestadels tack vare de legendariskt trevliga södertäljeborna. När vi ett litet tag senare fick syn på KTH-loggan vid ingången kände vi oss redan som hemma. Vid en första anblick kunde vi konstatera att området är ungefär lika stort som E-huset (CV) och att ingången till skolan är ungefär lika glamourös som… nja – det är ju inte Borggården direkt.

Till skillnad från Valhallavägens campus, som enligt vissa innehar en känsla av skola à la Harry Potter, påminner Telges huvudbyggnad (och i princip enda byggnad) mer om en högstadieskola, vilket den också har varit en gång i tiden. Men som alla vet är det insidan som räknas, och i sann KTH-anda har CT även det ett bibliotek med högt i tak och skön belysning. Efter att ha hängt i biblioteket och restaurangen (nu med kaffeautomat!) tänkte vi även utforska hör- och lärosalarna, vilket försvårades av faktumet att i stort sett alla dörrar var

– Kan det där vara kårhuset?

– Neeee… eller?

– Du, jag tror det är kårhuset…

– He he, undrar vad de meckar där, he he.

Som ni förmodligen ser på bilderna så får man en stark känsla av kvartersgården som finns på hörnet vid högstadieskolan.

Dock så bör det nämnas att det finns en fet altan med grill på baksidan vilket höjer betyget med fem biljardkulor. Dessutom har de serveringstillstånd vilket vårt kära kårhus inte har i skrivande stund.

Det som känns aningen bättre med Campus Telge är att studentlägenheterna endast ligger ett par minuters gångavstånd från skolan, till skillnad från 30 minuter med tuben och då bor man ändå i det som betraktas som innerstan (!) . Dessutom är lägenheterna inte så sjabbiga som man kanske tror. För 4 500 kronor får man en 2:a på 35 kvm bara 200 meter från skolan, så om du ändå lyckas komma för sent till föreläsningen… well, you just ain’t trying.

Ol gör Osqledaren, nummer 2, 08/09. campus telge

S. 37

Observera att alla södertäljestudenter inte får plats i ett hus, utan det finns självklart flera studentbostäder längre bort från skolan och som förmodligen inte har samma standard som det vi besökte. En stunds tv-tittande hemma hos vår kontaktperson räckte för att kunna konstatera att tv-utbudet är ungefär lika dåligt som i storstan. Därför bestämde vi oss, i sann journalistanda, för att utforska Södertäljes kulinariska sida.

Efter att ha avnjutit en utsökt måltid med havsutsikt på den lokala Gyllene Svanen begav vi oss tillbaka till det ökända ”Mequ@”, vars dörrar var låsta vid vårt första besök. Vår väns passerkort löste dock detta problem och vi fick äntligen se insidan av huset med den föga lovande fasaden. Vi måste erkänna att vi blev positivt överraskade, lokalen är helt okej och baren likaså. Loungen bredvid baren är smakfullt inredd med svarta soffor och fåtöljer tillsammans med svarta väggar med snygga målningar.

Tro inte att vi har missat det mest väsentliga… ölen! Självklart är vi inte så korkade att vi åker ner till S-tälje utan att prova på deras utbud av maltdrycker. Förutom gamla klassiker som Calle (Hof) så fanns även Leffe, Kilkenny, Guinness och Franziskaner till studentpriser (läs: billig fylla). Skribenterna var otroligt nöjda med detta utbud vilket, minst sagt, gjorde hela resan mycket roligare, speciellt hemresan.

Avslutningsvis kan vi säga att Campus Telge inte riktigt förtjänar vår kontaktpersons varning ”Hoppas inte på för mycket”. Södertäljestudenter och stockholmsstudenter är inte så olika som man kanske tror, och de båda folkslagen kan säkert lära sig att leva i fred och harmoni. Vårt slutgiltiga betyg för Campus Telge hamnar på AWES på en skala från A till AWESOME. Fotnot: Att åsikter överhuvudtaget skulle användas som ölunderlägg är förstås en lögn. Vi hade naturligtvis inte heller öl på våra redaktionsmöten.

(Sara Gustavsson, chefredaktör 07/08)

Alstom kan erbjuda dig en hel värld av möjligheter Vi vill träffa dig på Armada den 18-19 november!

Alstom är en internationell arbetsplats med 76 000 kollegor i 70 länder världen över. Tillsammans arbetar vi med att utveckla och sälja de allra snabbaste tågen och de riktigt stora kraftverken.

Alstom Sverige har kontor på flera platser runt om i landet, men de största finns i Norrköping, Västerås och Växjö.

I Växjö bedriver vi även forskning och utveckling inom miljöområdet. Totalt arbetar ca 1100 personer i företaget.

Du hittar mer information om oss på vår hemsida: www.alstom.se

Kika runt hörnet Har du funderat på hur din framtid ska se ut? Hur du vill att det ska vara på jobbet?

WSP är ett globalt företag med många möjligheter. Hos oss kan du söka arbete på något av alla våra lokala kontor, från Kiruna i norr till Ystad i söder. Men du har även chans att få arbeta runt om i världen. Vi finns över hela världen med en mängd olika projekt.

På www.wspgroup.se kan du se mer av vad vi kan erbjuda. Och när du kikar runt hörnet och funderar på vad som är nästa steg i din karriär – kontakta gärna oss!

Drömjobbet kan vara närmare än du tror.

WSP är ett globalt företag som erbjuder konsulttjänster inom hus och industri, transport och infrastruktur samt miljö.

Vill du se mer av vad vi gör?

Eller upptäcka vilka möjligheter WSP kan erbjuda dig och din karriär?

Kika runt hörnet på www.wspgroup.se/karriar

Outstanding Ideas

föreläsningen Osqledaren, nummer 2, 08/09. den reflekterande ingenjören

S. 39

Inspiration och arrogans

med Fredrik Härén

Den 13 oktober gav SEEK och INUG en bonusföreläsning i serien ”Den reflekterande ingenjören”. Med Fredrik Härén från tankesmedjan interesting.org som talare blir det kreativt och provocerande. Och inte så lite drygt.

När Fredrik Härén håller sin föreläsning börjar han bakifrån – med frågorna. Trots att han själv påstår att föreläsningens ämne, kreativitet, inte avspeglar sig i upplägget så är det just det den blir: nytänkande, kreativ.

Det är ett smart drag av Härén, inte minst för att han omedelbart skapar en öppen kontakt med publiken.

Üfredrik härén Startade år 2000 företaget interesting.org tillsammans med sin tvillingbror Teo. Nominerades till årets entreprenör år 2003 av tidningen Shortcut och företaget Utsågs 2004 till årets nytänkare av Du & Co, postens småföretagartidning.

Författare till 5 böcker, de senaste två heter Idébok och Idébok 2 och handlar om hur man väcker kreativiteten.

Bor numera i Singapore, och på egen ö utan för Lidingö (utan anslutning till elnätet).

Själva föreläsningen inleds sedan med en tillbakablick – vad har hänt på teknikfronten i Sverige de senaste 20 åren? Jo, menar han, det allra största är utvecklingen av kommunikationen. Då: Telias monopol, dyra telefonräkningar och få tjänster. Nu: Google i mobilen. Därefter fokuserar han istället på hur energibranschen ser ut idag: monopol, dyra räkningar och få tjänster. ”Jag tycker man ser likheten tydligare om man gör såhär” säger han och tar med ett klick bort textrutorna så att bakgrunden, telefonstolpar till vänster och elledningar till höger. ”Och ännu lite tydligare blir det om man gör såhär”, ett klick till och Telias VD 1988 dyker upp, sida vid sida med Vattenfalls VD 2008. ”Jag menar, de heter till och med Lars båda två!” Härén påpekar att hans mening inte är att förutsäga framtiden, tvärtom. Budskapet är att det inte går, vi kan inte föreställa oss vad som är stort på teknikfronten om 20 år. Men vi måste våga tänka tanken. ”Och” lägger han till, ”det är ingen slump att samma människor som satte alla sina pengar i Google då, idag satsar allt de har på Greentech.”

Andra halvan av föreläsningen ägnar Härén åt Kina och utvecklingsländerna. Vi är inte alls så bra som vi tror att vi är, menar han. Faktum är att kineserna ligger långt före, för de är inte lika inlåsta i hur saker brukar

fungera. Han visar med ett enkelt test att vi i publiken tydligen inte har förmåga att se förändringar, med en lika enkel uppgift visar han att vi helt saknar fantasi. Han hänvisar till den uppdelning vi själva valt att dela upp världen efter: ”developing countries” och ”developed countries”, Alltså världens utvecklande länder, och vi, de färdiga länderna. De stillastående länderna. Vad säger det om oss?

I övrigt är föreläsningen rätt lik många andra jag varit på. En relativt ung entreprenör som rest runt i Asien och nu försöker förmedla sina intryck till oss blivande ingenjörer, ”Sveriges framtid”. Som så många gånger förr blandas upprymdheten över en inspirerande föreläsning med en växande ångest. ”Men om man inte är kreativ då?” vill jag ropa. Om man inte har fantasi nog att se lösningen på världens energiproblem, vad gör man då?

Hjälper det om man läser en av dina böcker då, Fredrik, om hur man blir kreativ, eller är det kört för min del?

Fredrik Härén är dessutom sällsynt dryg. Han säger åt oss att skämmas, och snäser av alla invändningar med en arrogans som hör bättre hemma på en stand-up scen än på en föreläsning. Men han har också en hel del träffsäkra punchlines. På vissa ställen är han riktigt rolig. Och han har rätt i skrämmande mycket. ”Interesting”, helt klart!

text sara gustavsson foto interesting.org

Näringslivssamverkan, varför?

Händer just nu

Som student på KTH är det inte alltid man ser kopplingen mellan studierna och arbetslivet. Det är viktigt att inse att studierna är en förberedelse inför framtiden. Hur många år har du kvar på KTH? Ett, två, tre eller kanske rentutav fyra. Oavsett hur långt du har kvar, kommer dessa X antal år att passera, och då måste du lämna KTH:s trygghet bakom dig. Nog för att det kan vara krävande med tentapluggande, nya teoretiska modeller och beräkningar. Men som student vet du vilka kurser som kommer under nästa studieperiod. Du vet även vilka kursmål som är uppsatta av din lärare.

På THS händer det mycket. Det är full rulle och jag hoppas att du känner att du får ut mycket utav utbildningen. THS utbildningsansvariga Johan Fagerhem och Linus Ericsson arbetar för fullt med att din utbildning ska bli bäst! I dagsläget ligger god pedagogik på agendan och snart kommer alla professorer att främst vilja kalla sig utbildare till morgondagens ingenjörer.

När du är klar på KTH, finns inte längre några lika strikta ramar.

Du har samlat på dig en hel verktygslåda med kunskap och analytisk förmåga, och det är nu upp till dig att bestämma hur du ska använda dessa verktyg. Oavsett tidigare utbildning, är det nu upp till dig att välja din egen väg. Det finns inga tentamensdatum som brådskar, inga kurs-PM, och du vet inte vad som kommer under nästa studieperiod. Eller vet du?

Näringslivssamverkan är till för att vi som studenter ska kunna blicka bortom examen. Vet du vilka ”kursval” som finns efter din KTH-examen eller strävar du i ovetskap? Lika viktigt som att planera för dina fem år på KTH, lika viktigt är det att veta vad du kan förvänta dig av dina år efter KTH. Nog för att det är viktigt att tillgodogöra sig den kunskap som gör oss till utbildade civilingenjörer. Det är essentiellt. Men efter utbildningen på KTH, behöver den färdigutbildade civilingenjören ett nytt sammanhang. Det sammanhanget är ofta inom näringslivet. Vilket sammanhang vill du vara en del av? Lika viktigt som att skaffa verktygen är att veta var man ska använda verktygen.

Men vem vet var jag ska använda mina verktyg? Ingen vet. Det är upp till dig. Men utan någon vetskap om var dina verktyg behövs i samhället, blir det svårt att välja din väg, eller hur?

Vi på THS Näringsliv hjälper dig att komma i kontakt med näringslivet under hela din studietid, så att du kan välja din egen väg utifrån kunskap om arbetsmarknaden och dess aktörer. Håll utkik – nästa vecka kanske det är din framtida arbetsgivare som kommer till KTH?

Victor Salander

Eventsamordnare

THS Näringsliv

Armada är för mig THS största matchmaking, där du som student får chansen att träffa din framtida arbetsgivare. Men innan du börjar drömma om härliga jobberbjudanden och karriär så gäller det att ha kul och få utvecklas. I år väljer fler än 500 KTHstudenter att aktivt engagera sig i Armada och Nobel Night Cap. Tillsammans slår projektledarna Niklas Ingvar och Robert Lyngman rekord i att engagera studenter under höstterminen. För mig är det även en garanti på att minst 500 studenter kommer att ha kul.

Vill de betala för KTH? För de internationella masterstudenterna ser det turbulent ut. År 2010 kommer de eventuellt vara tvungna att betala en avgift för att studera i Sverige.

I år antogs ca 1450 studenter till civilingenjör och arkitekt och ungefär lika många, det vill säga cirka 1350 studenter, antogs till mastersprogrammen som mestadels består av internationella studenter.

Tänk dig ett scenario där din studiekamrat betalar för utbildningen medan du går gratis. Kommer detta att öka kvalitén på utbildningen? Kommer antagningen plötsligt minska med 1000 studenter? På THS väntar vi på mer information ifrån regeringen.

Att driva en kår innebär att ta vara på många studenters intressen.

Sektionerna är bland de viktigaste kåren har. Det är med hjälp av dem som vi med stor styrka kan driva utbildnings och studiesociala frågor.

När fler och fler internationella studenter kommer till campus kommer det att påverka kårens arbete.

Med vänlig hälsning Christine Ambell Ordförande THS

THS sidor Kan alla från Australien surfa?

Bli internationell fadder till våren!

Anmäl dig på www.ths.kth.se/fadder

Bli fadder åt en utbytesstudent!

Varje år tar KTH emot drygt 800 utbytesstudenter från olika håll i världen. Som internationell fadder hjälper du en internationell student att finna sig tillrätta i Sverige och på KTH. Att vara fadder åt en utbytesstudent berättigar till 0,2 poängs påslag på ditt betygsmedel vid uttagningarna till utbytesstudier.

Det är ett ypperligt tillfälle att lära sig om andra kulturer och kanske träna på ett språk du lär dig. För att anmäla dig som fadder fyller du i formuläret: www.ths.kth.se/fadder

Varför ska man bry sig?

Hej, Johan heter jag och jobbar på THS. Jag och min kollega Linus är Utbildningsansvariga här. Jag tänkte berätta lite om vad vi gör för studenterna och varför vi hoppas att vi är uppskattade.

Först och främst kommer KTH:s utbildningar, sådana som alla som läser den här texten (hoppas jag)

har genomgått. Du har förmodligen hört något om en kursnämnd på de kurser du gått, kanske till och med suttit

i en. De studenter som sitter i dessa är vår röst, de talar om för läraren hur de och deras kurskamrater uppfattat kursen, de är trots allt några fler än läraren så deras åsikt bör göras hörd. När en kurs är färdig men även då det finns behov under kursens gång rapporterar kursnämnden till sektionens studienämnd. Studienämnderna samlar ihop all information om programmets alla kurser och ger sig på skolan när något inte står rätt till. Det gör att alla sektioner förmodligen vet när saker på kurserna inte riktigt flyter på.

Den informationen samlas sedan ihop av oss Utbildningsansvariga på THS, på så sätt kan alla studenter vara delaktiga i hur vi påverkar KTH. Vi sitter även med i KTH:s fakultetsnämnd och ett par av deras utskott, det är det högsta beslutande organet under rektor som har hand om alla frågor som rör utbildning och forskning. Där fattas beslut som rör framtiden på KTH, så långt fram att många som läser denna text aldrig kommer beröras av resultatet. Både KTH och THS tycker att det är viktigt att studenterna hela tiden finns med i planering av framtida verksamhet och beslut som påverkar den. Vi studenter är ju ändå den största gruppen på KTH, det finns ca 20 000 inskrivna i Ladok. Men Linus och jag kan inte vara överallt, därför finns det ideellt engagerade som sitter i skolstyrelser, tjänsteförslagsnämnder, arbetsgrupper o.s.v.

Tillsammans så finns vi studenter i hela KTH:s organisation, det betyder att vi faktiskt kan påverka vad skolan sysslar med!

Det är viktigt att du hjälper till, svara inte bara på din kursenkät. Ta reda på vilka dina kursnämndsrepresentanter är för de kurser du läser just nu. Berätta för dem vad du tycker om kursen. Vill du göra mer, fråga din sektion om det finns möjlighet att representera studenterna i någon grupp, eller hör av dig till oss som sitter på kåren.

Kom ihåg att du är viktig, du kan göra skillnad.

avslutning Osqledaren, nummer 2, 08/09. krönika

S. 42

KRÖNIKA

Att vara allt och njuta av den man är

Ångest över att inte ha gjort allt som förväntas av en, och allt som man vill – resa, plugga, jobba, ha ett förhållande, träffa kompisar…

Inte nog med att göra allt det, man ska helst göra det med högsta betyg, vara aktiv i allt runt omkring skolan och ha ett socialt liv som avundas av alla andra.

Jag är en typisk storstadstjej, född och uppvuxen i Stockholm.

Väntar aldrig på grön gubbe utan riskerar dagligen livet eller i alla fall några ben för få värdefulla (?) minuter. Blir stressad om det är mer än fem minuter till nästa tunnelbana, för vad ska jag göra av denna spilltid? Lyssna på musik, argt studera mina ”soon to be”-reskamrater eller sms:a någon random person som jag i vanliga fall inte har kontakt med och egentligen inte har något att säga till – allt för att inte umgås med mig själv.

Alltid på väg, konstant effektivisering, maximering, minimering och jag vet inte vad. Halvt om halvt omedvetet har det blivit mitt levnadssätt och min vardag, men här svävar jag fortfarande runt på mitt rosa moln och tror att jag är en lugn och harmonisk person, en som har koll och inte alls är som alla andra jäktade personer runt omkring mig.

Att bo i en storstad innebär många möjligheter, dörrar och fönster som öppnas till höger och vänster, tillfällen att gripa när som (inte undra på att det finns en tydlig trend att inte kunna nöja sig). Saker som jag tog i noga beaktelse när jag som

femåring bestämde mig för att bli lapplisa, detta av det enkla skälet att jag ville sätta lappar på bilar. Om det ändå vore så enkelt nu.

Jag är en sådan där person som vill göra allt, jag må ha satt siktet lågt som femåring, men efter det har livet och karriärsiktet nyanserats och varierats från vecka till vecka. Jag är (ung) gammal kock, har pluggat ekonomi och rättskunskap, surfat i Australien på egen hand, vandrat till foten av Mount Everest och gått grundkurs i spanska säkert fyra gånger om, i hopp om att en dag bli trespråkig, bara för att hamna på KTHs bioteknik program. Men jag är nöjd här, självklart vill jag mer – bila längs Amerikas västkust, dansa salsa i Argentina, plugga utomlands minst två terminer, resa längs transsibiriska järnvägen, bygga min egen båt (även om det bara blir en jolle) och ha en imponerande örtträdgård i köket. Men just nu, i denna stund, trivs jag.

Drömma, längta och planera kommer jag aldrig sluta göra, men vardagsstressen, den som hindrar mitt vardagliga och nuvarande liv, det som pågår just nu, den ska jag trappa ner på.

För vad är väl en minut vid ett övergångsställe mot tre månader i sjukhussäng, och oftast ska jag ingenstans som är så viktigt att komma fram till. Kanske ska jag istället njuta av tiden från A till B, och ha den alldeles för mig själv.

text kim dahlgren-strååt illustration anna glassel

En värld av möjligheter När du tar steget in i Scania öppnar du dörren till en värld av möjligheter. Du möter utmaningar i teknikens och marknadens absoluta framkant.

Du får jobba med ett varumärke och produkter som har hängivna kunder på mer än 100 marknader över hela världen.

Kanske hittar du drömjobbet direkt. Kanske ger du dig ut på en resa som varken du eller vi kan ana slutet på idag. Världen väntar.

www.scania.com

’’ ’’ Scania är ett stort företag med stora

resurser. Ändå ser och satsar man mycket på mig som individ. Det finns alla möjligheter att fortsätta utvecklas.

Jessica, gick Traineeprogrammet 2004-2005.

Arbetar idag som projektledare inom IT på Forskning & Utveckling.

B Posttidning Osqledaren, THS, 100 44, Stockholm

Vi är på platser du knappast kan föreställa dig.

Här till exempel!

vill du jobba med saker som finns där du minst anar det?

Vem tänker på Sandvik när man ser en mobiltelefon? Men faktum är att vi jobbar nära mobiltelefonindustrin.

Du hittar också resultatet av vårt kunnande i gruvor, i flygplan, i människors knän och på många andra ställen. Vill du göra internationell karriär finns koncernen i 130 länder och vi erbjuder utmaningar i en kreativ miljö oavsett om du är ingenjör, ekonom eller är intresserad av IT. Gå in på www.sandvik.se. Där finns mer än du anar.