OL 11/12 #4

OSQLEDAREN # 4 2011/2012

DAGS ATT TA PLATS?

INTERNATIONELLT SIKTE I MAKTENS KORRIDORER NATTKLUBB NYMBLE SUSTAINABLE STUDENTS OL GÖR: TEENAGE ENGINEERING ÅRETS LÄRARE

LUNCHMÖTEN OM UTLANDSSTUDIER Under våren 2012 hålls lunchmöten om utlandsstudier via kth. Lär dig mer om vilka möjligheter som finns och lyssna på tidigare utbytesstudenter som pratar om sina erfarenheter. Du får dessutom en lunchkupong!

Onsdag 21 mars - allmän information och eu Onsdag 18 april - allmän information och Norden/Baltikum Onsdag 16 maj - allmän information och Nordamerika

För mer information och anmälan: www.kth.se/lunch-utomlands

vI LEDER UTvECKLINGEN Av

HÅLLBAR TEKNIK föR

PUMPNING, RENING

OCH CIRKULATION Av

vATTEN.

ITT har blivit Xylem.

Med 12 000 medarbetare i mer än 150 länder har vi resurserna som krävs för att hitta innovativa lösningar för världens vattenförsörjning. Men det är bara i nära samarbete med våra kunder vi kan lyckas. Tillsammans kan vi lösa allt som har med pumpning, rening och cirkulation att göra.

Xylem är ett nytt namn för dig, men våra produkter är välkända och ledande inom sina områden – Flygt, Leopold, Sanitaire, Wedeco, Lowara och Godwin. Vill du veta mer om Xylem, gå till xyleminc.com eller facebook.com/xylem.jobb

Vad engagerar dig?

D

et är viktigt att engagera sig under sin studietid - hur många gånger har man inte hört det under tiden på KTH? Det börjar redan första dagen och under de flesta mottagningar matas man som nyantagen student med visa ord från de äldre om hur viktigt och givande det är att engagera sig. Det fortsätter med folk från sektionen som med breda leenden vittnar om att deras tid som [insert valfri förtroendepost] varit den bästa i deras liv. Till och med näringslivet verkar vara med på konspirationen och proklamerar glatt att »vi söker inte bara studenterna med högst betyg, ett cv fullspäckat med extrauppdrag - det är också grejer det«.

Kommer jag då presentera en annorlunda ståndpunkt? Nej, för det är förbaskat kul! Ta chansen. Men tänk på att inte fokusera på vad andra (varken kompisar, föräldrar eller potentiella arbetsgivare) tycker när du funderar på i vilken av alla organisationer just du passar in. som tur är hjälper dessutom Osqledaren dig att hitta rätt! I detta nummer har vår (mycket engagerade) redaktion besökt föreningar och projekt som sysslar med allt ifrån hållbarhet till internationell karriär. Vi har pratat med Årets lärare om varför det är så viktigt med studenter som är engagerade i sin utbildning. Mina kollegor Johan & Johan som under detta läsår verkligen engagerat sig i allas utbildning, ger en nulägesrapport från sin vardag som lär engagera de flesta, oavsett åsikt i den aktuella frågan. Så skynda fram till sidan XX där du hittar den kanske viktigaste texten i detta nummer!

Till sist skulle jag vilja uppmana alla som går i ansökningstankar - vare sig det gäller jobb eller förtroendeuppdrag - att göra slag i saken. Man ångrar sällan något man gjort, allt oftare sånt man inte gjorde!

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE

Sara Gabrielsson GRAFISK FORM OCH LAYOUT

Sara Gabrielsson TRYCK

Edita PAPPER

Inlaga, Amber Graphic 90g Omslag, MultiArt Gloss 200g ANNONS

Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter KONTAKT

08/070 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se POSTADRESS

Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm OM OSQLEDAREN

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut 6 gånger per år med en upplaga på ca. 17 000 exemplar och är helt annonsfinansierad.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom THS och KTH. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.

BIDRAG

Vill du vara med i Osqledarens redaktion?

Maila osqledaren@ths.kth.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

MANUSSTOPP FÖR OL #5 ÄR DEN 7E MARS

OMSLAG

OSQLEDAREN # 4 2011/2012

Sara Gabrielsson dags att ta plats?

SARA GABRIELSSON Chefredaktör 11/12

internationellt sikte i maktens korridorer nattklubb nymble sustainable students ol gör: teenage engineering årets lärare

MEDVERKANDE I DETTA NUMMER

FRÅN VÄNSTER

Anna Klöfver, Axel Hammarbäck, Christian Rydberg Åkesson, Henning Alesund, Katja Rantala, Kim Dahlgren Strååt, Matilda KabaLiljeberg DESSUTOM

David Goldea, Erica Edfeldt, Göran Manneberg, Johan Avlfors, Johan Kvastad, Johan Persson, Kalle Eriksson, Robin Norström, Sara Edin

INNEHÅLL OL # 4

22

12

36 40 08 10 12 16 21

34

LÅT DEN RÄTTE KOMMA IN Matilda förklarar varför hon slutat gå på föreläsningar

2011 - VAD HÄNDE? OL sammanfattar året som gick

TEENAGE ENGINEERING På jakt efter den ultimata arbetsgivaren

TOPP 3: RÅN OL ger exempel på innovativa sätt fixa kosing på för den som inte orkar vänta på examen

I MAKTENS KORRIDORER THS Utbildning - med rätt att påverka!

22 25 28 34 36

28

FÖRELÄSNINGSHJÄLTEN Intervju med årets lärare Fredrik Lundell

SUSTAINABLE STUDENTS Using their knowledge for a greater cause

INTERNATIONELLT SIKTE Vi utreder alternativen för dig med internationella drömmar

NÄSTA: TEKNISKA HÖGSKOLAN Har du koll på din tunnelbanestation?

MINGEL OL spanade in premiären av Nattklubb Nymble

TREVLIG LÄSNING!

Ans senastök den

15 mars

Vi söker traineer

med siktet inställt på samhällsplanering, ekonomi eller projektledning.

Förutom relevant utbildning och ett intresse för våra frågor så vill vi att du har förmågan att se helheter, är lyhörd och – vågar tänka vidare!

Läs mer på NR www.trafikverket.se/trainee 6 OSQLEDAREN 4 11/12

WWW.OSQLEDAREN.SE

SVAR När det gäller att få vätskor att svalna så fort som möjligt är alltid största möjliga temperaturskillnader att föredra, både när det gäller avsvalning med strålning (tekoppens yttersida) och avdunstning (te-ytan mot luft) och värmeutjämning mot tekopp (tekoppens insida).

Att hälla upp teet i en keramik-kopp gör att det svalnar av ordentligt. Om snabb avsvalning önskas kan man hälla från kopp 1 till kopp 2 efter en liten stund och sedan när inmundigandet närmar sig avsluta med önskvärd mängd mjölk. Hur kallt vill du ha det egentligen?

Experimentellt kommer man med fem ganska tjocka keramik-koppar ner till 28 °C från kokhett bara genom successiv överhällning. Måste dock varna för att experimentet genomfördes med icke standardiserade tekoppar. Sedan vill man väl kanske läsa morgontidningen också… /Göran FRÅGA Jag undrar hur mycket energi eller hur stark laser behöver man för att kunna projicera en klassisk smiley » :D » på månen från jorden så att vi kan se det tydligt från jorden, om vi antar att det är helt mörkt på himlen och det är fullmåne.

Alternativt andra rörliga bilder, kanske eventuellt reklam? /Daniel Zheng

SVAR Avståndet till månen är i genomsnitt 400 Mm (Megameter).

Varför vill du projicera när det är fullmåne. Nymåne skulle ju vara mycket lättare. Men OK. Fullmånen ger en belysning av ca 0,3 lux på jorden dvs dess ljusstyrka (flöde per rymdvinkel) är 50000 TCd. Flöden som går ut från den (Lambertyta????) behöver då vara 150 Plumen (Petalumen).

Detta måste du slå med säg en faktor fyra.

Jag har då antagit att din smiley behöver täcka större delen av den synliga månytan. Om vi säger att månen har en diffus reflektans på 0,5 (storleksordning rätt i alla fall) så behövs 0,3 Elumen (Exalumen, det är kul att få använda exotiska prefix).

Detta behöver din laser leverera. Omräknat i effekt vid grönt blir det ungefär en Petawatt. Den lasern är inte en del av en hållbar utveckling. Det kan jag säga direkt i alla fall.

Men har man en miljon kärnkraftverk till sitt förfogande är det ju ett tänkbart alternativ.

Om nymåne vore ett alternativ (syns ju dessutom bra på kvällen) kan det tänkas räcka med ngt tiotusental kärnkraftverk.

Sedan ska ju laser byggas. … och hålla för påfrestningarna… /Göran FRÅGA Jag och min pojkvän bor på tredje våningen i ett betonghus och har under senaste tiden haft ett problem som vi inte riktigt lyckas komma fram till en gemensam lösning på. Vid änden av vår väg ligger det två dagis, vilket innebär att det under morgnarna passerar många barn på trottoaren nedanför vårt fönster. Då vi alltid sover med fönstret på glänt så hör vi ofta barnskrik inne i sovrummet strax innan vi går upp för att äta frukost. Frågan är om de hör oss när vi har sex.

Man kan uppskatta att barnen passerar ca 30 meter från vårt fönster och att vår säng är placerad två meter innanför fönstret. Fönstret öppnas inåt, vanligtvis med en glipa på ca 6 cm. Det bör också tilläggas att vi har tunga sammetsgardiner (fördragna)

FOTO MARCUS BLOM

FRÅGA Jag har länge funderat på en sak. Jag dricker ofta te med mjölk i. Svalnar det snabbare om jag häller i den kalla mjölken med omedelbart än om jag väntar tills precis när jag ska dricka det?

Skillnaden mellan rumsluften och teet är ju större under en längre tid om jag väntar med mjölken men å andra sidan kanske man måste ta hänsyn till att koppen kanske värms upp mer då.

Vore toppen om du hade ett svar på denna fråga som jag ägnat många morgnar att fundera över. /Erika

Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. I OL svarar Göran på dina frågor om stor och smått. Har du en fråga till Göran? Mejla den till osqledaren@ths.kth.se!

med den luddiga sidan inåt, och den blanka utåt. Hör vi då barnen (vilka hörs väldigt bra) bättre än vad de hör oss när vi »startar dagen«? Angående ljudnivå och tonhöjd så råder det varierade uppfattningar. /Apfelsannus SVAR Om inte geometrin (på huset och omgivningarna) är väldigt speciell kommer samma styrka på ljudkällorna att ge samma ljudintensitetsnivå vid åhörarna. Det som kan skilja åt är ljudtapeten runtomkring som förmodligen är betydligt starkare för barnen än den är runt er. Tror vidare att den dag barnen hör er och inser vad de hör kommer ni att märka detta eftersom de då kommer att vara helt tysta i några sekunder och därefter explodera i skratt och skrik.

Har detta inte inträffat har de inte hört.

Ryktesvägen har jag hört att duschar är bättre ljudisolerade. Är ni måna om barnens moral, kanske ni kan få en idé av detta. /Göran

OSQLEDAREN NR 4 11/12

7

Krönika:

LÅT DEN RÄTTE KOMMA IN

I KLASSRUMMET J

ag minns när min pappa skulle lära mig köra bil. Min pappa kommer från Etiopien men har bott här betydligt längre än jag och det är inte ofta han pratar på sitt eget modersmål. Det inträffar när han svär, talar med familjen på varmare breddgrader och, tydligen, när han lär mig att köra bil. Olyckligtvis sammanfaller det etiopiska ordet för ”Sluta! Det räcker!” med det svenska för ”Full fart i motsatt riktning!”.

Ordet är ”backa” på båda språken. Detta ledde till en hettad ordväxling när jag tyckte jag följt instruktioner under press och skrik mycket väl, medan pappa stod för ståndpunkten att jag ”BACKAT NER I DIKET”!

Kränkt kravlade jag mig ur bilen och drog mig upp genom snåret i diket. Slutsats? Att försöka lära ut under stress och press kan leda till att utvecklingen går bakåt. Dessutom måste läraren förstå vilken nivå studenten ligger på och anpassa lärarstil -och språk!

J

ag vet inte om jag kan kalla min far för en lärare men varför inte. Vi slänger honom till högen och plockar fram några andra. Möt min tekniklärare från högstadiet. En pensionerad militär som var van vid att bli lydd. Inte konstigt alltså att han började slänga klossar omkring sig för att få uppmärksamhet. Som pedagogisk stra-

» Som pedagogisk strategi lämnade den en del att önska.

Som syndabock för bristande teknikkunskaper fungerar han dock fortfarande... « 8

OSQLEDAREN NR 4 11/12

tegi lämnade den en del att önska. Som syndabock för bristande teknikkunskaper fungerar han dock fortfarande.

M

in spanskalärare i högstadiet var helt insnöad. Detta var en kvinna som kunde nio språk och höll på att lära sig thailändska. Utan TV i sitt hem kunde vi elever tänka oss hur hon satt, om hon nu någonsin satt stilla, och planerade ut nya sätt att dränka oss i verb och glosor och följa upp detta med oförutsedda prov. Hon var hård men rättvis och förväntade sig inte mer av sina elever än vad hon gjorde av sig själv.

Det vill säga stordåd. Aldrig har jag lärt mig så mycket på kort tid. La mejor manera de aprender no es necesario divertida.

H

är på KTH minns jag en väldigt uppskattad lärare som skrev av sitt manus och på perfekta 45 minuter fyllt alla tavlor och kommit till sin poäng med jämn och fin handstil. Hans stolta, raka rygg riktades rakt mot oss under hela lektionerna. Ingen ställde frågor för det fanns ingen anledning - allt skulle förklaras när det var dags. Det var inte ovanligt att lektionerna avslutades med applåder. Jag slutade gå på dem lektionerna.

J

ag har slutat gå på en hel del lektioner på KTH. Inte är jag ensam om det direkt men jag tror att jag har en högre quit rate än de flesta. Läraren kan vara för långsam, för snabb, för konstig eller bara störa mig.

Istället har jag sökt mig till min allra bästa vän - extentor. Min alldeles bästa vän hjälper och stödjer mig fram längst den långa vägen till kunskap. Men jag har märkt att min vän sällan höjer blicken från vägen vi vandra, och frågar jag vart vi är på väg får jag aldrig något vettigt svar. Ibland sätter

Av: Matilda Kaba-Liljeberg jag armbågen i sidan på mina kompisar Wikipedia och Google.

De brukar hjälpa mig in på sidor där folk har samma problem och, förhoppningsvis, lösningar. Det tar tid, men jag kan fylla mitt kunskapspussel.

Ibland fylls jag av en ”plötsligt händer det” – lycka då jag klickar på helt rätt länk och hamnar på en hemsida där föreläsningar i ämnet gås igenom av en kunnig lärare. För att summera: Ibland letar jag runt på internet länge i sökandet efter kunskap utan föreläsning. Jag kan då ha turen att hitta en lärare. Detta gör mig lycklig. Slutsats?

En bra lärare är oslagbart. Helst borde de få undervisa alla i hela världen.

D

et är svårt att vara en bra lärare. Jag vet det för att jag inte var det åt klass 8Bs ”utmanade” engelskagrupp. Instängda i ett mörkt rum gick det hela snabbt från Glee till Flugornas Herre. För att behålla mina tio stökiga elevers uppmärksamhet tog jag till fler och fel fula knep tills jag en dag insåg att jag blivit den absolut störigaste i rummet, skolan, om inte världen.

D

et är svårt att veta vad som gör en lärare bra. Genom tiderna har man stött på fler lärare än vad Don Juan haft kvinnor. Alla har haft sin stil och lämnat efter sig minnen, kunskap och avtryck.

Tänk tillbaka! Vad var det som gjorde den där läraren dötrist och långtråkig eller alldeles… alldeles underbar!

WWW.OSQLEDAREN.SE

OSQLEDAREN NR 4 11/12

9

2011

Ännu ett år har passerat och fort gick det. Men vad hände egentligen kring KTH under 2011? Här har ni en liten sammanfattning där OL har saxat och klippt från de största rubrikerna: LENA EDVARDSSON NU HEDERSMEDLEM Vid kårfullmäktigesammanträdet den 27e april väljs Lena Edvardsson, KTHs säkerhetschef, till THS sjunde hedersmedlem för sitt stora engagemang för studenternas säkerhet och möjlighet att anordna fester.

EEEEEVA, EEEEEEVA - DU FÅR GUBBARNA ATT LEEEVA 2011 är ett Quarnevalsår & 1500 byggare på 100 bidrag invaderar Valhallavägen under en solig vecka i maj och den 14e rullar Quarnevalen iväg full av kreativitet och ingenjörskonst.

STARKA BESKED THS har >10 000 medlemmar och ökar trots kårobligatoriets avskaffande sin omsättning!

LEVANDE KÅRHUS Plan 3 i Nymble renoveras & bidrar till att huset blir än mer levenade. Med maxad restaurang och café, fullsatta ytor såväl dagtid för plugg som kvällstid för event eller fest tycker OL att det är dags att tänka på expandering - hörde vi plan 4?

AKADEMISK KVART SSCO startar en andrahandsförmedling av bostäder som förmedlar boende med skälig hyra till studenter.

ARKITEKTURSTUDENTER KRITISERAR SIN UTBILDNING Arkitektstudenter på KTH kritiserar sina lärares brist på pedagogisk kunskap och menar att lärare ska ha betett sig spydigt och kränkande vilket fått eleverna att må dåligt.

Arkitekturskolan har länge varit medvetna om problemen och har därför just aktiverat en ny utbildningsplan vars syfte bl.a. är att minska problemen med studiestress.

THS chefer för utbildningsinflytande uppmanar ALLA elever, oavsett utbildning, att ta kontakt med THS (förslagsvis via sina sektion) om de har utbildningsrelaterade problem.

FÖRSTA TERMINEN MED AVGIFTER Som internationell student (europeiska och utbytesstudenter borträknade) får man fr.o.m. VT11 punga ut med ca 145 000 kr om man vill läsa ett år på KTH. Som om inte Stockholm var en dyr stad att leva i ändå?

Exakt hur utslaget av detta ser ut varierar beroende på hur man mäter men att studieavgifterna genererat en stor minskning internationella studenter är klart. Kritik mot beslutet har framförts under hela året och senast i november skrev KTHs styrelseordförande tillika Investors vd, Börje Ekholm tillsammans med Carl Bennet, ordförande Göteborgs universitet i ett uttalande att ”Sverige har förlorat nio av tio utomeuropeiska studenter”.

ARKITEKTURHUSET BRINNER Tidigt den 4e maj larmas brandkår till en brand i KTH Arkitekturs lokaler vid Danderydsplan. Branden släcks kring åttatiden samma kväll efter att bitar av taket tagits loss. Skadorna på den nedra delen av byggnaden är omfattande.

NYHETER24 AVSLÖJAR KTH-STUDENTERNAS LÖSSLÄPPTA LEVERNE I början av höstterminen publiceras flera artiklar på sajten Nyheter24 där det genomgående temat är att KTH är en lössläppt skola där elever har sex i skolans lokaler och sover över efter fester. Artiklarnas författare tycker att det är konstigt att KTH inte har en nedskriven regel som säger att det ej är tillåtet att ha samlag i dess lokaler. KTHs säkerhetschef tillika THS hedersmedlem Lena Edvardsson kommenterade saken så här: »Detta är säkert saker som har hänt, men som är ovanliga«. Hon menar på att reportern som skrivit dessa artiklar i första hand är ute efter att skapa rubriker – Lena har två gånger erbjudit honom en riktig intervju med henne. Men dessa har han avböjt. OL undrar om Nyheter24 har en nedskriven regel som säger att man inte får ha samlag i deras lokaler...

ARMADA FYLLER 30 ÅR.. ..och firar med den första festen för KTH-studenter någonsin i Globen!

BOSTADS RÄTT tudenter för s

FRÅGA Hur funkar det med distanskurser? Jag har hört att man inte kan läsa på distans och bo i en studentlägenhet inom SSSB. /Johan SVAR Att läsa på distans går utmärkt, MEN viktig att tänka på är att kravet om 15 högskolepoäng per termin på ett lärosäte med en studentkår ansluten till SSCO fortfarande gäller. Det innebär att man ska ta sig en funderare innan man bedriver distansstudier på annan ort än Stockholm.

Ibland hamnar studerande i kläm och kurser på annan ort kan vara nödvändiga för fortsatt utbildning. Är detta fallet bör man ta kontakt med SSSB, så kan problematiken diskuteras och en lösning ordnas. /Robin

FRÅGA Varför måste man vara medlem i THS för att få köa till en studentbostad? Vi har ju avskaffat kårobligatoriet! /Pluggis på KTH SVAR Vad jag vet är det endast SSSB som har kravet om kårmedlemskap för at vara boende inom stiftelsen bestånd.

Så varför måste man som studerande på Kungliga Tekniska Högskolan vara medlem i THS? Vi börjar med lite fakta; SSSB är en stiftelse och saknar därför ägare, istället för ägare har men en huvudman dock. Stiftare av SSSB är SSCO, ett sammarbetsorgan för student- och elevkårer i Stockholmsregionen. Ett exempel på en sådan studentkår är THS, som styrs av dess medlemmar. Det innebär att det finns en väldigt stark koppling mellan medlemmar av THS och SSSB.

THS PROTESTERAR MOT OVETENSKAPLIG LÄSÅRSINDELNING Under det 3e KF-mötet tas beslutet att alla KFledmoter tillsammans med THS centralt ska anordna en protest mot KTHs nya förslag om läsårsindelningen då man anser att denna inte är framtagen på vetenskapliga grunder. Tack vare word of mouth (& facebook) sprids protesten snabbt och ger tusentals digitala underskrifter på några dagar. Dagen innan protesten ska äga rum får THS besked om att förslaget kommer dras tillbaka och istället för att protestera firar studenterna kring gasqueparksdammen!

15 HP PEDAGOGIK Samma dag som KTH lovar att på vetenskaplig väg ta fram en läsåsindelning som gynnar studenterna klubbas även att KTHs lärare i fortsättningen måste läsa minst 15 hp pedagogik. Den 29e november var en bra dag för framtidens studenter!

En medlem av THS är indirekt en ägare av SSSB. Svaret på frågan blir därmed att man måste vara medlem i THS därför att ägarna till SSSB, THS medlemmar önskar ha det så. /Robin Robin Norström studerar 4:e året på Samhällsbyggnad & har ett stort intresse för fastighetsfrågor.

Vid sidan av studierna arbetar han som fastighetsanalytiker på NAI Svefa, är adept hos Newsec, sitter som ledamot i THS styrelse & SSCO:s bostadsdelegation samt suppleant i SSSB:s styrelse. För OL svarar han på bostadsrelaterade frågor. Har du en fråga till Robin? Mejla dem till osqledaren@ths.kth.se!

VISION 2027 THS har hela tiden varit delaktiga i framtagandet av KTHs visionsdokument »Vision 2027«. I den första versionen lös studentinflytandet med sin frånvaro och THS nämndes blott en gång i utkastet, i sammanhanget att THS år 2027 ”kommit bort från sämre och ibland exkluderande ritualer” i mottagningen av nya studenter. I sitt remissvar var THS djupt kritiska till detta, och svarade med att det är ”en oerhört nedlåtande formulering och ett slag i ansiktet på alla de tusental studenter som engagerar sig helt ideellt undersommaruppehållet för att ge de nya studenterna bästa möjliga start på sina högskolestudier. [...] THS kommer inte att acceptera att KTHs långsiktiga vision dokumenterar vår absolut mest uppskattade verksamhet som ‘exkluderande’. Icke.”

THS fick gehör, stycket tog en tvärvändning, och byttes till version två av dokumentet ut mot formuleringen ”Tekniska Högskolans Studentkår utgör en viktig faktor för KTH:s kvalitet och attraktivitet som studiemiljö genom sina många verksamheter i och kring utbildningen. De studerandes representanter värnar aktivt om utbildningens kvalitet i form och innehåll genom ett sakkunnigt, kontinuerligt och strategiskt inflytande på alla nivåer på KTH. Studentkårens många aktiviteter, från mottagningen till arbetsmarknadsaktiviteterna, utgör en viktig del i den studiesociala gemenskapen och bidrar till utbildningarnas attraktivitet och till en levande och kreativ campusmiljö.”

OSQLEDAREN NR 4 11/12

11

OL Gör

TEENAGE ENGINEERING Är du en fighter som varken räds nya utmaningar eller diffekvationer? Slår du tillbaka dubbel så hårt när CSNs senaste påhitt kommer som ett slag i magen?

Och kan du finta bort vilken omtenta som helst? Då måste du vara KTH-student.

Vill du dessutom ha ett inspirerande och utvecklande jobb efter examen där du får spendera dagarna med människor som är lika awesome som du? Läs då vidare för under året är OL ute på turné och spanar in de coolaste potentiella arbetsgivarna på marknaden. OL gör - because your worth it!

M

an kan ju lätt tro att de enda som håller till i ett källargarage på Söder är däckkrängare och tvivelaktiga svartkasinon, men skenet bedrar. Vi kliver in genom garagedörren och går ner i källaren där två gamla Lamborghinis och två gamla Mercor står parkerade. Bredvid denna bilsamling finns ett öppet kontorslandskap fullt med datorer och diverse elektroniska leksaker såsom en nyinköpt koreansk leksaksrobot.

Vi har kommit till en kreativ verkstad.

Teenage Engineering startades 2005 av fyra vänner som hade några idéer de ville förverkliga. Vännerna hade känt varandra sedan 1999 och hade alltid

12

OSQLEDAREN NR 4 11/12

snackat om att göra en synt. Och det är just det som Teenage Engineering framför allt blivit kända för, deras lilla synt, OP-1, med massor av kreativa inställningar och möjligheter. De säger att de med synten ville få folk att göra musik på riktigt igen. ”Nu är det mest samplelibraries och vi vill istället göra ett instrument som uppmanar till musikskapande men eftersom många nya DAW’s (ej sample-libraries) helt enkelt är för flexibla så hämmar de snarare kreativiteten/musikskapandet, man måste alltså

» Vi har kommit till en kreativ verkstad «

begränsa toolsetet lite. Det ska handla om musiken, inte om bakgrunden eller någon filstruktur”. Utvecklingen av OP-1 har tagit 3 år och det märks när man testar den. Det är ett gediget arbete som lagts på finishen. De säger själva att de jobbar mycket med det visuella och därmed mycket med skalet.

Man kan säkert leka i timmar med OP-1:an. Det är som sagt en liten synt med extremt stora möjligheter. Ta till exempel funktionen ”tombola” där man så att säga droppar ner tonerna i ett tombolahjul som man sen kan snurra på och som då skickar ut ljud varje gång en ton studsar mot väggen. Ett annat exempel är möjligheten att sampla ljud från den

WWW.OSQLEDAREN.SE

TEENAGE ENGINEERING

» Vi frågar Lars vad han ur en I:ares synvinkel tycker om administreringen och upplägget av arbetet på företaget.

Han skrattar till ordentligt och säger ”perfektionisten inom mig hade nog gjort vissa saker annorlunda...” « inbyggda FM-radion. Den gör att man kan loopa Sanna Brådings röst, direkt på synten. Teenage Engineering har alltså inte riktigt följt de vanliga normerna för vad som ska finnas inbyggt i en synt när de konstruerade OP-1.

Förutom två av grundarna är även två extrajobbare med vid vår intervju.

De läser M- respektive I-programmet på KTH och har båda gått mekatronikinriktningen och hjälper nu till på Teenage Engineering. Vi frågar Lars vad han ur

OL GÖR

en I:ares synvinkel egentligen tycker om administreringen och upplägget av arbetet på företaget. Han skrattar till ordentligt och säger ”perfektionisten inom mig hade nog gjort vissa saker annorlunda, t.ex. så hade jag börjat med att skapa en kravspec”. En av grundarna, David, invänder och menar att eftersom vad de gör är mer som att skapa ett spel behövs ingen kravspec, han tycker att det vore omöjligt att speca ett roligt spel. ”Det är ofta de små parametrarna på slutet som gör ett spel roligt, t.ex. ljudeffekterna eller hur en gubbe hoppar”.

Jag slås plötsligt av känslan att vi har hamnat mitt i en tankesmedja.

Under intervjun ges alla svar med en tillsynes stor vishet och de är ofta ackompanjerade av en väldigt pedagogisk utläggning som motiverar varför det faktiskt är så. Diskussionen fortsätter in i en diskussion om hur dåliga de nya SL-spärrarna är. ”SL-spärrarna uppfyller nog kravspecen, men ingen har lagt de där sista två månaderna på att tweaka.

De piper jävligt elakt och slår hårt mot en ungefär varannan gång”. Utvikningen fortsätter med att David säger att ”de

skulle nog gå att göra jävligt coola, typ så att de låter kul, öppnas jävligt smooth och ber om ursäkt och låter en gå gratis om den råkar slå mot dig.” ”Ibland kan det vara bra att kasta sig ut i det okända” säger de. Exempel på det hittar vi längst in i garaget där deras stall av dyra men tuffa verktyg står. Under rundvandringen stöter vi på följande: 1 vakuumpress, 1 laserskärare, 1 3D-skri-

OL GÖR

TEENAGE ENGINEERING

vare, 1 fräs samt en sådan där korvgrill av typen de har i kassan på Statoil. Det ska tilläggas att dessa bara var de verktygen vi förstod vad de var för något. Rejäl maskinpark för ett företag med åtta anställda. ”Vi köper laserskärare utan att tänka efter” säger David. Men det lönar sig till slut, säger de. Det blir nämligen ofta ett effektivt sätt att göra reklam på då det lätt sprider sig att ett litet företag på Söder har en sådan maskin. ”Det går dessutom snabbare att ha alltid sådant inhouse.” Historien förtäljer dock inte om alla coola verktyg används och verkligen lönar sig. På korvgrillen låg till exempel ett tangentbord till en Mac (men nej, jag tänker inte dra någon ordvits om korvmacor här).

14

OSQLEDAREN NR 4 11/12

Det känns som att man på Teenage Engineering har en ”det låter coolt, vi gör det”-mentalitet. På några hyllor ligger lådor med japansk text på. Det är tydligen ”helt grymma grejer”, d.v.s. importerade byggsatser av syntar som sätts ihop med hjälp av bifogade scheman. Det var en av de anställdas japanska farmor som köpte grejerna och skickade dem till Sverige. ”Ascoolt men skitsvårt att få tag på”. Det här är grabbarna som älskar open-source grejer och vill göra allting själva från scratch. Som nämnt tidigare ser de till att ha allting inhouse, framför allt kunskaper. ”Vi lär oss allt själva istället” säger dem. När de började 1999 så ville de bygga en digital schweizisk armékniv. ”Det var innan det fanns några DIY-communities på nätet som visar hur man bygger egen digitalelektronik.”

DIY (do-it-yourself) är alltså precis vad Teenage Engineering gör. Som ett led i detta föredrar de att klara sig utan att ta in konsulter. De har testat förut men tycker att kostnaderna lätt drar iväg och att det blir ineffektiv, framförallt är när ändringar ska göras. Helst använder de helt nya verktyg och de testar alltid nya saker när de förverkligar sina sköna idéer. ”Vi gör gärna olika ljudgrejer, inte bara syntar. T.ex. ett kylskåp som låter skönt när man öppnar det.”

» DIY (do-ityourself) är alltså precis vad Teenage Engineering gör « De har dock inte alltid bara genomfört sina egna (mer eller mindre galna) idéer. Tills ganska nyligen konsultade de en hel del på diverse tekniska uppdrag.

De säger att det i och för sig bara var pengar för stunden, men att det var ett bra sätt att lära sig nya saker. ”Det är en

bra väg in till fabrikerna. När vi kom och sa att vi hade en rolig idé på en elcykel vi ville bygga lyssnade de inte. Men när vi sa att vi även hade ett uppdrag från försvarsmakten, då lyssnade de.” Konsultuppdragen har också lärt dem att bli mer effektiva på grund av övervägande tighta deadlines.

WWW.OSQLEDAREN.SE

» Skickar man enbart in ett CV är det kört, det är fel approach. Vi blir lite misstänksamma om det står att någon har goda kunskaper i Windows XP « Känslan av en tankesmedja där man har sin egen uppfattning om hur saker och ting fungerar bekräftas vidare när vi pratar om hur man får in en fot på Teenage Engineering. ”Skickar man enbart in ett CV är det kört, det är fel approach.

Vi blir lite misstänksamma om det står att någon har goda kunskaper i Windows XP.” Det ska tydligen komma en ny kille och jobba lite på företaget snart.

Han anställdes genom ett telefonsamtal. ”Han ringde och lät så entusiastisk på

telefonen. Jag kollade inte vad han hade gjort, så vi sätter honom på ett gammalt problem vi har haft.” De söker enligt egen utsago folk som är duktiga på något väldigt specifikt. För ett tag sen ringde en astronom från Portugal och sökte jobb hos dem. ”Han sa att han inte kan något av det vi söker, men att det vi gör låter spännande.” En sådan inställning kan mycket väl räcka för att få vara med och jobba med något av de fantastiskt coola projekt som Teenage Engineering pysslar med.

Namnet Teenage Engineering passar väldigt bra in på verksamheten som handlar om att testa gränserna för helt ny teknik som fortfarande är under utveckling. Är du en sådan person som älskar att djupdyka ner i extremt nishade tekniker inom ljud eller elektronik med en sådan passion som sällan skådas i vuxenvärlden måste helt enkelt du ta kontakt med grabbarna på Teenage Eng-

ineering. Du kommer bli mottagen med massor av kärlek i den kreativa familjen som bor mellan Lamborghinisarna och lödkolvarna i den före detta däckverkstaden.

Text: Henning Alesund [henning.alesund@osqledaren.se] Foto: Axel Hammarbäck [axel.hammarback@osqledaren.se]

TEENAGE ENGINEERING I SIFFROR Startades 2005 och har 8 anställda.

OP-1:an går på € 799 och går att beställa på teenageengineering.com

OSQLEDAREN NR 4 11/12

15

OL:s topp tre: Brottslighet är ingenting som bör glorifieras och den stora majoriteten av alla brottslingar förtjänar att sitta bakom lås och bom. Ibland sker det dock brott som väcker människors beundran och förundran. På »rån topplistan« hittar vi psykologiska fenomen, monopolspelande rånare och kriminella med beundransvärda ingenjörskunskaper.

3

Norrmalmstorgdramat är inget bankrån som är beundransvärt på något sätt, ordet avskyvärt passar bättre in när det hela skall beskrivas. Det som däremot är intressant är det psykologiska fenomenet stockholmssyndrom som kom till under dramat och som numera ingår i kurslitteraturen för världens alla psykologistudenter.

Den 23 augusti 1973 gick Jan Erik Olsson, en fånge på permission, in på Kreditbanken på Norrmalmstorg beväpnad med en k-pist och dynamit. Olsson tog tre kvinnor och en man ur bankpersonalen som gisslan och ställde kraven att Clark Olofsson, en annan kriminell typ som då, liksom för jämnan, satt i fängelse, skulle föras till honom. Dessutom ville han ha tre miljoner svenska kr, skottsäkra västar, hjälmar, två pistoler och en flyktbil. Under sex dagar barrikaderade sig rånare och gisslan i

16

OSQLEDAREN NR 4 11/12

RÅN

bankens valv. Dramat slutade med att polisen fyllde valvet med gas samt förde ut såväl rånare och gisslan med den fysiska hälsan i behåll.

Efter att under vapenhot berövats friheten instängd i ett bankvalv under sex dagar kan man tycka att gisslans avsky mot rånarna borde stå i topp. Men istället ställde sig gisslan på rånarnas sida vid upprepade tillfällen. Gisslan försvarade rånarna under förhandlingar med polis ochi samtal medstatsministern Olof Palme. En i gisslan hade till och med under dramat erbjudit sig att bli skjuten i benet så att polisen skulle fatta att rånarna menade allvar. Och lojaliteten höll i sig. Två ur gisslan hälsade på de båda rånarna under deras tid i fängelset och en av dem brevväxlade med Clark Olofsson under 30 års tid samt ansåg honom vara en av hennes bättre vänner.

2

Det stora tågrånet den 8 augusti 1963 är det största rånet i brittisk historia och absolut ett av de kändaste rånen världen över.

Rånet utfördes med militärisk precision på ett tåg mellan Glasgow och London.

Allt var genomtänkt i minsta detalj och påminner i stora delar om rån som vi sett i Vilda Västern filmerna.

» I ett av sina gömställen hade rånarna fördrivit tiden med att spela det adrenalinalstrande sällskapsspelet Monopol med sina riktiga rånarslantar.

Alla som har spelat monopol vet att man lätt hamnar på rutan ”gå till fängelse” « Rånarna stannade tåget genom att ändra tågsignaler. När tåget stannade gick lokbiträdet ut för att försöka ringa för att ta reda på vad som kunde vara fel. Istället möttes han av ett gäng rånare och en avklippt telefonkabel.

Snabbt övermannades lokföraren och tåget var nu i rånarnas händer. Planen var att rånarna skulle köra fram tåget 800 meter till en bro där man tänkte kasta ner pengar till väntande bilar. Till sin hjälp hade man anställt sin egen lokförare men missat att ta referenser vid intervjun för det visade sig att han

WWW.OSQLEDAREN.SE

Förbrytelser mot lagen fascinerar ofta sk. vanligt hederligt folk och rån är inte ett ovanligt ämne i underhållningsbranschen. Ovan ses affischer och bokomslag där dessa rån dokumenterats.

inte behärskade den sortens lok. Men var gör det? Under pistolhot ställde den ordinarie lokföraren upp. Därmed kunde rånarna lämna platsen 2,6 miljoner pund rikare. Rånet var planerat in i minsta detalj. Missen kom under flykten. I ett av sina gömställen hade rånarna fördrivit tiden med att spela det adrenalinalstrande sällskapsspelet Monopol med sina riktiga rånarslantar. Alla som har spelat monopol vet att man lätt hamnar på rutan ”gå till fängelse” (i den svenska versionen bara några tärningsslag efter att man passerat Norrmalmstorg). När rånarna lämnade det i övrigt kliniskt rengjorda gömstället, lämnade de också monopolbrädet fullt med fingeravtryck. Så var den spelrundan över.

1

År 2005 skedde ett tunnelrån i Brasilien. Att gräva tunnlar in under ett bankvalv har skett ett antal gånger men detta rån var något än mer spektakulärt.

Ett tiotal rånare grävde med stor precision en 80 meter lång tunnel under två kvarter, väl upplyst och med luftkonditionering. Planen var att under Brasilianska centralbankens golv ta sig igenom en dryg meter stålförstärkt betong in i bankens valv. Med sig fick de,omräknat till svenska kronor,drygt en halv miljard kr i sedlar med en total vikt på 3,5 ton.

Att gräva en tunnel kan förstås väcka omgivningens uppmärksamhet.

Dessutom innebär tunnelbyggande också att det blir lite jord över. Men dessa rånare var inga vanliga Svenssons som inte tar vara på tillfället, utan riktiga entreprenörer i Kamprads anda.

Inte en kubikmeter av den överblivna jorden fick gå till spillo. De öppnade en trädgårdsbutik där de sålde jorden från tunneln medan de ivrigt grävde vidare under centralbanken.

För att kunna utföra ett dåd som

detta krävs en hel del kunskap – kanske var de ett gäng arbetslösa ingenjörer som tog initiativet till tunnelbyggandet och bankrånet? Det finns alltså en del spännande alternativ om man nu som blivande ingenjör känner att ingångslönen är för låg eller arbetet inte tillräckligt utmanande…

Av: Kalle Eriksson

» Det finns alltså en del spännande alternativ om man nu som blivande ingenjör känner att ingångslönen är för låg eller arbetet inte tillräckligt utmanande… « OSQLEDAREN NR 4 11/12

17

OL PÅ CAMPUS

THS LAN

DESTINATION WEEK

6/4 - 7/4, Nymble THS tävling i esporter. Visa att du är bäst i bla Starcraft och Street Fighter. www.ths.kth.se/programbladet/

22/3 - 29/3, Nymble Project Destinations fullspäckade eventvecka där du med utlandsambitioner kan träffa intresserade företag! http://destination.thsnaringsliv.se/

22 29 NYMBLE FILMFESTIVAL

21/2, 10.00-16.00, KTHB Elektrosektionens årliga arbetsmarknadsdag www.elarm.nu/

23

17/3, 20.00-03.00 Nymble + de flesta sektionspubar Den tredje av terminens grymmaste fester! www.ths.kth.se/programbladet/

17

23/2, Nymble THS:s centralts egen filmfestival www.ths.kth.se/programbladet/

ELARM

67

TENTAPUB 3

NATTKLUBB NYMBLE 29/2, Nymble THS:s nya nattklubb www.ths.kth.se/programbladet/

29

21

KAM 28/3, 10:00-16:00, Electrum Kista arbetsmarknadsdag http://kam.ictcontact.se/

28

20212223242526272829 12345678910111213141516171819202122232425262728293031 123456789 MARS

FEBRUARI

22

10

FARM

MELODIFESTIVALEN

22/2, 10.00-16.00 E-ljusgården Fysiksektionens årliga arbetsmarknadsdag http://f.kth.se/naringsliv/farm

10/3, Nymble Finalen direktsänd på bioduk www.ths.kth.se/programbladet/

28

NATTKLUBB NYMBLE

28/3, Nymble THS:s nattklubb för danssugna studenter www.ths.kth.se/programbladet/

29

29

VAL-KF 5

20 26 KICK-OFF EVENT 20/2, 17.30-19.30 Sing-Sing, Lindstedtsv. 30, KTH Exitera Innovation Challenges avsparksevent

DEADLINE: REGIRSTRERING AV LAG 26/2, 23.59 Deadline för att registrera ditt lag och delta i tävlingen www.innovationchallenge.se

18

OSQLEDAREN NR 4 11/12

29/3, 18.00, K1 Ska du bara gå på ett KF är det detta! På kårfullmäktiges (THS högst beslutande organ) femte möte utses förtroendevalda till posterna - THS Styrelse FREUD ELLER PROBLEMLÖSNING - THS Ordförande PÅ HORISONTELL NIVÅ - THS Vice Ordförande 2/4 - 4/4, Södra teatern - Osqledarens chefredaktör Årets bejublade uppsättning av Kårspexet för läsåret 12/13! www.karspexet.se/ www.ths.kth.se/om-ths/

24

WWW.OSQLEDAREN.SE

OL PÅ CAMPUS

OL PÅ CAMPUS: WHAT’S UP? CHINA WEEK VAL-KÅRSTYRELSEMÖTE 10/4 & 12/4, Nymble Mötena där nästa - Studiesocialt ansvarig - Chefer för utbildningsinflytande - Näringslivschef - Evenemangschef - Kommunikationschef kommer väljas www.ths.kth.se/om-ths/

7

23/4 - 27/4, KTHB Project Chinas temavecka & mässa (26e) för dig som intresserad av en framtid i Kina! http://projectchina.se/2012/

23 27 30

VALBORGSPUBRUNDAN 30/4, Stockholm Stockholms kårernas traditionsenliga pubrunda! www.ssco.se/

SQUVALP

NATTKLUBB NYMBLE

12

25/4, Nymble THS:s nattklubb för danssugna studenter www.ths.kth.se/programbladet/

25

12/5, 06.08 - 14.08 Rålambshovsparken Squvalp är som Quarnevalen fast på vatten och helt klart årets blötaste händelse www.squvalp.se/

101112131415161718192021222324252627282930 123456789101112131415161718192021222324252627 APRIL

MAJ

PÅSKLOV 2/4 - 9/4 Frossa i ägg och chokladharar, passa på att plugga sånt du inte hunnit eller vila upp dig inför kommande kraftansträngningar http://osqledaren.se/pask

KF 6

10/5, 18.00, K1 Kårfullmäktiges (THS högst beslutande organ) sjätte och för året sista möte. www.ths.kth.se/om-ths/

SEKTIONSPUBAR I veckan går OL på pub på [ tisdag ] [ onsdag ] [ torsdag ]

[ fredag ]

Konsulatet, F META, Data Idyllien, I META, Media Mequa, IsT Smörjis, M Draget, K

10

Konsum, CL+EM Hardox, Bergs Kistan, IN Oasen, S Nymble, THS Centralt T-Centralen, Flyg Björns, IsH

16

KONSERT: PAUL DI’ANNO 23/5, Nymble Iron Maidens orginalsångare Paul Di’Anno spelar i Nymble! www.ths.kth.se/programbladet/

Anordnar ni ett event som man bara INTE får missa? Då borde det så klart stå med i OL:s kalender!

Maila: osqledaren [at] ths.kth.se OSQLEDAREN NR 4 11/12

19

20

OSQLEDAREN NR 4 11/12

WWW.OSQLEDAREN.SE

OL PÅ CAMPUS

ths utbildning - med ratt att paverka

THS Utbildning i maktens korridorer Är du en av alla dem som läser en språkkurs på KTH? Kanske vill du förbättra gymnasiekunskaperna inför kommande utbytesstudier eller få lite tvärvetenskaplig variation till alla -ik-kurserna, ni vet matemat-ik, mekan-ik, fys-ik, termodynam-ik etc.

Hur som helst har du tur som redan tagit steget, för från och med hösten kan det där med extra kurser bli ett minne blott.

KTH:s förvaltning (de som stöder lärarna med administration) har tagit fram ett förslag som skulle innebära ett slut för kurser utanför ditt program. Förslaget går ut på att man som programstudent enbart ska få läsa det antal poäng som ingår i programmet: för civilingenjörer 300 HP, för högskoleingenjörer 180 HP osv.

Om förslaget går igenom kommer alla studenter som vill ta fler poäng än dessa vara tvungna att ansöka om ett speciellt tillstånd för det – även om man ”bara” vill läsa klart sina obligatoriska kurser. Att läsa kurser utanför programmet kommer för de flesta bli en omöjlighet.

Bakgrunden till förslaget sägs framförallt vara att rektor vill att studenterna ska ta examen på nominell studietid, dvs. fem år om du är antagen till ett femårigt program. Idag tar bara 60 % examen överhuvudtaget och medeltiden är 7,5 år.

Dessutom är det i viss mån en ekonomisk fråga. KTH får ju pengar från staten för att ge utbildning och hur mycket utbildning man sedan lyckats leverera mäts till stor del av antalet högskolepoäng som skolan examinerat, lite som en poängfabrik.

Poäng är därför pengar och läser du mer än vad KTH planerat för, återigen 300 HP per civilingenjör och 180 HP per högskoleingenjör, blir du dyr i drift. Då måste ju pengarna komma någon annanstans ifrån, såsom andras studieplatser eller kvaliteten på din utbildning.

Ur ett studentperspektiv är det problematiskt att inte ta ut sin examen även om man kan få jobb ändå: vid bl.a. lågkonjunktur, löneförhandlingar eller om du är sugen på en internationell karriär är det fördelaktigt att ha examen. Men vad spelar det för roll för studenten om hen tar examen på 7,5 år istället för fem?

Om man ofrivilligt skjuter upp examen på grund av för höga krav, dålig pedagogik och för lite resurser till utbildningen är det såklart ett problem. Men handlar det om att studenten valt att studera på deltid eller tagit studieuppehåll för att göra annat finns väl inget problem? I båda fallen är det förvånande att ett beslut om att begränsa antalet poäng för alla studenter ses som en lösning som skulle få studenten att ta examen fortare. Beslutsförslaget

omges dessutom av brist på underlag. KTH vet inte hur många poäng en student läser i snitt eller hur mycket man skulle vinna rent ekonomiskt. Klart är att KTH som utbildningsmiljö skulle förlora stort.

I diskussionen har man inte heller berört hur kortare tid till examen skulle gynna studenten, men KTH:s ledning är övertygad om att något beslut måste tas för att åtgärda ”problemet” med studenternas långa studietid. THS utbildning är dock på plats i maktens korridorer för att framföra studenternas åsikter. Du kan hjälpa till genom att bidra till diskussionen: är lång studietid ett problem idag? Vad är de verkliga problemen med utbildningen? Kommer en restriktion hjälpa? Vad ska man besluta istället? Logga in på THS hemsida och kommentera debatten i utbildningsinlägget ”I maktens korridorer”!

Av: Johan Alvfors & Johan Kvastad THS Chefer för utbildningsinflytande VAD ÄR GREJEN? Förslag på att man inte ska få läsa annat än obligatoriska kurser på KTH. VAD ÄR THS UTBILDNING? Ett samlingsnamn för alla som engagerar sig i kåren för bättre utbildningskvalitet.

HUR PÅVERKAR JAG? Diskutera och tyck till på ths.kth.se! Med din input kan vi övertyga rektor om att fatta ett klokt beslut.

OSQLEDAREN NR 4 11/12

21

OL PÅ CAMPUS

Forelasningshjalten som gjort succe Utmärkelsen årets lärare 2011 gick till Fredrik Lundell. Fredrik som själv började teknisk fysik 1993 här på KTH har, förutom ett par år utomlands, sedan dess blivit kvar och har svårt att tänka sig något annat jobb än det han har idag. Han tycker att det är en oslagbar kombination att både få forska och vara lärare och menar att det vore svårt att få göra det någon annanstans.

I motiveringen till utmärkelsen omnämns peer instruktion som är en undervisningsmetod som Fredrik använder sig av i sina kurser. Men vad innebär det egentligen?

Osqledaren fick chansen att träffa Fredrik för att ta reda på mer om metoden och honom själv.

Först av allt får du gärna berätta hur det känns att få den här utmärkelsen: - Det är jättekul. Att bli utsedd till årets lärare av studenterna är den finaste utmärkelsen man kan få. Det är ett fantastiskt erkännande. Det är ett mål som gått i uppfyllelse, ett mål som var som en bonus i livet och som jag var osäker på om jag skulle kunna uppnå.

I motiveringen nämns peer instruction, men vad är det egentligen?

- Peer betyder kompis och instruction instruera. Jag sätter upp en miljö i klassrummet där kunskapen till stor del förmedlas genom att studenterna talar om och diskuterar materialet med varandra.

Föreläsningarna är nästan helt och hållet byggda kring att studenter pratar med varandra. För att det ska vara möjligt att

22

OSQLEDAREN NR 4 11/12

diskutera materialet på föreläsningarna på det sättet måste studenten läsa in materialet i förväg, därför ingår det att man till varje föreläsning ska läsa det som kommer behandlas på föreläsningen.

Hur skiljer sig dina föreläsningar från ”vanliga”?

- Istället för att föreläsaren presenterar materialet och ställer en kontrollfråga då och då går föreläsningen ut på att jag håller en liten genomgång i början och sedan ställer jag en fråga till studenterna som alla får svara med hjälp av en mentometer. Jag får upp svaret så att jag ser vad folk svarat, men jag visar inte svaret. Efter det får studenterna diskutera sina svar i grupper. Diskussionen leder till att man resonerar sig fram till rätt svar. När den diskussionen är klar tar man en omröstning till och det svaret visar jag.

Sedan förklarar jag eller ber någon av studenterna att förklara varför rätt svar är rätt svar. Det blir inte så mycket att jag faktiskt står vid tavlan och skriver utan det blir en väldigt annorlunda föreläsning.

Tror du att metoden kommer sprida sig?

- Där redan spridd, det finns många på KTH som använder sig av den.

Jag hoppas dels att den sprider sig men om alla skulle använda sig av den skulle det bli lite tråkigt. Det gäller att ha flera alternativ i utbildningen eftersom alla metoder inte passar alla studenter. Jag hoppas att peer instruction sprids men också att många lärare diskuterar i sina nätverk och provar olika vetenskapligt utprövade metoder eller forskar kring egna.

Vad tror du är viktigt för att bli en bra föreläsare?

- Man måste kunna sitt område, man måste ha koll på materialet som används i kursen och hur det hör ihop med kurser som går parallellt och senare. En

» ..om alla skulle använda sig av den skulle det bli lite tråkigt. Det gäller att ha flera alternativ i utbildningen eftersom alla metoder inte passar alla studenter « annan aspekt som man behöver är undervisningstalangen att gå fram i klassrummet. Man måste kunna levandegöra, väcka intresse och leverera en föreläsning som gör det värt att gå till föreläsningssalen helt enkelt. Den biten tror jag kan vara svår att träna upp och lära sig. Det är nog en ganska stor bit talang och fallenhet. Har man lite talang då finns det väldigt mycket pedagogiskt kunnande att ta till. »Vad är en bra lärare« är en väldigt komplex fråga och det är kul att kåren uppmärksammade mig.

Har du några tips till studenterna?

- Det är svårt att komma med bra tips. Som student gäller det att hänga i och det enda jag kan säga är det gamla vanliga att börja plugga direkt när kursen startar för då ligger man mycket bättre till än om

WWW.OSQLEDAREN.SE

OL PÅ CAMPUS

Jag tycker att det är häftigt och väldigt roligt att studenterna på KTH är så engagerade i sin undervisning!

Fredrik Lundell ar arets larare man ska försöka ta igen allt i slutet. Men det är inte alltid så lätt. Det är det korta perspektivet. I det längre perspektivet är arbete i studienämnder och kursnämnder viktigt. Det är viktigt att återkoppla hur kursen fungerar ur studenternas perspektiv, hur det går att jobba med kursen. Den här typen av långsammare återkopplig är sällan det hjälper en själv som student. Det i kursen man hjälper till att förbättra kanske man inte får nytta av just i den kursen men bara det att man har bidragit till en god lärarutveckling på KTH gör att man får nytta av det senare.

Har du någon rolig berättelse från dina år som föreläsare?

- Det finns lite dråpliga situationer. Jag hade mekanik baskurs för öppen ingång och var väldigt ambitiös i mina demonstrationer och skulle demonstrera en pendelrörelse med hjälp av en hink med vatten som hängde i taket. Jag skulle

demonstrera att perioden är oberoende av massan så jag förstärkte vattenhinkens massa med massan av mig själv. Det gick jättebra ända tills att hinken välte och jag fick allt vatten över mig, resten av föreläsningen var halva skjortan och byxorna genomblöta.

Så slutligen ett sista ord från årets lärare: - Jag tycker att det är häftigt och väldigt roligt att studenterna på KTH är så engagerade i sin undervisning. Att studenterna är väldigt engagerade och använder sin fritid till att vara med i kursnämnder och liknande för att faktiskt driva det här kvalitetsarbetet är fantastiskt. Där upplever jag att det är kul att KTH studenter säger till att undervisningen faktiskt kan vara annorlunda på ett konstruktivt sätt.

» ..jag var väldigt ambitiös och skulle demonstrera en pendelrörelse med hjälp av en hink med vatten som hängde i taket [..] det gick jättebra ända tills att hinken välte och jag fick allt vatten över mig.. «

Text: Katja Rantala Foto: Christer Gummesson (från Campi)

OSQLEDAREN NR 4 11/12

23

OL PÅ CAMPUS

S

ustainable tudents at work

Parallel to the development of our societies and their services, our world and the nature that surrounds us have changed as a result of this development. Global climate conferences and intergovernmental meetings occur more frequently and sustainability issues are becoming of increasing importance in our everyday life. The question is, what can you as a student and soon to be engineer do to help and influence the future, our future? This article summarizes some of the possibilities and tips that exist for you to get involved and make a change.

There are many organisations at KTH and outside the campus boundaries that share a common goal. That is to use our technical and scientific knowledge and work towards a more sustainable society and future. The three that are covered here in this article are ‘Den Reflekterande Ingenjören’, i.e. The Reflecting Engineer, (DRI), ‘Sustainable Engineering Everywhere a KTH student organisation’ (SEEK) and ‘Engineers Without Borders’ (EWB), but there are many more out there.

DRI is a national Swedish student project that has been taking place every spring since 2007 and was initiated by EWB. A group of ten KTH students, each with a strong personal commitment to environmental issues, work together to arrange a series of seminars that take

place during a three week long DRI fair hosted by, in their own words, “many interesting people”.

This year the Project Manager is Anders Berggren, a first Anders Berggren, year student at the DRI Project Manager Sustainable Techno- at KTH 2012 logy Master’s programme. He says the DRI fair will give you a hint on what you, as a person and an engineer, can do. The PR-manager Nicklas Magnusson, also first year at Sustainable Technology, agrees: - There are plenty of interesting lectures, but there is a lack of concrete guidelines on things you can actually do, not only in theory but also in practice.

Besides being arranged at KTH, the project is also organized by students at Chalmers University of Technology in Gothenburg, LTH, the Faculty of Engineering at Lund University and LiU, Linköping University. The 28th of March is the national start date of DRI and the weeks will include seminars, and possibly workshops, discussion groups and other events. Although the DRI project at the different schools will have a similar format and share a common goal, there are no plans yet for further collaboration besides internal exchange of information and advice. .

So keep your eyes open and ears peeled,

since these issues may be our future problems and maybe you will find the solution to some of them there.

» There are plenty of interesting lectures, but there is a lack of concrete guidelines on things you can actually do, not only in theory but also in practic « After submitting an application available in the second part of the fall semester on their website the DRI group is recruited by INUG and SEEK at KTH. SEEK is a THS student organisation consisting of a board with elected students from different programs, that work voluntarily to broaden our professional role to include sustainable, economic and social development. The organisation arrange seminars, lectures and conduct projects throughout the year, all focused on the goal to enlightening their fellow classmates about the importance of a sustainable thinking in our path to become engineers. If you share this belief, you can become a member for the small price of 50 SEK, which gives you the ability to vote during the annual meeting, help out at various events and more.

OSQLEDAREN NR 4 11/12

25

OL PÅ CAMPUS

» The organisation can be a driving force and a possibility for volunteer work « - As a member you have the possibility to get a close connection to new research and to professionally active networks on the subject of sustainable development. It is also possible to affect KTH and THS policy, says this years chairman Felix Lindberg, a fourth year student at the Civil Engineering and Urban Management programme.

Project ideas come from members, students and as a spin-off or natural follow-up of previous activities and projects. A common way for students to get involved is as a part of their education, e.g. through Minor Field Studies (MFS).

INUG can supply knowledge and a large network of connections in Sweden and at the destination. Project IT Container in Financial support Kismu, Kenya.

vå Mi s hä ren sa nd s in el sto te se r r! a

INUG Sweden is a non-profit organisation with the goal to put the knowledge and competence of engineers and natural science professionals to use in order

to aid a global, sustainable development. The network consists of around 500 members, mainly professionals, but would like to have more students as well.

- The organisation can be a driving force and a possibility for volunteer work, says Tobias Ljungkvist, INUG Stockholm. We are in great need of adventurous and innovative students.

for INUG projects come from SIDA, companies, private investors and nongovernmental organisation (NGO’s).

These are only three out of many more organisations focused on using our knowledge to solve today’s environmental problems, both in Sweden and internationally. Hopefully you have an idea on what you can do to affect in which direction we are headed. The impacts on the environment due to our behaviour and consumption habits are a fact. The only question is what are you going to do about it?

Text: Kim Dahlgren Strååt Bilder: Privata

FOR MORE INFORMATION: www.dri2011.se/ www.seek.nu/ www.inug.se/en/

Öppet Hus 18/3 SSIF & FRESCATIHALLEN BJUDER PÅ:

gratis gruppträning, gym & badminton

&

Alla erbjudanden & information om bokning på:

www.ssif.su.se ◦ www.frescatihallen.com

Pictures from a wellattended lunchlecture by SEEK and The Reflecting Engineer.

•SSIF• Frescatihallen• T-Universitetet• SSIF: 08-15 10 75• Boka bana: 08-15 27 00 • Öppettider: Mån-tor 07-23• Fre 07-21• Lör 08-19• Sön 08-22

23/5

10 km & 5 km

Årets största löpartävling med STUDENT-SM! Tävlingen har tre klasser för damer respekrive herrar: tävling, motion & student.

Information & anmälan på:

www.milsparet.se ◦ www.ssif.su.se 26

OSQLEDAREN NR 4 11/12

OL PÅ CAMPUS

VÄRLDEN SOM ARBETSPLATS? Ressugen? Som medlem i något av de internationella studentprojekt som finns på KTH får du möjlighet att åka på en resa som ger minnen för livet. Osqledaren har träffat representanter för fyra av dessa och för dem bär det snart av till Japan, Kina, Malaysia, Ryssland, Singapore, New York och London. Men att delta i ett internationellt studentprojekt handlar om så mycket mer än bara själva resan: – Det roligaste är att arbeta med projektet under hela året, själva resan blir en bonus, menar Edit Wallin, en av projektledarna för årets version av Project Destination.

Text: Erica Edfeldt Bilder: Projektmedlemmarnas privata De projekt som Osqledaren har träffat och som alla KTH-studenter kan söka är Project Destination, FocusOn, Exchange Japan och Project China. De två sistnämnda görs i samarbete med Handelshögskolan och projektgrupperna består av studenter från båda skolorna. Gemensamt för Exchange Japan och Project China är också – som man ju hör på deras namn- att de har samma resmål varje år, Kina och Japan, medan FocusOn och Project Destination är mer flexibla med sina resmål.

» Det viktigaste är att visa ett engagemang för projektet och att ha viljan och möjligheterna att använda potentialen i projektet « 28

OSQLEDAREN NR 4 11/12

Men arbetet börjar långt innan själva resan.

– Det är en ständig process, säger David Jönsson, en av projektledarna för årets FocusOn. ”Projektet växer fram efter hand, man ska söka spons, marknadsföra projektet, fixa en hemsida, planera event, mässa och en hel massa andra grejer”.

Med andra ord så är det fullt upp under den tid projektet sträcker sig, vilket oftast är runt 6-9 månader.

– Men det är oftast roliga grejer så det känns kul att lägga tid på dem, berättar Gustav Montgomerie, kommunikationsansvarig för årets Exchange Japan.

Gemensamt för alla projekt är att man har en projektgrupp, där var och en har en egen ansvarspost. Dessa kan exempelvis vara projektledare, ansvarig för företagskontakter, ansvarig för mässdag eller ansvarig för rapportboken. De olika projekten har grupper på 10-22 personer, som alla samtidigt studerar heltid vid KTH eller Handelshögskolan.

- Att få arbeta i projektform med studenter från andra linjer på KTH mot internationella företag är det jag uppskattar mest med att vara med i ett internationellt studentprojekt, berättar David Jönsson.

Gruppen rekryteras av projektets ledare, som i sin tur rekryteras av förra årets dito.

- Det viktigaste är att visa ett engagemang för projektet och att ha viljan och möjligheterna att använda potentialen i projektet, menar Edit Wallin som jobbar med Project Destination. Jacky Lee, medlem i Project China, fortsätter: - Det är kul att vara i ett projekt som är så väletablerat och det finns något att bygga på.

Samtliga av dessa är förutom projekt dessutom upplagda som kurser på halvfart (dvs. 15 hp), så för den som tvekar över vilka valfria kurser som man ska välja…

WWW.OSQLEDAREN.SE

OL PÅ CAMPUS

Project Destination Liva Lager (I07), Edit Wallin (I08) och Oscar Grané (Entreprenörskap och innovation) är alla med i årets upplaga av Project Destination. Projektet ligger under THS Näringsliv som är en del av THS centrala verksamhet och Liva berättar att de därför har den uttalade uppgiften att informera KTH:s studenter om hur de kan få en internationell prägel på sin karriär genom svenska företag.

Liva är projektsamordnare och berättar att hon sökte posten eftersom det verkade vara ett så spännande projekt med en otrolig potential att växa och få ökad bredd. Projektet besöker varje år en handfull olika destinationer men nytt för i år är att man slagit ihop delar av organisationen för att få ett gemensamt internationellt fokus.

- Fokus är flyttat från destinationerna och istället satsar vi på att introducera KTH:s studenter till massa olika jättebra företag som erbjuder internationell karriär, berättar Edit.

30

OSQLEDAREN NR 4 11/12

Men även i år blir det resa av – till New York, Singapore, London och Moskva.

- Dessutom ska Singapore-gänget åka och hälsa på vår huvudsamarbetspartner Telenor i Malaysia, berättar Oscar Grané.

Resorna är studieresor där man besöker olika företag i det aktuella landet och dessutom ordnar event med företagspresentationer för svenska utbytesstudenter – i 6 olika länder samtidigt.

Av de internationella studentprojekten är Project Destination det med flest medlemmar och både Liva, Edit och Qscar menar på att det roligaste med att vara med i projektet är just projektgruppen och den energin som finns i den.

- Alla människor man får lära känna framför allt på skolan men även utanför – det är det bästa” säger Edit. »Det och att gå på säljmöten” lägger hon till med ett skratt.

»Alla människor man får lära känna framför allt på skolan men även utanför – det är det bästa« PROJECT DESTINATION Syfte: Att skapa en plattform mellan studenter som vill ha en internationell prägel på sin karriär och de företag som söker dessa ambitiösa studenter.

Antal projektmedlemmar: 22 Rekrytering: Projektledare i början av höstterminen, projektmedlemmar strax efter.

Vem får söka? KTH-studenter som tagit minst 120 hp Reser: Till destinationerna (i år Moskva, Singapore, New York, London) i början av april.

PROJECT DESTINATION PÅ KTH: DESTINATION WEEK 26:E-29:E MARS, MÄSSA I NYMBLE DEN 29:E MARS Läs mer om projektet på http://destination.thsnaringsliv.se/

WWW.OSQLEDAREN.SE

Project China Jacky Lee (I07) och Martin Tran (M07) är med i årets Project China. Projektet har funnits i 10 år och Jacky och Martin berättar att intresset växt för varje år: - Studenter, företag, alla blir mer och mer intresserade av Kina och därför att ta del i Project China och det vi gör.

De tycker att det är kul att få nätverka med olika studenter från KTH, Handelshögskolan, de två toppuniverisitet i Kina (som projektet samarbetar med) och med alla företag de kommer i kontakt med.

- Man lär sig av de andra studenterna, samtidigt som man får kontakt med företag som ser en som en attraktiv potentiell framtida medarbetare, menar Martin.

En annan sak som är kul med projektet är den sammanhållning som finns mellan de olika åren: - Vi hade en alumnimiddag där, förutom förra årets projektgrupp, många

från andra års upplagor av Project China kom. Detta trots att många har heltidsjobb och ett späckat schema. Den äldsta som kom hade varit med i Project China 2003.

Med andra ord är det många som fortfarande har starka band till projektet och Jacky berättar att många framhåller att de verkligen lärde sig mycket av att vara med.

Unikt för projektet är dessutom att resan – till Kina förstås – sker i början av sommaren och i en hel månad. Projektet håller en mässa i Beijing och en i Shanghai och därefter är det 2 veckor forskningsresa till rapportboken.

- Det blir en bra avslutning på året, tycker Martin. Han fortsätter: Kina är så stort och varierande och det finns så mycket att se och förstå.

PROJECT CHINA Syfte: Stärka band mellan Kina och Sverige och samtidigt skapa en multinationell plattform för studenter och företag.

Antal projektmedlemmar: 12 Rekrytering: Projektledare i september, projektmedlemmarna i oktober Vem får söka? Alla studenter på Handelhögskolan och KTH Reser: Till Kina i en månad i början av sommaren PROJECT CHINA PÅ KTH: TEMAVECKA 23:E-27:E APRIL, MÄSSA I KTHB 26:E APRIL Läs mer om projektet på http://projectchina.se/

Årets tema är ”Explore China” och det hoppas Jacky Lee, Martin Tran och resten av årets projektgrupp att göra.

» Kina är så stort och varierande och det finns så mycket att se och förstå «

OSQLEDAREN NR 4 11/12

31

» Det är en unik chans att verkligen få lära känna landet, dess företagande och dess kultur riktigt bra «

Exchange Japan Gustav Montgomerie (F07) och Jenny Höglund (F11) är medlemmar i årets Exchange Japan. Projektet syftar till att främja relationen mellan Japan och Sverige och är ett samarbete mellan Handelshögskolan, KTH och ett universitet i Tokyo. Unikt för Exchange Japan är – som namnet antyder – att det är ett utbytesprojekt. I februari får gruppen besök av en grupp japaner från samarbetsuniversitetet.

- Det ska bli jättespännande att ha en japan boende hemma hos sig, berättar Gustav.

Japanerna är därefter med och visar upp sin kultur under projektets temavecka ”Nippon week” på Handelshögskolan och KTH. Exchange Japan-medlemmarna visar upp Stockholm genom ett aktivitetsprogram under sin Stockholmsvistelse.

- En person i vår projektgrupp har som ansvarspost att planera in aktiviteter för japanerna när de är här, berättar Jenny.

Hon fortsätter med att berätta att det i förra årets projektgrupp fanns en person som

32

OSQLEDAREN NR 4 11/12

tyckte att det var roligare när japanerna var här i Sverige än själva Japanresan, så hon ser själv fram emot att se hur japanerna reagerar på det de upplever i Sverige. Årets tema är ”Moving forward” och syftar dels till att studera hur Japan har gått vidare efter jordbävningskatastrofen förra året och dels till att belysa hur Japan alltid legat i framkant. Gruppen hoppas med sin tre veckor långa resa till Japan kunna uppleva landet och se utvecklingen samtidigt som man genom eventet ”Sweden Day” (som anordnas tillsammans med partneruniversitetet på svenska ambassaden) främjar intresset för Sverige. Gruppen kommer större delen av resan att bo i Tokyo hemma hos de japaner som tidigare hälsat på i Sverige. Både Gustav och Jenny har länge haft ett starkt intresse för just Japan. Gustav avslutar med att - Det är en unik chans att verkligen få lära känna landet, dess företagande och dess kultur riktigt bra.

EXCHANGE JAPAN Syfte: Att främja kultur och företagande mellan Sverige och Japan Antal projektmedlemmar: 10 Rekrytering: Projektledare i början av maj, projektmedlemmar runt september-oktober Vem får söka? Alla studenter från alla år på Handelshögskolan och KTH Reser: Till Tokyo i 3 veckor i marsapril EXCHANGE JAPAN PÅ KTH: 13:E TILL 16:E FEBRUARI Läs mer om projektet på www.exchangejapan.se/

WWW.OSQLEDAREN.SE

OL PÅ CAMPUS

» Det projektet vill göra är att uppmärksamma ett land för KTHstudenter och vad blivande ingenjörer skulle kunna göra i detta land «

FocusOn David Jönsson (I07) är en av två projektledare för årets upplaga av FocusOn. Unikt för detta projekt är att det är olika fokus för varje år – både land och tema varierar.

- Ser man tillbaka på projekten som varit har det ofta handlat om ”utvecklingsländer” som behöver ingenjörer för att nå dit de vill, förklarar David. Men det behöver inte nödvändigtvis vara så: - Det projektet vill göra är att uppmärksamma ett land för KTH-studenter och vad blivande ingenjörer skulle kunna göra i detta land. Årets land är Malaysia, som till skillnad från sina asiatiska grannländer Thailand, Singapore och Kina är lite ”bortglömt”.

- Det är ett mångkulturellt land med fokus på att vara ett fullt utvecklat industriland år 2020, berättar David som tycker att det ska bli spännande att få fördjupa sig i landet.

projektgruppen ska de välja årets ”fokus”.

David framhåller att varje års projektgrupp formar projektet väldigt mycket och gör projektet unikt. Han hoppas även på att företag ska vara intresserade av Malaysia och av att sponsra projektet.

Unikt för FocusOn är även att de gör sin studieresa till landet innan de har sin mässa på KTH. - På så sätt kan vi berätta om våra upplevelser och vad vi kommit fram till då vi möter KTH-studenter på mässan, menar David.

David har tidigare varit med i Project Destination och fick mersmak: - Det som är allra roligast med internationella projekt är att arbeta i projektform på KTH och träffa studenter från andra linjer. Sen ska det naturligtvis bli jättehäftigt att åka till Malaysia och se kulturen och företagsklimatet där.

FOCUSON Syfte: Främja relationen mellan KTH och årets land Antal projektmedlemmar: 10 Rekrytering: Projektledare i november, medlemmarna i decemberjanuari Vem får söka? KTH-studenter i 3:an och 4:an (5:or hinner sluta på KTH innan projektets slut) Reser: Till årets fokusland 2-3 veckor i juni FOCUSON PÅ KTH: MÄSSA FÖRSTA VECKAN I OKTOBER Läs mer om projektet på www.focus-on.se

Tillsammans med den nyrekryterade

OSQLEDAREN NR 4 11/12

33

OL PÅ CAMPUS

I VÅR TUNNEL:

Mytomspunna kroppar och ett magiskt äpple Det har nog inte gått någon teknolog förbi att KTH:s hemmaplattform i tunnelbanenätverket har naturvetenskap som tema. Men vad är det i närmare detalj som utsmyckar valvrummet?

I de valv som i början av 70-talet sprängdes ut 18 meter under marknivån gestaltas tidiga vetenskapsgiganters teorier kring världsalltet. Mest framträdande är de så kallade Platonska kropparna, vilka är tredimensionella geometriska kroppar (polyedrar) vars sidor består av likformiga polygoner. Det finns bara fem sådana kroppar, vilka sedan lång tid tillbaka i historien har fascinerat människor och tillskrivits olika symbolvärden.

Suggestiva symbolvärden Platons filosofi har kanske den starkaste kopplingen mellan kropparna och symbolik, vilket återspeglas just i namnet ”Platonsk kropp”. Platon associerade de fyra naturelementen jord, luft, vatten och eld till de olika kropparna. Samtliga kopplingar baserade han på intuitiva associationer.

Tetraederns markanta form och vassa hörn associerade han exempelvis till het och genomträngande eld. På ett motsvarande

34

OSQLEDAREN NR 4 11/12

» Runt om på plattformen kan du även hitta citat av bland annat Leonardo da Vinci, Copernicus och Einstein « sätt associerade han den förhållandevis stabila och orörliga kuben till jord.

I stationens fyra hörn finns polyedrarna för eld, jord, luft och vatten. I mitten av perrongen hänger en dodekaeder i glas som en ståtlig representant för universum. Inuti denna illustreras exempelvis hur en planet rör sig i närheten av ett svart hål.

Mekaniskt alfabet och virvelteori Christopher Polhems mekaniska alfabet och Descartes virvelteori gestaltas på de inre valvväggarnas respektive kortsidor.

Polhems mekaniska alfabet består av en samling modeller av bland annat kugghjul och kuggstänger som visar hur rörelser förhåller sig till varandra. Hans alfabet

består alltså inte av bokstäver utan det är istället en slags katalog över olika möjliga konstruktionslösningar. Virvelteorin är i korthet Descartes idé om att universum består av materia i form av stjärnor och planeter som är i ständig virvelrörelse för att fylla ut allt tomrum.

Runt om på plattformen kan du även hitta citat av bland annat Leonardo da Vinci, Copernicus och Einstein. Antalet påstigningar till tunnelbanan från perrongen uppgår till omkring 26 800 personer under vardagar (SL, 2010).

Newtons äpple På en stor glastavla presenteras Newtons tre rörelselagar. I tunnelbanetaket ovanför hänger ett stort färgsprakande äpple. Att döma av dess storlek kan det nog göra ganska ont att få i huvudet. Eller vem vet, snarare än olycka kanske det visar sig vara lycka. Att bli knockad och få sin tankebank omskakad kan leda till att en och annan pusselbit faller på plats – ibland på ett sådant sätt att nya spännande (och banbrytande) tankar tar form.

Av: Anna Klöfver

WWW.OSQLEDAREN.SE

Mörk tubkonst Vem är det som tolkat och gestaltat naturvetenskapen och elementen på detta sätt? Jo, det var Lennart Mörk. Han var en konstnär med stor bredd.

Utöver det underjordiska konstverket vid KTH:s t-bana arbetade han med många olika tekniker och format. Han var också scenograf på Dramaten i över 50 år där han bland annat samarbetade med Ingmar Bergman. Både stationen och dess konst invigdes 1973.

Platonska kroppar Tetraeder (4 trianglar) – Eld Hexaeder/Kub (6 kvadrater) – Jord Oktaeder (8 trianglar) – Luft Dodekaeder (12 pentagoner) – Universum Ikosaeder (20 trianglar) – Vatten

OSQLEDAREN NR 4 11/12

35

OL PÅ CAMPUS

OL mingar på Nattklubb Nymble OL besökte Nymble en mörk onsdagkväll i januari och hittade en kö längs med Nymble värdig en tentapub(!), väl inne i huset blev vi allt annat än besvikna!

Fastnade du på bild?

Foto: Bashar Waleed & Marcus Linder, Knepp

36

OSQLEDAREN NR 4 11/12

WWW.OSQLEDAREN.SE

OL PÅ CAMPUS

OSQLEDAREN NR 4 11/12

37

38

OSQLEDAREN NR 4 11/12

WWW.OSQLEDAREN.SE

KULTUR

HAR DU MISSAT ALLA KÅRSPEXETS FÖRESTÄLLNINGAR HITTILLS? Ingen fara, se bara till att få en biljett till nån av dessa föreställningar: • 2 - 4 april 2012: Föreställningsomgång 3 på Södra teatern (Stockholm) • 18 - 19 maj 2012: Spex-SM-föreställning på Hjalmar Bergman (Örebro) • Juni 2012: Utomhusföreställning på Rådhustorget (Mariefred)

Spexrecension

Kårspexet Freud - eller problemlösning på horisontell nivå Directeur: Maria Tauberman

I februari sätter den andra föreställningsomgången av ”Kårspexet Freud – eller problemlösning på horisontell nivå” igång men innan det är dags att uppleva spexet, för första eller andra gången, ska en OL-representant återge hur det var att se premiären.

Trots detta bestämmer de sig för att samarbeta och öppnar en gemensam mottagning. Det visar sig dock vara lättare sagt än gjort då patienterna är mer öppna för förhandling än behandling. Ganska snart är det oklart vem som egentligen bör gå i terapi.

Årets Kårspex dukar fram Sigmund Freuds divan, slår upp dörren till Carl Gustav Jungs mottagning och ger oss några bra exempel på hur man inte ska gå tillväga för att bota psykologiska åkommor.

Det är med många skratt jag ser första akten. Så många skratt att det värker lite i käken i pausen mellan akt ett och två. Detta gör mig till en början förvirrad men efter lite käk-gymnastik inser jag att det är mitt neutrala ansiktsuttryck som vållar besväret.

Snabbt börjar jag le igen. Det hjälper men mitt leende känns en smula maniskt och kanske ser jag galen ut. »Du ser lite galen ut«, säger någon men jag fortsätter le och nickar sympatiskt tillbaka.

Spexet börjar med att visa doktorernas skilda behandlingsmetoder: Freud pratar gärna för att lösa problemet till skillnad från Jung som ständigt slår nya tidsrekord då han säljer psykofarmaka likt en hetsig återförsäljare av mobilabonnemang.

» ..patienterna är mer öppna för förhandling än behandling «

Andra akten skiftar i nyans och stämningen blir lite mörkare. Den skämtlynniga flaxigheten mognar och händelserna utvecklas på djupet. Stundtals tappar jag dock greppet om handlingen och känner efter avslutat spex att jag skulle vilja se det en gång till för att se om det var spexet eller mitt blodsocker som var ur balans.

» ..alla är överens; jaget, överjaget och detet njöt alla av föreställningen och ber att få något utskrivet för våra krampande skrattmuskler « Jag kanske också borde nämna något om svårigheten att begripa hur en så välproducerad och högkvalitativ föreställning drivs ideellt av personer som i de flesta fall studerar heltid. Musik, sång, dans, rekvisita, manus och allt därtill håller hög klass och det finns ingen tvivel om varför kårspexet blivit så populärt.

Samanfattningsvis kan jag ärligt säga att alla är överens; jaget, överjaget och detet njöt alla av föreställningen och ber att få något utskrivet för våra krampande skrattmuskler.

Av: Sara Edin

OSQLEDAREN NR 4 11/12

39

KULTUR

Bokrecension

Där jag kommer ifrån - kriget mot förorten av Per Wirtén Förlag: Albert Bonniers Förlag M berättade om en bekant som använder ordet pretentiös rakt av som synonymt till ambitiös. Det kan kanske locka fram ett skratt, men när jag själv börjar trassla ut mina definitioner är kopplingen orden emellan inte helt främmande. Ju mer jag tänker på det desto mer träffande blir den. En väldigt enkel syn på vad jag ofta försöker komma åt, jag stör mig nämligen inte sällan på att ordet oftast missbrukas i förkastande bemärkelse om alles mögliges som anses lite svårt och arty farty. Irritationen är nära besläktad med den rörande bruket av allra meningslösaste flummig; ett ord som allra oftast brukas av dumkonservativa och kulturellt inskränkta Dressmanntyper á la Stefan Fölster och Göran Hägglund i deras livrädda kritik/försvar mot företeelser vars syfte och innehåll varken går att förklara utifrån utbud-efterfrågankurva eller kvällstidningsbaserat kulturkapital.

Med det inte sagt att pretentioner och ambitioner är exakt desamma, men där finns överlappaningar värda att notera. I det som ofta avfärdas som pretentiöst finns också ofta ambitionen - viljan och orken att ta sig an stora utmaningar. I förlängningen kan denna strävan leda till att man tar sig an mer än man egentligen klarar av - för mycket vatten över huvudet där kvasiakademiska referenser och högtravande formuleringar lätt ger ett konstlat, kokett och kanske ihåligt resultat. Låt då pretentiös få användas som kritik, men i så fall inte utan ödmjukhet inför de inbyggda ambitionerna.

Det är befriande med folk som tar sig an stora uppgifter och vågar sväva iväg och ta i, också utan förväntad förkunskap eller rätt titel på visitkortet. Min utsvävning är möjligen långsökt, men härrörs från en vanligt förekommande kommentar kring Per Wirténs ambitionsnivå i Där jag kommer ifrån (2010). Att han utan egentlig bakgrund inom stadsplaneringen ger sig in i debatten med populärvetenskapliga verktyg verkar fått många ”insatta” att höja på ögonbrynen, om inte av förakt så av nedlåtande storebrosskepsis. Men staden finns där för oss alla och att en välformulerad röst höjs utanför de klassiska planeringsinstitutionerna, arkitektkontoren och den akademiska kåren bör ses som uppfriskande.

» Tycker vi verkligen så illa om förorten? «

40

OSQLEDAREN NR 4 11/12

Förorten är inte betongens seger; det är ekarnas och somrarnas.

Som bekant heter förort suburb på engelska. Ett ord som i sin tur kommer från latinets suburbium, som utgörs av sub - under och urbs – stad. Ordet användes, enligt bland andra Wirtén, i antikens Rom av den rika eliten om de fattiga som bodde nedanför kullarna och bortom stadsmuren. Lever denna negativa underton kvar än idag? Är förorten bortglömd, häcklad och bespottad? Har den blivit ifråntagen sin plats i det vi kallar stad och vad händer i så fall med de hundratusentals människor som faktiskt bor där och inte på Stockholms malmar? Per Wirtén antar en tydlig position med ambitionen att återupprätta historian om de delar av staden som han anser orättvist förnekade och bortglömda.

Han vill lägga myten tillrätta, ge upprättelse till de bostadsområden och lokala centrum som inte visas på välskurna reklambilder över vår stolta huvudstad och vars bostäder aldrig porträtteras i trendiga livsstilsmagasin.

Det är ingen idé att hyckla med hur den samtida bilden av god stadsplanering ser ut. Att bygga inåt, tätt och skapa levande gatumiljöer med hjälp av kvartersformer och lokalrika bottenvåningar, kan nästan ses som allmän norm i kommuners visioner och byggherrarnas/arkitekternas broschyrer. Det är med dessa former vi ska effektivisera infrastruktur, kollektivtrafik, minska bilberoende och utsläpp liksom berika våra sociala miljöer. Amerikanska förortsmattor, där gångtrafik omintetgjorts till förmån för monstruösa stadsjeepar, används som skräckexempel, medan den klassiska europeiska stadskärnan tjänar som modell för hur det ska se ut. Det är på sätt och vis helt i sin ordning, ja jag skulle vilja säga sunt förnuft.

Jag har svårt att finna argument för trottoarlösa motorvägslandskapen med själlös externhandeln, framför variationen och tillgängligheten i klassiska innerstadsmiljöer. Men det är just denna schablonbild av att innerstad och förort alltid ser ut på ett visst sätt som måste nyanseras. Och Sverige/Stockholm kan och bör inte mätas utifrån en allmän mall. Som Wirtén skriver är i USA förortslivet i stort sett det enda stadsliv som finns (givetvis med några undantag). I Europa ser det helt annorlunda ut. Att tillskriva Stockholmsförorterna alla de sämsta egenskaperna är farligt och bidrar inte till någon som helst utveckling. Att paketera allt utanför som ohållbart och historielöst medan allt innanför tillskrivs

WWW.OSQLEDAREN.SE

KULTUR

det framåtriktade kultur- och värdebärande, skapar motsättningar och segregation. Vi vet mycket väl att allt utanför tullarna inte ser ut som Kungens kurva. Vi vet också att det finns platser innanför som är dåligt använda, otrygga och undermåligt skötta. Ett så enkelt konstaterande räcker mycket väl som startpunkt i en oerhört spännande resa där Wirtén tar med läsaren på en promenad från Huddinge in mot Söder. Han tar oss upp på platåer med magnifika utsikter över villor och miljonprogram, han för oss genom tidevarv av avgörande politiska beslut, ideologiska paradigmskiften, ödesdigra gränsdragningar och essentiella migrationsvågor. Det är Myrdalarna, Uno Åhrén, Le Corbusier, Ebenezer Howard, kung hit och kommunpamp dit. Han bjuder stundvis på en hisnande historielektion och varvar med personliga reflektioner kring barn- och ungdomsår söder om ”stan”. Söderförorternas framväxt får liv i berättelserna där anarki och minutiös planering varvas om vartannat. Han sätter igång ett resonemang efter ett annat och får en både att förstå vad man inte sett och ifrågasätta det tidigare antagna. Han expanderar den stigmatiserande bilden av vem som bor var och varför. Det är bekvämt att förenkla och rama in stadens platser och verksamheter efter partipolitiska grundmått – beskriva misslyckade centrumformationer med socialdemokratins övertro på auktoritär uppifrånplanering, medan bildominerade och hjärtlösa köpladefält förstås som resultatet av nyliberal gör-vad-du-vill-idioti. Men utan alla historiska lager famlar man snart efter trådarna. Wirténs förmåga att tända vetgirigheten med väl underbyggd bakgrundsfakta är en matnyttig och tillfredställande kombination.

Han är uppriktig med att han på sätt och vis bedriver ett försvarstal för de kära förorter där han bott och att det blivit hans obegränsade behov att försvara det Stockholm som är hans liv. Han understryker samtidigt flera gånger att han även älskar innerstaden. Hans kanske viktigaste ståndpunkt är att han vill se Stockholm som en helhet och inte behöva försvara att han valt att leva i förorten. Ärligheten är en styrka. Genom sin bok rör han om och tillför lite balans i en slätstruken diskurs. Även om han söker upprättelse för det bortglömda och obefogat nedklankade, så blir det inte sentimentalt på det vis det tenderar att bli när marschen går i ideologisk motvind. Det är såklart viktigt att ta upp värdeord som urban och stadsmässighet och diskutera om de inte lika gärna kan sättas till Flemingsberg som till Vasastan. En viktig referens i boken är Moa Tunströms avhandling, Jakten på den goda staden (2009), där författaren behandlar de obalanserade bilderna som rådande stadsbyggnadsideal står för och där problem med den klassiska stenstaden glöms bort medan den funktionsseparerade efterkrigsstaden utgör ickeplatser. Hon väljer inte sida, men belyser värdet i att nyansera och gräva bland definitionerna. Här har inte minst media en viktig roll. Kanske även populärvetenskapen?

Jag vill dock medge att Wirtén vid några tillfällen går på

tomgång då han förgäves försöker inpränta argument för att innerstaden (eller gammelstaden som han beskriver den till skillnad från det nya livet i förorten) förlorar allt mer i betydelse och att det är just på grund av innerstadselitens rädsla för detta som bilden är snedvriden. När han i ett slag för mototvägen påstår att Stockholms huvudgata är Essingeleden, snarare än Götgatan eller Kungsgatan, blir det nästintill komiskt.

En annars smakfullt lågmäld kärleksaffären blir vid dessa tillfällen till glättigt svartsjukedrama. Det är ju knappast konstigt att det är just innerstaden som representerar Stockholm nationellt och internationellt. Det betyder ju inte att förorten är betydelselös. En stad utan årsringar och lager att upptäcka är synnerligen ointressant, men det är också helt naturligt att landmärken och paradgator avbildas på vykort. Kanske kommer det att förändras? Ja, kanske är Skånegatan 7 inte längre Sveriges mest attraktiva adress om 15 år. I dagsläget finns dock ingen tillräckligt tydlig logik i argumenten mot innerstadens fortsatta ledarroll, men boken visar tydligt på att trender och ideologier kommer och går, att levnadsmönster och val av boendeplats förändras. Den visar också på att innerstaden har en stark roll även om den inte representerar alla.

Wirtén tar sig med friska ögon an den hedersamma uppgiften att nyansera synen på förorten, dess natur och invecklade mekanismer. Han beskriver ingående och levande tillkortakommanden och myter, om både inner- och ytterstaden. Det han står fast vid är att Stockholm är mycket mer än Stureplan och SOFO, att staden bör ses som en helhet av komponenter beroende av varandra. Utan skolning inom ämnet kan han också sägas ha tagit sig stora mängder vatten över huvudet. Men gedigen efterforskning på främmande mark bör ses som kriterium för god journalistik. Wirtén har förmågan att engagera genom ett beundransvärt författarskap.

Det har på sätt och vis blivit ett slags personligt mantra att försvara de som orkar ta sig an lite för stora uppgifter – de pretentiösa. Med lite självinsikt är det lätt att se att jag på så sätt försvarar egna intressen och behov av utsvävningar, denna gång på en balansgång mellan yrkesmässiga värderingar och förkärlek till det goda skrivandet. Wirtén hämtar i alla fall ordentligt med luft vid ytan och simmar tryggt vidare med ett viktigt bidrag till urbanlitteraturen; för stadsbyggnadssektorn liksom för den folkliga bildningen.

» Vi vet mycket väl att allt utanför tullarna inte ser ut som Kungens kurva «

Av: Christian Rydberg-Åkesson [christian.rydberg@osqledaren.se]

OSQLEDAREN NR 4 11/12

41

ordförandekolumnen

110 år av engagemang

D

en 30 januari 1902 – en dag att minnas, en dag att fira.

Det var dagen då Tekniska Högskolans elevkår (numera studentkår) bildades. Allt i syfte att ”främja god kamratanda” bland teknologerna vid KTH. En kamratanda som senare gjorde att pliktsystemet – böter vid sen ankomst till lektion – förbjöds och en kamratanda som år 1930 byggde Nymble – Teknologens plats för rekreation!

Denna kamratanda ligger än idag – 110 år senare – till grund för THS verksamhet och det engagemang som finns inom organisationen. Oavsett om engagemanget handlar om att utvärdera en kurs, att rådda en arbetsmarknadsdag eller att blanda just er sektions drink är det lika viktigt. En kursutvärdering ligger till grund för utvecklingen av ditt

» ..ta dig en funderare om det inte kan vara värt att under ett år vara med och utveckla kamratandan på campus [..] och det jag lovar dig, det kommer att vara det roligaste och mest utvecklande du gör under din tid på KTH « 42

OSQLEDAREN NR 4 11/12

utbildningsprogram för ett bättre KTH, arbetsmarknadsdagen skapar en ljusare framtid för dig och dina vänner och rekreationen sektionsdrinken ger är enligt undersökningar – näst kunskap – det viktigaste för framgång!

Varje gång jag tänker på det stora antalet engagerade personer som dag ut och dag in verkar för ökad kamratanda här på KTH känner jag mig otroligt stolt över vår verksamhet! Ta Mottagningen som exempel: Varje år engagerar sig nästan 2000 studenter under tre-fem veckors tid enbart för att göra den första tiden för de nya studenterna så god som möjligt – snacka om kamratanda!

För egen del trodde jag att jag skulle vara ganska mätt på engagemang här på KTH och THS efter ett halvår som Kårordförande. Jag har värnat om bevarandet av kultur på I-sektionen, blandat otaliga drinkar nätterna i ända som Clubmästare, tragglat mig igenom ett år av formalia – och skoj – som sektionsordförande, deltagit i Quarnevalen både som jonglerande Musse Pigg och som manlig underklädesmodell(?) och nu även hållit pepptalks på diverse tillställningar. Men tiden som kårordförande har istället för mättnad gett mig en bredare syn och, ledsamt nog och tvärtemot vad jag trodde, inser jag att jag ju missat massor av häftiga projekt att engagera mig i. Projekt som jag verkligen hoppas att du är mer vaksam på att se!

Om du inte vet vad du ska göra härnäst under din tid på KTH men är sugen på något utöver de vanliga så rekommenderar jag dig starkt att bläddra tillbaka till de sidor som handlar om att söka någon av de poster som heltidsarvoderad på THS som tillsätts nu under våren.

Troligtvis finns det något som passar dig alldeles utmärkt och det jag lovar dig, det kommer att vara det roligaste och mest utvecklande du gör under din tid på KTH. Så ta dig en funderare om det inte kan vara värt att under ett år vara med och utveckla kamratandan på campus. Allt för att göra allas studietid på KTH ännu bättre!

JOHAN PERSSON Ordförande THS

WWW.OSQLEDAREN.SE

Internship with a world-class challenge

What are you up to this summer?

The world-leading Atlas Copco Group offers you the unique opportunity to work on exciting projects in the U.S., China, India or Brazil this summer. You will visit one of these countries for two months and join one of our teams on-site. This will provide you with exclusive insights into what life at Atlas Copco is all about. But more importantly you will get the chance to attain valuable work experience along with a stimulating challenge. We set you up with a supervisor, accommodation and of course an experienced team to work in. Afterwards you will complete your master’s thesis with Atlas Copco. With us you will get the chance to make a real contribution.

Are you a master’s student in Engineering or Business and Administration, have the confidence and intellectual edge to tackle complex problems and are ready for a real world-class challenge?

Then you are probably keen on finding out more about joining us this summer.

Learn more at www.atlascopco.se/internship

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm