OL 09/10 #1

OL

OSQLEDAREN I NUMMER 1

Vad händer med KÄRNKRAFTEN?

2009/2010

FAMILJEN

Välkommen

Καλώς ορίσατε!

Bienvenidos

Benvenuto Tervetuloa

Welkom

Bemvenido

Willkommen Üdvözöljük

Welcome

Bienvenue

KTH Royal Institute of Technology is more international than ever. This autumn close to 2300 foreign students from over 100 different countries will arrive. Take the opportunity to get to know some of them!

It is here at KTH your worldwide network will take shape.

Do you want to know about international activities at KTH? Sign up at iCampus@ths.kth.se for information about exchange studies, parties for foreign and domestic students, international projects, competitions et cetera. For more information see www.ths.kth.se.

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

Innehåll

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010 04 LEDARE

06 08 12

OL-GUIDEN FRÅGA FYSIKERN DE SOM INTE FÅR LÄSA PÅ KTH

30

FESTIVALSOMMAREN

14 18 22 28

NYA SLUTFÖRVARINGEN EXPERTSPALTEN EFTER HÄRDSMÄLTAN STUDENT & EGEN FÖRETAGARE

26 18 22 30

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE GRAFISK FORMGIVNING & LAYOUT OMSLAG MEDVERKANDE I DETTA NUMMER REPRO OCH TRYCK PAPPER ANNONS KONTAKT VARA MED?

Marina Rantanen Marina Rantanen Marina Rantanen Henning Alesund, Jonas Gunnarsson, Sara Gustavsson, Johannes Koch, Aron Lind, Felix Lindberg, Eva Olsson, Hanna Pettersson, Marina Rantanen, Sara Eriksson, Anna Wahlberg, Mikael Juntti, Calle Finnström, Sara Dahlström Wallin & Dalholm Boktryckeri AB Inlaga: Multioffset 100 g, Omslag: Multidesign Original white 240 g Tomat Annons & Reklambyrå, www.tomat.se eller info@tomat.se 08/070-790 98 70, osqledaren@ths.kth.se, www.osqledaren.se Postadress: Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se

3

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

4

Ledare

V

ad är en nörd? Vilka egenskaper är det man har visat prov på för att bli kallad nörd? Jag läste nyligen igenom mitt hälsningsbrev, som publicerades i Osqledaren nr 7 08/09 och fastnande vid att jag jag kallade mig själv ”nördreporter”. När blev jag en nörd?

Vilka människor är det som blir nördar?

Datanörd har man ju hört några gånger, men inte till exempel shoppingnörd. En specialkompetens eller ett särskilt intresse är alltså inte enda markörer för nördskap. Vore det så, verkar fotbollshuliganer snarare vara slagsmålsnördar än något annat. Appropå fotboll och nördar: en dag då jag fortfarande gick på högstadiet bar jag en egenhändigt skapad t-shirt med texten ”Är fotboll en sport?” skrivet tillräckligt stort och tydligt för att ingen skulle missa det. Den dagen resulterade i ett smärre krig mellan mig och praktiskt taget alla (pojkar) som läst på min t-shirtbeprydda mage.

Tydligen var det inte okej att ställa sådna frågor eftersom man då ifrågasatte ett helt gäng tonårspojkars oförhandlingsbara livsstil och mer eller mindre alltså ägnade sig åt hets mot folkgrupp.

Den hetska debatten svalnade dock efter någon timme och det hela verkade blåsas av sakta men säkert. Utan att tänka mig för kallade jag då någon av pojkarna för fotbollsnörd.

Ett fantastiskt smart drag av den som tycker om evighetsbråk som inte ser ett slut; alla som orkat stanna kvar så länge och fortfarande var i närheten, surnade till på nytt.

Man kallar inte en fotbollskille för nörd. Det är värre än att kalla en svensk för rasist. Har en datanörd någonsin blivit så arg av att kallas nörd? Någonsin? Knappast. Som teknolog tycker jag till och med om ordet; att vara nörd är liksom att ha funnit sitt kall. I en tid då utbrändhet och framtidsångest drabbar var och varannan människa är nöjd med att vara nörd, det är ett intyg på att jag vet vad jag tycker om, något alla borde unna sig.

I år kommer OL att kretsa mycket kring vad jag tycker om, så 09/10 kanske blir ett nördigt år för Osqledaren trots allt.

Marina Rantanen, Chefredaktör 09/10

Är du redo att forma framtiden tillsammans med oss?

Ligger miljöfrågorna dig varmt om hjärtat?

Vill du arbeta i en internationell koncern med kollegor över hela världen?

Söker du personlig utveckling och en värld av möjligheter?

Då vill vi bara tipsa dig om Alstom.

Alstom är ett globalt företag med 70 000 anställda i 70 länder världen över. Verksamheten spänner över ett brett område, från kraft till transport. Kraftområdet omfattar nya kraftverk, moderniseringar och uppgraderingar av befintliga kraftverk samt ett omfattande miljöarbete, med lösningar för rökgasrening och forskning för att utveckla metoder för bland annat koldioxidavskiljning.

Transportområdet inrymmer det mesta som har med spårbunden trafik att göra; spårvagnar, höghastighetståg (Alstom är världsrekordhållare med 574,8 km/h!), signalsystem och kringutrustning. I Sverige finns många olika exempel på tåg från Alstom. De mest kända är de gula tågen som trafikerar Arlandabanan, de nya pendeltågen i Stockholm och dubbeldäckarna i Mälardalen.

Många nya utmaningar väntar oss framöver, och vi behöver bli fler. Känner du dig redo att möta en värld av utmaningar i ett världsledande miljöföretag, då kan Alstom vara rätt för dig. Och är du en nyfiken person, språkkunnig med ett engagemang för miljö och människor, då kan du vara rätt för oss.

Om du vill veta mer om vad Alstom gör, besök vår hemsida: www.alstom.se eller www.alstom.com.

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

OL-guiden T Hur man ställer en tuppkam

6

2. Visualisering och klippning

3. Behandla håret

Låt håret växa ut efter eget tycke, sträck upp håret med hjälp av handen för att uppskatta kammens blivande höjd. Skaffa hårspray, en tättandad kam och eventuellt hårfärg. Observera att sprayfärg är smidigast för den som vill kunna byta ofta samt slippa riskera att bleka håret innan färgning.

Bestäm dig för vilken typ av tuppkam du vill ha och försök att skapa en bild av den för din inre blick. Observera att en för tunn eller för bred kam kan vara svår att ställa. Fukta sedan håret och raka bort överflödigt hår, använd hårspännen för att hålla undan hår som ska sparas.

Duscha för att bli av med de lösa hårstråna som fastnat vid rakningen.

Färga nu eventuellt håret. Torka håret ordentligt; låt det lufttorka tills det är helt torrt eller använd hårtork. Blött hår tynger ner håret och gör kammen svår att ställa.

4a. Att ställa en kort tuppkam

4b. Att ställa en hög tuppkam

5. Sista touchen

Om tuppkammen är 15 cm eller kortare: ta tag i en handfull hår, sträck det uppåt och börja tupera (dvs kamma “i fel riktning”) tills håret “står”, börja med håret framme vid pannan och arbeta dig bakåt. Spraya kontinuerligt med hårspray. Torka med hårtork.

Om tuppkammen är mer än 15 cm: klipp till en bit kartong enligt den form din tuppkam skall ha, se till att den följer din huvudform. Vinkla huvudet horisontellt och kamma håret jämnt över kartongen. Spraya håret rikligt med hårspray. Eventuellt måste du även limma kammen. Torka med hårtork.

Kamma eventuellt håret efter att hårsprayen torkat och kammen verkar hållfast, för att få kammen att se rakare och mindre tovig ut.

1. Förberedelser

TEXT & ILLUSTRATION: MARINA RANTANEN marina.rantanen@osqledaren.se

Hur man stavar på r yska Michael Jackson: Майкл Джексон - Majkl Dschekson Beatles: Битлз - Bitlz John Lennon: Джон Леннон - Dschon Lyennon Paul McCartney: Пол Маккартни - Pol Makkartni Kapstaden, Cape Town: Кейптаун - Kejptaun

Paris Hilton: Пэрис Хилтон - Päris Chilton Piratbyrån: Пиратское бюро - Piratskoye bjuro KTH: Королевский технологический институт - Korolevskij Technologitjeskij Institut Osqledaren: Оскледарэн - Osklyedarän

TEXT & ILLUSTRATION: JONAS GUNNARSSON jonas.gunnarsson@osqledaren.se

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

Copyright Tesla Motors 2009

Trendspotting Ekotrenden frodas än Tesla Motors gick under sommaren med vinst för första gången sedan företaget bildades 2002. Det är den sportiga Tesla Roadstern som tagit företaget till dess nya höjder och trotsar såväl finanskris som de i allmänhet sjunkande föräljningsiffrorna i bilbranchen. www.teslamotors.com

Copyright Louisiana 2009

Copyright SPRANQ 2009

Det Holländska företaget SPRANQ har utvecklat en miljövänlig font genom att göra små hål i gratisfonten Vera Sans. Idén är att hålen ska minska förbrukningen av toner och på så sätt spara både på miljön och plånboken. www.ecofont.nl På muséet Louisiana utanför Köpenhamn pågår sedan i maj utsällningen ”Fremtidens arkitektur er grøn” om hållbara lösningar inom byggande och boende. Utsällningen pågår t.o.m 4/10 2009. www.louisiana.dk TEXT: MARINA RANTANEN

marina.rantanen@osqledaren.se

7

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

8

Professor Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. Även detta läsår svarar Göran på dina frågor om stort och smått. Har du en fråga till Göran? Maila den till osqledaren@ths.kth.se FRÅGA

Hej Göran!

Ibland när man knackar en sked i botten av en tekopp fylld med varmt vatten, så verkar tonen som uppstår ändra sig för varje knackning, alltså bli ljusare och ljusare för varje knackning, men om man efter några knackningar rör om i koppen så återställs tonen till den mörkaste man hade i början. Vad beror detta på? /Tomas

Fråga Fysikern

FOTO MARCUS BLOM

SVAR

Hej! I sanning ett märkligt fenomen. Har själv labbat en del och först kunde jag inte uppfatta fenomenet alls, men sedan bytte jag kopp och vips gick det bra! Fyra saker kan man observera: 1) Det måste vara porslinskoppar. Glas och plast funkar inte 2) När koppen blivit genomvarm märks inte fenomenet.

3) Ju tjockare kopp, desto tydligare märks fenomenet.

4) Om man använder vatten som fått koka länge märks det inte.

Slutsatsen av detta tror jag är att det beror på spänningar som byggs upp i materialet i kombination med de små luftbubblor som avsätter sig på koppens insida. När man knackar i koppen relaxeras en del spänningar och tonen ändras. När man sedan rör om lossnar ju många av bubblorna och rör sig upp mot ytan.

Om man använder långkokt vatten är all gas bortkokt och det blir inga bubblor.

När koppen sedan är genomvarm är spänningarna mycket mindre eller helt borta.

Men, som det brukar stå i forskningsanökningar, detta är bara inledande försök. Vi behöver minst två doktorander och en professor på deltid för att slutgiltigt kunna avgöra orsaken. ...eller också är detta redan ett välkänt fenomen för någon. Hör av er/dig i så fall.

Fler frågor och svar finns på osqledaren.se.

Nymble byggs om NYTT CAFÉ OCH NY RESTAURANG PÅ KÅREN Den 31:a augusti slog dörrarna upp på THS nya café och intresset har varit stort. Caféet ligger på gatuplan i Nymble i lokalen intill kårhusets ingång på Drottning Kristinas väg 19 och drivs nu för första gången på länge i kårens egen regi. Det är THS:s ledningsgrupp med före detta vice ordförande Måns Östgren, nya vice ordförande Jana Emmerich samt kanslichef Marianne Fridborn som har hållit i projektet.

Det har varit många turer kring caféerna och restaurangerna i Nymble och deras närvaro i huset har länge varit antingen knapp eller ickeextisterande sedan HÖRS (Högskolerestaurangen AB) drog sig ur för ett par år sedan. Att ingen restaurangverksamhet bedrivits har också inneburit att THS blivit av med sitt tidigare permanenta utskänkningstillstånd, varför också pubar blivit mer sällsynta på Nymble det senaste året. Nu har THS slagit näven i bordet

och bestämt sig för att driva alltihop själv, så att man delvis kan se till att en restaurang startas överhuvudtaget, men också så att man kan kvalitetskontrollera och styra verksamheten lättare. Till sin hjälp har man tagit Lotta Voltaire, som är känd för en rad kokböcker och matcaféer på olika håll i södermanland, för att utforma menyéer och liknande. För att göra affären effektiv ska köket i Nymble byggas om under hösten.

Köket är i dagsläget för stort för att vara lönsamt. I och med ombyggnaden kommer man också att göra plats för kårbokhandeln, som alltså efter flera år i huset på andra sidan Drottning Kristinas väg, flyttar in i kårhuset igen.

När man får avnjuta en nylagad lunch från Nymbles kök nästa gång är ännu osäkert. Tillsvidare får man nöja sig med sin microvärmda matlåda och kanelbulle från caféet.

TEXT: MARINA RANTANEN

marina.rantanen@osqledaren.se

Hur reser vi i framtiden? Hur kommer vägarna att se ut? Det är vi intresserade av eftersom vi är specialiserade på att bygga och sköta om Sveriges vägar och infrastruktur. På Framtidsresan får du besvara framtidsfrågorna och se hur framtiden kan bli. Välkommen att kliva ombord på svevia.se!

Alltid på väg

EHRENSTRÅHLE BBDO

Nu avgår Framtidsresan från svevia.se

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

Armada står pall för krisen

10

TEXT: ANNIKA TÄNGMARK studiesocialt@ths.kth.se ARMADA, THS ARBETSMARKNADSDAGAR, är trots lågkonjunkturen fortfarande hett hos företag och studenter. Mässan har två starka huvudsamarbetspartners i Vattenfall och Ericsson och är totalt på väg mot ca 150 anmälda företag, det vill säga ungefär lika många som förra årets mässa, som såldes in under ett betydligt bättre konjunkturläge.

KTH-studenter har dessutom så här långt visat rekordstort intresse för att delta i skapandet av vad som planeras bli de bästa arbetsmarknadsdagarna någonsin. Armada spanar nu efter cirka 200 Armadavärdar för att komplettera det hittills 50 personer starka Armada-laget. Värdar kan dels delta i skapandet av själva mässan, men också i arrangerandet av fester och events. Anmälningsperioden för värdar är den 7-24 september och anmälan sker på armada. nu! Årets Armada bjuder även på en präktig nyhet i form av en ny onlineportal för Armada 2.0. I Armada 2.0 kommer studenter att hitta massvis med information om alla företag som deltar på Armada och möjligheterna som de erbjuder (jobb, exjobb etc) i ett extremt lättillgängligt system som dessutom innehåller ett gäng än så länge okända, men helt otroligt grymma, finesser!

Följ Armada på armada.nu och på campus i höst!

TEXT & FOTO: ANDERS OLSSON armada@ths.kth.se

THS idrott

Under Kårensdag fick besökarna chansen att bekanta sig med den nyligen uppstartade nämnden THS idrott.THS idrott försöker ta tillvara på idrottsintresset bland THS medlemmar. Under året kommer regelbundna motions- och träningspass att hållas, vilka toppas med tävlingar mellan sektionerna i THS idrottsmästerskap. Läsårets grande finale blir att representeraTHS och KTH i Studentiaden 2010 där vi i grenar som innebandy, fotboll, badminton, basket, volleyboll med mera, tävlar mot cirka 1000 andra studenter från olika skolor i Sverige. Du som missade montern eller av någon anledning inte besökte Nymble under dagen kan läsa mer om THS idrott på hemsidan. http://www.ths.kth.se/sv/noje-fritid/ ths-idrott

THS idrottsmästerskap

Så inleds äntligen ett nytt läsår, och med det en ny omgång av THS idrottsmästerskap. Kampen mellan sektionerna är åter igång. Din studentkår, THS, anordnar tillsammans med sektionerna turneringar i de lagidrotter som är populärast bland studenterna.

Under ett läsår hinner vi tävla i fem till sex grenar och resultatet publiceras naturligtvis här i Osqledaren.

Rösta på THS webplats vilka grenar du helst vill se i THS idrottsmästerskap 09/10.

Nytt för i år är att guldstjärnor delas ut till sektionerna för bland annat bästa arrangemang. Nu har du en chans att visa att det är Din sektion som är den främsta inom sport. Mer information samt datum för första deltävlingen publiceras på THS webplats.

Kontakta idrottsansvarig på din sektion för anmälan. http://www.ths.kth.se/sv/noje-fritid/ths-idrott

THS har en egen radiokanal

Du kan höra THS radio alla dagar i veckan på frekvensen 95,3 Mhz. Sändningarna sker från den egna studion i kårhuset Nymble.

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

THS, vad är det?

Vad gör ni på THS egentligen? /Teknolog Det är en fråga som nog många undrar över, men som få vågar ställa. Signaturen Teknolog hade tidigare i år satt upp en lapp med sin fråga i inforummet, nu sitter lappen inramad på ledningsgruppens rum i Nymble. Vadå ”ledningsgruppen”? tänker du kanske nu. Vad är det för något pch varför har de ett eget rum i mitt hus? Nymble tillhör varje THS-medlem och alla borde veta var såväl inforummet som ledningsgruppens rum är, men endast en bråkdel gör det. Vad vet du om

THS? Följ Teknologs exempel och skriv en egen lapp eller läs Osqledarens intervju med dem som styr och ställer på kåren. Vad går medlemsavgiften till? Varför är det så svårt att få en trevlig tordagsöl på Nymble en solig hösteftermiddag? Varför finns ingen restaurang och hur kommer det sig att ingen tar tag i mikrovågugnssituationen? Osqledaren har ställt frågorna medlemmarna vill ha svar på.

Gå in på www.osqledaren.se

11

12

FOKUS

Vem får plugga kärnteknik på KTH? TEXT: ANNA WAHLBERG

anna.wahlberg@osqledaren.se

DAGENS NYHETER PUBLICERADE DEN 21 JULI ÅR EN ARTIKEL MED RUBRIKEN ”IRANIER STÄNGS UTE FRÅN HÖGSKOLOR” och en liknande - ”Iranier stängs ute från utbildning” - fanns i Svenska Dagbladet samma datum. På Sveriges Radios hemsida finns dessutom flera artiklar i samma anda, bland annat en med rubriken ”Iranier portas från högskoleutbildningar”. Dessa uppseendeväckande rubriker väcker många frågor. Vad handlar det om? Får Iranier inte studera vid svenska högskolor? Hur är det här på KTH? Den här artikeln försöker besvara några av frågorna.

Historien bakom artiklarna som de stora dagstidningarna publicerade startade med ett brev som Svenska säkerhetspolisen (SÄPO) skickade ut till Högskolor och Universitet i Sverige för ungefär ett år sedan. Syftet med brevet var att uppmärksamma ett nytt direktiv från EU. Redan 2006 bestämde FN:s säkerhetsråd att införa åtgärder mot Iran med anledning av de frågetecken som finns runt landets kärnteknik- och robotprogram. FN:s förhoppningar var att dessa begränsningar skulle göra Irans regim mer villig att förhandla och avstå från att utveckla kärnkraften i oönskad riktning. EU har bestämt att sanktionerna ska genomföras inom unionen och det medför krav på bättre exportkontroll, reseförbud och frysning av tillgångar för vissa personer och organisationer samt förbud mot visst bistånd inom teknikområdet. Ett exempel på det senare är begränsning av utbildningsutbyten. Dessa sanktioner genomförs i Sverige enligt EG:s regelverk och genom Sveriges nationella lagstiftning. Det finns ett liknande direktiv för Nordkorea men det är inte lika omtalat som det mot Iran.

Varje Högskola och Universitet i Sverige tar själv ansvar för att direktiven följs. Det har varit svårt att få reda på KTH:s ståndpunkt i frågan, dvs om KTH utestänger Iranier eller inte. Det märks att

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

ämnet är känsligt. Enligt Marianne Öfverström, chefsjurist på KTH, har direktiven från SÄPO skickats ut till de verksamheter på KTH som utför forskning som kan tänkas påverkas. Berörda skolor på KTH är de som utför forskning inom kärntekniska områden eller forskning om robotprogram. Varje verksamhet bestämmer sedan själv om forskningen påverkas av direktiven och därmed bestämmer om Iranier ska få studera där eller inte.

Marianne Öfverström menar att det är viktigt att tänka på att direktiven bara påverkar utbildning på högre nivå och inte inom grundutbildningen. Riktlinjerna påverkar inte heller Iranier med dubbelt medborgarskap, utan bara de som först studerat i Iran och sedan vill fortsätta att forska i Sverige. Det är tänkvärt att världspolitiken påverkar svenska universitet och högskolor så mycket. Egentligen är högskolans uppgift i samhället att lära ut kunskap. Efter examen är det upp till var och en att använda kunskapen till något bra. Samtidigt är det förståligt att EU måste göra något för att protestera mot regeringar som kan vara ett hot mot resten av världen.

Som framgår är det är mycket känsligt att diskutera detta och det finns delade meningar i frågan. Avvägningen mellan att hindra studenter att genomföra sin utbildning för att stoppa farlig kärnvapenutveckling och rätten till den fria forskningen och individens rättigheter är nog inte lätt. För den enskilda personen som drabbas kan det nog vara svårt att se den globala nyttan.

FOKUS

ÅF nuclear tränar kärntekniker i höst

KOSTNADSFRITT!

TEXT: ANNA WAHLBERG

anna.wahlberg@osqledaren.se ÅF har precis startat den första omgången av ett nytt trainee program.Det är det första i ÅF:s historia.Programmet heter NuclearTrainee och är inriktat mot kärnkraft. Syftet med det är att förnya och utveckla kunskapen om kärnkraft samt att öka teknikens säkerhet. Enligt Linda Andersson, Talent Manager på ÅF, har sexton personer från Sverige, Finland, Tjeckien och Litauen antagits till årets omgång som startade i mitten av augusti. Deltagarna har olika bakgrunder, några har jobbat några år medan andra är helt ny-examinerade ingenjörer.

De har även olika erfarenhet av kärnkraft, från inga förkunskaper alls till många års arbetslivserfarenhet. Som trainee får man åka på studiebesök till bland annat Schweiz och Finland till olika arbetsplatser som utvecklar kärnkraft.Olika avdelningar inom ÅF är värdar för var sin del av programmet, så kurserna är förlagda till den ort där kompetensen inom ÅF finns. Programmet verkar välmatat och spännande så om du är intresserad av kärnteknik får du inte missa annonseringen på ÅF:s hemsida under våren 2010.

200908-CDU-Osqledaren-annons-D2.indd 1

2009-08-27

Ovako keeps our world in motion

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

www.ovako.com

13

FOKUS

Under jorden i Östhammar 1974 BILDADES SKBF, SVENSK KÄRNBRÄNSLEFÖRSÖRJNING AB. Bolaget bildades av kärnkrafts-företagen och hade bland annat i uppdrag att ta hand om använt kärnbränsle. Det var dock inte förrän tre år senare, 1977, som debatten om hur kärnavfallet skulle hanteras tog fart på allvar i Sverige. Detta i och med villkorslagen som sa att kärnkraftsindustrin måste utreda hur det radioaktiva kärnavfallet skulle hanteras i framtiden. 1981 lagstadgades att kärnkraftsbolagen kontinuerligt måste avsätta ekonomiska medel för att lösa avfallsfrågan och 1984 bytte SKBF namn till SKB och uppdraget att utveckla lösningar för hantering av kärnavfall renodlades. Sedan dess har SKB arbetad med en lösning på problemet, hela tiden granskade av det som idag är strålsäkerhetsmyndigheten. I tre rapporter, KBS-1, -2 och -3 lades grunden för utvecklingsarbetet av en lösning på avfallsfrågan. I KBS-3 rapporten presenterades den metod för slutförvaring som ligger till grund för slutförvarets utformning idag. Regeringen godkände denna metod för vidareutveckling redan 1983, dock har SKB på regeringens begäran varit tvugna att ta alternativa metoder i beaktning. Under mer än två decenier av utveckling och utvärdering har flera instanser av granskning tillkommit, bland annat en ny lag, Miljöbalken (1999), vilken fått stor inverkan på SKB:s arbete.

Den 3:e juni i år meddelade SKB att de valt Forsmark i Östhammars kommun som plats för slutförvaring av använt kärnbränsle. Från att ha utfört översiktliga studier på åtta svenska platser av intresse har valet sedan 2002 stått mellan Forsmark i Östhammars kommun och Laxemar i Oskarshamns kommun. Analyser visar att Forsmark har ett homogent

14

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

TEXT & ILLUSTRATION: ARON LIND aron.lind@osqledaren.se

berg med liten mängd rinnande vatten på det djup förvaret kommer att ligga. Enligt utsago var detta den avgörande faktorn för valet. Valet av plats för kärnbränsleförvaret är en milstolpe för utvecklingen mot ett färdigt slutförvar men än har inte regeringen sagt ja till till en fullständig plan. Tillståndsansökningar kommer att lämnas in till Strålsäkerhetsmyndigheten och miljödomstålen om lite mindre än ett år. Tidigast 2013 räknar SKB med att få ett slutgiltigt tillstånd, 2014 förväntas bygget påbörjas och de första kapslarna beräknas kunna deponeras först år 2023.

Idag förvaras medel- och lågaktivt avfall (materiel från sjukvård, industri, forskning och kärnkraftverk som avger

mindre doser radioaktiv strålning) i SFR, slutförvar för kortlivat radioaktivt avfall i Forsmark. Det högaktiva avfallet (använt kärnbränsle) förvaras i CLAB, Centralt mellanlager för använt kärnbränsle, i Oskarshamn. I CLAB skall avfallet lagras i 30-40 år innan det kapslas in och transporteras till slutförvaret.

Metoden som SKB tagit fram för att förvara kärnbränslet på ett långsiktigt och enligt dem själva säkert sätt går under namnet KBS-3. Konceptet bygger på att det radioaktiva urankutsarna skall stängas inne av tre barriärer (kapseln, bufferten och berget) för att strålningen inte skall nå och skada oss människor.

Kapseln är cylindrisk, ca 5 meter lång med en diameter på ca 1 m och har ett ytterhölje av fem centimeter tjock koppar. Innuti

kopparkapseln finns en insats av gjutjärn i vilken bränsleelement innehållande urankutsar placeras. Gjutjärnsinsatsen skall ge kapseln hållfastighet att bland annat klara rörelser i berget och trycket från en inlandsis. Kapslarna transporteras från inkapslingsfabriken till det tänkta slutförvaret i Forsmark.

Från anläggningens driftområde, ovan jord, transporteras kapslarna via en lång ramp ca 500 meter ner i berget. Nere i berget förs kapslarna via transporttunnlar till horisontella deponeringstunnlar. I varje deponeringstunnel borras vertikala deponeringshål i tunnelgolvet. Dessa hål kläds med ringar av bentonitlera (bufferten) innan kapslarna sänks ned i hålet.

Varefter kaplsarna deponeras fylls även deponeringstunneln igen med bentonitlera.

Slutförvaret kommer att vara i drift under större delen av detta sekel och kommer totalt innehålla 6000 kapslar. Driften avslutas i och med att den sista deponeringstunneln förslutits och alla andra utrymmen under jord samt alla tillfarter fyllts med lera.

Därefter skall anläggningen varken behöva underhåll eller övervakning är tanken.

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

15

16

FOKUS

y r t t ’ n o

D is at home

Hur man

th

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

FOKUS

utvinner kärnbränsle ÄRNKRAFT. Trots att ämnet inte får lika stort utrymme i media idag som det fick för tjugo år sedan skiljer sig folks uppfattningar om det fortfarande radikalt åt. Vissa har börjat se det som ett smart alternativ till fossila bränslen som för med sig minskade utsläpp av växthusgaser samt ett minskat beroende av andra länders bränslereserver.

För många ligger dock associationer med Tjernobylolyckan och den treögde fisken från Simpsons fortfarande närmare till hands. Ett ämne som har hamnat i skuggan av dessa kontroverser är själva utvinningen av kärnbränsle. Hur görs det? Vilka steg måste tas innan det kan användas i kärnkraftverk? OL googlar svaret.

Svaret visar sig vara relativt komplicerat, vilket antagligen är anledningen till att det finns en hel inriktning om kärnenergiteknik tillgänglig för KTH:s tekniska fysiker.

Egentligen är det inte så förvånande, med tanke på att nästan två sekel hann passera mellan Franklins försök att maskera drakflygning som vetenskapliga experiment och insikten om att man kunde generera elektricitet genom att klyva det som länge antogs vara oklyvbart.

Kärnbränslecykeln består av tre delar: det som kallas front-end, själva användningen i kärnkraftverket samt det så kallade backend. Den förstnämnda, som denna artikel handlar om, inkluderar brytning av malmen, rening och konvertering, anrikning samt bränsletillverkning. I back-enden ingår allt som har med hanteringen av det använda bränslet att göra: mellanlagring, upparbetning, återanvändning och slutförvaring av det radioaktiva avfallet. You know – the fun stuff.

1. BRYTNING. Kärnbränslet som används i kärnkraftverk består av uran. I dess naturliga form består uran till största del av isotopen uran-238 och till en mycket mindre del av uran-235. Det är ofarligt ur strålningssynpunkt och förvånansvärt vanligt, cirka 500 gånger vanligare än guld.

Utvinningen sker i dagbrott eller gruvor, beroende på djupet som uranet ligger på. Malmen krossas, varefter uranoxiden separeras från sanden som återstår av berggrunden. Uranoxiden behandlas med ammoniak och resultatet, urandioxid, skickas vidare till rening i ståltunnor.

TEXT: JOHANNES KOCH johannes.koch@osqledaren.se

ILLUSTRATION: FELIX LINDBERG felix.lindberg@osqledaren.se

Strålningsmängden som man utsätts för om man står nära en sådan tunna är fortfarande mindre än den man exponeras för under en vanlig flygresa.

2. RENING. Urandioxiden, även kallad yellowcake (mums!), måste nu vidareförädlas i ett raffinaderi. Syftet är i första hand att rena urandioxiden på neutronabsorberande ämnen, då dessa skulle förhindra kedjereaktionen och därmed även fissionsprocessen i reaktorn.

Vid slutet av reningsprocessen har urandioxiden omvandlats till urantrioxid (UO3).

3. KONVERTERING. Uran måste vara i gasform innan det kan anrikas.

Konverteringen uppnås genom att låta urantrioxiden reagera med fluorvätesyra, följt av fluorgas. På detta sätt erhålls gasen UF6, uranhexafluorid, som dock transporteras till anrikningsanläggningen kyld och i flytande form.

4. ANRIKNING. Anrikningsprocessen behövs då kärnreaktorer i regel kräver bränsle med en uran-235-koncentration på cirka 3,5 % medan uran i sin naturliga form bara innehåller 0,7 %. Anrikningen sker antingen genom diffusion eller genom centrifugering. Båda metoder går i princip ut på att utnyttja skillnaden i vikt mellan de båda isotoperna för att ta bort ungefär 85 % av uran-238-atomerna. Det utarmade uranet som blir över används t.ex. vid tillverkningen av kölar, då det har en väldigt hög täthet.

5. BRÄNSLETILLVERKNING. När uranet kommer till bränslefabriken är det fortfarande i form av UF6. Genom att tillsätta ammoniak, syrgas och vätgas omvandlas det till urandioxid, alltså samma molekyl som producerades i steg 1, fast med en högre koncentration av uran-235.

Krångligt, eller hur? Den pulverformiga urandioxiden pressas till små cylindriska kutsar som vissa kanske känner igen från reportage om kärnenergi. Vad ni kanske inte kommer ihåg är att en av kutsarna har samma energiinnehåll som 700 liter olja. Kutsarna placeras i långa rör av en zirkonium-legering som trycksätts med helium och försluts i ändarna.

Et voilà: bränslestavar.

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

17

FOKUS

EXPERTSPALTEN TEXT: JANNE WALLENIUS ILLUSTRATION: JONAS GUNNARSSON jonas.gunnarsson@osqledaren.se

ATOMBOMBEN OCH KÄRNKRAFTVERKET

D

et är en vacker augustidag och solen strålar. Ännu badar teknologer och andra Stockholmare i Riddarfjärdens rena vatten. I vassen lurar dock den ökande växthuseffekten. Medeltemperaturen på jorden förväntas öka mellan 2-6 grader det närmaste seklet, och debattens vågor går höga huruvida det är människans utsläpp av växthusgaser som är huvudorsaken till den observerade temperaturökningen. Bland forskare som publicerar sig i förhandsgranskade tidskrifter verkar enigheten vara stor om att så är fallet. Därmed kan det finnas anledning till att vidta åtgärder. I många länder anser man på goda grunder att en kärnkraftsutbyggnad utgör en viktig del i strategin för att minska utsläppen av koldioxid. I skrivande stund är 49 kärnkraftsreaktorer under uppförande världen över. Mer än 400 reaktorer är dessutom beställda eller planerade. Om åtminstone hälften av alla projekt skulle rea-

liseras, innebär det att kärnkraften väsentligt kommer att bidra till att hålla växthusspöket i tyglarna under överskådlig framtid.

Denna pånyttfödelse för kärnkraften ses dock inte med blida ögon av alla. Till exempel skriver Christian Azar så här i sin bästsäljare ”Makten över klimatet”: ”…det finns också kopplingar mellan civil kärnkraft och kärnvapen. Kärnkraften kan nämligen användas som täckmantel för utveckling av kärnvapen.”

Christian är professor i hållbara energisystem på Chalmers. Han är medlem i FNs klimatpanel och en mycket kompetent forskare. Borde beslutsfattare då inte ta till sig de argument Christian (och många andra) för fram, beträffande riskerna med att allt fler länder skaffar sig kärnkraft och därmed potentiellt kärnvapenmaterial?

Frågan kräver förstås ett väl underbyggt svar.

Låt oss fundera över var, när och hur kärnvapendugligt material dyker upp i kärnbränslecykeln. För att få sprängkraft representativ för ett massförstörelsevapen behöver man ett material som till huvuddelen består av så kallade fissila isotoper, det vill säga har atomkärnor med udda antal neutroner. I praktiken finns det tre sätt att tillverka sådant material: 1) Anrikning av U-235 2) Tillverkning av Pu-239 genom neutronbestrålning av U-238 3) Tillverkning av U-233 genom neutronbestrålning av Th-232 Anrikning av U-235 kan utföras på flera olika sätt, varav de två vanligaste är baserade på gasdiffusion och gascentrifugering. Tekniken finns beskriven såväl i allmänt tillgänglig

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

19

FOKUS

EXPERTSPALTEN Janne Wallenius är professor vid institurionen för reaktorfysik vid KTH och är utbildad vid bland annat Chalmers Tekniska Högskola. Janne medverkar i första numret av Osqledaren 09/10 för att i expertspalten diskutera hur civil och militär användning av kärnteknik hänger ihop.

literatur som på den trovärdiga webbplatsen nuclearweaponarchive.org. Processen är densamma som används för anrikning av bränsle till kommersiella kärnkraftverk.En anläggning som används för produktion av låganrikat uran kan enkelt ställas om för att tillverka vapendugligt uran, och dessutom tillverka det senare materialet inom loppet av några månader. Detta kräver dock inte tillgång till någon kärnreaktor, vare sig militär eller civil.

Höganrikat uran är tack vare sin relativt låga radioaktivitet ett lätthanterligt vapenmaterial, Avfyrningen sker genom att föra samman två underkritiska massor till en överkritisk enhet med hjälp av konventionella sprängmedel i en relativt okomplicerad process. USA brydde sig inte ens om att testa tekniken på hemmaplan innan den första uranbomben fälldes över Hiroshima.

Pu-239 är en i praktiken oundviklig biprodukt vid drift av kommersiella kärnkraftverk. Lika oundviklig är uppkomsten av Pu-240, vars benägenhet för att spontanklyvas leder till neutronproduktion och risk för predetonering eller ”för tidig utlösning”. För att undvika detta måste en plutoniumbomb avfyras genom att medelst en chockvåg komprimera materialet på mycket kort tid. Under denna tid ökar materialets täthet med en faktor två till tre, vilket gör att en ursprungligen under-

20

kritisk sfär kan bli tillräckligt överkritisk för att uppnå önskad sprängkraft innan neutroner från spontanklyvning sätter igång kedjereaktionen. Sker komprimeringen inte tillräckligt fort och symmetriskt får man en så kallad ”fizzle” eller fjutt.

Det viktiga i sammanhanget är dock kompressionsmetodiken, snarare än det relativa innehållet av Pu-240. En vanlig missupfattning är att så kallat ”reaktorplutonium”, som innehåller 10-30% Pu-240 skulle vara oanvändbart för vapenändamål. Så är inte alls fallet, vilket nuclearweaponarchive.org klargör i detalj. Det som händer är att sannolikheten för att uppnå hög sprängkraft minskar, men detta kan kompenseras på andra sätt.

Eftersom plutonium relativt lätt går att kemiskt seperara från övriga komponenter i använt kärnbränsle har därför många röster höjts för att kommersiell kärnkraftsdrift skulle utgöra en stor risk för spridning av kärnvapenmaterial.

Historien visar oss dock att så inte alls är fallet.

Inte ett enda land har någonsin skaffat sig kärnvapen (sprängt sin första kärnladdning) med hjälp av plutonium från ett kommersiellt kärnkraftverk. USA, Ryssland, Storbrittanien, Frankrike, Kina och Indien tillverkade sitt plutonium i militära reaktorer. Israels plutonium

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

tillverkas i en forskningsreaktor. Nordkoreas plutonium härhör från en liten testreaktor.

Sydafrikas och Pakistans kärnvapen tillverkades av höganrikat uran.

Orsaken är helt enkelt att det är så mycket enklare och billigare att anrika uran, alternativt använda sig av för ändamålet specialutformade reaktorer, för att bygga och spränga ett kärnvapen. Snarare är det så att utbyggnad av civil kärnkraft är korrelerat med en minskad benägenhet att utveckla kärnvapen.

Så var helt klart i Sverige under tidigt 70-tal, då det svenska kärnvapenprogrammet lades ner. Vi hör idag hur kinesisk militär har svårt att behålla kärnkraftskompetens när det civila programmet konkurrerar med bättre villkor.

Personligen kan jag inte se att kopplingen mellan civila kärnkraftverk och spridning av kärnvapenmaterial skulle existera. Den koppling som obestridligen finns är mellan anrikning av uran och kärnvapenspridning.

Därför är det rimligt att begränsa utbyggnaden av anrikningsanläggningar till länder som låter dessa stå under internationell kontroll.

Däremot finns det knappast någon anledning att inte låta varje tekniskt kompetent och demokratisk organisation som så önskar skaffa sig ett kärnkraftverk.

449: – Norton 360 attach Datorskydd för Windows XP /Vista. Priset gäller vid köp av dator.

999: – Microsoft Office Home and student 2007. Priset gäller vid köp av dator.

4.999: –

5.999: –

Compaq CQ60-415 från Hp Bärbar dator i slimmad snygg design med AMD Athlon processor QI-46 (2,1), trådlöst nätverk, inbyggd webbkamera, minneskortläsare och numeriskt tangentbord. Utrustad med HDMI. Levereras med Windows Vista Home Basic.

Asus x5DIJ-sx039A Den perfekta datorn för användare, familj som önskar en surf- och arbetsdator med stor lagringskapacitet och mycket arbetsminne. Intel Pentium DC T4200 processor, trådlöst nätverk, webbkamera och fullstort tangentbord med numeriskt tangentbord. Levereras med Windows Vista Basic.

vårt senaste kampanjblad hittar du alltid på www.expert.se erbjudandena gäller så långt lagret räcker. vi reserverar oss för ev. tryckfel.

www.osqledaren.se/vimmel

Copyright Marina Rantanen 2009

FOKUS S. 22

22

Monument över gårdagens katastrofer I efterdyningarna av klimatdebatten har diskussionerna om kärnkraftens vara eller icke vara blossat upp på allvar igen. Idag är det inte många svenskar som minns 70-talets rädsla för kärnteknikens massiva krafter och för den farliga strålningen som varken syns, känns eller luktar. På de ställen i världen som direkt drabbats av kärnkraftens katastrofer finns minnena kvar på ett helt annat sätt.> Natten till den 26 april 1986 gick någonting snett vid en säkerhetskontroll på kärnkraftverket Tjernobyl, Ukraina, och en brand bröt ut. Men de brandbilar som skickades ut till olycksplatsen kom aldrig tillbaka brandmännen som körde dem stektes till döds på plats av de enorma strålningsdoserna. Branden hade nämligen orsakat en explosion i reaktor fyra och stora mängder radioaktivt material pumpades ut i luften med eldens lågor.

Den ukrainska regeringen ville först inte erkänna omfattningen av olyckan och därför påbörjades evakueringen av de 300 000 som bodde i närheten först någon dag senare, efter att mätare vid svenska Forsmark hade reagerat på de ovanligt höga doserna av radioaktivitet.

Tjugo år senare är ukrainskan Elena Filatova en av de få som vågar sig in i det döda området. Över norra Ukraina och östra Vitryssland breder idag ett område ungefär lika stort som två Småland ut sig som är förgiftat av radioaktivt nedfall. Området kallas wolves land, vargarnas land. I sin webdagbok har Elena dokumenterat det område där det fortfarande är förenat med livsfara att röra sig för långt från vägen. Hon beskriver det som ödsligt och vackert: The people who lived there have all left, and nature is blooming.

There are beautiful woods and lakes. På sin motorcykel har Elena till och med tagit sig in i det 30 km breda avstängda området för att kunna ta bilder av de brandbilsskal som fortfarande står kvar runt den stål- och betongindränkta bunker som en gång var ett

kärnkraftverk. Hon har fotat staden Pripyats TEXT: SARA GUSTAVSSON tomma lägenheter och parker och hon har sara.gustavsson@osqledaren.se fotat daghem där gasmasker och leksaker FOTO: ELENA FILATOVA lämnats i en enda röra. Officiellt dog 50 personer av olyckan. Den verkliga siffran är troligtvis många gånger större.

I Hiroshima, staden som den 6 augusti 1945 blev föremål för USA:s första atombomb, Little Boy, märks effekterna på ett helt annat sätt. Där finns idag inga rester av de radioaktiva ämnen som bomben spred ut från en höjd av 600 meter, de enda spår som finns är i form av en förhöjd förekomst av cancer hos stadens äldre generation. Men så var mängden ämnen endast en fyrahundradel av vad som spreds vid Tjernobylolyckan.

Däremot har Hiroshima idag utlyst sig till att vara fredens stad för att påminna om de fasor krig ger upphov till. I stadens mitt har en fredspark anlagts och som ett monument mitt i parken står the atomic dome, skalet av den enda byggnad i bombens närhet som stod upprätt efter explosionen – bortsett från denna demolerades allt inom en radie av 1 600 meter till högar med smulor och även så långt som 4 500 meter från explosionen började föremål självantända av hettan i strålningen. Två tredjedelar av stadens byggnader förstördes. 100 000 personer dog omedelbart och lika många till antas ha omkommit i efterhand av strålskador. Innan bomben hade staden över 400 000 invånare – i slutet av år 1945 hade antalet sjunkit till 140 000. Idag bor 1,2 miljoner människor i staden.

Från det döda kraftverket i Tjernobylområdet sipprar än idag strålning ut. Forskarna tror att endast omkring tio procent av bränslet har läckt ut vilket innebär att det stål- och betonghölje som göts i all hast för mer än tjugo år sedan utgör graven för 190 ton uran och ett ton plutonium. Europa och stora delar av Ryssland har all anledning att hålla tummarna för att det stannar därunder.

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

Rabatter till Sveriges alla studenter! ...erbjuder dig som studerar Bärbara Datorer, TV och tillbehör till LÅGA studentpriser? Vi erbjuder RÄNTEFRIA STUDENTLÅN och dessutom UTAN KRAV PÅ INKOMST! Hos oss hittar du datorer och tillbehör från alla ledande tillverkare till riktigt bra villkor och priser! Välkommen!

...gör det extra förmånligt för studenter att adressändra och beställa eftersändning på nätet. Därigenom får du din post dit du vill. Läs mer om villkor m.m. på hemsidan. Beställ och direktbekräfta med några knapptryckningar på adressandring.se.

Hos The Phone House hittar du mängder av mobiler och laptops från flera välkända tillverkare bl.a. Samsung, Apple, Sony Ericsson, Nokia, HP, Lenovo m.fl.

…ger dig med Studentkortet 50% rabatt på nya snabba Norton när du handlar på Studentkortet Symantec Store. Läs mer på studentkortet.se. Vi minns hur det var att vara student. Så därför får du halva priset.

…erbjuder alla Studentkortsinnehavare upp till 60% rabatt på ordinarie rumspris. Gäller i Sverige under helger, jul- och sommarperioder. Mer info samt bokning genom studentkortet.se.

Studentkortet är Sveriges intressantaste rabattkort för universitetsstuderande!

Genom att aktivera ditt Studentkort får du tillgång till tusentals rabatter över hela landet på allt ifrån hotel, kläder, datorer, träning, resor, elektronik, pizzerior till tandläkarbesök.

Teckna mobilabonnemanget Tele2 Kompis Student för superbilliga 19 kr i månaden. Gå in på studentkortet.se och teckna dig idag!

Ska du utomlands och plugga? Med nya Studentkortet Safestudy kan vi erbjuda dig riktigt låga priser på försäkringar som skyddar dig under din studietid. Räkna ut din premie direkt på www.safestudy.se.

...erbjuder i samarbete med Studentkortet 10 % rabatt på alla beställningar. Genom att gå in på www. inkclub.com/studentkortet kan du beställa nytt bläck till lågpris.

Bus4You ger dig som student rabatt när du reser med dem. Du får gratis uppkoppling, 50 % mer benutrymme och riktigt sköna säten till sköna priser. Läs mer på www.bus4you.se

...erbjuder Studentkortets innehavare 9-15% på sitt sortiment i butiken. Vi har även speciella kampanjer med högre rabatt under olika tillfällen, så håll utkik! Och du, tveka inte att kontakta oss på HP Store om du har frågor. Vi finns där för att hjälpa dig vid köp eller generella funderingar. Besök www.studentkortet.se/hp eller ring oss på telefon 08-524 947 00.

Studentkortet

9 Giltigt 2009 08 31 - 2009 03 31

Hösten 2009 räknar vi med att över 250 000 studenter har ett aktivt Studentkort!

Glöm inte att aktivera ditt Studentkort!

TM

För smarta studenter!

För fler studentrabatter gå in på www.studentkortet.se!

ullmanpr.se

SVERIGES BILLIGASTE KURS! R U T A R E T T I L

– Klart jag handlar på Lycknis.se! Men det gör tydligen inte Johan, haha.

SSIF

Stockholms Studenters Idrottsförening

• DANSKURSER

många stilar!

• MODERNT GYM

Du som är medlem i THS får alltid studentrabatt hos SSIF

med ny utrustning!

• GRUPPTRÄNING

i specialutrustad hall!

Nya fräscha omklädningsrum!

• RACKETSPORTER

även uthyrning av tider!

• KAMPSPORTER

skickliga tränare!

• BOLLSPORTER

olika varianter!

• INSTRUKTÖRSUTBILDNINGAR mycket omtyckta!

• FÄKTNING

stort intresse!

Lycknis.se har Sveriges billigaste kurslitteratur!

Om du mot förmodan skulle hitta billigare kurslitteratur någon annanstans så sänker vi priset.

• AKROBATIK

succé!

• SIMKURSER

alla nivåer!

är den största studentsajten med fri stipendiesökning samt ny och begagnad kurslitteratur för studenter.

Är du kvinna och har kondylom?

En ny behandling ska prövas i en medicinsk studie Kondylom är något som många drabbas av, men som ingen talar om. Nu pågår en läkemedelsstudie där en ny metod att behandla könsvårtor ska prövas. Det nya läkemedlet är en salva som ska stimulera immunförsvaret.

Studien pågår under åtta veckor och du applicerar själv salvan två gånger om dagen. Syftet med studien är att se om vårtorna försvinner snabbare med den nya behandlingen. Alla besök och studieläkemedel är kostnadsfria och du kan när som avbryta din medverkan. Ersättning utgår.

www.ssif.su.se Eller kom och besök oss i FRESCATIHALLEN

Vill du också arbeta med Osqledaren?

Vem kan vara med?

Vi söker kvinnor, 18 år eller äldre, som har minst två kondylom (könsvårtor).

Intresserad?

Välkommen att e-posta gunilla.zetterberg @ds.se eller ringa 08-655 70 22 för mer information. Vi som svarar är sjuksköterskor och behandlar dina uppgifter med sekretess.

Ansvarig läkare: Sven-Eric Olsson, Kvinnokliniken, Danderyds sjukhus.

Maila osqledaren@ ths.kth.se

F!

e

u å d ?

e

FOKUS

H

IROSHIMA OCH NAGASAKI, AUGUSTI 1945. Världen blir varse om den förödelse en atombomb kan sprida.

Två städer blir för all framtid förknippade med det faktum att de bokstavligen jämnades med marken av det mest destruktiva vapen människan uppfunnit.

Kalla kriget. Världen hålls som gisslan av två stormakter vars kärnvapenarsenaler är det enda som förhindrar ännu ett fullskaligt världskrig. Atombombens kraft kan inte förnekas, men utbryter krig kommer det slita planeten i stycken. Vinnaren och förloraren utses snabbt; hur många missiler hinner avfyras innan fienden slår tillbaka.

Och kvar för segraren skulle bara finnas en brusten värld paralyserad av skräck.

Lyckligtvis blev inte Kalla Kriget något annat än kallt, även om konfrontation var nära ett antal gånger. Stormakterna, USA och Sovjet, fann det dock nödvändigt att föra utvecklingen av sina kärnvapenprogram framåt. Vid sidan av forskning för militära ändamål växte dock idéer om civil tillämpning fram. Stora, ekonomiskt omfattande projekt som kanaleller dammbyggen sågs som kandidater, där sprängning med kärnvapen skulle kunna underlätta och avsevärt förkorta konstruktionsprocessen.

Under 1960 och 70-talen utfördes ett flertal av dessa sprängningar, i syfte att avgöra hur effektiva atombomber var i kommersiella avseenden. Testen utfördes med redan känd teknologi, och hade alltså inte som syfte att utveckla själva bomben. Av USA:s 28 test, genomfördes ett i Nevadaöknen, som resulterade i den största krater människan någonsin skapat, samt stora mängder radiaktivt nedfall över Nevada och grannstaten Utah.

Vidare fanns planer på att skapa en konstgjord hamn i Alaska. Förslaget slopades då riskerna med nedfall och andra skador på omgivning och befolkning vägde ut fördelarna.

Utsikterna för kärnvapen i fredstid var inte lysande.

Peaceful nuclear explosions Fördraget förbjöd enskilda explosioner med en styrka på mer än 150 kiloton och gruppexplosioner starkare än 1500 kiloton. Redan 1974 hade ett annat fördrag slutits, det s.k. Threshhold Test Ban Treaty (TTBT), som sade att kärnvapentest bara fick utföras på förbestämda platser som båda parter känner till, samt förbjöd underjordiska vapentest efter de gränser som sedan användes i PNET. De som skiljer de två fördragen åt är således syftet med sprängningen, då teknologin för en atombomb är densamma oavsett om den används kommersiellt i fredstid eller som vapen i krig.

TEXT: CALLE FINNSTRÖM calle..finnstrom@osqledaren.se

ILLUSTRATION: JOHANNES KOCH johannes.koch@osqledaren.se

PNET godkändes av USA:s senat först 1990, och är än idag, tillsammans med TTBT, det fördrag som innehåller riktlinjerna för kärnvapensprängningar.

Efter Sovjets fall har ytterst få kärnvapentest utförts i världen. Vetskapen om de förödande effekter atombomben bär med sig har fått alla utom de mest oansvariga av stater att avstå, och nedrustning sker kontinuerligt, om än sakta. Riskerna som en explosion medför har även lett till att idén om kärnvapensprängning i kommersiellt syfte mer eller mindre förkastats. Skadorna på omgivningen orsakade av radioaktivt nedfall och seismisk aktivitet kan omöjligen befoga ett användande. Man kan dock bara sia om vad framtiden bär i sitt sköte.

Jämfört med USA var Sovjets test både större och fler.

Sprängningar förekom ända fram till 1988 och till skillnad från de som förekom i USA, skedda vissa i rent kommersiellt syfte.

Peaceful Nuclear Explosions Treaty (PNET), som reglerar villkoren för detoneringar i fredstid, förhandlades fram mellan USA och Sovjet 1976.

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

25

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

26

OL gör Frigg Sickla I fjol besökte Osqledaren KTHs olika campus och recenserade det utbud av underhållning och fritidsaktiviteter som där bjöds. Detta läsår kommer OL att utvärdera stockholms olika studentbostadskomplex. Först ut är Frigg Sickla. ”Frigg Sickla består av låghus med loftgångar, insprängda i ett litet skogsparti mellan Hammarby sjöstad och Sickla köpkvarter”.

Detta är SSSB’s egen beskrivning på studentbostäderna söder om Söder. Att de är insprängda är ingen underdrift. Det känns som om de placerades där i en smäll. Snabbt och utan någon eftertanke. OL gjorde Frigg Sickla, barackerna någon kastade ut i utkanten av det nymoderna Hammarby Sjöstad.

När man kommer till Frigg Sickla via en av de tusen olika resvägar som finns att använda (minst 3 i alla fall) så möts man av något speciellt. SSSB kallar det för ”bostadsmoduler”. Detta är ett ganska fint sätt att uttrycka det på. Bakom Hydro tornar dessa baracker sedan upp sig. I massor. Det finns 282 stycken studentettor på 23 m2 vardera. Runt omkring i området finns en salig blandning av Sickla köpkvarter, industrier, Saltsjöbanan men framförallt Hammarby Sjöstad.

Det är just detta som är den stora behållningen med Frigg (som förövrigt är härskarinnan i Asgård i den Nordiska mytologin).

Sjöstadens mysiga stämning och närhet till vattnet gör att man på väldigt kort tid kan ta sig ner till lugnet längs kajerna eller bara ta sig en hamburgare på Max. Närheten till Willys och H&M är även det stora plus som för fattiga studenter gör stor skillnad. Då kan man faktiskt få råd med de 3 600 kronor som man får punga ut i månaden. Visst är det mycket pengar men det är faktiskt inte en helt hutlös summa med tanke på att det då ingår både bredband och el.

När man väl kommer in på området är det baracker så långt ögat kan nå. För jag måste faktiskt kalla de för baracker, det finns inget annat ord för det. Det känns väldigt provisoriskt och hela området är väldigt random. Man väntar sig att se ett bygge av någon form av gigantisk skyskrapa om man tittar runt, men nej, det finns inget sådant bygge. Det är bara studentbostäder.

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

Festlokal finns faktiskt på området. Ryktas det om i alla fall. Vi lyckades dock inte komma in i den och ingen av de boende vet hur man bokar den. Det är dock ett plus att det faktiskt existerar en festlokal. Vi låter det alltså bli osagt huruvida den är fräsch eller inte.

Man kan på området också känna historiens vingslag slå och om man inte aktar sig kan man få sentimentala tårar och börja tänka på tiden då det begav sig. Jajemen, för mitt ibland barackerna står ett gammalt hus, Fanny Udde. Denna byggnad är byggd 1927 och för in ett litet vackert pittoreskt inslag till området.

Men som bekant är det alltid insidan som räknas! Så hur är det inuti dessa lägenheter? När man först kommer in är det inget speciellt som slår en. Det är som vanligt en smal korridor in i själva ”salongen”. Där tornar den lilla lägenheten upp sig. Det lilla pentryts placering får väl anses vara fördelaktig och det står inte särskilt mycket i vägen. Det finns plats i lägenheterna för smart möblering. Det är bara en liten detalj som är ganska speciell.

Det är ”västra flygeln”. För badrummet är faktiskt så stort att man skulle kunna kalla det för ”västra flygeln”.

Badrummet är ofattbart stort. Man får gigantiskt med plats där inne. Problemet är att det mesta blir död yta. För vad kan man egentligen ha inne på badrummet förutom de klassiska bekvämlighetsinrättnings-faciliteterna såsom toalett, dusch och handfat? Inget, eller hur? Dessa tre enkla saker skulle få plats på halva ytan av vad badrummen på Frigg Sickla innefattar.

Men detta är väl något man får ta. Badrummen är ju i alla fall handikappanpassade. Dessutom får man ju nästan ett extra gästrum. Om man inte har så kräsna gäster det vill säga.

I brist på vetskap om hur man bokar festlokalen kan man ju faktiskt klämma in mycket folk på 23 m2. Undertecknad deltog i en förfest med inte mindre än tolv personer för att känna på hur lägenheterna fungerar i praktiken. Och visst går det fint. Första halvtimmen. Sen börjar luften ta slut. Det är allmänt mycket dålig ventilation. Det går dock bra om man är ensam i lägenheten, vilket kanske är meningen, men även då kan det bli mycket varmt på varma sommardagar.

Det är mycket dylika saker som gör att Frigg Sickla känns ganska provisoriskt. Även varmvattnet är ganska tvivelaktigt. Enligt säkra källor med långt hår gäller det att planera sitt duschande ordentligt om man ska hinna skölja av håret med vatten som lika gärna kan härstamma från norra ishavet en kall vinterdag om du duschar längre än tio minuter i sträck. Ska du dessutom diska efteråt måste du vänta en timme innan varmvattnet kommer tillbaka. Inte helt jätteskönt kanske då man verkligen måste tänka till innan man gör sådana vardagssysslor.

Men trots dessa småskavanker går inte Frigg Sickla av för hackor.

Det ligger bra till. Det kan man inte säga nej till. Hammarby Sjöstad är så pass lockande att det faktiskt är bra att bo i Frigg Sickla. Antalet ködagar är inte speciellt skrämmande. Med en genomsnittlig kötid på 547 ködagar krävs det inte jättemycket för att kunna bosätta sig i Frigg Sickla. Frigg Sickla, på kanten till Sjöstaden.

TEXT: HENNING ALESUND henning.alesund@osqledaren.se

FOTO: HANNA PETTERSSON

hanna.pettersson@osqledaren.se

27

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

TEXT: SARA DAHLSTRÖM sara.dahlstrom@osqledaren.se

FOTO: MIKAEL JUNTTI

Kristoffer Högberg och Patric Ögren läser

mikael.juntti@osqledaren.se

Vision blir till verklighet Om att vara

student och egen företagare

Många bra idéer uppstår ur behovet av att effektivisera och eliminera tidskonsumerande moment. Så var det även för Patric Ögren och Kristoffer Högberg, Industriell Ekonomi – 06.

Den störande faktorn blev så småningom gnistan för ett programmeringsprojekt och skapandet av en IT-lösning med bokning och statistik.

Kristoffer och Patric har sedan några år tillbaka sommarjobbat på Rotebro Golf, en Pay&Play-bana. Ett dagligt problem var tidigare de köbildningar som uppstod då varje kund manuellt skrev in sig i en gästbok.

Killarna insåg att det dolt i gästböckerna fanns statistik att utnyttja som inte gick att

28

ta fram i praktiken då de var handskrivna.

De insåg även att klubbens vinst skulle kunna öka om kunder kom jämnare fördelat över dagen med en tidsbokning, eftersom kunderna då inte skulle välja att åka hem på grund av långa väntetider.

Efter ett år på KTH och en grundkurs i Pythonprogrammering började killarna fundera på en digital lösning.

Trägen vinner

Kristoffer berättar att första gången de presenterade iden att själva utveckla ett IT-system anpassat för Pay&Play golfbanor så skrattade chefen lite och sa: ”Den var

bra grabbar”. Kristoffer säger att: ”Jag och Patric var båda övertygade om att det här skulle kunna genomföras. En vecka senare presenterade vi idén igen för chefen, något mer genomtänkt. Den här gången nappade chefen och presenterade idén för ägarna, Bonnierfamiljen. Och på den vägen är det.”

Idén tar form Killarna startade var sin enskild firma och utvecklade ett IT-system med bokning på plats samt internetbokning. Kunderna checkar själva in sig på touchscreens, och greenfeebiljetterna liknar nu mer en bagagetag från Arlanda än en handskriven lapp med gummisnodd. Det som är bra med tidsbokningen är att alla kunder kan boka oavsett om man är medlem i en golfklubb vilket annars Svenska Golfförbundets system bygger på.

Killarna hade strategin att ta betalt för en nyttjanderätt av programvaran via sina firmor men att inte sälja hårdvaran i form

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

industriell ekonomi på KTH och har utvecklat ett IT-system för Pay&Play golfbanor av mellanhänder. Istället köpte golfbanan själva hårdvaran som behövdes. Deras direkta kostnad blev därmed sin egen tid, vilket när man är Kth-student är ett högt pris att betala i form av bortprioriterade tentor och sena nätter för att hinna med studier, vänner och fritid. Äganderätten till programvaran var viktig för killarna för att ha möjlighet att i framtiden kunna erbjuda systemet till andra liknande banor. Stödet från Rotebro Golf i form av diskussion av funktion och användarvänlighet och att den faktorn att killarna själva använt systemet i receptionen dagligen har varit nyckeln till framgången.

Visionen

Kristoffer: ”Först var vår vision ganska luddig, den har förändrats kontinuerligt och blivit allt klarare för var dag. Då snackar vi vision och inte produkt. Den produkt vi har idag är bättre än i den ursprungliga visionen.

Vår vision idag inkluderar inte en enstaka golfbana, den inkluderar inte ens bara golfbanor. Vi har större visioner, nummer

ett är att bli det erkända systemet för Pay&Play, sedan vill vi nå ut till andra typer av anläggningar som har liknande behov i form av tidsbokning och besöksrelaterad statistik.

Drivkraften

Man kan direkt konstatera att killarnas främsta drivkraft är att de tycker att det är så otroligt kul. Som Patric säger: ”Det är så sjukt kul att formulera egna problem och sedan lösa dem. Att se skillnaden efter att vi kört igång med systemet på golfbanan, hur smidigt det blir för kunderna och att man får fram användbar statistik. Att man gör skillnad helt enkelt.”

Kristoffer fyller i: ”Vårt jobb är så gränsöverskrivande och man får lära sig allt möjligt: Vi har lärt oss språk som t ex Python, SQL och PHP men även hur man sköter ett eget företag med bokföring och deklaration.

Framförallt har vi lärt oss mycket inom att skapa en bra kundrelation, förhandla och presentera offerter.

Några sista visdomsord

Det hela har varit en lärdomsprocess från ax till limpa, från blankt dokument till tusentals rader av kod. Patric menar att man i efterhand ofta kommer på enklare och stabilare lösningar för att göra någonting man redan har gjort. En viktig lärdom är därför att våga inse när någonting bör ses som en ”sunk cost”, när det är bättre att ibland göra om saker grundligt för att det underlättar i framtiden även om det innebär att göra om någonting som tagit lång tid. Kristoffer säger att: ”I efterhand hade vi velat ha haft ännu fler kontakter, och fler personer att kunna fråga och be om hjälp.” Vägen till eget företag i form av en enskild firma är inte särskilt lång. Det är inte svårare än att skicka in några blanketter till skatteverket och lära sig bokföringen, vilket Patric menar inte ska ses som ett hinder. Det viktiga är att och tro på sin vision. Omgivning ser och värderar det man konkret har producerat för tillfället.Andra kan omöjligt ha samma bild av projektet som du har som ser hela din vision. Till alla KTH:are – Tro på er själva och era visioner!

29

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

Festivalsommaren enligt OL

Peace and love Fred, kärlek och passion var temat för årets festival som hade tioårsjubileum i år. 6 dagar i juni när det var som varmast samlades 36000 personer på en enorm äng i Dalarna för att dela samma passion, passionen för musik, smuts, dekadens och billig skitmat.

Musiken var anledningen till att jag var där, resten fick jag på köpet. Jag var där för att få se Razorlight, Ratatat, Mando Diao, Håkan Hellström, Thåström, Babyshambles, Keane, Mötley Crüe mfl. Det fanns något för alla smaker vilket kan vara orsaken till att Peace and love blivit Sveriges största festival.

Mitt under Thåströmkonserten gick Michael Jackson och dog. Just då brydde jag mig inte. Antagligen var jag för full och uppfylld av det som hände där och då. Efter den kvällen präglades hela festivalen av The king of pops död. Campen spelade hans musik, likaså artisterna och referenserna på scen var otaliga, inte ens jag kunde undgå dem. Det var smått fantastiskt att se att den mannen betytt så mycket för så många musiker.

30

Stämningen var vänlig och avslappnad under festivalen, det varma vädret bidrog säkert till detta. Langosarna kan jag inte uttala mig om då jag inte åt en enda. Skandal! Det var ganska långt mellan festivalområdet och campingen, vilket var ett minus då det blev ett helt projekt att ta sig till konserter. Att man inte får ha med partytält sänker betyget ytterligare då man bokstavligen smälte bort då det inte fanns någon skugga att tillgå på campingen.

Men värmen och ovannämnd kritik till trots är detta en festival jag aldrig kommer att glömma. Så mycket härligt konstiga upplevelser man får under en festivalvecka är svårt att bräcka. Jag kommer komma ihåg Peace and love som varm, både till vädret och stämningen. Räcker CSN för lite sommaräventyr nästa år, åk!

Fred och kärlek till er alla!

TEXT & FOTO: EVA OLSSON eva.olsson@osqledaren.se

”Den röda tråden är att alla band och artister är sossar. Utom möjligen Mötley Crüe.” skrev DN om Peace & Love. Ändå lockade festivalen dryga 40 000 personer. Varför lockas nästan dubbelt så många musikälskare till Borlänge och en line-up med gamla svenska rävar som Lars Winnerbäck och Ulf Lundell i spetsen än till Hultsfred som bjöd på The Killers, Kings of Leon och Franz Ferdinand? Winnerbäck spelade förresten där också.

Roskilde

Å andra sidan orkade inte heller Osqledarens utsända ta sig till Sveriges före detta största festival i år. Däremot besökte vi en hel del andra av de allt fler stads-, skogs- och utomlandsfestivaler som sommaren 2009 hade att erbjuda.

ROSKILDE 2-5 JULI. Enligt ryktet får vi vara med om det varmaste Roskilde någonsin. Det är 40 grader i luften, ljummet i den av smutsiga festivalbesökare överfyllda baddammen och Tuborg sponsrar festivalen vilket betyder att det enda som finns att dricka på området är deras blaskiga öl.

Michael Jackson har precis dött och vi får höra inte mindre än tre versioner av Billie Jean, även om Peter Dohertys försök kanske inte riktigt räknas då han efter två försök ger upp efter några ackord. Peter Dohertys framträdande var för övrigt min största behållning av Roskilde. Ensam på scen – utan något av alla sina band som stöd, varken hög eller särskilt full – framför han helt opretentiöst hittar från tiden med The Libertines, Babyshambles och sin egen solokarriär.

Bland de övriga akterna utmärkte sig Mono, Deerhof som alltid är lika roliga att se live, och Yeah Yeah Yeahs med fantastiska Karen O som frontfigur.

MELT! FESTIVAL 17-19 JULI. Verksamheten i malmgruvan som ockuperar platsen för Melt! är nedlagd sedan länge, men maskinerna står kvar och bildar en spektakulär, och passande, fond till festivalen som huvudsakligen inriktar sig på elektronisk musik. Det finns ett tält där musiken aldrig tystnar, och bland många andra hävdade den skotska killen vid namn Scott som min kompis köpte sin biljett av på tåget från Berlin att han skulle ”dance for 72-hours straight”.

Men även om känslan av att vara på ett jättelikt rave mitt ute i ingenstans infinner sig då och då, finns det en hel del annat att se och göra på Melt!. Vi inleder festivalen med att se James Yiull, en ny bekantskap vars namn jag genast lägger på minnet. Låter lite som The Whitest Boy Alive.

Copyright Roskilde Festival 2009

d e

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

På dagarna vilar vi, köper vatten för 2,50 euro/ halvlitersflaskan (ett hett tips till dig som tänker åka dit är att ta med stora dunkar), dricker oskäligt billig öl på femlitersfat som vi köpt inne i samhället och badar i en gyttjepöl. På kvällarna ser vi Bloc Party, Animal Collective, Röyksopp, Crystal Castles, Digitalism,MSTRKRFTochdrickerLongIsland Ice Tea ur enlitersglas.

TEXT: SARA ERIKSSON

sara.eriksson@osqledaren.se

MELT!

31

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

trevligt precis som det alltid är. Sju år efter att jag var där första gången älskar jag fortfarande Emmaboda och det faktum att vakterna är så chill, att man kan ta med sig sin egen dricka in på området, att man kan tälta framför scenerna och att den är så pass liten som den ändå är. Det är dock märkbart fler folk där i år än tidigare. Nästan så att man vill säga ”Men hörrni ungdomar… Jag kommer ihåg när jag var i er ålder. Då var detta minsann en independentfestival värd namnet!” Men det gör jag inte.

mest publik på en festival där indiepopen tidigare har regerat. 2ManyDjs får tusentals att dansa med sin ljud- och videoshow, likaså The Bloody Beetroots, och Detektivbyrån – som enligt dem själva har ett livstidskontrakt att få spela på Emmaboda – drar stora applåder efter extranumret: en egen smått underbar mix av ”Lambada” och Klaus Wunderlichs popklassiker ”Popcorn”.

och emmaboda Emmaboda är som brukligt fullt av kids och rätt bra popmusik och det hela är ganska

Att jag är äldre än många andra känns ändå inte så relevant. Intressantare är att notera att det är de stora elektroniska akterna som drar

TEXT: SARA ERIKSSON

sara.eriksson@osqledaren.se

Markus Krunegård spelade på Popaganda

Copyright Markus Krunegård 2009

32

EMMABODA 30 JULI-1 AUGUSTI. För knappt 30 år sedan anordnade Vinterbadarna den första ”festivalen” i Smålands djupaste skogar. Den bestod av en konsert. Idag har den lilla indiefestivalen som med Pippi Långstrumps envishet vägrar bli riktigt ”stur” trots år efter år av slutsålda biljetter ändå breddat sig till att vid sidan av småbanden bjuda in hårdrock, dansakter på den relativt nya scenen Trädgården och till och med lite kängpunk.

Detta efter att de för några år sedan gick ut med att de skulle lägga ner.

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

Way Out West

Det är ganska tydligt att målgruppen är en lite annan än den vanliga: musikintresserade snubbar och damer i 30-årsåldern, med fast inkomst och krav på högre bekvämlighet än vad festivaler i Småland kan erbjuda. Till Way Out West åker du som vill slippa bo i tält, har råd att betala 1 385 kronor för en tvådagarsfestival och inte har något emot att trängas med 25 000 personer på en liten yta eller att gå ifrån festivalområdet innan de sista banden har spelat för att stå i kö till någon av klubbarna på stan för att kanske vara en av de några hundra som kommer in och får se bandet som är anledningen till att du åkte till Götlaborg från första början.

Robyn gjorde en exklusiv spelning på Way Out West.

POPAGANDA 28-29 AUGUSTI. Vi som var med när Popaganda inte bara var gratis, utan också endast var öppen för de över 18 år, kan inte låta bli att bli lite ledsna i ögat varje gång vi tänker på de soliga dagarna vid Universitetet som en gång i tiden inledde varje festivalsommar värd namnet.

Nu ligger urdruckna Varm & Kall (för oss som är äldre än 18 vårar: Varm & Kall är vad svartvinbärsvinet Aurora var för vår generation) slängda utanför Eriksdalsbadet som är Popagandas nya tillhåll och festivalen har flyttats lagom till skolstarten.

Ett ödmjukt biljettpris på 475 kronor lockar oundvikligen många ungdomar.

Copyright Robyn 2009

WAY OUT WEST 14-15 AUGUSTI. Way Out West är en tvådagarsfestival i centrala Göteborg som inte alls har märkt av lågkonjukturen. För tredje året i rad sålde den av bokningsbolaget Luger arrangerade festivalen slut och de bjöd på akter som Glasvegas, Basement Jaxx, Echo & The Bunnymen och en exklusiv spelning med Robyn.

scenerna, uppvisning i konstsim, spelningar med storheter som MGMT, Lykke Li och svensk-amerikanska bandet Miike Snow.

Tyvärr (på grund av grannarna?) är ljudet ganska lågt – det går att prata ostört bara några tiotals meter från scenen, och det kostar extra att gå in på klubbarna på Strand, Debaser Slussen respektive Medis. Annars är Popaganda en mycket bra avslutning på en mycket bra festivalsommar.

FESTIVALSÄSONGEN INTE SLUT ÄN! Du som inte kom iväg på någon festival i år; kolla in Iceland Airwaves som går av stapeln i Reykjavik 14-18 oktober. Om inte annat är det ett gyllene tillfälle att åka Men Popaganda är så mycket mer än kids till Island nu när det är relativt billigt tack som röjer till Johnossi och Markus Krunegård vare krisen. Hittills är bland andra Juvelen, (som tog in Mauro Scocco som gäst att James Yuill, Metronomy, Micachu & The sjunga ”Sarah” – kudos!). Det är ett generöst Shapes och en hel drös lokala band bokade. tilltaget ölområde med fri sikt mot båda

Popaganda

33

OSQLEDAREN NUMMER 1 2009/2010

34

Ordförandekolumnen

Är det gratis, eller?

Varför skriver jag om detta? Jo, vi i THS står nämligen också vid ett vägskäl. Ett vägskäl kopplat till dig och till gratiskulturen.

Den 1 juli nästa blir det frivilligt att vara medlem i THS. Det kommer med andra ord att vara upp till dig om du vill ta del av det THS erbjuder dig eller inte. Det är inte THS van vid. I omkring 100 år har pengarna alltid rullat in i början av hösten och man har allid vetat att lika mycket pengar kommer att rulla in nästa höst igen. Nu är det slut med det.

I EFTERDYNINGARNA AV IPREDLAGEN OCH PIRATPARTIETS FRAMGÅNGAR I EU-VALET, har tidningar, radiostationer, morgonsoffor, forum, twittrar och åtskilliga bloggar, fyllt sommaren med starka känslor och vitt skilda åsikter kring ett hett ämne.

Gratiskulturen. På den ena sidan av åsiktsskalan står de som ser den nya kopieringstekniken som ett naturligt och frigörande steg. Att den industriella erans teknik som skapade fysiska kopior av vår kunskap i form av maskiner, böcker och filmrullar, nu ersätts av digital teknik vilken släpper kunskapen helt fri. På den andra sidan står de som av olika skäl ser upphovsrätten som nödvändig för att något i huvudtaget ska skapas. Vad man än tycker i frågan så står vi nu tillsammans vid ett vägskäl och funderar på var vi är på väg.

Frågorna är fler än svaren.

Vad har då det här med Dig att göra? Vad har det framväxande gratissamhället och dess kultur för koppling till oss studenter vid KTH?

I mina ögon är THS en fantastisk organisation som erbjuder enorma möjligheter för sina medlemmar.Men visst,THS behöver vitalisera sin verksamhet. Det är inget att sticka under stol med. Måldestinationen är utpekad – THS ska vara det som medlemmarna vill att THS ska vara. Vägen dit däremot, den är inte utstakad än. Det är här du kommer in i bilden.

THS vill ha hjälp av dig med att välja rätt väg vid vägskälet. Vad vill du att THS ska erbjuda dig? Och vad är du beredd att betala för det?

Ska allt vara gratis, överallt, alltid?

Utan att blanda mig i vad ett medlemskap i THS ska kosta, skulle mitt svar på de två sistnämnda frågorna bli att jag vill betala så lite som möjligt. För att THS verksamhet ska kosta dig som medlem så lite som möjligt, finns flera parallella vägar att gå. Närmare samarbeten med näringslivet och KTH samt smartare användning av våra resurser är två vägar vi ska gå. Men jag vill särkilt uppmärksamma en tredje väg. En väg med stark koppling till dig och gratiskulturen.

THS är till för oss studenter vid KTH.Samtidigt drivs och utförs en överlägsen majoritet av THS verksamhet av, just det, oss studenter.

Genom att engagera dig kan du (gratis) komplettera din ofta väldigt teoretiska utbildning med riktiga, praktiska erfarenheter.

Samtidigt får du en roligare och intressantare studietid. Att ditt CV får ytterligare spets

behöver jag väl knappt nämna. Parallellt utvecklas THS verksamhet genom att vi (gratis) får ta del av dina kunskaper, idéer och energi. Du får fler vänner, roligare studietid och bättre jobb, samtidigt som vi andra får bättre kontakt med företag, bättre utbildning, bättre rabatter och bättre fester. Och ju fler vi är som engagerar oss, desto bättre och billigare blir vår verksamhet! Ur min synvinkel bygger hela THS på den här gigantiska och genigaliskt enkla win-win situationen.

Så, oavsett vad du tycker om upphovsrätten, Piratpartiet och gratiskulturen: Var med och forma THS till att erbjuda billigare och bättre verksamhet. Det vinner vi alla på!

Tobias Porserub, ordförande THS

infobahnreklambyra.se

Världen behöver rent vatten Hos oss får du arbeta med mer än teknik. På ITT Water & Wastewater bidrar du till rent vatten för människor över hela världen.

ITT Water & Wastewater erbjuder integrerade lösningar och tekniskt avancerade pumpar för vatten, avloppsvatten och dränering. Vi har även utrustning för biologisk rening, filtrering och desinficering av vatten.

I vår organisation ingår starka varumärken som Flygt, Sanitaire, Leopold och Wedeco. Alla är kända för produktutveckling, tekniska innovationer och inte minst våra medarbetares samlade kunskap och engagemang.

Kalla det gärna för vattenburen arbetsglädje.

Vill du bli vår 6001:e medarbetare?

Huvudkontoret för ITT Water & Wastewater finns i Sundbyberg utanför Stockholm. Vi är 6 000 anställda, och är verksamma i 140 länder med 49 egna säljbolag.

ITT Water & Wastewater ingår i den börsnoterade koncernen ITT som är specialiserad på avancerade tekniska lösningar och produkter för en rad olika verksamheter.

Läs mer på: www.ittwww.se

H I LAN D E R S

B POSTTIDNING Osqledaren, THS, 100 44, Stockholm

Vi syns i de mest oväntade sammanhang.

Här till exempel!

vi finns där du minst anar det. Endast 20 procent av världens naturliga diamanter blir smycken. Resterande 80 procent används som industridiamanter.

Men det räcker ändå inte. Därför är de flesta diamanter som används inom industrin framställda på syntetisk väg och här kommer Sandviks materialkunnande väl till pass. Koncernen tillverkar även avancerade diamantbestyckade skärverktyg som med optimal prestanda bearbetar superhårda material.

Du hittar också resultatet av vårt kunnande i mobiltelefoner, på havets botten, i människors knän och på många andra ställen. Men även om inte du tänker på var Sandvik finns, så gör kunderna det. För våra produkter ökar både deras produktivitet och lönsamhet.

Gå in på www.sandvik.se. Där finns mer än du anar!