OL 11/12 #5 by Osqledaren

OSQLEDAREN # 5 2011/2012

GIRL POWER

200 PROCENT UNDER EN ANNAN HIMMEL DEN ULTIMATA SPEXGUIDEN LEVENGOOD LEVERERAR OL GÖR: WRAPP UTBILDNINGEN VI ALDRIG FICK

KTH Alumni Community Join today to network with more than 15 000 alumni across the globe. www.kth.se/alumni

Students today â&#x20AC;&#x201C; Alumni tomorrow

BBDO EHRENSTRÅHLE

UPPDRAG: OMÖJLIG TRANSPORT. Ett av Sveriges största energibolag bygger en vindkraftspark. Din utmaning: transportera 20 stycken 150 m höga vindkraftverk genom Sverige. Först utmed allmän väg, utan att störa trafiken, sedan 15 km in i väglöst land.

Ta dig an framtidens infrastrukturutmaningar. Sök Svevias traineeprogram. T1

14:58

Svevia bygger och sköter om Sveriges vägar och infrastruktur. Med vårt traineeprogram, T1, får du som är civilingenjör möjlighet att påverka hur samhällets viktigaste funktioner kommer att se ut i framtiden. Ansök på svevia.se/trainee

OL1112_#5_test 3 12-0274tg-Svevia_trainee_vindkraft_200x250+3.indd 1

2012-03-31 01:35 2012-03-07 12.49

Kommer din idé att revolutionera världen?

ör några veckor sedan var jag och lyssnade på när Sveriges mäktigaste kvinnor blev korade på Cirkus i Stockholm. I samband med prisutdelningen lanserade tidningen Veckans Affärer 30-procentsklubben - en klubb där börs-vd:ar som har minst 30% kvinnor i sin ledningsgrupp får vara med. På THS har vi inte 30% tjejer i ledningsgruppen, vi har mer, mycket mer. Mer än hälften, 54%, av THS ledningsgrupp är idag tjejer och med tanke på att könsfördelningen på KTH är ungefär 30/70 tycker jag att det är häftigt! I det här numret kan du läsa mer om de fyra senaste tjejernas intåg i THS ledningsgrupp. varför då detta ständiga tjat om jämställdhet och mångfald? Jo, forskning har visat att heterogena grupper ger en bättre verksamhet både kulturellt och rent resultatmässigt. Dynamiken i dessa grupper ökar det innovativa tänkandet. På tal om innovation har OL den här gången besökt ett framgångsrikt IT-start-up. Hos IT-företagen hittar man sällan 30% tjejer i ledningsgruppen, vad som dock verkar finnas är minst 30% hipsters. Osqledaren dök in i de coola nördarnas vardag och fann en attityd som vi tror bäddar för mer mångfald även inom en traditionellt sett stereotyp bransch. Vi har också träffat fyra företag som drivs direkt från campus, dessa studenter visar att det är möjligt att göra verklighet av sina idéer och att det bara är du själv som sätter begränsningarna. Har du själv en idé som kommer revolutionera världen? Vad väntar du på? Sätt fart!

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Sara Gabrielsson Grafisk form och layout

Sara Gabrielsson tryck

Edita Papper

Inlaga, Amber Graphic 90g Omslag, MultiArt Gloss 200g Annons

Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter Kontakt

08/070 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se Postadress

Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm Om Osqledaren

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut 6 gånger per år med en upplaga på ca. 17 000 exemplar och är helt annonsfinansierad. Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom THS och KTH. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt. Bidrag

Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material. Manusstopp för OL #6 är den 11e april

OMSLAG

OSQLEDAREN # 5 2011/2012

Axel Hammarbäck girl power

sara gabrielsson Chefredaktör 11/12

200 procent under en annan himmel den ultimata spexguiden levengood levererar ol gör: wrapp utbildningen vi aldrig fick

Medverkande i detta nummer

Från vänster

Anna Klöfver, Axel Hammarbäck, Christian Rydberg Åkesson, Elisabeth Ingvar, Henning Alesund, Katja Rantala, Martin Barksten Dessutom

Elina Gobena, Gustav von Heijne, Göran Manneberg, Hanna Lundén, Hanna Thenor Årström, Isak Nyberg, Johan Alvfors, Johan Kvastad, Johan Persson, Kalle Eriksson, Linn Emilsson, Robin Norström, Sara Edin

OL1112_#5_test 4

2012-03-31 01:35

INNEHÅLL OL # 5

21 37 08 10 12 18 21

Studentbostäder på g Vad händer egentligen? OL har kollat läget

imponerande idéer Hur bygger man ett internationellt imperium?

ol gör: wrapp På besök hos de coola nördarna

200 procent Om livet som student och entreprenör

nya ansikten i lg OL presenterar de nyvalda tjejerna i THS ledningsgrupp

24 28 34 37 40

i maktens korridorer THS utbildning förklarar varför din utbildning inte duger...

under en annan himmel Dags för miljöombyte och en riktig utmaning? Kolla då upp Minor Field Studies och börja här!

det våras för spexen Den kompletta guiden till vårens spex

levengood levererar OL träffade Levengood i Nymble

vetenskap och konst OL kikar närmare på KTHs motto

trevlig läsning! OL1112_#5_test 5

2012-03-31 01:35

Krönika:

SL som studiemotivation E

fter noggrann observation har jag kommit fram till att rulltrappan vid tunnelbaneuppgången till KTH är psykiskt sjuk. Symptom: nedstämdhet och viljelöshet. Detta har pågått under en längre tid vilket får mig att dra slutsatsen att den inte är tillfälligt nedstämd utan lider av depression. SL, som torde vara den instans ansvarig för stackars rulltrappan, har inte tagit tag i problemet på allvar utan bara sänt dit några reparatörer som lindrat problemet tillfälligt tills den än en gång blivit helt apatisk.

ast om det är någon del av sin organisation som SL borde lägga resurser på är det kanske snarare skyltarna med ankomstti-

Vad gör du nu förtiden? Studerar på KTH

SL:s

rulltrappor!

Vad fick dig att börja studera?

der - som verkar lida av rejäl beslutsångest: är det fem minuter till bussen går eller femton? Inte heller kan de bestämma sig för hur fort en minut går. Fast värst är nog att skyltarna påstår att bussen avgår från hållplatsen ”Nu” fast ingen buss går att skåda.

nligt Wikipedia är rulltrappan en över 100 år gammal konstruktion och den kom till Sverige redan på 1930-talet. Efter mer än ett sekel har ingenjörer alltså inte lyckats förbättra konstruktionen tillräckligt för att den ska fungera i mer än några dagar innan den behöver repareras. Vid första anblick en sorglig sanning, men om man studerar det noggrannare – även positivt. Om det tog ett sekel att nå den nivå på rulltrappor vi har nu, hur många sekel, och generationer av ingenjörer, kommer det då inte krävas för att göra rulltrappan perfekt?

lla kanske inte vill jobba med att förbättra rulltrappor, men analogin är sann i ett större perspektiv. Det finns överallt omkring oss uppfinningar i stort behov av förbättring. Allt från min brödrost, som först inte rostar brödet alls för att sedan bränna sönder det, till programmet jag skriver denna krönika i. Likt analogin med rulltrappan är flera av uppfinningarna gamla men trots detta långt ifrån tillräckligt bra konstruerade. Att ingenjörer behövs nu och kommer behövas i flera sekel framåt är tydligt.

isst hatar jag SL för att de inte ger rulltrappan vid KTH en ordentlig uppgradering så att jag slipper stå i 10 minuters kö på morgonen, men samtidigt gör det mig alltid lite glad att se att vi ingenjörer behövs. Så när du nästa gång står där i kön till rulltrapporna, uttråkad och trött på skolan kan du alltid tänka på att när du avslutar din utbildning och blir en ingenjör kommer du få chansen att göra det bättre. För de flesta av oss blir nog inte just rulltrappor vi förbättrar men förhoppningsvis är det någonting som förbättrar livet för många människor. Av: Martin Barksten

OL1112_#5_test 6

OSQLEDAREN NR 5 11/12

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-03-31 01:35

SVAR Det är svårt att ge ett svar på denna fråga som frågeställaren blir nöjd med. Utanför universum finns ingenting, inte tomrum, inte mörker och ingenting annat heller. Filosofiskt skulle man kunna säga att det inte finns något vi någonsin skulle kunna få information om, och därför finns ingenting. En liknelse som ofta figurerar är att man tänker sig ett tvådimensionellt universum i form av ytan på en sfär. Så länge man är bunden till två dimensioner finns det ingenting utanför eller runt sfären, men den är ändå begränsad i storlek. För att gå utanför måste man bryta sin dimensionsbegränsning. Samma sak kan

gälla för oss i tre dimensioner. För att yttra oss om vad som finns utanför eller runt det universum vi känner måsta vi bryta någon dimensionsbegränsning som vi kanske inte har grepp om. /Göran FRÅGA Om man har vatten i ett sugrör och håller för toppen med ett finger så stannar vätskan kvar i röret även om botten är fri. Hur blir det då om man ökar dimensionerna till säg en 20 meter hög cylinder med kanske 5 mm-1 cm i diameter, tillsluten i toppen, helt fylld med »gasfritt« vatten och sedan låter botten vara öppen? Får gravitationen en viss mängd vatten att åka ut och ger ett vakuum i toppen, stannar allt vatten kvar i behållaren, eller vad kan tänkas hända? /Mikael Andersson SVAR Det som avgör om vattnet rinner ut ur röret är rörets diameter i förhållande till vattnets ytspänning. När vatten rinner ut ur ett tillräckligt tjockt rör är det inte pga stor

Foto Marcus Blom

FRÅGA Universum anses av många ha en gräns, vilket motsvarar det avstånd som universum hunnit expandera sedan Big bang. Men vad är det för något som universum expanderar i, dvs är det ett tomt rum som universum utvidgar sig i som sträcker sig oändligt utåt? /Lukas Magnusson

Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. I OL svarar Göran på dina frågor om stor och smått. Har du en fråga till Göran? Mejla den till osqledaren@ths.kth.se!

vattenmängd utan därför att luft kan passera vattnet i form av en bubbla och på det sättet fylla på luftmängden överst i röret. I gammaldags pipetter kunde man ju fylla avsevärda mängder vatten, som alltså påverkades av en stor ”dragningskraft” neråt, bara avtappningsröret var tillräcklig smalt. /Göran

Vinn en

resa till

Dubai!

Have you realized all your business dreams yet? Join us.

Gå in på facebook.com/pay2n för att läsa mer om hur du deltar i tävlingen. Läs mer om den smarta tjänsten som förenklar din privatekonomi på pay2n.com. Torsdagen den 12/4 kan du träffa oss på Kårhuset.

OL1112_#5_test 7

Our role is to enable and inspire our customers in the 20 plus markets where we are present. To succeed we need talent – people who are business-minded, who know the art of listening to customers, who are innovative and have a strong drive. If that’s you – join us. teliasonera.com/careers

2012-03-31 01:35

aktuellt

Studentbostad någon? Idag finns det 80 000 studenter i Stockholm men endast 12 000 studentbostäder. Differensen mellan antalet bostäder och antalet studenter är alltså ganska stor och man räknar med att det behövs 8000 bostäder till. Och visst ska det byggas nya bostäder? Det kan man läsa om i dagstidningar lite då och då, men var är de? Och hur går det för det omtalade containerhuset som man planerade att bygga på campus? Planer som länge varit på gång är de om det så kallade Containerhuset som är tänkt att byggas mellan Försvarshögskolan och Ytkemiska institutet. Huset skall byggas av gamla containrar som placeras bredvid varandra och staplas på varandra. Poängen med containrarna är att de är billiga och miljövänliga, förutsatt att man använder begagnade containrar. När huset står klart ska det erbjuda ungefär 40 stycken nya studentbostäder om ungefär 25 kvadratmeter. Dessa planer har pågått sedan 2009 då ett första förslag i Akademiska Hus utvecklingsplan för boende på KTH campus presenterades. I DN kunde man i slutet av 2010 läsa om att containerhuset beräknades vara klart på hösten 2011. Idag kan det konstateras att något hus ännu inte synts till. En av anledningarna till detta kan vara att planerna skjutits upp eftersom huset varit omstritt. Sent förra året togs ändå beslutet att containerhuset ska byggas och tanken är att det ska stå klart redan i år. Det kanske låter som

OL1112_#5_test 8

OSQLEDAREN NR 5 11/12

lite tid, men det är just vad det handlar om med containerhus. De är prefabricerade och ska därmed vara snabba och betydligt billigare att bygga än vanliga hus. I den nämnda utvecklingsplanen från Akademiska Hus presenteras också förslag på andra möjliga bostadshus som skulle kunna byggas på campus. Det rör sig om så kallade punkt- och lamellhus som skulle kunna erbjuda mellan 20-50 bostäder vardera. Dock är det inga specifika planer som presenteras utan möjliga förslag till studentbostäder. Akademiska Hus behöver också någon annan som kan uppföra och sedan förvalta bostäderna eftersom de idag inte får göra just detta. Någon annan behöver alltså satsa, men som i andra fall med studentbostäder runt om i Stockholm, finns det få som vill satsa eftersom det är omdiskuterat huruvida det är en lönsam affär. Runt om i Stockholm och även i övriga landet har studentbostadsbyggandet stått i princip stilla under 2011. En av anledningarna till detta sägs i ett pressmeddelande från SSSB vara att det är just för att det inte är tillräckligt lönsamt att bygga och att sköta om studentbostäder. Dock ska nya studentbostäder börja byggas av just SSSB. I slutet av februari meddelade de att deras befintliga hus Idun vid Norrtull ska byggas ut med 84 nya bostäder. Dessa ska vara klara hösten 2013. Rör man sig närmare campus igen och stannar till precis innan bron

bakom Q-huset finns där idag ett litet parkområde på vilket det planeras att bygga studentbostäder. Åtminstone två byggföretag har ansökt om så kal�lad markanvisning på den platsen från Stockholms Stad. Ett företag presenterade förslaget som kallas Studenttornet, vilket är ett runt torn på 25 våningar som ska erbjuda ungefär 150 etagelägenheter på 26 kvadrat. Det andra förslaget är ett hus med omkring 80 bostäder. Hur stora dessa lägenheter blir är oklart. I början av året beslutade exploateringsnämnden i Stockholms stad att anvisa marken till förslaget med 80 bostäder. Bostäderna är tänkta att stå klara om ungefär två och ett halvt år. Andra planer som finns som har likheter med ombyggnaden av Skatteskrapan till studentskrapan är att bygga om S:t Görans gymnasiums gamla lokaler till studentbostäder. Huset har ståt tomt i över tre år men Svenska Bostäder har alltså presenterat planer på att bygga om det till 250 – 300 studentbostäder. Som det ser ut idag finns det alltså en del planer på nya studentbostäder runt om i Stockholm. En del är helt nya och en del är ombyggnader av gamla hus, vilket visat sig fungera tidigare. Totalt rör planerna runt 500 tilltänkta bostäder, vilket motsvarar 1/16-del av behovet. Det kan tyckas lite men bara i år kommer man ju att minska behovet från 8000 till ca 7960, alltid något... Av: Katja Rantala [katja.rantala@osqledaren.se]

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-03-31 01:35

aktuellt

bostads rätt tudenter FRÅGA Varför byggs det inte fler lägenheter till oss studenter? Kommer det bli bättre? /Martin Svar Ett flertal svar på frågan eller frågorna blev det faktiskt. I Sverige har vi en marknadsekonomi – ja ibland undrar man hur det ligger till dock – och generellt anses då marknaden producera något om detta efterfrågas. Om nu varan inte produceras trots stor efterfrågan beror detta på att marknaden ser affären som olönsam. Man tycker helt enkelt inte att intäkterna är tillräckligt stora i förhållande till riskerna.

Nästa aktör, Akademiska Hus, är väldigt intressant med sitt stora innehav av mark inom själva campusområdena, som är högaktuella gällande främst mark för studentbostäder. Dessutom äger och förvaltar företaget utbildnings- samt forskningslokaler inom hela Sverige. På allt detta är företaet dessutom till 100 procent ägt av staten. Här kanske man undrar vad det är frågan om. Det vore väl självklart att Akademiska Hus skulle bygga studentbostäder. Vi är i förlängningen deras kunder och fler studerande borde ses som positivt för dem. Men helt så enkelt är det inte, för Akademiska Hus har ägardirektiv från staten om hur verksamheten skall bedrivas, och där nämns ingenting om några studentbostäder.

En ljuspunkt är att diskussionen om bostadsbristen för yngre personer i Stockholm fortfarande är väldigt aktuell. Den brukar normalt sett ebba ut under våren för att sedan eskalera vid terminsstarten. Det skall därmed bli väldigt intressant att se om något konkret förslag kryper fram innan årets slut.

Med det ”låsta” läget kanske politikerna och tjänstemännen kunde inrikta sig på att se till att nuvarande bestånd av lä-

vad hände sen? Sen dessa texter skrevs har Stockholms stad presenterat planer på att bygga cirka 150 000 kvm universitets- och högskolelokaler i Albano, ett område mellan KTH och Stockholms universitet. Där kommer cirka 50 000 kvm vara avsedda för student- och forskarbostäder vilket skulle ge cirka 800 lägenheter. Projektet ingår i utvecklingen av vad man kallar Vetenskapsstaden Stockholm Science City och OL tycker detta låter mycket positivt. Under det 3:e kvartalet i år kommer ett eventuellt antagande av planerna att ske - vi håller tummarna!

genheter kunde utnyttjas mer effektivt istället och därigenom ge yngre personer i allmänhet och studenter i synnerhet tak över huvudet. En lösning som jag tittar närmare på och fattat tycke för är möjligheterna man i andra länder har att tillsammans hyra en större lägenhet och dela på hyran. Alla med ett individuellt kontrakt och där den sammanlagda inkomsten för samtliga hyresgäster räknas in. Alternativet är även att bygga större lägenheter som brukas på det sätt en korridor gör för tillfället. Detta ställer dock krav på att fastighetsägaren kan ta ut en skälig hyra, och en helt ny boendeform kanske måste skapas då problem finns med att införa detta i vårt nuvarande bestånd av lägenheter.

foto stadsbyggnadskontoret stockholms stad

Vidare måste man ha mark om man ska bygga bostäder. Två stora och intressanta markägare för Stockholms studenter är dels Stockholms Stad med stora markinnehav inom hela kommunen samt Akademiska Hus som äger mycket mark i och omkring stadens olika campus. Att vi inte får någon mark av Stockholm Stad beror endast på att man ser större intäkter i att upplåta marken till kontor eller bostadsrätter. De betalar bättre helt enkelt. Och här finns inget rätt eller fel. Kommunen skall

för s

ta tillvara samtliga invånares intressen, och tycker majoriteten att kommunen skall ha en stor skattkista, låg skatt och bestå av ett gäng 60-talister eller äldre bör detta respekteras.

Robin Norström studerar 4:e året på Samhällsbyggnad & har ett stort intresse för fastighetsfrågor. Vid sidan av studierna arbetar han som fastighetsanalytiker på NAI Svefa, är adept hos Newsec, sitter som ledamot i THS styrelse & SSCO:s bostadsdelegation samt suppleant i SSSB:s styrelse. För OL svarar han på bostadsrelaterade frågor. Har du en fråga till Robin? Mejla dem till osqledaren@ths.kth.se!

SSCO beskriver Albano som »Stockholms nya gröna, urbana campusområde«!

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 9

2012-03-31 01:35

fokus

OL:s topp tre:

bransons affärsidéer Människor har under århundraden haft briljanta idéer som de försökt genomföra. Många som varit först har blivit kallade för galningar eller drömmare. Andra har lyckats genomföra sina idéer, funnit en marknad, lyckats och därefter blivit i det närmaste geniförklarade. Just nu kallar vi dessa människor för entreprenörer. En av de mest kända entreprenörerna är Sir Richard Branson som ligger bakom företaget Virgin, ett företag som ägnar sig åt allt mellan rymdturism och läskförsäljning. Här följer en topp tre på hur en man med rätt tajming lyckas bygga upp ett imperium.

Allting började 1970 när rock’n’rollen var som mest briljant. Rockstjärnor var som superhjältar i den växande ungdomsskarans ögon och skiva efter skiva kom ut från artister såsom Bob Dylan,

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 10

Därefter går Virgin på riktigt in i skivindustrin och startar ett skivbolag. De signerar band såsom Sex Pistols vilka andra skivbolag höll sig ifrån, då de ansågs alltför vulgära. Listan på artister som givit ut skivor från Virgin kan gö-

Sir Richard Branson är både multientreprenör och multimiljardär.

Rolling Stones, The Who, Led Zeppelin, Beatles, Cream, The Kinks och otroligt många fler. Richard Branson startar då ett postorderföretag där han säljer vinylskivor. Strax därpå öppnar han även sin första skivaffär på Oxford Street i London. Skivaffärerna blir fler och fler och kommer att kallas Virgin megastores. Dit vallfärdar den köpsugna kunden för att välja och vraka bland skivorna.

»En av de mest kända entreprenörerna är Sir Richard Branson som ligger bakom företaget Virgin (som ägnar sig åt allt mellan rymdturism och läskförsäljning) och som med rätt tajming lyckas bygga upp ett imperium« WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-03-31 01:35

Vem vad Leonardo planerade när han byggde sin flygmaskin. Nu ligger den i alla fall till grund för Bransons rymdturism.

ras lång men som exempel kan nämnas Rolling Stones, Janet Jackson och Roy Orbison. Musiken var det som helt la grunden till Virgin och dess framgång.

När Leonardo Da Vinci på slutet av 1400 talet gjorde ritningar på flygande maskiner var det troligen få som trodde att man 500 år senare skulle tjäna stora summor inom flygbranschen. Sedan bröderna Wright gjorde den första flygningen år 1903 har flygplanen utvecklats enormt, och efter andra världskriget började man på allvar att resa med flyg. Under sextiotalet uppstod en ny form av resande, nämligen chartern, vilket gjorde att allt fler människor använde flyget. Under 70- talet avreglerades flygbranschen i USA och detsamma skedde i Europa under 90- talet. Detta öppnade upp för entreprenörer att starta flygbolag och

Bröderna Wright genomförde den första flygningen 1903.

SpaceShipOne är en av rymdfärdkosterna som ska ta turister upp i rymden.

» Sedan 2005 har det funnits möjlighet att reservera en rymdresa för den inte så blygsamma summan på $200 000 « nya affärsmodeller. Det var också vad Richard Branson gjorde under mitten av åttiotalet då han köpte upp delar av flygmarknaden världen över.

Vad kommer härnäst? År 1961 var människan för första gången ute i rymden och år 1969 på månen. Länge har en rymdresa setts som något som få förunnade astronauter får uppleva. Men med ny teknologi och Bransons nya stora satsning i form av rymdturism och bolaget Virgin Galactic kan rymdresor bli något för gemene man inom en snar framtid. Sedan mitten av 90- talet har Virgin letat efter en teknik som möjliggör säkra rymdfärder. Nu ser det ut som

att den tekniska biten är nära att lösa sig. Med hjälp av ett stort flygplan bogseras en mindre rymdfärja upp till ca 15 000 meter, där den lossas och med hjälp av en raketmotor tar sig ut ur atmosfären. Där ges möjligheten att se himlen förvandlas från blå till svart för att sedan uppleva den ovana känslan av att det man växt upp med och alltid tagit för givet, nämligen gravitationen, försvinner. Sedan 2005 har det funnits möjlighet att reservera en rymdresa för den inte så blygsamma summan på $200 000. Entreprenörskap handlar mycket om att vara rätt i tiden och passionerad - för det är ibland långt mellan idé till framgång. Många entreprenörer har aldrig varit några stjärnor i skolan, men de har haft en otrolig förmåga att fånga uppmärksamhet och knyta an till människor. Som ett mått på framgång kan jag nämna att Richard Branson äger en karibisk ö med ett flertal bostäder på. Huvudbostaden på öns topp har en toalett på taket med utsikt mot havet i alla riktningar. Och om inte det är ett tecken på framgång, då vet jag inte vad som är det. Av: Kalle Eriksson

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 11

2012-03-31 01:35

OL Gör

wrapp Är du en fighter som varken räds nya utmaningar eller diffekvationer? Slår du tillbaka dubbel så hårt när CSNs senaste påhitt kommer som ett slag i magen? Och kan du finta bort vilken omtenta som helst? Då måste du vara KTH-student. Vill du dessutom ha ett inspirerande och utvecklande jobb efter examen där du får spendera dagarna med människor som är lika awesome som du? Läs då vidare för under året är OL ute på turné och spanar in de coolaste potentiella arbetsgivarna på marknaden. OL gör - because you’re worth it!

är vi kommer in i den stora vindsvåningen på Kungsgatan märker vi direkt att här händer det mycket saker. In och ut och fram och tillbaka går människor som runt och ser upptagna ut. De flesta ser ut att vara på gränsen mellan unga-vuxna och vuxnapå-riktigt. Längre in i lokalen visar det sig att aktiviteten kring entrén inte bara är ett spel för gallerierna för även vid datorerna är det full action. Vill du facebooka bort halva din arbetstid är detta inte rätt ställe. På en arbetsplats sitter en mjukisdjurshaj med solglasögon och hörlurar, han ser ut att ha det rätt soft men runt omkring glöder tangentborden. Vi är nu hos Wrapp, företaget som vill förändra världen - helst redan idag.

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 12

Vi träffar joakim Ekberg och Per Almquist som båda läst datateknik på KTH samt Liva Lager som gått industriell ekonomi, även hon på KTH. Dessa är tre personer som nästan känns som om de blivit frälsta av Wrapp. Eller åtminstone oerhört inspirerade av fenomet som Wrapp och motsvarande liknande unga, drivna IT-företag blivit idag.

» Vi är nu hos Wrapp, företaget som vill förändra världen - helst redan idag «

Jocke som är en utav grundarna säger att han har varit här i 10 månader. Det säger en del om företaget som fortfarande räknar sig som ett start-up trots att de nu har cirka 50 anställda runt om i världen. De expanderar snabbt och alla tre är väldigt nöjda. För det går bra nu, väldigt bra. Vad är då Wrapp egentligen? Själva företaget heter Bohemian Wrappsody AB. Anledningen till detta till synes fyndiga namn är en händelsekedja innehållandes en förslagslista, ett roligt sista-minutenskämt och antagligen en Göteborgare på Bolagsverket som på en lista full av seriösa förslag lyckades hitta det ordvitsiga förslaget som

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-03-31 01:35

wrapp

» Vi kommer berätta för våra barn om direktreklamen, där företag betalade för annonser som folk slängde « slunkit med av misstag. Själva produkten Wrapp är en app med vilken man kan skicka presentkort till varandra via mobilen eller via internet. Presentkorten kan man sedan använda i riktiga butiker. De säger själva att de är en del av ”SoMoLo”. Detta buzzword är en akronym som står för Social, Mobile, Local och beskriver en trend bland konsumenter där man är mer medveten och använder mobilen som hjälpmedel för att hitta information, bland annat vid konsumentköp. Det finns dessutom stort värde i detta för återförsäljarna. Mycket handlar om datainsamling. ”Vi gillar den vetenskapliga processen”, säger Wrapparna. Det är ett bra sätt för en butik att få veta hur en viss grupp tänker eller hur en viss butik uppfattas. Detta ständiga mätande av data gör också att

OL1112_#5_test 13

ol gör

utvecklarna på Wrapp kan testa nya saker och få väldigt konkreta svar på hur de faktiskt emottas. Enligt gänget vi pratar med handlar om en revolution inom marknadsföring för butikerna. ”Vi kommer berätta för våra barn om direktreklamen, där företag betalade för annonser som folk slängde”, säger Pelle och fortsätter med att säga att de vill skapa miljoner brand-ambassadors för företag och en marknad mellan konsumenter och deras favoritbutiker. ”Vi måste rusa för att hinna ut i världen nu och sprida konceptet Wrapp.” Det är alltså inte ens en produkt. Det är ett koncept. Wrapp är verkligen i expansionsfasen och har så varit ett bra tag. Pelle berättar: ”När jag signade i december hade vi 15 000 användare, nu har vi 150 000”. De får även mycket positiv respons bland investerare över hela världen och har precis lanserat i Norge och England samtidigt som de planerar sitt intåg i USA. Det verkar vara ett lyckat koncept och det märks bland annat på att det börjar ploppa upp konkurrenter som vill rida på vågen. Detta

är dock inget som skrämmer, tvärtom verkar det trigga Wrapp än mer. ”Man behöver flåset i nacken”, säger de, vilket känns utmärkande för de anställda på Wrapp. Det här är inga lirare som gör något halvdant bara för att tjäna ihop till hyran. Det här är hardcore entrepenörer som har sin fritid som sitt jobb. ”Man måste älska det man håller på med, hade jag inte gjort det ska jag inte varit här”, säger Liva eftertänksamt.

2012-03-31 01:35

OL GÖR

wrapp

» Nörd är för mig passion, något väldigt fint «

Liva kom till Wrapp för att skriva ex-jobb. Hon verkar dock ha lagt det på hyllan: ”Vad var det vi skulle göra från början? Det fanns så många andra roliga grejer man kunde göra här. Ex-jobbet får vänta, vi ska ta över världen!”. Det verkar vara den sortens människor de söker: folk med enormt engagemang som verkligen kan konsten att brinna för något. Vi frågar hur det kommer sig att de är så frälsta. De blir först lite överraskade över frågan, funderar ett tag och svarar sen att det nog inte hade spelat någon roll vilket företag de hade jobbat på. Så länge det var ett kreativt arbete med rätt människor. Då hade de fortfarande varit lika frälsta. De ser sig själva som entrepenörer och den

OL1112_#5_test 14

inställningen tycks vara en del av kulturen på företaget. Att alla ska känna sig som entrepenörer fast de faktiskt är så många som 50 anställda. Rivaliteten mellan denna sorts unga IT-företag i Stockholm är minimal. Situationen är snarare helt tvärtom. Det talas mycket om kreativa forum, där likasinnade människor från liknande företag samlas, hjälper varandra och sprider sin kunskap vidare. Wrapp engagerar sig i den växande tech-communityn, där denna typ av nördar från såväl Stockholm som resten av världen samlas och ja, tar över världen helt enkelt. Det är känslan jag får när vi pratar, att de med sina idéer, mac-datorer, helskägg & hippa frisyrer kan nå hur långt som helst.

I en och en halv timme pratar de nästan indoktrinerat om hur mycket de brinner för detta och gränsen mellan företag och IT-entreprenörssekt känns stundtals hårfin. Här dyrkas alltså mångfald, nytänkande och möjligheter. Inte undra på att de har blivit så frälsta! Kanske handlar det om att rätt personer på rätt plats skapar en stimulerande arbetsmiljö. Hur kommer det sig då att de lyckats fånga de rätta fiskarna i samma nät? Vi pratar mycket om nätverk under intervjun. Om att man ska engagera sig i plugget och söka sig till den typ av nätverk där man trivs. 13-åringen som fixade prao på Wrapp genom att maila och säga ”Jag gillar att bygga på min robot och att spela fotboll” var nog undantaget som bekräftar regeln, för i övrigt verkar de flesta kommit in genom kontakter av olika slag. Liva hittade t.ex. hit via en asse hon hade i Python-kursen i tvåan på KTH.

2012-03-31 01:36

» Vad var det vi skulle göra från början? Det fanns så många andra roliga grejer man kunde göra här. Ex-jobbet får vänta, vi ska ta över världen! « ”Nörd är för mig passion, något väldigt fint” säger Pelle med ett tonläge som gör att man nästan får tårar i ögonen. Och kanske är hela Wrapp en variant av nördarnas revansch för engagemanget sägs ha hängt med i allt redan från att de var kids. ”Jag gillade lego”, säger Jocke, Liva fyller i med ”Jag höll på med teater” och det hela myn-

nar ut i att de snabbt konstaterar ”det handlar inte om vad man gjorde, utan att man gjorde”. Att man gör saker är fortfarande viktigt, menar Pelle: ”Vi har en kultur som uppmuntrar till att bara göra saker, har du en idé så får du fritt spelrum”. Är du engagerad, entreprenöriell och byggde stora komplex i lego när du var liten knodd? Då ska du söka dig till Wrapp. Du behövs verkligen. De säger nämligen att ”talangpoolen börjar bli lite urvattnad i Stockholm”. Det är helt enkelt upp till dig att motbevisa dem. Och får du inte jobb på just Wrapp blir du nog vidarebefordrad till något liknande företag där du troligtvis passar bättre. För i Wrapps värld finns det inga konkurrenter, där är man kollegor oavsett vilket företag som står på visitkortet eller snarare som current employer på LinkedIn. Ingen behöver längre

hävda sig eller trycka ner någon annan med mellanstadieknep. För det är så det är. Hos de coola nördarna. Text: Henning Alesund [henning.alesund@osqledaren.se] Foto: Axel Hammarbäck [axel.hammarback@osqledaren.se]

wrapp i siffror Startades 2011 och har 50 anställda. Appen finns i 3 länder, har 150 000 användare och dessa har skickat 1 000 000 presentkort från 50 varumärken.

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 15

2012-03-31 01:36

ol på campus

china week 23/4 - 27/4, KTHB Project Chinas temavecka & mässa (26e) för dig som intresserad av en framtid i Kina! http://projectchina.se/2012/

23 27

val-kårstyrelsemöte 10/4 & 12/4, Nymble Mötena där nästa - Studiesocialt ansvarig - Chefer för utbildningsinflytande - Näringslivschef - Evenemangschef - Kommunikationschef kommer väljas www.ths.kth.se/om-ths/

valborgspubrundan

nattklubb nymble 25/4, Nymble THS:s nattklubb för danssugna studenter www.ths.kth.se/programbladet/

28/4, Stockholm Stockholms kårernas traditionsenliga pubrunda! www.ssco.se/

123456789101112131415161718192021222324252627282930 12345678910111213141516171819202122 april

maj

påsklov 2/4 - 9/4 Frossa i ägg och chokladharar, passa på att plugga sånt du inte hunnit eller vila upp dig inför kommande kraftansträngningar http://osqledaren.se/pask

PPP - Post-Påsk-Pub på Sidetrack 12 april, Sidetrack (T-Mariatorget) Kom och fira med Gaytek att att du inte behöver äta fler påskägg på ett helt år! Http://gaytekths.wordpress.com

Kf 6

10/5, 18.00, K1 Kårfullmäktiges (THS högst beslutande organ) sjätte och för året sista möte. www.ths.kth.se/om-ths/

29 Filmkväll! 25 april, campus Valhallavägen Se film, ät popcorn och drick rymddricka med Gaytek Http://gaytekths.wordpress.com

Extra hett THS prsenterar stolt: Iron Maidens orginalsångare Paul Di’Anno! Datum: 23/5 2012 Plats: Nymble Mer info kommer på

squvalp

12/5, 06.08 - 14.08 Rålambshovsparken Squvalp är som Quarnevalen fast på vatten och helt klart årets blötaste händelse www.squvalp.se/

http://www.ths.kth.se/programbladet/

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 16

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-03-31 01:36

ol på campus

ol på campus: what’s up? Tentapub 4 eurovision song contest 2012 26/5, Nymble Finalen direktsänd på bioduk www.ths.kth.se/programbladet/

2/6, 20.00-03.00 Nymble + de flesta sektionspubar Den fjärde och sistatentapuben detta läsår www.ths.kth.se/programbladet/

terminsslut och sommarlovsstart! 13/6, KTH Sista dagen på omtentaveckan och på VT2012 och första dagen på sommarlovet 2012!

232425262728293031 123456789101112131415161718192021222324252627282930 1234567891011121314151617181920212223 maj

juni

juli

VÅRENS SPEX

Konsert: Paul Di’Anno 23/5, Nymble Iron Maidens orginalsångare Paul Di’Anno spelar i Nymble! www.ths.kth.se/programbladet/

26-27, 29-31 Mars 2-4 April 16-18 20, 21 April 20 April, 4-6 Maj 11, 18-19 Maj 9-12 Maj 4, 7-8 Juni

iSPEXET »Nippon eller en risig historia« KÅRSPEXET »Freud eller problemlösning på horisontell nivå« JUBELSPEXET »2012 eller ett fruktat slut« KREXET »KREXET IV - Livscoachen« METAspexet »På löpsedeln eller vart tog alla sedlar vägen?« FYSIKALEN »Nobel eller en dynamitgubbe värd sitt pris« KÖRSPEXET »Röken eller Oden och äventyr i Valhall«

Fler spex och inspirerande läsning hittar du på sidan 34!

Sektionspubar I veckan går OL på pub på [ tisdag ] [ onsdag ] [ torsdag ] [ fredag ]

Konsulatet, F Konsum, CL+EM META, Data Hardox, Bergs Idyllien, I Kistan, IN META, Media Oasen, S Mequa, IsT Nymble, THS Centralt Smörjis, M T-Centralen, Flyg Draget, K Björns, IsH

Anordnar ni ett event som man bara inte får missa? Då borde det så klart stå med i OL:s kalender! Maila: osqledaren [at] ths.kth.se OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 17

2012-03-31 01:36

fokus

200

procent

Livet som entreprenör och studerande

L träffade sex entreprenörer och fick sig en lektion i hur man konkretiserar sina idéer, bedriver ett eget företag och når sina mål. Och allt detta medan man studerar på Kungliga Tekniska Högskolan förstås.

erfarenheter och skapa något mer konkret än bara en bunt papper. Planen är att under sommaren lämna över styret av bolaget och kliva ut i näringslivet. Eller ja, en styrelse skall fyllas så helt frånkopplade kanske de inte blir.

Samtliga entreprenörer OL träffade bedriver sina företag vid sidan om sina studier. Två av totalt fyra företag startades helt eller delvis genom ett examensarbete.

Hur är egentligen en entreprenör? Är jag en entreprenör? Frågorna var många och under intervjuernas gång skapades en bild vad som kan göra den lilla skillnaden och vad som får en ta steget från idé till ett eget företag. En gemensam nämnare för företagen är att de inte startades av en enskild individ. Idén om vilken verksamhet företaget skall ägna sig åt må ha varit en enskild persons men när det var dags att rulla igång tog man hjälp, ofta från personer man träffat i tidigare engagemang. Samtliga intervjuade belyste vikten av att vara flera. Det är omöjligt att kunna allt och man bör söka personer som kompletterar dig med andra styrkor eller kunskapsområden. ”Det är alltid bra att ha en extra person att bolla idéer med eller stämma av något med” berättar Peter från THSK.

De första två entreprenörerna OL träffade var Johanna Lundin och Peter Grundström från företaget Tekniska Högskolans Studentkonsulter (THSK) som också studerar på Industriell Ekonomi. Företaget är väldigt nystartat och har varit aktivt i cirka två månader. Idén om företaget - ett konsultbolag som förmedlar tjänster i projektform utförda av studerande på KTH - kom under hösten. Både Johanna och Peter har ett förflutet som interns på konsultbolaget Accenture och när det var dags att skriva examensarbete kändes det helt rätt att kombinera sina tidigare

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 18

Nästa företag som intervjuades var IKTP som representerades av Andreas Pålsson som pluggar Datateknik och Christoffer Paulsson som pluggar Matematisk Statistik. Företaget har tagit fram en webbaserad värderingstjänst för bostadsrätter på Södermalm. Tanken är att utveckla tjänsten ytterligare och erbjuda fler än södermalmsbor möjlighet att värdera sin bostadsrätt gratis à la KTH. Idén om att skapa tjänster kom då Christoffers mamma undrade vad hennes lägenhet var värd. Christoffer behövde skriva ett kandidatexamensarbete och sålde in sin idé för sin handledare och sedan rullade det på. Arbetet med värderingstjänsten intensifierades efter kandidatexamensarbetet då Christoffer tagit kontakt med Andre-

IKTP http://iktp.se/ Grundat 2011 av Christoffer Paulsson, Andreas Pålsson & Mikael Falgard.

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-03-31 01:36

fokus

Tekniska Högskolans Studentkonsulter www.thskonsulter.se/ Grundat 2011 av Johanna Lundin & Peter Grundström.

as som han träffat via Armada, in kom även Mikael Falgard och tillsammans utvecklade de vad som nu kan beskådas på Södermäklarnas hemsida. Det tredje företaget OL träffade blev snabbt två företag. Joachim Westerlund från Studentbrickor AB och hemmahörandes på Industriell ekonomi började nästan genast pitcha sitt senaste projekt: GreenCup. Det blev ganska tydligt att det egentliga företaget var Joachim själv, ett litet entreprenörföretag som arbetar med produkt- och tjänstutveckling. Studentbrickor AB bildades då phös behövde namnbrickor. Priset för namnbrickorna var lite väl dyra tyckte Joachim och av en slump råkade han springa på en gravyrmaskin, lite säljsnack och köpet samt första kunden var klar. Företaget GreenCup som är Joachims senaste alster har som affärsidé att sälja en miljövänlig kaffemugg. Eller ja, det är inte muggen man egentligen vill sälja utan exponeringen på den. Muggen skall sedan säljas av caféer eller liknande till slutkunden som förutom en trevlig mugg får rabatt på kaffet. För närvarande går den endast att köpas

på Linköping Universitets campus men förhoppningsvis får vi snart även se den på KTH. Joachim berättar mycket om vikten av att kunna sälja. För att få verksamheten att avkasta något måste man kunna sälja sin produkt och det är inte alltid så enkelt. Men ett intressant tips delade Joachim med sig av. Det är faktiskt inte alltid nödvändigt att ta på sig risker. Då säljbiten ofta är svår kan man jobba helt och hållet med den och när man lyckas knyta en kund kan man sedan göra sin beställning från leverantören och utnyttja olika kredittider för att finansiera köpet genom försäljningen. Mycket smart tyckte OL! Det sista företaget det pratades entreprenörskap med var Accensi som representerades av dess grundare Norah Sakal, studerandes på Bioteknik och med en bakgrund inom Armada och Malvina på KTH. Accensis affärsidé är att fungera som en länk mellan studenter på KTH och näringslivet när det är dags för examensarbete. Accensi matchar rätt student med rätt examensarbete på företaget och när projektet är slut övergår det till en provanställning i form av ett konsultuppdrag. Bra idé

tycker OL och ännu glädjande var att höra att företaget nyligen knutit till sig en väldigt stor kund, företaget SAAB. Ja alltså inte biltillverkaren SAAB utan det andra som tillverkar högteknologiska exportprodukter åt Sverige. Accensi startades för cirka ett år sedan kring sommaren 2011, idén var dock äldre men inväntade rätt tillfälle. Den första tiden bestod - förutom själva registreringen av bolaget - främst av säljmöten och att ta fram en intjäningsmodel. Man fick känslan av att det där med intjäningsmodell nog är väldigt viktigt. Att det kanske räcker med en ny idé om hur man skall ta betalt för något som redan finns. OL frågade efter ett råd om hur man lyckas, Norah log och gav istället ett råd om hur man defini-

Accensi www.accensi.se/ Grundat 2011 av Norah Sakal.

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 19

2012-03-31 01:36

tivt misslyckas - ”Gör alla andra nöjda”.

Studentbrickor AB http://www.studentbrickor.se/ Grundat 2010 av Joachim Westerlund, Erik Bjurfors, Björn Eriksson, Marcus Svannäs & Mikael Haag Vedebäck.

Greencup http://greencup.se/ Grundat 2011 av Joachim Westerlund, Gustav Nisser, Jesper Lindmarker & Julia Arhammar.

Nu är det dags att runda av artikeln och det gör vi med en sammanställning av alla råd och tips entreprenörerna kom med.

Two more years and the world is yours

• Det bästa med KTH är inte studierna utan möjligheterna till att träffa andra riktigt duktiga studenter, utnyttja detta och nätverka mycket. Eller som Christoffer från IKTP utryckte sig - ”För alla andra är det bara att haffa sig en datalog och köra”. • Gör en ordentlig analys innan du kör på. Vilka är mina kunders behov, vilka problem kan de ha och vad finns på markanden för tillfället.

• Outsourca om det är möjligt. Främst saker som du inte kan som annars tar för lång tid. Exempelvis bokföring, finns säkert flertal taggade handelsstudenter som behöver fickpengar. • Bortse från inbillade rädslor, allt är möjligt och hindrena på vägen går att forcera. Okej helt slut var det inte, OL undrade lite över var vi kommer se våra entreprenörer om fem år. Svaret blev konsulter inom management alternativt IT, kör lite småföretag vid sidan av och ett flertal tänkte sig en roll som Private Equity förvaltare*. Och vad skulle man göra om ett projekt föll ut riktigt väl? Investera i ett nytt projekt eller varför inte i andras projekt, vara med från början och dela med sig av sina erfarenheter!

Power up with master studies at the School of Business, Economics and Law in Gothenburg. We offer a wide range of two year MSc programmes and a study environment open for multiple perspectives and approaches. The result is an internationally recognized master degree, compatible with an increasingly complex and demanding world. • • • • • • • • •

MSc in Accounting MSc in Economics MSc in Finance MSc in Innovation and Industrial Management MSc in International Business and Trade MSc in Knowledgebased Entrepreneurship MSc in Logistics and Transport Management MSc in Management MSc in Marketing and Consumption

Application deadline for Swedish students: 15 April. Students are selected based on GMAT/GRE results. www.handels.gu.se/gs

Av: Robin Norström *På röd svenska: Riskkapitalist

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 20

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-03-31 01:36

ol på campus

Säg hej till den nya 4:an i THS ledningsgrupp!

Två gånger per läsår väljer kårfullmäktige & kårstyrelsen de personer som arbetar i THS ledningsgrupp. Under det följande året ska dessa bossa över just sin post och förvalta förtroendet de fått enligt bästa förmåga. I år delades decembervalet upp i två omgångar, en före jul och en efter, vilket ledde till att det dröjde så långt som till februari innan alla de nya tillträtt. Men nu är de på plats - såväl på sina poster som i detta nummer av OL för att presentera sig!

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 21

2012-03-31 01:36

Marianne Fjelberg, IN 10 Projektledare Nobel NightCap Med sin norska bakgrund och tekniska framtid har Beta och den svenska ordboken varit Mariannes ständiga följeslagare under hennes två år på KTH. I vinter ska hon leda årets häftigaste fest, Nobel Nightcap! Det kommer ske på höga klackar men tror inte att det blir vingligt för det - Marianne har koll och alltid en plan b.

Olivia Lindgren, M 08 Projektledare Armada Som bossen bakom THS centralts största projekt gäller det att ha tungan rätt i munnen och Olivia är alltid redo att gå direkt från sammankomster i studentlivet till seriösa möten med näringslivet. Inspiration till sitt arbete får hon både från tidigare projektår och hon hoppas ni alla kommer gilla detta års upplaga av Armada lika mycket som hon!

OL1112_#5_test 22

2012-03-31 01:37

ol på campus Sara Karlsson, CL 08 Mottagningssamordnare Tack vare en garderob med allt från ovve till balklänning är detta mottagningsproffs alltid redo för social samverkan. Även om det ibland är skönt med en välförtjänt kaffepaus så Sara är bruden med stenkoll och pusslandet med KTH, sektioner, lokaler, labbar och tentor (mottagningssamordnaren pluggar faktiskt 50%!) går för henne som en dans!

Izla Unesi, IST 09 Head of THS International Som utlandsstudenternas nummer ett gäller det att höras och synas på hela KTH. Izla är som klippt och skuren och hennes signaturuttryck »oh jäävlar« ekar i Nymble var dag. Att vara boss för THS International kräver samarbetsförmåga, oavsett om det gäller att överbrygga kulturella skillnader pga etnicitet eller skilda arbetskulturer inom organisationer - tur att Izla Bonita seglar stabilt fram på internationellt vatten! OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 23

2012-03-31 01:37

ol på campus

THS Utbildning i maktens korridorer

Undervisningen vi aldrig fick Har du mycket föreläsningar? Då är din utbildning förlegad. Varför? Undervisningen är helt enkelt inte effektiv! KTH slösar bort värdefulla år av ditt liv och sviker sitt uppdrag. Redan vid mitten av nittiotalet visste man att passivt lärande – vanliga föreläsningar – är dåligt för att skapa förståelse, något som är nödvändigt för blivande ingenjörer som vill klara studierna. Redan då var lösningen känd: interaktiv undervisning, som mer än dubblerar förståelsen! Det är nu 2012, forskningen har åter bekräftat den interaktiva undervisningens effektivitet i en studie med 4000 amerikanska studenter och man kan bara undra: varför sitter vi fortfarande tysta och antecknar på KTH?

dålig förståelse att det anses normalt att var fjärde student kuggar en kurs. KTH och all annan högre utbildning i Sverige har fått en fantastisk uppgift från staten: att bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig grund. Det innebär inte bara att det du får lära dig är vetenskapligt grundat, utan också att sättet du lär dig på ska vara det. Med andra ord ska KTH, utifrån tillgängliga resurser, undervisa dig på det sätt som du lär dig bäst på. I

Visste du att… … KTH:s etiska policy säger att ”all undervisning ska vara pedagogiskt framstående och ständigt inriktad på förnyelse och förbättringar”? Annars är den alltså inte etisk.

verkligheten har vi i stor utsträckning ineffektiv passiv undervisning. Vi studenter kan aldrig acceptera detta – inte när det finns bevisat bättre alternativ! Vi har helt enkelt rätt till undervisning som ger oss så bra förståelse som möjligt, och det är något vi måste kräva. I KTH:s vision för sitt 200-årsjubileum år 2027 görs stora åtaganden om utbildning. Bland annat ska KTH vara ”känt som innovativt inom teknikvetenskapligt

ths utbildning - med ratt att paverka

Alternativen till våra vanliga passiva föreläsningar, alternativen som gett så fantastiska resultat, är enkla men ändå radikala: man har bett studenter att prata med varandra. Det kan göras i alla typer av undervisning, även på föreläsningar! Studenter kan exempelvis uppmanas att läsa på inför ett moment och sedan lösa problem och diskutera med varandra som en del av undervisningen. Det hela låter inte särskilt komplicerat, men ändå förekommer det nästan inte alls på KTH. Här har vi istället undervisning som ger så

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 24

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-03-31 01:37

passiva vs. interaktiva resultat Genom att mäta studenternas kunskap före och efter kursen kan man ta reda på hur stor kunskapsökningen är – dvs hur effektiv kursen varit. En stor andel av de passiva kurserna (vita staplar) gav en låg kunskapsökning, medan de interaktiva kurserna (svarta staplar) gjorde att genomsnittet av kursens studenter tillgodogjorde sig upp till 70% av kursinnehållet.

THS utbildning presenterar:

ol på campus

Andel kurser

THS Utbildning i maktens korridorer

Kunskapsökning

Din lärare! Har du funderat på vem din lärare är,

egentligen? Det första man gör som lärare på KTH är, för de allra flesta, att doktorera. Den gemensamma bakgrunden består av att man tagit civilingenjörsexamen, doktorerat, gärna gjort en post-doc och sedan tagit sin plats i akademien. Där ska man forska, marknadsföra sin forskning, undervisa, leda kollegiet, sköta ekonomi, utvärdera och utveckla – allt med hög kvalitet dessutom! Av dessa 11 år med förberedelser för en

forskarkarriär används sällan mer än två månader till att lära sig högskolepedagogik. Den egentliga utbildningen för läraruppdraget sker genom att man lär sig av kollegorna där man börjar sin karriär. Det man lär sig är alltså med hög sannolikhet passiva föreläsningar. Övrig vidareutbildning våra lärare kan

behöva, t.ex. ledarskap, ekonomi, marknadsföring och processutveckling ingår inte heller – det är upp till forskarnas eget engagemang att skaffa sig nödvändig kunskap. Förändring och utveckling tyngs ned av de många och krävande roller som ska fyllas och som tävlar om tiden och engagemanget. I medarbetarenkäten anger hälften av de anställda att de har för mycket att göra och 37% anger att de upplever ett outtalat krav på att arbeta på fritiden. Med en sådan vardag för våra lärare är det förståeligt att kvaliteten i utbildningarna blir lidande. Lärarna har trots allt detta ett starkt

engagemang för sitt arbete, 91% menar tappert att de är villiga att göra en extra insats om så behövs.

lärande”, ”sätta den studerande i centrum för utbildningen” och ha skapat ”möjligheter till individualiserad utbildning”. KTH vill alltså också att vi ska få den undervisning vi har rätt till – även om målet ligger mycket långt borta. Om vi nu har rätt till effektiv undervisning, och KTH ser det som sin uppgift att ge oss den, varför ser verkligheten ut som den gör? Haken med det hela är att interaktiv undervisning är någonting nytt, och att det måste till en förändring. För förändring krävs kunskap, resurser, vilja och tid. I praktiken behöver förändringen inte vara mer komplicerad än att be studenterna vända sig till sin granne på en föreläsning och diskutera ett problem. Vill man gå i bräschen kan institutionen investera i teknologi. Oftast handlar det då om ”klickers” och för en universitetslärares månadslön får du i runda slängar 400 stycken. Det behöver inte heller ta mer tid eller resurser från läraren: de vanliga förberedelserna av vad läraren ska göra byter karaktär till förberedelser av vad studenterna ska göra, men det kostar inte mer! Det är alltså fullt rimligt att ha interaktiva kurser. Ändå händer det inte!

Under året har vi pratat med lärare om varför det inte sker någon förändring. Svaret ligger i universitetsvärldens kultur. Låt oss därför ta en titt på universitetsläraren: I den akademiska världen finns en idé om att alla som forskar ska undervisa och vice versa. En universitetslärare ska göra båda uppgifterna, och därmed basta. Denna samling av akademiker kallas för fakulteten, och utgör huvuddelen av ett universitets lärare. Tittar man närmare finns det ett nästan orimligt antal roller som varje fakultetsmedlem måste klara av. Först och främst ska man forska, dels för att kunna ge aktuell utbildning, dels av ekonomiska skäl. Hälften av KTH:s intäkter kommer nämligen från forskningsanslag, så en given uppgift för lärare är att söka pengar till forskning eftersom dessa pengar är nödvändiga för att finansiera den egna lönen. Administrationen ska skötas, vilket medför ekonomisk planering och utvärderingar. Någon måste också axla rollen som chef, och då det inte går för sig att någon utanför fakulteten tar den rollen rekryterar man internt bland lärare. Sen ska man undervisa också – men mycket tid kvar till att fundera kring hur man gör det verkar tyvärr inte ges.

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 25

2012-03-31 01:37

ol på campus

THS Utbildning i maktens korridorer

Föreläsningarna idag ser ungefär ut som..

.. föreläsningarna gjorde för 100 år sen.

Hake’s, NASAs och Wiemans studier I USA har man testat konceptuell förståelse

på över 10 000 studenter genom att ge särskilda prov, så kallade konceptinventarier, före och efter en kurs. Man räknar på hur mycket av den möjliga ökningen som realiserades, den så kallade normerade ökningen. Det man finner är att kurser som är passiva, t.ex. där studenterna främst lyssnar på föreläsningar, ökar förståelsen med ungefär 20-25% men aldrig mer än 30%. Man har i samma studier jämfört detta re-

sultat med interaktiva kurser där studenterna åtminstone delvis diskuterar med läraren och varandra. Dessa kurser har istället en normerad ökning på 30-50%, och ibland så högt som 70%! Man har också visat att för 2000 studenter

som läste astronomi i USA var interaktivitet lika gynnsamt för studenterna oavsett kön, etnicitet, modersmål, akademiska förkunskaper, matematiska förkunskaper eller förkunskaper i fysik. Nobelpristagare Carl Wieman har också undersökt de positiva effekterna av interaktivitet och funnit liknande resultat, vilket senast gick att läsa i DNs artikel ”Nobelpristagare river katedern”.

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 26

I princip har alla dina lärare (förutom de som kallas för adjunkter) samma bakgrund. Egentligen är de forskare till yrket, som ägnat åtminstone elva år åt att studera sitt ämne. Deras bakgrund som lärare är mycket knapp, det är ovanligt att någon har läst mer än två månader pedagogik. Ändå förväntas alla dessa forskare klara av att sköta KTH och dela på forskning, pengasökande, administration och ledarskap – samt utbildning.

1 – Prata om utbildning! KTH lyssnar på oss studenter, och om ni bryr er så gör KTH det också! Diskutera utbildning med din lärare, referera till interaktiva alternativ i utvärderingar, diskutera med studenter på THS hemsida eller på THS utbildnings facebooksida, prata med din studienämnd om saker du vill förändra, dela med er av era åsikter och tyck till om hur det borde vara!

2 – Var med och anställ lärare! Den som bestämmer hur dessa aktiviteter ska prioriteras är läraren själv. Eftersom alla fakultetens ledare på KTH är del av fakulteten, som i sin tur är starkt för principen om frihet i det egna arbetet, kommer en centralstyrning av den egna pedagogiken inte på tal. Man vill att lärarna själva gör det valet. Tyvärr finns ingen bra incitamentsstruktur som får lärare att prioritera utbildning - i forskningen finns statusen och pengarna, och i ledarskapsrollerna kan man klättra till rektor eller fakultetens dekanus, men utbildningen verkar ligga bortglömd i en vrå. Om undervisningen ska förändras, måste läraren alltså vilja det. Först då kommer hen skaffa sig den kunskap som behövs och avsätta tid att utveckla sina kurser. Idag finns det eldsjälar som lyckas med det, men det är svårt i en kultur där forskningsmeriter är det häftiga. Men kulturen byggs upp av vad de lärare som är verksamma på KTH gör och tänker. Genom att anställa lärare som sätter utbildningen och studenterna främst, förändras kulturen i fakulteten. Genom att diskutera utbildningen med lärare på ett konstruktivt sätt förändras kulturen. Just det här kan du som student hjälpa till med! Vi har mycket att säga till om när våra lärare anställs. Vi tillbringar också mycket tid med de lärare vi redan har, och kan få dem att tänka om och sätta studenten i centrum genom att undervisa interaktivt! Här är två saker alla studenter kan göra för att hjälpa till:

Vid anställningen av lärare har studenterna en stark röst med sina tre mandat i de s.k. tjänsteförslagsnämnderna som föreslår för KTH vem som ska anställas. Där kan vi systematiskt välja in lärare som vill vara lärare och som vill prioritera undervisning. Om du är intresserad finns det mer att läsa om tjänsteförslagsnämnderna på THS utbildnings hemsida. Vill du veta mer, eller testa att sitta i en tjänsteförslagsnämnd med erfarna representanter, kontakta THS chefer för utbildningsinflytande på utbildning@kth.se! Av: Johan Alvfors & Johan Kvastad THS Chefer för utbildningsinflytande

Vad är grejen? Vår utbildning borde vara bättre än den är idag! Om lärarnarnas situation förändrades skulle det finnas utrymme även för bättre utbildning. Vad är THS utbildning? Ett samlingsnamn för alla som engagerar sig i kåren för bättre utbildningskvalitet. hur påverkar jag? Finns två sätt: - Prata om utbildning; antingen direkt med dina lärare, med din sektions studienämnd eller diskutera och tyck till på ths. kth.se. - Engagera dig i frågan genom att vara med och anställa lärare. Detta kan ni läsa mer om på hemsidan: ths.kth.se

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-03-31 01:37

THS Utbildning i maktens korridorer

ol på campus

Pimp my lecture Den händiges guide till interaktivare föreläsningar!

Nedan följer åtta metoder för ett interaktivare klassrum, att användas enskilt eller i kombination. Prata med din lärare och dina kursare, hur interaktiva kan ni bli?

och ger ett fall att lösa. S.k. ”case-lösning” Den nödvändiga tiden bestäms av utformningen av fallet. Avsluta med lärarens expertis.

gumentera för vardera påstående och övertala varandra. Grupperna får 3 till 5 minuter att argumentera för eller emot. Avsluta med lärarens förklaring av resonemang.

Dela ut föreläsningsanteckningar

Omvänt klassrum – Studenterna

Läs före föreläsningen – Läs på i

Lyft fram förkunskaperna – Fö-

Tänk, diskutera och dela – Föreläsa-

Vänd dig till bordsgrannen – Förelä-

– Föreläsaren delger studenterna sina vanliga föreläsningsanteckningar. Med färdiga gemensamma anteckningar distraheras inte studenterna av att behöva skriva egna omfattande anteckningar.

Håll en debatt – Föreläsaren ber studenterna att bilda grupper på tre eller fyra och ger två motstridiga påståenden. Två olika studenter i varje grupp tar på sig att ar-

förväg om vad som ska täckas på föreläsningen, före föreläsningen. Med mindre nytt att gå igenom finns det mer tid att fråga och tänka.

reläsaren ber studenterna att på två till tre minuter skriva ned sina existerande kunskaper och uppfattningar om ett nytt område eller koncept direkt innan det påbörjas under en föreläsning. På så sätt lyfts de aktuella förkunskaperna fram. saren ber studenterna att bilda grupper på två eller tre och ger studenterna mellan 30 sekunder och 3 minuter att sinsemellan förklara, diskutera, besvara en fråga eller ge varandra feedback om något under föreläsningen. Lös ett fall - Föreläsaren ber studenterna att bilda grupper på två till fyra

Den genomsnittlige läraren på KTH är lektor. Hens akademiska karriär motsvaras på bilden av limpan och då skulle mängden pedagogikstudier representeras av det tunna strecket på mitten eller av brödskalken!

0,5 år

föreläser för varandra och läraren. Görs med fördel i klasser på under 50 studenter, som t.ex. övningar (de mindre föreläsningarna). Studenterna får sedan ett batteri av frågor, problem och koncept att förklara på föreläsningarna under kursens gång. Förberedelser görs i grupper utanför lektionstiden. Presentationen görs individuellt, där studenten svarar på frågor från lärare och studenter. Konceptet är på KTH känt som ”kryssfrågor”, då varje student kryssar av vilka uppgifter man är redo att presentera.

Utbildning i pedagogik, 15hp = 0,25 år

Civilingenjör, 5 år

Postdoktor, 2 år

Doktor, 4 år

ren ställer en flervalsfråga till studenterna. Först ges en minut att tänka ut ett svar enskilt. Svaret medges föreläsaren, exempelvis med teknik eller handgester. Sedan diskuterar studenterna vad som är rätt svar och delar med sig av sina svar i grupper på två till fyra. Slutligen ges alla studenter möjlighet att revidera sitt ursprungliga svar. Föreläsaren avslutera genom att dela med sig av förändringen i svarsstatistiken, svara på frågor och förklara. Metoden är också känd som Peer Instruction.

Bör våra lärare kunna mer pedagogik än så här?

Biträdande lektor, 4 år

Lektor

En smakfull representation av den genomsnittliga lektorns akademiska karriär

5 år

9 år

11 år

15 år OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 27

2012-03-31 01:37

ol off campus

Sjögrässamlande kvinnor på stranden i Paje.

Under en annan himmel

ågon gång i augusti förra året kände jag att det var dags att börja fundera på kandidatuppsatsen och om det skulle gå att skriva den som Minor Field Studies, MFS. När tanken väl hade satt sig kändes det inte längre som ett alternativ att stanna i Sverige, så jag bokade möte med min tilltänkta handledare, Anders Hansson på ITM-skolan, för att höra mer om möjligheterna. Min kompis Hanna följde med och ungefär fem månader senare skålade vi in nyår på Arlanda för att 24 timmar senare lägga ankar i hamnen i Stone Town på Zanzibar. Efter det där mötet med vår handledare började vi fundera på olika potentiella projekt. Vi visste inte riktigt vad vi ville skriva om, men vi hade åtminstone lite löst specificerat kontinet. Vi skulle till Afrika. Vår handledare hade nämnt en tidigare student som hade arbetat med tvålar och tvålförpackning någon-

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 28

stans i Afrika, så Hanna ringde studenten för att få tips på hur han hade gått tillväga och hittat sitt projekt. Hon fick reda på att studenten idag drev företag i Tanzania och att vi var välkomna dit för att skriva uppsats för honom och hans kollega. Det är väl det man kallar flyt! Kort därefter träffade vi Fredrik Alfredsson och Erik Gulbrandsen som driver två verksamheter på Zanzibar i Tanzania. Det ena är Zanrec Plastics vars mål är att starta en fungerande avfallshantering och återvinningsan-

» ..fem månader senare skålade vi in nyår på Arlanda för att 24 timmar senare lägga ankar i hamnen i Stone Town på Zanzibar «

läggning på Zanzibar. Det andra är Seaweed Center som tillverkar produkter av sjögräs med hjälp av 36 anställda, alla kvinnor från den lokala byn Paje på östra Zanzibar. Hanna och jag fastnade för Zanrec Plastics och efter en rad turer kom vi fram till att vårt projekt skulle gå ut på att utveckla papperskorgar och sorteringskärl för hotell. MFS är ett stipendieprogram som handlar om att koppla ditt utbildningsområde till utvecklingsfrågor. Enligt Margareta Wennlund på Sida, organisationen som finansierar programmet, är det en väldigt givande form av uppsatsskrivande och arbetsövning för en blivande ingenjör eftersom det finns stora möjligheter att arbeta med globala utvecklingsfrågor som hållbar utveckling, infrastrukturutveckling och klimat. Alltså, om man är intresserad av att arbeta inom utvecklingsbranschen kan MFS vara en början. Att samarbeta

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-03-31 01:37

ol off campus

globalt för att hitta tekniska, innovativa lösningar på klimat- och miljöutmaningar ser Margareta Wennlund som en framtidsbransch. Vårt projekt kunde vi koppla till denna sorts utveckling genom att ett system för turismens avfall även gynnar lokalbefolkningen så väl miljömässigt, som ekonomiskt och socialt. Zanzibar är ju en ö med stränder som i en Vingkatalog och med en växande turism. Tar man en tur bortom

» Zanzibar är ju en ö med stränder som i en Vingkatalog och med en växande turism. Tar man en tur bortom skyddade turistanläggningar hittar man ganska snart turismens baksida, bildligt talat « skyddade turistanläggningar hittar man ganska snart turismens baksida, bildligt talat. Enligt Zanrec Plastics produceras 110 000 ton skräp årligen på Zanzibar och 80 % kommer från turism. Lokalbefolkningen har alltid enbart

Vårt hus under den två månader långa vistelsen i Tanzania.

slängt organsikt skräp som förmultnar. Idag när skräpmixen har utökats med plast och annat oorganiskt avfall bryts sopbergen inte längre ner naturligt och istället förgiftas jorden av kemikalier från det nya avfallet. Min motivation i det här projektet har varit att jag tror att långsiktig utveckling av hållbarhet i samhället skapas genom att man i små etapper introducerar återvinning, och då blir vinnarna till sist lokalbefolkningen. En stor del av MFS är att lära känna kulturen man besöker och, lite klyschigt, sig själv. Både jag och Hanna har genom ständiga stömavbrott, krälande insekter, mer och mindre bra fältundersökningar, sjukdom, lycka och ilska lärt oss mer om oss själva under tiden på Zanzibar än på tre gånger så lång tid i Sverige. De relativt små och framförallt övergående påfrestningar det innebär att göra MFS vägs definitivt upp av allt det man lär sig om andra människor och andra sätt att leva. Vi var fem tjejer som bodde ihop i Paje och jobbade med tre olika projekt inom företaget. Jag och Hanna med vår produktutveckling av återvinningskärl, Jonna och Kajsa som undersökte och utredde möjligheterna med avfallshanteringen på ön och Ulrika som praktiserade på företaget. Personligen tycker jag att man vid

Hanna i arbetsaction.

Längs promenadvägen ner till stranden syns inget skräp till..

.. men i skogen syns avfallshantering på Zanzibars brister, här är skräpet dumpat i skogen.

MFS ska åka minst två personer och om man har möjligheten att skriva för företag med flera uppsatsskrivare eller praktikanter är det en bonus eftersom i alla fall jag hellre pratar om annat än uppsats på fritiden. MFS-arbetet kan bli ensamt och hamnar man på en isolerad plats är två månader en lång tid. Ett tag när jag låg sjuk och trodde att jag hade

» ..genom ständiga stömavbrott, krälande insekter, mer och mindre bra fältundersökningar, sjukdom, lycka och ilska lärt oss mer om oss själva under tiden på Zanzibar än på tre gånger så lång tid i Sverige « OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 29

2012-03-31 01:37

ol off campus

malaria hade jag mellan febertopparna en stark hemlängtan. När magsjuka och misstänkta magamöbor vandrade genom vårt hus tror jag att den generella hemlängtan peakade. Alla längtar hem ibland och då underlättar det att vara flera. Jag vet inte hur det hade varit om Hanna och jag bott ensamma eller på en mer isolerad plats, men jag vet att jag har haft det väldigt kul tillsammans med de andra tjejerna och att jag klarade fältstudierna bättre tack vare dem. Helt enkelt för att jag visste att jag inte var ensam om upplevelsen. Om denna artikel inte redan övertygat dig om att MFS är hur intressant och roligt som helst (och att du egentligen borde ta reda på när nästa ansökningsperiod är på en gång) vill jag avslutningsvis åter citera Margareta Wennlund: ”Professionellt och personligt tycker jag att så många studenter som möjligt ska ta chansen att söka ett MFS-stipendium eller annan utbytesmöjlighet som ger tid att lära och skriva om globala utvecklingsfrågor. Vi har bara en jord och ju mer fler och fler lär sig om olika länder, kulturer och förutsättningar för utveckling, desto troligare är det att utveckling och nytänkande kan ske. Ökad kunskap om olikheter – och likheter – skapar också

» Vi har bara en ända till sommaren för att jag fick möjatt under två månader få stirra jord och ju mer ligheten på en annan stjärnhimmel, tillämpa fler och fler lär produktutveckling, inte förstå vad folk sig om olika länder, säger, känna mig lurad halva tiden och le inombords hela tiden. kulturer och förutsättningar Text: Elina Gobena för utveckling, Foto: Elina Gobena & Hanna Lundén desto troligare är Minor Field Studies (MFS) är det att utveckling ett Sida-finansierat och -initierat stipendieprogram som riktar sig och nytänkande studenter vid universitet och kan ske. [..] Så vad till högskola. MFS innebär kort att väntar du på? « man i ett utvecklingsland gör förutsättningar för fred och samförstånd. Och, det behövs ju – eller hur?” Så vad väntar du på? När du läser det här har jag efter två månader på Zanzibar åter landat på Arlanda. Just nu, iklädd klänning under en fläkt på en veranda klockan elva på kvällen, kan jag inte föreställa mig hur kallt Stockholm är. Imorgon när jag åker på safari, svettandes kopiösa mängder, kommer jag fortfarande inte ha en tanke på hur mörkt det är hemma. Men när jag kommer hem om en vecka kommer MFS vara bland det bästa jag hittills gjort både på KTH och i livet i allmänhet. Jag kommer sova gott

MFS:arna i Paje, praktikanter, anställda och chefer, umgås tillsammans efter en arbetsdag.

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 30

fältstudier och samlar material till en uppsats eller till ett exjobb. 2011 beviljades 750 studenter på olika lärosäten i Sverige MFSstipendiet som ligger på 25 000 kr per student. 40 av dem gick eller går på KTH. Om man är intresserad av att arbeta i utvecklingsländer eller till exempel med teknik riktad mot att förbättra levnadsstandard är MFS en jättechans att redan under tiden på KTH under en längre period få tillämpa sina kunskaper och uppleva andra kulturer. KTH tar emot ansökningar två till tre gånger om året. Eftersom det är upp till studenterna att hitta MFS-projekt tipsar Lennart Johansson, projektledare på Internationella Relationer på KTH, om att i god tid börja förbereda sig genom att kontakta anställda på sin institution som kan hjälpa till med att hitta projekt och kontaktpersoner i värdlandet. Kontakta gärna Lennart Johansson på 08-790 96 16 eller lennartj@kth.se, om du har frågor om MFS!

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-03-31 01:37

Hej! Löser du detta vill vi veta mer om dig! klassisk webbserver med indianklingande namn

här kan man placera sig högt mha SEO

klientsidespråk för webben

bildformat utvecklat Python-webbramverk ger HTMLav CompuServe 1987 uppkallat efter linuxdistro som element stil jazzmusiker leds av Canonical med denna tangent 35 år gammal texteditor populär svensk indenterar man kod som finns förinstallerad databas döpt på de flesta unixsystem efter skapares dotter intelligenskvot filsystem som är standard i Windows

OL1112_#5_test 31

2012-03-31 01:37

ol på campus

OL minglar på Nattklubb Nymble Andra upplagan av Nattklubb Nymble gick av stapeln en onsdagkväll i februari och visst följdes succén från premiärkvällen upp med råge! Fastnade du på bild? Foto: studio08.se

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 32

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-03-31 01:37

ol på campus

OL minglar på Tentapuben Tentapuben lockade som vanligt mängder av danssugna studenter! OL vet att det som händer på tentapuben stannar på tentapuben men åt er som inte var där ger våra fotografer en glimt av vad som hände! Foto: Elisabeth Ingvar & Sara Edin, OL

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 33

2012-03-31 01:38

kultur

Som bäddat för succé

rdet spex är en förkortning av spektakel och har betydelserna »kaos«, »föreställning« och »gyckel«. Kanske orsakar ordet spektakel mest inre bilder av roliga människor i roliga tights som hänger och svänger i en gardin. Det är inte helt enkelt att begripa vad ett spex egentligen är, så jag bestämde mig för att ta reda på det. Till min hjälp hade jag tre spexprofeter. Personen jag ställer den ultimata och yttersta spexfrågan till först är Johan. Som A-skådespelare i kårspexet borde han sitta på ganska hjälpsamma spexkunskaper. Det han för tillfället också sitter på är en ganska ranglig matsalsstol i Nymble. När jag ställer frågan »Vad är ett spex?« knakar den lite då han lutar sig över take away-muggen han har i handen. - Den traditionella definitionen av spex är att det är en humorbaserad föreställning med publikinteraktion, förklarar han kunnigt och tar en klunk av kaffet innan han fortsätter.

» Då jag frågar om det är något särskilt som utmärker körspexet ler hon stort, rycker på axlarna och svarar: - Alla kan sjunga. «

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 34

- Man brukar säga att spexföreställningen bryter den fjärde väggen, den mellan föreställning och publik. Något Kårspexet emellertid håller på att gå ifrån. De cirka 80 personerna bakom kårspexet vill skapa en högkvalitativ produktion och föreställningen påminner alltmer om en professionell teateruppsättning. Att sätta ribban högt tar dock väldigt mycket tid och är något Johan fått erfara i form av reducerat socialt liv. - Men det är värt varenda minut eftersom det är så fantastiskt jävla äckelroligt! säger han och gör konstpauser mellan de tre sista orden. Kårspexet är KTH’s största spex och kommer att delta i SPEX-SM i slutet av maj. Det är en tävling som går av stapeln vart femte år i Örebro. Där möts Sveriges största studentspex för att tävla i ett antal kategorier. - Vi hoppas absolut på att kamma hem allt utom »bästa spex« eftersom vi inte identifierar oss som ett riktigt spex, förklarar Johan. Innan jag hinner tacka för frågestunden sneglar han på mina anteckningar. - Vilket språk har du skrivit på? Kan du själv läsa det där sen? frågar han och syftar på min tafatta handstil. - Självklart! svarar jag och råkar fastna

» Man brukar säga att spexföreställningen bryter den fjärde väggen, den mellan föreställning och publik « under armstödet på nymblematstolen då jag försöker resa mig upp. - En teateruppsättning med interaktivitet! svarar Vendela, direqtrice för den nya uppsättningen av Körspexet (inte att förväxla med kårspexet), då jag frågar om hennes definition av spex. Hon har en grön sjal runt halsen, en löst knuten lilla My-tofs på huvudet och mycket spexerfarenhet. - Det kan, precis som på teater, röra sig om både tragik eller komik. I de flesta fall bygger det dock på komik då det är svårt att beröra folks innersta när publiken hela tiden kan avbryta storyn. Då jag frågar om det är något särskilt som utmärker körspexet ler hon stort, rycker på axlarna och svarar: - Alla kan sjunga. Detta utnyttjas också. Alla som är delaktiga i spexet är med och sjunger. Det betyder att samtliga har en roll, vilket innebär att det ibland är 40 personer på scen.

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-03-31 01:38

kultur

- Men det går bra då storyn utspelar sig i Valhall där det är mycket liv och rörelse, förklarar Vendela. En annan sak som gör körspexet speciellt är att det är en ny uppsättning av ett gammalt spex från 1980, och när jag frågar vad en direqtrice för körspexet gör svarar hon med ett stort leende: - Först allt och sen inte så mycket! Man fungerar som spindeln i nätet och mycket handlar om att peppa och fungera som inspirationskälla. Mitt tredje och sista frågeoffer är Elisabeth, direqtrice för historiens första uppsättning av META-spexet. Jag börjar med att fråga hur direqtrice stavas och vad q:et har där att göra. - Det är studentikost! förklarar Elisabeth med ett snett leende. När jag är på det klara med stavning återgår jag till den egentliga första frågan och ber om hennes syn på spex. - En teater där publiken till viss mån får bestämma händelseförloppet genom att till exempel ropa »omstart« för att se något igen. De kan också agera regissörer genom att till exempel ropa »känslosammare«, om de tycker att stämningen mellan skådespelarna är lite för stel, säger hon och kastar undan luggen som envisas med att falla ner framför ögonen på henne. METAspexet är unikt i det faktum att det är ett sektionskorsat spex. Spexet är möjligt tack vare ett samarbete mellan media- och datasektionen. När jag frågar hur spexet uppkom ler hon stort

VÅRENS SPEX KTH 26-27, 29-31 Mars 2-4 April 16-18 20, 21 April 20 April, 4-6 Maj 11, 18-19 Maj 9-12 Maj 4, 7-8 Juni

UTANFÖR KTH (men ändå i närheten) 8-9, 10, 12 Maj SÖDERSPEXET »Mordet på Flemingsbergexpressen eller En expressorientering i mord« (Södertörn) 13-18 April CORPUS KARROLINA »Yoko Ono eller Due; en tvillingstudie i brott« (Medicinska föreningens herrspex) ETT TEKNAT SPEX »Montezuma eller ett texmex spex« 27-29 April (Uppsalas största studentspex) och får något drömskt i blicken. Hon träffade spexets »direqteur« Alexander på Valborg förra året, en tid då varken data eller media hade något aktuellt spex. - Vi började prata om att skapa ett spex tillsammans första gången vi träffades. Därefter möttes vi igen och insåg att båda hade varit seriösa med förslaget, berättar hon och nickar långsamt. Jag tar en paus för att skriva lite i anteckningsblocket och ser att hon ler lite försiktigt. - Vi insåg att det var något vi måste göra, vi har verkligen kämpat för att skapat något fint och... Snart är vi i mål, det är helt sjukt. Så slutligen fann jag ett svar på den ultimata spexfrågan, vad är ett spex?

» Vi insåg att det var något vi måste göra, vi har verkligen kämpat för att skapat något fint och... Snart är vi i mål, det är helt sjukt « Det tror jag. Trots de skilda ursprungen, sammansättningarna och handlingarna har samtliga en sak gemensamt: en föreställning där man som åskådare inte behöver sitta tyst. Det verkar som om det är några riktiga spektakel helt enkelt! Av: Sara Edin [sara.edin@osqledaren.se]

Johan Lundh Heinstedt, Kårspexet

Elisabeth Ingvar, METAspexet

Vendela Bergfeldt, Körspexet

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 35

2012-03-31 01:38

OL1112_#5_test 36

2012-03-31 01:38

kultur

evande evengood evererar E

n av Sveriges kanske mest folkkära och meriterade medieprofiler, som bl.a. genom sina fantastiska sommarprat och tänkvärda tweets fångat mångas hjärtan, gästade KTH under humorveckan 2012. Osqledaren hade den stora äran att möta Mark Levengood inför förhandsvisningen av hans kommande show ”Sound of Mark” som utspelade sig på Nymbles stora scen lördag 11 februari.

» Bland annat kommer det fram att han på 80-talet agerat tuff modell för ett lädermärke, detta under sina, som han själv uttrycker det, ”premumindagar” «

Den skicklige jazzmusikern Per ”Texas” Johansson, som ingår i föreställningen, soundcheckar några av sina många instrument när kvällens huvudperson anländer. Toner som för tankarna till arabiska ormtjusare strömmar ur Johanssons klarinett då Mark sträcker fram handen och hälsar med sin karaktäristiska finlandssvenska. Mark inleder intervjun med att försäkra oss om att han är en snäll person men tillägger snabbt att han även kan vara vass ibland. Lyckligtvis visar han inte mycket av denna ”vassa” sida den här gången, istället utstrålar han massor av positiv energi och bjuder glatt på många underhållande historier. Bland annat kommer det fram att han på 80-talet agerat tuff modell för ett lädermärke, detta under sina, som han själv uttrycker det, ”pre-mumindagar”. Under showen gestaltas ytterligare en sida hos denne ständigt överraskande person, nämligen en äventyrlig och orädd Mark som spontant slänger sig

Våra Topp tre Mark-måsten

• • •

Lyssna på Marks sommarprat Se “Sound of Mark” Följ Marks twitter

huvudstupa in i oförutsägbara situationer. ”Sound of Mark” är en show som tydligt anspelar på den kända musikalen ”Sound of Music”, en musikal som varit en central del av Marks uppväxt. Mark såg filmen för första gången som åttaåring och i samband med detta föddes en dröm om att ta sig ifrån det

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 37

2012-03-31 01:38

kultur

grå Gäddviken hemma i Finland ut till drömmarnas värld, där han kände att han hörde hemma. ”Sound of Mark” tar publiken tillbaka till ett tillfälle där Mark som fjortonåring rymmer hemifrån till ett kloster i Österrike i strävan efter att finna denna drömvärld. Allt går inte riktigt som han har tänkt sig och han lämnar Österrike med lärdomen att verkligheten inte alltid stämmer överens med ens drömmar. Tillsammans med många mindre, parallella berättelser och anekdoter förespråkar Mark vikten av att prova sina drömmar men också att lära sig anpassa livet efter dem. Trots titeln innehåller showen inte så mycket sång från Marks sida. Mark berättar att han insett att man ska hålla sig till det man är bra på och tillägger att ”Publiken skulle nog hellre

vilja höra mig dricka en flaska rödvin på scenen än att höra mig sjunga”. Vid frågan om Marks favorituppfinning är svaret Penicillinet. Dessutom vill han att framtidens ingenjörer ska producera bra produktbeskrivningar, som är enkla att förstå sig på. Generellt tycker han att det finns flera enkla och icke-tekniska uppfinningar kvar att klura ut. ”Det måste inte vara så komplicerat för att det ska vara en bra uppfinning. Ta till exempel den så kal�lade ”känguru-metoden” som visat sig mycket effektiv vid behandling av barn som fötts för tidigt. Metoden innebär att barnet under lång tid bärs nära kroppen, en mycket enklare behandling än att ha barnet liggandes i en kuvös”.

vårkänslor & fjärilar i magen nu när våren ligger i luften passar Osqledaren på att prata lite kärlek med Mark. Att blommor och choklad är förlegade håller han inte med om. Det visar sig till och med att just blommor är något som han är väldigt förtjust i och han berättar med inlevelse om ett tillfälle då han blivit stoppad innan en flygning för att man tydligen inte fick ha med sig buketter ombord. Efter att bestört ha undrat vad han möjligtvis skulle kunna göra för skada med en bukett blommor hade han tillslut blivit tillåten att ta med den. Vad det gäller presenter är dock en upplevelse alltid uppskattat enligt Mark. »En picknick i parken med en av bästa vännerna som kypare kan mycket väl vara det bästa alternativet, både för ekonomin och kärleken. Det behöver inte vara något större utan det är tanken som är viktig.«

» Dessutom vill han att framtidens ingenjörer ska producera bra produktbeskrivningar, som är enkla att förstå sig på « Mark berättar om de förvånansvärt många yrkes-idéer och drömmar han haft genom livet. Först ville han bli steward men när han ansökte vid 16 års ålder var han för ung. Omkring 20 år senare gjorde han ett nytt försök men denna gång var det inte åldern som satte käppar i hjulet för honom. Visst vore det trevligt att ombord på ett plan bli bemött av Marks bländande leende men gångarna hade nog blivit för trånga och betjäningen ohanterbar när folk insåg vem som kom när man tryckte på betjäningsknappen! Det var lite därför

Med glimten i ögat föreslår Mark att man kortsiktigt kan spetsa champagnen med vodka och skrattar lite finurligt. För det långvariga förhållandet har Mark tre grundtips som han själv upplever viktiga för en lyckad relation:

•

Olikhet: Du måste »hitta en person som är så olik dig själv som möjligt«. Blir man tillsammans med någon som är för lik sig själv »kan man lika gärna sitta och stirra in i spegeln«. För att finna sann kärlek måste man hitta någon som kan hjälpa dig med det du inte kan. Tid: Man behöver spendera tid med varandra för att det ska hålla. »Skit i quality-time, det är tid som behövs«. Utveckling: »Man måste låta varandra utvecklas och inte hindra varken sig själv eller sin partner från att hitta sin egen väg«.

• •

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 38

Modelljobb från »pre-mumin«-tiden.

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-03-31 01:38

kultur

det inte var aktuellt för Mark att ens få praoa, flygbolagen oroade sig för att det skulle bli för stor uppståndelse med en kändis jobbandes på planet. Däremot

» KTH eller Chalmers? ”KTH. Jag är en Stockholmskille. En gång då jag var i Göteborg fick jag frågan om jag var från Stockholm och när jag svarade ”ja” sa personen ”Ja, det hörs!”.” «

har han praoat som arkeolog, ett yrke som han efter en dag insåg definitivt inte var något för honom. Enligt honom själv, platsar han bättre dansandes på en äng med en gitarr än grävandes i jorden med en liten borste. Om han skulle jobba med något annat än det han gör idag skulle han kunna tänka sig jobba inom vården. ”Efter en dag på ett sådant jobb skulle man känna att man gjort nytta, något man sällan känner efter en dag på tv”. Engagemanget för att göra nytta är något som är typiskt för Mark som har ett brinnande intresse för att hjälpa andra. Sedan 2008 är han ambassadör för hjälporganisationen Unicef som hjälper fattiga barn runt om i världen. Marks entusiasm för Unicef startade redan som ung då han såg upp till olika

Bokrecension

Great House av Nicole Krauss Förlag: Albert Bonniers Förlag The act of love is always a confession, Camus wrote. But so is the quiet closing of a door. A cry in the night. A fall down the stairs. A cough in the hall. En ung chilensk poet ordnar husrum åt sitt skrivbord och sätter spår i annans inre, dagarna innan han lämnar New York för strid mot Pinochets våldsregim. En äldre man i Londonförort grubblar över vad hans åldrande hustru lyckats dölja under hela deras liv tillsammans. I Oxfords korridorer, i huset vid fashionabla Belsize Park i London, i belgisk slottssalong eller gömda i våningen på Ha’Oren Street i Jerusalem – syskonen Weisz släpper bit för bit fram en skuggad familjehistoria. De bygger en mystik på judiskt arv, kosmopolitisk världssyn, eterisk Bourgeois och börjar lite smått påminna om

kända UNICEF-ambassadörer som till exempel Roger Moore. Innan Mark måste gå för att förbereda inför kvällens show slinker frågan in: KTH eller Chalmers? ”KTH. Jag är en Stockholmskille. En gång då jag var i Göteborg fick jag frågan om jag var från Stockholm och när jag svarade ”ja” sa personen ”Ja, det hörs!”.” Text: Linn Emilsson, Gustav von Heijne & Isak Nyberg Foto: Sanna Dahlén & Stellan Herner EXTRAFÖRESTÄLLNING Sound of mark

Var: på Rival i Stockholm Datum: den 29e april! Tid: 19.00 Biljetter köpes via ticnet.se.

sällskapet i Donna Tartts dionysiska New Englandklassiker The Secret History. Det bäddas onekligen för en saga av klassiska mått, men njutningen kommer av sig. Gång på gång. Så här i efterhand förstår jag Krauss tanke med kapitelindelningen, de abrupta sluten och scenbytena – ny kontinent och nya stadgar. Långsamt låta förståelsen växa fram. Men intensiteten blir för komprimerad, spänningen haltande. Förutsättningarna för Nicole Krauss tredje roman måste ses som goda. Backad av två storverk – Kärlekens Historia och Man utan Minne – och med tydligt grepp om det rätta formatet. Vi rör oss kring förlust och minnen inbyggda i släktklenoder, bjälklag och drömmar. Språket, stämningsbyggandet – så mycket potential inbakad i förberedelserna för en allt för sen peripeti. Så tyvärr. När allt väl väller in blir jag överspänt energisk och får svårt att knyta samman alla trådarna. Kanske är det en tjusning i sig? Läsarens rekonstruerande epilog. Jag får i alla fall känslan av att Krauss med Great House vill mer, men når inte upp till de två föregångarna.

» Det bäddas onekligen för en saga av klassiska mått, men njutningen kommer av sig «

Av: Christian Rydberg-Åkesson [christian.rydberg@osqledaren.se]

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 39

2012-03-31 01:38

i backspegeln

Vetenskap, konst & ingenjörer På KTH:s emblem står det ”vetenskap och konst”, vad betyder det egentligen? Hur hänger dessa ord och fenomen ihop? Och varifrån kommer ingenjören? Två sidor av samma människa? En ingenjör betraktas många gånger vara väl orienterad inom naturvetenskapliga områden, ha egenskaper som att vara logisk och rationell, vara någon som bygger sina slutsatser på fakta.. ja, helt enkelt en lite fyrkantig typ av person. En konstnär betraktas å andra sidan ofta som någon med mycket kreativitet, egensinniga idéer, med en intuitiv känsla för färg och form, och som ofta drar sina slutsatser utifrån magkänslan.. ja, med andra ord en lite mer frigjord typ av person. Hur många människor har förutsättningar att utveckla båda dessa sidor till dess fulla potential? Leonardo da Vinci som anses vara en av världshistoriens mest lysande vetenskapsmän och konstnärer – ett geni i ordets fulla bemärkelse – var han en särdeles unik genetisk fullträff? Hur har betydelsen av och perspektivet på vetenskap och konst förändrats under människans historia?

Även stenåldersmänniskan Dessa två fenomen och begrepp, ”vetenskap” och ”konst”, som till synes kan verka stå i ett motsatsförhållande till varandra, har följts åt sedan urminnes tider. Stenåldersmänniskan tillverkade verktyg för att skaffa sig föda. Även om det inte råder någon tvekan om att majoriteten av dessa redskap hade ett specifikt funktionellt ändamål så visar gravfynd att många verktyg utsmyckades med välarbetade detaljer. Även verktygets grundform förändrades och förfinades. Var detta ett resultat av tidsfördriv? Var det för att imponera på andra? Eller innebar det bättre jaktframgångar?

» Ordet ”ingenjörskonst” får en mäktig innebörd efter en stunds närmare eftertanke […] Den inneboende kraften i denna förening är enorm. Vetenskap och konst är ett oslagbart radarpar «

Hur är det då med ordet ”vetenskap”? Vad har det för historia? Långt tillbaka i tiden verkar även detta ord beskriva en företeelse av praktisk natur. Under antiken verkar det emellertid som att begreppets innebörd började ta en annan riktning. I takt med att filosofin utvecklades, genom filosofer så som Aristoteles och Platon, kom vetenskap att betraktas som en alltmer teoretisk aktivitet. Dessa filosofer skiljde på ”naturliga” och ”onaturliga” rörelser. Ett exempel på onaturlig rörelse var att arbeta med händerna och att konstruera olika verktyg för att på så sätt styra naturens krafter. Sådan icke-intellektuell verksamhet var inget en filosof skulle ägna sig åt.

Praktisk konst och teoretisk vetenskap Ordet ”konst” var till en början starkt sammanlänkat med begrepp som kunskap, förmåga och teknik. Teknik i sin tur associerades med praktisk färdighet och hantverk. Ta bara ett ord som till exempel ”konstruktion”. Det associerar många idag till vetenskap och ingenjörsyrket. Tittar man närmare på ordet ser man däremot att det innehåller ordet ”konst”…

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 40

Förenande ingenjör Människor har under många tidsperioder haft olika förhållningssätt till vetenskap och konst. Sedan antiken utgjorde länge teoretiska vetenskapsmän och praktiska hantverkare olika sociala grupper. Under 1800-talet öppnades dock en dörr som förbättrade förutsättningarna för dessa att mötas; högskolor började nämligen

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-03-31 01:38

att utbilda ingenjörer. Ingenjören fick en gedigen teoretisk och vetenskaplig utbildning som sedan omsattes praktiskt i form av olika tekniska konstruktioner.

Militär och civil Ordet ”ingenjör” har en äldre historia än den högskoleutbildning för ingenjörer som utvecklades under 1800-talet. Ingenjör har sitt ursprung i ord som latinets ”ingenium”, i betydelsen maskin eller sinnrikt verktyg, och i engelskans ”engine”, i betydelsen krigsmaskin. Ordet började användas i Sverige under senmedeltiden som benämning för dem som konstruerade och byggde krigsmaterial. Vid Högre Artilleriläroverket på Marieberg utbildades militära byggmästare och krigsmaskiner tillverkades för att tillgodose arméns behov. När Artilleriläroverket startade undervisning i väg- och vattenbyggnadskonst infördes titeln civilingenjör för att kunna skilja dessa nya ingenjörer från dem som jobbade inom det militära. Frågan om ett reglerat system för användningen av titeln civilingenjör debatterades flitigt inom tekniska läroverk, studentkårer och Svenska Teknologföreningen under början av 1900-talet. Idag är titeln en skyddad benämning för en yrkesexamen som erhålls inom ett antal olika tekniska utbildningar motsvarande fem års heltidsstudier.

En del av KTH sedan 1827 KTH = vetenskap + konst? I vilket fall som helst är detta en ständigt aktuell ekvation, både för KTH och för samhället i stort. Vetenskap och konst lade en grund för vår mänskliga utveckling och fortsätter att driva oss framåt mot framtida innovationer. Ordet ”ingenjörskonst” får en mäktig innebörd efter en stunds närmare eftertanke. Överallt runt omkring oss finns otaliga mängder produkter av vetenskap och konst i samverkan. Den inneboende kraften i denna förening är enorm. Vetenskap och konst är ett oslagbart radarpar. Och tillsammans utgör de en outsinlig källa för nya oprövade kombinationsmöjligheter. För KTH:s del har devisen ”vetenskap och konst” varit en del av skolans emblem sedan 1827. Det nybildade Teknologiska Institutet, som senare blev Kungliga Tekniska högskolan, behövde ett kännetecken. Framförallt behövde institutets bibliotek ett ”ex libris”, en stämpel, för att kunna märka det stora antalet böcker som det hade tagit över från en rad andra samtida institutioner. Teknologiska Institutets organisationskommitté fastställde både emblem och devis. Emblemet med krona, eklövskrans och devis har varit sig tämligen lik genom åren. Devisen har betraktats som ledord och programförklaring sedan institutets start.

Tänk om. Tänk om du kan ta dig

dit du vill. Det kan du. Möjligheterna blir fler om du läser en master.

www.uu.se/masterprogram

Av: Anna Klöfver En tidigare version av denna text publicerades ursprungligen i boken ”Kungliga Maskinsektionen 100 år” (2010).

TAR DIG DIT DU VILL OL1112_#5_test 41

2012-03-31 01:38

ordförandekolumnen

En dag ska jag stå staty på borggården

ag vill börja min krönika denna gång med att berömma alla ni studenter som bryr er om en utbildning i världsklass med studenten i centrum och hjälper oss att påverka KTH i frågor där vi faktiskt tycker annorlunda. I förra numret av Osqledaren (#4) skrev cheferna för utbildningsinflytande om hur möjligheten till att läsa kurser utöver sitt utbildningsprogram i framtiden kan komma att begränsas. En artikel som fick många – både lärare och studenter – att reagera, och tack vare alla kommentarer vi hört på campus och på internet har rektor valt att tänka om. Självklart kommer vi att fortsatt bevaka frågan och som alltid lyssna på era åsikter! Tack återigen!

» Från att jag i höstas såg en lapp på en anslagstavla i Nymble om att starta upp ett hockeylag till att för några veckor se KTH Hockey vinna över Chalmers med 10-0 är en bragd i sig och ytterligare ett bevis på hur driftiga KTH:s studenter är « 42

OSQLEDAREN NR 5 11/12

OL1112_#5_test 42

Nu till det jag ursprungligen tänkt skriva om… Innovation och entreprenörskap har präglat detta nummer av Osqledaren. Ett spännande tema som verkligen varit på tapeten den senaste tiden. Denna gång har kunnat läsa om allt från studentkonsultbolag till termosmuggar och gravyr av namnbrickor och på KTH:s hemsida har man på sistone också uppmärksammat studenter med innovativa idéer som digitala jukeboxar och mobilappar för ökad museiupplevelse. Det är otroligt kul att läsa om alla driftiga och idérika studenter som finns runtom på våra campi och tar man en titt i historieböckerna syns det tydligt att innovation och entreprenörskap tidigt präglade vårt lärosäte. 1926 revolutionerade de två studenterna Baltzar von Platen och Carl Munter människans vardag genom sitt kylskåp som sedan lade grunden för Electrolux storhet. Allt detta är ett tydligt tecken på att KTH länge haft en tradition av framgångsrika och drivna studenter. Något att vara stolt över! Själv går jag ofta runt och drömmer om att någon gång komma på en egen briljant idé som ska göra mig ruskigt förmögen och framgångsrik. Dock brukar det ofta sluta med att jag antingen inte kommer på några idéer, alternativt att jag inte vet hur jag ska få mina idéer från ritbordet till verklighet. Förhopp-

ningsvis lossnar det någon dag så att jag till sist kan inkassera en egen staty* på KTH:s borggård. Ett kanske lite mer annorlunda exempel på entreprenörskap och innovation(?) som jag tycker förtjänar lite rampljus är grabbarna i KTH:s egna hockeylag, KTH hockey. Från att jag i höstas såg en lapp på en anslagstavla i Nymble om att starta upp ett hockeylag till att för några veckor se KTH Hockey vinna över Chalmers med 10-0 är en bragd i sig och ytterligare ett bevis på hur driftiga KTH:s studenter är. Bra jobbat killar!

johan persson Ordförande THS

*Baltzar von Platen har en egen staty på KTH:s borggård idag.

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-03-31 01:38

Tetr som

Mjölk är ett av världens mest ursprungliga, och viktigaste, livsmedel. Men det är inte alla förunnat att få färsk mjölk. Det gäller särskilt i länder där det är svårt att producera och, framför allt, distribuera mjölk utan att den påverkas negativt av det varma klimatet. På Tetra Pak jobbar vi med produkter och systemlösningar som bland annat ser till att människor har tillgång till mjölk i skyddande förpackningar. Det låter enkelt, men kräver smarta idéer och högteknologiska lösningar som hela tiden måste förfinas och utvecklas. Titta gärna in på vår hemsida och läs mer om vad vi och våra ingenjörer gör för att skapa en bättre framtid för både människor och miljö, eller som vi också uttrycker det: PROTECTS WHAT´S GOOD.

Tetra Pak, och PROTECTS WHAT´S GOOD är varumärken som tillhör Tetra Pak Gruppen. www.tetrapak.com

BYSTED

NEXT STEP För dE FlESTa är dET ETT glaS MJölK. För dig är dET högTEKNologi. TETra PaK

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm