OL 10/11 #4

oSQLEDAREN # 4 2010/2011

TEMA

ARTIFICIELL INTELLIGENS Osqledaren ger sig in i AIn’s förtrollande värld – maskiner som lär sig, datorspel med levande innehåll och KTH-forskning i framkant. Möjligheterna är många, men vem drar ur kontakten när maskinerna vänder sig mot oss?

tÄNkaNde datorsPel ÅRETS LäRARE ol gÖr: PlatooN dJ’s SAMARBETA ONLINE slut På csN-soPPa IN ENGLISH eXchaNge JaPaN WIkILEAkS och mycket mer!

KTH Alumnin채TverK ger dig de r채TTA KonTAKTernA!

G책 med redan under studietiden! www.kth.se/student/karriar/alumni

INNEHÅLL oL # 4

26 dec

jan

5

16

FRÅGA FYSIKERN Favoriter från förr

g au

OL TIPSAR

Samarbeta effektivare med dokument på internet

ÅRETS LÄRARE Osqledaren träffade årets lärare, Hans Havtun

VAR ÄR DRAGET? Evenemangschefen svarar

16 18 21 24 26

Artificiell intelligens gör datorspel mer naturliga

MASKINERNA TAR ÖVER

2

När och hur kommer maskiner att ta över världen?

aj

»Tiden flyger förbi«

TÄNKANDE DATORSPEL

m

sep

04 05 08 10 12 13

LEDARE

13

april

21 18

mars

okt

4

b fe

no v

1

OL GÖR: PLATOON 3DJ’S

Osqledaren hänger med när THS DJ’s spelar

RECENSIONER juli

juni

Yarden, Split your lip och Golden Sun: Dark Dawn

EXCHANGE JAPAN A whole week of Japan, in Stockholm

1. CSN börjar med sina kontroller av utbetalt studiestöd 2009 i början av 2010.

2. Media börjar uppmärksamma problemet när THS berättar om studenter som hamnat i k SLUT PÅ CSN-SOPPA 3. mötet mellan högskolor och CSN hålls men man kommer inte fram till en lösning Osqledaren summerar fjolårets Första cSN-soppa 4. CSN utreder om man på något sätt kan tolka regelverkat mer flexibelt, svaret kom i nov 5. THS och andra de andra kårerna vid Chalmers och Linköping håller manifestationer. Sam OSQLEDAREN NR 4 10/11

3

»Tiden flyger förbi«

O

j, redan ett nytt år... vad hände? Det känns som att det var i förra veckan jag klev in på Osqledarkontoret och började lägga upp mina planer för året som chefredaktör, och nu är det redan halvtid. Tiden flyger förbi. Hittills har min medicin på stress varit att jobba mer – »tillslut lugnar det ner sig«. Det lugnar inte ner sig, det dyker alltid upp nya saker. Men att jobba mer behöver inte vara lösningen för att hinna med mer eller uppnå bättre resultat. Ofta fungerar det lika bra (ibland bättre) att sänka tempot, ta ett eller ett par steg tillbaka och se sig om. Analysera, omvärdera, prioritera.

cheFredaktÖr och aNsvarig utgivare

Petter Eek graFisk Form och layout

Petter Eek medverkaNde i detta Nummer

Henning Alesund, Elisabeth Ingvar, Hanna Pettersson, katja Rantala, Martin Barksten, Ingrid kjellström, Axel Hammarbäck, Alexander Busnyuk, Rasmus Westman, David Ringqvist, Ebba Tornérhielm, Alexander Biledt, Johannes koch, kim Dahlgren-Strååt, christian Rydberg-Åkesson, Mikael Juntti, Johan Fogelström, John Gladwin, Syed Ghazanfar Salari, Mekikis Prodromos-Vasileios redaktioNskoNtakt

[fornamn.efternamn@osqledaren.se] tryck

Dixa

Jag Är låNgt ifrån ensam om tidsbrist, vi sitter alla i samma båt. Enligt en rapport från Högskoleverket lägger teknikstuderande ned näst mest tid av alla Sveriges studenter på sina studier. Nästan 40 timmar/vecka ägnas åt studier (endast medicinarna pluggar mer). Utöver det jobbar, enligt CSN, nästan varannan student extra vid sidan av studierna. Det är även många som vill jobba mer än de gör.

Men skolan är i de flesta fall avklarad på några år. När du får jobb, då blir livet mer strukturerat och du får mer tid för annat. Nja. I en undersökning som fackförbundet Ledarna låtit göra framkommer det att nio av tio chefer arbetar mer än 40 timmar/vecka, två och tio chefer jobbar 50 timmar/vecka eller mer och drygt hälften av cheferna vill gå ner i arbetstid. Chefernas i särklass största påfrestning i deras arbeten är känslan av att inte hinna med – stress. Är det hÄr vad vi har att vänta oss? Med stor sannolikhet, ja. Därför är det kanske bra att vi börjar hantera hög arbetsbelastning tidigt. Såklart finns det böcker om att arbeta effektivt. »Getting things done« är ett sätt att organisera att-göra-listor. Bråttom/viktigt-matrisen en annan. Hitta något som passar dig och får dig att göra saker i tid, då blir det oftast bäst. för öVrigt har jag lärt mig en ny betydelse för ett ord idag, horunge (även, enkel horunge). Det är »när den första raden i ett stycke hamnar sist i en spalt eller på en sida med resten av stycket på följande spalt respektive sida.« (ur Grafisk Kokbok) Några horungar har avhjälpts i det här numret. Det är bra med namn på saker.

PaPPer

Inlaga, Amber Graphic 90g Omslag, Mondi 200g aNNoNs

Tomat Annons och Reklambyrå www.tomat.se info@tomat.se koNtakt

08/070 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se Postadress

Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm om osQledareN

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut 6-8 gånger per år med en upplaga på ca. 18 000 exemplar och är helt annonsfinansierad.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom THS och kTH. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.

Lä

Det g Dess

Tävla och f

bidrag

Vill du vara med i Osqledarens redaktion?

Maila osqledaren@ths.kth.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material. maNusstoPP FÖr ol5 Är deN 23e Februari omslag

Petter Eek

God fortsättning!

Petter eek chefredaktör 10/11

4

OSQLEDAREN NR 4 10/11

WWW.OSQLEDAREN.SE

w

uPPSTART

svar Det hopp du gör är ju relativt hisskorgen och det innebär att du minskar din hastighet neråt relativt hiss-schaktsbotten så länge du är på uppväg i ditt hopp. Ganska snart vänder du ju neråt (så är det i alla fall när jag hoppar) relativt hissen och då rör du dig snabbare än hissen relativt schaktbotten och ligger alltså risigare till.

Om man vet på tiondelen när hissen ska slå i botten lönar det sig att hoppa, annars kan det bara bli etter värre.

För övrigt (som tröst) är moderna hissschakt utformade så att 1/ luften bildar ett mottryck som gör att hastigheten inte blir så stor 2/ hissen bromsas av säkerhetsmekanismer om »kablarna« kapas.

Skönt va? /Göran från ol#4 07/08

Fråga Hur kommer det sig att det som är Norr anses vara just Norr? Solsystemets plan är vill jag påstå alltid avbildat med vårat Norr uppåt. Semantiken kring världskartor har gjort icke-eurocentriska kartor inte är ovanliga i Asien men jag tror aldrig jag sett någon som avbildat vårat Norr neråt, åtminstone i ett större perspektiv som i fallet med avbildandet av solsystemet. Ett av få fall jag kan komma på där det vi idag ser som uppåt varit semantiskt söderut är gamla tiders egypten, där övre egypten är där Nilen börjar och nedre Egypten är där den rinner ut i Medelhavet. Inte ens gamla kartor där de fortfarande trodde att världen var platt är avbildad åt »fel« håll. Varför är det så här egentligen? /cristian svar Norr har faktiskt inte alls alltid varit uppåt. I det gamla Egypten var (precis som du säger) uppåt det håll varifrån Nilen kom. Många äldre kinesiska och persiska kartor likaså. kortfattat kan man säga att två oberoende stil-bildare, Ptolemaios i Europa och Pei xiu i kina valde norr uppåt, och sedan blev det så.

En något mer utförlig historia finns på http:// en.wikipedia.org/wiki/History_of_cartography /Göran från ol#4 08/09

I BACKSPEGELN

Osqledaren ser tillbaka på de snart fyra år som Göran svarat på nyfikna studenters frågor.

FOTO MARcUS BLOM

Fråga Antag att man står i en hiss och den störtar ner av någon anledning, som till exempel att någon har mixtrat med kablarna. Om man hoppar upp precis innan hissen slår i marken, borde man inte kunna klara sig oskadd, eftersom man befinner sig i luften då? /En med hissfobi

Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. I OL svarar Göran på dina frågor om stor och smått. Har du en fråga till Göran? Mejla den till osqledaren@ths.kth.se!

Läser du den här annonsen?

Det gjorde Tomologic och vann världens största affärsplanstävling.

Dessutom förverkligade de sin affärsidé. Vill du ha hjälp att förverkliga din?

Tävla i Venture Cup och ta kostnadsfritt del av professionell handledning och feedback såväl som inspiration och ett stort affärsnätverk.

2 november 13:00 Inlämning Affärsidé

8 februari 13:00 Inlämning utkast affärsplan

29 mars 13:00 Inlämning Affärsplan I början av juni Sverigefinal

Steg 2 är öppet för nya deltagare!

Anmäl dig och läs mer

www.venturecup.se

på vår hemsida.

OSQLEDAREN NR 4 10/11

5

NYHETER

Haltande kårfullmäktige

Flytten är klar Nymble har fått ytterligare en färdiginstallerad hyresgäst, KTHs IT-SupportCenter.

Under hösten har kårfullmäktige (KF) fungerat allt annat än smidigt. Möten har flyttats med kort varsel, extratider för möten har varit felaktiga, talman har många gånger varit okontaktbar och efter att handlingarna till fullmäktiges tredje sammanträde inte kommit ut i tid ställdes mötet in. kåreNs högsta beslutaNde organ, KF, leds av tre personer i talmanspredidiet vars främsta uppgift är att kalla till och leda mötena – en tung och viktig uppgift för THS som organisation. Efter vårens sista sammanträde var dock bara två av talmanspresidiets tre poster tillsatta, det saknades en vice talman. »I grunden är arbetsbelastningen och uppdraget konstruerat för tre personer. Med detta inte sagt att det inte går att göras av två personer. [...] Tidigare år har kontinuiteten varit mycket bättre vilket bäddat för bättre kvalité i genomförande.«, säger Per Stånge, talman i kårfullmäktige.

Till KF2 i början av november valdes en vice talman, men utan en klar arbetsfördelning blev inte handlingarna till KF3 klara i tid och mötet ställdes slutligen in med motiveringen att man »halkat efter lite i arbetet«.

Ivan Milles, THS ordförande tycker att det hela är olyckligt, »Att KF3 inte blev av var extremt tråkigt, det är kårens viktigaste funktion eftersom det finns beslut som bara fullmäktige kan ta.« och fortsätter »Vi har inte kunnat göra så mycket eftersom KF är studenternas organ, inte styrelsens.« Till våren hoppas man få igång en fungerande struktur kring kårfullmäktige. »Vi har idag gjort upp en fungerande arbetsfördelning inför våren och många förberedelser är redan gjorda. Med detta gjort och en bättre kommunikation tror vi att avvikelserna ska bli färre, mindre och helst försvinna.«, avslutar Per Stånge.

it-supporteN, som tidigare fanns på Osquars backe, har flyttat till gamla Akvariet på plan ett i Nymble. De nya lokalerna inhyser help-desk, kontor för de 11 anställda, pentry samt studieplatser för studenter.

Efter hand kommer man att försöka samordna fler funktioner till Nymble, till exempel planeras det att en filial av KTHs kortexpedition ska öppna.

– Vi kommer inte kunna hantera allt men enklare kortärenden kommer kunna göras under våra öppettider, 9-16, berättar Zlatko Mitrovic, chef för IT-SupportCenter.

Sedan den första december går det bland annat att byta kod på sitt blå passerkort hos IT-supporten. Nästa steg (hoppas Osqledren) blir att ordna lite snyggare skyltar.

Petter Eek

Meritpoäng för alla Antagningsreglerna till högskolan ändras så att alla med bokstavsbetyg får tillgodoräkna sig meritpoäng i antagningen till hösten 2011.

Petter Eek

KÅRFULLMÄKTIGE I KORTHET • Utgörs av två representanter från varje sektion plus lika många utjämningsmandat som sektioner • är THS högsta beslutande instans • Fattar beslut om THS organisation, riktlinjer och ekonomi • Leds av talmanspresidiet (talman, vice talman, sekreterare) • Sammanträder sju gånger under läsåret 10/11

rÄttelser I Osqledaren nr 3 fanns bilden till höger med fast med fel namn på fotografen. Det är alltså inte David utan robert eldrim som har tagit bilden.

Spelrecensionen i Osqledaren nr 3 hade rubriken »Leyton and the lost future«. Spelet som recenserades heter »layton and the lost future«.

Hittar du fel i Osqledaren? Hör av dig till osqledaren@ths.kth.se.

6

OSQLEDAREN NR 4 10/11

sedaN systemet med meritpoäng infördes HT10 har gymnasiebetyg äldre 2003 missgynnats, då yngre studenter kunnat tillgodoräkna sig upp till 2,5 extrapoäng beroende på vilka kurser som ingår i slutbetyget. Något som Högskoleverket nu gjort slag i saken av och ändrat på reglerna.

– Vi tycker att det är bra att reglerna görs om. Men det är ett omfattande arbete att värdera gamla gymnasiekurser och eftersom förändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt inför vi de nya reglerna stegvis, säger Per-Gunnar Rosengren, utredare på Högskoleverket.

Av den anledningen kommer det att dröja till tidigast hösten 2012 för gymnasiebetyg äldre än 1997 att få meritpoäng.

H HI

K

Petter Eek

Tillökning på kåren deN 18e NoVember valdes de tre personer som under det kommande året kommer vara projektledare för THS Armada, Head of THS International och THS mottagningssamordnare.

De som flyttar in i Nymble är Oscar Mo (Armada), Felix Malmenbeck (International) och Johanna Jarl (Mottagning).

Osqledaren hälsar er välkomna och hoppas ni ska trivas!

WWW.OSQLEDAREN.SE

Inter

VIL Nu

Nu kan vinterkräksjukan spåras i luften Med hjälp av en extremt känslig våg, antikroppar och uppladdade viruspartiklar kan man på några minuter få svar på om det finns vinterkräksjuka i luften.

Niklas Sandström, forskare på avdelningen Mikrosystemteknik på KTH, har tillsammans med forskare på Karolinska institutet och Linköpings universitet tagit fram en virusvarnare som attraherar viruspartiklar i luften och håller kvar dem på en våg med hjälp av antikroppar.

– Testet skulle exempelvis kunna göras på ett sjukhus. Personalen kan då snabbt vidta åtgärder för att begränsa spridningen och förhindra ett större utbrott. Annars tvingas man stänga flera avdelningar och det blir kostsamt eftersom sjukhuset då inte kan fungera som vanligt, förklarar Niklas Sandström.

I framtiden hoppas man även kunna ta reda på vem i ett rum som bär på smitta.

Petter Eek via kth.se

Bli medlem du också!

>78 000 000

SMS skickades under nyårsafton. (Telia, Tele2, Telenor)

ndel A

Internetbokha

DYR!

Internetbokha

ndel B

DYRARE!

Om du skulle hitta billigare kurslitteratur någon annanstans sänker vi priset!

ullmanpr.se

.S E HOS LYCKNIS ILLIG, HITTAR DU B G BILLIG, BILLI TUR! A R E T T I L S R U K

Om du är på väg att bli ingenjör, är det hos Sveriges Ingenjörer du hör hemma.

För bara 15 kronor per månad får du bland annat: > Helårsprenumeration på NyTeknik > Olycksfallsförsäkring > Tillgång till stipendier Anmäl dig på sverigesingenjorer.se

Internetbokhandel Lycknis

BILLIG, BILLIG, BILLIG!

NYHE T – NYHE T – NYHE T

NGAR? , TJÄ NA PE NA , TJÄ NA VIL L DU TJÄversio unik mötes plats för nen av Lyckn is framt id som blir en !

Nu lanse rar vi första ser och extra jobb unde r studie tiden stude nter att hitta jobb, traine eplat id framt Läs mer på www.lyckn is.se/

––––––––––––––––––––––––––– Alltid fri frakt på lycknis.se!

–––––––––––––––––––––––––––

1861-2011

150 år

OSQLEDAREN NR 4 10/11

7

oL TIPSAR

Samarbete online Fenomenet med dokument på internet har funnits ett tag och innebär helt enkelt att man har sina vanliga ordbehandlingsprogram online. Fördelen man har gentemot sitt vanliga ordbehandlingsprogram är att man kan arbeta med sina dokument på internet utan att ha någon programvara installerad på sin dator och att de går att komma åt över allt. Den lilla fina egenheten som kommer av detta är att det är väldigt lätt att dela sina dokument med vänner och när man sparar hamnar materialet också lättåtkomligt direkt på internet.

Text: Henning Alesund [henning.alesund@osqledaren.se]

De två starka kombattanterna som finns är Google Docs och Microsoft WebApps. Google Docs är numera ganska gammal i sammanhanget och har funnit under en längre tid än Microsoft WebApps som lanserades under slutet av förra året. Google Docs är väldigt effektivt och gör precis vad det ska.

Det går snabbt och smidigt men innehåller inga större krusiduller.

Microsoft WebApps är däremot kraftfullare, det finns fler extrafunktioner du kan tänkas behöva men också en brygga som gör att du smidigt kan koppla ditt WebApps-dokument direkt till ditt vanliga Office 2010. Om du är en sådan användare som känner att du hela tiden kommer arbeta online med dina dokument i framtiden tror jag att du i längden kommer uppskatta WebApps. Det är inte lika strömlinjeformat men det allt du kommer behöva finns där. Det går dock lite långsammare att spara dokumenten och är även lite mer krävande än Google Docs. Båda kan dela med sig av läs- eller skrivrättigheter till andra användare men WebApps tillåter bara att en webbläsare har dokumentet öppet. I Google Docs kan hela projektgruppen sitta med samma dokument och skriva samtidigt.

Om du ska välja Google Docs eller Microsoft WebApps bör dock framförallt bero på en sak.

Nämligen vilket dina vänner använder och om ni eventuellt har nytta av att arbeta flera stycken simultant i dokumentet. känner du att du inte är tillfreds med det du valt kan du ju använda båda parallellt till olika uppgifter om du så tycker. Bägge är ju nämligen gratis att använda, det enda du behöver är ett gratiskonto.

Att använda delade dokument för att till exempel dela med sig av kunskaper till varandra inför tentor är ett väldigt kraftfullt hjälpmedel. känner du att du inte bara vill begränsa dig till att dela dokument kan hjälpmedel som Dropbox eller liknande vara ett bra alternativ. Men det får vi tipsa om någon annan gång.

8

OSQLEDAREN NR 4 10/11

testa själv!

Microsoft WebApps http://office.microsoft.com/web-apps/ Google Docs http://docs.google.com Dropbox http://www.dropbox.com/

WWW.OSQLEDAREN.SE

oL MÖTER

Andreas Martsman, grundare av Oxeon – Årets Supergasell 2010 Entreprenörsskap och egenföretagande är vad många drömmer om efter sin examen. Några som har lyckats - rejält - är Andreas Martsman och Henrik Blycker som nu vunnit Dagens Industris pris »Supergasellen« för mest expansiva företag. Innan prisceremonin i Konserthuset fick Osqledaren chansen att prata skola och företagande med Andreas.

Text & foto: Petter Eek [petter.eek@osqledaren.se]

Andreas Martsman, vinnare av Supergasellen 2010, tror att alla kan bli entreprenörer men att man verkligen måste vilja det för att lyckas.

NYMBLE Programgruppen presenterar den första årliga

Filmfestival

2011

grattis till utmärkelsen! hur känns det?

– kanonkul såklart! Jättesporrande att få se att de vi har slitit med har vart någorlunda rätt.

Fanns det ens på kartan att ni skulle ta hem utmärkelsen årets supergasell när det startade 2002?

– kanske inte just sitta här och ta emot ett pris men att vi skulle vara ett stort bolag och ha växt till oss, det fanns ju självklart med i planerna.

Det kanske tog lite längre tid än vad vi trodde i den allra första början när vi drog upp våra storslagna planer.

Ni startade ju genom chalmers entreprenörsskola och chalmers innovation, vad bidrog skolan med i uppstarten?

– Hela innovationssystemet kring chalmers har varit avgörande för oss. [...] Det är en grym support och ett grymt stöd. Hela upplägget på Entreprnörsskolan är fenomenalt för att få chans att kommersialisera idéer och forskning. Dessutom fanns koppling mot finansiärer och statligt stöd ifrån Vinnova och Almi. det här med att vara entreprenör och driva eget, är det för alla eller krävs det något extra för att orka dra igång det?

– Jag tror definitivt att alla klarar det men det krävs uthållighet och en vilja att verkligen komma igenom, för det kommer gå väldigt mycket upp och ner. Framförallt under de tidiga åren. Då gäller det ju att fokusera på de kul grejerna - så fort man får en bra nyhet får man leva på den tills nästa bra nyhet kommer för det kommer alltid en del dåliga där emellan. vilka dåliga nyheter fick ni?

– Initialt var det mycket finansieringsfokus då man var tvungen att få pengar för att klara sig.

– Sen är det ju sånna saker som »kommer vi framåt?« och »vad gör vi egentligen?« som snurrar. Som entreprenör får man ju inte så mycket feedback mer än från finansiärerna som kan tänka sig att satsa mer eller låta oss sitta kvar i ledningen. Det är typ det man ser det på, man har ju inget utvecklingsprogram eller utvecklingssamtal med sina chefer för de finns ju inte.

Ni har ju vuxit 30 gånger under de senast åren, känner du att det har gått för fort?

– Det får väl framtiden utvisa. [...] Vi har fått in otroligt bra folk vilket gjort det möjligt att växa så snabbt - bra folk som i sin tur hittar bra folk som gör att vi kan fortsätta växa.

Kan du göra KTHs bästa kortfilm? www.nymble.se/filmfestival

Oxeon tillverkar kompositmaterial med en egen bandvävningsteknik.

OSQLEDAREN NR 4 10/11

9

oL MÖTER

ÅRETS LÄRARE:

Hans Havtun!

Osqledaren fick möjlighet att träffa årets lärare, Hans Havtun.

Han fick först utmärkelsen inom Maskinteknik och därefter det stora priset som gäller hela KTH. Hans undervisar huvudsakligen för maskinteknik samt designoch produktframtagning i ämnet Tillämpad Termodynamik.

Han studerade och doktorerade tidigare på KTH och har varit i tjänst på campus sen 1995. Havtun älskar att undervisa för att man direkt får respons från studenterna och han är glad för möjligheten att undervisa på heltid.

En Jihdeinspirerad fråga. Hur känns det?

– Jag är oerhört stolt och det känns väldigt inspirerande att ha fått den här utmärkelsen. Att hålla i vandringspriset med namn på lärare man tidigare sett upp till som student känns stort. Jag är stolt över att få äran att nu stå på samma lista som dem, det är en häftig känsla. Årets lärare har varit ett mål för mig att nå. Och nu är jag där. vad händer nu?

– En skillnad kanske blir att fler hälsar på mig på campus, vilket jag hoppas på. Annars fortsätter livet som vanligt. varför just du?

– Det gäller att fånga studenternas intresse redan i årskurs ett och två och fortsätta motivera dem. Det är viktigt att i undervisningen peka på tillämpningar i verkligheten. Då blir det konkret och inte bara tomma ord i en bok, vilket underlättar inlärningen. Det hjälper studenterna att föreläsa på ett sätt som ger balans mellan teori och praktik. vad är hemligheten?

– Jag måste säga erfarenhet. Det gör att man kan svara genomtänkt på de flesta frågor. Det är även viktigt att ha ett engagemang som smittar av sig.

Har du något tips till andra lärare?

– Det är svårt att råda andra, men att utgå från sig själv och vad som är roligt för en själv är en bra början. Då lyser energin igenom och man får med studenterna. Var lyhörd och engagerad. Uppmuntra till frågor, och kommer det inga kan man använda retoriska frågor för att få igång en diskussion. Det är också bra att göra sig tillgänglig för studenterna. Kom till föreläsningssalen i god tid, och stanna kvar en stund efter föreläsningen så att studenterna får chans att diskutera.

Har du något tips till studenterna?

– Lärarna är där för studenterna, använd dem som en resurs. De står där för att ge perspektiv på saker och ting, de finns för att svara på dina frågor. Använd tillfällena som finns, en föreläsning blir mycket roligare för båda parter om man håller en dialog mellan stu10

OSQLEDAREN NR 4 10/11

Hans Havtun, årets lärare 2010

denter och lärare. Är det svårt att ställa frågor under föreläsningen, ställ frågorna i rasten eller efteråt. Då kan läraren ta upp det efter rasten eller vid nästa föreläsning. Frågor ger dessutom läraren bra respons på föreläsningen och chansen att omformulera områden som kanske var svårbegripligt.

En höjdpunkt genom åren?

– Jag minns en gång då jag fick en spontan applåd efter en föreläsning. Det var ett magiskt ögonblick. Det kändes som jag hade lyckats med Den Perfekta Föreläsningen.

Något att tillägga?

– Vägen till utmärkelsen årets lärare är inte ensam. Jag vill tacka alla inblandade och speciellt övningsassistenterna Klas Andersson och Rahmat Khodabandeh. Vi är ett bra team.

Text och foto: Elisabeth Ingvar [elisabeth.ingvar@osqledaren.se]

THS OCH ERICSSONS PRIS TILL ÅRETS LÄRARE • Varje sektion nominerar en lärare och vinnaren utses av THS • Förutom äran får vinnaren sitt namn på en vandringspokal (ett silveräpple) och 25 000 kronor från Ericsson • Delades ut första gången 1985 • De tio senaste vinnarna: olof ramström (Organisk kemi), linda kann (Datalogi), lars Filipsson (Matematik), ulf henriksson (Fysikalisk kemi), göran manneberg (Fysik), seshadri seetharaman (Materialteknik), Ninni carlsund levin (Numerisk analys och datalogi), Nicholas apazidis (Mekanik), henrik eriksson (Numerisk analys och datalogi), bo olofsson (Anläggning och miljö)

WWW.OSQLEDAREN.SE

infobahnreklambyra.se

Världen behöver rent vatten Hos oss får du arbeta med mer än teknik. På ITT Water & Wastewater bidrar du till rent vatten för människor över hela världen.

ITT Water & Wastewater erbjuder integrerade lösningar och tekniskt avancerade pumpar för vatten, avloppsvatten och dränering. Vi har även utrustning för biologisk rening, filtrering och desinficering av vatten.

I vår organisation ingår starka varumärken som Flygt, Sanitaire, Leopold och Wedeco. Alla är kända för produktutveckling, tekniska innovationer och inte minst våra medarbetares samlade kunskap och engagemang.

Kalla det gärna för vattenburen arbetsglädje.

Vill du bli vår 6001:e medarbetare?

Huvudkontoret för ITT Water & Wastewater finns i Sundbyberg utanför Stockholm. Vi är 6 000 anställda, och är verksamma i 140 länder med 49 egna säljbolag.

ITT Water & Wastewater ingår i den börsnoterade koncernen ITT som är specialiserad på avancerade tekniska lösningar och produkter för en rad olika verksamheter.

Läs mer på: www.ittwww.se

THS

Humöret är på topp och kylan är total. Innanför vita funkisväggar dansar fulla och lyckliga personer så att svetten sprutar. Snart får du komma in och dansa, snart är det din tur att svänga dina lurviga. Bara en milslång kö att först forcera, vakter att ta sig igenom för att slutligen hamna i garderobskön från helvetet. Men när du väl är inne varar festen natten lång. Fyra gånger per år upplever du detta, inte fler. Övriga dagar på året gapar lokalerna tomma.

I

höstas kom äntligen det efterlängtade alkoholtillståndet där dess avsaknad gjort att hela studentlivet varit pausat och väntat med andakt. Pubar, fester och konserter utlovades och stämningen i huset skulle än en gång bli som förut. En bit in på vårterminen kan vi nu bara reflektera över hur hösten varit och huruvida önskningarna om ett upplivat Nymble inföll. Eventchefen för Nymble, Viqtor Nyström, berättar att många aktiviteter faktiskt har ägt rum i huset under hösten. Bland annat har Fibes, Oh Fibes! spelat, Nymble har haft 80-årsfest och Sångartävflan gick av stapeln i december. Detta har förmodligen gått dig spårlöst förbi om du inte var någon av det dryga hundratalet gäster som dök upp. Men inte alla evenemang har haft dåligt med folk, David Batra gästade tentaveckan innan jul och överraskade såväl pluggande studenter som restaurangen där den oväntade tillströmningen snabbt gjorde att maten tog slut. Även de traditionella punchluncherna är tillbaka i huset och har lockat många.

Foto Axel Hammarbäck

Dåligt med drag i Nymble David Batras besök på Nymble under tentaveckan var en av höstens höjdpunkter.

met är ännu ovisst. Vad som är färdigt är att fasta veckopubar kommer att finnas, restaurangen ska utöka sina öppettider med en timme och ha öppet till halv sex, fler konserter och punchluncherna kommer självklart att fortsätta. Affischering och marknadsföring via Facebook och THS hemsida utlovas, så se till att hålla utkik så ger vi Nymble det liv som det förtjänar.

Text: Hanna Pettersson [hanna.pettersson@osqledaren.se]

MISSA INTE SVERIGES STÖRSTA

STUDENTHÄNDELSE

12

OSQLEDAREN NR 4 10/11

sep

Nymbles festfixare ser ändå fram emot våren men program-

okt

Om tentapubarna kan fylla hela Nymble med festglada studenter tycker man att också andra evenemang skulle kunna locka en del av denna skara. Viqtor berättar att ett stort problem är de stora lokalerna. Andra ställen kan ha mellan 100 och 200 besökare och ändå skapa feststämning. I Nymble är lokalerna så pass stora att det behövs uppåt 600-700 personer för att det inte ska kännas tomt.

Tentapubarna har blivit ett namn, alla vet när de är och alla vet att det är där det händer. De har blivit som ett varumärke och en stämpel på en bra fest. På samma sätt hoppas man nu att veckopubar, konserter och andra evenemang kan få sin egen stämpel och självklarhet i studentens liv. Framförallt måste vetskapen om evenemangen öka. Viqtor menar på att framöver ska satsningar göras på enklare evenemang som inte kräver så mycket av besökarna och där man dessutom kan utnyttja dem som redan är i huset under dagtid.

T.ex. så gjordes mycket av reklamen till David Batra på plats bara timmar innan till de studenter som pluggade i huset. Tyvärr märks det att studenter är snåla. Kostnadsfria evenemang drar, i dagsläget, mer folk. Smakar det så kostar det, och tyvärr så tar bra band bra betalt, så om vi vill fortsätta ha konserter på Nymble måste vi våga lätta på snåltarmen lite och betala inträde till dessa.

Lämna in ert bidrag senast 23 februari!

www.quarnevalen.se WWW.OSQLEDAREN.SE

Nära slutet på CSN-soppan Kanske var du en av de som förvånat en dag öppnade ett brev från CSN i vilket det stod att de ville ha tillbaka pengar av dig. Kanske var du en av dem som inte förstod alls varför de gjorde så, eftersom du är en teknolog som pluggar heltid och inte har tid till mycket annat. Kanske blev du väldigt arg.

Text: Katja Rantala [katja.rantala@osqledaren.se] Illustration: Martin Barksten [martin.barksten@osqledaren.se]

D

et var i början av 2010 som återbetalningskraven från CSN började komma, detta skedde i samband med att CSN började med en stor kontroll över utbetalt studiestöd under 2009. De vanligaste problemen var att de studerande antingen hade en ojämn studietakt, med fler poäng under den ena terminen och färre under den andra, eller att de fick studiestöd för 20 veckor då de egentligen bara studerade 17. Dock blev summan av poängen under hela läsåret 60 hp och man pluggade som student alltså på heltid. I grund och botten skulle man kanske kunna kalla det brist i kommunikation mellan CSN och de tekniska högskolorna. CSN summerar poängen för varje termin, medan högskolorna för varje läsår. Och till början av varje läsår får lärosätena lämna uppgifter om sina utbildningar till CSN, men i de fall där återbetalning krävts har dessa uppgifter inte stämt överrens med hur studierna faktiskt bedrivits. Från KTH:s sida säger man däremot att uppgifterna man lämnar inte är felaktiga, utan att CSN inte kan acceptera hur högskolorna tolkar förordningarna.

- Vi var tvungna att fatta beslut om återkrav eftersom de här studerande hade fått studiemedel på felaktiga grunder, säger Klas Elfving Pressekreterare på CSN.

STA

SE

5

uNder sommareN och vidare under hösten hölls möten mellan högskolorna, CSN och studentrepresentanter, dessa skedde på initiativ från KTH. Det var under dessa möten som man insåg att en lagändring var nödvändig för att skolorna skulle kunna ha kvar sina nuvarande utbildningsplaner. Inför det första mötet uppmanade THS högskoleministern att närvara vid mötet och kårerna på de olika högskolorna har hela tiden varit mycket aktiva i arbetet för att hitta en lösning.

- Mötena har inte varit jättekonstruktiva, det märks att de stora kliven tas mellan mötena, säger Ivan Milles ordförande på THS. Han menar även att kårerna har kunnat påverka mycket, då de skrivit brev och träffat rätt personer, som CSN och regeringen.

Anders Lundgren, förvaltningschef på KTH säger: - Vi hade mycket stöd av THS och de andra kårerna i arbetet, utan deras stöd tror jag inte att vi hade lyckats.

- Jag är mycket glad och stolt över KTH:s personal, påpekar Ivan.

Under hösten presenterades det från KTH:s sida en distanskurs i informationssökning, vilken skulle täcka de veckor då kurserna hade avslutats.

Den 24:e november höll THS och kårerna på de andra drabbade högskolorna manifestationer mot återbetalningskraven. THS bjöd på pepparkakor och glögg tillsammans med en fortpluggningsbot.

Samtidigt meddelade utbildningsminister Jan Björklund, som besökte Chalmers, att man beslutat att införa lagändringar som ska göra det möjligt att behålla de gamla utbildningsplanerna. Ändringarna är ännu inte klara och det verkar det bli svårt att dra tillbaka de redan beslutade återkraven. Men några fler återbetalningskrav ska inte komma.

b fe

no v

1

4

mars

okt

CSN-SOPPAN 1 cSN börjar med sina kontroller av utbetalt studiestöd 2009 i

början av 2010.

2 Media börjar uppmärksamma problemet när THS berättar om

studenter som hamnat i kläm. (maj 2010)

april

3 Första mötet mellan högskolor och cSN hålls men man

kommer inte fram till en lösning sinsemellan. Återbetalningskrav fortsätter att hamna i studenters brevlådor. (juni 2010) 4 cSN utreder om man på något sätt kan tolka regelverkat

mer flexibelt, svaret kom i november då det visade sig att det krävdes regeländringar.

5 THS och andra de andra kårerna vid chalmers och Linköping

håller manifestationer. Samma dag, den 24 november, meddelades beslutet om att en lagändring ska ske.

m

aj

2

au

3

g

.se

jan

sep

uari!

dec

Detta var alltså problematiken, vilket man kan tänka sig att studenter kanske inte riktigt kunde förstå när de satt där med en räkning på tusentals kronor och hot om polisanmälan. Under våren började problemet uppdagas av media, då THS gick ut och berättade om studenter som hamnat i kläm.

juli

juni

OSQLEDAREN NR 4 10/11

13

fokuS

Artificiell Intelligens

En introduktion Artificiell intelligens (AI) håller på att bli en del av vår vardag, utan att vi egentligen märker det. När du handlar med aktier, beställer tåg via telefon eller ska lära dig ett nytt språk kan det vara så att AI står bakom. Inom industrin är tekniken något man strävar efter att använda för att uppnå mer intelligenta arbetsplatser. Och snart kanske varje svenskt hem har en egen robot som passar barnen?

D

Text: Ingrid Kjellström [ingrid.kjellstrom@osqledaren.se]

et Svenska AI Sällskapet, SAIS, är en förening som samlar svenska forskare inom AI. Forskning inom ämnet försiggår på de flesta svenska universitet och högskolor och det är många projekt som är på gång.

SAIS delar varje år ut ett pris för det bästa examensarbetet inom artificiell intelligens. År 2010 var det en student från KTH som kammade hem priset. Roberto Castañeda Lozano skrev sitt exjobb under namnet »Constraint Programming for Random Testing of a Trading System«. Det handlar om att försöka minska datorsystems misslyckanden som orsakar ekonomiska skador på finansmarknaden. Robertos lösning handlade om ett nytänkande sätt att hitta fel i komplexa funktioner, vilket innebär att man genom matematik kan bevisa att ett system kommer fungera som väntat och bli mer tillförlitligt. iNom kth bubblar det i grytan på flera olika institutioner.

Centret för talteknologi, som finns under CSC, är på framkant i världen inom sitt område. De bedriver bland annat forskning inom multimodala dialogsystem, telefonbaserade dialoger som ska kunna verifiera vem som talar och metoder för hur man kan lära sig språk med hjälp av talteknologi. Syftet är i de flesta fall att utveckla ett interaktivt människa-maskinsystem som ska klara av att föra en naturlig dialog.

Centret för autonoma system, även det under CSC, utövar forskning inom flera olika områden. De flesta tillsammans med andra forskare i Europa. Projekten »GRASP« och »RoSy«-interaktion, lärande och kognition robotsystem, sysslar med att designa kognitiva system som klarar av att förstå och påverka för att utföra 14

OSQLEDAREN NR 4 10/11

handlingar i miljöer där oförutsedda situationer kan ske. Man vill att dessa system sedan ska kunna interagera med både människor och andra artificiella system, så kallade agenter. RoSy arbetar med fokus på industrin, att göra den mer intelligent genom att utveckla agenter i form av robotar som ska kunna samarbeta med människor på arbetsplatserna. Kraven på de systemen är att de med hjälp av sin vunna kunskap ska kunna utveckla sin egna kognitiva förmåga och klara av identifiering och hantering av olika fel. Man vill förkroppsliga mjukvarukomponenterna, vilket innebär ett tvärvetenskapligt uppslag mellan datavetenskap, matematik, mekanik och elektroteknik. Paradigmen har dessutom tagits fram genom resultat av mänsklig hjärnforskning och mental träning.

För dig som vill ha AI i hemmet är det aktuellaste på marknaden »Mint«, en skurmopp som skurar golvet åt dig. Den har en inbyggd GPS som ser till att hela golvet blir rent samt avgör vilken slags behandling som rengör bäst på varje specifik golvyta.

Företaget bakom denna städhjälp heter Evolution Robotics och står även bakom »ER Search«, en mobilintegrerad kamera som kan göra sökningar på foton. Ett exempel på användningsområden är att fotografera en poster med en artist för att sedan ladda ner dess senaste låt till mobilen. Ett företag i Korea arbetar med att ta fram personliga robotar till hemmet, den senaste i ledet kallas iRobiQ. Roboten ska bland annat kunna läsa högt ur böcker, passa barn och tävla i karaoke. Ett exempel på AI i din dator är hemsidan Reseoraklet som genom AI-programmering finner mänskligare och mer exakta svar på dina resesökningar. Företaget bakom är svenskt och heter Expert Manager.

WWW.OSQLEDAREN.SE

fokuS

Ett eller noll, ja eller nej Krönika av Kristoffer Thelenius Illustration: Hanna Pettersson [hanna.pettersson@osqledaren.se]

F

öreställ er en värld. En värld som vi skapar nu, men som vi upplever först om en snar framtid. Denna värld är genialiskt enkelt utformad, den är binär. Alla val vi gör i denna värld är antingen ja eller nej, svart eller vitt, ett eller noll. Umgängesstatus, civilstatus, facebookstatus, alla är binära och omöjliga att missförstå.

Inga mer otydliga signaler från den där flörtiga killen eller tjejen som ni försöker charma. Det är direkt ett ja eller nej som gäller. Den där jobbiga »katt och råtta«-leken är istället »katt eller råtta« och leken är över ganska snabbt, inga tveksamheter, inga frågetecken, bara rakt på sak.

Alla dikter är sådär charmigt poetiska som en gammal klassisk imitation av Dr. Alban. »Sommaren är slut. Nu kommer hösten. Det är stabilt.« Esteter och poeter har sadlat om och blivit ingenjörer. All flummig lyrik och konst är omvandlad till rak och funktionell ingenjörskap. Raka linjer och klara budskap skapar ett ljus i mörkret mot det tidigare inre frågandet och ovissheten.

Det finns inget behov av att testa gränser eller regler. Alla finns där av en uppenbar anledning, annars skulle de självfallet redan ha tagits bort. Och skulle det av någon anledning ha blivit så att man missat att ta bort någon, så går det relativt fort att utvärdera om de ska tas bort nu. Svaret är alltid ja eller nej utan vidare utsvängningar.

Finns det då några som helst brister i den här världen vi kan tänkas skapa inom en snar framtid?

Svaret är nej.

Den politiska debatten är spikrak, enkel och snabbt avklarad. Elevrådsval i grundskolan, kommunalval och val till kårstyrelsen genomförs alla med samma glasklara och ofelbara system som de amerikanska presidentvalen. Eventuella folkval genomförs med handuppräckning och lämplighetstester till auktoritetsyrken avgörs genom öråd med »ja och nej«-lappar i en urna.

Alla dessa valmetoder är självklart utvalda genom tidigare val där ni alla har haft delaktighet, men idag har jag gått händelserna i förväg och utgått från att ni alla håller med mig om att samtliga är de bästa möjliga för respektive uppgift.

Efteråt kan ni säkert beskylla mig för att banalisera komplicerade saker eller att förlöjliga fungerande system, men mitt svar på det blir såklart: nej.

Ni missförstår mig uppenbart och förvirrar er kanske i min simplicitet. Allting går alltid att lösa på ett enkelt sätt. Ingen säger att detta sätt är smärtfritt eller att man kan undgå att någon av de två parterna i en konflikt helt får vika ner sig. Men ingalunda finns det alltid minst en lösning på alla problem, och den är alltid enkel och binär.

I slutändan handlar allting om de val vi gör. Hur vi än gör dessa så påverkar de oss och vår omgivning. Det finns bara ett svar på huruvida jag och de som tror på den värld vi kommer att skapa kommer att bli framtidens politiker, fredsförhandlare, gisslanförhandlare, domare, jurymedlemmar eller psykologer och det svaret är uppenbart. Det är ja eller nej.

OSQLEDAREN NR 4 10/11

15

fokuS

TÄNkANDE SPEL

I begynnelsen fanns Pong. Två brickor, två spelare, en boll. Kidsen trängdes i arkadhallarna och pumpade in småmynt för att kunna spela mot sina vänner, och allt var frid och fröjd. Men vad gjorde Text och illustration: Axel Hammarbäck [axel.hammarback@osqledaren.se] man om man inte hade en motspelare till hands?

O

m man bortser från de tidiga schack- och damprogrammen som skrevs på femtio- och sextiotalet var utbudet av spel man ensam kunde spela skralt. På sjuttiotalet däremot, hände det saker. När mikroprocessorerna såg sin födelse öppnade dessa upp för datorer med svindlande beräkningskapacitet, och banade väg för spel där datorstyrda motspelare inte bara rörde sig efter förutbestämda mönster, utan också påverkades av slumpfaktorer, och hur spelaren själv agerade.

Ett tidigt exempel är arkadspelet Qwak! (1974), där man sköt med ett ljusgevär på pixliga ankor som flög förbi i en för varje anka unik bana på skärmen, och där ankan fantastiskt nog avvek från sin bana om man sköt i närheten av den. Eller odödliga Space Invaders (1978), där fienderna rörde sig snabbare och snabbare beroende på hur många fiender man hade kvar att skjuta ner med sitt rymdskepp.

Men utvecklingen hos allt teknikrelaterat sker ju i en närmast oöverträffad hastighet. Det är inte bara hårdvaran i våra datorer

16

OSQLEDAREN NR 4 10/11

och konsoler som skulle få sjuttiotalsmänniskan att svimma av häpnad, men även spelen i sig har blivit mer komplexa. Från att ha varit linjära plattformsspel där man (betoning på ’man’) ska in i ett slott/rymdstation/djungel och rädda en prinsessa/prinsessa/prinsessa från drake/utomjordingar/dinosaurier, hamnar vi allt oftare i fotorealistiska krigsspel med komplexa karaktärer, politiska undertoner, sidohistorier, och vi får ofta till vårt förfogande en enorm, dynamisk »sandbox«-värld där man (återigen tyvärr betoning på ’man’) påverkar allt och alla med sina handlingar. Ungefär som på riktigt, med andra ord.

Detta ställer minst sagt enorma krav på realism hos de fiktiva karaktärer som befolkar spelvärlden. Men det finns ett viktigt avseende där traditionell AI skiljer sig från AI i spel. Spel-AI har inte samma hårda krav på att faktiskt simulera faktisk intelligens som traditionell AI. Linus Lundberg är Software Engineer på spelföretaget DICE i Stockholm, har jobbat med b la »Mirror’s Edge« och håller för tillfället på med att att bygga AI till ett ännu hemligt spelprojekt.

– Grundregel nummer ett när det gäller AI för spel är att fuska så mycket det bara går! Vi behöver inte skapa en AI som faktiskt är

WWW.OSQLEDAREN.SE

fokuS

intelligent, utan det räcker med att spelaren uppfattar den så i den kontext den kommer att finnas i. Att göra det är dock ofta svårare än vad det låter. I många fall är ens första tanke: »hur skulle en riktig människa tänka och agera i en den här situationen?«, men den approachen genererar ofta extremt komplex och svårunderhållen kod och potentiellt dålig performance. Bättre är då att försöka lista ut en genväg som går att koda på ett elegant sätt och som genererar en liknande eller rent av bättre spelupplevelse.

Det svåra med att skapa realistisk AI i spel är alltså inte att göra bra motståndare – att programmera så att en ’bot’ i ett förstapersonsskjutarspel (FPS) har perfekt sikte är en barnlek jämfört med den komplexitet som krävs för att se till att denna uppträder som om det vore en realistisk motspelare. detta har axel Lindberg, Lead Game Designer på Avalanche Studios – som har jobbat på Just Cause 2 men som just nu också jobbar på ett hemligt projekt, fått erfara.

– AI:n måste ge en balanserad utmaning för spelaren. Om den är för svår eller förutsägbar känns det som du spelar mot fuskande robotar. Det behövs system som tillåter AI:n att röra sig i spelvärlden utan att fastna och gå in i väggar. Och gör du ett spel med mänskliga AI-karaktärer måste deras animationer vara fantastiska.

Onaturliga rörelsemönster kommer bryta illusionen direkt, och man får bara ’robotar’.

Att spel-AI kan vara förkrossande svår gäller inte bara FPS-spel – tidigare schackvärldsmästaren Garri Kasparov sov knappast gott när han 1996 förlorade ett parti mot schackdatorn Deep Blue, som är befriad från människans nycker och förmåga att på grund av tillfälligt hjärnsläpp göra fel drag. Att producera motspelare som ska uppfattas som mänskliga, alltså inte bara realistiska för den låtsasvärld man befinner sig i, är alltså svårt. Mycket svårt.

– Något av det svåraste inom den här typen av AI är att göra mänskliga karaktärer. Vi människor är väldigt duktiga på att avgöra vad som är en annan människa och vad som inte är det, särskilt bra är vi på att känna igen mänskliga rörelsemönster. Det är otroligt lätt att hamna i det som kallas »uncanny valley« (gapet mellan ’nästan mänsklig’ och ’helt mänsklig’, som ofta skickar oss en otroligt olustig känsla – reds anm.). Det är mycket lättare att skapa AI som inte ska uppfattas som mänsklig, alltså t.ex. robotar eller monster, säger Linus Lundberg.

– Den största utmaningen vi mötte under utvecklingen av AI:n för »Just Cause 2« var att anpassa AI:n till den stora mängd situationer spelet innehåller. Mekaniken för att skjuta behövde AI som kunde ta skydd och söka efter spelaren, medan systemet för att

åka runt i fordon krävde AI som jagar spelaren i bilar/helikoptrar/ båtar, och för att simulera en realistisk spelvärld behövde vi civila karaktärer som skapar illusionen av en »levande värld«, berättar Axel Lindberg.

Hur AI sköts rent praktiskt på Dice och Avalanche skiljer sig markant beroende på vilket typ av spel man gör, och hur stor budgeten är. För mindre spel räcker det oftast med en eller två personer som jobbar med AI, medan stora, så kallade »AAA«-spel, kan kräva ett team på uppemot fem-tio personer, där AI-designers jobbar med att designa spelmekaniken eller utseendet för en viss AI, och AI-programmerarna bygger de faktiska systemen som får detta att hända i spelet.

– För att vara AI-programmerare så måste man naturligtvis vara en duktig programmerare. Man bör kunna skriva kod som är enkel och elegant eftersom AI-kod annars har en tendens att bli ohållbart komplex. Vilket programmeringsspråk man använder är inte så viktigt och varierar beroende på arbetsplats, spelmotor, osv.

En annan viktig egenskap är att man bör tycka om spel, gärna ha spelat många spel som liknar det man jobbar på och ha en förmåga att sätta sig in hur spelaren faktiskt kommer att uppleva AI:n. Om man inte gör det kommer man att kasta bort åtskilliga dagar på att koda små beteenden som spelaren knappt lägger märke till och missa de aspekter som är verkligt viktiga, säger Linus Lundberg. spelbraNscheN VÄxer så det knakar; när försäljningen för musik och film kämpar med dalande försäljningssiffror växer spelbranschen för varje år som går. Varannan svensk uppges spela dator- eller tv-spel, och projekt med mångmiljonbudgetar hör inte till ovanligheterna.

– AI är ett område som är väldigt intressant inom spelindustrin just nu, och jag tror att det är ett område som får ökad fokus de närmaste åren. Dagens teknik tillåter utvecklare att skapa spel med genomgående hög kvalitet på grafiken. Och tillsammans med att budgetarna för spel ökar, tillåter detta alltmer fullskaliga produktioner med professionella röstskådespelare, en solid story, och musik – Hans Zimmer komponerade till exempel musiken för Call of Duty: Modern Warfare 2! AI däremot, är ett område inom spelutveckling som är i farozonen att hamna efter i utvecklingen, vilket skulle kunna bli en flaskhals för spelutvecklingen i stort. Det är fortfarande ett relativt nytt område (jämfört med hur länge man t ex skrivit filmmanus eller agerat), och kräver helt nya kunskaper. Efterfrågan för bättre, djupare, mer autentisk AI är redan hög, och jag tror att efterfrågan kommer att öka allt eftersom industrin fortsätter att växa och röra sig framåt, säger Axel Lindberg.

OSQLEDAREN NR 4 10/11

17

fokuS

Skräckscenariot Riskerar vi att inom en snar framtid behöva handskas med revolterande brödrostar, mordiska tvättmaskiner eller solduschar som inte kan skilja mellan likblek och St:Tropez bränna?

N

ågot de flesta som har sett en science-fiction film eller två kommer att tänka på vid nämnandet av risker och AI i samma mening är nog mänsklighetens undergång som resultat av för smarta maskiner. Men hur är det egentligen?

Behöver vi förbereda våra barn för hur man bäst kortsluter en toaster som försöker strypa en i sömnen?

Man kan idag dela in riskerna i fyra farokategorier: ondsinta faror, likgiltiga faror, olycksfaror och okända faror.

börja skörda. Problemet är dock att just vid den tidpunkten finns det människor ute i fältet och de riskeras att bli skadade om insamling påbörjas. Utan ovan nämnda prio börjar maskinen skörda klockan tre och kommer att fortsätta tills uppgiften är slutförd även om det innebär att folk kommer till skada. Med prion väntar AI:n tills den kan genomföra sin uppgift utan att folk skadas.

olycksfaror är exakt som det låter, nämligen att något går snett som egentligen skulle ha gått rätt till. Eftersom olyckor händer oss människor som skapar AI finns det knappast något sätt att förebygga det i saker vi skapar.

okÄNda faror är... Ja, oupptäckta faror.

Faror som man helt enkelt inte kan förutse på grund av att vi inte känner till allt som finns att känna till.

De två sistnämnda riskerna är de farligaste. Olyckor går att räkna på till en viss grad, men går ej att undvika till hundra procent, annars hade nog inte olycka funnits som uttryck. De okända farorna kan jämföras med att man ger en person helt okunnig inom kemi ett helt laboratorium att leka med och ser vad som händer. En av meningarna med AI är ju att det ska kunna utvecklas utan människans inblandning. Detta kan i teorin leda till att maskiner lär sig logik som än så länge är oförståerlig för oss och som ändrar målen som samma människor har programmerat, vilket i sin tur kan leda till att människors säkerhet inte längre är logiskt att följa. Än så länge är det mycket spekulation kring ämnet och ett bra tag kvar tills vi på riktigt behöver oroa oss över att behöva lyda maskiners ordrar, så tills vidare tänker i alla fall jag fortsätta sova lugnt och lita på att min iPhone finns där för mig.

WWW.OSQLEDAREN.SE

OSQLEDAREN NR 4 10/11

18

oNdsiNta faror skulle innebära att exempelvis att någon elak person skulle programmera AI för att utplåna allt denne önskar.

D.v.s. denna slags risk är mer eller mindre likadan som för alla dagens vapen: faran beror på vems händer det ligger i. likgiltiga faror existerar endast om AI inte har mänsklig säkerhet som högsta prio.

Säg att vi har en skördemaskin (föreställ er gärna en riktigt stor, rostig, vinröd ondsint maskin man skulle se i en skräckfilm som utspelar sig på ett vetefält) med ett AI och dess uppgift är att samla in skörden vid bästa tidpunkt och med maximalt resultat. Allt pekar på att klockan tre på eftermiddagen på en vacker sommardag är det perfekta tillfället att

Text: Alexander Busnyuk [alexander.busnyuk@osqledaren.se] Illustration: Rasmus Westman [rasmus.westman@osqledaren.se]

fokus

Får det vara en robot?

Vad skulle din alldeles egna robot göra åt dit? Hjälpa till med matten? Valla dina skidor? David Ringqvist och Axel Hammarbäck ställde frågan »Vad skulle du vilja ha för robot?« till studenter på Campus Valhallavägen.

David Strömsten, F

Eli Kia, Sustainable Urban Planning

Iman Lashgari, Mechanics

Svar Jag skulle vilja ha en robot att springa

Svar Jag skulle gärna köpa en robot som gör

Svar En gitarrspelande robot som skulle studera

mot. Den skulle springa precis som jag har sprungit en annan gång och då skulle jag kunna förbättra min tid. Det blir som att tävla mot sig själv, som man gör mot spöken i Mario Kart.

allt tråkigt i vardagen; städa, laga mat och ta ut soporna. Då skulle jag få mer tid till att faktiskt leva livet.

andra gitarrister för att samla ihop kunskap och bli den bästa gitarristen någonsin. Den skulle spela med känsla, men helt utan misstag, och föra konsten framåt.

Medya Acin, Computer science

Johan Låås, DoP

Svar Min robot skulle vara som ett runt litet

Svar Åh! Jag har tänkt jättemycket på det här

Mohammed Al-Ghorabi, D Svar Det jag mest skulle vilja ha just nu är faktiskt en dator som kan hjälpa mig med mattetal till linjär algebra-kursen. Annars skulle jag kunna och åka runt i den som en bil, och prata med den. Haha, som i Transformers du vet!

husdjur som svävar bredvid mig hela tiden och påminner mig om vad jag ska göra härnäst.

Nicklas Österlund, DoP Svar Då skulle det vara en billig robot som lagar mat, kokar kaffe och vallar skidorna. Och bara den är billig så spelar det ingen roll vad den drivs av; vedeldning, V8 på diesel eller minikärnkraftverk.

men nu är det svårt att komma på något. Min robot skulle i alla fall städa mitt rum, vika in alla kläder som ligger och skräpar och fungera som en bättre juicepress än den jag har.

Petter Eriksson, D

Solmaz Akbaripour, Mechanics

Svar På morgonen skulle min robot ha lagat

Svar Min robot skulle göra allt rutinarbete;

frukost med varmt kaffe och toast. Det skulle vara underbart för då skulle man ju vilja gå upp.

Text: David Ringqvist [david.ringqvist@osqledaren.se] Foto: Axel Hammarbäck [axel.hammarback@osqledaren.se]

tvätta, städa och laga mat. Den skulle se ut som en människa också.

OSQLEDAREN NR 4 10/11

19

fokus

WORLD WIDE VIRILITY Donna Haraway beskriver i sitt Cyborgmanifest från 80-talet ett framtida samhälle utan grupperingar. Hon blandar marxism med feminism och postmodernism. I hennes utopi har artificiell intelligens mer eller mindre spelat ut sin roll då tekniken blivit en del av oss och inte längre är begränsad till apparatur.

Text och illustration: Ebba Tornérhielm [ebba.tornerhielm@osqledaren.se]

H

araways cyborgs är människor vars tekniska apparater blivit en del av dem själva och deras kroppar, med denna teknik hävdar hon att det inte längre finns ett behov av artificiell intelligens. Min fundering är om vi inte rör oss mot just ett samhälle där tekniken är som en förlängning av våra kroppar, om än inte på det sätt som Haraway åsyftar. Smartphones och datorer blir en allt viktigare symbol för att uttrycka vår identitet.

Genom internet kan vi lämna vår sociala identitet bakom oss; postmodernismen bygger ju på en fragmenterad människosyn vilket även internet kan sägas göra. Samtidigt tar vi delar av vår sociala identitet, den identitet som skapats genom andra människors uppfattning av oss och de kollektiva sammanhang vi ingår i, med oss ut på nätet och andra kan placera oss i fack genom denna. Fortfarande tillhör vi främst de grupper vi delades in i redan som barn, de med snopp och de utan. Ett exempel på detta var när alla kvinnliga deltagare i World of Warcraft för knappt två år sedan helt plötsligt hade fått påtvingade kaninöron med konnotation á la Playboy på sina spelkaraktärer.

Teorin i Cyborgmanifestet bygger på att man kan uppnå ett samhälle utan motsättningar mellan olika grupper såsom mellan kvinnor och män, olika klasser eller nationaliteter. I detta samhälle är även djur liksom eventuell artificiell intelligens en likvärdig del av samhället. Teorin har sitt ursprung i den feministiska postmodernismen, i denna hävdar man att kön är en social konstruktion precis som klass och nationalitet. Denna sociala konstruktion liksom de motsättningar mellan könen den gett upphov till strävar man efter att upphäva.

Det är ju dock inte skillnaderna i sig mellan grupperingar i samhället som är problemet utan den diskriminering det får till följd liksom de privilegier som är upphov till skillnaderna. Exempelvis har det faktum att mannen blivit norm inneburit att man inom den vetenskapliga empirin vanligtvis bortser från kvinnor. Först nyligen började testa medicin riktad till kvinnor på kvinnliga, snarare än manliga, försöksdjur. Genom detta har man bland annat upptäckt att honmöss har en lägre smärttröskel än hanmöss vilket även kan tänkas gälla kvinnor. När således Haraway skriver att det endast är cyborgs i opposition som sysslar med vävning frågar jag mig om hon 20

OSQLEDAREN NR 4 10/11

i själva verkar vill omstöpa kvinnor till män. Ett ofta återkommande problem i debatten om just könsrollerna. Feminism är ett analysverktyg och ett kollektivistiskt sätt att uppnå individualism, inte ett verktyg att göra oss alla till könslösa robotar. Tvärtom skall man få anta traditionella könsroller om man så önskar, en viktig distinktion är dock att man inte skall tvingas in dessa roller mot in vilja. Är då ett samhälle fritt från grupperingar ett självändamål i sig eller är det kanske snarare så att det är de normer och strukturer som gett upphov till dessa skillnader som är problemet? Personligen tror jag på det senare. Vidare tror jag att Haraways teori om cyborgmänniskor sakta uppfylls, om än inte riktigt som hon tänkt sig och kanske med en gnutta artificiell intelligens inblandad.

WWW.OSQLEDAREN.SE

OL Gör

PLATOON DJ’s Bland skolans kårföreningar, som för det mesta verkar i bakgrunden (Radionämnden) eller till och med är helt okända för de flesta kårmedlemmar (Vincollegiet) är Platoon en av de mest synliga. På varje tentapub står föreningens DJ:s bakom sina mixerbord, finjusterar mystiska reglage och ser till att packade studenter har något att arytmiskt skaka sina rumpor till. Men hur ser medlemmarna på sig själva och det de gör? Två av OL:s finaste skribenter tog sig ett snack med en erfaren Platoonare för att ta reda på svaren.

OSQLEDAREN NR 4 10/11

21

oL GÖR

PLATOON DJʼS

P

latoon grundades 1988, en enklare tid när Bruce Willis för första gången dog hårt på bio, mixerbord och turntables fortfarande dominerade DJ-utrustningslandskapet och datorn inte hade börjat inkräkta på deras revir. Sedan dess har föreningen sett till att tentamentraumatiserade studenter kan njuta av de senaste hitsen samtidigt som de dränker sina sorger i tjugokronors-öl. Förutom KTH:s tentapubar kan man även boka Platoon till företagsfester, bröllop, studentskivor – ja, i princip alla tillfällen som kan förgyllas av ett tungt beat. Föreningens DJ:s snurrar även skivor på Universitetets fester (damn sellouts) och på klubbar runt om i stan. Trots att de hinner med ett par hundra spelningar om året brukar medlemsantalet ligga rätt lågt, för närvarande uppgår det till 13 erfarna medlemmar och 6 så kallade prospects, en term som kanske oftast förknippas med motorcykelgäng.

Hierarkin i föreningen är således ganska platt, det finns formellt inget högre steg än medlem. DJ:s som har varit med en längre tid eller redan har tagit examen betecknas som oldies, dessa seniora medlemmar är inte lika aktiva som de yngre men dyker ofta upp på föreningens möten och get-togethers där erfarenheter och tips utbytes över några öl. Rekrytering av nya medlemmar sker en gång per år vid början av höstterminen. Man kan då anmäla sitt

De första gästerna möts av tomma dansgolv, men redan nu är Platoons DJ:s i full fart, scratchar lite och utnyttjar tillfället till att spela personliga favoriter innan den stora massan anländer och kräver att få höra samma gamla låtar som har följt dem sedan millennieskiftet. intresse på Kårens dag och blir därefter inbjuden till en mingelkväll där man får prova på att mixa och prata med medlemmarna. Genom intervjuer väljs sedan de mest lovande av de intresserade ut för att bli prospects, varefter de får genomlida en cirka ettårig lärjungeperiod under vilken de bland annat får lära sig att mixa och koppla utrustning.

Just att lära känna utrustningen är en viktig del av en Platoonares vardag, då väldigt få av deras uppdrag har en färdigriggad lokal som utgångspunkt. Istället hyr deras kunder oftast ljud- och ljusutrustning tillsammans med föreningens DJ-tjänster. Detta brukar innebära en hel del jobb under dagen innan Daddy Yankees »Gasolina« kan strömma ur högtalarna. Större spelningar som tentapubarna tar i princip en hel dag i anspråk, med riggning som börjar runt tre-tiden (de är ju trots allt studenter, en demografisk grupp med en påtagligt fasförskjuten dygnsrytm) och hemgång cirka fem på morgonen. För er som har läst vår artikel om Radionämnden i OL #1 (anyone? seriously?) och tycker er se en viss överlappning mellan de båda föreningarnas verksamhet så kan det nämnas att de hjälps åt i viss utsträckning på just tentapubar, främst när det gäller riggning av utrustning. fast-forWard till kVÄlleN: klockan är åtta och vakterna har börjat släppa in de första gästerna, som enligt logikens lagar också 22

OSQLEDAREN NR 4 10/11

är de som kommer att däcka i sin egen spya på gräsplätten utanför La Reginella först. Kön ringlar sig redan hela vägen till 7-11, och studenterna är lika djupfrysta som Billy’s-pizzorna som säljs där.

Emellertid står undertecknade vid fönstren på Kårhusets första våning, skrattar, och undrar varför de inte kom på idén att skriva en artikel om tentapubar tidigare. Tips: det är lättare att slinka förbi kön när man är där i officiell befattning och inte måste förlita sig på att man »känner« killen som står längst fram – »Tjaaa Anders!

Läääget?!«. De första gästerna möts av tomma dansgolv, men redan nu är Platoons DJ:s i full fart, scratchar lite och utnyttjar tillfället till att spela personliga favoriter innan den stora massan anländer och kräver att få höra samma gamla låtar som har följt dem sedan millennieskiftet.

Så småningom börjar dansgolven fyllas, och illusionen om att könsfördelningen på KTH är 50-50 uppstår för att ersättas av den nyktra sanningen vid nästa föreläsningstillfälle. I takt med detta börjar även människomassan bakom mixerbordet att växa, ett fenomen som alltid har fascinerat oss. Som svar på frågan om varför det alltid står 1000 DJ:s på scenen har vårt intervjuoffer detta att säga: »Det står aldrig 1000 DJ:s på scenen. Det står en till två (max tre) DJ:s och 997 - 999 polare/groupies.« Mystery solved. Nu när vi äntligen har fått klarhet i denna fråga som har förbryllat oss sedan vi för första gången studsade runt på Nya Matsalens golv iförda n0lleWWW.OSQLEDAREN.SE

Alexander Busnyuk spelar i Gamla matsalen under tentapuben den 18e december.

Som svar på frågan om varför det alltid står 1000 DJ:s på scenen har vårt intervjuoffer detta att säga: »Det står aldrig 1000 DJ:s på scenen. Det står en till två (max tre) DJ:s och 997 - 999 polare/ groupies.« Mystery solved. symboler kan kvällen börja på riktigt. Nästa hållplats är »nybörjardansgolvet« framför scenen, så kallad på grund av den mastodonta basen som förhindrar att man dansar i otakt då vibrationerna från högtalarna skakar om kroppen i synk med beatet.

Efter en vända runt kårhuset, under vilken vi får se DJ-skills på hög nivå, ölhävningsfärdigheter på ännu högre nivå och dancemoves på en nivå som ligger på ungefär samma höjd som Challengerdjupet (10 971 m under havsytan för er som är för lata för att använda Wikipedia) återvänder vi till hiphop-dansgolvet. Den ansvarige DJ:n tvärvägrar fortfarande konsekvent att spela Soulja Boy-låten, vilket leder oss in på vår nästa fråga: hur får man en DJ

att inte ignorera ens låt-request? Vår respondents svar lyder ordagrant: »Spelar jag RnB och du vill höra Carola spelar det ingen roll om du så knappt kan se över dina titties, jag lägger inte på det.« Det gäller alltså att önska låtar i samma genre och gärna i samma tempo som musiken som spelas, och har således nödvändigtvis inget att göra med ens kön eller storleken på pengamakarna. Detta betyder dock så klart inte att Platoonare är helt immuna mot det motsatta könets behag. Att vara medlem i föreningen är ju trots allt det närmaste en rockstjärna som man kan komma som student på KTH, vår sista fråga ligger därför nära till hands: »Får ni ligga?« Svaret är i detta fall lika koncist som frågan: »Does a bear shit in the woods?« precis som eN tentapub måste även denna artikel ha ett slut. Och lika säkert som att man kommer att somna på nattbussen följer nu slutbetyget på en globalt myntad skala från A till AWESOME, där Platoon erhåller ett stabilt och säkert AWESOME! Text: Johannes Koch och Alexander Biledt [johannes.koch@osqledaren.se] [alexander.biledt@osqledaren.se] Foto: Alexander Biledt Tack till Alexander Busnyuk, Platoonare tillika OL-redaktionsmedlem

OSQLEDAREN NR 4 10/11

23

Ett nytt år och en ny tid Krönika av Kim Dahlgren-Strååt [kim.dahlgren.straat@osqledaren.se]

A

rtificiell intelligens är fokuset för detta årets första nummer och med hjälp av denna teknik kan man skapa en virtuell fantasivärld. I denna värld finns robotar som gör det man själv inte vill eller hinner göra. En värld i vilken man bestämmer allt man inte kan kontrollera i den riktiga världen. 2011 blir ett nytt år och kanske en ny tid.

När det nya året kommer minns man det som varit och drömmer om det som kan bli, hur man vill att det ska bli. Man skapar en egen virtuell värld, en framtid, och formulerar löften som ska underlätta förverkligandet av denna dröm. Allt tycks vara möjligt.

Jag ger mig själv en ny start och får en »alla-dörrar-står-öppna«känsla varje nyårsafton. I min fina klänning omgiven av goda vänner räknar jag ner till då allt ska förändras, till det bättre såklart.

Jag tänker på allt jag ska förändra och göra bättre nästa år, vad jag ska göra mer eller mindre utav för att maximera mitt kommande års lycka.

Fast alla kan utföra en stor gest, något grandiost som med pompa och ståt deklarerar ens känslor eller ståndpunkt, vare sig det är för en själv eller för någon annan. Men är det inte de små sakerna som gör det? Tecknen på att vi tänker och minns oss själva och de runt om oss i vardagen. Det vi visar och gör mellan dessa stora händelser, ger oss själva en klapp på ryggen när vi gjort något bra eller klarat något svårt. Alla små tjänster vi skänker våra nära och kära i vardagen, en fråga hur de mår och lyssna på svaret, överraska kursaren med något gott efter en lång dag av plugg som ännu inte nått sitt slut. Ett leende, en omtanke och vänlighet.

Jag har iNsett det mer och mer på sista tiden, att » Alla romantiska alla romantiska dramadramakomedier och komedier och tv-serier har ställt till det i mitt huvud. tv-serier har ställt till Visst, jag har mitt fina det i mitt huvud [...] i flytande engelska uttal avseendet ’lära-omatt tacka dem för och jag har fördrivit många trista livet’ har de varit en eftermiddagar framför stor, djup fallgrop « dem. Men i avseendet »lära-om-livet« har de varit en stor, djup fallgrop. Det är inte den stora gesten som visar hur mycket du älskar dig själv eller dina vänner och familj, utan just det där lilla. Det man kan lita på att det alltid kommer finnas där, även när festen är slut och jag vaknar i min inte längre så fina klänning omgiven av snarkande människor och känner en doft av dagen efter i luften. För för varje slut på vita duken, kommer en ny start i det verkliga livet. Och då kommer det där lilla, inte fullt så ambitiösa och utstuderade att väga ack så mycket tyngre.

24

OSQLEDAREN NR 4 10/11

Yarden av Kristian Lundberg Förlag: Symposion Det finns en skuggvärld, mer verklig än den sanna världen, de lyser upp andra lagar, följer ett annat moraliskt mönster men på ett paradoxalt sätt känner jag mig mer hemma här.

Det här ska vara en berättelse om arbete – en kategorisering som inte riktigt räcker till. Lundberg släpper oss våldsamt nära inpå något som oroväckande nog verkar vara hans sanning. För varför skulle han ljuga med sitt egna namn? Nej, och i vilket fall beskrivs något som bör svida till i alla normalt funtade läsares inre. Yarden är Lundbergs berättelse om att vara fattig i det moderna landet Sverige. Om att hamna på välfärdens skuggsida och om hur dyrt det är att inte ha råd. Om att en gång ha tagit sig upp därifrån, ha klättrat till något slags erkännande, sen bli refuserad och falla tillbaks till överlevnadslivet.

Glömma ett slag, men ha det i sig. En klassresas behagliga väg upp, men desto svårare retur. Yarden beskriver det sanna arbetets inverkan på individen. kapitalets makt, kurvan av normer och definitioner på existensminimum.

I Malmös hamnområden visar Lundberg hur svensken som nått väldigt nära sin egen botten möter andra som flytt något långt värre. Obeskrivligt. Nu varandras likar? Ett konsortium av timanställda utan rättigheter som ingen behöver kännas vid.

Svartarbetare som inte ens släpps in under tak för att värma sina matlådor till lunch. De trodde ni var polacker. Obegränsat antal timmar, minusgrader, full storm. En skugga bland skuggorna, en röst i vinden. kort och gott ett elände. En modern statarhistoria. Rakt på och inget kul. Samtidigt en språklig njutning och berättelsen om den personliga relationen till frihet som det rena oberoendet i skrivandet eller pengarna knutet till arbetet. Det handlar om att skapa en relation mellan vad jag får betala existentiellt och vad jag får i likvida medel.

Den vanligtvis iakttagande och beskrivande kristian tvingas nu uppleva, delta, brännas – hitta en egen linje under det kaosartade. Det kan vara hans teknik för att fånga läsaren, men jag tror honom. Ryser. Tusen nålar av utmattning i hamnen, förakt mot situationen och av språklig briljans, men också av frustrationen i att budskapet troligen inte kommer nå de som behöver det mest. De som omvandlar fasta anställningar till tillfälliga jobb hos bemanningsföretag för att slippa ansvar och hänsyn. De som utnyttjar de svaga för att de kan. Yarden beskriver ett arbete som var mig obekant. kanske motsatsen till min varma sovmorgon. Nu vet jag hur det kan se ut och vart jag inte vill sluta. Över Malmös industri- och hamnområden vilar numer ett betydligt mindre romantiskt skimmer. Man kan säkert känna sig hemma i arbete och ansträngning, men knappast där.

Av: Christian Rydberg-Åkesson [christian.rydberg@osqledaren.se]

WWW.OSQLEDAREN.SE

kuLTuR

Jag minns det som igår, sommarkvällens (och dagens) imponerande alkholkonsumtion till trots. Året var 2006 och platsen var en liten scen i ett stort tält på Sweden Rock Festival. Jag hade bara hört ett par låtar av bandet som snart skulle kliva upp på scenen och våldta mina trumhinnor (på ett bra sätt), men det räckte för att jag skulle klämma mig längst fram i publikmassan och låtsas att jag kunde texterna till varenda låt utantill. Jag blev frälst.

Hardcore Superstar hade just släppt sin svarta, självbetitlade platta, och vänt upp och ner på hela hårdrockssverige. Soundet var intensivt, hungrigt och med ett groove som bara matchas av de tidiga och numera legendariska Guns n’ Roses-plattorna. Precis som hårdrock ska låta. Bandet hade återfötts. Deras tidigare

Spelrecension

plattor framstog som verk av en helt annan konstellation. Ett år efter tältspelningen hade de lyckats klättra upp på Sweden Rocks största scen. Inte illa pinkat. år senare, har bandet hunnit släppa ytterligare tre plattor varav »Split your Lip« är det senaste tillskottet i arsenalen. Båda föregångarna, »Dreamin’ in a casket« från 2007 och »Beg for it« från 2009, var riktigt trevliga kreationer, men ingen av dem tycktes nå upp till samma episka hårdrocksbriljans som den svarta plattan gjorde. Men den som väntar på något gott... ...väntar på »Split your Lip«! Soundet har förnyats och tagit sköna steg i en skön riktning.

För första gången hörs samma riviga rockenergi som i svarta plattan. Det låter lite skitigare, fräschare, råare och mer Hardcore Superstar än på 5 år. Att skivan är inspelad live i studion har definitivt satt kronan på verket eftersom HcSS är ett liveband av rang, med scenen som sitt andra hem. Det är så här de ska låta.

Nu, sNart Fem

Nintendo DS

Golden Sun: Dark Dawn goldeN suN Är en serie rollspel som fått mycket bra kritik av recensenter. Tyvärr blev det bara två spel innan serien föll i glömska hos utvecklarna, men fansen hoppades på en till del av sagan där alkemi är allt och allt vilar på några få individers axlar. Efter sju år har så äntligen en fortsättning dykt upp!

Golden Sun: Dark Dawn utspelar sig 30 år efter de två tidigare spelen. De gamla hjältarna har gått vidare och skaffat barn, som ser precis ut som sina föräldrar gjorde 30 år tidigare. Spelet börjar när ett av barnen, Tyrell, »lånar« ett par mekaniska vingar. Det hela går inte så bra och spelets huvudkaraktärer måste ge sig ut och rädda honom i den mörka skogen. Tyrell räddas men vingarna är trasiga så deras föräldrar beslutar sig för det enda vettiga – att skicka ut ungarna ut i den krigshärjade världen för att hämta en legendarisk fjäder att reparera dem med.

Längs vägen stöter man på mer eller mindre värdelösa vänner och fiender. Det är i princip bara den sista bossen som ger något större motstånd, tillsammans med en rad extra bossar efter spelets slut. Mindre vana rollspelare finner kanske större motstånd, men i regel så räknas det här som ett lätt spel. Inte ens spelets kännetecken, alla pussel som finns i spelets grottor (som oftast består av att rulla stockar, putta stenar och frysa vattenpölar), känns särskilt svåra. Någonstans gick det hel enkelt fel när utvecklarna satte svårighetsgraden. Det faktum att det går otroligt lätt att ”levla”, utrustning finns i överflöd och de små varelserna djinn, som förstärker karaktärerna och används för att byta klasser, inte är direkt svåra att hitta, gör spelet väldigt enkelt i jämförelse med andra rollspel.

Texterna kanske inte präglas av den djupaste och mest intellektuella poesin som kan frambringas, men det är inte heller det viktiga.

It’s only rock n’ roll! känslan finns där ändå.

Vi bjuds på en intensiv åktur från det ribbsättande öppningsspåret »Sadistic Girls« till nya We don’t celebrate Sundays-hiten »Last call for Alcohol«, vidare till temperamentsfulle dängan »Guestlist« och inte att förglömma singelsläppet »Moonshine« som inte lämnar en enda skalle i statiskt läge. Men vad vore en riktigt bra hårdrocksplatta utan sina lite lugnare alster.

Titlarna till trots så står »Here comes that sick bitch again« och »Run to your mama« för den kontrasten. Inte en enda av de sammanlagt elva låtarna drar ner helhetsintrycket. Till och med omslaget är så snyggt att jag var tvungen att beställa en t-shirt på momangen.

Det här är bra hårdrock! av 5 Av: Mikael Juntti [mikael.juntti@osqledaren.se]

Spelet går ganska trögt till en början, med ganska linjära grottor och inte så mycket som händer, men efter ett tag går det igång och storyn börjar på allvar. Detta är efter cirka hälften av spelet och det är lite sent i min mening. Delar av Spelets magi är inte enbart till för strider, storyn släpps och det känns utan kan även användas i grottor för att lite som om spelet försöker låsa upp nya vägar. mer än det kan åstadkomma.

Slutet och de släppta delarna i storyn pekar på att en uppföljare är på gång, men det är ingen ursäkt för en halvfärdiga historia.

Kortfattat är spelet 20-30 timmar långt, inte särskilt svårt och har ganska bra grafik för att vara ett DS-spel. Av någon anledning ser karakHär ser vi djinnin »Flower« som straxt skall försöka återställa lite av hjältarnas HP. tärerna ut som 12-åringar, Varför den nu skall göra det då den redan något de tycks göra i flera är full vet jag inte...

RPG:er till DS. Musiken är inte den bästa jag hört i ett spel, men den duger. Spela gärna föregångarna först för storyns skull, och trots allt så är spelet ett ganska bra portabelt RPG. Text: Johan Fogelström [johan.fogelstrom@osqledaren.se]

OSQLEDAREN NR 4 10/11

25

© NINTENDO

Hardcore Superstar

© NINTENDO

Split your lip

IN ENGLISH

Exchange Japan gazes east Are you tired of grinding physics formulas all day and night, and want to work on something more tangible, maybe with an international focus? Then listen up – THS and KTH have plenty of opportunities and international projects to offer!

P

roject Japan, for example, an international project of KTH and Stockholm School of Economics (SSE) wanting to encourage Swedish and Japanese students to strengthen their bonds with each other, is well into their 11th year, and the project members work like crazy right now to ensure that Nippon Week (‘Nippon’ means ‘Japan’ in Japanese) will be a great success.

Nippon Week is a cultural festival from the 14th to the 17th of February where students from Hitotsubashi University in Tokyo will represent their country here in Sweden. It will culminate in Nippon Day – a more business oriented fair at SSE where students can get in touch with Swedish companies who are rooted in Japan – and Nippon Night; a festive event taking place at KTH. Erik Wang is one of two event managers of Project Japan.

– Nippon Night is really gonna be a blast! Amongst other things, the Japanese students from our sister project Magnetism of Sweden will have some presentations and display the Japanese culture, have origami and nail art workshops, they’ll treat the Swedes to the Japanese food culture – and hopefully there’ll be some sumo wrestling, says Erik, who is responsible for Nippon Week and is at his second year studying Industrial Economy.

– Yeah, try to seize this rare opportunity to meet people from an entirely different culture. After all, they’re here to meet Swedish students, says Xiaying Zhou, SSoE student and former project manager of Project China.

And in March, the project team of 10 members will travel to Tokyo, and host Sweden Day, the Japanese equivalent to Nippon Day, at the Swedish embassy. But while a lot of Swedes know at least a little about the vibrant Japanese culture, the curiosity for Swedens culture in Japan is »lagom«, at most.

– If the Japanese know anything about Sweden, it’s likely to be either Abba or our welfare system. Apart from those things, they have very little knowledge of Sweden, which is why we’re glad we can show them our culture, says Anna Hägg, event manager and responsible for Sweden Day. but beiNg iNVolVed in an international project takes a lot of time and energy. Industrial Economy student Leilei Tong, project

26

OSQLEDAREN NR 4 10/11

manager together with Xiaying Zhou, were so busy working on the project at the end of this summer that they had to, at one point, schedule a meeting aboard the Arlanda Express when Xiaying had to meet up the Chinese students from Project China, since the forty minutes it takes to travel back and forth to Stockholm were the only ones they both could have the meeting.

– Yeah, there were times when it was really hectic. But it’s all worth it. It’s so damned fun! I feel like it’s said in every issue of »Osqledaren«; »It’s great to engage in extracurricular activities, student societies, yada-yada«. But… the reason it’s repeated so much is because it’s true. Personally, I think it’d be great if more international students engaged in these types of projects. In Exchange Japan, we have all our material, from the website, to posters and applications, all in English, not to exclude anyone, says Leilei.

Text: Axel Hammarbäck [axel.hammarback@osqledaren.se]

For more information check out www.exchangejapan.se

OTHER INTERNATIONAL PROJECTS AT THS AND KTH PrOJECT CHINa Similar to Exchange Japan, Pc is a joint

networking project between Stockholm School of Economics and kTH which purpose is to encourage collaboration between Sweden and china. http://www.projectchina.se/ TaNDEM LEarNING Tandem Language Learning is for bilingual

students who has good knowledge in one language, and want to improve their speaking skills in another, by talking to a student who’s fluent in the language you want to learn, and wants to learn the language you’re fluent in. http://tandem.ths.kth.se/ PrOJECT DESTINaTION is a project within the trade and industry

group at THS where the participants get to meet business representatives of partner companies, both in Sweden and in any of the four destinations (London, New York, Russia or the US. East coast) of the project. http://projectdestination.se/ CHaNCES arE quite good your program has its own international

projects – check with the board of directors. Otherwise, THS International is the group you’d want to talk to if you’re interested in engaging on one of the many international projects kTH and THS has to offer!

WWW.OSQLEDAREN.SE

Walking in a Wiki Wonderland Classified government documents, secret high-level informants, online espionage, an elusive leader on the run from multi-national authorities, and a sultry sex scandal. All these sound like ingredients for the 4th installment of Stieg Larsson’s Millennium novels. But in fact this is the reality of Wikileaks and the controversy caused by its recent release of diplomatic cables. The story sounds intriguing—but is anybody really listening?

By John Gladwin [john.gladwin@osqledaren.se]

I

n late November Wikileaks, the activist website started by Australian hacker Julian Assange, began leaking cables sent between US diplomats and officials from around the world to much fanfare and hoopla. The excitement ends at the »top secret« sign though; the reader quickly realizes the »secrets« are nothing more than internal State Department memos full of dense legalese and mundane diplomatic dribble describing meetings, mid-level foreign officials, and goals of specific diplomatic missions. Some of the most revealing cables have little to do with politics or policy. One major scoop revealed that in 2008 the president of Kazakhstan spent millions to have Elton John perform a private concert for his lavish birthday party at the presidential palace. In another cable sent from the US embassy in Moscow, a US official compared Vladimir Putin and Dmitry Medvedev to Batman and Robin. These are a taste of the kinds of secrets the US hid amongst the 250,000 documents Wikileaks is releasing over the next few months.

Assange’s goal is to create a new way of reporting he calls »scientific journalism« where the source accompanies an article to allow for complete objectivity. However, according to Assange only 1 out of every 10 people who read a Wikileaks story actually pursue the source document leaked. That means 90% of readers are satisfied with the headline and editorial given by the Wikileaks staff. While Wikileaks is revolutionizing the way documents are released, readers are still taking everything at face value.

Sweden is at the center of this Wikiwhirlwind. While Wikileaks has no official headquarters, Sweden can be called its home. The site is hosted by PRQ.se, a company made famous for hosting The Pirate Bay, on servers hidden in various bunkers

around Sweden and the world. Sweden’s stringent protection of the disclosures made on the site make it a comfortable home for Wikileaks. It seems Sweden is now to information what Switzerland is to banking.

With this complex network of servers and sites, Assange has created a media outlet impervious to any government regulation or censorship.

As an American in Sweden, I see an underlying belief driving this Wikimania that America is a sort of multi-national Geppetto pulling the strings of governments all around the world to do its bidding. Numerous Swedes have told me that Assange’s arrest on charges from Sweden is an example of the US manipulating the Swedish legal system to punish Assange for his cables; I am surprised Swedes discount the autonomy of their government in such a way.

Assange himself has hinted at a conspiracy behind his arrest, while his organization continues to leak state department memos that fewer and fewer people are actually reading. so What does Assange hope to gain from all of this? Wikileaks would assert that they are keeping governments honest and democracy pure. Proponents of total transparency operate under the assumption that all information is necessary and any information not directly shared with the population is evidence of wrongdoing or a massive cover up. Therefore, as citizens we are entitled to hear every bad idea between officials, every blunt description of an individual, and every casual conversation with a drunken dignitary. But just as Pirate Bay bankrupts your new favorite band, so does Wikileaks bankrupt the free exchange of ideas it is trying to preserve. Diplomacy is the cornerstone to peace and prosperity

for nations around the globe. The divulgence of classified conversations creates mistrust between diplomats and officials, leaving silence where constructive dialogue was once heard. By broadcasting petty details and disrupting missions, is Wikileaks hoping the US will abandon diplomacy around the world and revert to harsher actions?

So far Wikileaks has caused a large stir while failing to reveal any radical misconduct by the United States in the way the Pentagon Papers showed in Vietnam or the Abu Ghraib photos showed in Iraq. Assange is clutching a water pistol pretending it’s a smoking gun. Without a definitive disclosure of wrongdoing by the US, Assange comes off not like a crusader for truth and justice but like a disenfranchised college student whining vaguely about »dishonesty in government« without any notion of real world diplomacy. Like Stieg Larsson’s novels, all the elements are there for a powerful story, but I am still waiting to see if it will actually be worth reading.

OSQLEDAREN NR 4 10/11

27

IN ENGLISH

Every click we make...

Every web page we visit, every click we make, every picture we download and every file we upload has an impact on our environment and the worst part is, we are totally unaware of this alarming situation.

T

o make us realize these new dynamics of our present day world, greenalytics.org is working with the slogan, »unveiling the carbon footprint of the web«. This whole application is a project of Center for Sustainable Communication at KTH. Fortunately, we had a chance to meet one of their researchers and the developer of Greenalytics, Jorge L. Zapico. Describing this whole effort he said that, »Greenalytics tries to make us understand the carbon content added in our environment by the internet. It does it by matching data from Google Analytics and environmental research and then it estimates the carbon footprint of websites, including server, infrastructure and final user«. so basically What Greenalytics does is that it approximately tries to present the contribution of carbon content of a particular websites in a logical and under-

28

OSQLEDAREN NR 4 10/11

kth.se produces about 7.7 tons of cO2 each year.

Jorge L. Zapico is one of the researchers at centre for sustainable cummunications.

standable way by doing lots of calculations and making some approximations and assumptions.

78 hours traveling in an airplane!

So, we all will have to play our role in order to make things better. And do visit www.greenalytics.org for further insight into this application.

aNd While checkiNg the website I came across an interesting thing and probably you all will be surprised to know that our very own www.kth.se has over the past twelve months contributed 7.7 tons of CO2, which is equivalent to 44 399 km driving a car or

Text: Syed Ghazanfar Salari [syed.ghazanfar.salari@osqledaren.se] Photo: Mekikis Prodromos-Vasileios [mekikis.prodromos@osqledaren.se]

WWW.OSQLEDAREN.SE

ordförandekolumnen

Bäng (på riktigt)

T

ill vänster om den här texten finns ett antal sidor om artificiell intelligens. Artificiell intelligens är algoritmer som framgångsmaximerar utifrån sensorisk inmatning.

Artificiell intelligens kan förenklas till »smart (på låtsas)«. Min hösttermin färgades ganska starkt av CSN-debaklet. CSN-situationen kan förenklas till »dum i hela huvudet (på riktigt)«.

Voilà! Skåda konsekvenserna av att alla gör som de ska. Regeringen försökte minska bidragsfusket, CSN gjorde kontrollerna enligt uppdrag, överklagansnämnden för studiemedel (ÖKS) tolkade lagen och slog överklagande studenter på fingrarna med linjal, KTH genomförde utbildningar som blivit godkända av högskoleverket och studenter över hela landet tog sina tentor. Sedan började det regna paddor och alla fick nageltrång.

ge ett enda skäl till varför problemet inte rättats till, varför nuvarande situation är nödvändig eller varför ingen tagit ansvar. En hel generation ingenjörer har fått anledning att söka hjälp hos sin fackförening redan i början av sin utbildning, och har fått se sin trygga högskola backa undan för byråkrati. Åtminstone jag tycker att det är lurigt att vänja mig vid att det ibland inte går att lägga fram den bästa lösningen och agera utifrån den. Efter en termin på kåren har jag vunnit ny sympati för statsvetare och jurister som ska jobba i en sån miljö 4-evah.

I slutändan ser det ut som att vi fick vår vilja igenom - utbildningsdepartementet har äntligen lovat att räta ut gemen, och för det är jag den första att tacka. Jag vill inte gå händelserna i förväg, men Nobelprisen i och ekonomi 2011 hamnar kanske i Sverige?

Sektionernas kamratstipendium? Dubbeluppslag i Kamratposten?

Dock har många av våra studenter fortfarande råkat illa ut utan att ha gjort fel. Det kommer finnas kvar ett ärr på en hel generation teknologer och naturvetare som svikits, och jag hoppas faktiskt att det kommer att sitta kvar ett tag. Ett minne av att vårt fina högskolesystem inte är en självklarhet, och att vi kommer att behöva försvara det även i framtiden. Det är framgångsmaximering. Berätta det för n0llan i höst. Glöm inte bort den här passagen i vår historia.

Won’t somebody please think of the... children?

I över ett halvår pekade alla på varandra och tyckte att situationen var märklig. Jag tror att det var det mest frustrerande för mig: att alla var så överens om att det var fel att återkräva de tre sista veckorna, men att inget hände. Så många klipska och kompetenta människor, som inte har möjlighet att vara det minsta pragmatiska.

För oss teknologer är det förstås extra frustrerande. I november skrev vi sju teknologkår-ordföranden så här i ett brev till utbildningsdepartementet: Vi är ingenjörsstudenter. Vi arbetar med problemlösning, resonemang och fakta. Därför är det frusterande att ingen - ingen! - har kunnat

Ivan milles Ordförande THS

OSQLEDAREN NR 4 10/11

29

snart väljs THS nya ledningsgrupp! ordförande, vice ordförande, evenemangschef, näringslivschef, två chefer för utbildningsinflytande, chefredaktör osqledaren, studiesocialt ansvarig, kommunikationschef

VI F

vad gör du nästa år? håll utkik på www.ths.kth.se

Kon berg D and öka G

a

Vi ser till att du kan förflytta dig snabbare.

35 meter under marken närmare bestämt!

f,

se

VI FINNS DÄR DU MINST ANAR DET. Där det byggs tunnlar finns ofta Sandvik.

Koncernen har de verktyg och maskiner som behövs för att snabbt och effektivt ta sig igenom de hårdaste berg. Det kan gälla tunnlar för vattenkraft i USA, vägtunnlar i Kina eller järnvägstunnlar i Schweiz.

Du hittar också resultatet av vårt kunnande i mobiltelefoner, i flygplan, på havets botten och på många andra ställen. Men även om inte du tänker på var Sandvik finns, så gör kunderna det. För våra produkter ökar både deras produktivitet och lönsamhet.

Gå in på www.sandvik.se. Där finns mer än du anar!

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

tele2.com/trainee

We need a new trainee.

The old one became CEO. As an Executive Trainee at Tele2, you will be working closely with a member of the Executive Board, spending one year as his or hers assistant. This will give you a unique insight into how one of Kinnevik’s most successful companies is run, and furthermore an exceptional professional network to start your career with.

If we decide to take you on, placing you at the top of a large cap company, high expectations will be put on you. To succeed in this position, you not only have to get good results, you have to be a team player and be willing to work very hard.

We ask a lot of our trainees because we know that our trainee program works. In fact, former Executive Trainee Niclas Palmstierna, became CEO of Tele2 Sweden and another Executive Trainee within the Group, Henrik Ringmar, became CEO of Tele2 Netherlands. Are you one of our new Executive Trainees?

We place our trainees where they belong. At the top.

Apply for our trainee program!

27 Feb, 2011 at the latest at tele2.com/trainee