OL 11/12 #1 by Osqledaren

OSQLEDAREN # 1 2011/2012

bäst i klassen? mottagningen 2011 OL Gör: näringslivet sommar sommar sommar lena haruki murakami i backspegeln petter på kårens kväll OL_1112_1.indd 1

2011-09-19 02:13

LUNCHMÖTEN OM UTLANDSSTUDIER Under höstterminen 2011 hålls lunchmöten om utlandsstudier via kth. Kom och lyssna på tidigare utbytesstudenter som pratar om sina erfarenheter, du får dessutom en lunchkupong! 26 oktober - allmän information och utanför Europa 16 november - allmän information och Minor Field Studies 14 december - allmän information och sammanfattning

För mer information och anmälan: www.kth.se/lunch-utomlands

OL_1112_1.indd 2

2011-09-19 02:13

OL_1112_1.indd 3

2011-09-19 02:13

»Dags för en ny revolt?«

älkomna till ett nytt läsår och ytterligare ett år med Osqledaren. Jag heter Sara Gabrielsson och har sedan juni den stora äran att vara chefredaktör för den här tidningen.

Under de inledande månaderna här på THS har jag och mina kollegor fokuserat på att sätta oss in i THS:s verksamhet för att kunna göra så mycket som möjligt av vår tid som förtroendevalda. Jag tycker att det är väldigt spännande att vara del av en organisation som gör så många bra saker och som samtidigt har så stor utvecklingspotential. Stabila arrangemang som mottagningen, Armada och Kårspexet rullar på och blir bara bättre och bättre för varje år medan uppstickare som Näringslivsgruppen och Bryggmästeriet eller bubblare som t.ex. Malvina nu börjar visa framfötterna, vem vet vad de kommer kunna uträtta när de också har 30 år på nacken? Fokus i det här numret ligger på mottagningen vilket är ett led i vårt nya koncepet; »OL på campus«. OL på campus kommer i varje nummer kommer lyfta saker som kommer att hända eller som har hänt på så väl campus Valhallavägen som på ortscampus. Jag är dessutom väldigt glad över att vi kunde samla nära på alla sektioners mottagningsansvariga för årets första omslagsbild och vill här passa på att tacka dem för att de ställde upp! Ny i detta nummer är även gästskribent Arne Kaijser, professor i teknikhistoria här på KTH. Arne berättar på s. 40 om den relativt lugna revolt som ledde till att THS bildades. Det är nu 110 år sedan den studentrevolten men i CSN-problematikens eskalerande kölvatten kanske det är dags för en ny studentrevolt. Eller vad säger ni om tentor efter jul, slopat påsklov och halverad mottagning - bra eller anus?

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Sara Gabrielsson Grafisk form och layout

Sara Gabrielsson tryck

Edita Papper

Inlaga, Amber Graphic 80g Omslag, MultiArt Gloss 200g Annons

Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter Kontakt

08/070 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se Postadress

Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm Om Osqledaren

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut 6 gånger per år med en upplaga på ca. 18 000 exemplar och är helt annonsfinansierad. Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom THS och KTH. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt. Bidrag

Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material. Manusstopp för OL2 är den 12e oktober

OMSLAG

OSQLEDAREN # 1 2011/2012

Alexander Busnyuk

mottagningen 2011 OL Gör: närinGsLivet sommar sommar sommar Lena haruki murakami i backspeGeLn petter på kårens kväll

sara gabrielsson Chefredaktör 11/12

Från vänster

Ingrid Kjellström, Henning Alesund, Elisabeth Ingvar, Alexander Busnyuk, Christrian Rydberg Åkesson, Anna Klöfver, Lidija Murselovic Dessutom

Medverkande i detta nummer

OL_1112_1.indd 4

Erica Edfeldt, Anna Hellman, Staffan Gabrielsson, Karl Eriksson, Moa Bergsmark, Göran Manneberg, Arne Kaijser, Markus Forsberg, Soma Azad, Niclas Fuglesang Geuken, Niklas Schmidt, Stefan Silver, Joakim Lööv, Axel Hammarbäck

2011-09-19 02:13

Med hjälp av Osqledarens mottagningsmatris kan du nu lära dig allt och lite till såväl om din egen sektions mottagning som om de andra mottagningarna. Jämför likheter och skillnader och beundra hängivenheten hos alla de som orkar gå i frack & schmeck i fyra veckor eller spara ut sin ansiktsbehåring i vad som säkert måste kännas som en evighet...

INNEHÅLL OL # 1 fäRg

NOLLE-

SymbOL

gODA

DANS

SåNg

m cl o d a t in b mit w s

ExtRA tEAm

ONDA

Skägg

e k f ish ist i

11 32 Fråga Fysikern Hett datorskal?

ol:s topp tre De bäst vetenskapliga missarna

sommar sommar Istanbul tur & retur med bil

OL gör: näringslivet Osqledaren reder ut begreppen i näringslivsdjungeln

ol på campus Den enda kalender du behöver

WWW.OSQLEDAREN.SE

2011-09-14 20:27

28 32 36 38 40

alla älskar lena Intervju med säkerhetschef Lena Edvarsson

Kårens kväll Händerna i taket för Petter

gatorna på campus OL hjälper dig att inte gå vilse

Recensioner OL grottar ner sig i Haruki Murakam

i backspegeln Historielektion om THS ursprung

ths 1001 Crash course till mottagningen 2011

och mycket mer... OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 5

ögON

OSQLEDAREN NR 1 11/12

Osqledaren_1.indd 26

07 08 12 17 20 24

SOLgLAS

media

OvvE

muStASch

2011-09-19 02:13

fRAc

Krönika:

framgångsreceptet Jag har haft det på känn, det är dags igen Ny termin är här, vi får se vart den bär Vissa är färska och nya i systemet Vi andra är tillbaka, gamla i gemet Här är vi alla av samma börd Alla är en störd liten teknisk nörd En variant av en fjant, en oslipad diamant Som pluggar något intressant för att sen tjäna en slant För vissa är stora intresset matematik och mekanik Vilket för andra bara symboliserar panik och tragik För en annan är lyckan en motorhuv Hon blir glad av lite järnspik, mutter och skruv Här finns olika nischer och fetischer Som kanske en dag får oss på såväl tapeten som affischer På KTH finns gasque - det vet ju ni Här finns phöseri, fadderi till och med ett dadderi Även elektroteknik, fysik, lite pedagogik och många datafreak Kaffe och aspirin för dar då vi saknar energin Men akta dig för för mycket fest och fräs För pengar växer ej som gräs Varje månad den 21a

OL_1112_1.indd 6

OSQLEDAREN NR 1 11/12

(om man varit för bra på att törsta) Kan man tappa lite glöd, för att det inte räckte med studiestöd Jag är ingen poet, men jag vet För det är ingen nyhet att här finns en speciell mentalitet Vi är här för att plugga, somliga kommer kugga Många pannor kommer gnuggas, men allt detta kommer överskuggas Av alla andra incidenter, som mellan koefficienter och exponenter, gör oss till studenter Lev ut dessa åren Kanske engagera dig i kåren? Spika kemin, kugga matten Glömt inte drick varannan vatten Vad du än förtär Lev som du lär Alla sittningar har sitt pris Så välkommen till tekniknördens paradis För det är här vi skapar nostalgin På ingenjörsakademin

Anna Hellman [anna.hellman@osqledaren.se]

WWW.OSQLEDAREN.SE

2011-09-19 02:13

SVAR Jo det är ju sant att svarta kroppar är bättre på att göra sig av med värme, så långt hade gymnasiefysikläraren rätt.

Vad gäller instrålning är det då viktigt hur svart kroppen är i de våglängder den bestrålas med. Är det solljus bör den alltså se svart ut om man vill hetta upp den. Om det huvudsakligen är värmestrålning från andra kroppar ska den vara svart i mikrometerområdet (alltså det som kallas FIR, Fjärran InfraRött) om den ska absorbera bra. Vad gäller utstrålning är det samma sak. Om kroppen ska ha temp från 0 C till 100 C är det svartheten i FIR som avgör. Denna har ingenting med orange färg i synligt att göra. Om du däremot tänkte hotta upp din dator ordentligt (ett par tusen grader C) då blir färgvalet väsentligt. Men det kanske du inte tänkte? Däremot är det tumregel att matt färg ofta är svart i infrarött, så välj om möjligt matt orange. /Göran

Foto Marcus Blom

FRÅGA Hej! Jag har i dagsläget en dator med dimensionerna 279*262*373 millimeter och en helt svart mantelyta. För att hotta upp dess yttre lite så tänkte jag måla om sidorna (som alltså har dimensionerna 262*373 mm) så dom blir kraftigt brandgula. I gymnasiet fick jag dock lära mig att en svart kropp, utöver att absorbera strålning särdeles effektivt, även emitterar strålning snabbare. D.v.s att ett objekt med en svart mantelyta kyls ner snabbare. Som bekant ska en dator gärna undvika högre temperaturer för att må så bra som möjligt, så min fråga här är alltså: Hur mycket kan min dator potentiellt påverkas av ett delvis orange yttre? / Aiman Josefsson

Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. I OL svarar Göran på dina frågor om stor och smått. Har du en fråga till Göran? Mejla den till osqledaren@ths.kth.se!

DET FINNS STUDENTER. OCH SÅ FINNS DET ICA-STUDENTER.

Vi vet att lite gör stor skillnad för dig som pluggar. Därför får du som ICA-student alltid lite bättre erbjudanden på mat, banktjänster och försäkringar. Så att du faktiskt kan unna dig en avokado i salladen, tvättmedel till sista smutstvätten och lite extra pengar i reskassan. Läs mer och ansök på ICA.se/student eller OSQLEDAREN NR 1 11/12

ICA Student . Lite bättre mat, bank & försäkring. OL_1112_1.indd 7

2011-09-19 02:13

OL:s topp tre:

Vetenskapsmän och deras experiment Vetenskapens väg till målet kan vissa gånger vara krokig och ibland även resultera i en helt ny slutdestination. Många gånger har ett snedsteg resulterat i något revolutionerande och fantastisk. I vissa fall har det snarare lett till något direkt skrattretande.

På delad tredje plats måste två vetenskapsmän med olika upptäckter, uppfinningar och idéer omnämnas. Bland annat kan Nikola Tesslas slutprojekt med det fantastiskt väl valda namnet ”Death Ray” tas upp. Bara namnvalet måste betraktas som underbart. Vad som dessutom gör det hela lite mer intressant är att FBI vid Tesslas död konfiskerade alla dokument rörande denna dödsstråle, och därefter klassades dem som ”top secret”. Man kan därför fundera på vad det egentligen var som gav de allierade segern under andra världskriget. En annan som bidragit enormt till mänskligheten genom sin forskning är Marie Curie. En fantastisk kvinna med fantastiska upptäckter. Vad som däremot kan tyckas ironiskt är att denna smarta människa aldrig insåg att tillståndet självlysande kanske inte är helt optimalt ur ett hälsoperspektiv.

Nikloa Tessla & Marie Curie tilldelas tredjeplatsen för sina inte allt för genomtänkta tilltag.

Andra plats skulle jag vilja placera John Stapp som anses vara fadern till utvecklingen av crashtester och crashdummies. Två bedrifter som numera måste ses som en stor gåva till dagens samhälle. Detta är ju tyvärr inte det minsta underhållande ur en komisk synvinkel (om man nu inte älskar ironi och ond bråd död i en härlig mix), så länge man inte riktar blicken mot hans metoder vilka var både bisarra och underhållande. Att utföra

OL_1112_1.indd 8

OSQLEDAREN NR 1 11/12

testerna på människor måste ju uppenbarligen vara det mest effektiva så 1947 påbörjade Stapp en grupp topphemliga undersökningar i New Mexicos öken. Flertalet av människorna som deltog i experimenten drabbades senare av rörelsehinder. Självklart deltog han själv i tester och under en sjuårsperiod gjorde han 26 experiment på sig själv vilka alla hade kunnat vara direkt dödliga. Det mest kända, mest idiotiska och därför också mest underhållande experimentet är det där människokroppens acceptans av G-krafter skulle utforskas genomfördes 1954. Han hade då byggt upp en lång räls mitt i öknen på vilken han placerade en liten vagn med en raketmotor. Denna vagn accelererades sedan upp i dryga tusen km timmen och tvärnitades. Resultatet av detta geniala experiment var att en människa inte klarar bara 20 G-krafter (vilket NASA tidigare hade kommit fram till) utan att människan istället klarar 43 G. Man kan inte annat än att beundra resoJohn Stapp i nemanget ”om en människa klarar en sådan här sin vagn. mängd kraft tar jag och testar drygt det dubbla på mig själv”. Sviterna av testet bestod bland annat av att han blev tillfälligt blind då ögonen nästan poppade ut. Utifrån John Stapp kommer vi tyvärr till insikten att vi i dagens samhälle helt förlorat konsten att dra nytta av självmordsbenägna män. Thomas Edison, Mannen som kom på/stal idén till en av våra viktigaste uppfinningar, glödlampan, kan ju inte annat än vara en man full med goda idéer. Men om man tar en titt på hans övriga idéer och uppfinningar så inser man att han stundtals kunde vara för innovation vad Kim Jong Il är för styrandet av en nation. En rockstar med otroligt många bra idéer… I alla fall så länge endast det egna perspektivet observeras. En kort meritlista kan förklara saken ytterligare:

• Edison hade ett nyckelpatent till hela filmtekniken men han ansåg att ingen film över 20 minuter någonsin skulle kunna framställas. • Han ville göra en telefon som skulle göra det möjligt att prata med spöken.

WWW.OSQLEDAREN.SE

2011-09-19 02:13

• Han utvecklade elektriska stolen och för att bevisa dess funktion avlivade han en circuselefant… (skönt att han stundtals tänkte logiskt i alla fall) • Han älskade betong. Utöver att tillverka ett piano försökte han även tillverka en BÅT i betong och inte nog med detta så hade han planer på att gjuta ett hus helt i betong. Detta kanske inte skulle ha varit så dumt om det inte vore det att han faktiskt menat att allt skulle vara av betong, så som trappor, toaletter, badkar, trösklar och tavelramar. Så nära men ändå så långt ifrån...

Och vinnaren är: Thomas Edison!

Uppfinningar och innovationer är otroligt intressanta då de leder till så många slutpunkter, både väntade och oväntade. Avslutningsvis kan nämnas att Japan har röstat fram tidernas viktigaste uppfinning. Innovationens land har sagt sitt och nästa gång du vill stilla hungern kan du uppleva detta fantastiska fenomen kallat snabbnudlar! Kalle Eriksson [kalle.eriksson@osqledaren.se]

Vi söker dig som vill gå ett steg längre Morgondagens lösningar kräver nytänkare. Därför är vi ständigt på jakt efter medarbetare som drivs av en vilja att förbättra och forma framtiden. Hos oss på Vattenfall får du möjlighet att ta stegen som driver dig och utvecklingen framåt. En av våra främsta utmaningar är att hitta nya, effektiva och förnybara energikällor för en hållbar framtid. För att lyckas behöver vi ﬂer medarbetare som är beredda att gå ett steg längre. Är du en av dem? www.vattenfall.se/student

Energi för nytänkare

OL_1112_1.indd 9

2011-09-19 02:13

Sommar, sommar, sommar. Vad gör KTHaren egentligen med sin sommar? Terminen har dragit igång och nu är det full fart på campus igen. Men inte ska vi glömma den härliga sommaren som precis har gått förbi oss. En sommar kan spenderas på många olika sätt och då undrar vi självklart hur en KTH:are spenderar sin sommar! Artikelserien »Sommar, sommar, sommar« visar några av dessa sätt!

destination: södertälje

HOS LYCKNIS.SE HITTAR DU BILLIG, BILLIG, BILLIG KURSLITTERATUR!

Varje år tar många ingenjörstudenter möjligheten att delta i Scanias sommar internship där studenterna får lära känna företgets verksamhet genom att göra praktik inom antingen montering, bearbetning eller produktionsunderhåll. Utöver praktik ges även föreläsningar och gruppuppgifter. Intershipet är ut-

På Lycknis kan du köpa både ny och begagnad kurslitteratur och söka bland tusentals stipendier och hitta jobb, praktikplatser och extrajobb. Om du skulle hitta billigare kurslitteratur någon annanstans sänker vi priset!

ullmanpr.se

trax söder om Stockholm ligger staden där många maskinare från KTH tagit sina första staplande steg i arbetslivet; Södertälje. Scanias huvudkontor sträcker sig över en yta motsvarande en mindre stad och innefattar allt från testbana till produktionsfabrik.

”Sedan jag började handla böcker på Lycknis har det blivit enklare att ragga” å Lycknis. kt p se fra •

nis.se • Allt

.se

• A l l t id f r i f ra

fri frakt på Ly

k Lyc

l t id

på Ly cknis

e s.s ni

FRI FRAK kt

Vinn en Ipad 2! Gå in på facebook.com/lycknis

vecklat i samarbete med KTH deltagare kan efter avslutat intership tillgodoräkna sig 6 högskolepoäng. Text: Sara Gabrielsson Foto: Niklas Schmidt [niklas.schmidt@osqledaren.se]

ÖPPET HUS

23:e OKTOBER

SSIF & FRESCATIHALLEN BJUDER PÅ:

gratis gruppträning, gym & badminton Alla erbjudanden & information om bokning på:

www.ssif.su.se ◦ www.frescatihallen.com •SSIF• Frescatihallen• T-Universitetet• SSIF: 08-15 10 75• Boka bana: 08-15 27 00 • Öppettider: Mån-tor 07-23• Fre 07-21• Lör 08-19• Sön 08-22

107x142_Lycknis.indd 1 10 OL_1112_1.indd

2011-08-23 15.44

2011-09-19 02:13

Sommar, sommar, sommar

fokus

När vi pussas och kramas på P&L

Sista tentan var skriven och restmomenten just genomkämpade. Jag hade nästan glömt bort att jag skulle tillbringa några av sommarens dagar i Borlänges heta och ljuvliga musikparadis. Stressen under terminens sista veckor hade skingrat alla tankar på sommarlov. Mina reskamrater tjatade med mig till IKEA, och väl där hittade vi plastglas, kuddar och andra festivalprylar. Vi hade sedan innan bestämt oss för att ha ett bekvämt år och att åren sovandes på bar mark, med för kalla kläder och sönderklottrad hud var förbi. Det här året skulle innebära en fin solbränna och sömn på luftmadrass. Trodde vi ja! Det var så härligt att komma bort från staden lite. Väl på plats på festivalområdet glömde man hela världen omkring, det var svårt att förstå att livet fortsatte som vanligt utanför ölburkarna, musiken och tälten. Något som skiljde det här året från de andra gånger då jag varit där, det var att

jag denna gång faktiskt hade en ordentlig kamera med mig. Därmed hamnade jag per automatik i ett iakttagande perspektiv. Solen stekte och stämningen låg på topp. För en gångs skull fokuserade jag i år mer på människorna runt omkring mig än något annat. Kanske var det vädret som fick mig på så bra humör. Förmodligen spelade också musiken, maten och den tältljumma ölen in. Det var på något sätt ett slags skimmer över folk. Trots smuts och bonnebrännor glittrade människorna. Det slog mig, då jag kikade igenom sökaren, hur vackra alla var. Alla var avslappnade och glada. Folk höll hand och smygpussades när ingen (läs: alla) såg. Det var så mycket kärlek, vänskap och lycka i luften att det nästan blev klyschigt. Det härliga var att det var på riktigt. Här var det ungefär 50 000 personer på plats som alla hade släppt vardagens måsten. När folk glömmer av livet utanför, släpps det inre djuret fram inne på festivalområdet, och plötsligt finns där varken

klädkoder eller etikettregler. De mest spektakulära ”festivaloutfits” byggdes med silvertejp, meloner(!), roliga hattar och alla sorters lustiga, färgglada prylar. Tälten är inte längre bara tält, utan konstverk med namn. Passerande människor gjorde akrobatiska rörelser och gick runt i formationer. Alla påhitt man än kan tänka sig, utspelade sig där borta, i sommarens soliga eftermiddagar. Det där med en bekväm festival kunde man ju glömma. Jag somnade snett och fick världens fulaste solbränna. Min luftmadrass tappade luft och min tältutgång blev igenmurad av snodda tältstolar. Vad arg jag blev då. Vad jag ler åt det nu. Det var skönt att släppa algoritmer och elkretsar för ett tag, och skratta fram till gryningen med mina fina vänner. Jag ler åt minnena. Jag ler åt alla foton jag knäppte. Jag ler fortfarande när när jag tänker på det. Sommaren. Festivalen. Mina vänner. Text och foto: Elisabeth Ingvar [elisabeth.ingvar@osqledaren.se]

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 11

2011-09-19 02:14

fokus

Sommar, sommar, sommar

Istanbul tur och retur

- 900 mil med bil

”

Grabbar, jag har en idé! Vi åker till Istanbul. Med bil.” Det var ungefär så det lät när jag och tre andra småspontana KTH-killar planerade vår roadtrip. Vi visste vart vi siktade, vi hade en bil och vi hade packat ner ett tält. Resan började i Vårberg. Vårberg – Prag 1419 km. En resa i klass med vår kan inte inledas på ett halvdant sätt. Därför gick vi ut som hårdast och körde från Vårberg kl 22 och var framme i Prag kl 17 dagen efter. Orsaken var att Sverige, Danmark och Tyskland inte är så mycket att hurra för när man ska ner på Balkan och turista. Därför fick vår fina springare, en Ford Galaxy av 2004 års modell, direkt visa vad den gick för. Inga problem. Den bilen klarar allt och efter en partynatt i Prag vi sent kommer glömma bar det av söderut. Via Österrike och Slovenien in i Kroatien. Efter en vecka kom vi till Kroatiens kust. Den är fantastiskt vackert och badvattnet är underbart. Restaurangerna är bra och erbjuder bra priser med tanke på hur mycket turister där faktiskt är. I och med att vi tältade tog vi in på campingar, vilket var nödvänigt eftersom allemansrätten inte är överdrivet utbredd utanför Sverige. Vi fick då även sällskap av de mest speciella företeelserna i Sommar-Europa: nämligen tyska och holländska husbilar. I tusental och åter tusental. Som tur är satt vi ofta på campingen utanför tältet i den kroatiska sommarvärmen och drack öl och som bekant gillar tyska gubbar öl. Vi blev därför snabbt accepterade i den

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 12

sydeuropeiska campingkulturen. All ära åt Kroatiens kust. Det är osportsligt vackert och man vill bara sola och bada tills man ser ut som en av de där tyska gubbarna som när han råkar lyfta på ölmagen visar hur sjukt vit han var från början. Efter en vecka i det ack så sköna Kroatien var det dock dags att dra vidare. Detta av tre anledningar: 1. Kroatien är faktiskt så västerländskt att det är ganska ospännande i längden. 2. Från inledningen av denna text minns ni att vi siktade på Istanbul och vi hade då 140 mil på Balkans europavä-

898 mil körda (jag vet, vi körde inte ens 900) i 17 länder på 4 veckor till ett pris av totalt 10 000 studentvänliga kronor per skalle. gar kvar att köra. 3. Vår käre vän Markus hörde av sig och sa ”hej, jag kommer till Skopje i övermorgon, kom och hämta mig vettja!” Om man ska köra från Kroatien till Makedonien på två dygn finns det några alternativa vägar. Vi åkte via Monte Negros kust, som för övrigt är väldigt vacker, in i Albanien, genom Kosovo och sedan ner i Makedonien. Vad vi lärde oss av detta var bland annat att en europaväg i Monte Negro och Albanien

rymmer uppskattningsvis 4-5 åsnor i bredd. Dessutom är hastighetsbegränsningen ofta 100 km/h. Detta på vägar där man aldrig vet om det efter nästa kurva döljer sig en hönsgård på rymmen eller en farbror som åkte traktor för 10 sekunder sen men tappade sin hatt och nu springer bakom traktorn på väg att hämta den. Vi tog in på hotell America i staden Kukës i Albanien. Om jag någon gång skulle behöva gömma mig för allt och alla för att jag råkat göra något semiolagligt skulle jag antagligen ta in på detta hotell. Vilket nog de flesta gästerna på detta hotell hade gjort. Albanien och Kosovo är spännande och exotiskt. Det räckte dock snart för denna gång och efter en fin sträckkörning genom centrala Kosovo kom vi snart till Makedonien och Skopje där vi hämtade upp den femte hjälten, vi kan likna honom vid George i Fem-böckerna. Makedonien och Grekland avklarades relativt snabbt med vacker natur men ganska ospännande händelser och helt plötsligt hade vi nått vårt mål. Vi hade kört bil till ISTANBUL! Det händer ganska mycket saker i den staden. Hela tiden. Nere vid Bosporen fiskar lokalbefolkningen med harpun och skjuter luftgevär på ballonger och uppe på Grand Bazar blir tusentals turister lurade varje dag. Efter en festnatt när vi bland annat blivit lurade av en taxichaufför som vi till slut lurade tillbaka, tog vi en bakisdag á la Istanbul. Den började med ett besök hos den lokale barberaren och fortsatte sen på det Turkiska Badet. Vägen hem var spännande den

WWW.OSQLEDAREN.SE

2011-09-19 02:14

Sommar, sommar, sommar också. Tre timmars väntan i tullen på väg ut ur Turkiet inledde hemresan. Efter dryga tre veckor tillsammans med endast två cd-skivor varav den en är Tove Styrkes nya album lärde vi oss att hålla humöret uppe och blev okrönta kungar på tjugo frågor. Vägen hem gick via Bulgarien och sedan Rumänien. Svarta Havets kust är fantastisk den också. I södra Bulgarien är det mycket lokala turister och sedan kommer Sunny Beach. Men norr om det finns orörd och fantastisk natur som ledde till resans första vildcamping på Bulgariens motsvarighet till Cliffs of Dover. Mitt favoritland från resan ändå är Rumänien. Det är andra gången jag bilar genom landet och det är väldigt vackert och när lokalbefolkningen träffar turister blir de ofta till sig av glädje. När man kommer till ett hotell blir man direkt bundis med ägarna eftersom alla andra gäster är lokala affärsresenärer. Dessutom är Transsylvanien med sin kuperade terräng, sina pittoreska städer och Draculastämning väldigt mysigt. Detta kröns sedan med vägen Transfăgărășan (skriv detta plus »Top gear« på Youtube och du får insikt om vad jag talar om). Om vi gick ut hårt var det ingenting jämfört med avslutningen på resan. Vi började kl 08 från en stad i södra Rumänien och kom kl 12 dagen efter till Berlin. Denna körning blev dryga 1600 km på väldigt, väldigt varierande vägar. Efter två nätter i Berlin och någon slags översvämning som ledde till ett kollektiv hat mot Danmark var vi så hemma igen. Efter 898 körda mil (jag vet, vi körde inte ens 900) i 17 länder på 4 veckor till ett pris av totalt 10 000 studentvänliga kronor per skalle var vi sedan hemma igen. Denna, bästa resan vi alla gjort i våra liv har redan lett till planer på att nästa år runda Svarta Havet med bil. Så vad blir sensmoralen av detta? Jo, satsa på chans och kör.

Långt och utan GPS söderut. Då får man uppleva allt man inte trodde fanns i Europa.

fokus

Text: Henning Alesund [henning.alesund@osqledaren.se] Foto: Markus Forsberg [markus.forsberg@osqledaren.se]

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 13

2011-09-19 02:14

fokus

Sommar, sommar, sommar

Vykort från en sommarkurs i Berlin

berlin

Hej! soligt och vi är just klara med våra Här i Berlin är det ________ ________ på ______________________________. Beuth University of Applied Science Kursen var 5 hp kort _______, ___________men ________. Nu har vi klarat den rolig intressant ______________ tentan så ikväll ska vi _______! sista & enda fira cool billig Berlin är en _________ & ___________ stad, så glöm inte att ta med dig _________ cash när du åker hit.

Osqledaren, THS

Bern Nästa år går kursen troligen i __________, då får man lära sig ännu mer om framtidens medieteknik, så om du gillar _________, ost - sök! klockor & _____ tryck ___________

Drottning Kristinas v. 19

Varma hälsningar, Deltagarna på IEP 2011

sweden

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 14

100 44

Stockholm

WWW.OSQLEDAREN.SE

2011-09-19 02:14

Sommar, sommar, sommar

fokus

Popaganda När sommarlovet drar sin sista suck bjuder Stockholm till festivalen Popaganda. Platsen är Eriksdalsbadet, scenerna är två stycken och majoriteten av besökarna bär snedtrampade Converse. Man kan tycka att det inte blir en sedvanlig festival, med ljummen öl och smutsig camping i en storstad, men med en banduppsättning med Arcade Fire och Lykke Li placerar sig festivalen högt upp i årets festivalliga. Under fredagseftermiddagen är besökarskaran föga imponerande, det strålande vädret till trots . Me And My Army är ett av de första banden som går på scenen och levererar tyvärr inte en särskilt slående spelning. Andreas Kleerup gömmer sig bakom sina solglasögon och anstränger sig inte för att charma publiken. Betydligt charmigare blir det när Cults börjar spela. Cults som spelat sig in i såväl recensenterna som lyssnarnas hjärtan under bara det senaste halvåret. Nu bjuder de på lätta och dansanta melodier som gör sig perfekt som soundtracket till det förfeststadium som festivalen ännu befinner sig i. Från gladpop till en publik vars tårar rinner. Henrik Berggren, den forna frontmannen från Broder Daniel spelar bandets gamla hits akustiskt. Musiken är en rak kontrast mot när BD svartsynt härjade land och rike runt, men skaran av fans är ännu lika trogna och svartsminkade. Det Henrik gör är en skicklig nedmontering av en myt och

ett sound, det blir känslosamt och fint. Det råder ingen tvekan om att Arcade Fire är festivalens stora dragplåster. När mörkret har lagt sig börjar folk att strömma in över festivalområdet och det blir trångt såväl i öltältet som framför stora scenen. Förväntan ligger likt ett moln över hela området. Ingen blir heller besviken. Arcade Fire bjuder på en show utan dess like, de är en stor orkester som har så mycket mer än att vara många. De är otroligt samspelta och dynamiska och spelar allt från rock till att bjuda med publiken till allsång. Det finns ett otroligt engagemang och en kraft bakom varje ton de spelar, det är omöjligt att inte bli uppslukad. En perfekt avslutning på kvällen, egentligen på hela sommaren. Men det finns en andra och sista dag på festivalen. Idag är stämningen något lägre, festival innebär fest dygnet runt oavsett placering, något de flesta besökare tillämpat runt om på Stockholms klubbar under natten innan. Jj är en duo från Vallentuna och ett av Sveriges mest hajpade elektropopband just nu. De är salongsberusade och lite flummiga på scen, och känns mystiska, speciellt när gitarristen inte synliggör sig förrän halvvägs in i konserten. Det är svårt att inte dansa med till deras muntra pop. Lykke Li står som värdinna för festivalens avslut, en roll som hon axlar väl genom att spela både nya och gamla låtar som ”A little bit” i nya tappningar.

Publiken var mycket berörd under Henrik Berggrens spelning.

Lykke Li avslutade årets Popaganda.

Charmiga Cults.

Hon imponerar med sin självsäkerhet och sitt driv och ger festivalen ett värdigt avslut. När jag promenerar hem bland de urdruckna vintetror som ligger utanför festivalområdet, tänker jag att det är okej om hösten kommer nu. Popaganda och dess artister har fyllt mig med en energi som borde räcka fram till jul. Ingrid Kjellström [ingrid.kjellstrom@osqledaren.se]

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 15

2011-09-19 02:14

fokus

Sommar, sommar, sommar

Vad har du gjort med din sommar? För att få extra klarhet och statisktisk säkerhet i frågan har Osqledaren gjort stickprov på Osquars backe.

Amanda Akander, Bioteknik år 3

Jussi Svensson, Medieteknik år 3

Signe Björnholdt Böll, Farkostteknik år 4

»Jag åkte hem till Göteborg. Där jobbade jag i en barnklädesaffär, träffade gamla vänner, solade, badade – det vanliga liksom! Åkte iväg till Turkiet också. Det har varit en slapp sommar, men rolig och framförallt behövlig.«

»Jag har varit i Sydamerika i två månader,

»Jag har jobbat på Mekonomen och

Håkan Roos, Kemiteknik år 3

Daniel Arabzadeh, Maskinteknik år 4

»Jag har jobbat men även arbetat med

Kim Dahlgren Strååt, Industriell Ekologi år 4 »Jag har praktiserat på ett universitet i

Ting Andersson, Medieteknik år 3

Emil Fjällström, Elektroteknik år 3

»Jag har läst två sommarkurser! En dino-

»Jag har rest till Belgien. Gick en

musikaliska direktoriet för sektionen. Varit i Frankrike och hälsat på min syster har jag också hunnit med. Det har varit en jättebra sommar men lite mycket jobb. Har en ny hyra nu så har behövt jobba lite mer… men det är det värt.«

sauriekurs och en om engelsk litteratur, för att få CSN. Annars har jag hängt med kompisar och illustrerat en hel del. Har även hunnit gymma en massa! En rolig och fartfylld men ändå avslappnande sommar.«

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 16

mest i Bolivia. Gjorde lite allt möjligt där och träffade nya människor. Jag försökte även bestiga ett berg på 6000m.«

Kalifornien. Forskat om metyleringar på DNA. Rest västkusten, kört Highway One tillsammans med en kompis som också gjorde praktik. En lärorik och rolig sommar har det varit. Jag har till och med surfat!«

dödsmarsch som var 100 km lång och man hade 24 timmar på sig – jag gick på 22:07! Har även jobbat en del, på ett företag som heter Leine och Linde. Det har varit en intressant sommar.«

rymdbolaget. Har varit en vecka i Göteborg. Det har varit mycket jobb i sommar helt enkelt.«

»Jag har varit hos mina föräldrar i Troll-

hättan. Träffat gamla kompisar, familjen och lillebrorsan. Har även jobbat lite, på MAX hamburgare i Trollhättan. En överraskande grym sommar och härlig måste jag säga!«

Alexandra Agdelius, Civilingenjör och lärare år 4 »Jag har jobbat hela sommaren inom

äldrevården. Hemtjänst, äldreboende och nattpatrull. Det har varit en jobbig sommar, då jag har jobbat 80 timmar per vecka.«

Text: Lidija Murselovic [lidija.murselovic@osqledaren.se] Foto: Moa Bergsmark [moa.bergsmark@osqledaren.se]

2011-09-19 02:14

OL Gör

Näringslivet Oj vad fort tiden går. Snart står man i där stadshuset och skakar hand med rektorn samtidigt som man tar emot sitt välförtjänta examensbevis. Då är det slut, skolan är över och det är dags för jobb. Men hur får man tag på det där jobbet? Och ja, vad vill jag jobba med? Under studietiden kommer massor med tillfällen då du som student ges chansen att utforska näringslivet och förhoppningsvis hitta dina drömmars mål! Men hur funkar egentligen alla dessa näringslivsevent? Osqledaren dyker djupare för att ta reda på hur du får mer ut av en arbetsmarknadsdag än ett fullt pennfodral!

OL_1112_1.indd 17

2011-09-19 02:14

OL GÖR

näringslivet

Om du mitt i rampljuset vill visa prov på vad du kan prestera, då är case rätt plats för dig:

att ni kommit på en lösning till uppgiften. Lösningen ska sedan presenteras inför en jury som ni på några minuter ska övertyga att just er lösning är det bästa.

körd. Det är en svår process som de flesta studenter på KTH inte undervisas i, så ta de tillfällen som ges för att öva upp din caselösningsförmåga.

många rekryteringsprocesser innehåller en del som är casebaserad. Där får du som rekryt en uppgift som du ska lösa samtidigt som du förklarar och motiverar varje steg för rekryteraren. I sådana lägen är det lätt att bli stressad, dels av tidspressen men även av att du helst inte vill begå några misstag, för börjar du resonera fel och inte hittar tillbaka - då är du nog

Något som många av dessa tävlingar har gemensamt är fina priser. Företagen som håller i uppgiften vill gärna visa sig från sin bästa sida och vill därför ha fina priser som representerar dem väl. Så börja redan nu skrapa ihop casetävlingslag och anmäl dig till höstens tävlingar!

Casetävlingar En casetävling är ett event där man utifrån givna kriterier tävlar om vem som kan leverera bäst lösning. Du tävlar oftast i lag och ni försöker lösa en verklighetsbaserad uppgift inom den satta tidsramen. Att vara med på en casetävling är det perfekta sättet att så väl träna på att lösa uppgifter som presentera dem under press. För tror inte att det svåra är över bara för

Är du intresserad av populärföreläsningar? Tycker du om gratismat? Om ja, då är lunchföreläsning grejen för dig: Lunchföreläsningar En lunchföreläsning är chansen för ett företag att bjuda dig på en bit mat och samtidigt prata om något som de brinner för. De kan vara allt ifrån ny teknik till en spännande berättelse om hur det är att jobba på företaget. Målet är att få dig som åhörare till att gilla föreläsaren och indirekt företaget som står bakom eventet. Det dyker upp lunchföreläsningar lite nu och då, så se till att håll dig framme för en anmälan. Ett tips är att vara där i god tid för maten kan ta slut fort, bon appétit!

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 18

WWW.OSQLEDAREN.SE

2011-09-19 02:14

näringslivet

ol gör

De näringslivsevent där du får möjlighet att möta flest företag på en och samma gång är utan tvekan arbetsmarknadsdagarna. Så om du är en person med tajt schema som vill sköta sina näringslivskontakter på ett effektivt sätt då bör du gå på: Arbetsmarknadsdagar hos THS centralt heter det Armada, på Chalmers säger de Charm och på Datasektionen kallas det D-dagen, men alla är de samma – en mässa. På mässan får företag chansen att visa upp sig och sina anställda i en monter. Du som besökare kan gå runt och spana in de olika företagen, intergrera med företagsrepresentater och ställa frågor om X-jobb, företagskultur eller annat som du undrar över. Inga frågor är för dumma att ställas, men försök ta chansen att komma lite närmare företagen än vad du kan göra genom att läsa på hemsidan. ”Hur kommer det sig att du jobbar här?” är en bra isbrytare och annars fungerar alltid ”Men hur skulle jag som läser -fyll i din utbildning- passa in hos er?”. Visa intresse och ställ följdfrågor och se till att ta ett visitkort för att få den ack så viktiga personliga kontakten inför en eventuell uppföljning. Ibland står det många rekryterare i montern, de kan svara på allmänna frågor om företag eller om vad som krävs för att jobba där. Vill du dyka djupare i teknikska frågor så be om att få tala med en tekniker. I bästa fall hittar du en person som har läst samma sak som dig och gjort en variant på din framtida resa. Då har du chans att fråga mer konkret vilken kompetens som är behövs för att arbeta på företaget, om de har intressanta X-jobb eller roliga firmafester. Under den största mässan, Armada, kommer 150 företag att ställa ut. Gör dig själv en tjänst och lägg upp en plan inför ditt besök. Även om du inte söker X-jobb

Om din ambition är att jobba på ett företag med dresscode kan det vara bra att tänka över sin klädsel. Så som Barney i HIMYM hade sagt: Suit up!

På mässor finns det oftast gott om give aways men ett visitkort räcker troligen längre än en penna...

är det mycket värt att prata med företagsrepresentanterna, i sämsta fall inser du vad du inte vill jobba med. Kolla efter dina favoritföretag och släng in ett och annat wildcard också. Och har du tur kommer

just det där drömjobbet att slinka med bland alla give aways! Sara Gabrielsson

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 19

2011-09-19 02:14

ol på campus

ol på campus: what’s up? hp-veckan Tentapub 1

26/9 - 29/9, Nymble Uppsjö av företagsevent med THS Näringslivs huvudsamarbetspartner HP www.thsnaringsliv.se

22/10, Nymble + de flesta sektionspubar En av terminens grymmaste fester!

26 29

2021222324252627282930 12345678910111213141516171819202122232425262728293031 123 september

oktober

Finance day

Octo-beer-fest

21/9, 12.30-17.00, Singsing Kårföreningen KTH Finanssällskapets arbetsmarknadsdag www.financeday.se

1/10 - 2/10, 13.00-01.00, Nymble THS egen oktoberfest

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 20

31, 1 Kick-off day 31/10, Nymble Armadas avsparksevent

Enova 1/11, Reaktorhallen Casetävling www.armada.nu

WWW.OSQLEDAREN.SE

2011-09-19 02:14

ol på campus

Armada 15/11 - 16/11, 10-00-16.00, Nymble/KTHB THS centralts arbetsmarknadsdagar www.armada.nu

15 16

Sångartävlan 3/12, Nymble THS:s sektioners egen melodifestival

456789101112131415161718192021222324252627282930 123456789101112131415161718192021 november

december

17 Sen kväll med Armada

Tentapub 2

10/11, Nymble Talk show med välkända företag www.armada.nu

17/12, Nymble + de flesta sektionspubar Den andra av terminens grymmaste fester!

Anordnar ni ett event som man bara inte får missa? Då borde det så klart stå med i OL:s kalender! Maila: osqledaren [at] ths.kth.se OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 21

2011-09-19 02:14

OL_1112_1.indd 22

2011-09-19 02:14

OL_1112_1.indd 23

2011-09-19 02:14

idolbild Lena Edvardsson Osqledaren nr 1, 11/12

ol på campus

THS1001, Mottagningen 2011

Söndagen innan uppropet välkomnas nOllan under högtidliga former i Stadshuset av såväl KTH:s rektor som THS ordförande och mottagningssamordnare som av sina respektive mottagningar. Efteråt samlas alla i Nymble för en trevlig grillkväll!

et första man som ny student på KTH möts av är mottagningen. Syftet med mottagningen är att de nyantagna ska känna sig välkomna, snabbt komma in i universitetsvärlden, lära känna sina nya klasskompisar och studenter i högre årskurser. Här kommer en snabb crash course för er som behöver fräscha upp ämnet!

Planeringen av mottagningen påbörjas redan i början av vårterminen, och sen fortsätter man fram till de sista veckorna på sommaruppehållet då man ägnar sig åt detaljplanering och föreberedelser inför att n0llan kommer. När de nyantagna kommer till Stadshuset dagen innan uppropet så har hundratals faddrar redan varit i plugget i runt en vecka för att finslipa det sista.

Mottagningen är helt frivillig och kallas alltid för mottagning och inte nollning just för att understryka skillnaden mellan de aktiviteter som anordnas av THS och den n0llning som t.ex. gymnasieelever ibland utsätter varann för. Termen n0llan används dock flitigt under mottagningen och syftar till att de nya studenterna inte tagit några högskolepoäng än alternativt att de ännu inte är inskrivna på KTH och således alltså inte börjat i ettan än.

alla programsektioner på KTH har en mottagning. Det finns 20 sektioner men Fria sektionen och Doktorandsektionen har av förklarliga skäl ingen mottagning och dessutom har ett några sektioner mottagning i par. Det ger totalt 16 mottagningar. Även THS International ordnar en mycket uppskattad mottagning för inkommande utbytesstudenter samt internationella master studenter.

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 24

Dessa 17 mottagningar består av runt 1000 idellt engagerade studenter och har i år tagit emot över 3 500 nyantagna! [Paus för applåder] Mottagningen ser olika ut på olika sektioner, men de två första veckorna har alla, förutom en introduktionskurs i matematik, mottagningsaktiviteter hela dagarna (och ibland nätterna) långa. Efter dessa två veckorna är det inskrivning och sen börjar skolan på riktigt. Mottagningen pågår därefter i allt från 2 dagar till 2 månader till beroende på vilket program man går. det viktigaste att nämna om mottagningen är ändå hur rolig och givande den är och vilken fantastisk gemenskap den skapar. Utan mottagningen är det nog många med mig som inte hade uppskattat sin första tid här lika mycket och därför inte längre gått kvar, så vad bra att den finns! Text: Sara Gabrielsson Foto: Niclas Fuglesang Geuken

2011-09-19 02:15

ol på campus

OL frågade de som troligen sett mest av flest mottagningar vilken mottagning de är mest sugna på efter sitt respektive år som arvoderade.

Frida lundin Studiesocialt ansvarig/ mottagningsansvarig 2008

Oj...vilken svår fråga! IsH:s mottagning har jag ju redan upplevt från alla möjliga håll (och fantastiskt roligt var det), så jag skulle definitivt leta mig in till campus för en andra mottagning. Jag är lite svag för Magistratet på CL, så det får nog bli mitt val.

»Om du skulle börja igen på KTH & då delta i en NY mottagning - vilken skulle du välja?«

Monica Fagraeus Lundström Mottagningsansvarig 2010

Jag skulle gärna testa I:s mottagning som jag aldrig hunnit vara med i, varken som fadder eller n0llan, trots att det är mitt program. Jag älskade min egen mottagning men tror att det vore roligt att prova på en mottagning som har hela baletten med traditioner och sånt som vi då inte hade så mycket av eftersom det var OPEN:s andra mottagning någonsin.

Ellinor Grape Mottagningsansvarig 2009

Flygs! De har ett Föseri med mycket humor och självdistans, Plahn är jättesöta och så brukar det vara bra drag i T-centralen under mottagningen.

Johanna Jarl Mottagningssamordnare 2011

07 Erika Ornstein Studiesocialt ansvarig 2007

Jag skulle välja Datas mottagning. Dels för att jag gillar cerise väldigt mycket men även för att de har en kul blandning av finfest, »fulfest«, labyrinter, snygga mustascher och andra tokigheter. Och hur kul vore det inte att få ett »godmorgon n0llan«brev första dagen man ska till skolan?!

Men det är ju omöjligt att välja, alla verkar jätteroliga! Jag skulle få börja 15 gånger till för jag skulle vilja vara med i alla mottagningar. Jag skulle gärna vara media-n0llan igen, för det var nog det roligaste jag gjort någonsin, men om jag måste välja någon av de andra skulle jag nog välja någon som jag sett så lite av som möjligt, typ någon av ortssektionerna.

Expertpanelen OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 25

2011-09-19 02:15

ol på campus

nolle-

NOLLE-

färg

symbol

dans

sång

Goda

har de »onda« dessa attribut? extra

Onda

skägg

mustasch

solglas

team

m cl o d a t in b mit w s media

e k f ish ist i

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 26

WWW.OSQLEDAREN.SE

2011-09-19 02:15

ögo

ol på campus

ol presenterar:

Mottagningsmatrisen

ibut?

olglas

har de »GODA« dessa attribut? ögon

ovve

frack

endast tröjor

slutligen, Hur har ni det med dessa saker? schmeck

mantlar/

smäller

antal engagerade?

kåpor

det?

S: <30

M: 30-60

L: >60

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 27

2011-09-19 02:15

ol på campus

Alla älskar Lena

ånga KTH-studenter tar nog säkerheten för givet. För detta kan vi tacka Lena Edvardsson, säkerhetschefen bakom dagens välfungerande regelverk. I inte mindre än 25 år har Lena hållit koll på KTH:s gator, hus och, inte minst, teknologer. För OL berättar hon sin historia; en resa från att kallas ”Lena-nej nej” till att bli vald till kårens hedersmedlem. Lena trivs bra på jobbet – även om det inte alls var det hon från början tänkt sig. Utbildad till kemist tillbringade hon sin tidiga karriär i det förlovade landet- USA. ”USA är inte som Sverige”, berättar Lena, ”allt är privatägt”. Någon allemansrätt är det inte tal om. Lena beskriver sig själv som en riktig naturmänniska och efter sju år blev naturlängtan för stor . ”Jag bestämde mig för att flytta hem till Sverige igen och klappa korna” säger Lena med ett skratt.

na tid inte lika utbrett, och Lena arbetade bland annat med radioaktiva ämnen och med bensen, ett cancerframkallande ämne. Att dagligen handskas med starka kemikalier rimmade dock inte så bra med det stundande familjelivet med giftemål och tilltänkta barn. Efter ett års vidareutbildning till skyddsingenjör och två barnafödslar började Lena ett vikariat på KTH. Vikariatet ändrades till en tjänst, och befattningen ändrades från enbart arbetsmiljöfrågor till att till allt större del involvera eleverna och dess säkerhet. I slutet av 90-talet fick Lena ansvar för väktarna och lärde sig hur dåtidens

» ..lärde sig hur dåtidens festverksamhet fungerade – eller rättare sagt inte fungerade « festverksamhet fungerade – eller rättare sagt inte fungerade. Fester fanns det, liksom idag, men på den tiden fanns inget utskänkningstillstånd, ingen uttalat festansvarig och inga begränsningar på hur många som vistades i lokalen. Lena bestämde sig för att ordna saken.

» Jag bestämde mig för att flytta hem till Sverige igen och klappa korna « Väl hemma i Sverige igen började Lena jobba på KI som kemist. Användandet av skyddsutrustning var på den-

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 28

THS mottagningssamordnare, Johanna Jarl, har jobbat tätt ihop med Lena under året.

WWW.OSQLEDAREN.SE

2011-09-19 02:15

Hon satte upp regler för vad man skulle göra och vad man inte fick göra. Få lydde dessa, och Lena fick bokstavligt talat jaga rätt på studenter som äventyrade sin och andras säkerhet. Under KTH finns kulvertar.”Händig teknolog”, som Lena kallar dem, hade lyckats få tag i nycklar som möjliggjorde för dem att spring runt i dessa underjordiska gångar. Nere i kulvertar ordnades sedan fester med släckt belysning, tända värmeljus och de få ”exit”-skyltar som fanns övertäckta. Och man tog gärna med sig n0llan ner hit bland ventilationssystem, elkablar och datakablage. Det hände att Lena blev uppringd av väktare på nätterna om att ”nu är de i kulvertarna igen” varpå hon lämnade hemmet för att jaga teknologer i dessa underjordiska gångar. Ingen ville ändra festernas ”traditioner” och under denna tid myntades Lenas öknamn: ”Lena- nej nej”.

Vändpunkten blev diskoteksbranden i Göteborg. En överfylld festlokal fick ödesdigra konsekvenser, och plötsligt förstod alla vad det var Lena hade ”tjatat om” och började lyssna på henne. ”De förstod att jag inte ville ha vissa förbud för att jag tyckte att det var kul, utan för att jag bryr mig om deras säkerhet” berättar Lena. Efter det rullade det på. Lena byggde upp ett regelverk kring hur evenemang ordnas på KTH så att inte säkerheten äventyras. Till alla fester lämnas en festanmälningsblankett in med en beskrivning av festen och en uttalad festansvarig som gått fest- och brandutbildning. Det ligger på dennes ansvar att se till att rätt antal vistas i lokalen, att ingen är för berusad etc. Alla fester besöks också av en väktare. Då jag frågar Lena om hur hennes nollvision ser ut ger hon mig ett

finurligt leende och säger att hon tycker att vi är alldeles bra nu som vi är. Fester måste vi ju få ha, det behöver unga.

» Ingen ville ändra festernas ”traditioner” och under denna tid myntades Lenas öknamn: ”Lena- nej nej” « Allt är som det ska så länge vi håller oss inom ramarna och tar hans om varandra och om lokalerna. De gånger något går lite på tok får Lena ofta skamsna samtal från någon teknolog dagen efter som ”vill berätta vad som hänt innan du får höra det på annan väg”. Det känns

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 29

2011-09-19 02:15

bra att ha elevernas förtroende på detta vis, berättar Lena. De allra flesta av er har sett Lena; hon informerar varje år för nollan om säkerheten. Bara i höst har hon gett runt 25 presentationer. Bara det mest grundläggande hinns med då; det finns väktare, det finns ett larmnummer man kan ringa dygnet runt och om brandlarmet går ska man gå ut.

» ”rätt hus brann”. Nä, skämt å sido [...] Hade det varit Kemihuset som brann hade det varit en helt annan sak « undan med en utskällning.

Alla nolleuppdrag måste idag godkännas. Ibland tar dock nollan ut svängarna lite extra ändå – Lena minns den gången då två nollan fick i uppdrag att ta ett roligt foto och hittade en polisbil som de pallade upp bakaxeln på (med största säkerhet inträffade detta, gissar vi, då poliserna var iväg och köpte sina munkar), så att poliserna inte kunde köra iväg. Lyckligtvis var de inte under utryckning, och eleverna klarade sig

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 30

I våras brann som vi alla minns Arkitekturs lokaler. Då jag frågar Lena om denna händelse säger hon att hennes roll i detta var främst att ge ritningar och annan information till räddningstjänsten. Hon säger att ”rätt hus brann”. Nä, skämt å sido, var det ur räddningstjänstens perspektiv tur i oturen, för där finns ingen brandfarlig vara (bara lite miniatyroperahus i papp

och sådant). Hade det varit Kemihuset som brann hade det varit en helt annan sak. En annan sak vi alla minns är bombhotet mot KTH våren 2010 mitt i tentaveckan. Lyckligtvis hände inget, men Lena satt hela söndagen med polisens ledningsgrupp och därefter jobbade hon hela natten med att ta fram ritningar, tentasalsinformation och andra saken som kunde hjälpa polisen att fördela sina insatser. ”Det är inte direkt ett nio till fem jobb” berättar Lena, studenter ringer ofta henne på kvällar och nätter. Sömnen störs visserligen, men Lena är ändå glad att vara den elever känner att de vill och kan vända sig till. Ofta är det mindre saker det rör sig om, som att de att de inte har giltiga passerkort till att komma in i lokaler eller inte har kopia på sin festanmälan. I första hand ska de egentligen ringa KTH:s larmnummer

WWW.OSQLEDAREN.SE

2011-09-19 02:15

ol på campus

som har beredskap, men Lena berättar att de ofta ringer henne istället eftersom de vet att hon svarar. ”Jag har väl skämt bort dem lite”, konstaterar hon. På Nyheter24 har det i dagarna skrivits flera artiklar som menar på att KTH är en lössläppt skola där elever har sex i skolans lokaler och sover över efter fester. Detta är saker som har hänt, men som enligt Lena är ovanligt. Hon menar på att reportern som skrivit dessa artiklar i första hand är ute efter att skapa rubriker – Lena har två gånger erbjudit honom en riktig intervju med henne. Men dessa har han avböjt. Lena har många spännande historier. Hon delar med sig av en preskriberad. För några år sedan var det en elev som sov över på Bergs efter en fest. Samma kväll hände det sig att det blev inbrott på Bergs - någon hade slagit

sönder en dörr för att ta sig in. När polisen kom dit hittade de den sovande studenten som de antog var tjuven. Polisen tog sig en titt på den sovande studenten, såg det bleka ansiktet och böjde sig ner för att med en kyss på de röda skälvande läpparna väcka den sovande KTH-studenten som. Vänta det där är ju Törnrosa! Sorry, fel story. Jag menar, KTH studenten blev medsläpad till en mer obekväm sovplats i häktet innan det hela klarades upp. Nu i våras utsågs Lena på enhälligt beslut till hedersmedlem av kåren. Tillsammans med det tidigare hedersdiplomet från polisen skapar det en yrkesstolthet som hon verkligen förtjänar. Allra roligast med dessa år tycker Lena det är att ha vunnit elevernas förtroende. Idag frågar teknologer om lov i förväg och accepterar om man får ett nej. För om man får ett nej av kvinnan

fakta Diskoteksbranden:

Natten till den 30 oktober 1998 utbröt en brand i en lokal vid Backaplan på Hisingen i Göteborg, där ett diskotek hade arrangerats. 375 ungdomar i åldern 12–25 år befann sig i lokalen, som var godkänd för 150 personer av räddningstjänsten. 63 personer omkom och omkring 200 skadades.

Bombhotet:

I mars 2010 förekom ett bombhot riktat mot KTH på ett forum på internet. Hotet var falskt men innan detta var säkerställt vidtog man säkerhetsåtgärder. En 33-årig man greps efter ett drygt dygn misstänkt för grovt olaga hot.

branden på arkitektur:

Den 4:e maj 2011 härjade en brand i arkitektturskolans aula. Branden släcktes samma dag men aulan samt intillliggande lokaler totalförstördes.

KTHs larmnummer: 08–790 77 00 som tidigare kallades ”Lena nej nej” så är det okej. Det är nämligen inte för att hon vill göra skäl för sitt öknamn utan för att hon bryr oss om oss. Så att vi utan onödiga risker kan fortsätta att ha ett levande studentliv. Text: Erica Edfelt [erica.edfelt@osqledaren.se] Foto, på Lena: Alexander Busnyuk [alexander.busnyuk@osqledaren.se] Foto, övriga: Niklas Fuglesang Geuken [niklas.fuglesanggeuken@osqledaren.se]

utmärkelser Lena Edvardsson Säkerhetschef, kth THS hedersmedlem Polisens hedersdiplom

mottagningen i siffror 2451 nOllan 16 mottagningar >1000 mottagare

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 31

2011-09-19 02:15

ol på campus

Kårens kväll featuring Petter P

etter är en artist i framkant – han har livestreamat en konsert, samlat in pengar till svältkatastrofen på Afrikas Horn och nyligen lanserat en app. Samtidigt kommer han till KTH och Nymble för att spela under ”Kårens Kväll” under mottagningsveckorna. Osqledaren träffade Peter för att prata om vad han gjort om han var en ingenjör, hur man får människor att engagera sig och hur man som artist kan använda sig av sociala medier.

checkat på scen. Själv behöver han inte soundchecka – sommaren har varit intensiv av spelningar och riggandet går på rutin. Han ser fram emot kvällens spelning och har goda erfarenheter av att spela för studenter. Dessutom var stämningen hög bland de studenter han mötte utanför kårhuset. - Der brukar vara bra gig. Studenterna är glada, roliga och har ofta haft en tenta så att de är på bra humör. Dessutom brukar spelningarna vara schysst uppstyrda.

Petter har precis kommit in i Nymble och hans band har just sound-

På frågan om Petter har några fördomar mot KTH-studenter, han är trots

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 32

allt uppvuxen på Södermalm och har en pappa som är arkitekt, svarar han nej. Hans egna erfarenheter av studentlivet är två terminers studerande av konsthistoria i Uppsala. - Jag levde inte studentlivet, det var inte min grej. Ett besök på en nation räckte för min del. Vad hade du jobbat med om det inte var med musik? - Det gick bra när jag pluggade konsthistoria jag var en av de fem bästa i klassen. Tidigare hade jag aldrig varit bra i skolan. Jag tror att jag lyckades på universitetet på grund av min uppväxt

WWW.OSQLEDAREN.SE

2011-09-19 02:15

i en konstnärlig familj med arkitekturföräldrar. Jag vet inte vad det hade lett till, men jag hade kanske fortsatt på den linjen.

» Jag har respekt för KTH för jag vet att folk här har bra idéer och kommer att ta oss vidare och kanske komma på lösningarna till klimatförändringarna « Om du var en ingenjör, vad skulle du då vilja uppfinna? Då skulle jag vilja komma på - uppfinningar som var direkt hjälpsamma för världen. Klimatförändringar, något som gör att människan kan fortsätta leva utan att förstöra världen. Jag har respekt för KTH för jag vet att folk här har bra idéer och kommer att ta oss vidare och kanske komma på lösningarna till klimatförändringarna. Jag har en bild av Sverige där vi har bra forskare och lösningar. Ett drömyrke som jag har är att vara läkare - tänk att komma på den unika lösningen till prostatacancer. Veckan innan har Petter dragit igång en insamling till Afrikas Horn. För att öka uppmärksamheten kring svältkatastrofen bjöd han in andra artister till att specialskriva och spela in en låt under en livesändning i radiokanalen P3. - Vi hade bara en vecka att sätta ihop låten ”Ringar på vattnet”, det gick bra och över förväntningarna. Det är ett bevis på att göra något kreativt för ett bra ändamål. Vad det genererade under själva dagen i form av pengar från sms när vi sände live i radio vet jag inte. Jag

hoppas på att det får folk att dra igång sina egna race. Hur får man folk att engagera sig? - Flödet ligger inte i att sälja en låt, utan i att folk får en kontakt med mig genom det jag gjorde. Folk blev insatta i vårt race att få klart låten och hur det skulle gå med den. Förhoppningsvis gör det så att andra startar en egen insamling på jobbet eller i skolan, vilket jag vet hände både innan och efter vår grej. Jag har hört om fritidsgårdar som utmanade varandra, personalen avsatte en timlön. Det är bra och visar på att folk har empati, vilket är viktigt speciellt när vi lever i en så globaliserad värld med så många människor och mycket resurser som förbrukas. Ändå är det inte jämställt i världen, vi i Europa har det ännu bra.

kåren i siffror 20 sektioner >30 kårför(gr)eningar >10 000 medlemmar

Brukar du skänka mycket pengar själv? - Det handlar inte bara pengar utan om att man gör saker. Jag drog in en miljon via twitter genom att hetsa näringslivstoppar, som har mycket ansvar och tjänar väldigt bra. Många vill göra bra saker men vet inte hur de ska göra. De känner sig mer inspirerade genom sociala medier när de blir påflugna. Offentliga personer i Sverige har jäkligt stor möjlighet att påverka, mer än vad de gör. Svenska offentligheter kan göra det mer. Petter är en artist som använder sig av sociala medier i stor utsträckning. Han har livestreamat en av sina konserter, twittrar flitigt och har nyss lanserat en app. Genom appen kan fansen följa all Petters digitala aktivitet, men innehåller även en mixer där man kan mixa om beats, sång och andra pålägg från några av hans låtar. Har de sociala medierna hjälpt dig

petter alexis askergren i siffror 9 plattor 15 år i branschen 8 500 träffar på youtube

OL_1112_1.indd 33

2011-09-19 02:15

ol på campus

som artist? - Jag skulle ljuga om jag skulle säga att det inte har hjälpt mig. Jag har upplevt olika tidsepoker - när skivor sålde mycket, till när skivbranschen inte genererade något alls till nu när den börjar dra in pengar igen. I och med de olika tidsepokerna ändras marknadsföringen och man måste tränga igenom den. Sociala medier är en allemansrätt och alla kan använda sig av dem. Har man en bra vinkel kan man tränga igenom vad som helst, kolla bara på de youtubeklipp som banat iväg. Vad tror du om musikbranschen i framtiden? - Jag tror att branschen kommer att försvinna och det kommer handla mycket mer om tjänsten. Det kommer inte finnas så många hårddiskar, utan vi kommer jobba mycket mer med streamingtjänster. I början av året fick Petter diagnosen ADHD. Det var en pusselbit som föll på plats – han hade sedan barnsben insett att han inte var som alla andra. Speciellt under skolåren, då han ofta kände sig ”dum och akademiskt underlägsen”. På en av sina senaste singlar, ”Krafter”, handlar om hur det är att vara ett bokstavsbarn. Hur har ditt liv ändrats sen du fick diagnosen ADHD? - Jag kände inte att jag fått en diagnos och att jag behövde hjälp, utan har tidigare rett ut hur jag ska arbeta. Jag jobbar på ett annorlunda sätt, går upp tidigt på morgonen, gör långa listor och lägger mina kläder som brandmannakläder varje kväll till exempel. Jag visste redan innan att jag var annorlunda och har hittat mitt sätt att klara mig i vardagen. Jag har svårt att ta instruktioner, klarar bara av att ta in 70 % och har alltid undrat vad det har berott på. Nu har jag fått bevis på att jag inte

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 34

» Jag har hela tiden levt i ett akademiskt komplex av att jag är lite dum, trots att jag vet att jag är en smart snubbe « är korkad och gjort ett IQ test. Jag har hela tiden levt i ett akademiskt komplex av att jag är lite dum, trots att jag vet att jag är en smart snubbe. Skolan måste acceptera och uppmärksamma det faktum att alla är olika mycket mer, speciellt i de yngre åldrarna. Alla som

är 13 år är inte 13 år i huvudet, vissa studenter behöver rätt verktyg för att lära sig på andra sätt genom andra metoder. Om vi bryter ner det skulle vi säkert märka att många studenter har problem. Men man ska inte se det som några problem, utan som en superförmåga. Jag är till exempel väldigt snabb på sådant som andra inte är bra på. Det tog mig 24 år att ringa in vad jag var bra på - att skriva texter. För att vara artist har Petter många bollar i luften. Han är en aktiv liveartist, har ställt upp i TV-programmet ”Så mycket bättre”, driver en klubb och är dessutom en småbarnspappa. Hur hinner du med allt? - Allt jag gör ligger i olika perio-

WWW.OSQLEDAREN.SE

2011-09-19 02:15

ol på campus

och skriver musik efter vart jag befinner mig i livet. Om jag skulle skriva om hur jag hade det för tio år sedan skulle det bli patetisk och folk skulle se igenom mig. Jag kommer skriva texter och rappa så länge jag känner att jag har något att säga och kommer aldrig att göra det bara för att göra det. Jag är tvungen att ta min musik vidare, det blir tråkigt annars.

» Om du kommer in på den här skolan är du lyckligt lottad, du fick välja själv. «

der - jag gör inte det ena så mycket när jag kör det andra, som klubbgrejen. När jag var yngre jobbade jag som diskare och städare och var rädd för att världen skulle explodera, därför handlade mina skivor om det just då. Nu handlar mina skivor om det vuxna livet, hur man håller balansen. Jag har gett mig fan på att lyckas med att fixa allt nu. Det är tufft, men alla jobbar mycket, det hör till det vuxna livet och ansvaret. Vissa väljer att jobba mer och vissa mindre, jag gör det mer men jag brukar säga att det är ett lyxproblem. Vi är mycket lyckligt lottade och gnäller ofta över lyxproblem. Vilken är din största bragd? Det tror jag är musikbiten. - Jag provade massa bollsporter som

yngre, men tröttnade eftersom jag ville bli världsstjärna redan efter första träningen. Jag avslutade aldrig några projekt och blev ofta irriterad. Nu jobbar jag med musikbiten fullt ut. Varje gång jag går och lägger mig så tänker jag på vad jag ska göra imorgon för att lyckas bättre. Jag gör musiken för att jag tycker att det är sjukt kul, även om det är ett jobb. Jag känner så mycket människor i så många olika sektorer att jag hade kunnat få ett bättre jobb, men jag vaknar ännu varje dag och känner att jag har kul. Hur hittar du inspiration till att släppa nya hits år efter år? - Det som gör mig relevant som artist är att jag har något att berätta

Jag förklarar för Petter att det som student ibland är svårt att hålla motivationen uppe, och frågar om han har några allmänna tips för att lyckas med det. - När jag hamnade på Komvux tog jag studielån första gången. Jag tänkte att pengarna inte var mina och fokuserade på att klara mig igenom studierna för att kunna betala tillbaka dem senare. Man måste vara smart och stor, det tar kanske 10 år i gruvan för att ta sig igenom studierna och under tiden måste man se målet i horisonten. Om du kommer in på den här skolan är du lyckligt lottad, du fick välja själv. Du kanske inte är intresserad av det du läser just nu, men mer eller mindre så har du valt det själv och du kommer att gilla det i framtiden. Annars kan du dra ut och diska eller jobba på dagis och känna efter hur det kan vara annars. Ingrid Kjellström [ingrid.kjellstrom@osqledaren.se]

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 35

2011-09-19 02:15

ol på campus

På väg med Osquar, Brinell och Drottning Kristina OSQUARS BACKE, BRINELLVÄGEN OCH DROTTNING KRISTINAS VÄG. Kanske har du någon gång funderat över varifrån dessa gatunamn kommer? Varifrån kommer namnet Osquar och vem var Brinell? Eller så har dina tankar varit upptagna av annat under dina promenader mellan föreläsningssalarna på campus. I vilket fall som helst, här kommer historisk kuriosa om våra väl trampade transportsträckor. Brinellvägen fick sitt namn 1965 efter småländska metallexperten Johan August Brinell (1849-1925). Han är mest känd för sitt ”Brinellprov”, vilket är en metod att mäta metallers hårdhet med hjälp av en kula och där mätskalan också fått namnet Brinellhårdhet. Brinells forskning om stål och dess strukturförändringar lade en betydande grund för metallografin. Brinell var under många år ledamot av såväl vetenskapsakademien som ingenjörsakademien. Under senare delen av sitt liv arbetade han bland annat med materialprovningsanstalten vid KTH.

Hur många mil har inte en KTH-student traskat på dessa gator på väg mot examen?

Osquars backe och Osquldas väg är gatunamn som tillkom på förslag från KTH. Osquar har sedan tidigt 1900-tal använts som benämning för teknologer vid KTH och fick sin backe namngiven efter sig 1965. Historien berättar att namnet uppkom som en hyllning till Oscar II (kung av Sverige 1872-1907) för att han hade stöttat teknologerna i studierelaterade frågor och hjälpt till att grunda THS. Osqulda föreslås 1943 som benämning för kvinnlig

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 36

teknolog vid KTH och vägen fick sitt namn efter henne 1990. Antalet studerande kvinnor hade vid denna tid ökat stadigt sedan utbildningen 1921 blev tillgänglig för kvinnor i samband med att allmän rösträtt infördes. Under 1960-talet uppkommer även Osquarulda som gemensamt namn för såväl kvinnlig som manlig teknolog. Anders Lindstedt (18541939) från Sundborn i Dalarna var professor i matematik och teoretisk mekanik vid KTH. Han förärades med ett gatunamn på campus 1941. Han var dessutom både rektor och styrelsemedlem under många år med en stor drivkraft att utveckla och förbättra den högre tekniska utbildningen. Hans engagemang ledde bland annat till ett riksdagsbeslut 1911 om medel till fler lärare per student och för nya och bättre utrustade högskolebyggnader, det vill säga byggnaderna på Valhallavägen (KTH låg innan dess på Drottninggatan). Drottning Kristina (1626-1689) blev drottning redan vid sex års ålder efter att hennes far kung Gustaf II Adolf stupat i Lützen.

WWW.OSQLEDAREN.SE

2011-09-19 02:15

HAR GRANNEN BYTT LÖSENORD IGEN?

comviq.se

Efter förmyndaråren regerade hon flitigt ett antal år innan hon abdikerade och istället hängav sig åt sin katolska tro och intresset för konst och vetenskap. Varför hon fått en gata på campus namngiven efter sig är inte känt men olika vägsträckor i området har hetat så sedan 1827. Valhallavägen byggdes och namngavs 1885 och är med sina 3,5 km innerstans längsta gata. Paradgatorna i Paris inspirerade stadsplaneraren Albert Lindhagen till sin stadsplan för Stockholm 1866 (vilken även omfattar bland annat Sveavägen, Strandvägen och Ringvägen). Namnet tillhör, liksom Odengatan, kategorin nordiska gudaläran där Valhall var Odens boning i Asgård dit män som stupat i krig kunde komma. Här dog och återuppstod de om vartannat när de krigade mot jättarna dagtid och festade på grisen Särimner under kvällarna. Drottningar, metallurger och asagudar i all ära, samtidigt är det väl inte mer än rätt att Sveriges största tekniska universitet också har en gata med ett namn som innehåller ordet teknik. Att andra delen i gatunamnet Teknikringen anspelar på gatans form är en vanlig uppfattning. Huruvida detta är den bästa beskrivningen av gatans verkliga form kan vara något att fundera över. Anna Klöfver [anna.klofver@osqledaren.se] Källor: Althin, Torsten. KTH 1912-1962, Kungl. Tekniska Högskolan, 1970. Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per-Anders. Stockholms gatunamn, Stockholmia Förlag, 2005.

MOBILT BREDBAND UTAN ABONNEMANG ELLER BINDNING Du surfar en dag för 29 kr, en vecka för 89 kr eller en månad för bara 219 kr. När du inte använder det kostar det inte ett smack.

Startpaket 199 kr. Modemet är operatörslåst. Modemhastighet upp till 6 Mbit/s. Dag (1 GB), Vecka (3 GB), Månad (5 GB), Månad Plus, 269 kr, (20 GB). För mer info se comviq.se. Comviq marknadsförs av Tele2.

OL_1112_1.indd 37

2011-09-19 02:15

kultur

Bokrecension

Vad jag pratar om när jag pratar om löpning av Haruki Murakami Förlag: Norstedts Jag medger att jag till en början hade svårt att greppa hur jag skulle läsa detta verk; som antologi med noveller eller essäer, som loggbok – oklart? Murakami, en av vår tids mest lästa författare, har gjort sig ett namn genom svulstiga romaner där han balanserar mellan saga, kultur och mytologi, mellan storstadsmystik, naturromantik och postmodern personlighetsanalys under ett säreget metafysiskt skimmer. Så släpper han en bok om något så alldagligt och oromantiskt som löpträning. Men att på grund av föreliggande ämnesval avfärda boken som ointressant vore såklart ett klumpigt beslut liksom bristande förtroende för Murakami som författare. Hur som helst kan vi konstatera att ämnet knappast kunde vara mer passande för tillfället. En kort sagt ”vältimad” release, i alla fall i ett Sverige där löpning blivit nya surdegen, där fjäderlätta joggingskor tagit sig en oväntad plats i det fina gaturummet, där alla pratar stegteknik och terräng – hipsterbrats som modealkisar och bloggokrater, ja nästan alla ”coola kolavänner”. Med rätt självdistans, och i alla fall inom stockholmska ramar, blir nerdigheten utspridd, accepterad och för många nästintill ett kategoriskt imperativ. I rätt tid och Murakamis text kan ses som en frisk fläkt där konstnären i fråga slipper ur sin förväntat dunkla vrå, får balansera sina inre spöken med simpel och fysiologiskt förklarlig utmattning. Det är stundvis befriande men blir en aning utdraget och platt i längden, kanske som att bli blasé på scenografin längs vägen på ett av alla de 27 maratonlopp Murakami tagit sin igenom. Men vad vet jag? Möjligen är Murakamis avsikt att för en gångs skull få kliva ut ur fiktionen och bjuda på ett mer personligt porträtt av den annars så skygge mannen bakom moderna klassiker som Norwegian Wood och Kafka på stranden. Men låt mig påstå att någon som har berättelsen i sig har svårt att lyckas helt med den bedriften. Och glad för det är jag (memoaren/biografin är den träligaste av genrer).

» En kort sagt ”vältimad” release, i alla fall i ett Sverige där löpning blivit nya surdegen «

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 38

Hur man än väljer att läsa denna tunna bok; som instruktion till självdisciplin, loggbok för en fanatiker eller iakttagelser från en resande och löpande individs ambitiösa satsningar, så är det till syvende och sist berättandet per se som håller mig kvar. Murakamis välavvägda formuleringar och miljö- och tankebeskrivningar leder mig framåt, genom utveckling, klimax, andnöd, utbränning, mognad och återvändsgränd. Vad utöver fysisk uthållighet går att tänja till bristningen med tillräcklig beslutsamhet och handlingskraft? Personliga särdrag, hjärnkapacitet, motorisk förmåga, psyke av en annan sort? Ja, den löpandes blodomlopp blir en primus motor och stimuli till tänkandet och ett språng tillbaks till grunderna i Murakamis berättande och fiktiva värld. Vad jag talar om.. är tämligen intressant, men att förvänta sig en vanlig Murakamiroman kan likställas med besvikelse. Jag springer gärna, hårt och ofta, älskar känslan av tömda batterier och golvad andhämtning vid spurtens sista backkrön, men är det något jag lovar min far (förutom att aldrig åka Vasaloppet), så är det att heller aldrig springa en maraton. Men man vet ju aldrig. Av: Christian Rydberg-Åkesson [christian.rydberg@osqledaren.se]

Om du vill läsa mer av den japanske författaren tipsar vi här om ytterligare två läsvärda böcker av Haruki Murakami: • Norwegian Wood

Murakamis genombrottsroman som till hans förtret gjorde honom till en stor stjärna i sitt hemland. Se även jämförelsen mellan boken och filmatiseringen av den samma på nästa sida. Är liksom många av Murakamis romaner en surrealistisk och invecklad historia. Murakami har inspirerats av ett fotografi av författaren Franz Kafka och därav titeln.

• Kafka på stranden

WWW.OSQLEDAREN.SE

2011-09-19 02:15

kultur

Film vs. bokjämförelse

Repris av Norwegian Wood Filmbolag: Triart Förlag: Norstedts Roman blir till spelfilm. Som så ofta. Efter lång väntan och övertalan. Regissören Tran Anh Hung berättar i DN (18/3 2011) om hur han redan på nittiotalet skrev till Haruki Murakami för att förklara sin kärlek till stjärnförfattarens genombrottsroman Norwegian Wood (1987) och om hur gärna han ville ta sig an att omvandla berättelsen till rörliga bilder. Tystnad. Tio år senare och efter ett internationellt genombrott gjorde han ett nytt försök och fick ett kortfattat svar: Ok, kom hit så får vi se. Divalater från en av världens mest lästa författare eller bara misstankar om uppgiftens svårighet? Bådadera är på sätt och vis befogade yttranden. Det är minst fem år sedan jag läste Norwegian Wood. Och som ofta är det svårt att efter så lång tid specificera vad man egentligen tyckte så mycket om. Jag kan inte påstå att jag minns boken i detalj, men stämningen lever kvar tillräckligt tydligt för att jag, uppmärksammad om den sedan i våras aktuella filmatiseringen, skulle bli omåttligt nyfiken. När jag sedan sett filmen kändes en kommentar oundviklig. Inte minst med tanke på årets Japanfokus. Sorg och förluster. Ett folk som påstås vara berett på och vant vid katastrofer. På att bita ihop och leva vidare. Ett återkommande och såklart världsomspännande tema, men med lokala tillvägagångssätt? För visst är det något fascinerande med Japan – igenkänning iklädd en främmande kostym. Vardag och myt. Inte minst i Norwegian Wood – 60-tal, Beatles, studentuppror. En fasad med västerländska attribut, men en grund rotad i uråldriga seder. Det är inte lätt att sätta fingret på vad man fastnar för i berättelsen, men jag antar att det är just det fina gränssnittet mellan likheter och milsvida kontraster, där populärkulturell hysteri omfamnas

» För om man t.ex. inte kan italienska så går det ju ändå att avgöra när uttal och attonation är krystad och ansträngd. I en japansk dialog är detsamma svårare «

OL_1112_1.indd 39

av ett större allvar, av en andlig stillhet. Bortom staden en otillgänglig natur. Det gulliga rosa mot det storslagna lugnet. Allvar och disciplin, nöjeskultur och svårmod. Den lakoniska uttrycksfullheten som jag tror jag uppfattade på samma sätt både i text och på en film av TRAN ANH HUNG bioduken. baserad på romanen av HARUKI MURAKAMI musik av JONNY GREENWOOD ledmotiv THE BEATLES Unge Watanabe söker sin identitet bland kvinnor och själsliga spörsmål. Förhållandet till vännen Kizuki som valt att inte leva liksom till dennes efterlevande flickvän Naoko. Förståelse och frustration. Så långt går film och bok hand i hand. Sen är det faktiskt svårt att avgöra nivån på skådespelet då både språk och uttryck är så olikt de germanska och latinska. För om man exempelvis inte kan italienska så går det ju ändå att avgöra när uttal och attonation är krystad och ansträngd. I en japansk dialog är detsamma svårare. Man får helt enkelt lita på autenticiteten? Det överdrivna i vissa scener skär sig kanske mot våra sparsmakade regler och bilden av den japanska prydheten får sig en törn, men koderna är svårtolkade. För visst, högteknologiskt, välstående och på många vis västerländskt, så är Japan ändå väldigt exotiskt. Trots det förstår man kärnan. Samma frågor, annat uttal, i dessa dagar än mer centrala. Alla tankar till de drabbade. Jag är hänförd och tror på deras kraft till återhämtning. Alla gånger. Bara halvåret efter jordbävningarna är tecknen på det redan tydliga. Haruki Murakamis verk kommer fortsätta att tjäna som en viktig länk, mellan, genom och ovan våra kulturer. triart presenterar

Av: Christian Rydberg-Åkesson [christian.rydberg@osqledaren.se]

2011-09-19 02:15

i backspegeln

I backspegeln med professor Arne Kaijser

rdet ”studentrevolt” leder tanken till våren 1968 då studenter i Paris revolterade mot regeringens planer på universitetsreformer. Under flera veckor rasade våldsamma gatustrider i Paris mellan studenter och poliser. Därtill gick fackföreningarna ut i generalstrejk med följden att landet nästan förlamades. Även i Stockholm ägde en studentrevolt rum samma vår i protest mot ett förslag till en universitetsreform, den s.k. UKAS-reformen. Vänsterstudenter i Stockholm ockuperade sitt eget kårhus på Holländargatan. Den dåvarande utbildningsministern, Olof Palme, kom till kårhuset för att diskutera reformen med de långhåriga och skäggiga studenterna, men det blev inte mycket till dialog. Bara ett stenkast från kårhuset hade det ägt rum en annan studentrevolt 67 år tidigare. Den genomfördes av prydliga unga män i kostym och fluga, och de använde vare sig banderoller, talkörer eller ockupationer. Men deras revolt var nog så dramatisk ändå. De var teknologer, och KTH låg vid denna tid på Drottninggatan 95, nära Observatoriekullen. Teknologerna tog strid om det förhatliga s.k. ”pliktsystemet”. Det innebar att all undervisning på KTH var obligatorisk, och att den som uteblev från en föreläsning, övning eller labora-

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 40

Teknologer i en övningssal på KTH kring sekelskiftet 1900. Längst till höger på bilden syns Otto Linton, som började på KTH 1897, och som senare blev professor i brobyggnad på KTH.

tion fick böta med 1 krona, vilket var ett betydande belopp vid den tiden. Varje undervisningstillfälle inleddes med ett upprop och alla som var frånvarande skrevs upp. En gång i månaden sattes det upp långa listor med namnen på alla dem som var tvungna att betala böter. Pliktsystemet hade införts redan 1851 då skolan fortfarande hette Teknologiska Institutet och var belägen på Mäster Samuelsgatan, nära nuvarande Åhléns. Och det hade bibehållits även när Institutet blev en Teknisk högskola och flyttade upp till Drottninggatan.

Den teknolog som var sjuk och kunde uppvisa sjukintyg slapp att betala sina böter. Det blev fler och fler sådana sjukintyg kring sekelskiftet och rektor beslöt hösten 1901 att skicka ut KTHs vaktmästare för att förhöra sig hos inackoderingsfruar om de sjukanmälda studenterna verkligen var sjuka. Det var droppen som fick bägaren att rinna över. Teknologerna organiserade sig och bildade en studentkår, och den nya kåren skrev en skrivelse till KTHs styrelse och krävde att pliktsystemet skulle

WWW.OSQLEDAREN.SE

2011-09-19 02:15

i backspegeln

Tre teknologer tillsammans med major Gönhagen och hans dotter och hushållerska. Teknologerna var inackorderade hos Grönhagen. Linton står längst till höger. Att han inte hade studentmössa utan hög hatt beror troligen på att han inte hade avlagt studentexamen.

avskaffas. Men rektor och kollegiet gav inte med sig och avslog studenternas begäran. Då beslöt kåren att vända sig till regeringen vilket innebar en väldig utmaning mot skolans ledning. Regeringen utredde frågan noga och år 1904 kom en kunglig förordning som avskaffade pliktsystemet. Vilken triumf för den nya studentkåren! Studentkåren fick nu en stark ställning bland teknologerna. År 1930 lät kåren bygga det nuvarande kårhuset, en av funktionalismens mest berömda byggnader. Och en byggnad som mig veterligen aldrig ockuperats av några studenter. En av de drivande teknologerna i samband med protesten mot plikttvånget var Sten Velander som sedermera blev professor i elteknik vid KTH. Han skrev i en tillbakablick 50 år senare att ”vi hade den uppfattningen att studierna vid universiteten voro långt friare och

att fria studier skulle ge bättre och grundligare resultat än det skolmässiga tvång som härskade på Teknis”. Men även om pliktssystemet upphävdes så förändrades knappast det ”skolmässiga tvånget” i någon högre grad. Jag började själv på Lunds Tekniska Högskola (som var en blåkopia av KTH) studentrevoltåret 1968. Jag läste sociologi på universitetet vid sidan av, och kontrasten mellan mina studiekamrater på universitetet, som ofta ifrågasatte sina lärare, och på LTH, som tyst skrev av vad läraren skrev på tavlan, var skriande. Och när jag kom som lärare till KTH i början av 1990-talet blev jag bedrövad av att se att den ”skolmässiga” passiviteten hos teknologerna till stor del levde kvar. Men nästan precis 100 år efter studentrevolten på KTH inleddes något av en pedagogisk revolution på KTH.

Denna gång inte med arga studenter utan engagerade lärare som drivande krafter. Den innebar att det s.k. Learning Lab inrättades som en spjutspets i det pedagogiska förändringsarbetet. ”Aktivt lärande” blev honnörsord, och nästan alla KTHs lärare har fått pedagogisk utbildning. Sakta men säkert håller en mer än 150 årig auktoritär pedagogisk tradition att äntligen överges. Jag tror att revoltörerna från år 1901 ler belåtet i sin himmel. Arne Kaijser Professor i teknikhistoria, KTH PS. Den här artikeln bygger på sociologen Boel Berners bok Sakernas tillstånd. Kön, klass, teknisk expertis (1996) som ger en intressant analys av hur utbildningen vid KTH vuxit fram. Läs den!

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 41

2011-09-19 02:15

infobahnreklambyra.se

Världen behöver rent vatten Hos oss får du arbeta med mer än teknik. På ITT Water & Wastewater bidrar du till rent vatten för människor över hela världen. ITT Water & Wastewater erbjuder integrerade lösningar och tekniskt avancerade pumpar för vatten, avloppsvatten och dränering. Vi har även utrustning för biologisk rening, filtrering och desinficering av vatten. I vår organisation ingår starka varumärken som Flygt, Sanitaire, Leopold och Wedeco. Alla är kända för produktutveckling, tekniska innovationer och inte minst våra medarbetares samlade kunskap och engagemang. Kalla det gärna för vattenburen arbetsglädje. Vill du bli vår 6001:e medarbetare? Huvudkontoret för ITT Water & Wastewater finns i Sundbyberg utanför Stockholm. Vi är 6 000 anställda, och är verksamma i 140 länder med 49 egna säljbolag. ITT Water & Wastewater ingår i den börsnoterade koncernen ITT som är specialiserad på avancerade tekniska lösningar och produkter för en rad olika verksamheter. Läs mer på: www.ittwww.se

OL_1112_1.indd 42

2011-09-19 02:15

ordförandekolumnen

Just an ordinary day

ag tittar upp från datorn efter att ha avverkat morgonens mail, 34 till antalet, och blickar ut över ledningsgruppsrummet på plan 2 i Nymble denna gråa tisdag. Kontoret ekar tomt då alla andra springer på diverse möten om hur KTH kan bli bättre på jämställdhet och pedagogik, hur företagen på ARMADA kan bli mer intressanta för KTH:s studenter, eller hur sektionerna på bästa sätt når ut med sitt budskap till sina medlemmar. Allt detta för att göra din studietid på KTH till den bästa. Just när man hoppas få en lugn stund för att skriva denna krönika ringer telefonen – Lina Glans, ordförande SSCO. Hon vill berätta om deras planer för att bli en bättre organisation rent finansiellt sett. Intressant tänker jag och vidarebefordrar henne till bättre vetande. Detta ser ut att bli som en helt vanlig dag – det vill säga en dag då allt kan hända...

chefen lägger på trycksaker varje år. Stenkoll!

Till höger om mig sitter Sara (THS vice ordförande) med femtioelva Excelark på skärmen – budget, telefonabonnemang, fakturaunderlag. För mig ser det ut som en enda röra, men för Sara är allt självklart. Väck henne klockan tre på natten och hon kan svara på frågan hur mycket pengar kommunikations-

”Lunch!” hör jag någon ropa och jag funderar på hur jag ska avsluta den här krönikan och kan ju inte annat göra än att ge min företrädare en liten pik nu när jag har chansen. I förra numret av Osqledaren (#6 2010/11, s. 31) skrev Ordförande emeritus Ivan Milles att ”jag ska dra upp nästa ordförande

De dagar då kontoret är fullt sitter det tre Johan här. Båda cheferna för utbildningsinflytande heter just så (och jag förstås). Det kan bli lite otydligt ibland vem som har besök eller vem som ska svara på tilltal. Men allt ont för ju något gott med sig. KTH utrycker nämligen ofta en längtan att endast prata med en student om allt och nu har de åtminstone bara ett namn att lägga på minnet. Medan den ena Johan sitter på ett möte någonstans på KTH sitter den andre Johan framför mig och förbereder sig inför att förklara för KTH varför vi inte gillar det nya förslaget till läsårsindelning. Tentor efter jul, inget påsklov och en veckas kortare Mottagning – det är väl bra? Åtminstone får vi en ”CSN- anpassad” utbildning. Nej, USCH! Heja Johan!

i klocktornet vid borggården och köra hela Lejonkungengrejen”. Ganska bra cliffhanger att avsluta året med och för er som undrar – jag blev aldrig upplyft till tonerna av Elton Johns gamla dänga ”Circle of Life”, vi gick inte ens upp till klocktornet. Men ja’ ä inte bitter för det för nu ska jag snart ut i Nymble och hälsa på er studenter! Och föresten. Hej Ettan! Och välkomna tillbaka alla andra.

johan persson Ordförande THS

OSQLEDAREN NR 1 11/12

OL_1112_1.indd 43

2011-09-19 02:15

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

Vi ser till att du kan förflytta dig snabbare.

35 meter under marken närmare bestämt!

VI FINNS DÄR DU MINST ANAR DET. Där det byggs tunnlar finns ofta Sandvik. Koncernen har de verktyg och maskiner som behövs för att snabbt och effektivt ta sig igenom de hårdaste berg. Det kan gälla tunnlar för vattenkraft i USA, vägtunnlar i Kina eller järnvägstunnlar i Schweiz. Du hittar också resultatet av vårt kunnande i mobiltelefoner, i flygplan, på havets botten och på många andra ställen. Men även om inte du tänker på var Sandvik finns, så gör kunderna det. För våra produkter ökar både deras produktivitet och lönsamhet. Gå in på www.sandvik.se. Där finns mer än du anar!

OL_1112_1.indd 44

2011-09-19 02:15