OL 08/09 #7

OL

Osqledaren, nummer 7, 08/09.

Enklare att fuska och Enklare att bli upptäckt vi har pratat plagiering med en inhyrd expert på området. jude carroll har tillbringat läsåret på kth FOKUS: teknolog 2009 eller osqledaren 50 år Osqledaren fyller 50 år år 2009. det firar vi bland annat genom att berätta för dig vem du är och vem du kunde ha varit om du istället tillhörde avgångsklassen -59 idolbild på redaktionen. Och träffa nästa chefredaktör

Vem är du?

Osqledaren vet

Dessutom

Moskva / Osqledaren gör: Campus Valhallavägen (& Kista) Exjobbsguide vs Jobbångest / Dundertåget / Squvalp 2009 Vi Dissar Twitter / How to / Fråga Fysikern / och mer

KTH-STUDENTER! Tack fรถr den gรฅngna terminen och ha en riktigt skรถn sommar!

I wish You a very nice summer holiday!

Peter Gudmundson rektor

innehåll Osqledaren, nummer 7, 08/09. nummer sju

S. 3

Innehåll

Osqledaren nummer 7, 08/09.

s. 20: teknolog 2009 – här är du s. 21: generation y – framtidshoppet s. 22: KTH nu & Då – träffa henrik eriksson som har hängt på kth i över 50 år S. 24: ”Tänk om dessa väggar kunde tala” – gittan & katinka från kårx minns nymble som det var förr

Fokus

Osqledaren 50 år Teknolog 2009

eller

twitter – vad är det som är så himla bra med det? s. 11 Ja, säg det.

s. 20ff

är du en fuskare? s. 12

Ol gör: valhallavägen s. 26

idag har det blivit allt enklare att fuska och samtidigt lättare för universiteten att upptäcka fusk. Men var går egentligen gränsen för plagiering? osqledaren har träffat en expert.

Så slutligen har turen kommit till kth:s kronjuvel: campuset som numera kort och gott heter kth campus. Alex och johannes guidar bland veckopubarna.

Dessutom s. 5: ledare s. 7: fråga fysikern s. 8: aktuellt s. 14: guide till exjobbet s. 15: krönika: jobbångest s. 16: idolbild på redaktionen – klipp ut och sätt upp på väggen! s. 18: träffa osqledarens nya chefred och säg hejdå till den gamla s. 19: how to: be a&j s. 25: OL gör: kth kista (igen) s. 28: dundertåget s. 29: moskva s. 30: ths sida s. 31: mingel från squvalp 2009 s. 32: fira 50 år med osqledaren!

redaktion Osqledaren, nummer 7, 08/09. det är oss ni ska hylla/skylla på

S. 4

Osqledaren

nummer 7 08/09. chefredaktör & ansvarig utgivare

Sara Eriksson

Grafisk Formgivning & layout

Sara Eriksson

omslag

Zuper Zpandex Zmash Zoo, Squvalpbidrag 2009.

Foto av Hanna Pettersson. Se fler bilder på s. 31.

medverkande

Henning Alesund, Alexander Biledt, Alexander Busnyuk, Kim Dahlgren-Strååt, Sara Dahlström, Calle Finnström, David Goldea, Jonas Gunnarsson, Sara Gustavsson, Johannes Koch, Aron Lind, Felix Lindberg, Frej Naimi-Akbar, Dennis Nkangi, Eva Olsson, Hanna Pettersson, Marina Rantanen, Niklas Schmidt, Dunja Vujovic

repro och tryck

Wallin & Dalholm Boktryckeri AB

papper

Inlaga: Amber graphic 100 g Omslag: Arctic matt 200 g

annons

Tomat Annons & Reklambyrå www.tomat.se eller info@tomat.se

webb

www.osqledaren.se Utvecklare: Victor Hallberg, Dennis Nkangi

kontakt

08/070-790 98 70 osqledaren@ths.kth.se www.osqledaren.se Postadress: Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm Besök oss: Medieflygeln, plan 3, Nymble

vara med?

Vill du vara med i Osqledarens redaktion 09/10?

Maila osqledaren@ths.kth.se och berätta lite om dig själv.

osqledaren

är sedan 1959 Tekniska Högskolan Studentkårs medlemstidning och har en upplaga på cirka 17 000 exemplar. Den kommer ut sju gånger per år och skickas kostnadsfritt ut till alla studenter på KTH.

får du inte osqledaren?

1) Har du betalat kåravgiften? 2) Om ja; ring KårX på 08-10 45 72 och kolla att din adress stämmer 3) Om den gör det men du ändå inte får tidningen kan du ringa Citymail på 0200-211 911.

Medverkande i detta nummer.

Niklas schmidt fotar och har varit med i OL sedan nummer fem i år.

Han gillar hårdrock med bra gitarrer i allmänhet och Megadeth och Yngwie i synnerhet, tv-spel och att bada. Niklas går Open och planerar att läsa Design och produktframtagning från och med nästa läsår. I det här numret har han intervjuat och fotat Dundertåget och tagit bilden av vår nya chefredaktör.

Alexander busnyuk fotar och skriver (?) för Osqledaren, spelar skivor i Platoon, jobbar som frilansoch vimmelfotograf på finest.se och är, enligt sig själv, ”mästerfotograf i allmänhet”. Han är även med i medias phöseri där han kallas ”den ryska björnen” av uppenbara anledningar. I nummer sju ligger Alex bakom idolbilden på redaktion på mittuppslaget.

Dennis nkangi läser sista året på datateknik och har skrivit i Osqledaren sedan 2004. Han är troligen den enda som läst filosofisk inriktning på sitt program och intresserar sig – utöver programmering – för dans, basket och foto. Efter sin examen ska han utforska de outforskade delarna på världskartan och odla sin trädgård. I de här numret guidar han till exjobbet på sidan 14.

Felix lindberg illustrerar i Osqledaren. Han blev draftad till redaktionen på Kårens dag hösten 2008 efter att ha berättat om punkfanzinet han gjorde på gymnasiet (”Tristess Zine”).

Felix går nu i ettan på samhällsbyggnad men är sedan tidigare utbildad ljudtekniker. Och till skillnad från resten av redaktionen är han ”lika handikappad med Mac-datorer som Zoolander”. Se hans illustration av Generation Y på sidan 21.

ledare Osqledaren, nummer 7, 08/09. chefredaktör har ordet

S. 5

Jag vill också vara

rolig naken Under årets Squvalpfest uppträdde två strippor. Manliga, kanske jag borde tillägga, då det vanliga är att rör sig om kvinnor. Det var kul. Hundratals fulla byggare kollade på och skrattade, klappade händer och busvisslade när de två stripporna lät två tjejer komma upp på scen och äta bananer som de höll i höfthöjd framför stringen.

”Problemet är att alla – utan eftertanke – uppfattade henne som ett sexobjekt med silikonpattar. Inget mer.”

För drygt två år sedan satte dåvarande chefredaktören för Osqledaren, Dunja Vujovic, en tjej på framsidan av sitt tredje nummer, endast iförd ett par hängslen som knappt täckte bröstvårtorna. Hon ville illustrera sin ganska kritiska granskning av kåren och temat för numret var just ”Den nakna sanningen”.

Det var däremot inte kul. SvD tyckte i en artikel att det var ”onödigt och pinsamt”, Osqledarens inkorg blev snabbt överfull av mail från teknologer som var förtvivlade och/ eller förbannade över vad de hade fått hem i brevlådan och några personer ringde upp redaktionen och grät.

När jag började som chefredaktör för Osqledaren hade jag relativt långt gångna planer på att jag någon gång under året skulle ta av mig naken på ledarplats. Min enda poäng skulle vara att bevisa att tjejer inte kan vara roliga nakna. Att det tas för givet att en tjej som tar av sig kläderna vill ha uppskattning för sitt utseende, och att hon följaktligen betraktas antingen som sexig (vilket är stötande) eller oattraktiv (ännu mer stötande).

När Nour El-Refai intervjuades i DN På stan i början av april beskrev hon fenomenet såhär: ”[…] När jag ringde på hemma hos mina killkompisar kunde de öppna dörren med snoppen hängande utanför byxorna. Jag tyckte det var asball, så någon gång öppnade jag dörren med brösten utanför tröjan. Jag tyckte att det var skitkul, men killarna tyckte bara att det var jätteobehagligt. Det var samma sak när jag flyttade till Stockholm och skulle skämta som de manliga komikerna. Då

sprängde jag också en gräns, trots att det inte var mitt syfte. Nu måste jag svara på frågor om politik och feminism, medan männen kan gå runt och bara vara roliga.”

Jag vet att inte heller jag är helt fri från dessa värderingar av hur kvinnor och män ska vara. Och jag inser att det kan vara ett problem för killar också. Jag har också flinat åt gamla pojkvänner som strippat för mig, trots att deras mål nog knappast var att få mig att skratta. Jag hade också mina tvivel om den där framsidan. Men problemet är inte att den pryddes av en naken tjej. Problemet är att alla – utan eftertanke – uppfattade henne som ett sexobjekt med silikonpattar. Inget mer.

Problemet är att om det hade varit avklädda tjejer på den där scenen i Alvik som bjöd upp killar att äta ostron i fitthöjd hade byggarna inte tyckt att det var lika roligt. Problemet är att en kille på omslaget till Osqledaren aldrig hade blivit anmäld till jämställdhetsombudsmannen, hur naken och het han än hade varit.

Och för mig innebär det att jag aldrig skulle kunna vara rolig och naken på ledarplats hur mycket ballongdans jag än dansade på bilden.

sara eriksson chefredaktör osqledaren 08/09

NICK CAVE & THE BAD SEEDS (AUS) s COLDPLAY (UK) NINE INCH NAILS (US) s OASIS (UK) s PET SHOP BOYS (UK) SLIPKNOT (US) s TRENTEMØLLER (DK) s KANYE WEST (US) TONY ALLEN (NGA) s AMADOU & MARIAM (MALI) s TIM CHRISTENSEN (DK) s DEADMAU5 (CAN) DOWN (US) s EAGLES OF DEATH METAL (US) s FEVER RAY (S) s FLEET FOXES (US) HÅKAN HELLSTRÖM (S) s GRACE JONES (JAM) s LIL WAYNE (US) s MADNESS (UK) MALK DE KOIJN (DK) s THE MARS VOLTA (US) s MEW (DK) s RÖYKSOPP (N) s SOCIAL DISTORTION (US) VOLBEAT (DK) s LUCINDA WILLIAMS (US) s YEAH YEAH YEAHS (US) 2562 (NL) ADAM TENSTA (S) ALAMAAILMAN VASARAT (FIN) LILY ALLEN (UK) AMON AMARTH (S) ANALOGIK (DK) ...AND YOU WILL KNOW US BY THE TRAIL OF DEAD (US) BADDIES (UK) ISSA BAGAYOGO (MALI) BALSTYRKO (DK) BLACK DICE (US) THE BRONX (US) CANCER BATS (CAN) THE CHAP (UK) CHOCQUIBTOWN (COL) COLA FREAKS (DK) CUT OFF YOUR HANDS (NZ) DARKANE (S) DAWN OF DEMISE (DK) THE DEADLY GENTLEMEN (US) DEICHKIND (DE) DEN SORTE SKOLE (DK) THE DODOS (US) DRAGONTEARS (DK) DUB COLOSSUS (UK/ETH) DUNGEN (S) EL HIJO DE LA CUMBIA & ANASOL MC (ARG) FIRST AID KIT (S) FRIENDLY FIRES (UK) FRIGHTENED RABBIT (UK)

FUCKED UP (CAN) GANG GANG DANCE (US) GET WELL SOON (DE) GLASVEGAS (UK) GOJIRA (FR) GROUNDATION (US) HANGGAI (CHN) JON HASSELL & MAARIFA STREET (US) HAUSCHKA (DE) HJALTALÍN (ISL) HOT 8 BRASS BAND (US) HUNTSVILLE (N) IDA MARIA (N) IMAM BAILDI (GR) ISIS (US) KASAI ALLSTARS (CD) KASSAV' (FR ANT) KATZENJAMMER (N) KLOVNER I KAMP (N) LA-33 (COL) LABRASSBANDA (DE) LA COKA NOSTRA (US) LUCY LOVE (DK) ULF LUNDELL (S) MAGNIFICO (SVN) MAJOR LAZER (US) MICACHU & THE SHAPES (UK) MONO (JPN) MUNGOLIAN JET SET (N) M. WARD (US) MARISSA NADLER (US) NOVALIMA (PER)

WWW.ROSKILDE-FESTIVAL.DK

OH NO ONO (DK) ORKA (FO) PAAVOHARJU (FIN) PABLO MOSES & U-ROY (JAM) THE PAINS OF BEING PURE AT HEART (US) PEDE B (DK) PETTER (S) PHARFAR presents A RUB A DUB NIGHT feat. special guests (INT) RUMPISTOL (DK) SATYRICON (N) SHASTRIYA SYNDICATE (IND) MIKE SHERIDAN (DK) MIKAEL SIMPSON & SØLVSTORM (DK) SKAMBANKT (N) SOCALLED (CAN) THE SOFT PACK (US) SOIL & "PIMP" SESSIONS (JPN) PETER SOMMER (DK) STEINSKI (US) MARNIE STERN (US) SHUGO TOKUMARU (JPN) ROKIA TRAORÉ (MALI) WHITE LIES (UK) JENNY WILSON (S) WOLVES IN THE THRONE ROOM (US) YOGA FIRE (N) ZIZEK CLUB (ARG)

- OCH MÅNGA FLERA...

WARM-UP FRÅN 28 JUNI

LOUNGE: ASS (S) BADEN/PEDER/STRUCK (DK) PETER BRODERICK (US) CHRIS COCO (UK) ESCHO presents THULEBASEN, ALLE MED BALLONER OG TERRASSER and LAMBURG TONY (DK) PETE GOODING (UK) WILL HAROLD (UK) KB18 presents WAQAR & KOBBE (DK) LULU ROUGE (DK) TOM MIDDLETON (UK) MIKE SALTA (DK) NANCY ELIZABETH (UK) JOSÉ PADILLA (E) STELLA POLARIS SOUND SYSTEM (DK) TRIO CAMPANELLA (DK) VEKTORMUSIK (DK) ÅRHUS E presents PUZZLEWEASEL, VOKS, WÄLDCHENGARTEN, VECTRAL and MORTEN RIIS (DK) PAVILION JUNIOR 28 JUNI - 1 JULI: THE 20BELOWS (DK) BABIAN (S) CODY (DK) GIANA FACTORY (DK) GINGER NINJA (DK) HARRYS GYM (N) JOOKS (DK) KELLERMENSCH (DK) KVELERTAK (N) THE MEGAPHONIC THRIFT (N) MEN AMONG ANIMALS (DK) OPGANG F (DK) SCAMP (DK) TAKO LAKO (DK) THE TELSTAR SOUND DRONE (DK) VINNIE WHO (DK) VON DÜ (DK)

intro Osqledaren, nummer 7, 08/09. fråga fysikern

S. 7

foto marcus blom

Professor Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. Även detta läsår svarar Göran på dina frågor om stort och smått.

Fråga Fysikern

fråga Hej Göran, Jag har en fråga om boxen som man trycker på för att det ska bli grönt ljus när man är ute och går och vill gå över gatan i Stockholm. Jag har ett problem när det gäller dessa boxar och det är att boxarna nästan aldrig reagerar när jag trycker. Jag måste oftast be någon annan trycka åt mig eller om det inte finns någon där, springa mellan bilarna. Vad beror det på att dessa boxar inte reagerar när jag trycker, är det något som jag saknar som andra levande varelser har (eller saknar ibland eftersom det funkar ibland)?

Sen har jag en följdfråga på det. Är det samma teknik som används för knapparna på en induktionshäll? För om det är det ska jag nog aldrig köpa en sådan, eftersom jag aldrig kommer kunna göra någon mat på den när jag är ensam hemma.

Mvh /Nyfiken SVAR Det låter ju som om vi kan göra en livräddande insats genom att hjälpa dig med detta. "Springa mellan bilarna...”???

I alla fall finns det olika typer av boxar som används på olika ställen och jag antar att du menar de som saknar knapp. (Annars är instruktionen att med en tillräcklig kraft trycka knappen i den cirkulära ytans normalriktning in mot boxen).

Många knappar är kapacitiva dvs ditt finger bildar tillsammans med det som finns innanför boxytan en kondensator, vilken en krets i boxen kan känna av. För att det ska bli kapacitans (alltså en kondensator), måste din kropps ledande innanmäte (blod och andra kroppsvätskor) komma tillräckligt nära. Handskar funkar dåligt. Ju bättre blodgenomströmning i fingret ju bättre effekt. Spring fram till boxen, och kanske ett par extra hundra meter för att få upp flåset! Tryck med fingerblomman, inte med naglarna.

Sedan gäller det också att hitta rätt punkt på ytan, så för fingret i en skannande rörelse fram och tillbaka över ytan.

Var uppmärksam på annalkande polisbilar ifall någon polisanmäler att det står en konstig figur och försöker förgripa sig på trafiksignalsknappen.

Sedan finns det ytterligare några varianter på knapp, bl a kan de vara piezoelektriskt tryckkänsliga eller mäta resistans mellan olika punkter. Prova att väta fingret och att trycka tillräckligt hårt, men det sista hade du kanske redan provat.

Sparkas hjälper i allmänhet inte.

Osqledaren i samarbete med Womanengineer.se.

Fler frågor och svar finns på osqledaren.se.

intro Osqledaren, nummer 7, 08/09. aktuellt

S. 8

”Vi befinner oss i det akademiska utbildningshelvetet”

N

Onsdagen innan valborgsledigheten var Anders Flodström – tidigare rektor för KTH och numera chef på Högskoleverket – på KTH för att tala om sin syn på ”Den nya, fusionerade framtida svenska högskolan”. Han talade om Bolognaprocessen, resursfördelningen till högskolorna och att KTH bör slå sig ihop med KI för att få tillräcklig forskningsbredd.

I de nordiska grannländerna är fusionering inom universitetsvärlden intet nytt.

Enligt Flodis är detta vad som fick honom att börja tänka fusionering och lite – medger han själv – ogenomtänkt säga att Sverige ”bara ska ha fem universitet” i en intervju för snart två år sedan.

– Sverige är bra på att få fram bra landslag som hävdar sig, men det är aldrig något svenskt klubblag som vinner någon Uefacup längre. På liknande sätt har vi ett robust högskolesystem som utbildnings- och forskningsmässigt fungerar på ett rimligt sätt, men vi har inget individuellt universitet som hävdar sig bland toppuniversiteten i världen, uttryckte han sig till TT i egenskap av ny chef på Högskoleverket.

Redan då menade Flodis att KI och KTH bedriver liknande forskning på många vik-

tiga områden och att det ”är uppenbart att om de vore samlade i ett universitet, med en ledningsfilosofi, skulle de vara starkare”.

högskoleutbildning – ”det är ingen ingenjör som hinner gå två år innan han eller hon ska formas”.

Hans vision för hur ”Den nya, fusionerade framtida svenska högskolan ska se ut” blir tydlig i och med svaret på nuvarande rektorn för KTH Peter Gudmundsons fråga om varför Bolognaprocessen går så pass sakta som den gör.

– Jag tittar på Sverige och undrar om det bara är här det går sakta, sa Flodis då och fortsatte: – Vi befinner oss i det akademiska utbildningshelvetet.

Flodis vill hellre se ett system som liknar det amerikanska. På collegen kan man till exempel läsa en major i ekonomi och sedan gå vidare och ta en master i ingenjörsvetenskap på ett universitet för att jobba som ingenjör.

Enligt honom har vi en stark utbildningstradition där vi tar in yrkeselementen väldigt tidigt i utbildningen. Vi låser oss snabbt till vad vi ska jobba med när vi är klara med vår

Enligt honom är vi också – precis som han sa för två år sedan – på väg mot en resursfördelning av pengarna till grundutbildningen på basis av kvalitet och inte på antalet fyllda utbildningsplatser som idag.

text sara eriksson Läs hela artikeln på osqledaren.se

Hur kan vi förbättra studenternas rättigheter vid tentamensrättning?

Nyligen skrev svensk nyhetsmedia om tentamensrättningen på KTH i samband med rapportering om en tenta i optimeringslära där tre av fem frågor innehållit så grova fel att uppgifterna blivit omöjliga att lösa.

Studenten Alexandra Brunila var en av tentanderna och gjorde strax efter tentan en skrivelse till huvudansvarig för kursen i syfte att skipa rättvisa. I brevet föreslår Alexandra Brunila bland annat att man snarast bör erbjuda alla tentander ett nytt tentamenstillfälle eller sänka betygsgränserna för den felaktigt formulerade tentan. Hon fick dock aldrig gehör för sina synpunkter och mycket mer har inte hänt sedan dess.

Problem med rättvis tentering och överklagan är inte ett nytt fenomen och sträcker sig vidare än bara felaktigt formulerade uppgifter.

Under våren 2005 behandlade kårfullmäktige en motion om införandet av anony-

ma tentor på KTH. Det huvudsakliga syftet med anonyma tentor, enligt motionen, är att de bidrar till en mer rättvis bedömning genom att förekomma risken för könsdiskriminerande och rasistiska åsikter hos rättaren, som annars riskeras att avspeglas i betygsättningen. Kårstyrelsen var positiv till förslaget och svarade bland annat att ”[...] fördelarna med anonyma tentor uppväger alla eventuella byråkratiska krångligheter som reformen skulle innebära”. Det har dock inte hänt mycket sedan dess och även om frågan stundtals väcks, drivs inte frågan med tillräcklig kraft för att ett införande ska bli aktuellt inom den närmsta tiden.

het hos institutionen där tentamen ges att informera tentanden om förordningens krav.

Många institutioner brister dock i sin hantering av förordningens regler och bryter således mot denna.

Det är högskoleförordningen som i grunden formulerar regelverket kring utformningen av tentamina och det är sedan en skyldig-

text marina rantanen

För att det alltjämt kvarstående missnöjet bland studenterna vad gäller tentering inte ska växa sig starkare, måste KTH börja arbeta för en skarpare bevakning av tentarättningen och studentens bästa måste bli ett tydligare fokus. Det är vanligt att studenter känner sig orättvist behandlade och detta måste hanteras bättre. Det är trots allt studenterna som är KTH.

Fr fo

intro Osqledaren, nummer 7, 08/09. aktuellt

S. 9

Notiser

ledningsgruppen 09/10 nu komplett Alla platser i nästa läsårs Ledningsgrupp är nu fyllda. På de två kårfullmäktigemöten som har passerat sedan Osqledaren nr 6 kom ut har Tobias Porserud, tidigare ordförande för kemi, blivit vald till kårordförande, Daniel Båtsman, cl och Klara Andersson, indek till utbildningsansvariga, Jana Emmerich, indek till vice ordförande och Patriq Banach, fysik till programgruppens ordförande.

forskningsprojekt med 1-2 miljoner kronor offentliga medel per år under 2-3 år.

Över 150 miljoner kronor satsas på informations- och kommunikationsteknik Vinnova satsar på forskning inom smartare, snabbare och konvergerande lösningar baserade på informations- och kommunikationsteknik, IKT. Sammanlagt blir satsningen på över 150 miljoner kronor, genom 75 miljoner kronor från Vinnova och minst 75 miljoner kronor i medfinansiering från näringslivet. Satsningen ska finansiera

”Three-headed monkey” vann programmerings-VM i Budapest KTH-laget ”Three-headed monkey” med Mattias de Zalenski, Gunnar Kreitz och Per Austrin vann i helgen 24-timmars programmerings-VM i Budapest, Ungern.

KTH vann också tävlingen år 2007.

– Vinnova har valt att i nuvarande ekonomiska läge satsa på lite kortare och mindre projekt för att dels främja små och medelstora företag och dels stödja nyttiggörande av forskning framtaget i andra forskningsprojekt, till exempel inom EU:s ramprogram, säger Jonas Wallberg, enhetschef på Vinnova. text olle blomqvist/kth-ekot

Årets tävling blev mycket jämn i toppen.

Marginalen ner till tvåan, laget ”The Teddyborg” från Storbritannien och Sydafrika,

var minimal och tävlingen avgjordes inte förrän i slutminuterna. På tredje plats kom de regerande mästarna ”qwertY” från Polen. text olle blomqvist/kth-ekot Den nya Akademiska landsvägen i Ett levande Campus Akademiska Hus och KTH har sedan våren 2000 arbetat efter en gemensam samarbetsplan som går under namnet Levande Campus. Som ett led i detta arbete har ett gestaltningsprogram tagits fram av Akademiska Hus och KTH för upprustning av Drottning Kristinas väg. Drottning Kristinas väg utgör en del av Akademiska Landsvägen; en sammanbindande väg mellan institutionerna kring i första hand KTH och Stockholms Universitet. Förslaget syftar till att gestaltningsmässigt framhäva Drottning Kristinas väg, knyta samman Campusområdet samt förbättra miljön för gående och cyklister. text olle blomqvist/kth-ekot

Framgångsrika nordiska fordon i Shell Eco-marathon Det gick mycket bra för våra nordiska grannar i Shell Eco-marathon som avgjordes den 7-9 May på the EuroSpeedway-banan i Lausitz (10 mil söder om Berlin) i Tyskland.

Norge vann, Danmark kom etta, tvåa och trea, Finland femma.

De svenska fordonen tog tyvärr ingen framskjuten position i någon av klasserna.

Norge tog hem segern i Shell Eco-marathons stadsbilsklass med sitt vätgasdrivna fordon från NTNU-universitetet i Trondheim.

Det rullade 1 246 kilometer på en vätgasmängd motsvarande 1 liter bensin. Naturgasdrivna DTU Dynamo från Danmarks tekniska universitet blev trea i denna klass med 589 kilometer.

Ingen av de tre svenska stadsbilarna, Aurora från KTH, Baldos från Luleå eller Smarter från Göteborg, lyckades dock nå någon tätposition i stadsbilsklassen. I prototypklassen gick det lite bättre för svenskarna. EcoVera från Chalmers tog sig 1 243 kilometer med en etanolmängd motsvarande 1 liter bensin. Bilen hamnade på 24:e plats med nytt svenskt rekord. På 62:a plats hamnade KTH-bilen Agilis med 471 kilometer.

text olle blomqvist/kth-ekot

Tre bra skäl att välja Fortum EZghdca^\ jikZX`a^c\ AZYVgh`Ve ^ [d`jh 7VaVch ^ a^kZi

Tävla med Fortum och vinn biljetter till DN-galan och Finnkampen!

Var med på plats och se våra svenska friidrottsstjärnor röna nya framgångar. Tävla om biljetter på Fortums hemsida – vi delar ut flertalet biljetter under varje tävlingsvecka.

Läs mer om och se bilder på KTH-bilen Agilis på osqledaren.se Gå in på www.fortum.se/student och svara på några snabba frågor så har du chans att vinna!

EHRENSTRÅHLE BBDO

Nyhet: ett byggbolag för dig som är på väg.

Nu finns det ett byggbolag som heter Svevia. Vi är specialiserade på att bygga och sköta om Sveriges vägar och infrastruktur. Är du på väg ut i arbetslivet eller letar sommarjobb och vill vara med att förverkliga framtidens resande? Gör oss sällskap på resan. Du kliver enklast ombord på svevia.se

Alltid på väg 495-09 Svevia_Rastplats_215x285.indd 1

2009-04-27 11:06:02

EHRENSTRÅHLE BBDO

1:06:02

trend Osqledaren, nummer 7, 08/09. twittrare—vad håller ni på med?

S. 11

Twitter

—vad är det som är så himla bra med det?

Twitter mina vänner, för er som inte vet, är som statusuppdateringen på Facebook. Och vet du inte vad det är, kom in i matchen! Det Twitter gör är att det frågar dig: vad gör du just nu? Och du fyller i med en mening om vad du gör, tänker på och liknande. Sedan kan du koppla ihop dig med dina vänner som också har Twitter. De får upp din ”status” på sina sidor och kan kommentera och twittra vidare på det du skrev.

Helt revolutionerande! Dina vänner kan alltså kommentera det du sa!

It’s never been done before! Eller vänta? Är det inte så det funkar AFK (away from keyboard, för er icke-dataloger)? Man träffas, man pratar, man ”kommenterar”. Fast nu låter jag lite gammaldags, som att man alltid ska träffas och prata istället för att sitta framför datorn när det är soligt ute. Det är inte alls det jag menar, jag sitter och facebookar med mobilen jämt. Kommenterar på folks statusar och uppdaterar min egen.

Det är lite trevligt att se vad folk gör, och kommentera det. Men jag har inte ett behov av att veta exakt vad alla mina vänner gör 20 gånger per dag. För så fungerar Twitter. Sidan är så tom att du måste uppdatera din status hela tiden, för annars händer ingenting.

Jag bryr mig inte om att du äter pizza i Hornstull, jag bryr mig inte om att du fick springa till bussen. Jag bryr mig ifall du är på en konsert, tipsar om en bra bok, en Spotify-url, ett YouTube-klipp, peppar inför en fotbollsmatch eller sitter på en intressant föreläsning. Kanske vill jag veta vad du gör tre gånger per dag. Inte tio! Och jag vill inte behöva gå in på två olika sidor för att få reda på vad just du tänker på!

Vem tror du att du är? En hipster antagligen. Du och din tygpåse, dina glasögon utan styrka, dina chinos, strumpor i crazy färger, F12-kort. Du twittrar en gång i timmen från Ljunggrens, Reisen, Riche, Berns och Spyan. Du lägger upp bilder från din iPhone på vad du gör. Du är mer upptagen med att visa upp vad du gör och hur coolt det är istället för att vara där i stunden.

text dunja vujovic illustration jonas gunnarsson

Twitter är det nya svarta som är så pass utbrett att hipster-regelboken säger att det inte ens borde vara coolt längre.

Obama har outat sig som twittrare, dina kompisar vill att du ska läsa om vad de gör 20 gånger om dagen och din morfar gör det säkert också (”Det är så enkelt – man behöver bara skicka in ett sms!”).

Dunja Vujovic uppmanar dig att stanna upp ett tag och fundera över vad det egentligen är du håller på med.

Men du som älskar Twitter, varför gör du det? Efter en snabb undersökning bland vänner som gillar det har jag fått olika svar. En del tycker att det är ett bra forum för semidiskussioner som hålls på en lagom nivå, för att sedan diskuteras allvarligare vidare. Sedan finns det någon sorts ”either you’re in or youre out”-känsla på Twitter. Vi som twittrar, vi är minsann ett bra team! Som när man skriver något på Twitter och sedan kan referera till det IRL, och de som inte har Twitter fattar juh inte vad man pratar om. Vi mot dom, med andra ord. Visst jag kan köpa det; vi Bajare mot Gnagare, vi dataloger mot elektro.

Andra som är för Twitter menar på att det är ett smidigt sätt att få hjälp snabbt. Skriver jag till exempel: ”Letar efter skobutik vid Karlavägen” så kan mina vänner svara på en gång. Men det går också att göra på Facebook, 118 100 eller genom att ringa en vän som bor i närheten. ”Om Internet är gsm-nätet till mobiltelefoner så är Twitter mobilens sms-funktion, i form av enkelhet”, säger en annan Twitter-lover.

Ja, kanske. Twitter är kanske det nya, alla kändisar har ju börjat Twittra, eller spök-twittra. Obama gör det på arbetstid. Är mer nyfiken att följa honom än min gamla gymnasiekompis.

Kanske är jag bara lillgammal, kanske är det bra. Men om du ser mig stå på Berns 02:30 och uppdatera min Facebook-status, så skjut mig.

reportage Osqledaren, nummer 7, 08/09. fusk

S. 12

Är du en fuskare —utan att veta om det själv?

text, illustration & foto johannes koch

Antalet fall som anmäls till KTH:s disciplinnämnd har ökat stadigt de senaste åren. Med hundratals relevanta källor bara en Google-sökning bort har det blivit enklare att plagiera andras arbete, samtidigt som nya program underlättar detekteringen av fusk. Detta har lett till en slags kapprustning mellan studenter och lärare, vars slut inte är i sikte. Vilka förändringar måste göras? Är all plagiering fusk? Osqledaren försöker ta reda på svaren.

Jag har aldrig fuskat, och misstänker att jag skulle vara rätt kass på det om jag försökte. Men varje gång jag går på toa under en tenta händer något med mig.

Min hjärna går in i McGyver-overdrive och vardagliga föremål som papperskorgen och cisternen förvandlas till potentiella gömställen för kurslitteratur, anteckningar och mobiltelefoner (som man för övrigt lika gärna skulle kunna ha i fickan, eller kan ni minnas att tentamensvakterna någonsin har muddrat någon?). Jag kan inte tänka mig att jag är den enda som har funderat på det, men som majoriteten av KTH:s 17 000 studenter kommer jag inte heller nästa gång ta med ett UV-ljus till toan för att läsa formlerna som jag har skrivit på väggarna med osynligt bläck.

Det är dock inte alla som drar sig för att fuska, vilket förra året resulterade i att disciplinnämnden, bestående av KTH:s rektor, en lärare, två studenter samt en juridiskt erfaren domare, var tvungen att stänga av 32 studenter. Innan ett ärende

når fram till nämnden anmäls det först till rektor, som vidarebefordrar det till KTH:s jurister för utredning. Det är denna utredning som avgör om ärendet ska tas upp i disciplinnämnden. Av de cirka 40 fallen som trots den ofta väldigt långa (se ledaren i OL#2 08/09) filtreringsprocess landar på nämndens metaforiska skrivbord handlar hälften om plagiering, något som knappast är förvånande i dagens internetsamhälle.

Och mörkertalet är stort, enligt Professor Carl-Mikael Zetterling som sitter i KTH:s utbildningsutskott.

Förutom tidsbrist verkar den största faktorn bakom plagiering vara att många studenter inte vet vart gränsen till fusk går.

Vissa av er kanske kommer ihåg nolleperioden, eller åtminstone de delar som utspelade sig innan sju på kvällen. Vid inskrivningen undertecknade vi alla ett avtal med KTH där vi försäkrade att vi ”är medvet[na] om vilka regler som gäller i samband med tentamen samt känner till att [...] fusk leder till behandling i Disciplinnämnden”.

Men hur många av oss vet verkligen vilka regler som gäller för plagiering? Att det inte är tillåtet att ta någon annans uppsats och bara byta ut namnet på försättsbladet är uppenbart. Men ta till exempel den ganska utbredda traditionen att yngre studenter ärver programmeringslabbar från äldre. Vart går gränsen mellan att hjälpa varandra och otillåtet samarbete?

KTH ser allvarligt på fusk och i höstas påbörjades ett stort projekt för att motverka plagiering. Projektet har pågått under hela läsåret och tar itu med problemet på olika sätt. Bland annat jobbas det aktivt med att informera lärarna om hur man upptäcker plagiering. En annan åtgärd har varit att köpa in en licens för textmatchningsverktyget Urkund, som sedan oktober förra året finns tillgängligt för lärarna. Verktyget, som används av flera universitet i Sverige och även utomlands, jämför studentens text med innehållet i tre källområden. Det första är Internet, där speciellt så kallade Papermills (spökskrivare

reportage Osqledaren, nummer 7, 08/09. fusk

S. 13

Jude Carroll om... ... att utlandsstudenter är överrepresenterade när det gäller plagiatanmälningar.

“Det är antagligen inte för att de fuskar mer. Många studenter som kommer hit har svårt för att skriva på engelska och tror att det är bättre att kopiera någons goda engelska. Svenska studenter gör exakt samma sak, men det är ofta inte lika uppenbart. Det egentliga problemet är därför att KTH:s lärare bara upptäcker den uppenbara fallen.”

som säljer uppsatser, reds anm.) bevakas. De andra två är förlagsmaterial (böcker, tidsskrifter etc.) och studentmaterial, som består av alla inlämningsuppgifter som Urkund-anslutna högskolor har skickat in via systemet. Vid KTH har Urkund implementerats i Bilda-systemet, vilket innebär att lärarna som använder sig av Bilda bara är en checkbox ifrån att få reda på vilka studenter som har nött ut Ctrl-, Coch V-tangenterna på sitt tangentbord.

Detta är gott och väl, men i längden räcker det inte med att hela tiden bli bättre på att upptäcka fusk.

Störst vikt borde läggas vid att förebygga plagiering genom att informera studenterna om vilka regler som gäller, vilket KTH just nu inte är så bra på. Men detta kommer kanske att ändras inom en snar framtid. I en intervju med Sveriges Radio menar Professor Zetterling att ”Det handlar om att tidigt i kursen tala om hur viktigt det är att ange referenser och citat på rätt sätt. Det kan också handla om övningar där eleven får göra fel för att lära sig innan det är dags att slutgiltigt lämna in sitt arbete.” Det handlar dock inte bara om att studenterna måste anpassa sig, även lärarna måste se över sina rutiner och i vissa fall kanske byta examinationssätt till något som inte regelrätt uppmuntrar till plagiering.

Osqledaren har även intervjuat Jude Carroll, pedagogisk utvecklare på Oxford Brookes University. Carroll är en internationell auktoritet inom plagiering och har under detta läsår hyrts in som konsult för att hjälpa KTH med att ta tag i plagieringsproblemet. Hon har nyss avslutat manuskriptet till sin handbok (hon föredrar att kalla den för en guide) om hur man förebygger plagiering som lärare. Boken borde dock enligt henne även läsas av studenterna.

... att se allt i svart och vitt när det gäller plagiering. ”Plagier ing är ett komplicerat område; jag brukar säga att det inte är som vid en graviditet, då man antingen är gravid eller inte. Vissa fall är mer allvarliga än andra och i de flesta fall handlar det om att studenten inte vet vilka regler som gäller. Men studenterna måste anpassa sig och medan de gör det ska vi inte få dem att känna sig som kriminella, vi ska lära dem hur man gör rätt. Man måste inte anmäla dem till disciplinnämnden såvida de inte avsiktligen försöker fuska.” ... att anpassa examinationsmodellerna och –frågorna för att förebygga plagiering. ” Naturlig tvis skulle det vara en bra idé. Lärare måste övertygas om att anstränga sig när de skriver uppgifter. De gillar att återanvända gamla frågor för att det är enklare. De gillar att använda frågor som det bara finns ett svar på för att de är lättare att korriger a.” ... hur Sverige skiljer sig från andra länder vad gäller plagie ring. ”Jag tror att problemet är att man i Sverige, eller i alla fall på KTH, tror att all plagiering är fusk, när det egentligen bara finns en liten överlappning. Det är de fallen som måste anmälas, men lärarna vet inte vart gränsen mellan plagiering till följd av okunnighet och plagiering till följd av avsiktlig t fusk går. Det är det jag försöker åstadkomma här på KTH, att lära folk vart gränsen ligger.” ... huruvida någon av fjolårets 32 avstängningar var oberättigad. ”Nej, det var berättigade avstängningar. Disciplinnämnden är väldigt försiktiga och fokuser ade. Studenterna som inte blev avstängda borde inte ha fått vänta på beskedet i ett år, lärarna i dessa fall borde ha insett att det inte handlade om fusk.” ... att både studenterna och lärarna behöver lära sig mer om plagiering. ”Absolut. Resten av världen vet redan om det, men Sverige håller just nu på att inse detta.” läs hela intervjun på osqledaren .se

karriär Osqledaren, nummer 7, 08/09. exjobbsguide

S. 14

Osqledaren guidar till

Examensarbetet text dennis nkangi

Exjobbet är under flera år inget mer än det där i slutet av utbildningen, som även om det verkar lite krångligt nu, kommer att gå som en dans eftersom att du vid det laget kommer att vara en mycket smart och i princip fullärd ingenjör. Men så står du plötsligt där och har tagit nästan alla poäng, undrar hur det hela kunde gå så snabbt och inser att du inte har mer koll på vad ett exjobb innebär än vad du hade som nollan. Ta det bara lugnt – Osqledaren finns här och guidar.

Slutet på läsåret närmar sig och för många innebär detta ett steg närmare examen och arbetslivet. Den sista kursen innan examen (även om den inte behöver läsas sist) är examensarbetet, eller kort och gott exjobbet. Examensarbetet innebär en fördjupning inom ett ämnesområde inom din valda inriktning och för många är exjobbet ett bra sätt att få in en fot i arbetslivet, genom att göra sitt exjobb på något företag i Sverige eller för den delen utomlands.

För de som väljer att fortsätta inom den akademiska branschen är exjobbet en nyttig träning inför många framtida vetenskapliga utredningar och uppsatser. Du kan då välja om du vill göra exjobbet på en institution på KTH eller en extern institution på ett annat universitet. Trots pågående finanskris, samt arbetsmässigt tuffa tider, erbjuds det fortfarande en hel del exjobbtillfällen såväl inom näringslivet som hos olika institutioner på KTH. För att få påbörja sitt exjobb måste tre villkor vara uppfyllda. Du måste ha uppnått minst 210 högskolepoäng (civ.ing.), du får ha maximalt två oavslutade kurser från basblocket och exjobbet måste ligga inom ämnesområdet för din valda inriktning. Då du uppfyllt dessa första krav är det dags att börja fundera över om du vill göra det vid en institution på KTH, en institution vid en annan skola eller i näringslivet. Om du väljer att göra exjobbet externt måste du fortfarande ha en examinator och handledare på din institution vid KTH. Det är trots allt KTH som examinerar. Och du måste dessutom se till att bli tilldelad en handledare på det företag eller den externa institution där du gör ditt exjobb. Du kan antingen själv ta kontakt med ett företag eller institution där du vill göra ditt exjobb eller leta reda på ett ämne som annonserats exempelvis på exjobb-poolen. Det kan dock vara en bra idé att ha tänkt igenom vad du vill göra för exjobb innan du tar kontakt med ett företag. Många företag väljer att betala sina exjobbare, fastän de inte har

någon skyldighet att göra det. Exjobbet är trots allt fortfarande en del i utbildningen och du kan alltså inte kräva att få betalt för att utföra det.

Syftet med exjobbet är att du ska göra en utredning av ett problem. Omfattningen är sådan att det ska ta drygt 20 veckors heltidsstudier att utföra denna utredning, som varken ska vara för snäv eller för omfattande. Examensarbetet ska vara en fördjupning av utbildningen, utan att vara en breddning, det ska alltså bygga på kunskaper som du redan har (även om det givetvis är nödvändigt att ta in ny kunskap). Om du exempelvis studerar data hamnar ett exjobb inom kemi troligen inte inom ramen för vad som räknas som fördjupande kunskap, såvida inte kemi mot förmodan ingår i din inriktning. Beroende på institution och beroende på vilka kunskaper du har inom olika områden kan det vara tillåtet att göra ett exjobb som ligger utanför den specialisering du har valt, men detta är något du bör kolla upp med din studievägledare.

Om du väljer att göra exjobbet i näringslivet, tänk då på att den rapport som produceras kommer att redovisas offentligt och du kan därmed inte ta med några företagshemligheter i denna. Lova inte heller företagen att färdigställa en hel produkt, eftersom det kan visa sig vara ett allt för stort arbete, bygg hellre en prototyp ifall du vill utveckla något som faktiskt ska användas.

När du kommit fram till vad du vill göra i ditt exjobb är det dags att få det godkänt av såväl handledare som examinator. Dessutom behöver du få exjobbet registrerat av den exjobbansvarige på din institution. Med reservation för att exjobbet inom vissa detaljer skiljer sig från institution till institution, finns det vissa moment som ingår i exjobbkursen. Du måste först utföra en inläsningsdel, som innebär att du läser in dig på litteratur som är relevant för ditt valda ämne. Detta bör åtminstone till

viss mån bestå utav vetenskapliga artiklar.

Du måste vidare ha en specifikation och tidsplan för exjobbet och därtill en analysdel, där du analyserar problemet som exjobbet kommer att behandla. Produkten av ditt arbete ska utmynna i en rapport (på svenska eller engelska), där problemet presenteras, olika lösningsmetoder introduceras, den valda lösningsmetoden diskuteras och beskrivs, samt resultaten diskuteras och analyseras. Dessutom ingår en presentation utav det egna arbetet, samt en opponering på en annan students arbete. Tänk på att exjobbet tar tid och det brukar vara svårt att kombinera det med att läsa andra kurser parallellt.

För dig som har svårt att komma på något ämne för exjobbet kan det vara värt att ta en titt på exjobbspoolen, eller på redan utförda exjobb inom den inriktning som du är intresserad av. Vill du göra exjobb på din institution kan det även vara värt att höra efter med lärare inom det aktuella området. Och glöm inte bort att välja ett område som du faktiskt är intresserad av, du ska trots allt spendera några månader med att gräva ned dig i ditt valda ämne.

Några länkar Nationella exjobbspoolen http://www.exjobb.nu examensarbete utomlands (kth) http://tinyurl.com/cwc8kr che (kth) http://tinyurl.com/cffs8y csc (kth) http://tinyurl.com/ctg4sm abb http://tinyurl.com/cadho3 ikea http://tinyurl.com/cesb77 sveriges tekniska forskningsinstitut http://tinyurl.com/d5qlnn åf http://tinyurl.com/dznxn2 Fler länkar finns på osqledaren.se

S. 15

Om den stora bluffen Utbildningen på KTH är ingenting att leka med, det vet du såväl som jag. I sex års tid har jag varit stolt över att gå här, jag har känt att ja, jag är kanske lite smartare än genomsnittet på tunnelbanan.

Men nu närmar sig den stora Examen, och plötsligt ställs allt på sin spets. Världen vänds upp och ner och ingenting är längre självklart. Tänk om de fattar att man inte kan nånting? ”Det man är mest rädd för är att nån ska genomskåda en” oroade sig en kompis till mig när vi häromveckan diskuterade jobbsökandeprocessen och allt med det. ”Hurdå menar du?” undrade jag. ”Ja, att nån ska inse att jag faktiskt inte kan nånting!”

Sa hon. Och det slog mig plötsligt att det var ju precis vad jag själv oroade mig för. Sedan dess har jag pratat med flera vänner som precis som jag och min kompis står på examensbranten, redo att flyga ut i verkligheten, och jag har blivit allt mer övertygad om att det här är ett rätt vanligt fenomen. Att ha ett examensintyg och en lista med betyg från alla de kurser man har genomlidit är en sak. Men vad kan jag? Skriva tentor?

Till viss del vill jag lägga skulden på hela den jobbsökarhajp som genomsyrat karriärmagasin och näringslivsaktiviteter.

Här har man gått kurser i CV-granskning och hur man skriver det bästa personliga brevet och vad man ska framhäva i en intervju och hur man bäst ska visa framfötterna för företagen.

Vilket tydligt signalerar att här räcker det inte att bara vara sig själv och vara stolt över det man kan utan man ska gärna höfta till lite extra och inte vara rädd att överdriva betydelsen av vad man gjort. Ett sommarjobb på posten uttrycks ”informationskoordinator på stort svenskt företag med mycket eget ansvar”.

Inte fan kan jag säga att jag lärde mig nåt av att rensa rabatter på PEAB? Och visst har jag intyg på att jag läst både teoretisk elektroteknik och differentialekvationer och javaprogrammering – men vad betyder det? Och flytande engelska – jess aj kän order a pizza in lonnden, no probblem. Men hantera kunder i andra länder?

Sociologiprofessorn Dalton Conley kallar detta fenomen för ”fraud anxiety”, blufforo. I boken ”Elsewhere USA” diskuterar han hur den nya tekniken och de nya könsrollerna har avlat fram en hyperstressad samhällsklass – urbana storstadsmänniskor för vilka fritid och arbete flutit ihop till en geggig massa. För omkring 30 år sedan handlade ”jobba” ofta om att man tillverkade saker som man kunde hålla i handen.

Idag utgörs kompetensen ofta av mer abstrakta och svårdefinierade kunskaper som eventuellt, i förlängningen, kan bli en del i ett fysiskt föremål. Denna förskjutning av kunskapskvaliteter, tillsammans med ett samhälle där all information bara är några ord i Googles sökfält bort, skapar en ständig stress och oro för att genomskådas och att allt det man gör utsätts för konstant granskning. Ångesten över att bli klar handlar till stor del om att framtiden är oviss, man står inför en ny era i livet och förväntas leverera på egen hand. Det handlar också om en osäkerhet kring vad som egentligen räknas som kvaliteter, tillsammans med en övertro på vad man måste kunna i arbetslivet. Men också om att man lär sig att ljuga för att få ett jobb. Klarar man att leva upp till lögnen eller kommer man att bli genomskådad snabbare än man hinner säga ”international business consultant”?

text sara gustavsson

Osqledaren, redaktionen, 08/09.

överst från vänster Dunja Vujovic, Alexander Biledt, David Goldea, Marina Rantanen, Sara Dahlström, Johannes Koch, Calle Finnström, Sara Gustavsson, Victor Hallberg, Felix Lindberg, Jonas Gunnarsson, Sara Eriksson, Niklas Schmidt, Hanna Pettersson, Eva Olsson, Henning Alesund, Alexander Busnyuk och Frej Naimi-Akbar.

Också med i redaktionen är Kim Dahlgren-Strååt, Dennis Nkangi, Anna Wahlberg, Viktor Sebes, Aron Lind och Xuli Qian.

redaktionen Osqledaren, nummer 7, 08/09. ett avsked och ett hej

S. 18

Säg hej till

Marina Det är jag som kommer att vara OL:s chefredaktör nästa läsår. Jag heter Marina, går i fyran på maskin och har just nu ett exjobb mellan mig och examen, men lägger det på hyllan ett tag för att få vara kvar på KTH lite längre.

Jag har skrivit och illustrerat i Osqledaren sedan i höstas. Min första artikel handlade om robotar och jag blev i och med den OL:s nördreporter.

Mitt motto i livet är att ”ingenting är för svårt, vissa saker är bara för tråkiga för att göras”, som till exempel att skaffa körkort, vilket jag inte ser mig själv göra inom de närmsta decennierna.

Det mesta här i världen är intressant och jag skulle gärna syssla med allt (kanske inte handboll), om det gick. Vad gäller OL tänkte jag bland annat ha en artikelserie om våra svenska ingenjörshjältar, vad det händer för skoj på KTH:s coola institutio-

...och hejdå till Sara

Det svåraste är att jag inte riktigt vet vem jag kommer att vara nästa år. Jag kommer inte längre att kunna presentera mig som ”Sara Eriksson, chefredaktör för Osqledaren”. Och jag kommer att sakna det som fan.

Men mest kommer jag att sakna min redaktion, som inte bara är sjukt duktig och engagerad, utan också jävligt rolig att hänga med.

foto ismail malikov

Men också Osqledarens kontor (det softaste i hela kårhuset), att jobba ensam i ett tyst Nymble klockan tre på natten i skenet av en naken glödlampa, att öppna kartongen från tryckeriet med det senaste numret och att få skriva precis vad jag vill till drygt 18 000 härligt nördiga teknologer.

foto niklas schmidt ner och någon sida med instruktioner till bra hemmaprojekt för ingenjörer (som inte kräver en ”Lilla elektrikern”-låda). Jag har också för avsikt att undersöka och skriva om exjobbsmarknaden och följa en student som försöker hitta ett roligt och givande examensarbete. Övrigt innehåll får framtiden och redaktionen utvisa.

Med detta önskar jag alla läsare en trevlig sommar och på återseende till höstterminen!

tack till alla som har gjort Osqledaren till vad den har varit läsåret 08/09: redaktionen! Se förra uppslaget. övriga medverkande Anna Glassel, Marcus Blom, Martin Wennerstein, Lars Klintwall Malmqvist, Kalle Boija, Oguzhan Erim, Per Fogelberg, Helen Silvander, Robert Lyngman och Josefin Karlsson m.fl. hanna kulin & lithanian fredrik bäck, jonny strömberg & anders lorentzen TORK ftw! göran manneberg & Åsa Ankarcrona på KTH, Mats Ahlberg på W&D och Peter Stier i Ledningsgruppen (för de finaste THS sidorna på länge).

t

how to Osqledaren, nummer 7, 08/09. be a&j

S. 19

Nu kära läsare kan ni väl tro att ni är fullärda...

Ni har läst A&J:s spalt i varje nummer under året och har lärt er massor med nyttiga saker. Ni vet nu hur ni ska hälsa på era medstudenter på rätt sätt, ni vet hur ni kan se skillnad på en medieteknikstudent och en maskinare, ni vet hur man kan verka lyckad även om sommarjobben i år verkar vara obefintliga.

HOW TO

BE A&J

Närhet

”Men”, tänker ni då, ”vilka är dessa gurus som jag valt att leva mitt liv efter, vilka är dessa messias som upplyser min tragiska teknologvardag, och hur lever jag fullständigt efter den religion som vi valt att kalla A&J?” Vi på redaktionen har gjort slag i saken och ska i detta nummer inte bara ge er visdom om de små sakerna i livet utan också lära ut hur man själv blir en messias, en guru och en sann följeslagare av A&J:s läror.

Med dessa fyra grundpelare i ryggen (röven) blir du en sann utövare.

Närhet är en stor del av tron och som en del av församlingen A&J ligger man sked. I alla lägen kan man se de två ligga skedandes, ständigt bråkandes om en av de största frågorna i livet… vem som ska vara stora skeden. Det krävs endast 2Killar1Sked (2Guys1Spoon, bästa Sqvualpbidraget ewwah) för att nå Nirvana!

Yttrandefrihet

Vår dude, du som är i heaven.

Låt ditt awesome namn bli helgat.

Låt ditt rike komma (true story).

Wadup, låt din vilja ske, på jorden så som i himlen.

Ge oss idag det bröd vi behöver (eller gärna något från Grillen, eller kanske från Kebabtestet i OL #3 07/08).

AWESOME!!1

Samarbete

Samarbete i detta fall kan här statueras med ett exempel: skrivregler à la A&J. Likt Moses delade Röda havet delar Alex texterna med parenteser. Viktigt här är att blanda in allt ditt oviktiga vetande samt dina egna tankar i texten. Dessa ska sedan vackert inramas i en parantes. Enligt Alex så kan man aldrig ha för många parenteser i en text.

Johannes däremot är den som försiktigt, när Alex sover sött, tar bort merparten av parenteserna för att göra texten läsbar. Samarbete är med andra ord det viktigaste!

Kommunikation

Ett steg utan den andres vetskap är ett steg för mycket. Om du ska jobba, glöm inte att kolla med din andre hälft innan. Här får flickvännerna ta ett steg tillbaka och acceptera att den manliga kärleken är så pass stark. Må Herren skona dig om du gör något utan den andres godkännande eller låter någon annan gå före din livskamrat.

Bra kommunikation är det viktigaste för att kunna maximera sin tid med varandra!

Kanske tycker ni nu att Osqledaren har gått för långt, kanske tycker ni att vi har blivit alldeles för självgoda och interna, kanske tycker vi det med. Kanske är det så att dessa två inte alls är några Guds apostlar utan bara två testosteronstinna pojkar i behov av uppmärksamhet.

Kanske har vi nu byggt upp detta evangelium som du nyss läst just för att påpeka den alla väsentligaste delen av allt, ironin.

OL fyller 50 år!

Teknolog

2009 Här är du.

Under några veckor fick Osqledarens läsare svara på en enkät på osqledaren.se med frågor om utbildning, sexualliv, alkoholvanor och bakgrund med syfte att utröna vem teknologen på KTH år 2009 är egentligen. Här har du svaret.

Du som läser det här är en heterosexuell man. Du är singel, barnlös och kommer direkt från gymnasiet utan att ha pluggat något annat eller jobbat innan. Du är 23 år och började på KTH för att utbildningen du ville gå fanns här. Att KTH ligger i Stockholm – din hemstad – bidrog också till ditt val, liksom att KTH har ett bra rykte hos företag. Du bor nu i en egen lägenhet, efter att ha stannat hemma hos föräldrarna ett eller ett par år efter gymnasiet tills du hittade något du verkligen ville ha.

Du är nöjd eller mycket nöjd med din utbildning. Då du lägger ner mindre tid än 40 timmar i veckan på plugg hinner du ha ett extrajobb vid sidan av också. Det behövs då de där jävla politikerna aldrig höjer studiemedlet som de ju lovat i flera år. Något företag har du inte startat än, även fast du gärna skulle vilja.

Du äger en overall eller B-frack och använder den några gånger om året, högst.

När du ska ut och festa varierar du mellan sektionspuben och favoritklubben/–baren på stan, även fast du om du får välja nog helst stannar hemma med vännerna. Men är det tentapub går du såklart dit; alla kompisar är ju där och så är det kul att festa med andra KTH:are. Det är bra fest, helt enkelt.

Och så billigt sen!

Du dricker en till två gånger i veckan och tycker att det är ganska lagom. Du har aldrig provat droger.

Du blev av med oskulden på gymnasiet och kan räkna upp alla dina sexpartners namn på dina fem fingrar. Två av tjejerna du

S. 20

räknar upp pluggar också på KTH och en av dem är från din sektion – henne var du till och med ihop med ett tag.

Du är engagerad på din sektion, men inte på kåren i övrigt. Eller, just det – förra året var du företagsvärd på Armada. Ska du vara helt ärlig gjorde du det mest för att få något mer att skriva i ditt cv.

Du uppskattar kåren, framförallt det där du hört om att de sitter med i organ på KTH och försöker påverka din utbildning till det bättre. Fast det du får ut mest av personligen är festerna och mottagningen. Dessutom gillar du Osqledaren.

Du är nog kär, fast du är inte helt säker.

Du är nöjd med livet eller tycker i varje fall att det är ganska okej. Du försöker att träna minst en gång i veckan, men det går sådär. Ganska ofta känner du dig stressad.

1. uppväxt: Stockholmare (blåTT) & ickestockholmare (gulT)

Vet ej

2. tjejer (svart) & killar (magentA)

Blankt

C

V

F

Kd

S M Piratpartiet

Mp

3. så röstar kth:arna

Du röstar på moderaterna, precis som dina föräldrar. Men trots det vill du ha ett höjt studiebidrag och du vill mycket hellre ha ett roligt jobb än ett med hög lön.

Hemma har du Windows på datorn och du går in på Facebook ett par gånger om dagen.

I sommar ska du jobba, men inte hela sommaren. Man måste ju få lite semester, hinna resa och ta det lite lugnt också. Bland annat planerar du att åka utomlands en sväng med kompisarna. Det ska bli jävligt skönt.

Sammanställt av sara eriksson

4. andel som har haft sex med fler än 20 personer (gult)

5. andel som har haft sex med fler än 20 personer av dem som är eller har varit arvoderade på kåren

d

generation y KTH:s studenter är numera till största delen 80-talister och således del av Generation Y. Definitionerna varierar, men en brett accepterad klassificering av Generation Y är personer födda mellan åren 1980 och 1995. Den kan således ses som avkomman till Generation X, efterkrigstidsgenerationen.

Uttrycket Generation X blev allmänt vedertaget i och med Douglas Couplands bok med samma namn som utkom 1991.

LÄs ”Generation Y” av Anders Parment eller nyutkomna ”Blåsta – Sveket mot 80-talisterna” där Gustav Fridolin hävdar att vi inte alls hade det så lätt.

Framtidshoppet Vi är generationen som har allt. Som har sluppit krig och elände, vuxit upp i medelklassvillor med internet, färg-tv och gott om pengar. Som har alla valmöjligheter i världen och pluggar mer än någon generation tidigare någonsin gjort. Som har fått allt serverat och som lägligt nog kommer ut i arbetslivet när 40-talisterna går i pension. Som tänker i banor av karriär och nöjen – och kanske framförallt på oss själva. Men är det så enkelt?

Karriärmedvetna, framgångshungrande, självständiga, världsvana, viljestarka.

Generation Y. Dessa starka attribut som tydligen definierar oss borde göra framgångssagan till ett faktum. Vi har framtiden i våra händer, vi har växt upp i det högteknologiska samhället och tar det för givet. Nu, då den stora skaran 40-talister sakta men säkert går i pension, är det vår tur.

Allt är dock inte en dans på rosor. Det finns en baksida.

För många val leder ofta till förvirring och tvekan. Vad förväntas av mig? Vad händer om jag väljer fel? Nu när jag har alla dessa möjligheter, måste jag lyckas? Tänk om jag inte hinner med att göra allt jag vill göra med mitt liv innan jag låser mig i en förutsägbar tillvaro som varar fram till pensionen, om inte längre?

Om man ser på världsutveckligen fram till nu, borde Generation Y växt upp till

perfekta människor. Vi har uppfostrats till att själva söka framgång ur någon av de otaliga möjligheter som presenterats för oss.

Vi vet alla nackdelar med droger. Vi lever ut våra sociala liv på alla möjliga sätt, framför allt genom internet. Det globala nätverket har format oss mer än någonting annat. Att ha växt upp tillsammans med internet, och varit med under de olika stadierna i dess utveckling har bäddat för en inställning till information som gränsar till nonchalant. Vi tar den för givet, och bör göra med all rätt.

Vi läser inte manualen till en dator om den inte fungerar, istället skriker vi svordomar till den och googlar sedan fram en lösning.

Internet finns alltid där. Det har blivit en del av oss på ett sätt som äldre generationer, trots idogt användande, inte kommer uppleva. Internet definierar oss.

För att tillfredsställa oss behövs det alltid någon form av spänning i tillvaron, någonting att leva för. Att bli någon tråkig, villkorslöst arbetande, vanlig Svensson med villa i förorten, stabilt pensionsspa-

rande samt en årlig resa till Grekland lockar helt enkelt inte.

Visst, unga har alltid en radikalare världsuppfattning än sina föräldrar, just på grund av sin frihet och ansvarslöshet. Således slår vissa frågor rot i deras hjärtan. Ett bra exempel är miljömedvetenhet. Men Generation Y har inte blivit någon försiktig varelse som av ren sjävlbevarelsedrift lever ett liv utan faror. Snarare den direkta motsatsen.

Vi lever i ett samhälle där de förändringar som sker är små, och där framtiden till största delen handlar om att lösa problemet med en sinande energikälla. Vi har passerat barriären som var millenieskiftet utan problem, varefter en viss terrorattack ställde till en del problem världspolitiskt. Och för tillfället genomlider världen en omfattande depression i äkta 30-talsanda. Optimism inför framtiden? Det är frågan…

text calle finnström illustration felix lindberg S. 21

OL fyller 50 år!

Då Låt oss dra tillbaka tiden för ett ögonblick. Närmare bestämt till begynnelsen, 1959. Osqledarens begynnelse alltså, du som är teknolog idag var väl inte ens påtänkt. Föreställ dig alla trötta fötter som släpat tunga skolböcker uppför Osquars backe, alla svettiga timmar som spenderats i tentasalar och inte minst alla glada gasquer som varit genom tiderna. Vi är omgivna av historia som vi inte reflekterar över i vår stressiga vardag. Jag träffade Henrik Eriksson, Teknisk Fysik -59 och numera lektor på NADA, för att ta del av en bit av denna historia. Jag kliver in i Henriks rum med frågeställningen: teknolog idag versus teknolog för ett halvt decennium sedan, och blir levererad en målande historia om en teknologs vardag på KTH 1959.

De mest påtagliga historiska minnen vi ser varje dag är naturligtvis campus i sig, och personligen tycker jag det är en inspirerande studiemiljö, men 1959 var man enligt Henrik av en annan mening: ”Nu ser det ut här som det gjorde 1917, men då jag gick här 1959 hade man förstört det gamla fina, det var ju så att 50 och 60-talet kännetecknades av en brist på känslan för det gamla, stora takmålningen i E1 hade man till exempel lagt ett undertak på för att slippa se eländet.” ”Men den viktigaste stora skillnaden är tidsandan, man uppfattade allting annorlunda på den tiden, undervisningen var egentligen precis samma sak. Newton har ju inte hittat på något nytt… Det som skiljde sig var synen på vad det går ut på, vad vi gör här.”

S. 22

Ja, vad gör vi här egentligen? Som teknolog år 2009 skulle jag vilja påstå att en viktig drivkraft är framtidsvisioner, och att kunna få ett utmanande och utvecklande jobb i framtiden (som förhoppningsvis också ger ett visst överskott i plånboken).

På Henriks bord ligger ett svartvitt fotografi. Det som slår en direkt är att killarna är slående lika varandra, alla i kavaj och allvarlig uppsyn. Det är ett klassfoto på alla som gick Teknisk Fysik -59, observera att de inte är fler än 25 till antal. Det som sticker ut är den enda kvinnan, numera Henriks fru Gerd som också jobbar på Nada (Henrik inflikar stolt att han minsann fick den enda tjejen). Det intressanta är att studera attityderna och framtidsvisionerna. Henrik berättar att karriär var mer för skådespelare, dåtidens ingenjör skulle mer vara en ”kugge

i samhällsmaskineriet, man var inte alls individualister”. ”Det var också så att man hade ett arbete då man kom ut och stannade på samma arbetsplats hela livet. Det var inte alls samma osäkerhet som idag om vad man ska göra – på gott och ont.” ”Den stora viktiga skillnaden tycker jag är att det fanns i princip inga invandrare och kvinnor, det var väldigt homogent.”

Han berättar också om de starka identiteterna på programmen – tekniska fysiker var precis som nu ”lite intelligenssnobbar, som om man ens kom till föreläsningen satte sig på första bänken och påpekade fel. Medan man på Bergs saknade helt den attityden, det var givet att man skulle köra vissa kur-

& Nu ser.” Detta kan man i och för sig konstatera att det lever kvar än idag även om många program tillkommit.

Nu till något ytterst väsentlig; gasquerna och livet utöver studierna. Självklart har det festats i alla tider, på den fronten har inte mycket ändrats. Däremot var idrott viktigare än idag och man hade prestigefyllda tävlingar programmen emellan. Henrik fortsätter: ”Kulturen var det dåligt med, nu är det bättre och det finns ju till och med en symfoniorkester som jag är med i.” Enligt Henrik har utbildningen blivit svårare, inte för att kurserna blivit svårare men för att livet utanför skolan blivit viktigare. Då var man färdig civilingenjör på fyra år och det var inte lika allmänt accepterat som idag att gå om eller plugga på halvfart. Dessutom började man ofta direkt efter lumpen. Det

var ett system som effektivt förde en framåt på ett helt annat sätt.

Har man som Henrik spenderat större delen av det senaste halvseklet på KTH har man fått se en viss utveckling i kultur och attityder. KTH och livet som teknolog har förändrats i takt med samhället, men i grund och botten är det samma innehåll i utbildningen.

Slutligen frågade jag Henrik vad han anser ha varit mest värdefullt med utbildningen. Och som så många andra civilingenjörer säger fick jag svaret att alla krångliga formler har han ju inte haft användning för (alltid lika upplyftande att höra inför en tentaperiod). Däremot lärdomen att ”allt går att räkna på”, och det är kanske en rätt träffande beskrivning av vad det hela går ut

på – då som nu. Ibland är det lätt att glömma bort vart vi egentligen är på väg, en liten tillbakablick på vad som varit kan hjälpa oss att se skillnaden och den utveckling vi är på väg mot. För hur definierar du dig själv?

Din karriär? Dina visioner? En liten reflektion är aldrig fel, och om du någonsin ser en vithårig lektor med glimten i ögat hasta förbi mot ytterligare en föreläsning, passa då på att fråga honom om vad som varit.

För det finns historia, och han vet om den.

text & foto sara dahlström mer ”då & nu” på osqledaren.se

S. 23

OL fyller 50 år!

”Tänk om dessa väggar kunde tala” Det har en tidigare styrelsemedlem i kåren sagt om kårhuset. Nu kan inte kårhuset tala. Men det kan Katinka och Gittan. De har jobbat på kårexpeditionen i 40 respektive 35 år och har sett och hört mer än många kanske känner sig helt bekväma med. Osqledaren gav sig självklart upp till kårexpeditionen för att få lite saftiga historier om vad som egentligen händer där uppe i kårhuset.

Först kanske vi ska börja med att utröna huruvida det faktiskt var bättre förr. Den eviga frågan som gäckat alla som någon gång varit inne i någon slags ålderskris är här högst aktuell.

Gittan och Katinka är överens om att kårstyrelsen förr var mer av en överklass.

För cirka 30 år sedan hade man smoking och när festen var på väg att börja tog man taxi ner till någon av Stockholms finare krogar. Man hade roligare förr. Det var inte lika bråttom med allt, man blev inte utbränd om man satt i styrelsen. Kårhuset var mer levande; det var innan ombyggnaden för cirka tio år sedan den självklara mötesplatsen för KTH:s studenter. Varje sektion hade en inmutad plats i kårhuset där man per automatik möttes.

Ett exempel på varför det var bättre förr enligt Gittan och Katinka, är att man till och med fick Göran Kropp att tala på kåren. Det är upp till läsaren att bedöma om detta är något som gör det bättre eller ej. Något som däremot är ett faktum är att man då hade ett permanent alkoholtillstånd och man hade regelbundna pubar på kåren.

S. 24

Man hade även en restaurang med konkurrenskraftiga priser samt kårbokhandeln.

Varannan fredag hade man Skutt, en dans/ disco som man var tvungen att köpa förköpsbiljetter till. Gittan och Katinka säger att det drog en stor skara människor och man köade på trappan varannan fredag för detta. Filmnämnden var aktiv och ordnade regelbundna filmvisningar.

Detta var innan tolvterminsregeln från CSN slog till, och helt plötsligt kunde man inte dra ut på studietiden så länge man hade lust med och festa istället för att plugga till tentor. Detta var innan kårhuset byggdes om för 100 miljoner och var stängt under en längre tid. Detta var när man hade åtta perioder per år och således kunde pressa in åtta tentapubar under samma tidsrymd.

Men jag lovade ju några saftiga historier, lite Se & Hör stoff à la Osqledaren. Gittan och Katinka har dock hjärta att leva lite efter parollen ”What happens in kårhuset…” Detta är kanske tur, de som hänger på kåren vågar ju då förhoppningsvis göra alla dumma saker som tonåringar och

KTH-studenter brukar göra. ”Tur att inte mina barn vet vad jag gjorde här” har flera högt uppsatta personer i dagens samhälle sagt om kårhuset. Men någon liten historia har vi naturligtvis.

John Ausonios, även känd som Lasermannen (och intervjuades i OL#7 06/07, reds anm.) har slagit en pling till Gittan och Katinka. Han tyckte att ett kårleg vore en fin grej att inneha och uttryckte sig ”som du kanske hört har jag hamnat lite i klammeri med rättvisan, så jag skulle vilja ha ett inbetalningskort”. Så var stolt över ditt kårleg, Lasermannen ville ha ett för att ta sig ut från Kumla.

Kårhuset är alltså en liten vetenskap i sig. Mycket har hänt. Mycket kommer förhoppningsvis hända. Katinka och Gittan sitter i kårexpeditionen och ler, men innerst inne såg jag på dem att de tyckte att det var bättre förr. När kårhuset var levande.

text henning alesund foto osqledarens arkiv

”

Osqledaren gör Osqledaren, nummer 7, 08/09.

KTH Kista

Osqledaren gör...

S. 25

Kista//revisited Okej, vi ger oss, vi erkänner vårt misstag, vi är inte mer än mänskliga. Vi åkte till Kista och vi gjorde FEL pub. ”HUR KUNDE NI???” har mången Kista-teknolog argt undrat via mail, på allehanda internet-forum och ansikte mot ansikte med vår stackars chefredaktör. ”Det här visar bara hur lite ni bryr er om oss!” har de sedan hävdat. Vilket såklart är så långt ifrån sanningen man kan komma. Så vi försöker en gång till, vi börjar om från början. Here we go.

Vi sitter på blåa linjen på väg ut till Kista.

Två vilsna pojkar från Valhallavägen. Det känns främmande och vi vet inte riktigt vad som väntar oss. För att citera Just D: ”Det kändes som om det tog minst halva dan” Väl framme vid Campus Kista blir vi inte mindre förvirrade. Vi tar oss in i rätt hus, Forum, men väl där inne strövar vi planlöst omkring, endast en ensam affisch ger oss en ledtråd om att vi är på rätt väg. Allt ser likadant ut, i alla fall för oss oinvigda. En norska upplyser oss om att hela huset delas av en osynlig men knivskarp linje. Går man fel kan konsekvenserna bli ödesdigra, vilket för oss in på varför vi är här.

Till ett liknande uppdrag i förra numret skickade Osqledaren två vilsna men glada byfånar. För dem blev det inte riktigt rätt, de tog inte bara fel bar utan även fel dag. Det är svårt att klandra dem; där de kommer ifrån finns det bara en bar per tätort men den har öppet dygnet runt eller så länge brännaren fungerar. Osqledaren valde därför denna gång att skicka sina Stockholms-born and raised-Valhallavägengringos för att göra jobbet rätt.

Efter att ha tagit oss igenom tre låsta dörrar hamnar vi i Elysium, IN:s (Sektionen för Informations- och Nanoteknik) sektionslokal. Där upptäcker vi att vi inte bara valt rätt bar och rätt dag utan även rätt vecka.

Just idag, tisdagen efter löning, satsar de

lite mera och har ett väldigt passande (med tanke på löning) tema för kvällen: Casino.

Vi står och observerar läget i lokalen och en stund senare hittar klubbmästaren oss och ger oss en kortare intervju. Klubbmästaren, som egentligen behöver vara hemma och plugga, är tvungen att rycka in på grund av det höga trycket i baren.

– I’m not even supposed to be here today.

Casinot erbjuder en pokertunering, black jack och roulette. Marker får man i baren när man köper något men vi kommer även undan med att bara le snällt som de söta gringos vi är. Vår favorit är lätt rouletten men det är tydligt att det inte är där de stora vinsterna finns. De riktigt stora travarna med marker hittar man på black jack-bordet där vi också hamnar till slut.

Det kurrar i magen och vi rör oss mot baren där det finns mat till otroligt studentvänliga priser. Vi börjar med att beställa in ett ben och en vinge. De smakar bra. En gammal stammis drar ett par sköna anekdoter och ser till att vi får the full IN-experience. Detta börjar med ”Lavalampan”, deras alldeles egna shot, och inte helt otippat ser den ut som en lavalampa. Den smakar mycket bra. Från deras stora terrass, där de förhoppningsvis snart har tillstånd, får vi in två grillmackor, varav en vegetarisk.

De smakar fantastiskt.

Intet ont anande blir vi medlurade i ett lokalt dryckesspel som kombinerar nytta

med nöje. Spelet hade inga förlorare men vi var klara vinnare. Flera leenden, mat- och ölbeställningar senare har vi nu samlat ihop till en gedigen hög marker och rör oss mot black jack-bordet.

Vår dealer kan inte bara spruta muffins utan även prata med spelare på deras hemspråk, kinesiska. De stora högarna med marker framför vissa spelare gör det uppenbart att deras hemliga språk utnyttjas för ohederliga syften. Fusk! Vi lyssnar uppmärksamt för att försöka genomskåda dem

”En norska upplyser oss om att hela huset delas av en osynlig men knivskarp linje.” och lyckas snappa upp ordet för sexton, vilket vi vinner deras respekt med och vi får lära oss säga tjugosex (som är ett dåligt resultat i black jack). Till bordet tillkommer en hederlig ung man som räknar kort, vi kontrar med att använda matematisk statistik.

Tack vare våra nya kunskaper i kinesiska blir vi stenrika men vi bränner hela förmögenheten på roulette. Great success!

Vilket också är ett betyg på kvällen. Vi blir kvar så länge att vi missar vår anslutande t-bana hem till Öfvre. Betyget på baren blir tjugosex på en sextongradig skala.

text & foto david goldea & frej naimi-akbar

osqledaren gör Osqledaren, nummer 7, 08/09. valhallavägen

S. 26

Osqledaren gör...

Valhallavägen Efter förra månadens kritikerrosade (tror vi i alla fall, vi läser inte mailen ni skickar till oss) recension av nordens största IT-campus har turen nu kommit till KTH:s kronjuvel, Campus Valhallavägen! Av utrymmesskäl har vi denna gång bestämt oss för att endast recensera pubarna istället för hela campuset (för de som absolut behöver veta så blev betyget AWESOME!!!). Let’s kick it! flyg t-centralen // drottning kristinas väg 29 // fredagspub lokal TC är sektionslokalernas Taj Mahal. Sjukt högt i tak, med en bar formad som en båts akter och en av Sveriges största baslådor (ja, den svarta grejen som hänger i taket fungerar och används normalt vid mindre än tio procent av sin maxeffekt). Förutom båt-baren pryder även andra fordon lokalen, som en p-lappad lastbilsfront och en helikopter som sticker ut ur väggen. Höjdpunkten är en gammal Arlanda-tavla som visar ölpriser, tunnelbanetider och sms som fulla teknologer har skickat till den. mat Flyg har satsat 100 procent på ölutbudet och därav bjuds det förutom standardtilltuggen som chilinötter även på ölkorv till ölen. För 20 spänn får man tre korvar, ett erbjudande som man helt enkelt inte får missa. öl Flyg stoltserar med över 34 olika ölsorter (varav förvånansvärt många belgiska) och vinner därmed även i denna kategori. Heta tips är Maredsous 10 (dubbelt så mycket promille för nästan samma pris) och Kwak (var beredd att lämna in en sko för att få dricka ur det tillhörande glaset). Även drinkutbudet är bra, if you’re into that kind of thing.

maskin smörjkammaren // brinellvägen 89 // fredagspub lokal Likt en värmestuga i Sälen ligger lokalen ute i skogen.

Det enda som faktiskt skiljer Maskins sektionslokal från en sådan är att man lätt kan trycka in 80 maskinteknologer som alla får sittplatser. Väggarna är ganska kala, men det är ändå rätt mysigt i lokalen, på ett öltält-oktoberfestligt sätt. mat Maskins matutbud liknar vilken barnfamiljs frysbox som helst – det finns massvis med Gorby’s piroger och Billy’s Pan Pizzor och det enda som saknas är glassen. öl Maskin stod för det billigaste priset för en Calle: ynka 15 riksdaler. För att vara ölhäfveriets hemmaplan så känns ölutbudet dock något blygsamt. Fast variation kanske inte spelar någon större roll om man ändå klunkar ölen på en sekund.

Huvudsaken är ju att man blir full, right?

osqledaren gör Osqledaren, nummer 7, 08/09. valhallavägen

S. 27 media/cl sloken // brinellvägen 26 a // tisdagspub lokal Udda veckor är det Media som håller i puben, jämna veckor är det CL. Efter en längre debatt om namnet, där CL försökte få igenom namnet Ordo, enades båda sektioner om namnet Sloken. Denna anekdot är också det enda som är ovanligt med lokalen, annars är den ganska standard. Ljudanläggningen duger, sofforna är bekväma att sitta i och microvågsugnar finns i överflöd. Belysningen var lite för dämpad, medieteknologernas Macar avger mer ljus än lamporna. Props till bartendern som lägger till I’m On A Boat i Spotify-spellistan på skribenternas önskan.

Mat Detta kan vara enda puben där mat-menyn är längre än öl-menyn. Pan-pizzor, piroger, chips, bullar... frågan är vad som inte erbjuds. Och svaret är: chilinötter. Underligt hur man inte inser hur mycket man älskar något innan det tas ifrån en. öl Jämfört med matutbudet är ölsortimentet blygsamt, mindre än tio sorter finns det att välja bland. Puben verkar satsa på kvalitet istället för kvantitet. Eller i alla fall stabilitet, för sorterna som finns är klassiker som Maredsous och Red Stripe, vilket räcker gott och väl för den okräsne teknologen.

fysik konsulatet // teknikringen 8 j // tisdagspub lokal Så fort man stiger in i Fysiks sektionslokal blir det uppenbart att de förutom kvantmekanik och öl även är väldigt förtjusta i trafikskyltar. Skyltar av olika slag pryder väggarna och har i några fall blivit modifierade på något fyndigt sätt. Är man trött på att plugga vid de läskigt skolbänks-liknande borden finns det möjlighet att glida över till soffhörnan för att spela Settlers eller något av de andra bordsspelen som fyller hyllorna. Konsulatet bjuder även på KTH:s enda toalett med ett trafikljus utanför.

data escapen // osquars backe 8 // onsdagspub lokal Det första som slår en när man kommer in är lukten. Och det andra och det tredje också. Efter ett tag lägger man märke till andra saker, som de schyssta sofforna och att alla sitter gömda bakom sina datorer. Men måste menyn hänga så högt upp att man bryter nacken när man försöker läsa den?

Mat Det bjuds på hemlagad mat för en billig peng, 30 riksdaler närmare bestämt. Vid recensionstillfället bjöds det på en mastodontmacka, som för övrigt var den enda Macen i hela lokalen. Oh snap! öl Ett respektabelt ölutbut, med exotiska sorter som Brahma (Brasilien) och Kronenbourg 1664 (Frankrike). För teknologer som av någon anledning inte uppskattar att dricka öl finns det även diverse cidersorter och drinkar att välja bland.

Mat They got them cheeseburgers man, och för tio kronor extra får man en tallrik pommes också. Har man riktigt tur råkar man gå dit när de har grillen framme och då bjuds det på allt från potatissallad till kött i alla dess olika former. Hittills enda sektionen som mutar skribenterna med mat... heads up till andra sektioner; se och lär! öl Trots att det finns en viss diskrepans mellan ölmenyn och kylens faktiska innehåll finns det inget att klaga på hos Fysiks ölutbud. Både självklara klassiker som Calle och lite mer anoynyma underdogs som Hoegaarden finns representerade.

Höjdpunkten på menyn är dock Fysikölen. Inte för att den är särskilt god eller för att flaskan är speciellt snygg. Men vilken sektion har inte våta drömmar om att ha en egen ölsort?

Well, Fysik made that dream come true. Förutom öl finns det även ett respektabelt utbud av olika whiskeysorter.

TEXT & FOTO ALEX BILEDT & JOHANNES KOCH KARTA ÖVER PUBARNA PÅ OSQLEDAREN.SE

nöje Osqledaren, nummer 7, 08/09. musik: dundertåget

S. 28

Dundertåget

Svenska Thunder Express bildades som ett projekt vid sidan om Hellacopters av deras gitarrist, Robert ”Strängen” Dahlqvist. Efter Hellacopters splittring förra året bytte de namn till Dundertåget och började spela rock på svenska.

Osqledaren fick träffa Strängen innan deras spelning på Debaser tidigare i vår.

Först den obligatoriska frågan: hur känns det inför kvällens spelning?

– Det är lite nervöst att spela hemma i Stockholm, men det känns bra! Vi är otroligt laddade.

Hur brukar ni ladda inför spelningar?

Slagsmålsklubben har ju till exempel gjort sig kända för att alltid vara apraka på scen. Festar ni till det innan också?

– Njäe, vi värmer upp lite innan bara.

Försöker slappna av. Det är inte så att vi gör raketen direkt. Men det är klart att vi festar ibland också. Och vi är ganska bra på det, hehe.

Har du något tips på några bra ölhak för teknologer som är nya i stan?

– Det finns ett ställe på S:t Eriksplan som heter Restaurang Peppar. Dit går man om man vill ha jävligt kul och lyssna på bra musik. God mat och billig dricka dessutom.

Hjälmaren i Årsta är ett annat ställe. Skönt ställe om man gillar att dricka billig öl och att kolla på alkisar.

Många amerikanska hip-hopare har ”hiphop-beefs” med varandra. Till exempel 50 cent och The Game. Har ni i Dundertåget något motsvarande? Med Håkan kanske?

– Ja, Soundtrack Of Our Lives, dom jävl… nä, jag skojar. Det har vi inte, och Håkan gillar vi. Han är väldigt trevlig faktiskt.

Skulle det vara något så är det alla eventuella vit makt-band. Dom gillar vi inte.

Ni sjunger på svenska och det är bara typ dansband som gör det. Vad har ni fått för respons på det? Och var kommer namnet ifrån?

– Vi har fått bra respons överlag. Det görs ju inte så mycket rock på svenska idag. Och angående dansband… den jävla skiten kan ni spränga i luften! Namnet kommer från

en låt med MC5 som heter Thunder Express. Vi tyckte det lät ballt på svenska och dessutom såg det bra ut i tryck.

Några ingenjörer från KTH har varit med och utvecklat Spotify och ni finns med där. Är det något som ni eller skivbolaget valt?

– Nej, det är vi som valt det. Vi tyckte det var ett bra sätt att nå ut till folk. Däremot tycker jag det är ett väldigt tråkigt sätt att lyssna på musik. Hela grejen med omslag och att göra bra inspelningar i studio går liksom förlorad om man bara lyssnar på den i datorn.

Nu har domen mot The Pirate Bay kommit. Vad har ni får åsikter om det? Har ni påverkats av fildelningen och vad tycker om ni om folk som laddar ner er skiva?

– Vi är inte ett så stort band så vi har inte påverkats märkbart av det. Däremot tycker jag som sagt att det är väldigt tråkigt att folk hellre lyssnar på dåliga mp3-filer när man lagt ner mycket tid och pengar på att göra bra inspelningar. Dessutom tycker jag det är snålt om man inte kan betala nio kronor för att köpa en låt.

Slutligen, ni är ju rockstjärnor och de som ska läsa det här är teknologer. Alla vet att teknologer inte får några brudar, så har ni något spontant tips för att hjälpa dem på traven?

– Jaa, det vanliga, ni vet. Börja spela gitarr och slappna av lite. Det löser sig. (…) Eller vänta, spara ut håret för tusan! SKAFFA LÅNGT HÅR!!! Och köp några Kiss-skivor! LOVE GUN! Köp den!

text & foto niklas schmidt lyssna på ”ifrån mig själv” och ”onda dockan” (från nya albumet ”skaffa ny frisyr”) se dundertåget 12 juni spelar de på where the action is (stora skuggan/universitet) fler bilder på osqledaren.se

nöje Osqledaren, nummer 7, 08/09. ol i världen: moskva

S. 29

Moskva —extremernas stad

Osqledaren har besökt staden som snart ska vara värd för Eurovision Song Contest.

Moskva rymmer både överflöd och misär.

Moskva har alltid fascinerat mig.

Staden är antingen väldigt ståtlig och imponerande eller grå och fallfärdig. Tunnelbaneperrongerna är utsmyckade med konst och kristallkronor, medan själva tunnelbanan ser ut att ha skrotats flera gånger om och sedan tvingats tillbaka i tjänst. Färgsprakande lyx möter trist förfall. I guideboken beskrivs Moskva som en stad av motsägelsefulla superlativ och det är nog just det som fascinerar, kontrasterna.

Mitt första tips är att skaffa Visa i god tid om du inte tar hjälp av en resebyrå, rysk byråkrati är omständig. Mitt andra tips är att skaffa ett internationellt studentkort, för Ryssland är en dyr stad och exempelvis entréavgifter är ibland rejält rabatterade för studenter. Mitt tredje och sista tips är att du lär dig några fraser på ryska. Väldigt få ryssar talar engelska och väldigt många är motvilliga att hjälpa en borttappad turist, Moskva kallas inte den mest ogästvänliga staden för inget.

Det effektivaste sättet att ta sig fram är med tunnelbanan. Priset är lågt, cirka fem kronor per resa, och aldrig behöver man vänta längre än två minuter på ett tåg (det finns ett tidtagarur på varje perrong som tar tid mellan varje tunnelbaneavgång). Stationshusen är utmärkta med ett litet rött M, något som kan vara lätt att missa om man inte är uppmärksam.

Ska man bara en kort bit kan man ta sig fram till fots, men staden är inte byggd för fotgängare. Sexfiliga motorvägar i alla riktningar och enda sättet att ta sig över, om man inte är våghalsig nog att bara springa, är genom viadukter eller över broar, som ligger med väl tilltagna mellanrum.

Arbat, gamla staden, är det närmaste man kommer ett traditionellt turiststråk.

Där kan man hitta billigare souvenirer och kul presenter. Shopping är annars en lyx i Moskva, varuhusimperialismen har fått blomma ut i sin fulla prakt. Du finner samma varumärken som i Los Angeles och Bangkok.

Lite kul kuriosa är att Moskva sägs vara den stad som har flest miljonärer i världen.

Ryktet säger dessutom att Armani-butiken säljer näst bäst i världen – bara den i Tokyo säljer bättre.

I Arbat ligger Hard Rock Café som har en väldigt prisvärd frukost och är allt annat än det ”barnkalas tillhåll” det är hemma i Stockholm. Bland andra spelar Bruce Springsteen och Neil Young där senare i sommar.

Kreml, Röda Torget och den okända soldatens grav ligger alla inom gångavstånd från Arbat och kan klaras av i samma veva.

Vid Röda torget ligger också GUM, det statliga varuhuset. Förr symboliserade det

allt som var dåligt med sovjetisk shopping med tomma hyllor och långa köer, men idag är det ett av de mest exklusiva varuhusen med över tusen butiker.

En höjdpunkt på resan är ett före detta bussgarage som byggdes om till konsthall så sent som hösten 2008, The Bakhmetevsky Garage. Lokalen omfattar hela 8 500 m2 och är störst i Moskva. Garaget som ursprungligen designades av arkitekten Konstantin Melnikov var det enda privatägda huset som uppfördes under Sovjet tiden.

Ett unikt cylindriskt hus som fortfarande finns kvar i Arbat.

Utställningen som pågår nu innehåller verk av konstnärer från hela världen. Från Paul McCarthy och Mike Kelley till Subodh Gupta och innehållet varierar från utbrända bilar till en 78 minuter lång dokumentär om det kalla kriget. Det finns även ett prisvärt fik för trötta fötter och en bokhandel för inspirerade sinnen.

Att fullt greppa en stad som Moskva och ta del av dess minst sagt varierande utbud kräver mer än bara en helg. Men för egen del får det bli i små doser, för man blir lätt överväldigad av alla superlativ.

text & foto kim dahlgren-strååt

THS sida Tack för mig!

Klockan är 01:59 och jag sitter just nu med det sista på THS sida i Osqledaren. Jag sitter här och reflekterar över det gågna året från mitt, kanhända trångsynta, näringslivsfokuserade perspektiv.

Man kan ju onekligen säga att det varit ett omvälvande år. Från en riktig konjukturstopp rakt ner i avgrunden. Från att företagen praktiskt taget slet i oss till att man får höra det klassiska: ”Just nu rekryterar vi inte men det skadar aldrig att ladda upp ett CV” Jag tänkte diskutera det uttjatade ämnet om hur man kan stärka sin position i jobbsökandet. Detta är ingen uppmaning eller något facit; bara just en diskussion.

Givetvis förespråkar jag att gå på kontaktskapande event, det är naturligt för mig. Det är det inte för alla, för ett par veckor sedan hamnade jag i en ganska utdragen diskussion med en kollega kring detta. Min kollega såg inte syftet med att gå på till exempel arbetsmarknadsdagar. Han brukar få ett gäng visitkort men det hela resulterar alltid i att han får en uppmaning att ladda upp sitt CV på företagets hemsida. Absolut! Det hade han nog listat ut själv om han gick in på deras hemsida på egen hand, vi talar trots allt om en av de främsta hjärnorna i samhälllet, det vill säga en KTH:are. Varför skall då denne, över genomsnittet, intelligenta människa gå dit?

Mitt svar på det är baserat på vart i sin utbildning man är. För till exempel en student som läser andra året är det ett ypperligt tillfälle att se vad det finns för typer av jobb. Kanske hittar denne student sitt drömjobb och hoppsan! ”Jag läser visst fel utbildning! Dags att byta!”

En sistaårsstudent då? Varför skall han/hon gå på en arbetsmarknadsmässa? Vad säger man till en företagsrepresentant? Jag läser ditten och datten, vad finns det för möjligheter för mig på ert företag? Vem kan jag ringa? Njaaa, en del av dessa frågor är

säkert bra men tänk om lite: Tänk mer ”business”. Du är inte på en mässa för att se vad som erbjuds dig, du är på ett dubbelriktat säljmöte! Företagen säljer in sig till dig, de säljer in sig till alla för de har förstått vad det hela handlar om. Talar du gott om ett företag som du kanske inte ens har rätt kompetens att arbeta hos så kommer det säkerligen smitta av sig på en kamrat som kanske är detta företags drömanställda. Spinn-off-effekten kan vi kalla det. Jag misstänker att ni inte blir förvånade om jag säger att det fungerar åt andra hållet också. Hör och häpna men företagsrepresentanter talar faktiskt med varandra! Gör du ett väldigt bra intryck hos Ericsson men är klippt och skuren för Volvo så kan jag sätta en del pengar på att Volvo för reda på vem du är. Hur kan man sälja in sig då?

Det finns säkert 200 personer till inom en 200 meters radie som läst i princip samma saker. Men det finns ingen som är DU! Vad gör du på fritiden som skulle kunna göra dig unik? Har du kanske arbetat extra inom ett område som kan göra dig ovärderlig? Engagemang vid sidan av studierna? Rannsaka dig själv och lyft upp dina absolut starkaste sidor och förmedla dem.

Och glöm inte: Om du exempelvis skall sälja en dammsugare så frågar du inte kunden varför dammsugaren är perfekt för kunden, du berättar det! Lyckas du sälja in dig ordentligt är jag rätt säker på att du får den där lilla extra hjälpen som behövs för en anställning.

Jag vill avsluta med ett stort TACK till Näringslivsgruppen för ett riktigt kul år! Ni är bäst! Jag vill även rikta ett stort TACK till de studenter som besökt THS Näringslivs event!

Peter ”Vi är alla dammsugeförsäljare” Stier Näringslivsansvarig, THS Ledningsrupp Ordförande, Näringslivsgruppen

THS Idrott Den 25 april gick årets omgång av KTH-mästerskapen i basket av stapeln i Tibblehallen. 12 förväntansfulla lag infann sig på morgonen i hallen och vi fick se några mycket rafflande matcher spelas. Till slut gick segern till det sammanslagna laget från IN och Elektro- sektionen, efter en värdig match mot Maskin. THS hälsar grattis till segrarna och hoppas att de andra återkommer för revansch nästa år!

Lördagen den 15 maj kommer den sista och avgörande grenen i KTH mästerskapen att avgöras. Denna gång är det Fotboll på Gärdet som gäller. Är du intresserad av att delta? Anmäl dig till din sektions idrottsnämndsansvarig på studs! Är du snarare en soffpotatis som tycker om att titta på fotboll, men inte spela själv? Kom förbi Gärdet under dagen med en filt och en picknickkorg så kan du njuta av en förhoppningsvis fin vårdag, samtidigt som du kan heja fram din sektion till seger!

THS Idrott söker en projektgrupp!

Brinner du för idrott och vill entusiasmera fler studenter att bli intresserade? Är du ledsen över att THS rugbylag och karateklubb har försvunnit, eller tycker att just din idrott aldrig blir uppmärksammad bland THS aktiviteter? Saknar du någon att prata sport med, eller tycker du att det är alldeles för lite tävlingar sektionerna emellan? THS idrott är en helt nystartad grupp, som kommer att samordna och ha hand om idrottsverksamheten på kåren. Just nu söker vi nästa års projektgrupp. Är du intresserad av att vara kårens nya idrottsansvarig, ansvara för spons och PR till idrottsevent, vara tävlingsansvarig för KTH-mästerskapen, eller på annat sätt tror att du kan bidra med dina talanger till gruppen, maila idrott@ths.kth.se.

Gratis SEX(-saker)!

Kondomer är dyra och studenter är fattiga, och därför har Kåren fixat så du kan ha säkert sex utan att behöva betala ett öre. Attiraljerna finns att hämta på KårX. Se THS hemsida för KårX öppettider!

LÖK

outro Osqledaren, nummer 7, 08/09. squvalp 2009

LÖKARLYAN

(massor) fler filder på osqledaren.se

S. 31

MEST PUCKADE BIDRAGET

SVEN

2GUYS1SPOON

SKEDNING VID OL:S BYGGPLATS

REGNI

GT

RIVNING

BEST IN SHOW

DJUR KAN OCKSÅ SKEDA

Fira 50 år med Osqledaren.

Klipp ut, fäst ett lagom långt gummiband i öronen, bär masken.

Glöm inte att göra hål för ögonen. Glöm inte heller att leva dig in i rollen. Fira 50 år!

illustration aron lind

B Posttidning Osqledaren, THS, 100 44, Stockholm