OL 10/11 #2

OSQLEDAREN # 2 2010/2011

TEMA

UTBYTESSTUDIER Osqledaren hjälper till med inspiration och tips, kollar läget med KTHare ute i världen och hör efter med utbytesstudenter om de valde Sverige av den enkla anledningen att det är gratis.

Undvik fallgroparna Efter valet OL Gör: THs Radio Sex sektioner fyller 100 Vinn årskort till filmfestivalen Fråga fysikern Och mycket mer!

exchange day 11 november 2010, kl. 10–14 KTHB:s foajé, Osqars backe

m

m

m

m

Mässa med europeiska partneruniversitet Informationspass om utlandsstudier Internationella kontaktpersoner Lättare förtäring

Inspireras och informeras om dina möjligheter till utbytesstudier!

För mer information: http://www.kth.se/student/utlandsstudier/utbyte/

INNEHÅLL OL # 2

04 05 08 10 12 16

21

18

08

21 10

LEDARE »för medmänsklighet«

FRÅGA FYSIKERN optimerad blodpudding

LAPPA IHOP EKONOMIN Smarta tips hjälper dig att spara pengar

UTI HUNDRADE ÅR! Sex av tHS sektioner fyller 100 år i år

TÄVLING! vinn årskort till Stockholms filmfestival

18 21 24 26 31

SÅ KOMMER DU IVÄG tips för hur du tar dig igenom pappersdjungeln

OL GÖR: THS RADIO osqledaren hänger med under livesändning

ARMADA 2010 vad är det och varför är det så bra egentligen?

EFTER VALET vad händer nu?

BIG STEPS, GREAT REWARDS yes, it’s in english. How about that?

DE PLUGGAR UTOMLANDS ol kollar läget med svenska studenter i utlandet

oSQlEDarEn nr 2 10/11

3

För medmänsklighet

B

äste läsare, jag är oroad... oroad över utvecklingen som skett den senaste tiden när det gäller medmänsklighet i Sverige, runt om i Europa och i världen i stort. Från och med söndagen den 19e september har vi fått in ett nytt parti i riksdagen. Även om det inte kom som någon överraskning med tanke på opinionsundersökningarna före valet ger det mig en olustig känsla att Sverigedemokraterna har ett så stark stöd - fler än var tjugonde person som röstade ansåg att de hade den bästa planen för Sveriges framtid. Hur den politiska situationen skall hanteras överlåter jag till andra att diskutera men jag vill säga följande.

cHefredakTör ocH ansvarig UTgivare

Petter Eek grafisk form ocH layoUT

Petter Eek medverkande i deTTa nUmmer

Hanna Pettersson, Martin Barksten, ingrid kjellström, Elisabeth ingvar, katja rantala, kim Dahlgren-Strååt, Erik Wetter, lidija Murseliovic, Matilda kaba-liljeberg, Johannes koch, Henning alesund, David ringqvist, axel Hammarbäck, alexander Biledt, Mikael Juntti, Ebba tornérhielm, Eva olsson, Johan fogelström, christian rydberg åkesson, ghazanfar Salari, Mekikis Prodromos-vasileios, Johanna andersson redakTionskonTakT

[fornamn.efternamn@osqledaren.se] Tryck

Dixa papper

inlaga, amber graphic 90g omslag, Mondi 200g

Vi har ett stort ansvar. Som blivande chefer och beslutsfattare kommer vi under våra yrkesliv ha möjlighet att påverka, vi kommer att bli lyssnade på. Oavsett politisk agenda i övrig måste vi värna om vårt samhälle som öppet, välkomnande och medmänskligt.

Min förhoppning var att slippa skriva raderna ovan, att de skulle vara inbakade i oss som en självklarhet och jag ursäktar den allvarliga tonen. antag nU att det som får rädsla och fientlighet mot andra människor att gro är bristande kunskap och fördomar. Är så fallet borde lösningen, om än trivial, vara att lära sig mer om världen. Har du inte hunnit göra den stora backpackerturen innan du började plugga och har du ingen lust att ta studieuppehåll för att resa finns ändå möjligheten att komma utomlands - som utbytesstudent!

I det här numret har vi tagit reda på hur du går tillväga för att komma iväg och vad du får ut av det. Vi har även hört oss för bland utbytesstudenter som kommer till Sverige om varför de kommer hit och om prislappen på sisådär 140 000 kr per läsår från och med HT2011 är avskräckande (ja det är den).

annons

tomat annons och reklambyrå www.tomat.se info@tomat.se konTakT

08/070 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se posTadress

osqledaren tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm om osQledaren

osqledaren är sedan 1959 tekniska Högskolans Studentkårs tidning. tidningen ges ut 6-8 gånger per år med en upplaga på ca. 18 000 exemplar och är helt annonsfinansierad. osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom tHS och ktH. Bidrag

vill du vara med i osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se. redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material. omslag

axel Hammarbäck

Så, välkommen till Osqledaren. Hoppas att tentorna gick bra och att du nu kan koppla av med en timmes sträckläsning av OL #2.

peTTer eek chefredaktör 10/11

4

oSQlEDarEn nr 2 10/11

WWW.oSQlEDarEn.SE

uPPSTART

svar låt oss till att börja med hoppas att det är ett decimalfel i frågan. Blodpudding på dryga metern i diameter känns mastigt. Det ska nog vara 62,5 mm? Då har var och en yta på 61,3 cm² totalt 368 cm². Stekpannans yta är 531 cm². alla skivorna går alltså i samtidigt, men särdeles mycket plats för bacon finns inte, i synnerhet inte om baconet ska stekas i hela skivor. får man finhacka baconet i arbiträrt små fragment spelar ju inte blodpuddingsskivornas placering någon roll. får det plats så får det plats. om baconet är mycket avlånga rektanglar

foto MarcUS BloM

fråga Blodbudding säljs som bekant i portionsförpackningar med form av en halvcirkel. när jag steker blodpudding skär jag innehållet i förpackningen i 6 stycken skivor.

Skivorna är fortfarande halvcirkelformade med en radie på 625 mm. Min stekpanna är 26 cm i diameter. vilket är det optimala sättet att placera blodpuddingsskivorna i stekpannan?

Det optimala sättet definieras som att man maximerar den outnyttjade ytan i stekpannan så att man på denna kan steka bacon samtidigt. /tobias

är det svårt att tänka sig någon lösning. figuren visar ju hur det blir. Sammanhängande yta blir inte större med någon ickeförstörande åtgärd på skivorna (som jag kan komma på). får man kanske förslå att du kör blodpudding och finhackad bacon i en mixer och sedan steker smeten, varefter hela härligheten dränks i riktigt mycket lingonsylt? /göran

figur. Blodpudding fördelad i stekpanna

Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. I OL svarar Göran på dina frågor om stor och smått. Har du en fråga till Göran? Mejla den till osqledaren@ths.kth.se!

oSQlEDarEn nr 2 10/11

5

NYHETER

Nya regler för kortaccess i Nymble

Restaurang Nymble och Kårbokhandeln har flyttat in!

Den 4e oktober öppnade både Restaurang Nymble och Kårbokhandeln i sina nya lokaler på Drottning Kristinas väg.

Den ständigt uppskjutna ombyggnationen som har pågått på plan två i Nymble i sedan i vår börjar nu äntligen avslutas. Det utrymme bakom nya och gamla matsalen som tidigare bara var restaurang huserar nu köks- och serveringsytor, Kårbokhandeln med lager, projektrum och ett antal kontor.

De båda nyinflyttade är nöjda över läget. »Lokalerna är toppen, mycket mer luftigt« säger Peter Jonsson som jobbar på Kårbokhandeln, »och vi har mer plats så vi har tagit in ett bredare sortiment av kontorsvaror«. Restaurangchef Johan Delerud håller med, ”Det var verkligen på tiden. Det är kul att folk hittar hit och att det är fart i huset”.

Nere på plan ett, dit IT-Support Center ska flytta, är ombyggnationen i ett slutskede

Kön till Restaurang Nymble gick genom hela Gamla matsalen när det serverades ärtsoppa och punsch.

Med de nya reglerna får endast kårmedlemmar kortaccess till Nymble under kvällstid och helger.

Kårbokhandeln flyttade in den 4e oktober. Peter, Niklas och Linda som jobbar där är nöjda med flytten.

och inflyttningen är beräknad till slutet av oktober. Utöver support och reparationer kommer det finnas en datorsal och studieplatser.

Osqledaren önskar de nyinflyttade välkomna till Nymble och ett stort lycka till.

Petter Eek

Fortsättningen på CSN-jakten Har du blivit felaktigt återbetalningsskyldig i CSNs fuskjakt erbjuder KTH dig ett jobb som ersättning.

I och med obligatoriets avskaffande letar THS vidare efter förmåner för sina medlemmar.

Tidigare har det bara varit att gå ner till KårX och be om access under kvällar och helger. Är du inte kårmedlem, men vill plugga i Nymble efter klockan 19 eller under helgen kommer du i fortsättningen att behöva bli insläppt. ”En sak som måste understrykas är att jag inte vill neka ickemedlemmar tillträde till huset. De har rätt att vistas i lokalerna, men måste hitta en kårmedlem som kan öppna entrén” skriver ordförande Ivan Milles i bakgrunden till beslutet.

Hur de nya reglerna ska införas är fortfarande oklart, så tills vidare fungerar accessen som vanligt.

Petter Eek

1,2% Tidigare i somras meddelade man från KTHs sida att man skulle se över vilka möjligheter som fanns till kompensation i de fall CSN ställt ut felaktiga återbetalningskrav.

I ett beslut undertecknat Peter Gudmundson kan man läsa att ”KTHs studenter har drabbats ekonomiskt på grund av CSNs hantering. KTH anser därför att studenterna bör erbjudas en möjlighet till kompensation. Vid erbjudande om kompensation till drabbade studenter bör följande beaktas: [...] KTH kan enbart betala ut pengar till 6

OSQLEDAREN NR 2 10/11

studenter genom arvode för utfört arbete.”

Att bara ge bort statliga medel till studenter är ett lagbrott och det är nu upp till skolorna att ordna arbetstillfällen för de 100-150 studenter som drabbats och överklagat.

I oktober presenterade CSN fortsättningen på fuskjakten där 250 000 högskolestuderande under 2009 undersökts. Av dessa var 1240 studenter på KTH tillsammans skyldiga CSN 8,6 miljoner kronor.

Petter Eek

Arbetslösheten för ingenjörer minskar. Störst är minskningen för unga ingenjörer (25-29 år) där andelen utan jobb gått från 2,1% i september 2009 till 1,4% i år.

Rättelser I OL #1 10/11 stavades tidigare chefredaktör Dunja Vujovics namn fel. Hon heter varken wDunja eller Vojuvic.

Hittar du fel i Osqledaren? Hör av dig till osqledaren@ths.kth.se

WWW.OSQLEDAREN.SE

© MicroSoft SvErgigE

Steve Ballmer på KTH

Den hektiska måndagen den 4e oktober fick KTH celebert besök då Microsofts VD Steve Ballmer kom och föreläste. osqledaren hade hoppats på att få se en ny Ballmer-klassiker, men efter ett varmt välkomnande inledde Ballmer med orden ”Well thanks, i thought i was going to have to do a little Dance central number there to get the crowd going...”.

Under sitt timmeslånga anförande noterade Ballmer att f1 är en ovanligt vertikal föreläsningssal och att vi blivande ingenjörer har gjort ett av våra livs bästa val, att vi kommer göra karriär och leda företag. för de studenter som inte var tillräckligt snabba att reservera platser streamades hela presentationen till nymble, kista, Haninge och telge. En som såg presentationen på nymbles bioduk var Emma nordström, P-09, som tyckte att presentationen var bra men stundtals långtråkig. Hennes uppfattning av Microsoft ändrades dock inte markant efter att ha sett Steve Ballmer. ”Jag har inte haft något negativt mot dem innan. Men det är kul att se att de engagerar sig i studenter”.

Petter Eek

Säg hej till THS Ledningsgrupp! Del 2 Vilka är de? Vad vill de? Och hur ska du dra nytta av dem?

» Roligast var kontakten med alla sköna människor, det är svårt att hitta en dryg mottagningsansvarig! « monica fagraeUs lUndsTröm Mottagningssamordnare

» Vi är med och ser till att det alltid finns ett studentperspektiv.

KTH tar mer hänsyn till studenterna än vad jag trodde. « liv roos chef för utbildningsinflytande

» KTH kunde också se till att de studenter som kommer hit kan engelska, kan man inte engelska är det svårt att klara sig « keHUa liU Head of tHS international

Läsningen fortsätter på www.osqledaren.se/2010/11/thslg! från vänster: kehua liu - Head of tHS international, liv roos - chef för utbildningsinflytande, Moa Mossberg - Projektledare armada, Monica fagraeus lundström - Mottagningssamordnare oSQlEDarEn nr 2 10/11

7

OL TIPSAR

Lappa ihop ekonomin Om plånboken var rund av stora sedlar och om det regelbundet kom in en stor löneutbetalning på kontot skulle vissa saker bli betydligt lättare. Men så är inte alltid fallet för en student. Att behöva vrida och vända på varje krona och klippa och klistra för att få ihop ekonomin varje månad är många studenters vardag. Därför tipsar Osqledaren om saker som kan få din studentekonomi att kännas mindre ansträngd och som gör att du kan få mer pengar över varje månad.

Text och illustration: Hanna Pettersson [hanna.pettersson@osqledaren.se]

Termosmuggen En stor kaffe på 7-eleven kostar 20 kr. om du rannsakar dig själv, hur många sådana köper du inte på en månad? införskaffa en termosmugg istället och ta med dig morgonkaffet hemifrån, det gör att du sparar massor.

Storkok och storhandling Ägna »bakissöndagen« åt att storhandla på någon stormarknad och gör ett storkok. att åka några stationer extra med tunnelbanan för bättre priser än din närbutik är något som du kommer vinna på i ländgden. Passa även på att köpa större förpackningar och mycket av det som är billigt.

Storkok kan även vara en rolig social grej om du samlar kompisar och ni alla gör storkok ihop. Se gärna till att ni gör olika rätter och byt med varandra så får ni större variation på maten.

»Nöd-pastasåsen« Med andra ord att ha en burk färdig pastasås i kylen som kan rädda dig när du verkligen inte hinner göra matlåda. att koka lite pasta tar bara tio minuter och med några matskedar av en färdig pastasås får du en lunch på nolltid. färdiga pastasåser har den fin-fina egenskapen att de kan tillagas direkt i micron.

Köp kurslitteratur begagnat terminen börjar och du behöver lägga ut massor på kurslitteratur. köp böckerna begagnat, antingen av kompisar eller på kthbok.com. när terminen börjar lägger du först ut dina gamla böcker som du vill bli av med och köper sedan nya begagnade böcker för pengarna.

Fyll mobilen med rabatterbjudanden Din mobiltelefon, i alla fall om du har android eller iPhone, är full av möjligheter till ett rikare liv. Massor av appar med erbjudanden finns, här kommer lite tips på några: raBBLE ger materbjudanden i hela Stockholm. till exempel två för en på

Subway, billig sushi osv.

SWEET har rabattkuponger till bl.a. mat men också till butiker i

stockholmsområdet.

PrESSBYrÅN & 7-ELEvEN ger erbjudanden på deras sortiment.

WaYNES COFFE ger i skrivande stund en gratis latte mot uppvisande av

kupong.

Sälj det du inte behöver låt Blocket och tradera bli din bästa vän. köp saker begagnat och framförallt sälj saker som du inte behöver. På tradera kan man sälja allt från kläder till möbler och hushållsapparater. förnya dig med finansiering av saker du inte längre vill ha.

8

oSQlEDarEn nr 2 10/11

WWW.oSQlEDarEn.SE

Den stora flytten I höst byter flera av sektionerna på campus Valhallavägen plats.

Vissa flyttar isär, andra flyttar ihop. Här är den nya kartan!

Bergs, Maskin

MIT Flyg

Illustration: Martin Barksten [martin.barksten@osqledaren.se]

Arkitektur

oSQlEDarEn nr 2 10/11

9

60 19

50 19

40 19

30 19

19

20

1910

Uti hundrade år!

I år fyller sex av THS sektioner 100 år. I mitten av november 1910 bildades i tur och ordning Elektro, Väg- och vatten, Arkitektur, Maskin, Bergs och Kemi. Dessa sex har tillsammans upplevt två världskrig, svartvit television, den första månlandningen, murens fall och internets intåg.

Osqledaren undrar vad som varit mest minnesvärt under de första 100 åren och hur födelsedagen kommer att firas.

Arkitektur 14 november 1910, kl 19.00

KTIONEN SEkitekt

r

r

När sektionen ringde för att boka salen fick de beskedet att den redan var bokat. Bokningen hade funnits i 20 år och bekräftats varje år av någon omtänktsam elektro-alumn, utan jubileumkommitténs vetskap. Enligt kommittén kommer det råda en anrik stämning under festen och man kommer inse att många människor engagerats av sektionen.

Jag möter upp ordförande för Arkitektursektionen, Johan Alvfors, framför det karaktäristiska huset där studenterna inom sektionen håller till.

I år sökte 1000 personer till de 120 platserna och det var första gången på länge som det 10 november 1910, kl 19.15 arrangerades en mottagning. Nyfiket frågar jag ifall de på A har overall eller något annat.

Delat äldst tillsammans med Elektro är SektioSvaret blir ingetdera. De har inte längre en nen för väg- och vattenbyggnadskonst. 2002 etablerad sektionsklädsel - på mottagningen slogs sektionen ihop med Lantmäterihade de polotröjor som sektionen för att bilda Samhällsbyggde ska försöka göra till en nadssektionen. Även om V-sektionen tradition framöver. Att de inte finns i sin originaltappning kominte har någon fastslagen mer Samhällsbyggnad att fira. klädsel beror till stor del på att det saknas mycket av - Vi drog igång planeringen först i auden sektionskultur som de gusti och har jobbat konstant sedan flesta andra inriktningarna dess. Vi kommer att ha tre fester i på KTH har. Johan påstår december med avslutning den 11e, att den svagare tillhörighesäger Sophie Andersson, jubileumsten till sektionen påverkas ansvarig på Samhällsbyggnad. av det intensiva livet som arkitekt. Går man i skolan Under många år drogs Väg och vat9 till 5 och sedan jobbar ten med ett rykte om att vara en rätt långt över det, finns det stökig sektion. knappt tid över att engagera sig i sektionsnämnder Ett lite annorlunda n0lleuppdrag - På 40- eller 50-talet tillkallades polis från Vs historia. och ordna fester. till V’s n0llegasque efter att man skjutit raketer inomhus och festen fick avbrytas. Arkitektur fyller 100 år i år! På frågan om hur 1979 utbröt ett stort porslins- och matkrig den stora 100-årsfesten ska gå till, svarar Johan under n0llegasquen och en annan gång sågade att de inte ännu har planerat någonting. Han man av benen på stolarna i Nymble för att det säger att de däremot är fantastiskt bra på att var tema barnkalas, fortsätter Sophie. ordna spontana tillställningar och nämnde en eventuell fika eller fest i ateljén. Johan Alvfors Även om man inte valt att överta V’s stökiga le- hälsar att han hoppas att se folk från andra verne har vissa traditioner följt med, till exempel sektioner där. Han vill att banden till andra att mottagningen involverar en helikopter. sektioner ska stärkas genom samarbeten, kommande onsdagspubar och andra tillställningar.

- Helikoptertraditionen är från V och startade så vitt vi vet 1993 men då landade den på Alla är välkomna, det är bara att gå dit och kullen ute vid Osqvik, avslutar ekonomi- och mingla. Det sägs även, att om man träffar pr-ansvarig Johan Bölin. någon från arkitektur, varar det för livet.

Text: Ingrid Kjellström [ingrid.kjellstrom@osqledaren.se]

Text: Petter Eek [petter.eek@osqledaren.se]

Elektro 10 november 1910, kl 19.15 Den 10 november, klockan 19.15 år 1910 föddes Elektrosektionen. Sektionen har färgen vit men det var under stora protester som man tog emot denna färgtilldelning av kåren. Kemi fick en gul knopp på sina kårkepsar år 1956 men innan dess hade Elektros sångbok, liksom elektronen, haft färgen gul. I protest ockuperade Elektro kårhuset år 1956 med en gul fana och en revolutionsorkester. Kårens dåvarande ordförande utsågs till »knoppdiktatorn« och man avrättande en docka av denne på matsalens scen. Ändå skedde ingen förändring i utdelning av färger. Efter revolutionen införde Elektro en ny tidsräkning och dessutom uppstod Promenad Orquestern ur revolutionsorkestern.

Kårföreningarna Smusk och Knepp härstammar också från sektionen. År 1927 fick E-sektionen sin fana. bild UR e-sektionens Historieskrift

Under Elektros jubileumsvecka, den 7–14 november anordnas flera event. Bland annat Jubileums-ELarm, sektionens arbetsmarknadsdagar, flera gasquer och en jubileumsfest i Blå hallen.

10

OSQLEDAREN NR 2 10/11

Väg & vatten

Text: Elisabeth Ingvar [elisabeth.ingvar@osqledaren.se]

WWW.OSQLEDAREN.SE

00 20

90 19

80 19

70 19

Bergs 15 november 1910, kl 20.00

2010

Kemi 16 november 1910, kl 19.15

Maskin 15 november 1910, kl 19.15 På kvällen den 15:e november år 1910 kom den Kungliga maskinsektionen till.

Det är många år sedan nu och mycket har hunnit hända under sektionens hundra år. Redan 1927 kom sektionens allra första sångbok. Någonstans ute i Lill-Jans skogen skedde år 1960 invigningen av maskins kända tegelbyggnader. Det fanns under den här tiden ingen restaurang där borta, så två bord med stora M reserverades i Nymble åt maskinarna.

Dessa var utrustade med telefon, vilket möjliggjorde att man kunde ringa till maskin om man sökte någon där. Sedan 1978 har Osquar Mutter varit maskins egen orkester och under samma årtionde infördes skärmen som n0llesymbol. Det är förresten inte bara sektionen själv som jubilerar i år, under de senaste 25 åren har det nämligen levererats fyndiga föreställningar från maskins eget spex, Jubelspexet.

Nummer fem i raden av sektioner som bildades i november 1910 är Kongliga Bergssektionen.

Men även om sektionen funnits inom THS i snart 100 år sträcker sig anorna nästan 100 år längre tillbaka i tiden.

- Bergssektionen grundades av bergsmän i Falun 1819. Det är därför vi valt att inte fira i år, vi firar ju snart 200. Planen är att vi ska hyra Blå hallen eller Münchenbryggeriet och bjuda in alla gamla bergsmän och hüttor. Vi har satt upp ett sparkonto, berättar bergssektionens ordförande Ulrica Torkelsson.

Under sin långa historia har man lyckats lämna en del spår efter sig. Till 1959-års bergsspex De fyra musketörerna skrevs till exempel sången Portos visa, som numer inleder de flesta gasquerna på KTH. - Bergsmän bildade även det första systembolaget i Falun, lägger Ulrica till.

Systembolaget i Falun bildades 1856 ”I sedlighetens intresse” och vinsten gick enligt utsago till nyttiga ändamål. Bergsutbildningen flyttade år 1866 till Stockholm för att bli en del av dåvarande Teknologiska Institutet (sedermera KTH).

Text: Petter Eek [petter.eek@osqledaren.se]

Den 16 november fyller kemisektionen 100 år. Kemi var ett av de första fyra fastställda studieområdena tillsammans med bergsvetenskap, maskinbyggnad samt väg- och vattenbyggnad.

Sektionen innefattar civilingenjör i kemi och kemiteknik, högskoleingenjör i kemiteknik och civilingenjör i bioteknik, samt ett antal 2-åriga masterprogram.

Den 20 november är det jubileumsfest och biljettförsäljningen är i full gång. Valet av lokal är viktigt för att det ska bli en bra kväll och därav väl genomtänkt.

- Vi ville att det ska kännas lyxigt och ligga centralt, säger jubileumsstabens PR-ansvarig Kajsabet Jansson.

Därför föll valet på Münchenbryggeriet vid Mariatorget på Södermalm. Utöver att skänka kvällen en lyxig känsla har lokalen öppet till sent så ingen vidaretransport, som ofta leder till splittring av firande, behövs. Men innan den stora avslutningen arrangeras en vecka med roliga och intressanta saker för att belysa sektionen och dess historia.

Nu är det som känt snart dags för maskins jubileumsvecka. Det hela inleds självklart med en invigning av jubileet, där mingel och lite skönt häng utlovas. Under veckan kommer det vara release av jubileumsboken och en dag ska vigas åt att ära gamla traditioner.

Veckan inleds med ÄPS (ärtsoppa, punsch och sång) lördagen den 13e november.

Alla dessa små event är dock bara en föraning om vad som komma skall. På söndagen går den stora balen i Blå hallen av stapeln. Du som trodde att det bara var en vanlig gasque fast av större proportioner (i storlek och kostnadsmässigt) trodde fel. Nej, det här är en riktig bal på slottet, tänk något i stil med nobelfesten. För den som tycker att det inte blir något riktigt födelsedagsfirande utan tårta, får såklart det.

På måndagen den 15:e blir det tårtkalas upp på maskin, med allt vad det innebär.

De som inte är sektionsaktiva och sällan är i sektionslokalen riskerar att missa affischeringen kring festligheterna. Dessa ska nås genom inspring på föreläsningar, något som också är typiskt för sektionen.

Text: Katja Rantala [katja.rantala@osqledaren.se] Fakta från boken Kungliga Maskinsektionen 100 år av Anna Klöfver, Lovisa Stjernlöf, Sophia Ulrich

- ÄPS är ett roligt sätt att starta igång jubileumsveckan på och något som är typiskt för kemisektionen, säger Kajsabet Jansson.

Bergsspexet firade 50 år med pompa och ståt år 1993. Bild från bergssektionens arkiv.

Själva födelsedagen firas med tårta och bubbel i sektionslokalen, Draget. Firandet övergår sedan i en traditionell pub framåt kvällen. Det kommer även att hållas en lunchföreläsning om kemisektionen.

M-teknologer anno 1911 tar en matpaus. Bild från KTHBs arkiv.

Text: Kim Dahlgren-Strååt [kim.dahlgren.straat@osqledaren.se]

OSQLEDAREN NR 2 10/11

11

Initiativ till förnyelse Vad gör en ingenjör? Vem är det? Och varför är det så många fler killar än tjejer som söker sig till yrket? 1: En ingenjör gör vadsomhelst, möjligheterna är oändliga. 2: En person med ett intresse och driv. 3: För att bilden av en ingenjör är förlegad, i alla fall om jag får tycka till. innan Jag BörJade min väg mot den diffusa titeln civilingenjör, var min bild en mossig vetenskapsman med oändlig kunskap om allt, om än med ett litet socialt handikapp. Skev, orättvis och inte det minsta i närheten av sanningen? absolut, men säkert finns det de som fortfarande har den uppfattningen. två som tagit initiativet för att få bilden av vad en ingenjör gör och vem det är att klarna är Emelie andrén Meiton och Marie lagström, grundarna till sajten womengineer.se.

- vi vill visa på möjligheterna som finns och vad det går ut på, säger Marie.

Detta vill de göra utan att försöka guida eller värva, utan snarare genom att samla informationen på ett ställe och ge en personligare bild.

Så, varför är det så många fler killar än tjejer som söker sig till ingenjörsyrket? tycker

12

oSQlEDarEn nr 2 10/11

inte tjejer det är intressant i samma utsträckning som killar?

Den generella uppfattningen om utbildningen verkar vara att den är väldigt svår, nästintill omöjlig att klara sig igenom. Utifrån egen, personlig erfarenhet är det snarare tiden än intellektet som inte räcker till alla gånger, och då gick jag Hotell- och restaurang på gymnasiet. för många kan det även vara så att andra utbildningar upplevs som mer precisa, lättare att definiera i form av »detta blir jag«, som t.ex. juridik, ekonomi etc. Men vad en ingenjör gör, är det svårare att sätta ord på, till och med för de som pluggar det.

- Jag tror att det finns många ambitiösa tjejer som skulle klara det, att det inte är en fråga om »kvinnor kan«, de behöver bara en förebild som kan väcka intresset, säger Emelie.

Det är den uppfattningen jag får av vad womengineer.se är, en förebild. likväl för de som gått ett tag på sin utbildning, som för de som går på gymnasiet och inte ännu har valt vad de vill plugga.

En stor del av sajten består av en blogg, vars syfte är att ge en helhetsbild om hur det är att plugga på ktH– trista föreläsningar,

Emelie andrén Meiton och Marie lagström

tentapubar och nya vänner och lärdomar om livet och sig själv.

- Det är skönt att skriva av sig, säger avgående bloggaren charlotte Hilding-Sahlin. om jag med min blogg lyckas få folk att ifrågasätta sina fördomar om teknologer, då har jag lyckats. nu söker Emelie och Marie den nya heta bloggaren med huvudet på skaft, som ska inspirera fler att söka sig till ingenjörsyrket. oavsett om du är den nya bloggaren eller ej, hoppas jag du följer förnyelsen av bilden av ditt kommande yrke, för faktum är, det är allt annat än ett mossigt Text och foto: Kim Dahlgren-Strååt [kim.dahlgren.straat@osqledaren.se]

WWW.oSQlEDarEn.SE

DEBATT

AVGIFT FÖR ALLA

S

veriges bästa universitet är, enligt den globala rankinglistan Times Higher Education, Karolinska Institutet som kvalar in på en 43:e plats. Ja, ni läste rätt. Sverige, med ett av världens absolut högsta skattetryck, har endast ett universitet som kvalar in på topp-50. KTH hamnar på en föga smickrande 193:e plats. Avståndet till de amerikanska och brittiska universiteten (som Yale, Harvard, Oxford och Cambridge) som dominerar topp 10-platserna är frapperande. Gör dig inte besväret att inbilla dig att KTH kan nämnas i samma andetag som ovanstående.

Lämnar man rankinglistor därhän så ser man att många s.k. helttidsstudenter idag lever en föga heltidsstuderande tillvaro (här är vi på KTH snarare ett unikum med att vi parallellt läser flera kurser med relativt hög nivå av schemalagd tid). Ekonomstudenter har idag ca 6-10 timmar schemalagd tid per vecka. Det säger sig självt att detta knappast är optimalt. antaLet stUdenter Har närmast fördubblats de senaste 20 åren samtidigt som kvalitén sjunkit. Framförallt på grundnivå har högskoleverket konstaterat att kravnivåerna sänkts samtidigt som mjukare examinationsformer som hemtenor blir allt vanligare. Detta lär fortsätta så länge som Sverige satsar på utbildningsfabriker istället för lärosäten – och så länge som universitet och högskolor saknar förmåga att ta ut avgifter från studenterna. Något som är en självklarhet för topp 10-universiteten i USA och Storbritannien.

Det finns flera goda skäl till varför ett avgiftsbelagt utbildningssystem skulle vara av godo. För det första skulle universiteten erhålla mer resurser och därmed kunna producera bättre utbildningar, en i sig tillräcklig fördel. Men vad som kanske är intressantare är hur studenter på riktigt skulle bli en stakeholder att räkna med då vår förbättrade maktposition skulle leda till att vi bokstavligen dikterade förtjäningsmöjligheterna för våra lärosäten – de skulle således behöva lyssna på oss i betydligt högre grad än vad som är fallet idag. Precis som i alla andra avreglerade konkurrensutsatta branscher skulle universiteten tvingas att utforma riktigt bra kurser med duktiga föreläsningar – incitament som idag saknas.

Krav skulle också ställas på oss studenter att vi de facto använde vår studietid optimalt då vi själva skulle få stå för kalaset. Inga mer ”släntra-in-en-kvart-försenad” till föreläsningarna eller strunta i att plugga ordentligt till tentan. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv vore det också sunt om de som idag parasiterar på skattemedel genom att behandla sin studietid oansvarigt eller bara studera ”i brist på annat” istället använde sina krafter i andra, mer produktiva sammanhang.

Kort sagt skulle resultatet bli en satsning på kvalité istället för kvantitet – en perspektivförskjutning svensk utbildning sedan länge behöver.

länderna, institutioner och system som stipendier, fonder och scholarships skulle växa fram som stödverktyg.

Dock så kräver givetvis införandet av studentavgifter andra samhälleliga förändringar så som en ökad ekonomisk förtjänst av att ha studerat kontra att inte studerat – kort sagt, lönespridningen mellan yrkesgrupper skulle vara tvunget att öka betydligt, samtidigt som en reform av det progressiva skattesystem vi idag har i Sverige vore nödvändigt, ett system som idag bokstavligen bestraffar utbildning och ansträngning.

Det är svårt att inte se fördelarna i det samlade resultatet. För status quo är oacceptabelt. Hur kul är det egentligen att veta att vi som KTH-studenter (som är ett av Sveriges främsta lärosäten) inte kan åka till USA på utbytesresor för att vår skola anses obsolet, att vi som studenter ständigt tvingas genomlida föreläsare med noll pedagogisk kompetens samtidigt som vi tvingas dela de knappa resurserna utbildningen har med människor som inte tar sin utbildning på KTH på allvar och mest läser vidare i brist på annat?

Det självklara att ta betalt av utländska studenter är bara början – det är dags att på allvar börja diskutera ett obegripligt tabu.

Text: Erik Wetter [erik.wetter@osqledaren.se]

men så tiLL motargumentet: hur sjutton skulle vi ha råd med våra studier? Givetvis vore det problematiskt om man över en natt införde studentavgifter. Men om man gör jämförelsen att den enda skillnaden skulle vara en räkning på hundratusentals kronor per läsår är man fel ute; givetvis skulle, precis som i de anglosaxiska oSQlEDarEn nr 2 10/11

13

EfTER VALET

Årets val blev enligt många en rysare, detta trots att det slutade i princip helt i enighet med vad opinionsmätningarna förutspått. Riksdagen har i dagarna öppnat igen och regeringsförklaringen lagts fram av Statsministern. OL frågar sig därför vad som, på ett politiskt plan, kommer att hända med oss studenter framöver.

I

årets valrörelse har skolfrågan, främst driven av Folkpartiet, varit omdebatterad nästan dagligen. En snäll beskrivning av hur tongångarna gått torde vara att en skola som ställer krav och vill lyfta upp individen har stått mot en skola där alla skall studera på samma villkor.

Mitt i allt prat om betyg från en lägre årskurs och lärlingsprogram på gymnasiet känns det som att högskolan har glömts bort. Ingen missade väl Björklunds, i mångas tycke, märkliga utspel om burkaförbud men i övrigt har det varit ganska tyst.

Ganska naturligt kan tyckas då den förra mandatperioden knappast varit fri från reformer och dessa nu måste få sjunka in.

Ett sammandrag av vad som genomförts är ett avskaffande av kårobligatoriet, en reformering av antagningssystemet liksom att avgifter för utomeuropeiska studenter är under införande. så Vad Händer nU? Liksom inom andra områden tycks man satsa på att förankra politiken från den föregående mandatperioden, man säger sig inte vilja riskera Sveriges ekonomi i krisens kölvatten. Det som nämns i Alliansens valmanifest är att man skall satsa ytterligare resurser, främst på de samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnena. Vidare utlovas en höjning av 14

oSQlEDarEn nr 2 10/11

studiemedlets lånedel med 500 kr i månabeträffande högskolan tycks bara en punkt den liksom fortsatt arbete för att förstärka nämnas i det rödgröna valmanifestet, viljan kopplingen mellan studie- och arbetsliv. att satsa på är fler högskoleplatser. SamMan säger sig även vilja kvalitetssatsa på manlagt 100 000 fler jobb, praktikmöjlighehögre utbildning. Stor vikt läggs vid att ter och utbildningsplatser för unga utlovas. utveckla inte bara yrkesinriktade gymnaEtt samarbete med SD är knappast sieutbildningar utan även yrkesinriktade aktuellt men då de är ett riksdagsparti kan högskoleutbildningar. Det finns även en det ändå vara värt att se över deras visioner vilja att satsa mer på entreprenörskap inom för utbildningspolitiken. I valmanifestet föskolan. reslås »Ett införande Forskningen av svenska som enda har fått ett eget tillåtna samtalsspråk En snäll beskrivning av hur kapitel i manifesi skolan, med undantongångarna gått torde vara tet, här läggs stor tag för språklektioatt en skola som ställer krav vikt på att stärka nerna«. Vilket syfte innovationskraften, och vill lyfta upp individen har detta ska tjäna eller vilket i högsta grad stått mot en skola där alla skall hur det ska sanktiokan sägas beröra neras framgår inte, studera på samma villkor oss ingenjörs- och särkilt innovativt arkitekturstudenter. känns det väl inte Härvid påtalar man men förslaget får även att alliansregeringens satsningar hitdock antas inte gälla högre utbildning. Vad tills inneburit det största resurstillskottet gäller högskolan vill man satsa på ett utökat till svensk forskning någonsin, närmare fyra stöd till statlig forskning i syfte att stärka procent av BNP. och bredda grundforskningen.

Som bekant är det ju dock en minoriSlutsatsen blir således, den så kallade tetsregering som kommer att leda Sverige valrysaren till trots, en till synes fortsatt framöver och samarbeten med oppositiokurs rakt föröver för högskolepolitiken. nen lär inträffa titt som tätt. Så vad vill då denna? Inom grundskolan verkar man ha Text och illustration: Ebba Tornérhielm vitt skilda verklighetsuppfattningar och [ebba.tornerhielm@osqledaren.se] WWW.oSQlEDarEn.SE

fOkuS

Är det dags att packa väskan?

Krönika av Lidija Murselovic [lidija.murselovic@osqledaren.se]

liv. Precis som jag skulle fortsätta att leva mitt, men i ett annat land åndag morgon, det är fullt med människor på permed nya vänner och en ny vardag. Det är märkligt hur fort man kan rongen och alla ska med samma tunnelbana. Vart anpassa sig efter nya rutiner, så det är väl egentligen ingen idé att leder tunnelbanan? Jo, mot en skola där vetenskap tveka. Om jag kan anpassa mig till ett nytt liv utomlands, så komoch konst är nyckelorden. När jag står där på perrongen iakttar jag mer jag att kunna anpassa mig till min vardag hemma igen. människorna runt om mig och smyglyssnar lite på deras konversationer. Ganska snabbt inser jag att många av dem inte är svenskar, när jag Var yngre åkte jag på språkresa till England och tyckte att utan kommer från alla möjliga länder för att studera på samma det var det roligaste jag hade gjort i hela mitt liv. Där fick jag möjligskola som jag – KTH. het att lära känna människor från hela Till en början blir jag irriterad av allt Europa och skaffa vänner för livet. Jag lärde folk som trängs för att komma med samma mig att våga använda min engelska, vilket tunnelbana, men senare kommer jag att Ett helt år på en kom att öka mitt intresse för det engelska tänka på något helt annat. Jag blir nästan helt ny plats. Det kanske språket enormt. Men det bästa av allt var lite inspirerad. Borde inte jag åka iväg till ett är dags att börja packa att jag fick uppleva en helt ny kultur som jag främmande land och trängas på deras tunnelbanor? Upptäcka deras städer? Plugga i väskan och dra iväg på blev helt förälskad i. Om tre veckor kunde göra ett sådant intryck på mig, tänk då vad deras skolor? nya äventyr. ett år skulle kunna göra! Jag skulle hungra Skulle inte det vara en upplevelse för liefter nya kunskaper och erfarenheter och se vet och ett nytt steg i utbildningen? Ett helt till att ta vara på varenda sekund! år på en helt ny plats. Det kanske är dags Men jag kommer ju hem igen såklart, och fortsätter att trängas att börja packa väskan och dra iväg på nya äventyr. England, Kina, på röda linjen med alla andra. Fast denna gång kanske med en Australien, ja vart som helst där intresse och möjlighet finns. känsla av samhörighet med utbytesstudenterna som kommer till Men är det värt att lämna allt bakom sig i ett år? Vännerna, Sverige, en känsla av nostalgi istället för längtan, en känsla av en familjen och den rutinerade och trygga vardagen? Det är klart att vissa kommer att sakna mig, men de skulle ju fortsätta att leva sina upplevelse för livet. oSQlEDarEn nr 2 10/11

15

fOkuS

Management and marketing i Hong Kong Utbytesstudier i Hong Kong blandar det bästa från två världar. Och även om studierna är viktiga lyder Ericas uppmaning »plugga inte för mycket, res mycket och se mycket av Hong Kong«.

E

rica Edfeldt och jag dricker te och pratar. Vi klunkar i oss teet, Erica dricker sitt ur en skål, och pratar på. Efter ett tag ser jag att hennes hår rör sig. »Har ni ac:n på?« frågar jag. »Ja«, nickar hon, det kan jag se på videon på Skype. Erica Edfeldt befinner sig, till skillnad från min Solna-parkerade kroppshydda, i Hong Kong. Och hon verkar gilla läget. »Jag kände att jag behövde ett break från KTH. Jag har ändå gått där i 3 år och har 3 år kvar.« Innan Erica började på Industriell Ekonomi studerade hon Medieteknik i ett år. Nu, under Ericas femte termin, gjorde hon ett utbyte till Hong Kong University of Science and Technology där hon läser management och marketing. I januari 2010 skickade hon in ansökan i form av ett brev till studieansvarig för sektionen. I augusti 2010 var hon på plats. »Det var inte alls så chockerande som jag trodde att det skulle vara« svarar Erica på frågan om hur det kändes att komma till ett nytt land. Hon lärde känna människor direkt och kom snabbt in i livet på campus där hon delar ett rum med en tjej från LA. I skypefönstret skymtar man henne sittandes med ryggen mot oss och hörlurar på framför sin dator. På rundturen, jag fick Erica att lyfta upp datorn och visa upp rummet för mig, såg man två sängar utmed varsin vägg, ett stort klädskåp och, detta var det tydligen inte alla som hade, ett handfat. däremot Var det stor skillnad på undervisningen. I Sverige ligger fokus ofta på analys och förståelse. Här är det ofta ett annat fokus. Stryker Erica under text i sin lärobok (för övrigt köpes de till halva priset där!) som har med mening och sammanhang att göra, händer det sällan att det dyker upp på proven. Istället kommer detaljfrågor som man knappt lagt märke till. Under Ericas lektioner, där eleverna har fått lämna in lapp med namn, bild och information om sig själva, ställs ofta frågor och eleverna upp16

oSQlEDarEn nr 2 10/11

nattlivet i Hong kong är en bra anledning att åka menar Erica. Men det finns mycket vacker natur och asiatisk kultur att uppleva också.

muntras till diskussioner. Och betygen sätts i jämförelse med de andra i klassen!

Erica rekommenderar alla att åka. »I Hong Kong finns både vacker natur och storstad, dessutom är det verkligen Asien samtidigt som det är västerländskt.« Exempelvis har deras campus både sandstrand och Starbucks. Och att åka in till Hong Kongs coola nattklubbar tar lika lång tid som att åka ut till de vackra öarna och campa.

Till Osqledaren delar Erica med sig av sina tips. »Plugga inte för mycket, res mycket och se mycket av Hong Kong också. Och resten av Asien.« Hon tänker lite till. »Se till att ha visum till Kina innan du åker, då får man ’multiple entry’ och får åka över gränsen så ofta man vill. Skaffar man visumet i Hong Kong blir det bara ’double entry’. Och skaffa ett ICA-bankkort så att du inte behöver betala när du tar ut. Är det någonting man glömt så är det lätt att fixa här.« Åker man till Hong Kong tycker Erica att man ska se ett hästrace, något av en folkfest med jättemycket folk och bra stämning.

Oavsett vart man reser tycker hon att man ska försöka prata med folk från olika länder

HONG KONG NaMN Hong kong Special administrative

region of the People’s republic of china BEFOLKNING ca. 7 miljoner YTa 1,104 m2 (Sverige 449,964 m2)

och ställen.

När vi stänger ner samtalet har jag kvar känslan av högt tempo och blinkande stadsljus, och volleyboll vid havet under klar stjärnhimmel. Men värst av allt. Mitt te är kallt. Det är säkert inte Ericas.

Text: Matilda Kaba-Liljeberg [matilda.kaba.liljeberg@osqledaren.se] WWW.oSQlEDarEn.SE

fOkuS

Algodling som exjobb i soliga Melbourne Jonas och Max gör sitt examensjobb i Melbourne, Australien. Deras projekt går ut på att odla alger med hjälp av avgaser från ett kraftvärmeverk och halvrenat vatten från Melbourne Water.

D

et var under de avslutande kurserna på KTH som Jonas och Max kom fram till att de ville, och kunde göra sina exjobb tillsammans.

Förenklat ska deras projekt mynna ut i en pilotanläggning där avgaser och smutsigt vatten tillsammans göder en algodling. Algerna används sedan för att producera olja, och vattnet är renare än vad det var när det kom in i anläggningen. »Som tur var har KTH och min instutition expertis inom alger och relaterad miljöteknik. Ingen där hade gjort ett liknande projekt tidigare men det fanns stöd för vår idé« berättar Jonas. »Jag pratade med min examinator och frågade om det var okej att ha en handledare på en annan institution, och efter att han tittat igenom projektplanen var det inga problem« fyller Max i.

Men att göra exjobb utomlands kräver ofta att man knyter sina egna kontakter med företaget eller skolan som håller i projektet. I Jonas och Max fall fanns lösningen nära till hands. Max morbror jobbar sedan länge med återvinning och avfallshantering i Melbourne. När Max och Jonas presenterade en tidig projektidé låg morbrodern redan i startgroparna med ett liknande projekt där

»Det är helt annorlunda. Här har vi alltid någonstans att sitta och jobba, kontakt med intressanta personer ute i industrin och sen så klart sol, swimming pool och surf« förklarar Max. »På campus hamnar man ju fort i enformiga rutiner med sina studier.

Här växlar uppgifterna dagligen« fortsätter Jonas.

» Sustainable technology efterfrågas allt mer, och Australien är i stort behov då de ligger efter i hållbarhet i sin industri och infrastruktur «

» Vi kommer bra överens och har samma intressen utanför plugget.

Har man inte det kan det nog vara svårt att fungera tillsammans utomlands i ett exjobb «

de kunde hoppa på. »Sustainable technology efterfrågas allt mer, och Australien är i stort behov då de ligger efter i hållbarhet i sin industri och infrastruktur« säger Jonas.

Även om de kommer att skriva varsin rapport i slutändan är det mycket av arbetet som görs tillsammans. Och på andra sidan jorden kan det vara svårt att komma ifrån varandra. »Vi kommer bra överens och har samma intressen utanför plugget. Har man inte det kan det nog vara svårt att fungera tillsammans utomlands i ett exjobb« säger Jonas.

Maskinkonstruktion. Jonas lindblom är 27 år och började på Design och produktframtagning 2006. Jonas gör sitt exjobb inom industriell ekologi.

Max larsson är 24 år och började på Maskinteknik hösten 2006. Max gör sitt exjobb inom

Text: Petter Eek [petter.eek@osqledaren.se]

att Ha bra kontakter på plats underlättar.

Jonas och Max har fått hjälp med att hitta bostad och bil. På frågan om skillnaderna mellan att plugga i Sverige och utomlands svarar båda att det både finns för och nackdelar. Det positiva i miljöombytet vägs mot tryggheten hemma i Sverige.

Det är stor skillnad mellan att göra exjobbet på ktH och utomlands menar Jonas och Max. De har bytt enformigheten på campus mot solen i Melbourne.

AUSTRALIEN NaMN commonwealth of australia BEFOLKNING ca. 22,5 miljoner YTa 7,617,930 m2 (Sverige 449,964 m2)

oSQlEDarEn nr 2 10/11

17

fOkuS

Undvik fallgroparna Text och illustration: Johannes Koch [johannes.koch@osqledaren.se]

Jag utgår ifrån att du, som varje trogen osqledaren-läsare, läser hela tidningen artikel för artikel utan att missa ett enda ord. därför vet jag även exakt hur du känner dig just nu. du har precis läst två texter om studenter som insisterar på att dera utbytesår var den bästa tiden i deras liv och är nu hur taggad som helst på att själv åka till någon exotisk destination. du har kanske till och med helt glömt bort tidningen (fy skäms!) i din iver att försöka hitta en lista över kTH:s partneruniversitet. det är nu jag måste ingripa i min roll som förnuftets röst och förklara att det inte är helt så enkelt. Här följer en checklista på viktiga saker att tänka på innan du åker:

1. Ansök (duh) Sista ansökningsdagen brukar vara i slutet av januari, så tänk på att inte lämna in din ansökan för sent! Klipp ut rutan nedan och sätt fast den på din datorskärm så slipper du gå miste om ett grymt år i Australien för att du är för lat för att använda en kalender.

ANSÖK OM UTBYTESSTUDIER, PUCKO! 2. Pengar Let’s be honest – de flesta studenter tänker på pengar oftare än de tänker på att ta med sig pennor till skolan (läs: sluta sno mina pennor). Ett utbytesår brukar kosta mer än ett vanligt år på KTH, eftersom man spenderar pengar på resor, att utforska landet och, ja, att festa. Dock så kan man dryga ut sin utbyteskassa ganska rejält om man anstränger sig lite, det finns nämligen en hel del stipendier man kan söka om man ska studera utomlands. Även om man söker stipendier som inte är knytna till utlandsstudier kan det hjälpa att nämna detta faktum i motivationsbrevet. Om du är medlem i någon fackförening är det även en bra idé att leta efter stipendier på deras hemsida. KTH bidrar i vissa fall med resepengar, och även lånedelen av CSN-bidraget höjs. Men tänk på att du inte kan söka CSN på samma sätt som vanligt!

3. Bostad Denna punkt är tvådelad. Om du vill behålla din lägenhet medan du är i utlandet får du hyra ut den i andra hand ifall du inte vill betala

18

oSQlEDarEn nr 2 10/11

två hyror varje månad. Som tur är är bostadssituationen i Stockholm lika kass som alltid, så att det är hur enkelt som helst att hitta intressenter på Blocket eller (företrädesvis) i din vänskapskrets.

Alternativt kan du hyra ut den till KTH som i sin tur ger den till någon inkommande utbytesstudent. Det andra, större, problemet är att fixa boende i staden du ska till. Vissa universitet tar hand om det åt dig, men det är långt ifrån alla som erbjuder denna service.

Många städer har dessutom inte lika ordnade kösystem som Stockholm, så förbered dig på att tjata på bostadsförmedlingstanter via telefon. Gråt, muta – vad som helst. Inget suger lika mycket som att anlända till en ny stad och inte ha någonstans att bo.

4. Hjälp Men framför allt: prata med utbyteskoordinatorn på din skola. Han eller hon kan hjälpa dig med de flesta frågorna som kan uppstå inför ett utbytesår, och vet i de allra flesta fallen vad han/hon pratar om. Annars är det alltid bra att bara få höra en lugnande röst som försäkrar dig att tusentals utbytesstudenter innan dig har klarat sig utan problem.

5. Bonustips • Glöm inte att gå på KTH:s Exchange Day den 11 november • Den förut nämnda listan över partneruniversitet är inte lika lätt att hitta som man kan tro. Spara dig mödan och gå in på http:// tinyurl.com/kth-partners • Fler tips om viktiga förberedelser inför utbytesåret finns på KTH:s hemsida. Gå in på: http://tinyurl.com/kth-utbyte

tack till My DelbyWWW.oSQlEDarEn.SE och Sofia norlander på Skolan för arkitektur och Samhällsbyggnad

fokus

Plugga utomlands?

Ja vill man egentligen det? Osqledarens Henning Alesund och David Ringqvist begav sig till Osquars backe för att söka svar.

Magnus Gudmundsen, Data -10

Ang Wei Sian, Chemistry

Markus Pettersson, Data -09

Svar Jag har tänkt på att åka utomlands men

Svar Jag visste att jag ville plugga i Europa och

Svar Jag har inte bestämt mig om jag ska åka.

Johannes Bengtsson, Indek -08

Yoshiyuki Mitsuhashi, Mechanical Engineering Svar Jag ville studera på KTH för att jag hittade en lärare som gjorde mig intresserad av hans forskning. Jag är väldigt glad att få forska och studera på KTH.

i så fall till något engelsktalande land. Jag har inte något stort språkintresse men det vore bra för att utveckla sin engelska och träffa nytt folk.

Svar Jag kommer troligen inte att åka på

utbytesstudier. Ett hinder är att jag inte talar andra språk än svenska och engelska.

Joakim Lööv, MEDIA -06 Svar Jag åkte till Tokyo och det var det bästa jag gjort på KTH. Man lär sig verkligen mer om allt. Det var ganska hårt men det fanns även dem som slackade. Det blir vad man gör det till.

det var smidigt att komma hit till KTH.

Man vill ju prova något nytt och så får man lära känna ett nytt land.

Carmen Straub, Mathematics Svar Jag har alltid velat komma till Sverige så

jag såg min chans i och med utlandsstudier.

Många föreläsningar är på engelska så då behöver man inte lära sig ett nytt språk.

Fredrik Arbegard, Farkost -09

Pedro Hernandez, Media -09

Svar Jag är väldigt sugen på att genomföra

Svar Jag kommer från Colombia men har

mitt exjobb utomlands men jag har hört att det är svårt. Jag funderar även på att plugga två år utomlands och därigenom få en dubbelexamen.

pluggat i USA, Japan och nu går jag på Media här på KTH. Man får mer erfarenhet om samhället och läs sig om olika kulturer. Jag vill bli utbytesstudent igen. Gärna i Australien.

Text: David Ringqvist [david.ringqvist@osqledaren.se] Foto: Henning Alesund [henning.alesund@osqledaren.se]

OSQLEDAREN NR 2 10/11

19

fokus

Varför Sverige?

Från och med nästa höst kommer man att ta ut en avgift för utomeuropeiska studenter som vill läsa sin masterexamen på KTH. Prislappen är satt – är man till exempel från Indien, Kina, Iran eller USA får man punga ut med ca 145 000 kr om man vill läsa ett år på KTH, vilket kommer vara snäppet över den genomsnittliga prislappen i Sverige. Som om inte Stockholm var en dyr stad att leva i ändå, eller? Andra högskolor i Sverige och Europa har liknande priser, eller till och med snäppet lägre, så man kan ju fråga sig – varför skulle man vilja komma och plugga i Sverige?

R

utomeuropeiska masterstudenter man egeringen yrkar på att man vill konkurrera på den globala arbets- kommer kunna locka nästa höst går inte att ta fram, men Eva Malmström Jonsson, marknaden med kvalitet, istället för att bara vara ett lågbudgetalternativ, att prorektor på KTH, räknar med att man skattebetalarna sparar 500 miljoner kronor, kommer förlora ca 80 till 90 procent av dasamt att det är mer rättvist då svenskar som gens utomeuropeiska studenter. I Danmark införde man liknande avgifter 2006, och väljer att läsa sin masterexamen utanför resultaten nästa år var slående – året därpå Europa själva får finansiera den. Motståndarna hävdar istället att utlandsstudenterna var i praktiken de enda utomeuropeiska studenter som började sina masterprogram i är våra främsta ambassadörer för kunDanmark de få förunnade som hade lyckats skapsnationen Sverige, att införandet av få stipendier. en avgift kommer att hämma Sverige som I Sverige har man tagit lärdom av detta utbildningsdestination, och att man stryper och satsar på ett generösare stipendieanslag en viktig resurs nu när ingenjörer i Sverige än våra grannar i söder. Men då det inte kommer vara en bristvara framöver.

Oavsett vad man tycker kvarstår faktu- på långa vägar räcker för att kompensera met att Sverige snart sällar sig till den stora för alla de studenter som försvinner pågår mycket förebyggande arbete på de enskilda majoritet av länder i Europa som kommer lärosätena för att dämpa ett eventuellt att ta ut en avgift. Men är verkligen lilla landet lagom en så pass eftertraktad utbild- ekonomiskt njurslag. På KTH ska man bland annat inrätta stipendieprogram i samband ningsdestination så att vi kan konkurrera med företag som är relevanta för de olika med England och Holland, som subventionerar kostnaderna för mastersstudenter, el- skolorna och arbeta med samarbeten europeiska universitet emellan och skaffa fler utler prestigefulla universitet i andra delar av byten, men man måste med all sannolikhet världen? Kehua Liu är ordförande för THS även minska antalet masterprogram samt International, där han är ansvarig för THS bli bättre på att annonsera för skolan. KTH arbete mot de internationella studenterna. lägger dessutom mer fokus på att rekryHan förklarar att KTH räknar med ett stort tera betalande studenter tapp, men att Sverige trots inom Europa, och höjer höga avgifter har konkur» That it’s free isn’t the taket från 200 till 400 renskraft. best reason to study europeiska studenter, - Det bästa med Sverige är att de allra flesta kan here, but the cost would berättar Kehua Liu. be a big reason not to « prata bra engelska, trots att Kring ett bord i det inte är ett engelskspråkigt land. Dessutom finns här en väldigt bra Nymble sitter mastersstudenterna Haisu industri, med kända varumärken som IKEA, Zuo, Paweena Lewthanamongkol, Piyatnida Sriphanich, Catherine Wong och Tatiana Ericsson, Volvo, med flera. Den goda stuRojas, och går noggrant igenom gårdagens diemiljön är också en viktig faktor – jag har hört av många att campus Vallhallavägen är intervju de gjorde med »Kjell-Åke«, projektett av de bästa campus de sett. Jämfört med chef för Citybanan, i deras kurs i Project Management. De är alla från länder utanför Indien och Kina finns också mycket bättre Europa – Kina, Thailand, Hong Kong, och utrustning i form av labbsalar och datorer.

Colombia – och jobbar hårt med att ta sina Enligt Kehua finns det runt 1400 mastersexamina. masterstudenter på KTH, varav 200-300 är Jag fick tio minuter av deras dyrbara europeiska. En exakt siffra på hur många

20

OSQLEDAREN NR 2 10/11

Kehua Liu, chef för THS International, tycker att Sverige konkurrerar med god studiemiljö och välkänd industri.

Tatiana Rojas, Catherine Wong, Piyathida Sriphanich, Haisu Zuo och Paweena Lewthanamongkol pluggar i Nymble.

tid, och när jag ställer frågan om varför de valde att plugga i Sverige får jag en hel drös olika svar – »maken bor i Sverige«, »jag jobbade med ett svenskt företag i Kina«, »KTH gjorde bra ifrån sig på rankinglistor«, »den svenska kulturen och livskvalitén«, för att nämna några. Att det var gratis att plugga i Sverige är inget uppenbart svar för någon av dem, men när de får frågan om de ändå skulle plugga i Sverige om de var tvungna att betala 145 000 kr, skakar alla bestämt på huvudet. Eller som Haisu Zuo sade innan mina tio minuter var slut: »That it’s free isn’t the best reason to study here, but the cost would be a big reason not to«.

Text och foto: Axel Hammarbäck [axel.hammarback@osqledaren.se]

WWW.OSQLEDAREN.SE

OL Gör

THS RADIO Efter förra numrets episka artikel om Radionämnden fortsätter vi till nästa radiogäng. Det har absolut inget alls att göra med skribenternas inre lathet att de inte orkade gå längre än till sina grannar i kårhusets mediaflygel. Låt oss presentera: THS Radio.

oSQlEDarEn nr 2 10/11

21

OL GÖR

THS RADIO

Den största skillnaden mellan att sända i USA och i Sverige är att det är många fler som ringer in till stationen i Nashville.

J

ag vet, vi är lika förvånade som ni - det finns en studentradio på KTH! De har funnits sedan 1979 (förut känd som Studentradion) och sänder allt från program om lokaltrafik till internationella program som Rocket FM. Hela 60 timmar i veckan sänder de från sin lilla studio längst upp i kårhuset. Tillhör du gruppen studenter som inte äger en radio, ett segment som enligt vår mycket begränsade marknadsundersökning uppgår till cirka 100 %, så behöver du inte sluta läsa nu. Det går nämligen lika bra att lyssna på dem via Internet, antingen på webbradion eller via podcasts.

Som den uppmärksamme läsaren kanske har märkt vid det här laget så handlar detta nummer av Osqledaren om utbytesstudier och internationella studenter. Eftersom vi är så temaövergipande att det inte är sant har er favorit-skribentduo i det här numret intervjuat en av THS Radios många internationella medverkande.

Melanie Rosenthal från ATL(anta), Georgia, US and A är med och sänder Rocket FM samt sitt och pojkvännens egna program “Let them eat cake”. Frågan är då hur en tjej från det stora landet i väst fick för sig att flytta till Sverige för att sända radio?

Anledningen är enligt henne själv att hon blev kär i Stockholm när hon besökte stan under ett utbytesår i Köpenhamn. Därför bestämde hon sig för att återvända hit för att ta sin masterexamen inom filmstudier på SU (rimmar på FU, höhö). Melanie har tidigare hållit på med studentradio på sitt universitet i Nashville, Tennessee. Hon menar att den största skillnaden mellan att sända i USA och i Sverige är att det är många fler som ringer in till stationen i Nashville. Visserligen kommer de flesta samtalen från det fulla, alternativt det galna, segmentet av populationen, men faktumet kvarstår. I och för sig är det väl ingen hemlighet att svenskar inte är världens mest pratglada folk. Vi förklarar för Melanie att det enda sättet att få telefonen att ringa är att lotta ut iPods, men hon verkar tveksam till att den sortens pengar finns i budgeten. Lägliga som vi

22

oSQlEDarEn nr 2 10/11

Melanie tar emot en låtönskning i tHS radios studio

är så lyckas vi dock vara där när det ringer in någon till showen, en brittisk lyssnare som önskar en låt av Arcade Fire. tHs radio Kan möjligtvis vara den kårföreningen med störst internationell mångfald, och vi passar så klart på att fråga vårt intervjuoffer om möjliga anledningar till detta. En förklaring ser hon i stationschefen, amerikanskättade Eric Paglia, som enligt Melanie har varit med i THS Radio sedan 1996. Hans egna förflutna som utbytesstudent från Boston har satt sina spår i bland annat programmet Rocket FM som numera sänds varje dag efter 12, där alla DJ:s talar engelska. Det är inte svårt att förstå att detta kan verka mindre avskräckande för utbytesstudenter än t.ex. att skriva för Osqledaren, där majoriteten av artiklarna är skrivna på ett språk de inte förstår. Men stationen är inte bara mångfaldig med hänsyn WWW.oSQlEDarEn.SE

till olika nationaliteter, listan över medarbetarna överskrider även campusgränser. En stor del av medlemmarna på THS Radio är, namnet till trots, inte KTH:are. Men vi är inte de som är de, precis som Aftonbladet så gillar vi olika och det är inte bara för att radiogänget har största musiksamlingen på campus.

Vi som är grannar med radion kan ibland få intrycket att folk kommer in, gör sitt program och går igen. Mycket interaktion mellan de olika programledarna verkar inte finnas. Men enligt Melanie motsvarar detta inte verkligheten. Till exempel bjuder stationschefen ibland på spelningar, och stationen har till och med ett basketlag. Vilka de spelar mot är dock en annan femma, men vi förutsätter att det är något i stil med Basket-VM mellan Sveriges mest anrika radiostationer. En sak som alla som medverkar delar är dock en kärlek till att göra radioprogram. Melanie själv tycker att det bästa med att sända radio är att man får möjligheten att promota band, att förhoppningsvis vara en av de radiostationer som börjar sända ett visst bands musik först och på det sättet verka som en slags katalysator för deras blomstrande karriär. När man uttrycker det så får man nästan en tår i ögat när man tänker på alla kärleksbrev vi fått från läsare som inspirerats av vår poesi och följt sina litterära drömmar.

Nu kommer den mest kritiska delen av de alla, betygsdags.

Detta kräva noga övervägning, eftersom vi är medvetna om att betyget kommer att prägla THS Radios rykte i årtionden att komma.

So here it comes. Tanken att få stå och tala i radio och säga vad man vill ut i etern blandat med faktumet att man får träffa coola band och hänga i ett skönt kontor i Nymble leder oss fram till vårt slutbetyg i dagens artikel. THS Radio erhåller på en globalt myntad skala från A till AWESOME, ett lagomt starkt AWESO, med avdrag för att de inte har en “On Air”-skylt utanför studion. Så för er som använder denna artikelserie för att välja kårförening att gå med i har ni nu fått två bra förslag, både Radionämnden och THS Radio är kårföreningar med roliga praktiska jobb inom ljud och musik.

Du får absolut inte missa Melanie och Johns program “Let them eat cake”, varje söndag klockan 14 på 95,3FM. Mer information finns på www.thsradio.se Text: Johannes Koch och Alexander Biledt [johannes.koch@osqledaren.se] [alexander.biledt@osqledaren.se] Foto: Alexander Biledt

P.S. Eftersom vi förutser att denna fråga kommer ställas ofta: nej, trots att Melanie har pluggat i Nashville har hon inte träffat Miley Cyrus (vi blev också förvånade). Dock så spelades en av hennes filmer in på Melanies universitet.

OSQLEDAREN NR 2 10/11

23

Armada 2010 Den 16 november öppnar dörrarna till årets Armadamässa. Ungefär 150 företag kommer under två dagar finnas på plats i Nymble och KTHB för att informera om sin verksamhet och knyta kontakter med studenter. Osqledaren träffar projektledare Moa Mossberg för att ta tempen inför årets mässa.

24

oSQlEDarEn nr 2 10/11

WWW.oSQlEDarEn.SE

Hej Moa! Kan du berätta om vad Armada är för alla nya studenter?

- Absolut! Armada är THS arbetsmarknadsdagar och har som syfte att skapa förutsättningar för att studenter och företag ska träffas under studietiden. Arbetet mynnar ut i en branschöverskridande mässa som täcker alla programmen på KTH, och som nu går av stapeln för trettionde gången. Förutom sjäva mässan har vi även ett gäng kringaktiviteter vars syfte är att ge studenterna möjlighet att lära känna företagen på ett djupare plan, för att sedan kunna återknyta till det på mässan.

Vad är nytt på mässan för i år?

- Av de 150 företagen som deltar på årets mässa kommer ungefär 30 att vara helt nya. Ett par event är också helt nya för i år, bland annat korta företagspresentationer där företagen presenterar sig branschvis.

Förhoppningen är att man enklare ska få en inblick i företagens verksamhet och att det blir lättare för studenterna att inleda ett samtal efteråt.

Vad bör man tänka på innan man går på mässan?

- För att få ut så mycket som möjligt av mässan är det viktigt att man förbereder sig genom att fundera på vad man vill ha ut av mässan och att man läser på om företagen. Var är de verksamma? Vad har de för eventuella examensjobb och projekt på gång? Till sin hjälp har man bland annat den traditionella armadakatalogen där mängder av nyttig information finns samlad, men man har även hemsidan (www.armada. nu) och den relativt nya söktjänsten Armada 2.0 som gör det möjligt att söka bland företag genom olika kriterier (branch, exjobb osv).

Hur har arbetet gått inför årets mässa?

- Det har gått bra! Armada har en ganska lång planeringsperiod, så man har möjlighet att förbereda sig väldigt bra. Det är lite nya utmaningar i år eftersom det byggs om i Nymble, man har inte riktigt fått en

känsla för hur det kommer att bli som mässlokal när det väl är klart. Men vi kommer även att få ställa ut i kårbokhandeln där det finns ganska stor planyta, så på det stora hela blir det bättre i år än tidigare.

Vad har Armada för framtidsplaner?

- Jag tror att internetdelen kommer utvecklas en hel del framöver.

Förhoppningsvis kan Armada 2.0 växa sig större och kanske finnas med under hela året. Det kommer aldrig att bli en jobbportal eftersom det inte är syftet med Armada, men det finns rum för utveckling. Mässkonceptet kommer nog vara sig ganska likt under de kommande åren. Vi måste även bli bättre på att få studenternas och företagens förväntningar mer samstämmiga. Många studenter tror att man kan gå på Armada och plocka ett examensjobb medan företagens syfte mer är att vara där för att marknadsföra sig och visa upp sig långsiktigt, knyta kontakter och prata med studenter.

Hur gör man ifall man vill engagera sig i Armada?

- Då håller man utkik efter ansökningsperioden på till exempel hemsidan eller via affischer. Man kan engagera sig på olika nivåer, där värd är det enklaste och motsvarar ungefär en veckas arbete. Annars kan man vara gruppledare eller en del av projektgruppen. Idag är vi 19 personer som arbetar i projektgruppen, som i sin tur är indelad i tre grupper: logistik, marknadsföring samt näringsliv/event. Det är framförallt väldigt roligt att vara med i Armada och man lär sig otroligt mycket. Man får mer tillbaka ju mer man engagerar sig.

Vi tackar Moa för pratstunden och önskar lycka till inför årets mässa!

Text och foto: Mikael Juntti [mikael.juntti@osqledaren.se]

Text: Ingrid Kjellström och Johanna Andersson, Bild: Johanna Andresson

OSQLEDAREN NR 2 10/11

25

Foto: Karl Zetterström

Foto: Pauline Benthede

Museum

Fotografiska Kinas Terrakottaarmé Har du alltid velat åka till det gigantiska landet i öster? Har du alltid velat besöka ett av Kinas stora under från svunnen tid? Nu behöver du inte köpa en dyr flygbiljett för att få uppleva något av det.

Det är inte den kinesiska muren som transporterats runt jordklotet, om någon trodde det, men väl delar av den gigantiska terrakottaarmén som har väckt sensation världen över. Armén, som hittades när några bönder grävde en brunn i mitten av 1970-talet, består av ungefär 8000 gubbar av terrakotta. De utgör en ruskigt stor krigsstyrka. I den ingår allt från högsta general till lägsta fotsoldat men även hästar och vagnar, alla i någorlunda naturlig storlek . Att armén kom till beror på en enda mans, kejsare Qins, önskan om att hans krigshär skulle följa med honom i döden för att slåss för honom även i livet efter detta.

Utställningen, som ordnas av Östasiatiska museet, finns att beskådas på Skeppsholmen i bergsrum som tidigare användes av försvarsmakten. Man får en timme på sig att gå genom utställningen, i vilken det ingår tio handplockade soldater som kom åkandes från Kina med privatflyg. Med sig har de även hundratals andra föremål från Qin-dynastin men även från den efterföljande Han-dynastin.

Så om du är sugen på en timme fullproppad med kultur och historia är ett besök på Skeppsholmen en bra idé.

Sedan Fotografiska slog upp portarna i maj tidigare i år har besökarna gladeligen kommit för att se på bilder av bland andra Annie Leibovitz och Lennart Nilsson. I höst visas holländske Pieter ten Hoopens utställning Stockholm och utställningen Fashion!

Pieter ten Hoopens skildring av Stockholm får mig som infödd stockholmare att se staden jag bott i hela mitt liv med andra ögon.

Det är inte det Stockholm vi känner igen från vykorten i turistbutikerna på Drottninggatan, utan Stockholm präglat av ensamhet i den urbana miljön. Jag känner igen mig i bilderna, särskilt den tagen på tunnelbanan där personer med tomma blickar stirrar ut i ingenstans med blicken lika kall som Stockholm kan vara för en nyanländ till staden.

Nästa utställning på tur är Fashion! och det som slår mig när jag står i ett halvdunkelt rum med upplysta fotografier på kvinnor från 1920-talet och framåt är hur de omedvetet speglar sin samtid på bilderna genom stämningen, kläderna och situationerna de befinner sig i. Jag trollbinds av glamouren och den ouppnåeliga värld modefotografierna i utställningen bjuder in till. Min vän däremot trollbinds av att fotoutställningar är det enda stället där det är socialt accepterat att stirra på bröst.

Med detta sagt kan jag, efter att ha lyft blicken från fotografierna och studerat människorna som befann sig där en söndagseftermiddag, konstatera att Fotografiska verkar locka alla slags själar vilket borde vara ett gott betyg förv ett museum som har haft djärvheten att koncentrera sig på något så smalt som fotografi.

Terrakottaarmén går att se till och med den 16:e januari 2011.

Stockholm visas på Fotografiska till och med den 28:e novmeber, Fashion! visas till och med den 2:a januari 2011.

Text: Katja Rantala [katja.rantala@osqledaren.se]

Text: Eva Olsson [eva.olsson@osqledaren.se]

26

OSQLEDAREN NR 2 10/11

WWW.OSQLEDAREN.SE

SPEL

Spelrecension

Metroid Other M Nintendos Metroid Other M utannonserades för några år sedan och fansen världen över jublade, men hur gick det egentligen? Osqledarens Johan Fogelström har testat och finner en del brister.

Samus beger sig genast till de angivna koordinaterna där hon finner ett övergivet rymdskepp med tvivelaktigt förflutet. inuti skeppet hinner hon ifatt den sjunde plutonen under ledningen av adam Malkovich, hennes tidigare officer från tiden då hon befann sig i militären. Samus blir temporärt en del av plutonen då det är hennes enda chans att få utforska det hemlighetsfulla skeppet. tillsammans undersöker de vad som hänt ombord och skeppet visar sig tillhöra federationen, trots att det inte finns med i de officiella rapporterna.

© nintEnDo

Seriens hjältinna, Samus aran, är en prisjägare som får uppdrag från den galaktiska federationen. i det förra spelet, kronologiskt sett, utplånade hon rymdpiraterna och den sista Metroiden på planeten Zebes. när hon sedan färdas genom galaxen i väntan på sitt nästa uppdrag upptäcker hon ett nödanrop från en avlägen plats i galaxen.

Med många fiender och lite hp är förstapersonsläget inte att rekomendera, pröva några uppladdade laserskott istället.

vapenhanteringen sköts genom att adam förbjuder Samus från att använda alla uppgraderingar tills han säger annorlunda. Det blir dock irriterande när det sista vapnet låses upp och spelet bryter mönstret genom att inte tala om det på det vanliga sättet. Du måste lista ut det själv inom några sekunder, annars är det slut.

Spelet utspelar sig mestadels i tredjepersonsvy men genom att vrida på kontrollen, så att du pekar mot skärmen, får du förstapersonsvy där du kan avfyra missiler. Missilerna är effektivare än vanliga laserskott mot de flesta fiender men tyvärr är det inte så bra gjort. Spelet saktar visserligen ner i några sekunder medan du utför manövern, men den tar fortfarande tid som du kanske inte har. Missiler blir något du använder vid behov istället för att spamma skjutknappen.

© nintEnDo

other M är en aningen annorlunda gentemot tidigare spel i serien. other M fokuserar på att berätta en historia och leverera ett schysst actionspel mellan filmsekvenserna istället för att som föregångarna vara mer utforskande. för att filmsekvenserna ska visas rätt känns spelet mer låst än de tidigare delarna. Du känner till exempel aldrig samma frihet som i Prime-spelen.

Spelets första boss är en lila slemklump med ett öga. Sjunde plutonen assisterar genom att frysas de olika lemmarna som sedan kan sprängas bort med några väl riktade missiler.

På det stora hela är det ett bra actionspel med en trevlig story att förgylla en helg med. Men som Metroid-spel håller det inte riktigt måttet. gå hellre tillbaka och spela Metroid Prime triology och vänta tills other M börjar hamna på begangnathyllan.

Betyg då? tja, grafiken är snyggt gjord men ljud och kontroll är bakslag i min mening. Spelet är kort och inte särskilt svårt för det mesta. Extrauppdraget i slutet var nog det bästa i hela spelet, men det är inte tillräckligt för att väga upp resten.totalt sett får Metroid other M 5/10 av mig för ett gott försök som inte riktigt räckte hela vägen.

Text: Johan Fogelström [johan.fogelstrom@osqledaren.se]

oSQlEDarEn nr 2 10/11

27

LITTERATuR

Oavsett konstart och genre kan utbudet av nya ambitiösa kreatörer verka oöverskådligt. En del av tillskottet är säkert ointressant, en del mediokert, men också de som verkligen har något att komma med kan ha svårt att nå ut utan ett etablerat namn. Samtidigt riskerar den mest angelägna och uppdaterade konsumenten att gå miste om guldkornen. En ömsesidig frustration. Det finns inte mycket att göra, mer än att fortsätta vara lyhörd. Allt jag kan göra är att dela med mig av två unga svenska författare som jag tror att vi kommer få höra mer utav.

Och allt är förvridet av Emma Ångström

Om jag glömmer dig blir jag någon annan av Ida Linde

Förlag: Alfabeta

Förlag: Norstedts

Jag roar mig ibland på ett litteraturforum vid namn boktipset.se. Där delar vi med oss av nya fynd, skyltar hej vilt med våra digitala bokhyllor och sätter betyg på det vi läser. Jag är inte insatt i programmeringen, men på något sätt visas (med betygsättning och lästa böcker som grund) andra medlemmar med liknande smak. Enligt denna jämförelse skulle en viss Emma ångströms tycke för litteraturen vara till 98 procent som min egen. när jag nyfiket styr in på hennes hemsida visar hon sig inte bara vara examinerad arkitekt, ha arbetat som journalist, släppt en EP, utan dessutom givit ut en roman.

Prestationsångest javisst, men mest ett väldigt begär att få läsa vad nu någon med denna eminenta smak kan ha åstadkommit.

Erik blir dumpad. En klassisk start. Det är fult gjort. De flesta anser sig nog någon gång ha utsatts för svidande manövrar och osnygga drag. kanske inte av samma kaliber som de här, men visst känns det igen. inledningsvis växer sympatierna. Det morbida i svartsjukan är förståeligt. Mina (den fd flickvännen) är bäst i världen på pilkastning. vassa små pilar i Eriks (och min) bröstkorg. frustrationen tilltar. Som att försöka omsluta en plan yta. En kall vägg av sten. Men givetvis är intrigen inte fullt så enkelriktad. Snart är jag förlorad i en nervkittlande känsla av att inte veta var man har någon av personerna.

Stämningen blir allt mer kvävande. antydningar, självbild – allt är verkligen förvridet. ångströms språk är varken utmanande eller omvälvande, men bär stadigt och effektivt upp sin berättelse. några liknelser här och var, annars rakt på sak. En ton som förstärker ensamheten på odenplan, kylan i tessinparken. Det skulle vara lätt att förkasta boken som ännu en rå skildring av vår förmåga att plåga dem vi älskar. Ännu en berättelse om den ambivalenta ”snart 30-årsåldern” – leka vuxen men söka skydd mot verkligheten. Ännu en sådan, fast ändå inte. Den här har satt sig djupare än många andra.

nog kan ens minne anses både bygga upp ens person, forma ens förflutna och ge förutsättningar för det som komma skall. och i så fall bär glömskan på stor makt att förändra. när vi glömmer försvinner både en bit av vårt förflutna, vår framtid och inte minst av det rykande heta nuet. för debuten Maskinflickans testamente fick linde 2006 års litteraturpris av nöjesguiden. Jag minns att jag planerade att läsa den då, men planen föll i glömska. i år gör hon sig åter hörd och tack vare det nya kulturhusbibliotekets (Sergel) effektiva frontning och bokens bedårande omslag (målningen Sonja av christian Schad) blev jag påmind. om jag glömmer dig… utgörs av två korta berättelser. Den första om en häst vars ryttare blir avslängd. trots rutin och erfarenhet vägrar hon framför hindret. oförståelsen är stor. vad gick fel? Små manövrar, obetydliga rörelser med oanade konsekvenser för relation, självbild och framtid.

Den andra handlar om en morfar och ett barnbarn. Ett tyst men okomplicerat förhållande. lekfullt, mycket värme. En lite vuxnare och inte fullt så lakonisk version av tove Janssons Sommarboken. Med sidorna blir barnbarnet äldre och morfar likaså. nya villkor, så stora minnen, vad finns då kvar? texterna svävar och dess diktlika stycken är stundtals svåra att sätta i ett större sammanhang. Prosalyrik lär det kallas av dem som kan sina litteraturtermer. Ha inte ont om tid. kortheten lockar till snabbläsning, men då riskerar mycket gå förlorat.

Bokens handling som helhet kommer jag säkert att glömma, men jag bär med mig fragment av dess färger, välfraserade iakttagelser, av någon annans minnen att fläta samman med mina egna. Det är ingen bok för dig som förväntar dig raka svar och skarpa konturer, så läs med öppna sinnen. Smaka på raderna, gärna mer än en gång. ambivalensen inför vad jag egentligen ska tänka ställs mot en kreativ frihet. tolka som du vill och förhoppningsvis ser du både det sköra och sköna. ta en tjuvtitt in i Sonjas ögon. Det känns som om hon aldrig skulle glömma.

Av: Christian Rydberg-Åkesson [christian.rydberg@osqledaren.se]

28

oSQlEDarEn nr 2 10/11

WWW.oSQlEDarEn.SE

IN ENGLISH

PHoto: MEkikiS ProDroMoS-vaSilEioS

Column by Syed Ghazanfar Salari [syed.ghazanfar.salari@osqledaren.se]

The clouds started to get thinner and the height began to drop. Anxiety ever increasing, excitement reaching new heights, thrill in full swing and the anticipation knew no bounds.

HoW it WiLL be? Will it be the same as I have heard? Will I adjust to the new environment? And most importantly, how will an international Pakistani student like me be welcomed? These were my feelings and thoughts when the pilot of the Boeing 777 announced that we would land at Arlanda Airport, Stockholm in about ten minutes.

Frankly speaking, a few years back I knew Sweden just because of its calm people, Vikings, Alfred Nobel and Henrik Larsson. Then the wheel of the life turned, I graduated, applied for masters and got admitted to KTH. Coming to KTH was a very crucial decision in my life and one thing that really helped me make this big decision was the reputation of Sweden as a great place to study and enjoy. This is precisely what I have found after arriving here.

Frankly speaking, a few years back I knew Sweden just because of its calm people, Vikings, Alfred Nobel and Henrik Larsson.

WHen yoU arriVe at a new place, every second you spent in the new environment teaches you about the ways, attitudes and styles of the people. This was exactly the case with me. The first thing I witnessed, which I had also heard a lot about the Swedes, was their reserved, calm and moderate attitude. I had never seen so quiet and calm people ever in my life. I really was not used to sitting in the metro and not talk about the last night match or any gossip or even weather with the fellow passenger. The next important thing was the discipline. In my country like many others, making queues or using a zebra crossing is not so very common. But the people here always do and they are exemplary for many nations of the world.

When thinking of some other similarities and differences between Pakistan and Sweden then the first is the architecture and the buildings. All the structures here tell the story of the extreme cold they withstand every year. Back home generally 5 - 6°C is the outmost we get in winter. That’s why houses and buildings are more open, wide and airy.

The cooking style and food is very different in both countries.

We cook the food to its limit and then add as many spices as we can which I guess is not the case here. Food here is also good and healthy, but the taste buds which I have developed over the past 22 years really push me the other way round.

As far as sports are concerned, the biggest difference between the both countries is cricket. In Pakistan cricket is like the mother of all sports. Everything comes to a standstill whenever there is a match of the national team. But games like hockey, football and swimming which are very famous here also have a big fan crowd following back in Pakistan. tHe beaUty oF life lies in the diversity and the uniqueness of its beings. Every nation is different and special, and that is the very thing that makes this world so great. I found Sweden and Swedes to be very hospitable, helpful and kind. The facilities and ease which international students get here are exceptional. I am looking forward to my next two exciting years here in Stockholm and hopefully the beautiful memories and experiences of this great place will remain with me throughout my life.

* Resultaten presenteras i vår på studera.nu och www.hsv.se.

Big steps, great rewards

325 000 blivande studenter behöver veta hur nöjd du är med din utbildning.

Du som har fått årets studentenkät*:

Glöm inte att svara.

oSQlEDarEn nr 2 10/11

29

Var sak har sin tid Krönika av Matilda Kaba-Liljeberg

när jag sKa intensivplugga bunkrar jag upp med massa fräscha papper och pennor, bärbar dator och alla böcker som kan behövas och lite extra, kakor och te och kaffe och juice. Jag ställer mig för att se på bordet där allt är dukat. Jag är nöjd och stressad. Det är dags. Laddad och redo som en nysmörjd revolver. Nu sätter jag igång. Jag börjar städa.

Aldrig blir huset så rent som när jag har för lite tid att plugga till ett stort prov. Fönstren glittrar i solen, vidöppna svänger de fram och tillbaka för att vädra lägenheten, oavsett om det råder midvinterkyla eller spöregn där ute. Blir bara fräschare. Ljudet av trafik från gatan nedanför fyller hemmet på ett mycket hemtrevligt vis. Det låter som städdags.

» Aldrig blir huset så rent som när jag har för lite tid att plugga till ett stort prov « Allt tvättas maniskt. Snällare medel överges snart mot klor och preparat ur en lysande orange flaska med arabisk text och stora varningsrutor. I köket står alla kastruller på bordet så att skåpen kan tvättas ordentligt från grunden, vardagsmattan hänger över balkongräcket och telefonen ringer under en stor klädhög som ska sorteras efter användningsområde och färg. Äh, hinner inte svara ändå. Har ju massor att plugga! Fan händerna brinner. Tar mig en snabbdusch och fy fan vad taket ser ut där. Hur ska man nå upp?

Hämtar en stege och försöker tvätta i taket med skrubbsvamp på en galge. Det här verkar dumt tänker jag och böjer mig bakåt i brygga från stegen på det blöta golvet, men måste ju få bort smutset i hörnet. Det tar för lång tid! Sprejar hetsigt klor rakt upp i taket, hostar och försvinner in i köket medan det »marinerar« och kommer tillbaka in för en snabb avduschning i taket med duschslangen.

Ooops, verkar ha fastnat vatten inunder taklampan. Bäst att stänga av den. AJ jävlar vilken stöt! Försöker gräva fram telefonen under kläderna och ringa någon som kan tycka riktigt synd om mig. Varför ligger damsugaren på sängen? Just det ja skulle tvätta golvet först.

Det ska väl inte tas i den ordningen ändå? Hittar inte telefonen, men det var skönt att vila ögonen ett litet tag.

Gus Van

Sant. Vision

ary Award

2010

oCH så VaKnar jag någon timme senare, huttrandes i det övervädrade rummet.

Orka dammsuga.

30

oSQlEDarEn nr 2 10/11

Vi älskar

film.

WWW.oSQlEDarEn.SE

ordförandekolumnen

Hur har dagen varit?

J

ojomen, det är ofta högt tempo i ledningsgruppsrummet bakom glasdörren i Nymble. På med hörlurarna, skygglapparna och försök att inte lyssna på kollegorna som verkar ha så fantastiskt roligt där borta åt ett gammalt dokument i en pärm från 70-talet (det finns underbara papper härinne om man bara letar lite!). Fokus! Kallelsen måste ut, mailet måste iväg, föreningsdejten ska bokas, samtalet ska ringas, pressreleasen från utbildningsdepartementet ska läsas, mailerbjudandet om billigare medicin ska deletas och telefonen ska besvaras på ett korrekt och artigt… är det där brandlarmet igen?

Samtidigt är det svårt att svara på frågan: »vad gör du egentligen?«. Frukosten i Nymble glider över i Outlook, och när jag tittar upp från mailen är klockan alltid typ halv tolv och det är dags för lunch. Annars är det möten eller samtal. Det är ett fantastiskt jobb egentligen: allt jag gör handlar om kontakt; antingen direkt med folk, eller att vara närvarande och tillgänglig för experterna i ledningsgruppen jag arbetar med, eller möten med KTH och annat viktigt folk, eller så handlar det om att se till att rätt personer får träffa varandra, eller att styra upp n stycken nya möten och 3n nya möteshandlingar och protokoll.

Det här är grejen: THS är en organisation av och för studenter.

Allt vi gör handlar till syvende og sidst om möten och andra människor. Gilla läget: om inte alla dina polare är på Nymble spelar det ingen roll om vi så bokat U2, för du kommer inte gå hit själv, eller hur? Och om alla dina polare och den snygga snubben från S-tvåan köar utanför Nymble kommer du också hit, även om attraktionen för kvällen är en gök från ett konstnärskollektiv som tolkar bulgariska folksagor med en synt och en virveltrumma1.

De tyngsta mötena handlar naturligtvis om utbildningens framtid, och möten med KTH är alltid något extra. Det är så stora saker, så enorma pengar och så otroligt mycket folk som berörs av varje ändring. Det kanske inte är uppenbart, men KTH är inte din gamla gymnasieskola. KTH är en myndighet, får sina direktiv och order direkt från regeringen och är lika komplex och trasslig som en mindre stad. Hela klabbet styrs på många olika nivåer: från universitetsstyrelsen där politiker, VD:ar, forskare och myndighetschefer (och er ödmjuke kårordf.) styr och bevakar skolans verksamhet och framtid, ner via skolstyrelserna och ut på kursnivå, där de möts upp av sektionernas hjältar: kursnämnderna, SNO:arna och PAS:arna.

I fakultetsnämnden, som är utbildningens och forskningens topp, stöts och blöts allt från utbildningspolitiska beslut (vad tycker Jag har faktiskt köpt skivan, den var bra! Bandet heter Svarrogh, skivan heter Yer Su för den som är intresserad.

1

vi egentligen om förslaget om en tredje termin?) till sammanslagning av program (kalla kårar eller gåshud?) till de nya tentamensreglerna som kom i ett kuvert idag. Jag får blåmärken på hjärnan bara jag läser över axeln på de två som jobbar med utbildningsinflytande i ledningsgruppen, när jag försöker förstå de texter och processer som de manövrerar igenom.

»Men det där är ju faktiskt en bra och tydlig bild!«

Att jobba på kåren är oväntat rock’n’roll. Nästan allt är roligt, nästan allt är viktigt, och nästan allt susar förbi i högt tempo. Svaret på frågan om vad vi gör är fortfarande att träffa folk: studenter, politiker, lärare, chefer på KTH och hjälpa alla på alla nivåer att dra åt samma håll: en bättre utbildning, en roligare studietid, ett större kontaktnät och att ha utbildat en bättre ingenjör eller arkitekt efter diplomeringen.

Det är förstås en lurig balansgång: det här med arbetsro är inget man är bortskämd med. Disturb-o-metern pekar på tio personbesök, åtta mail, sex missade telefonsamtal och tre nyfödda, gula, att göra-post-its på den timme den här texten tog att skriva.

Ivan milles Ordförande THS

OSQLEDAREN NR 2 10/11

31

osqledaren, tHS, 100 44 Stockholm