OL 10/11 #1

OSQLEDAREN # 1 2010/2011

TEMA

BOSTÄDER Osqledaren tittar närmre på SSSBs nya kösystem, frågar KTH om de kommer börja hyra ut lägenheter och visar hur du bäst inreder med växter.

FRÅGA FYSIKERN BÄSTA SOMMARJOBBEN OL GÖR: RADIONÄMNDEN NYMBLES NYA RESTAURANGCHEF KROPPSKONST RECENSIONER OCH MYCKET MER!

KTH Alumnin채TverK ger dig de r채TTA KonTAKTernA!

G책 med redan under studietiden! www.kth.se/student/karriar/alumni

INNEHÅLL OL # 1

22 14 19 24 10 04 05 08 09 10 12

LEDARE »Upp till bevis, THS!«

FRÅGA FYSIKERN Går det att springa på vatten?

PLUGGHJÄLPMEDEL Optimera inlärningen med rätt hjälpmedel

MÖT JOHAN DELERUD ... och hör om resan från Maldiverna till Nymble

SOMMARJOBB Vart tar alla vägen under sommaren?

14 19 22 24 28

INRED MED VÄXTER Ta in naturen hemma med inredaren Helena

OL GÖR: RADIONÄMNDEN Osqledaren följer med Radionämnden

FESTIVALSOMMAR Peace & Love, Way out West och Popaganda

KROPPSKONST Uråldrig tradition i modern skepnad

RECENSIONER Tre böcker och Iron Maidens senaste recenseras

SÅ FUNGERAR SSSB'S KÖ Det här gäller om du vill bo i en SSSB-lägenhet

OSQLEDAREN NR 1 10/11

3

Var ska vi bo?

V

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE

Petter Eek GRAFISK FORM OCH LAYOUT

Petter Eek MEDVERKANDE I DETTA NUMMER

älkommen till Osqledaren, tidningen av och för studenter på KTH. För er som gått i dvala under sommaren och missat utvecklingen i vårens två stora följetonger kommer här en kort uppfräschning.

Kårobligatoriet har avskaffats! Ja det stämmer, du är sedan den 1:a juli inte längre lagstadgat skyldig att tillhöra en studentkår för att studera på högskola. Det har spekulerats friskt kring THS framtid och nu är det äntligen tid att se vad som faktiskt kommer bli avskaffandets följer.

Nästa drama handlar om CSN som inte släpper på kraven om återbetalning för de som sökt studiemedel för heltidsstudier, läst 60 poäng men haft en ojämn poängfördelning över läsåret. KTH har beslutat att täcka upp för bidragsdelen av återbetalningskraven (tack för det!) men för de som tagit lån återstår större delen av kravet... fortsättning följer.    har temat bostäder. Med det vill vi belysa att bostadssituationen för studenter i de större universitetsstäderna gått från dålig till sämre. I dagsläget står ungefär 52 000 personer i SSSBs bostadskö och den beräknade väntetiden för ett korridorsrum på Lappis är omkring 20 månader. Samtidigt kommer antalet personer mellan 20 och 24 år att fortsätta öka fram till 2013. Om detta inte vore nog ökar inflyttningen till universitetsstäderna även bland den icke-studerande befolkningen (Stockholm passerade för inte så länge sedan 2 miljoner invånare) vilket höjer trycket på den ordinarie bostadsmarknaden. Bra förutsättningar för att bygga bostäder kan man tycka. Nja, tydligen inte.

Under åren 2007-2009 påbörjades byggande av (håll i er nu) sju stycken studentlägenheter i Stockholm.

Allt detta får en del dåliga konsekvenser. I arbetet med det här numret har vi fått höra om studenter som bor i tält i brist på bostad och studenter som bor i andra och tredje hand - knappast den stabila bostadssituation som behövs för att kunna fokusera på studierna.

Det är inte svårt att förstå de som avstår sin plats på drömutbildningen när bostadssituationen ser ut som den gör.    Till att börja med, bygg bostäder! Studentbostäder är ett alternativ, med 52 000 personer i kö borde det inte vara svårt att fylla vare sig korridorer eller lyxrum med eget kök. Ett annat alternativ är billiga lägenheter där studenter har en ärlig chans att konkurrera med icke-studenter.

David Goldea, Axel Hammarbäck, Henning Alesund, Katja Rantala, Ebba Tornérhielm, Hanna Pettersson, Matilda Kaba-Liljeberg, Alexander Biledt, Johannes Koch, Johanna Andersson, Ingrid Kjellström, David Ringqvist, wDunja Vujovic, Eva Olsson, Christian Rydberg Åkesson och Mikael Juntti TRYCK

Dixa PAPPER

Inlaga, Amber Graphic 90g Omslag, Mondi 200g ANNONS

Tomat Annons och Reklambyrå www.tomat.se info@tomat.se KONTAKT

08/070 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se POSTADRESS

Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm OM OSQLEDAREN

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning.

Tidningen ges ut 6-8 gånger per år med en upplaga på ca. 18 000 exemplar och är helt annonsfinansierad.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom THS och KTH. BIDRAG

Vill du vara med i Osqledarens redaktion?

Maila osqledaren@ths.kth.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

OMSLAG

Petter Eek

Till sist, har du hittat någonstans att bo och kommit igång med studierna - ta det lite lugnt ibland också. Det brukar gå bättre då.

Förhållandet mellan antal köande och bostäder i SSSB. 52 000 köande och 8000 bostäder.

Källa: SSCO - Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter (2010) PETTER EEK Chefredaktör 10/11

4

OSQLEDAREN NR 1 10/11

WWW.OSQLEDAREN.SE

UPPSTART

SVAR Hej! Visst går det, det är ju storleken som avgör. Att sedan avskjutningsrampen på månen blir i kralligaste laget får man väl ta. Det finns väl (?) ingen anledning att skjuta iväg stenen med högre hastighet än att den nätt och jämnt tar sig loss från månens gravitationspotentialgrop. Skjuter man rakt ut går det i runda slängar åt tio miljoner Joule (3 kWh uttryckt som på en elräkning) per kilogram sten.

Vad gäller val av kastad partikel finns det två extremer. Det ena är material med extremt dålig värmeledningsförmåga där den sida som vänd framåt får ta hela friktions-

Foto Marcus Blom

FRÅGA Hej Göran! Jag läste nyligen boken »The moon is a harsh mistress« av Robert A. Heinlein, i vilken en koloni på månen hotar att bomba jorden med stenar. Är det möjligt att från månen skicka en sten el. dyl. till Jorden utan att den brinner upp i atmosfären, och i sådant fall, hur stor massa och hastighet skulle detta objekt behöva för att orsaka allvarlig skada? /Josef

värmen och därmed förgasas. Det är ju den strategi man väljer i landande bemannade kapslar till exempel. Den andra extremen är att välja en solid metallklump som värms upp tämligen homogent, eftersom den har god värmeledningsförmåga. I princip överlever den tills den kommer upp i sådana temperaturer att den smälter. Av humanitära skäl används inte denna strategi på bemannade rymdturer, men i vårt fall är detta nog att föredra.

Alltså är järnkulor eller ännu hellre wolframkulor nog en bra strategi. Wolfram p.g.a. av sin mycket höga smältpunkt och dessutom på köpet höga densitet. Vilken tillgång på wolfram är det på månkolonin?

Vad gäller skadeverkan så antar jag att man menar skada på städer mm. För enskilda personer är nog redan 100 g glödhet wolfram i huvudet en tveksam upplevelse. Om man får tro wikipedia är en 5-meters klump jämförbar med de 25 kiloton, Hiroshimabomben bar på, och då är det järn vi tänker oss som klumpmaterial. Med wolfram blir temperaturen högre och massan mycket högre, så effekten blir nog ännu mer massiv.

Exakt hur mycket var det herrn ville förstöra?

Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. I OL svarar Göran på dina frågor om stor och smått. Har du en fråga till Göran? Mejla den till osqledaren@ths.kth.se!

Energy efficiency – accept the challenge as trainee At ABB, we can get more effect from wind and solar energy, we can transport electricity over great distances and our intelligent systems can decrease the energy use in industrial engines by up to 80%. Our challenge is to continue this work. Now. Will you accept the challenge as trainee at ABB? A better world begins with you at www.abb.se/jobb

Our business.

Your legacy.

OSQLEDAREN NR 1 10/11

5

NYHETER

Efter att CSN i våras började med hårdare kontroller av studenter, främst på tekniska utbildningar, följde återbetalningskrav, upprörda känslor och en avgången generaldirektör.

För att bistå KTHs och Europas forskare har KTH investerat i en ny dator. Men när det kommer till forskningsutrustning räcker inte vilken maskin som helst, med de uppgraderade specifikationerna är den Cray-baserade datorn snabbast i Sverige och kommer ingå i ett europeiskt närverk av superdatorer.

- Superdatorn kommer att betjäna forskarna och är ett oersättligt verktyg för resultat inom forskningsområden som medicin, flödesmekanik, biologi och livsvetenskap, men också klimatmodellering och astrofysik, säger Erwin Laure chef för superdatorcentrumet PDC på KTH. Osqledaren frågade även om det gick bra att komma förbi och spela Crysis 2 nån kväll i vår, vilket inte var några problem så länge vi portade spelet själva. Fortsättning följer!

FLOPS

Bengt Lindroos, kårhusarkitekt, död

FLOPS betyder floating-point operations

per second alltså flyttalsberäkningar per sekund TERAFLOPS är således 1 000 000 000

000 (1012) flyttalsoperationer per sekund.

Streckat är de förädringa som gjordes 1977 Bild ur THS Arkiv

5 885

personer sökte något av KTHs program som förstahandsval HT2010.

1%

eller 22 personer ökade antalet förstahandssökande med från HT2009.

Källa: VHS 6

OSQLEDAREN NR 1 10/11

WWW.OSQLEDAREN.SE

Bild 1 Foto Marina Rantanen Bild 2, 3, 4, 7, 8, 12 Foto Erik Flyg Bild 5, 6 Foto Petter Eek Bild 9, 10, 11 Foto Marcus Blom

305 teraflops kommer KTHs nya superdator klara av när den är fullt utbyggd i höst.

Den extra granskningen motiveras med att det varje år betalas ut Omkring 500 KTH-studenter drabbades av CSN ca. 100 miljoner kronor i felaktiga fuskjakt. studiebidrag till de studenter som sökt fullt studiestöd (20 veckor, 30 hp) men inte registrerat sig för heltidsstudier.

- Vi vill att de studerande själva ska inse att de tjänar på att lämna rätt uppgifter. På så vis får de ju både en mindre lånebörda samtidigt som de utnyttjar färre veckor med studiemedel, säger Carina Isaksson vid CSN:s utvecklingsavdelning.

Problemen uppstod när tusentals studenter, ibland hela klasser, fick återbetalningskrav trots att de följt sitt utbildningsprogram och låtit sina kanslier sköta kursregistreringarna. På KTH drabbades ca 500 studenter av återbetalningskrav på i snitt 10 000 kr.

Rektor Peter Gudmundson sade i somras att »vi ska göra allt vad vi kan för att hjälpa de drabbade ekonomiskt. Vi får vara lite kreativa«. Något som mynnat ut i att KTH sagt att de står för bidragsdelen av återbetalningskraven.

För att komma till rätta med problemen undersöks möjliheten att jämna ut terminerna, vilket bland annat skulle innebära att höstterminens sista tentor skrivs i januari.

Bengt Lindroos gjorde de ritningar som 1977 kom att bli de bakre utrymmena på plan två, Kröken och köksutrymmet.

På meritlistan finns därutöver Kaknästornet (färdigställt 1967) och Hammarbytornet (färdigställt 1986) som delar Lindroos kvadratiska formspråk. Lindroos står dessutom bakom Stora lappkärrsberget. Övriga arkitekter som ritat delar av kårhuset är Uno Århén, Sven Markelius och Rolf Eppens.

Bengt Lindroos blev 91 år gammal.

Ny värstingdator på KTH Foto Harald Barth, KTH

CSN fortsätter med extra kontroller

NYHETER

Säg hej till THS ledningsgrupp!

Vilka är de? Vad vill de? Och hur ska du som medlem dra nytta av dem?

Bild 1 Foto Marina Rantanen Bild 2, 3, 4, 7, 8, 12 Foto Erik Flyg Bild 5, 6 Foto Petter Eek Bild 9, 10, 11 Foto Marcus Blom

I Nymble jobbar 12 studenter hel- eller halvtid med allt från fester till utbildningsbevakning och näringslivskontakter. Den här artikeln fortsätter på www.osqledaren.se/2010/08/nya-lg så skynda dit!

Överst från vänster: Ivan Milles - Ordförande, Elias Lindqvist - Vice ordförande, Marcus Brosjö - Kommunikationschef, Liv Roos - Chef för utbildningsinflyltande Tove Grönroos - Chef för utbildningsinflytande, David Björklund - Studiesocialt ansvarig, Viqtor Nyström - Evenemangschef, Thérèse Fleetwood - Näringslivschef Moa Mossberg - Projektledare Armada, Kehua Liu - Head of THS International, Monica Fagraeus Lundström - Mottagningssamordnare, Petter Eek - Chefredaktör Osqledaren

» Jag vill att vi tillsammans i Programgruppen ska dra igång veckopubar «

» Jag ska marknadsföra THS och visa upp vad vi är bra på. Till exempel restaurangen, caféet och kårbokhandeln «

VIQTOR NYSTRÖM Evenemangschef

MARCUS BROSJÖ Kommunikationschef

» Jag vill ha fler, mer och aktivare kårföreningar «

Läsningen fortsätter på www.osqledaren.se/2010/08/nya-lg!

DAVID BJÖRKLUND Studiesocialt ansvarig

OSQLEDAREN NR 1 10/11

7

OL TIPSAR

Plugghjälpmedel När skolstarten nalkas gäller det att vara beredd med tillbehör som underlättar och underhåller under de kommande föreläsningarna och timmarna av plugg som väntar. Osqledaren har tipsen som gör studierna roligare!

Text och illustration: Ingrid Kjellgren [ingrid.kjellstrom@osqledaren.se] SJU

ETT

FEM

TVÅ

ÅTTA TRE

SEX

NIO

FYRA

ETT Med randigt, rutigt och vitt papper är du alltid föberedd! De kostar 15:-/st på Kårbokhandeln.

FYRA Att stryka under sina anteckningar är

TVÅ En musmatta tar knappt någon plats i

FEM Det går inte att tejpa för mycket! Den

väskan och ett sudd behövs ofta. Bägge två hittar du på Åhléns för 39:- respektive 10:-

TRE För många är iPhonen det dyrbaraste

de har. Skydda den väl i ett fodral från Ordning och Reda för 149:-

8

OSQLEDAREN NR 1 10/11

ett hett tips. Dessa kommer i 3-pack från Clas Ohlson för 19:-

här kattejphållaren kostar 59:- på Åhléns.

SEX Det blir mycket festligare att skriva med en fiskpenna i handen. Köp den på Åhléns för 29:SJU Glöm inte bort att fylla på med vatten,

under plugg, träning och fest. Finns på Åhléns för 60:ÅTTA En RGB-penna är ett måste i pennfacket för den som vill sätta färg på sina anteckningar. Finns i Kårbokhandeln för 20:NIO Att sy på ovven eller fracken är bra när man inte orkar plugga mer. Det blir enklare med det här sykittet från Ohlssons Tyger för 39:-

WWW.OSQLEDAREN.SE

OL MÖTER

Johan Delerud, ny restaurangchef på Nymble Hur kommer det sig att du hamnade här?

- Det började med att jag läste Hotel Management-utbildning i Schweiz där jag bland annat fick chansen att göra praktik i London.

Efter det kom jag in på den femstjärniga hotellkedjan Four Seasons internutbildning där man bland annat får en karriärplan. Detta innebär mycket stress och mer och mer ansvar. Jag arbetade först på Four Seasons i Los Angeles i två år och sedan 18 månader på Four Seasons på Maldiverna. Nu hade jag ansvar för bröllop, roomservice, den ena restaurangen samt all catering. Problemet nu var att jag saknade att stå i köket. Det blir mycket administration som tar tid.

- Det blir mycket mer utmaning här. Jag ser det absolut inte som att jag gått från fem stjärnor till kåren. På kåren ska man fixa tre rätter för 100 spänn. På Maldiverna hade man 300 spänn för att göra en bra burgare. Det är ingen större utmaning egentligen. Dessutom är det en bra målgrupp här. Alla är väldigt positiva och glada. På Maldiverna har man betalat 10 000 kr natten för ett hotellrum. Då har man helt andra krav än vad en student har. Här är man van vid spaghetti och köttfärssås och plastglas och papptallrikar. Här får jag även möjligheten att pröva mig fram. Jag har väldigt fria händer att testa egna koncept.

Vad kommer maten kosta?

- För en THS-medlem kommer förhoppningsvis lunchen att ligga på 60 kr för dagens. Vi kommer att erbjuda två rätter för att kunna göra dessa extra bra. Vi kommer även att ha en bistromeny när lunchen är stängd. I caféet har THS-studenter fem kronor rabatt på kaffe vilket

Johan Delerud kommmer närmast från Maldiverna och ser jobbet på Nymble som en stor utmaning.

kommer leda till att en dubbel espresso bara kostar 13 kronor.

Det verkar alltså som att vi kan ha höga förväntningar på Nymbles mat den närmaste tiden. Med en restaurangchef som älskar att ha oss studenter som en utmaning och som dessutom har den bakgrunden som han har ser vi fram emot att bara kunna njuta av det som komma skall.

Text: Henning Alesund [henning.alesund@osqledaren.se] Foto: Hanna Pettersson [hanna.pettersson@osqledaren.se]

” !

E C N A D S ’ ”LET Dans - Hälsa ocH Passion! kurs för unga Bli en bra danspartner på pardanser, danssugna i höst! Lär dig

scHoTTis, PosrelKperatoar!

Vals, HaMBuro, vår svenska dan plus annat kul

Hötorget) Plats: mitt i City (T-bana tan 26 på Väderkvarnen, Brunnsga torsdagar kl 18.00 – 19.30 Tid: Start: 23 september Pris:

500: - för 10 ggr

g så får du mer info. eller till lena@folkdans.or Anmäl dig på webbplatsen par tner! så anmäl dig gär na med en Vi strävar efter jämna par

rg n e r • w w w. F o l K D a n s . oOSQLEDAREN NR 1 10/11 sFV • sVensKa FolKDansens Vän

9

SOMMAR, SOL och JOBB och JOBB och JOBB Sommarlov - två månaders ledighet, frihet, ingen press från skolan, brunbända ben och myggbett. Så såg sommarlovet ut för de flesta när man gick i åttonde klass. Nu kan två månaders ledighet utan pengar från CSN vara lika stressande som veckan innan tentorna.

Eller så kan man ha tur, skicklighet och drivkraft till att ordna sig ett sommarjobb och en inkomst över sommaren. Osqledaren har pratat med studenter som jobbat över hela Sverige med intressanta jobb, oftast kopplade till deras utbildning. Läs och bli inspirerad att hitta ett utvecklande sommarjobb till nästa sommar!

Text och illustration: Eva Olsson och Hanna Pettersson [eva.olsson@osqledaren.se] [hanna.pettersson@osqledaren.se]

ABB, Ludvika, industri och maskiner. Så kan en sommar se ut om man heter Romina Barrera och jobbar som maskinoperatör på ABB för fjärde sommaren i rad. Hon har jobbat med att linda plast och aluminium som är det större innehållet i en kondensator.

Skiftjobb och mycket arbete på rullande band, så som det brukar vara i stora industriproduktioner.

ROMINA BARRERA

Trots ABB och industrier har hon inte fått använda sig av ingenjörskonsten så mycket som man kan tro när man först hör om sommarjobbet. Det har varit mycket löpande band produktioner där man inte behöver räkna eller utnyttja sina kunskaper från skolan. Trots att hon börjar fjärde året på Farkostteknik nu till hösten är det mest elektron som kommit till användning under sommaren som anställd på den stora industrijätten.

Pelle ska börja sitt tredje år på Medicinsk teknik till hösten och i somras lyckades han få jobb på det medicintekniska företaget Maquet i Solna som jobbar med att bygga respiratorer.

Han jobbade på produktionsavdelningen vilket innebar att han var med i själva produktionen av respiratorerna. Pelle byggde ventilerna som hjälper till att pumpa in syre och luft i patienten.

Att kontrollera att de fungerar som de ska och inte läcker har ingått i arbetet

PELLE AXELSSON

10

OSQLEDAREN NR 1 10/11

Det som har varit roligt med jobbet är att det är kopplat till utbildningen, kanske inte just de uppgifterna Pelle hade i somras men företaget har tagits upp som exempel på företag man som civilingenjör inom Medicinsk teknik kan jobba på i framtiden. Han har även lyckats med att ordna ett jobb till på ett medicintekniskt företag där han ska jobba i höst. Trots detta ska det bli skönt att komma tillbaka till skolbänken och disponera tiden som man själv vill.

WWW.OSQLEDAREN.SE

Idrott, gräsplaner och fotboll under en sommar i Piteå. Sämre kunde man ju ha det. Att dessutom få jobba som fotograf och dokumentera en sport man brinner för under varma sommardagar kan ju låta som ett drömjobb för vem som helst, särskilt en Medietekniker som gillar kameror och Photoshop.

ROBIN MERKEN

Robin Merken jobbade med allt detta sommar uppe i Piteå. Han hann även med några resor till Tyskland och Kroatien varvat med mer fotografjobb i Borlänge. Även om själva fotandet inte tillhör ingenjörskonsten var det lärorikt att utnyttja de kunskaper han fått genom delar ur kurser på utbildningen, även om de kunskaperna har varit mer teoretiska och inritkade på själva tekniken bakom fotandet.

Efter andra året som arkitekturstudent var det dags att skaffa sig ett jobb för sommaren. Bland 400 sökande var Kristin Ström en av de 30 personerna som fick ett jobb på Sommardesignkontoret som arrangerades av SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign som i Skellefteå anordnades av Design Västerbotten.

KRISTIN STRÖM Bilden från vänster: Jimmy Kärkkäinen, Peter Sandström, Peder Boberg, Per Sihlén. Maria Persson, Kristin Ström, Vilhelm von Platen, Richard Stark Fotograf: Diana Silhén

Sex olika studenter från sex olika utbildningar har arbetat med att ta fram olika förslag till lokala företag i närheten av Skellefteå, allt från nya profiler till släpvagnar till att ta fram skyltar till en camping. Man har jobbat i grupp med två huvudansvariga för varje projekt. Det som har varit roligast och mest inspirerande med jobbet är att man fått arbeta med riktiga företag, samt att det har varit studenter med olika utbildningar som arbetat tillsammans för att få fram förslag som företagen sedan får välja om de ska gå vidare med. Det har blivit en unik arbetsprocess tack vare de olika bakgrunder som studenterna haft innan de kommit till Sommardesignkontoret.

Arbetet har varit intressant och lärorikt och Kristin vet att hon kommer ha nytta av sina kunskaper om arbets- och grupprocesser som hon har fått under jobbet och ser fram emot att få använda dem i sin fortsatta utbildning inom arkitektur.

OSQLEDAREN NR 1 10/11

11

FOKUS

DEBATT

Rekordartad bostadsbrist ett politiskt misslyckande Efterfrågan på studentlägenheter och små hyresrätter har ökat kraftigt flera år i rad.

Samtidigt har byggandet av dessa, bland studenter och unga, mest eftertraktade bostadstyperna minskat dramatiskt. Nu drar högskolornas terminer i gång - men frågan kvarstår - var ska alla nya studenter bo?    har Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) satt ihop en rapport om bostadsbristen bland Stockholms studenter. Siffrorna är nedslående. Den kortaste kötiden för de i dag 27 lediga lägenheterna hos SSSB är omkring 20 månader för ett korridorrum och drygt tre år för en etta med pentry. I Stockholms stads bostadsförmedling förmedlas just nu endast en studentlägenhet och kötiden ser ut att bli minst fyra år. Samtidigt har byggandet minskat dramatiskt de senaste åren. 2009 påbörjades 21 nya studentlägenheter i Stockholms stad, de färdigställdes tidigare i år. 37 hyresettor påbörjades 2009 och 169 stycken färdigställdes.

Bostadsbristen får allvarliga konsekvenser. Människor som inte lyckas hitta en lägenhet i tid kan tvingas tacka nej till studieplatser och arbeten. Andra tvingas in i trångboddhet, långa pendlingsavstånd och en osäker flyttkarusell mellan andra- och tredje¬handsboenden. Enligt Regionplanekontoret kommer det i Stockholm år 2030 råda brist på upp till 73 000 högutbildade. Om byggande – i storleksordningen 13 000 nya lägenheter per år – inte kommer igång snabbt kommer staden att få stora problem att rekrytera kvalificerad arbetskraft, vilket kommer att ge negativa konsekvenser både för regionens tillväxt och internationell konkurrenskraft.

Den akuta bostadsbristen bland unga och studenter i Stockholm är ett resultat av den snabbt växande befolkningen i länet och ett bostadsbestånd som inte ens är nära att utvecklas i takt med efterfrågan. Förra året ökade länets befolkning med cirka 38 000 personer och översteg för första gången två miljoner. Allmännyttans utbud av hyresrätter med låga hyror har minskat i och med bostadsrättsombildningarna och när det har byggts nya lägenheter har det ofta varit kostsamma projekt som unga och studenter sällan har råd att bo i. 43 000 unga kommer vilja flytta hemifrån i Stockholm de närmsta åren.

Antalet antagna studenter är historiskt stort och inflyttningen till länet fortsätter öka.

Sammanlagt bidrar utvecklingen till en högre konkurrens om bostäderna i det befintliga beståndet.

Den rekordartade bostadsbristen kan inte ha kommit som en överraskning för länets politiker. De har haft ungefär 20 år på sig att skapa gynnsamma bostadsförutsättningar för den stora ungdomskullen som i dag är redo att flytta hemifrån. SSCO har också i flera år varnat för utvecklingen. Att det trots allt byggts så lite måste ses som ett politiskt misslyckande.    det presenterats politiska löften om nya studentbostäder. Moderaterna i Stockholms stad har lovat 4 100 nya studentlägenheter i Stockholms kommun de närmsta åren och Socialdemokraterna i staden och länet har lovat en satsning på 3 000 nya studentlägenheter, samt i en storsatsning 50 000 nya lägenheter i länet. Löftena lovar gott, men i kommunernas projektlistor finns mycket få studentbostäder planerade. De utlovade nybyggena måste bli verklighet direkt efter valet, det får inte stanna vid tomma ord. Bostadsbristen kommer inte att försvinna av sig själv, den måste byggas bort!

Oscar Lavelid Ordförande för SSCO Lina Glans Vice ordförande för SSCO Ivan Milles Ordförande för THS David Björklund Studiesocialt ansvarig på THS

12

OSQLEDAREN NR 1 10/11

WWW.OSQLEDAREN.SE

FOKUS

KTH får hyra ut studentbostäder, till alla

Bostadsbristen i grafer Det går 6.667 stundenter per studentlägenhet

I dagens läge är det inte självklart att man som student kan börja studera på sin drömutbildning även om man lyckats bli antagen. För hur ska man kunna studera i en främmande stad om det inte finns någonstans att bo? Men kanske kommer det att bli ändring på det nu.

   att KTH ska få börja hyra ut bostäder kom tändes kanske hoppet för många om att det skulle bli lättare att få en studentbostad i Stockholm. Det verkar dock inte som att situationen kommer förbättras genom detta. Skolan säger sig dock vara positiv till att vara med och förvalta nya studentbostäder, om någon i Stockholm beslutar sig för att börja bygga.

Stockholms ca. 80 000 studenter har ca. 12 000 studentbostäder att dela på.

Vad har hänt med byggandet?

Färdigställda

Reporänta

5%

1200

4%

900

3%

600

2%

300

1%

0

2002

2003

2004

2005

2006

2007

G. Persson

2008

2009

0%

F. Reinfeldt

Byggandet av studentlägenheter har varierat mycket men har de senaste åren närmast avstannat helt.

Mellan 2007 och 2009 påbörjades sju stycken lägenheter. Pålagd är även Riksbankens reporänta som indikerar konjunkturen. Under perioden har två regeringar suttit vid makten. Först en socialdemokratisk minoritetsregering följt av alliansens majoritetskoalition.

Antalet studenter fortsätter öka 20000

Män

Kvinnor

15000 10000 5000 0

Text: Katja Rantala [katja.rantala@osqledaren.se]

Påbörjade

1500

Källor: SSCO, USK AB, Riksbanken, SCB

   regeringen beslutat att nio universitet och högskolor i Sverige ska få bedriva egen uthyrning av bostäder till studenter, något som tidigare endast varit möjligt att göra till utbytesstudenter och gästforskare. Anledningen till att denna reform genomförs är att universitet och högskolor i storstadsregionerna säger sig ha svårt att rekrytera studenter på grund av bostadsbristen. En av de nio högskolor som får börja hyra ut lägenheter är KTH. Så vad kommer att hända på KTH, nu när beslutet har tagits och det är fritt fram att börja hyra ut bostäder?

KTH:s mål är att börja hyra ut bostäder om ett år, alltså till höstterminen 2011. De som skolan främst kommer att inrikta sig på är även i fortsättningen utbytes- och mastersstudenter. I dagsläget ska det för dessa vara näst intill omöjligt att få en bostad när de kommer hit. Till en början ska KTH göra en kartläggning över hur läget ser ut för utbytes- och mastersstudenter, alltså hur många bostäder som behövs och var de ska finnas. Något som varit på gång ett tag är planerna på att Röda Korsets byggnad på campus ska göras om till bostäder för just utbytesstudenter. Om ett kösystem kommer att inrättas är ännu inte klart men tankar på att man ska kunna ställa sig i kö ett år i förväg finns. Något som däremot inte finns i dagens läge är konkreta planer på att starta uthyrning av bostäder till studenter från Sverige.

01/02

02/03

03/04

04/05

05/06

06/07

07/08

08/09

Antalet studenter vid KTH har ökat med omkring 30 % från 13 700 till 17 800.

Av: Petter Eek

OSQLEDAREN NR 1 10/11

13

Ärta på tråd (Senecio herreanus) 129 kr

FOKUS

INRED MED VÄXTER Så du har hittat någonstans att bo. Kanske en studentlägenhet på 17 kvadrat med säng, soffa, garderob och skrivbord men inte så mycket mer.

David Goldea mötte upp trädgårdsmästaren Helena Arman för att ta reda hur man kan få upp mysfaktorn och samtidigt underlätta studierna.

J

ag vet inte hur många av er läsare det här passar in på, men troligen många.

När ni flyttade hemifrån följde inga eller i vart fall inte många blommor och växter med. Det är först när man väl tar steget och skaffar sig en planta eller två som man inser hur saknat det varit. Denna förmiddag fick vi uppelva detta i en explosionsartad form med faktor hundra då Helena Arman kom på besök för att inreda ett studentrum.    trädgårdsmästare på Plantagen och har många års erfarenhet av växter. Bland annat från botaniska trädgården i Stockholm, som blomsterkonstnär i Danmark och som trädgårdsarkitekt. Helena anlände i sin »växtmobil« (men tror det var en Land Rover) fylld av, just det, massor av växter och andra godsaker som mattor, krukor, ampel, kuddar med mera.

Vi tömmer växtmobilen och är samtidigt väldigt fundersamma över hur allt ska in i det lilla studentrummet på 17 kvadrat. Men det är inga konstigheter enligt Helena och arbetet är igång. Matta på golvet, ampel i fönstret, korgar med växter på väggen, variation av krukor med olika växter i hyllan, fönstret, golvet, bordet, cd-hylla, ovanför sängen, matta

HELENA ARMAN

14

OSQLEDAREN NR 1 10/11

Porslinsblomma (Hoya »Sulawesi«) 229 kr

på väggen, olika ljus och förvandlingen är klar.

Hon har visat oss »the power of plants« och som ni kan se är det en stor skillnad, det ger en helt ny atmosfär, men samtidigt diskret med tanke på hur mycket det är. Helena berättar om hennes tankar inför detta. »Tror ni jag kan trolla eller?« berättar hon skämtsamt att hennes första tanke var när hon fick se bilderna på rummet före förvandlingen. Men sen började hon titta på färgerna i rummet och en plan började formas. Hon började med att välja ut lite krukor, kollade vad som fanns i sortimentet och beställde in lite växter, »... man har ju sina favoriter... jag valde att ta mycket mörkgrönt och rödbladiga växter är en personlig favorit« berättar hon.    bärande och piffande sätter vi oss ner i köket och talar blommor och växter över en kopp te. Lättskötta växter är något som kan vara bra för oss studenter rent ekonomiskt och det finns ett stort urval, »alla växter i rummet är extremt lättskötta«. Fredskallan till exempel är en väldigt »straightforward« växt som börjar hänga när den behöver vatten och som sen ställer sig fint upp igen. Den är också en bra luftrenare som binder upp en mängd giftiga ämnen ur luften och den är samtidigt vacker.

Blommor och blommande växter då? De är oftast slit-och-släng-växter, »man stressar växten i växthuset och dens reaktion är då att blomma innan den ska dö«. Det är väldigt fint med lite mer färger men kanske inte så snällt WWW.OSQLEDAREN.SE

FOKUS

Se fler bilder på osqledaren.se!

FÖRE

mot studentplånboken. Men det finns alternativ, »Kalanchoe eller mer känd som våreld eller höstglöd är en växt som blommar under längre tid«.

Vilka växter är bra var? Helena berättar att i sovrum och arbetsrum kan det vara bra att ha så kallade luftrenare (ex: fredskalla och ampellilja) och att man kanske bör undvika blommande starkt doftande växter (ex: liljor) då de kan ge huvudvärk.

I köket kan man ha kryddor, grönsaker och mindre växter medans man i vardagsrummet har stora högresta växter. Studenter har ofta sov-, arbetsoch vardagsrum (ibland provisoriska kök) i ett och samma rum så, där kan man ha alltihopa!

EFTER

TIPS FÖR GRÖNARE HEM KÖP TÅLIGA VÄXTER Tjocka blad är ett bra tecken på tålig växt.

VATTNA LAGOM Känn efter med finget om jorden är torr en bit ner i krukan. Många växter dör av övervattning!

ANVÄND VÄXTNÄRING I växthusen tillsätts växtnäring i vattnet.

PLACERA LJUST Men ofta inte i direkt solljus, fråga i affären hur mycket ljus växten behöver.

BYT JORD Efter ett tag har växten använt näringen i jorden och då behöver den bytas. Ett bra tillfälle är på våren.

Text: David Goldea [david.goldea@osqledaren.se] Foto: Axel Hammarbäck [axel.hammarback@osqledaren.se]

Kentia palm (Howea forsteriana) 299 kr OSQLEDAREN NR 1 10/11

15

FOKUS

Nya köregler Rättvist eller kårkat?

F

rån och med den första juli i år är reglerna för hur man får en studentbostad genom Stockholms mest namnkunniga uthyrare av studentbostäder, SSSB, ändrade. Detta på grund av kårobligatoriets avskaffande och att det således, från och med nu, skall vara en förmån endast för kårmedlemmar att genom SSSB kunna köa till och hyra deras lägenheter. Det räcker inte heller att vara stödmedlem utan du måste numera studera i Stockholm för att kunna stå i bostadskön.

De som idag står i SSSB:s kö utan att vara kårmedlemmar kommer att få fortsätta med att samla ködagar till och med den sista december i år varefter den köande kommer att kunna frysa dagarna tills dess att denna går med i en studentkår, vilket man alltså endast kan göra då man pluggar på en högskola eller ett universitet i Stockholm. Som längst kommer ködagarna att kunna frysas i 36 månader. Även efter den första december kommer dock icke-kårmedlemmar att kunna samla på sig uppemot 90 ködagar innan kårmedlemskap måste redovisas och man har sedan 30 dagar på sig att bli medlem i en kår eller aktivt parkera sina dagar för att inte förlora dessa. Den som idag bor hos SSSB måste hädanefter tillse att vara kårmedlem för att kontraktet inte skall rivas.

En välkommen förändring av systemet är att det inte längre kommer att krävas en inloggning var tredje månad för att säkra sin köplats. Kravet på inloggning har varit kritiserat eftersom man, till skillnad från i exempelvis Uppsala, inte fått någon påminnelse om när det är dags att logga in och på så vis kunnat gå miste om flera års ködagar om man skulle missat ett inloggningstillfälle.

Y p

W pr th no

Bu w &

   det nya systemet givetvis att driva ned den inflation som idag präglar systemet. SSCO, Stockholms studentkårers centralorganisation, hävdar själva att det kommer att bli lättare både för icke-stockholmare och utlandsstudenter att få en bostad i Stockholm. Utlandsstudenter förmedlas, i dagsläget, lägenheter främst genom universiteten själva. Idag krävs det förutom i undantagsfall drygt ett och ett halvt års köande för de min-

An pa W m sa by ac

W

To 16

OSQLEDAREN NR 1 10/11

WWW.OSQLEDAREN.SE

FOKUS

dre populära bostäderna och uppemot sex års köande för de mest avundsvärda bostäderna i systemet. Hur lång tid det kommer att ta innan denna inflation försvinner ur systemet är osäkert.

Att reglerna ändras nu har att göra med kårobligatoriets avskaffande och kommer troligtvis att rädda många medlemmar i Stockholmsregionen för kåren. Man får förstå kåren då detta sägs vara deras största kris någonsin. Det största problemet idag är ju dock inte inflationen utan bristen på studentbostäder, denna kommer knappast att avhjälpas av en skärpt kårobligatorieavgiftskontroll. För de kårmedlemmar som endast är intresserade av att stå i bostadskön innebär detta tilltag även att SSSB:s kö nu helt plötsligt blivit dyrare än Stockholms stads bostadsförmedlings kö som även de har studentbostäder till sitt förfogande.

   präglades, sin inflation till trots, av en sorts rättvisa. Oavsett var i landet du har bott har du kunnat börja köa vid samma ålder men med det nya systemet kommer Stockholmsfödda med möjlighet att bo kvar hemma den första studietiden att kunna samla på sig fler dagar och på sikt tinga de bättre bostäderna vilket knappast kommer att bättra på bilden av Stockholm som studentstad. Är det inte detta, att utveckla Stockholm till Sveriges ledande utbildningsort, som är SSCO:s huvudsakliga uppgift enligt dem själva?

Text och illustration: Ebba Tornérhielm [ebba.tornerhielm@osqledaren.se]

You’re looking at the prime purpose.

We could go on forever about our fluid handling products. About the advanced pumping systems, the biological, filtering and disinfection processes – not to mention the integrated solutions.

But in the end it’s the result that matters: safe water. That’s the prime purpose of the ITT Water & Wastewater technology.

And it should come as no surprise that we’re a part of the corporate citizenship program ITT Watermark®. The mission: to make a sustainable mark in the world by providing safe water and sanitation for children and families in need. And by expanding livable areas through increased access to clean water.

Would you like to join us in our work?

To find out more go to www.ittwww.com OSQLEDAREN NR 1 10/11

17

FOKUS

Ursäkta, var bor du?

ÅSA SKALDEMAN, ARKITEKTUR -10 ETT Jag hyr en lägenhet vid Nytorget av en

släkting.

TVÅ Jag ångrade faktiskt att jag inte sökte till

Umeå eftersom det var så svårt att hitta bostad.

Jag letade till och med efter bostad på Ekerö.

GUSTAV BOSTRÖM, MEDIA -10

TIM SVENSSON-IGEFORS, KEMI -10

ETT Jag bor hemma i Enskede men jag har en

ETT Jag fick en studentlägenhet i Norrtälje för

egen ingång så det är okej.

bara en vecka sedan så det var stressigt.

TVÅ Nej. Mina föräldrar har en lägenhet som jag

TVÅ Jag har sökt länge och att jag inte kunde

kommer att bo i om ett år.

ETT Var och hur bor du?

TVÅ Har du påverkats av bostadsbristen?

Nej, det är inte ett dåligt raggningsförsök. Osqledarens Henning Alesund och David Ringqvist ställde sig på Osquars backe för att kolla hur de nya studenterna bor och ifall de påverkats av bostadsbristen.

ALEX PALMQVIST, FARKOST -10 ETT Jag bor med päronen och brorsan i Spånga.

TVÅ Jag flyttar när jag är färdig ingenjör så jag har 5 år på mig att leta.

FRÅGOR

MATTHIAS KLÖTZKE, AEROSPACE ENGINEERING ETT KTH fixade en lägenhet på 42 kvadratmeter i Kista så det har inte varit några problem alls.

TIMON SARAKINIS, MEDTEK -10 ETT Jag bor i tält på camping vid Telefonplan.

TVÅ Jag har fixat en lägenhet via en bekant men jag kan flytta in först om två månader.

vara med i kåren försvårade. Jag tänker söka efter något mer centralt.

KALLE FRANSSON, CL -10

VICTORIA DE ROOS, ELEKTRO -10

CALLE SVENSSON, FYSIK -10

ETT Jag bor i min brors källare. Det låter kanske

ETT Jag bor hemma i Järfälla men vill flytta.

ETT Jag bor hemma i en fin villa i Bromma.

ganska dåligt men det är som en lägenhet.

TVÅ Det har varit otroligt svårt att hitta lägenhet

trots att jag stått i bostadskö ett tag. Jag är nöjd men vill ha eget boende.

18

OSQLEDAREN NR 1 10/11

TVÅ Det är svårt att hitta något boende om man

inte har 1000 ködagar. Jag ligger på 24.

Det är praktiskt och än så länge är jag nöjd.

TVÅ Om 1 till 2 år vill jag flytta och man är ju

lite rädd för att vara hemma för länge.

Text: David Ringqvist och Henning Alesund [david.ringqvist@osqledaren.se] [henning.alesund@osqledaren.se] WWW.OSQLEDAREN.SE Foto: Petter Eek

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

OL Gör

Radionämnden Ett nytt år på KTH står för dörren, och därmed även en ny upplaga av allas favoritinslag. I tidigare års OL Gör har vi bockat av sektionslokal efter sektionslokal, recenserat campusar och sågat Stockholms studentghetton. I år är det dags för kårföreningarna att ställa upp sig på rad och en efter en utsättas för djupgrävande journalistik at its best.

OL GÖR

F

RADIONÄMNDEN

örst ut är Radionämnden, eller RN Eventteknik som de heter officiellt. I samband med kårens dags – utan tvekan en av de största festerna under studentåret – fick vi följa med radionämndaren Roger och titta på när RN utför sin magi.

Föreningen grundades 1930 under namnet Radionämnden för att ta hand om kårens enda radiogrammofon, som de antagligen använde för att pumpa den tyngsta jazzen 30-talet hade att erbjuda. Att bara vakta grammofonen blev dock lite tråkigt i längden, så under de gångna 80 åren har de hunnit inhandla ett avancerat ljudoch ljussystem och även bytt namn till det lite mindre välklingande men desto mer moderna RN Eventteknik.

Deras verksamhet har även utökats till att hyra ut utrustning till sektionerna, mixa ljud och ljus vid konserter, skivinspelningar och en massa annat. De träffas dessutom varje tisdag för att se över sin utrustning; det är då den ska repareras, pimpas och framför allt göras studentsäker. Vi alla vet ju hur klåfingriga »kunniga« studenter är när de har fått i sig en, två, tre, fyra öl. Trots detta är det alltid något som går sönder, då utrustningen används ganska så frekvent. Speciellt under mottagningsperioden blir det mycket jobb för Radionämnden, tre pubar på en kväll är inte ovanligt.

Naturligtvis är inte alla evenemang lika stora som Kårens dag, RN tar även hand om många mindre sektionsgasquer. Dessa är oftast inte lika utmanande som de stora pubarna på Nymble, där RN

Riggning inför Kårens kväll

Niklas Lind från RN sköter mixerbordet

20

OSQLEDAREN NR 1 10/11

även underhåller ett fast ljudsystem. Detta har dagen till ära komplementerats med en lite mer extravagant setup ovanför scenen.

Vi får förklarade för oss att just live-musik kräver något mer än det fasta systemet kan erbjuda, och att RN med sann ingenjörsframförhållning redan passade på att rigga lite dagen innan.

När vi glider in i Nymble håller Lars Vegas Trio (en del av ett experiment för att undersöka om ordvitsar kan framkalla fysisk smärta) precis på att soundchecka. I den bakre delen av Nya matsalen står nämndarna i djup koncentration bakom sina mixerbord och vrider då och då knappar en halv grad åt höger för att tillmötesgå bandets önskemål. Vi hinner knappt hälsa på Roger, som står bredvid och håller ett vaksamt öga på allting, innan han springer fram till scenen för att hjälpa till med ett sladdtekniskt problem.

När vi frågar vad exakt hans uppgift för dagen är svarar han bara att han i princip är en allt-i-allo och gör det som behövs.

» Det är ingen som lägger märke till killarna bakom mixerborden, de bara finns där... «    uppgifter kan variera från gång till gång, men oftast är det ens egna preferenser som avgör om man hamnar på ljus- eller ljudsidan. Inte helt oväntat är det en sektion som är överrepresenterad i RN – Media (represent!). De flesta som börjar i nämnden har dock ingen tidigare erfarenhet av ljus-/ ljudteknik utan lär sig allt eftersom. På RN börjar man därför som padawan (vilket de tråkigt nog kallar för aspirant istället) och tittar mest på och lär sig utrustningen. När man är »mogen« uppgraderas man sedan till medlem och får jobba självständigt... om man som KTH:are nu någonsin kan anses vara mogen.

På tal om Media – som äkta Vraque har Roger såklart sin mediafrack på sig. De resterande nämndarna visar en oväntad talang för klädkoordination och kör stenhårt på svarta t-shirts. Om detta är ett medvetet val för att smälta in i bakgrunden på kvällen är oklart, men det är just det de gör. Att en bartender har mycket kontakt med gästerna ingår i definitionen. Även Platoons DJ:s är utan tvivel vana vid onyktra önskemål om att spela Justin Biebers senaste på max-volym. Men enligt Roger har RN knappt någon kontakt med gästerna. Det är ingen som lägger märke till killarna bakom mixerborden, de bara finns där - men utan de skulle KTH-festerna antagligen vara ganska så tråkiga tillställningar.

När soundchecken är slut ropar någon att det är dags att käka och blixtsnabbt försvinner alla nämdare för att snabbt glufsa i sig något innan festen börjar. Tid för att äta finns det dock inte alltid.

Roger berättar att det ibland tar längre än väntat att rigga, och då får man äta medans man jobbar. På gasquer har de ibland tur och får ta del av gästernas mat om någon i sektionens klubbmästeri förbarmar sig. Även vi känner för att äta, men anar dock att det WWW.OSQLEDAREN.SE

Lars Vegas Trio röjer på Kårens kväll

under kvällen antagligen kommer att vara lite för hög ljudnivå för att föra en intervju, så kärleken till våra läsare vinner över våra kurrande magar och vi ställer ett par sista frågor. Medvetna om att vi har varit lite för snälla bestämmer vi oss spontant för att ta fram de journalistiska hårdhandskarna. »Får man ligga mer om man är med i Radionämnden?« frågar vi, säkra på att detta ska få Roger ur balans. Men vi har inte räknat med vår härdade intervjupartner. »Nej, snarare mindre« firar han tillbaka och skrattar när vi skyndar oss för att skriva ner dagens citat.    paus i det ansträngande journalistjobbet för att ta en byggmacka skyndar vi oss tillbaka och hinner till Nymble precis när Lars Vegas Trio går upp på scen, antagligen den mest kritiska delen av kvällen för RN. Men allting går – så vitt vi kan avgöra – som på räls. Bandet vräker ur sig förra årets Eurovision-vinnarlåt och det låter så bra en låt om kärleken till en saga överhuvudtaget kan låta. Och allt tack vare att RN-killarna double-teamar mixerborden för att se till att till och med världens jobbigaste fiol-riff låter perfekt.

När kvällen lider mot sitt slut bestämmer sig även skribenterna för att börja röra sig hemåt. Vid baren ser vi Roger, som njuter av en välförtjänt öl tillsammans med en polare. På frågan om han är nöjd med kvällen svarar han med ett glatt »Jo«. Sedan frågar han lite halvt-förvånad om vi inte ska stanna kvar för att titta på när de riggar av. Ett lockande erbjudande, som vi dock måste tacka nej till för att slippa åka hem med nattbussen.

För att summera finns ganska så övertygande anledningar att gå med i Radionämnden, inte minst att man får vara med på alla fester och har en garanterad plats när bandet spelar. Sen är det ju det här med att det verkar bli mer riggande än liggande på festerna.

När alla variabler är intryckta i våra TI-84 får vi på en traditionsenlig skala från A till AWESOME ut slutbetyget AWESOM. Text: Johannes Koch och Alexander Biledt [johannes.koch@osqledaren.se] [alexander.biledt@osqledaren.se] Foto: Alexander Biledt

OSQLEDAREN NR 1 10/11

21

FESTIVAL

Love Peaceli,& Borlänge 28 juni-3 ju

VÄNSTER Danko Jones

Foto: Johanna Andersson

MITTEN Andreas Grega

Foto: Ingrid Kjellström

HÖGEROVAN The Kooks

Foto: Johanna Andersson HÖGERUNDER Pubik under Hoffmaestro Foto: Axel Hammarbäck

Sommarens höjdpunkt är för många Peace & Love. Osqledaren skickade dit Ingrid, Johanna och Axel för att kolla läget.

1 juli

När vi kommer in i Borlänge inser vi genast att det är festival på gång. Glädjesprudlande ungdomar kryllar över stadens gator, folk hånglar i vägrenarna och en ständig bas från konsertscenerna finns i bakgrunden.

Första bandet vi ser är Hoffmaestro och deras svängiga toner sprider adrenalin ända ut i fingertopparna. Vampire Weekends poppiga afrobeats känns som soundtracket till en kärlekssaga och vi dansar oss svettiga och rusiga i solnedgången. När The Kooks går på scenen jublar hela Borlänge och att vi dessutom ser nästa artist Robyn, bredvid sångaren i The Kooks försämrar inte upplevelsen.

Kent avrundar aftonen med att samla nästan varje besökare på festivalen framför den största scenen. Alla känner igen sig i Jocke Bergs verklighetsskildring och jag konstaterar att denna man är mäktigare än självaste kungen.

Vi är på väg! Kent och deras musik invaderar samtalet. Minnet av ett yngre jag som med ett brustet hjärta och en grym framtidsvision slutade lyssna. Give me a break mitt 14-åriga lilla jag. Le. Världen blir underbarare då!

Innan presspasset är hämtat känns allt lite hjälplöst. Allt är avspärrat, chansen att hitta en parkeringsplats är lika med noll.

Döden. Vi har inga mynt automaten tar inte kort. Ångest! Snart börjar Hoffmaestro. Lyckan av att skrapa ihop 10 kronor till parkering ger mig en vision, jag och Ingrid som gatumusikanter.

Gitarr - Check. Hatt – Check. Röster bär vi ju på båda två.

Mäktigast av allt är Kent idag. Till »Mannen i Den Vita Hatten« förlorar vi oss i musiken, varje ackord rör ett minne eller en dröm. Hjärtat pulserar med trumslagen. Kärlek.

2 juli

Andra dagen har festivalens gränser dragits ännu längre. Mer lera, högre musik och fullare publik. Vi har en fabulös konsertupplevelse med Andreas Grega, dansar oss euforiska till Familjen och bländas av The Arks scenshow. Det är fint, alla är glada och jag kan inte somna när jag kommer hem för jag känner mig så upprymd.

Som en av de sista pusselbitarna under Peace & Love kommer The Ark. Ett fyrverkeri av mod, adrenalin och grymt snygga kläder inspirerade av superhjältar, Japan och Marc Bolan.

Kontakt, öppet hjärta och känslan av att springa fritt under en stjärnklar natt – det är The Ark. »Calleth You, Cometh I« är extas.

3 juli

Sista dagen är paradoxal. Å ena sidan är slutet nära, å andra sidan ska den där Jay Z spela, och det kan bli häftigt. Och det blir häftigt. Att en av USAs tyngsta rappartister drar 40 000 personer till Borlänge och får alla att skaka rumpan. Dessutom spelar hemmabandet Mando Diao som ett äkta rockband. Ingen blir besviken. Jag åker hem och längtar redan efter nästa års festival.

Iakttagelser under dagen: Coolt par, tjejen hade strikta, enkla flätor på sidorna och en sylvass tuppkam mitt på. Håret var magiskt mörkrosa. Soundtracket till hennes uppenbarelse borde vara Natalie Portman’s Shaved Head med låten »Do You Like My Ponytail«, electrobeaten andas ut, regnbågen lockas. Intill sig har hon en kille med en tuppkam i, exakt, regnbågens färger.

Det kallas Peace & Love.

Ingrid Kjellström [ingrid.kjellstrom@osqledaren.se]

Johanna Andersson [johanna.andersson@osqledaren.se]

22

OSQLEDAREN NR 1 10/11

WWW.OSQLEDAREN.SE

FESTIVAL

est Way ostui,tGötw eborg 12-14 augu

©Interscope records

nda Popagsta i, Stockholm 27-28 augu

Ingen sammanfattning av festivalsommaren bör utelämna Way out west, Göteborgs Woodstock, som går av stapeln i mitten av Augusti. Dunja Vojuvic åkte dit för att kolla upp Sydafrikanska Die Antwoord.

“Det är det här jag älskar med Sverige” sa en fransman till mig när vi satt i en park på Söder utanför Eriksdalsbadet och försökte fånga det sista av sommaren. Den avslappnade stämningen, folket, känslorna.

När du läser denna artikel har du antagligen läst recensioner rörande Way Out West. Du kanske har läst i DN om att MIA är framtidens stora artist, självständig och originell. Du har kanske läst att Wu Tang Clans konsert var rätt lam och hade bara hälften av ensemblen.

Eller så brydde du dig inte om Göteborgs stora stadsfestival alls. Men det fanns en anledning jag var där och den heter Die Antwoord.

Die Antwoord kommer från Sydafrika och musikgenren kallas Zef. De rappar på både engelska och afrikaan. Musiken är en blandning mellan hiphop och rave. Bandet i sig består av tre bandmedlemmar Yolandi Visser, Ninja och DJ Hi-Tek. Jag upptäckte Die Antwoord som ett skämt på Youtube. Deras musikvideo till Enter the Ninja är båda överdriven, läskig, snygg och framförallt extremt 90-tal. Är det eurodisco? Är det på riktigt? Frågan är fortfarande obesvarad. Men om man vågar sig vidare från »Enter the Ninja« hittar man andra fantastiska låtar som »Beat Boy« och »Doosdronk«.

Klubbspelningen på Park Lane i Göteborg var alldeles fantastisk. Jag var i extas tillsammans med resten av publiken när bandet stagedive:ade och bytte kläder till varje låt. Jag har svårt att skriva denna artikel för att det är svårt att beskriva Die Antwoord, som betyder »Svaret«. Du får helt enkelt lyssna själv på YouTube eller Spotify.

Text: Dunja Vujovic [dunja@osqledaren.se]

Ungefär så skulle jag vilja beskriva Popaganda. En liten, avslappnad festival som med åren vuxit och har lyckats få hit några större bokningar, kanske inte mer känsla, men mer folk, absolut. Det känns mer vuxet samtidigt som publiken inte är så gammal. Du går på festival och står i sluttningen, dricker öl i öltältet, går på klubb efter att sista tonen tagits på festivalområdet, för att sen gå hem till din egna varma säng istället för ett kallt och blött tält. Passar en trött student ganska bra faktiskt, att priset för två dagars musikupplevelser inte går på mer än en dryg femhundring passar oss studenter ännu bättre!

Jag står i sensommarsolen och känner sommaren ta sina sista andetag samtidigt som Jonathan Johansson kliver upp på scen och genomför sin konsert på ett lite distansierat och allvarligt sätt. Årets första, och sista festival för min del bjuder bland annat på Hot Chip, Belle and Sebastian och årets mest hypade och snyggaste tjej, Robyn.

När hon kliver upp på scen finns det inget slut på jublet eller dansen.

Hela Popaganda brister ut i någon slags galen dans och eufori som aldrig verkar vilja klinga av.

Popaganda lägger locket på sommarens äventyr med besked. Det är bra gjort, inga akter krockar, ingen missar något, spelningarna får mer än godkänt och nu kan jag nöjt krypa ner under filten i höst och efterlyssna på Spotify och plocka fram känslan av sommar, solsken och bekymmerfria dagar.

Se Enter the Ninja: http://www.youtube.com/watch?v=wc3f4xU_FfQ

Text och foto: Eva Olsson [eva.olsson@osqledaren.se]

OSQLEDAREN NR 1 10/11

23

Illustration: Petter Eek

Sedan tusentals år tillbaka har folk känt en lust att smycka sina kroppar. Ta till exempel ismannen Ötzi, som levde för sisådär 5300 år sedan och gjorde akupunkturliknande prickar över sin kropp av medicinska skäl. Eller varför inte faraonerna i det antika Egypten, som tatuerade sig för att komma i kontakt med gudarna?

För bara några decennier sedan var det nästan bara sjöbusar och andra råbarkade som gaddade sig, och det rynkades åt denna företeelse bland den stora massan. Och idag då? Ja, i 2010-talets Sverige får tatueringsmotståndarna kämpa hård, ty hos den yngre generationen råder det inga tvivel om att det är socialt accepterat att bläcka sin kropp med... ja, i princip vad som helst.

Sanna Berntsson, 23, Grästorp Tatueringar: 8 st. »Jag ville ha fina, konstnärliga tatueringar. Högerarmen präglas av åttiotal, och det symboliserar min barndom, med My Little Pony, Nintendo, och kassettband. Ordet ’Destiny’ på sidan av magen har jag för att jag tror på ödet. Den gjorde riktigt ont – den tog ungefär tre och en halv timme, och jag fick kämpa för att orka hela tiden. Revbenen gör riktigt ont att tatuera. Fyrklövrarna med hjärtan som blad ritade min kompis, och cupcaken för att den är god och fin, precis som jag!

Alla frågar om jag inte kommer ångra mig, men det tvivlar jag på – det är roligare att ha en historia att berätta som gammal«

Sebastian Lindström, 20, Umeå Tatueringar: 1 st - en skateboard med vingar och texten »Skate and destroy«. »Syrran skulle tatuera sig, men vågade inte göra det själv, så hon betalade min för att jag skulle följa med. Från början ville jag bara göra texten, ’Skate and destroy’, men tatueraren var gammal skejtare, så han ville göra en äkta skate-tatuering. Den symboliserar hela min barndom, jag har skejtat hela livet.«

Malin Lantz, 38, Stockholm Tatueringar: Ca. 4 st - Japanska motiv på rygg, armar, och sida. »De överlappar varandra lite grann. Men den första gjorde jag när jag var arton. Jag var säker på min sak – det var min kompis, Daniel, som gjorde dem – och jag litar på honom. Varför jag har tatuerat mig?

För att jag tycker att det är fint. Nuförtiden väcker de inte så mycket uppmärksamhet, men för några år sedan var det inte vanligt att tjejer tatuerade sig, och många ville ta på tatueringarna. Folk stirrade så jag trodde att de skulle tappa ögonen«

Magnus Spolander, 21, Umeå Tatueringar: 2 st – ett ambigram av namnet, Magnus, på underarmen, och en djävulsanka på låret. »En kompis berättade om ambigram, och det lät coolt, fascinerande.

Djävulsankan kom till när jag var stenpackad i Thailand. Det kan nog vara världshistoriens sämsta tatuering – hon som gjorde den var prao eller något, och det här var hennes första eller andra tatuering någonsin«

Text och foto: Axel Hammarbäck, 0 tatueringar [axel.hammarback@osqledaren.se]

24

OSQLEDAREN NR 1 10/11

WWW.OSQLEDAREN.SE

To do: Hitta bostad i Stockholm Krönika av Hanna Pettersson [hanna.pettersson@osqledaren.se]

S

tora ytor, låg hyra och högt i tak var min vardag. Att ha egen bil, fri parkering och kunna cykla vart jag ville var min frihet. Att inte behöva oroa mig över bostäder, alltid kunna ta mig hem om kvällarna och att veta var man hör hemma var min trygghet. Så en dag kom ett brev i brevlådan och min trygghet och mitt stilla liv var rubbat.

Antagningsbeskedet kom en dag i slutet på juli och panik utbröt. Tre veckor kvar tills mottagningen skulle börja och frågan är var man egentligen ska bo någonstans. Att hitta bostad i min nya hemstad var inget lätt projekt.

SSSB:s hemsida blev min nya hobby. Jag hade ju ändå köat i nästan ett år, något borde jag ju kunna få? Ganska snabbt lyckades jag bevisa motsatsen. Inte bara en gång utan lika många gånger som det var dagar till min tid på KTH skulle börja. Snabbt lärde jag mig SSSB:s schema. När nya lägenheter läggs upp, när svaren kommer och spekulationerna om när sistaminuten-lägenheterna har störst chans att komma upp växte. I min värld är dessa fridlysta och frågan är om de inte rent av är helt utrotade. Har någon ens sett dem?

Om SSSB:s sida var min hobby så var Blocket min nya kärlek.

På Blocket öppnas möjligheter, massor med nya andrahandslägenheter läggs upp hela tiden och hoppet tänds varje gång sidan uppdateras. Som alla andra gånger när man är bostadssökande i Stockholm så släcks hoppet lika snabbt igen. Nedringda och irriterade annonsörer som med spelad artighet talar om att jag är den femtionde som ringt på 20 minuter och att de hör av sig om de andra 50 tackar nej och att jag då är först i kö. Som om det skulle hända...

En källare i Märsta var min bostad i två veckor med uppmaningen att jag fick bo där tills dess att jag hittat något annat. 50 minuter in till skolan och många sena nätter med nattbussar. Men jag ska inte klaga, det var ju inte direkt en Fritzl-källare jag bodde i utan en jättefin källarlägenhet med eget kök, stor säng och egen ingång. Problemet kvarstod dock, jag var tvungen att hitta något mer permanent.

egentligen fick Blocket-lägenheterna och hur snabb man faktiskt måste vara växte i mitt huvud. I SM i att uppdatera blockets sida verkade jag alltid snubbla på mållinjen. Men tillslut var det min tur att vinna, ett korridorsrum på Lappis i andrahand med skräckhyra var äntligen mitt. Man tar verkligen vad man får i denna stad.   , trevliga grannar och en mysig balkong är nu min vardag.

Ett SL-kort, hyfsade kommunikationer och Willys ett stenkast bort är min frihet.

Extra jobb, dyra räkningar och ett riktigt hyreskontrakt är min trygghet. Två år och ett antal flyttar senare har jag nu en bostad som jag trivs med och som jag vet att jag kan stanna i och som ingen kan köra ut mig ur.

Så det finns hopp även för en stad som Stockholm, man får bara räkna med att det tar sin tid. Redan nu bävar jag dock för den dag jag går ut KTH och mitt studentkontrakt slutar att gälla. Den riktiga bostadsmarknaden är nog om möjligt ännu värre.

» Men tillslut var det min tur att vinna, ett korridorsrum på Lappis i andrahand med skräckhyra var äntligen mitt. Man tar verkligen vad man får i denna stad «

ullmanpr.se

LYCKNIS.SE A STE G I L L I B S E SVE R IG R! U T A R E T T I L KU R S

ndel A

Internetbokha tar böckerna kos

3.862:-

ISBN 9789139014355 9789144047942 9789144054308 9789144019833 9789147084609 9789139204725 9789127107625 TOTALT

Internetbokhandel C

Internetbokha

ndel B

böckerna kos

tar

2.380:-

Titel Sveriges rikes lag 2010 Medicinsk teknik för sjuksköterskor Inkomstskatt Gruppsykologi Svenska skrivregler Introduktion till straffrätten Socialt arbete

Adlibris 2.124:375:357:311:200:174:321:3.862:-

böckerna kostar

Bokus 749:355:354:289:179:155:299:2.380:-

–––––– ––––––––OSQLEDAREN fra–k–t!–NR 1 10/11 i fr All–ti–d –– – – – – –– –

2.147:Lycknis 719:338:326:273:164:142:185:2.147:-

25

Priser undersökta 2010-08-10

    kändes det som att det var min födelsedag, efter de otaliga gånger jag smitit in på 7eleven och tjuvlånat internet för att hänga med i bostadsmarknaden fick jag äntligen det jag så länge velat ha, datorkonton. Wi-Fi på KTHs nätverk på den egna dator var då den bästa gåvan. Jag var åter med i matchen!

Ett antal telefonsamtal senare och otaliga visningar av konstiga rum i Rissne och Hallonbergen med suspekta hyresvärdar och fettfläckar på väggarna som jag gärna hade tagit på direkten om inte någon annan hunnit dit först. Spekulationer om vilka som

Hos LYCKNIS.SE kan du köpa både ny och begagnad kurslitteratur och söka bland tusentals stipendier. Om du skulle hitta billigare kurslitteratur någon annanstans sänker vi priset!

nu är det dags igen!

Rör inte stinki! FRESCATIHALLEN Krönika av Matilda Kaba-Liljeberg [matilda.kaba.liljeberg@osqledaren.se]

»  « skriker min mor och syftar på det exemplar av ospecifierat barrträd som står bredvid den stora verandan på sommarstället och sträcker sina raka armar upp mot skyn i en klunga. Stinki förärade sig namnet någon gång i min barndom dels på grund av en overload av högläsning av Mumintrollen och dels för dess odiskutabla fulhet och dess korthet.

När grannens kor en höst för länge sen bröt sig in i trädgården uppfattade tjuren det då, enligt källor, ståtliga barrträdet som en värdig rival och sänkte i dess hjärta sina magnifika horn. Gång på gång stångade tjuren obarmhärtigt tills allt som resterade av det stolta trädet, som vågat jämföra sig med tjurens mäktiga krona, hängde slokande. En barrig samling grenar. »Någon har tänkt till när de planterade trädet där!« fortsätter hon och rör sig mot mig över den gräsmatta i vilken kossorna vid detta samma mytiska tillfälle skapat rediga fördjupningar och ojämnheter.

Onekligen har någon tänkt till. Men hur noga?

Samma kväll försöker samma kära moder vrida ur de sista dropparna ur sommarbudgeten och få det att räcka till både flaggstång, en stor turkos hörnsoffa samt ett nytt helt tak. Hon tänkte till och sade sakligt »Vi behöver inget tak.« Tänka sig.

26

OSQLEDAREN NR 1 10/11

SSIFerbjuder

ÖPPET HUS

17/10

Den här gången bjuder vi på GRATIS:

GRUPPTRÄNING, STYRKETRÄNING, BADMINTONBANA m.m. i Frescatihallen!

All information om 17/10 kommer snart på:

www.ssif.su.se & www.frescatihallen.com

Rädda Östersjön.

Utbildning ska löna sig.

EU-minister Birgitta Ohlsson med hunden Winston.

   det varit ett himla liv i hagarna som gränsar till vår trädgård. För att vara på den säkra sidan frågade jag bonden om den stora tjuren på andra sidan stängslet kunde hoppa över taggtråden och in på vår trädgård. »Nej då«, svarade bonden. »Puh! Tänkte väl!« sa jag lättat och kände mig dum som ens frågat »Eller, han kan«, fortsatte bonden, »om han bara tänkte till och fattade att han kunde.« Och att tänka till och fatta att han kunde var omöjligt för en tjur som redan måste ha tänkt till och kommit fram till att han inte kunde.

Staketet hade satts upp av någon som tänkt till. Stinki hade planterats av någon som tänkt till. Sådant ändrar man inte på. Är det till detta vi tänkande varelser är dömda? Alltid dessa tänk att, tänk dig för, tänk efter, tänk ifall. Att ständigt vandra i hagar omgärdade av de höga stängsel som våra egna tankar skapar, sneglande ut på det grönare gräset utanför.

Men jag vet att det en gång fanns en tjur. En stor och mäktig tjur. En tjur som vågade ifrågasätta. Han tänkte inte – han gjorde.

Han var en utbrytare. En som stångade ner rivaler, hur barriga och höga de än månde vara. Tänk att vara en tjur som han!

Imorgon är det jag som sågar ner Stinki.

&

Vård till papperslösa.

WWW.OSQLEDAREN.SE

en!

EN

ordförandekolumnen

US

TIS:

hallen!

art på:

om

g.

a.

Nymble, i nö d och lust

N

ytt år, ny n0llan (som sägs vara ovanligt lysande i år!), nya löften om att 2010 ska bli året då man tar bra anteckningar på föreläsningarna och renskriver direkt när man kommer hem och läser på inför varje föreläsning. Just det.

För mig är detta första läsåret då jag vet att jag inte kommer ta en enda poäng, utan vara i Nymble hela vägen fram till juli. Hah! Nymble fyller 80 år i år, och vi ska fylla det med liv och rörelse kåken inte sett på länge. Det börjar bli ett gammalt hus. Ombyggnaden är snart klar (och jag hoppas att jag aldrig ska behöva skriva så igen). Gamla matsalen håller på att få en liten uppfräschning. Det finns alltså nya och fina delar av gamla Nymble. Something old, something new: kvar är alltså någonting lånat och någonting blått. Jag wikisnubblade nämligen på en kort genomgång av vad den där bröllopsramsan egentligen handlar om. »Something old« symboliserar en kontakt med brudens familj och kontinuitet från det gamla. Vi vilar på gamla lagrar och storverk sedan över hundra år bakåt, och i kontoret där jag skriver detta stirrar gamla kårmuppar från 1915 och framåt ner från väggen med rynkade ögonbryn. Det ger inte alls prestationsångest. Nej då. »Something new« symboliserar hoppfullhet och optimism inför det nya livet som komma skall. Vi har mycket nytt som händer i huset, vi blir en ny sorts organisation utan kårobligatoriet, och vi har flera nya utmaningar: allt från nystartade föreningar, nya regler från CSN, ny restaurang i Nymble och en helt ny n0llan. Jag vill inte säga för mycket innan alla bollar rullat färdigt, men det är mycket på gång. »Something borrowed« skall lånas från en lyckligt gift vän, vars trevliga öde ska smitta av sig på det nya brudparet. Här borde jag säkert nämna lånet för ombyggnaden, men nämner istället den tid och energi vi lånar av våra medlemmar och engagerade (Armada, Quarnevalen, Kårspexet, Programgruppen och kårföreningarna - ta åt er!) för att kunna göra alla balla saker vi

faktiskt gör. Vi ska betala tillbaka tidsinvesteringarna med ränta.

Innan drottning Victoria gifte sig 1840 var vita brudklänningar ovanliga. Vitt representerade rikedom, inte renhet, och blev inte en vanlig bröllopsfärg förrän frampå femtiotalet. Innan dess var faktiskt just blått den färg som förknippades med kärlek och trohet. Därav »something blue« i den gamla ramsan. I Nymble kommer blått hädanefter att förknippas med något helt annat framöver, så håll ett öga öppet kring ingången vid Drottning Kristinas väg 19, vetja.    med strofen »...and a silver sixpence in the shoe«. I skotska traditioner uppmanades brudgummen att lägga en silverslant i vänster sko för att uppnå ekonomisk trygghet och välstånd. Jag vet verkligen inte vad det skulle kunna representera i det här sammanhanget, men jag hänvisar till www.ths.kth.se så får vi se vad som händer…

Så, ett nytt läsår hägrar. Tager vi då Nymble att älska i nöd och lust? Hell yes.

IVAN MILLES Ordförande THS

OSQLEDAREN NR 1 10/11

27

KULTUR

Tågresor genom svenska skogar, svettiga tunnelbanevagnar, salta klippor och julibrända gräsmattor.

Här och där har det lästs en del under en lång sommar. Nu vill jag såklart dela med mig av det goda.

Ett hopplock på tre blev ett nysläpp, en modern klassiker och en mäktig Vallgren . Det råkade bli tre svenska män. Ingen avsikt med det, men låt oss kalla det ett tema. Mycket nöje, stora eftertankar!

Vänner för livet av Per Hagman Förlag: Albert Bonniers Förlag Två liv som flätas samman. Banbrytande? Knappast, men varför kräva det när den klassiska intrigen kan ges otaliga dimensioner och dessutom kläs i det vackraste av språk, blötas av den sliskigaste champagnen och sotas av grånande lyx. Jag ser inga argument mot Hagmans välde. Här regerar han. I sin otänkbara blandning. Västgötaslätten och raggarturné med farbror Eddie Meduza. Stockholmförortens pendeltågsperrong, VIP-läktare på engelska galoppbanor, ståtliga stallar och Londons mest påkostade salonger. Paris och Rivieran. Sophie och Erik. Med kontrasternas bakgrund, men med samma svala elegans och framtunga sug efter självbekräftelse. Aldrig känslomässigt engagemang, pilar av ljus. Tunnor av smuts över glamourens baksida.

Hagman skildrar, han genomskådar och polerar. Han måste ha haft objektivet på högsta skärpa under sina år i Europa. Skärpa och en förmåga att beskriva gränslandet mellan identitet och bakgrund, klä av klassamhället och sortera färgerna efter girighet och nyrik smaklöshet. Därtill ett knivskarpt utnyttjande av våra sinnen. Genomsexualiserat vulgära scener följs upp av äkthet där minsta strimma naken hud aldrig blottas.

Vänner för livet är 600 sidor som konstigt nog aldrig känns tunga, trots stundtals nattsvart innehåll. Dialogerna kan ibland springa iväg och förlora lite trovärdighet. Det skrivet talade verkar ofta vara det svåraste. I övrigt en lek med distans och insyn med välriktad emfas. Livets kapitel och förlorad mark. En beskrivning av rotlösheten långt bortom geografiska koordinater och av rastlösheten bortom klasstillhörighetens förutsättningar. En hög med Hagman-formuleringar lagras.

Vad händer när trasigt möter trasigt? Matematikens konstruktiva regler eller pragmatismens motsats? »Två människor kanske måste bli vänner med livet för att bli vänner för livet.« Hur märkligt det än må låta blir jag sugen på att bakom solglas åka Roslagsbanan till Täbygaloppen. Dricka ett glas Pimm’s. Kanske två.

Dokument rörande spelaren Rubashov av Carl-Johan Vallgren Förlag: Månpocket Kyrkklockorna i St Petersburg ringer in det nya århundradet, 1900-talet släpps löst och för sönderspelade Rubashov, som satt sin själ på spel, gäller helt nya regler. »Morgonen då St Petersburg vaknar ur sin värsta balfylla« ger han sig ut, ovetande om sitt öde. Kort efter kort läggs i det spel som blir hans liv. Där tiden förlorar sin innebörd. Vallgrens prosa är skönt ohämmad. Den gör anspråk på det mesta, främst på min fascination för ett otroligt kunnande. Likt ett fullastat godståg drar han oss fram genom historien. Tungt släpas vi över kontinenterna. Vi bekantar oss med Rasputin strax före revolutionen och Tsarens fall. Världskrig blir till depression, vi står i Berlin när riksdagshuset brinner och då han med hårdvaxad sidbena och liten mustasch hittar syndabockar, hyllas och då världen åter knuffas över kanten. Handlöst fall.

Upprepningens djupa fotspår där människan står offer för sig själv. Den mörkaste skräcken finns kanske i det som konstigt nog lockar så många – att bevittna oändligheten, mänskligt förfall, giftmord på den jord som i all tid fött oss. Insikten om hur illa evigheten klingar med vänskap och kärlek. Att ramar trots sorg tillför värden.

Det är lika delar historielektion som knivskarp kritik mot upphöjd ignorans. Nära besläktat med Michail Bulgakovs mästerliga lek med mytologi och dunkla miljöer i Mästaren och Margarita. En parallell till Süskinds gestaltning av arme Grenouille i Parfymen - krampaktigt inbjudande men på samma gång mörbultande sorgligt och skrämmande.

Möjligen kan berättelsen anses vara för svulstig. Jag kan tänka mig att någon säger så. Och visst är det stundtals svårt att hänga med i dokumenten, eller snarare övergångarna dem emellan. Och kanske förlorar jag mig då och då i gränslandet mellan saga och historia. Den mystiken kan vara farligt, men också eggande underhållande. En njutning jag mer än gärna delar med mig av. Lagt kort ligger.

Bokrecensioner: Christian Rydberg Åkesson

28

OSQLEDAREN NR 1 10/11

WWW.OSQLEDAREN.SE

Nyår av Stig Larsson Förlag: Albert Bonniers Förlag Inga missförstånd nu. Det här handlar om Stig Larsson den andre. Han utan e i sitt förnamn, tillika den av de båda som var det stora namnet på svensk författarhimmel fram till då Stieg »den förste« gick bort och visade sig ha tre färdigskrivna världssuccéer i sin skrivbordslåda (Män som hatar kvinnor). Den här Stig är fullt verksam, men upphörde av någon anledning med romanskrivandet med 80-talets slut. Sedan dess har han bjudit på poesi, dramer, essäer och journalistik. Han har anklagats för sexuella trakasserier och varit frontfigur i debatten kring hur uppburna män inom kulturvärlden anses kunna svina och håna med skydd av kulten kring det manliga geniet. Jag vet, det är dumt, men i vissa fall går det inte att bortse från hur viss kuriosa tycks speglas i det jag läser. Det tillför liksom en extra dimension. Denna gång till Nyår från 1984. Knappast »feel-good« men omnämnd som höjdpunkten i åttiotalets romankonst.

Kenneth är en hyfsat framgångsrik störtloppsåkare från södra Lappland. En dag råkar han ut för en våldsam olycka.

Han genomgår en hjärnoperation och återfår det tillfälligt försvunna minnet. Tyvärr verkar det inte vara allt som krävs för att fortfölja det liv som en gång varit. Kort efter uppvaknandet lämnar han sin fru, sina två barn och flyttar till Stockholm för att börja om. Han har förlorat all känsla för sitt gamla jag och kan inte se något värde i sina relationer. Han verkar förstå att det han gör är fel, han känner till begreppet empati men känner ingen sådan själv. Tiden går och Stefans tomhet står snart i konflikt med nya förhållanden. Likgiltigheten är frustrerande och känslolösheten smittar av sig, ibland i skruvad medkänsla men desto mer i rent äckel.

Rådlöst famlar vi efter en definition av det mentalt normala. Vem är egentligen frisk som begår brott och vad avgör domens grad? Kenneth levererar fullt förståeliga iakttagelser som i en vändning formas till absurda reaktioner och någonstans däremellan är det lätt att tappa sig själv och en tidigare hyfsat klar ståndpunkt.

The Final Frontier Iron Maiden Då var det återigen dags för albumsläpp från hårdrocksgiganterna Iron Maiden, som undertecknad för övrigt hade nöjet att bevittna live på Sonisphere-festivalen som ägde rum den 7:e augusti vid stora skuggan här i Stockholm (århundradets sämsta festivalväder till trots). Och visst kan gubbarna fortfarande!

The Final Frontier är det femtonde studioalbumet i ordningen och med sina 76 minuter är det även det längsta hittills. Efter ett fyra minuter långt och ganska intetsägande intro brakar titelspåret igång – en ganska rak och lättsmält kreation som initialt lämnar mig relativt oberörd. Det fortsätter dock bättre och vi bjuds på upptempo rock á la klassiska Maiden samt lite mer experimentella och progressiva alster som kännetecknar det senaste decenniets utveckling av deras sound. I några låtar kan jag inte låta bli att dra paralleller till Dickinsons solo-projekt som han sysselsatte sig med under 90-talet efter ett tillfälligt avhopp från Iron Maiden. Det är naturligtvis inte samma tryck i den energiske frontmannens pipa som för 20 år sedan, men han har fortfarande en given plats bland de bästa i genren.

Det bästa med Iron Maiden har alltid varit deras kompromisslöshet. De har fortsatt gå sin egen väg och har aldrig låtit som något annat än sig själva. De har alltid fortsatt att leverera och även om The Final Frontier kanske inte tar en plats bland bandets bästa plattor så är det fortfarande en bra skiva som definitivt har sina stunder. Personligen föredrar jag dock 2000-talets Iron Maiden på scen med 80-talets guldkorn i setlisten.

av 5 Den inledande kopplingen till Millenium-Stieg kan tyckas krystad, men de var bekanta och deras ämnen inte helt väsensskilda – två referenser till det sjuka. Inget ont om Salander och Blomkvist, men Nyår är kanske ett bättre alternativ för den som föredrar en mer närvarande skildring av det mänskliga psyket.

Text: Mikael Juntti

OSQLEDAREN NR 1 10/11

29

Text: Ingrid Kjellström och Johanna Andersson, Bild: Johanna Andresson

Rösta på

Socialdemokraterna den 19 septembeR 1 av 4 unga saknar jobb.

216 000 unga saknar egen bostad. det behöver inte vara så.

Engagera dig idag:

www.s-studenter.se | www.ssu.se

N F ä g F ä h T

M M dä at

På an ni lö

Tit ska PR

30

OSQLEDAREN NR 1 10/11

SOCIALDEMOKRATISKA STUDENTFÖRBUNDET WWW.OSQLEDAREN.SE Tetra Pak,

b. d. å.

g:

.se

Mjölk är ett av världens mest ursprungliga, och viktigaste, livsmedel.

Men det är inte alla förunnat att få färsk mjölk. Det gäller särskilt i länder där det är svårt att producera och, framför allt, distribuera mjölk utan att den påverkas negativt av det varma klimatet.

På Tetra Pak jobbar vi med produkter och systemlösningar som bland annat ser till att människor har tillgång till mjölk i skyddande förpackningar. Det låter enkelt, men kräver smarta idéer och högteknologiska lösningar som hela tiden måste förfinas och utvecklas.

Titta gärna in på vår hemsida och läs mer om vad vi och våra ingenjörer gör för att skapa en bättre framtid för både människor och miljö, eller som vi också uttrycker det: PROTECTS WHAT´S GOOD.

Tetra Pak,

och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

BYSTED

a eR

NEXT STEP För dE FlESTa är dET ETT glaS MJölK. För dig är dET högTEKNologi.

TETra PaK

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

We want you to be our new executive board member trainee.

We can’t offer you a job at the very top. Not yet. But we can offer you the opportunity to work with the top. As Executive Trainee you will work closely with an Executive Board Member, assisting him or her in the daily work. The work load will be heavy and your work tasks will include everything from trivial assignments to challenging projects. And if successful, it will be your ďŹ rst step towards a top position at Tele2. Apply October 3. 2010 at the latest.

For more information, visit tele2.com/trainee

tele2.com/trainee