OL 11/12 #6 by Osqledaren

OSQLEDAREN # 6 2011/2012

Om man siktar mot stjärnorna kan man nå trädtopparna. Do not dwell in the past, do not dream of the future, concentrate the mind on the present moment. Buddha I have not failed. I've just found 10,000 ways that won't work. Thomas A. Edison På rullande sten växer ingen mossa. Jag har ingen speciell talang, jag är bara frågvis. Albert Einstein Man är aldrig så lycklig eller olycklig som man inbillar sig. Francois de la Rochefoucauld Man är alltid så lycklig eller olycklig som man tror. Drottning Kristina The perosn who doesn’t make mistakes is unlikely to make anything. Paul Arden Success is going from failure to failure with no loss of enthusiasm. Winston Churchill Livet är orättvist, men ibland är det orättvist till din fördel. Peter Ustinov En expert är någon som lär sig mer och mer om mindre och mindre tills han kan allt om ingenting. Allting ska göras så enkelt som möjligt – men inte enklare. Albert Einstein If you're trying to achieve, there will be roadblocks. I've had them; everybody has had them. But obstacles don't have to stop you. If you run into a wall, don't turn around and give up. Figure out how to climb it, go through it, or work around it. Michael Jordan Det finns människor som har pengar och det finns människor som är rika. Coco Chanel Övning ger färdighet. Det tar tjugo år att göra succé över en natt. Eddie Cantor Om du tänker för länge på nästa steg, kommer du att tillbringa livet stående på en fot. All our dreams can come true, if we have the courage to pursue them. Walt Disney Genius is one percent inspiration and ninety-nine percent perspiration. Thomas A. Edison Lycklig är den som inte sörjer det han saknar, utan gläder sig över det han har. Demokrit Motgångar får vissa människor att bryta samman, andra att överträffa sig själva. Tre arbetsregler: Finn enkelhet i kaos. Sök harmonin i det disharmoniska. Mitt i svårigheter finns möjligheter. Albert Einstein Om snöret inte håller, utan går av, är det bara att försöka med ett annat snöre. Nalle Puh Action is the foundational key to all success. Pablo Picasso En sjöman ber ej om vind, han lär sig segla. Don't aim for success if you want it; just do what you love and believe in, and it will come naturally. David Frost Flaming enthusiasm, backed up by horse sense and persistence, is the quality that most frequently makes for success. Dale Carnegie För att komma till källan, måste man simma mot strömmen. Formal education will make you a living, self-education will make you a fortune. Jim Rohn Failure is simply the opportunity to begin again, this time more intelligently. Henry Ford In the practice of tolerance, one's enemy is the best teacher. Dalai Lama Just because something doesn't do what you planned it to do doesn't mean it's useless. Thomas A. Edison A fool thinks himself to be wise, but a wise man knows himself to be a fool. William Shakespeare Chaos is inherent in all compounded things. Strive on with diligence. Buddha Continuous effort - not strength or intelligence - is the key to unlocking our potential. Winston Churchill Riv aldrig ett stängsel förrän du vet varför det sattes upp. Robert Frost By three methods we may learn wisdom: First, by reflection, which is noblest; Second, by imitation, which is easiest; and third by experience, which is the bitterest. Confucius Det är inte allt som räknas som kan räknas, och inte allt som kan räknas som räknas. Albert Einstein Det man inte lägger sig i behöver man inte dra sig ur. Don't be afraid to give up the good to go for the great. John D. Rockefeller Discontent is the first necessity of progress. Thomas A. Edison Don't find fault, find a remedy. Henry Ford A good head and a good heart are always a formidable combination. Nelson Mandela A wise man is superior to any insults which can be put upon him, and the best reply to unseemly behavior is patience and moderation. Moliere Discipline is the bridge between goals and accomplishment. Jim Rohn Do not go where the path may lead, go instead where there is no path and leave a trail. Ralph Waldo Emerson Rom byggdes inte på en dag. Don’t go around what you can go over. Health is the greatest gift, contentment the greatest wealth, faithfulness the best relationship. Buddha Sol varje dag ger en öken. There is nothing that is a more certain sign of insanity than to do the same thing over and over again and expect the results to be different. Albert Einstein Gräset är inte alltid grönare på andra sidan. Om jag ger dig en pfennig, blir du en pfennig rikare, och jag en pfennig fattigare. Men om jag ger dig en idé, blir du en idé rikare, och jag har den fortfarande kvar. Albert Einstein Det man inte dör av blir man starkare av. Friedrich Wilhelm Nietzsche Ett fyndigt ord bevisar ingenting. Voltaire

TOPPA FORMEN

Tentamen: Finn ett uttryck för framgångsfaktorn X. Motivera ditt val.

EN SVENSK KLASSIKER I MAKTENS KORRIDORER: RÄTT SÅ FEL OL GÖR: ÅF HÄRSKARRINGEN ELITIDROTTARE & STUDENT KTH HOCKEY GÖR ENTRÉ

Nu lanseras KTH Exjobbportal I KTH Exjobbportal annonseras, förutom exjobb, även projektuppgifter, trainee-, praktik- samt säsongs- och extrajobb under studietiden.

www.kth.se/student/karriar/exjobb

vI LEDER UTvECKLINGEN Av

HÅLLBAR TEKNIK föR

PUMPNING, RENING

OCH CIRKULATION Av

vATTEN.

ITT har blivit Xylem.

Med 12 000 medarbetare i mer än 150 länder har vi resurserna som krävs för att hitta innovativa lösningar för världens vattenförsörjning. Men det är bara i nära samarbete med våra kunder vi kan lyckas. Tillsammans kan vi lösa allt som har med pumpning, rening och cirkulation att göra. Xylem är ett nytt namn för dig, men våra produkter är välkända och ledande inom sina områden – Flygt, Leopold, Sanitaire, Wedeco, Lowara och Godwin. Vill du veta mer om Xylem, OSQLEDAREN NR 6 11/12 3 gå till xyleminc.com eller facebook.com/xylem.jobb

09:15

OL_1112_6.indd 3

2012-05-14 07:05

Nu blir det bara bättre!

Chefredaktör och ansvarig utgivare

Sara Gabrielsson Grafisk form och layout

Sara Gabrielsson

h nu är våren äntligen här med besked, och runt hörnet väntar sommaren. Visst är det kul när ännu ett läsår går mot sitt slut och man kan summera det årets resultat. När jag började på KTH kändes 5 år som en hiskeligt lång tid men nu funderar jag snarare på hur jag ska hinna med allt jag vill innan min tid här är slut. året som heltidsarvoderad på THS har varit som en lång klassiker-runda där det varit dags att ta i tu med en ny utmaning i en ny gren så fort man fört en annan i mål. Det har inneburit många långa, ibland tuffa, timmar men också gett mycket glädje och tillfredställelse när vi tillsammans åstadkommit något. Hela året har jag och mina kollegor helt enkelt tränat för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för nästa kull. Och vi kommer nå våra mål först när de gjort allt det här mycket bättre.

tryck

Edita Papper

Inlaga, Amber Graphic 90g Omslag, MultiArt Gloss 200g Annons

Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter Kontakt

08/070 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se Postadress

Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm Om Osqledaren

och man är ju aldrig bättre än sin senaste match så jag hoppas att ni läsare kommer tycka om detta nummer och inspireras till en aktiv och rolig sommar! Längre fram kan ni t.ex. läsa om och framförallt se(!) hur THS ledningsgrupp nästa år laddar upp inför en spännande höst! Om ni nu skulle hitta en ny passion under sommaren och sen kommer tillbaka till skolan i höst och inte vet vad ni ska gör av den, ta det lugnt. Det behöver inte bara bli en sommarfling som inte får följa med hem till stan, utan kika extra noga på artiklarna som berör kårföreningar, elitidrottande eller, för dig som nu tar examen, vårt studiebesök hos ÅF - alla dessa vittnar om hur en aktiv livsstil visst går att pussla ihop med såväl tentaplugg som tentapub.

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut 6 gånger per år med en upplaga på ca. 17 000 exemplar och är helt annonsfinansierad. Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom THS och KTH. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt. Bidrag

Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

Hoppas ni får en fin sommar & tack för i år! OL_toppaformen_vit.pdf

4/24/12

10:47 PM

OSQLEDAREN # 6 2011/2012

OMSLAG

Anna Klöfver sara gabrielsson Chefredaktör 11/12

CMY

toppa formen

Tentamen: Finn ett uttryck för framgångsfaktorn X. Motivera ditt val.

en svensk klassiker i maktens korridorer: rätt så fel ol gör: åf härskarringen elitidrottare & student kth hockey gör entré

Medverkande i detta nummer Från vänster

Anna Klöfver, Axel Hammarbäck, Erica Edfeldt, Henning Alesund, Ingrid Kjellström, Johan Fogelström, Katja Rantala, Martin Barksten, Matilda Kaba-Liljeberg, Sara Edin Dessutom

Elisabeth Ingvar, Göran Manneberg, Johan Alvfors, Johan Kvastad, Johan Persson, Kalle Eriksson, Robin Norström

OL_1112_6.indd 4

2012-05-14 07:05

INNEHÅLL OL # 6

16 32 26 09 12 16 20 22

studenträttsfall THS utbildning fortsätter i maktens korridorer

ol gör: åf Årets sista besök gjordes i konsultpalatset

kår/kulturförening? OL berättar en historia om Kårfullmäktige

nytt lag i lg OL presenterar THS nyvalda ledningsgrupp

redaktionen 11/12 Laguppställningen 11/12 tackar för sig!

24 26 30 32 36

24 offensivt spel KTH Hockey satsar och siktar på nationell succé

elitidrottare på kth Om livet som student och entreprenör

pimp my matlåda Dags för nytt fräscht innehåll i lunchlådan

solskensolympiaden 100 år har gått sedan Stadion stod värd för OS

magnificent marbles Spelutvecklande studenter presterar

glad sommar! OL_1112_6.indd 5

2012-05-14 07:05

alltid i ol

bostads rätt tudenter för s

FRÅGA Robin, jag har nyligen slutat plugga och funderar på att köpa en bostadsrätt i Stockholm. Är det en bra idé för tillfället? /Johannes SVAR Det här är en ganska vanlig fråga att få som fastighetsekonom. Då ingen kan veta hur det kommer se ut i framtiden med bostadsrättspriserna kan jag enbart ge dig vägledning i frågan. Vi kan börja med att den kraftiga uppgången i priserna vi sett de senaste 15 åren egentligen beror på en förändring i ränteläget. En lägre ränta innebär mindre lånekostnader och därmed blir den totala kostnaden för bostaden ganska låg. Detta har inneburit att fler har kunnat låna mer pengar och därmed har priserna gått upp när ett läge med en stabilt låg ränta på bostadslånen har varit ett faktum under en lång period. Jag skulle säga att detta låga ränteläge är här för att stanna i minst 5 år och vi lär inte se någon justering på mer än 10 % per år nedåt. Vad som talar för att de i mångas tycke höga priserna är motiverade är den stora bristen på lägenheter. Folk köper helt enkelt bostäder för att bo i dem och inte på spekulation. Vidare kan man alltid snegla

OL_1112_6.indd 6

OSQLEDAREN NR 6 11/12

på hyresmarknaden och hyresnivån för nyproducerade lägenheter för att få en indikation på vad alternativet till en bostadsrätt kostar. Jag själv tittade på en bostad av nyfiken som var ute på Stockholm Stads bostadsförmedling. Det var en etta i Hjorthagen på 41 kvadratmeter och en hyra på 9208 kr per månad. Rätt mycket tänkte jag. Nu kommer vi dock till det viktiga. Jag förutsätter att om du skulle köpa en lägenhet så skulle kostnaderna för den vara hanterbara och du mest är orolig om du kommer förlora pengar eller känna att du gick in på marknaden vid fel tidpunkt. Detta ska du inte oroa dig för, du är ung, akademiker och tänker troligtvis fortsätta bo i vår vackra stad. Ditt nästa boende lär därmed vara ett större boende än ditt planerade. Kanske har du familj och vill köpa hus då. Om du köper ett större och därmed med hög sannolikhet dyrare i förhållande till ditt planerade så spelar en nedgång i priserna ingen större roll, det är snarare positivt då du får betala bra mycket mindre för ditt större boende än u förlorade på ditt mindre boende, dessutom slipper du skatta för en eventuell vinst på en fiktiv uppgång. Och om priserna går upp? Ja då kan du också vara glad, du gick in och fick ta del av uppgången på den mindre lägenheten. /Robin

FRÅGA Hur ser det ut med kötiderna för lägenheter och studentrum i SSSB nu när kårobligatoriet har avskaffats och man måste vara medlem för att köa? /Joel SVAR Intressant fråga, jag kollade upp detta någon minskning av kötiderna har inte skett. Kötiderna varierar dock beroende på säsong men detta var den generella åsikten. Kan verkas konstigt men jag tror att ändringarna helt enkelt inte fått genomslag ännu. Det skulle vara intressant att se vilka kötider de som sökte men inte fick lägenheten hade. Är det så att personerna som kom tvåa, trea eller fyra har färre ködagar än tidigare så betyder det att ändringen i reglerna kommer få ett genomslag men att det kanske tar ett eller två år. /Robin Robin Norström studerar 4:e året på Samhällsbyggnad & har ett stort intresse för fastighetsfrågor. Vid sidan av studierna arbetar han som fastighetsanalytiker på NAI Svefa, är adept hos Newsec, sitter som ledamot i THS styrelse & SSCO:s bostadsdelegation samt suppleant i SSSB:s styrelse. För OL svarar han på bostadsrelaterade frågor. Har du en fråga till Robin? Mejla dem till osqledaren@ths.kth.se!

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-05-14 07:05

alltid i ol

Tänk att man sitter och solar på borggården en vanlig (dock ovanligt solig) torsdagseftermiddag i mars, förslagsvis den 15e. Solen står högt på himlen, det är typiskt omolnigt och man »tittar« (med slutna ögon, likt när man sover) rakt in i solen. Har man normal syn (vilket jag räknar med att jag har) så ser man då en stark röd färg. Om vi nu tänker att detta (blundandet alltså) fortlöper över tiden, t (t > 1, t ) minuter, och därefter öppnar ögonen; varför blir då »bilden« matt och blåaktig? /Kalle

SVAR Kan intyga att din syn är som den bör. När man tittar länge på starkt rött ljus, såsom det som filtreras genom blodfyllda ögonlock (låter värre än det är) så töms receptorn för rött ut i näthinnan och blir mindre känslig. Blår receptor blir nästan helt opåverkad och grönt påverkas i mindre omfattning. När sedan ögonen öppnas är du snöblind fast bara i rött och du ser blått förstärkt, grönt normalt, och rött försämrat. Detta ger en blåvit film över hela synfältet. Att det blir suddigt kan bero på att de blå receptorerna normalt ligger mycket glesare än de röda. Tillåt mig också att komplementera dig för din intressanta blundningsapparat. Att blixtsnabbt öppna så fort tiden antar värdet av ett naturligt tal, men vara stängd för alla andra t borde ge en fantastisk stroboskop-effekt. Skriv gärna och berätta. /Göran

Foto Marcus Blom

FRÅGA Jag har sedan jag var en tvärhand hög funderat över en sak som jag tänker mig att du nog säkerligen vet svaret på. Någonstans känner jag att jag egentligen borde kunna fundera ut svaret själv(!), dock känner jag mig inte kapabel till det just nu, och därav vänder jag mig till dig!

Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. I OL svarar Göran på dina frågor om stor och smått. Har du en fråga till Göran? Mejla den till osqledaren@ths.kth.se!

EXAMENSRINGAR Hos oss köper du KTH originalringar

Vi har tillverkat examensringar i mer än 100 år. I vår verkstad gör erfarna guldsmeder din ring på gammeldags hantverkssätt. Nu finns också prover på alla KTH’s Examensringar i monter på Kårexpeditionen i Nymble!

Sandberg Nybrogatan 9, Stockholm 08-679 90 20, www.sandbergsweden.com mån - fred 10-18, lörd 11-15

OL_1112_6.indd 7

2012-05-14 07:05

fokus

Krönika:

Att bli en riktig cyklist D

et började i en källare ute i Täby. Där stod den – cykeln med stort C. Liten, lätt och snabb. Den kunde bli min för en summa som skulle kräva ett antal år utan SL-kort om den skulle betala för sig. Men jag hade inget val, min dröm var att bli en riktigt snabb cyklist och enda vägen dit var en bra cykel. Jag blundade och betalade och tänkte: nu händer det, nu kan jag snart cykla som ett spjut!

vad SMHI utlovat och jag hade vallat skidorna skilt från konstens alla regler. Magen pirrade och jag undrade vad jag egentligen gett mig in på.

Cykeln med stort C

anska snabbt insåg jag att det krävs mer än en snabb cykel för att bli en snabb cyklist. Starka ben, tålamod och ett hårt pannben till exempel. Mina första cykelturer på var inget Tour the France lopp direkt. Jag trillade handlöst framför bilar med fötterna kvar fast på pedalerna, blev omkörd av äldre damer upp för backkrön och fick punka tre gånger under en vecka. Det kunde ha tolkats som att jag inte borde ägna mig åt cykling och det vore nästan befogat om jag gömt cykeln långt in i mitt vindsförråd. Istället bestämde jag mig för att inte ge upp cykeldrömmen och anmälde mig till Vätternrundan.

ågon månad senare hade jag anmält mig till Vasaloppet och därmed mer eller mindre gjort en Svensk Klassiker, tänkte jag. Plötsligt var jag anmäld till Vansbrosimmet och Lidingöloppet också, av bara farten. Det återstod bara en liten detalj: börja träna! Givetvis blev det en skitvinter och dagen då jag stod på skidorna på startlinjen i Sälen kom alldeles för snabbt. Mellan mig och Mora skilde nio mil, termometern visade tio grader kallare än

OL_1112_6.indd 8

OSQLEDAREN NR 6 11/12

arför gör jag det här? Varför har jag spenderat sena kvällar ute på isiga skidspår i Stockholms förorter när jag hade kunnat dricka öl på Nymble? Varför cyklar jag upp och ner för samma backe med mål att bli illamående? Varför är det så många fler än mig som bestämt sig för att göra en Svensk Klassiker? Svaren på dessa frågor är svåra att förklara med ord, men jag vet exakt när jag själv insåg varför all svett och slit trots allt varit värt mödan. Det var den vackra söndagseftermiddag i vintras när jag gled över mållinjen i Mora, efter åtta timmar av skidåkning. Jag bevisade för mig själv att jag klarar av att åka Vasaloppet och det var en fantastisk känsla som jag tror att jag delar med alla andra som Ingrid redo för ett par mil i spåren upplevt samma sak.

skrivandets stund pågår uppladdningen inför Vätternrundan – 30 mil runt en sjö på cykel. Det kommer bli många timmar av mjölksyra, kramp och tvivel. Jag måste bevisa för mig själv att jag klarar av att ta mig igenom det och jag längtar redan. Jag längtar efter både mållinjen och startlinjen och att efter en vacker dag kunna kalla mig själv för en riktig cyklist. Det kommer att bli värt det. Av: Ingrid Kjellström

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-05-14 07:05

THS Utbildning i maktens korridorer

ol på campus

Rätt så fel? Plötsligt händer det. Du har följt studierna som man ska, men en dag blir du anklagad för plagiat, läraren meddelar att hen inte längre är kontaktbar, examinationen ändras med en vecka kvar på kursen och du får CSN-återkrav p.g.a. en felregistrering. Välkommen till den mörka sidan av studierna - du har precis blivit del av ett studenträttsfall. I vårt arbete ser vi hela tiden bevis för att det kan hända vem som helst. Ett trettiotal studenter har sökt hjälp enbart hos cheferna för utbildningsinflytande, många fler har rimligtvis sökt hjälp hos sin sektion och de flesta fall får THS aldrig kännedom om. Det handlar om allt från extremt undermålig handledning vid examensarbete till trakasserier för etnicitet, studenter som slängs

» I THS utbildnings erfarenhet finns inga lärare som gör fel med flit, men det finns gott om systemfel som får lärarna att agera fel «

ut från kurser och lärare som isolerar sig från studenterna och slutar svara på frågor och mejl. “I maktens korridorer” kommer denna gång att handla om studenträttsfall: hur du upptäcker ett fall, hur du får hjälp när det händer och hur du undviker att själv råka ut för felbehandling. THS har kartlagt de problem studenter råkar ut för och vad orsaken till dessa är. I en majoritet av fallen handlar det om att lärare eller administratörer inte känt till regler eller praxis, att man slarvat eller inte brytt sig. En annan mycket vanlig orsak är ömsesidigt dålig kommunikation mellan lärare och student. Frågan är: varför blir det såhär?

Onda lärare finns inte I vår förra artikel (“Undervisningen vi aldrig fick”, OL nr 5) skrev vi om universitetsvärldens kultur, om den akademiska frihetens konsekvenser och normen att alla lärare ska både forska och undervisa - vid sidan av alla administrativa sysslor. Begravda i arbete brister till slut kvaliteten och akademikerns prioriteringar blir mycket påtagliga. Och nog är de begravda i arbete - 77% av KTHs personal menar att de ofta eller mycket ofta har stora arbetstoppar och en rapport från HSV visar att lektorer och professorer arbetar 47 respektive 51 timmar i veckan.

Vad är ett studenträttsfall? Studenträtt handlar om vilka rättigheter men också skyldigheter man har som student. När dessa rättigheter och skyldigheter inte hanteras korrekt kallas det för ett studenträttsfall. Under året har THS centralt hanterat drygt ett tjugotal olika typer av studenträttsfall. Så här kan det se ut: En lärare misstänkte att en utbytesstudent

plagierat. Istället för att anmäla studenten till disciplinnämnden som reglerna kräver tog läraren saken i egna händer och hälsade studenten att hen blivit avstängd från kursen. Detta är inte tillåtet då det är disciplinnämnden som avgör om någon ska bli avstängd från studierna. Studenten konstaterade dock att hen var studiemässigt körd och åkte tillbaka till sitt hemland. Väl hemma fick hen höra av läraren att hen inte alls var avstängd, utan att det skulle avgöras ett antal månader senare, och att hen fick fortsätta ta del av studierna i Sverige... En student som gör sitt exjobb blir registrerad över fel period av KTH. CSN upptäcker detta och studenten får återkrav. Till saken hör att begreppet “slut på pengar” får en ny innebörd när man har tre barn att försörja. Studenten försöker få sitt kansli och sin handledare att inse sitt misstag. Dessa har dock bildat sig uppfattningen att studenten försöker roffa åt sig fler högskolepoäng än vad som är rätt. Först efter mer än en månads hård lobbying sätter sig kansliet och handledaren in i faktan och inser att de gjort fel och åtgärdar problemet. Ett antal lärare har under året meddelat studenterna att de inte längre kommer att svara på mejl eller frågor.

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 9

2012-05-14 07:05

ol på campus

THS Utbildning i maktens korridorer

Detta gör det förståeligt - men inte acceptabelt - att studenters ärenden slarvas bort eller hanteras felaktigt. Det finns också mycket enklare skäl till studenträttsfall - till exempel får lärare ingen utbildning i vilka regler som gäller eller vad man måste känna till som myndighetsutövande lärare. Detta förväntas lärare lära sig själva, med studenterna som labbpartner. I THS utbildnings erfarenhet finns inga lärare som gör fel med flit, men det finns gott om systemfel som får lärarna att agera fel. En universitetslärare har ett stort ansvar för sina studenter, men också stor makt över dem. Då KTH är en myndighet är många beslut som fattas myndighetsbeslut som vanligen kan överklagas för vår rättsäkerhets skull. Det finns dock undantag där läraren har sista ordet, så som betygssättningen. Läraren är också i en auktoritetsposition gentemot sina studenter och påverkar vad man som student använder sin tid till. Det finns till exempel inga regler

mot att lägga inluppar över helgen - trots att det är dålig praxis, och få studenter protesterar. Ett annat exempel på lärarens auktoritet är att även i fall där läraren brutit mot reglerna, får det sällan konsekvenser - för lärarna. Studenterna drabbas mycket lättare. Se bara på disciplinnämnden för studenter, som har flera ärenden varje termin, och personalansvarsnämnden för lärare, som inte varit aktiv på flera år! Betyder det att lärare gör färre fel än studenter?

Vad kan man göra?

problem med olika sorters handledare

Du kanske någon gång hört att kåren är lite som ett fackförbund för studenter, men hur funkar det egentligen? THS utbildning jobbar inte bara med att påverka hur KTH fungerar, utan också med att hjälpa studenter när KTH inte fungerar. Du kan alltid kontakta studienämnden eller liknande på din sektion för att få hjälp att reda ut frågorna, och som en del av THS utbildnings påverkansarbete arbetar studienämnderna för att samma sak inte ska hända igen.

Det är inte bara relationen student - KTH som man kan bli del av ett studenträttsfall. Många exjobbare får problem med handledaren på företaget man jobbar mot.

Många av de studenträttsfall som uppstår är onödiga, och du kan faktiskt gardera dig ganska väl mot många otrevligheter.

En student skrev på ett kontrakt för sitt exjobb och trodde att det var samma kontrakt som hen hade skickat till företaget. Senare visade det sig att företaget ändrat delar av kontraktet utan att meddela det, vilket gav studenten betydligt mindre tid att utföra sitt exjobb på än vad de först kommit överens om.

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 10

Här är THS utbildnings tips:

1) Kommunicera! Dålig kommunikation leder ofta fram till konflikter och fel. Det gäller inte minst i en handledningssituation. Många av de fall vi ser handlar om studenter som hamnar i konflikt med sin handledare på exjob-

» Se bara på disciplinnämnden för studenter, som har flera ärenden varje termin, och personalansvarsnämnden för lärare, som inte varit aktiv på flera år! Betyder det att lärare gör färre fel än studenter? « bet eller andra projekt. Tyvärr finns det inga regler som säger vad handledarens uppgifter är. Prata redan från början om hur handledningen ska gå till, om era ömsesidiga förväntningar, vilket betyg du siktar på och vad som krävs för att du ska nå dit. Se till att ha personlig och kontinuerlig kontakt.

2) Kolla upp vad som gäller! Ibland kan regelverken tyckas mer krångliga än de är, men lite googlekunskaper fixar ofta biffen. På KTH:s intranät som du kan logga in på hittar du KTH:s regelverk. Högskoleförordningen och förvaltningslagen finns på nätet och innehåller många bra regler. På studentwebben finns sidan Studenträtt som håller på att uppdateras. Du kan alltid fråga kåren eller en annan lärare om vad som gäller - de borde veta!

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-05-14 07:05

THS Utbildning i maktens korridorer

Om du trots allt drabbas och blir felaktigt behandlad, vad ska du göra?

1) Anmäl till studienämnden Berätta alltid det som hänt för studienämnden på din sektion. Om de får reda på vad som hänt kan de inte bara stötta dig - THS utbildning samlar också statistik på felaktig behandling och använder den för att påverka KTH och förebygga problem! Du kan också vända dig direkt till THS chefer för utbildningsinflytande. Är du doktorand har kåren ett särskilt doktorandombud.

2) Mejla mindre, prata mer! Att mejla fram och tillbaka är oftast ett ineffektivt sätt att reda ut problem, och det tar lång tid. Ringa är bättre, eller ännu hellre - gå och prata med läraren! Ta med en kompis eller någon från studienämnden om du känner att det behövs.

» Många av de studenträttsfall som uppstår är onödiga, och du kan faktiskt gardera dig ganska väl mot många otrevligheter « att prata om det med deras chef - antingen den som är prefekt eler avdelningsledare där läraren är anställd. Detta hittar du genom att söka på den anställde på KTH:s hemsida och klicka på länken för

ol på campus

avdelningen. Du kan också prata med programansvarig. Att kommunicera är inte att skvallra - det är ett sätt att hjälpa KTH!

4) Anmäl all diskriminering och trakasserier Om du drabbats av diskriminering eller trakasserier ska du prata med någon lärare som du har förtroende för, gärna någon som varit med vid situationen om det går. Du kan också vända dig till THS studiesocialt ansvarige för att få stöd. Läraren hjälper sedan till att anmäla det så att KTH kan följa upp. Det är jätteviktigt att anmäla! Av: Johan Alvfors & Johan Kvastad THS Chefer för utbildningsinflytande

ths utbildning - med ratt att paverka

3) Prata med chefen! Ibland är inte lärarna eller andra KTHanställda så bra på att lyssna. Ett bra tips är

» Att mejla fram och tillbaka är oftast ett ineffektivt sätt att reda ut problem, och det tar lång tid. Ringa är bättre, eller ännu hellre gå och prata med läraren! « OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 11

2012-05-14 07:05

OL Gör

åf Är du en fighter som varken räds nya utmaningar eller diffekvationer? Slår du tillbaka dubbel så hårt när CSNs senaste påhitt kommer som ett slag i magen? Och kan du finta bort vilken omtenta som helst? Då måste du vara KTH-student. Vill du dessutom ha ett inspirerande och utvecklande jobb efter examen där du får spendera dagarna med människor som är lika awesome som du? Läs då vidare för under året är OL ute på turné och spanar in de coolaste potentiella arbetsgivarna på marknaden. OL gör - because you’re worth it!

i kommer till det stora ÅF-komplexet i Frösunda intill E4:an kl 08.10 en fredagsmorgon. Det väller in folk som alla drar sina kort och passerar in genom spärrarna och sedan fortsätter in i byggnaden. Det skulle kunna varit skiftbyte i en stor tillverkningsfabrik. Men det är det inte, det är bara en vanlig morgon i konsultpalatset.

är vi har skrivit in oss som besökare till Katarina Waniewska och monterat de obligatoriska namnskyltarna sätter vi oss ner i den stora väntsoffan och hänger ett tag. Två minuter senare plingar det till i mobilen. Det är ett SMS med Receptionen som avsändare som säger: ”Katarina Waniewska meddelar: Hej Henning! Jag kommer ner strax! Hälsningar, Kata-

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 12

rina”. Och mycket riktigt, strax kommer Katarina och hämtar oss. Vi åker upp till 9:e våningen med de överraskande snabba hissarna och landar på våningen som inhyser alla sorters representation. Miljön är så proffsig att jag börjar fundera på var vi egentligen har hamnat. Min fördom mot konsultfirmor brukar nämligen vara att man är proffsiga mot kunden, men på sitt eget kontor tar

» Det skulle kunna varit skiftbyte i en stor tillverkningsfabrik. Men det är det inte, det är bara en vanlig morgon i konsultpalatset «

man allt med en liten klackspark. Här har dock det egna kontoret verkligen utvecklats till perfektion.

F har en gedigen historia som sträcker sig tillbaka till 1895 då Ångpanneföreningen bildades av en grupp ägare till ångpannor med avsikten att förhindra olyckor, vilka då var mycket vanliga. De fick tre år på sig att visa att de skulle lyckas, vilket de gjorde. Efter det snabbspolar vi till 2002 då ÅF var uppdelat i ett 20-tal spridda företag som det gick varierande bra för, det var till och med så att de ibland konkurrerade med sig själva. Därför började man samla sina krafter och 2008 bytte man så namn till bara ÅF och gick över till att vara ett samlat företag som numera toppar listor över företag man vill jobba på. Man har idag

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-05-14 07:05

åf

ol gör

» ..det finns folk på ÅF som har jobbat där i 40 år och totalt bara varit i två projekt, först Södra länken och sedan Förbifart Stockholm « 4900 anställda varav majoriteten är ingenjörer. Trots det var bara en av de 6 personer vi träffade civilingenjör, det var Katarina.

atarina, som har gått teknisk fysik på KTH är Employer Brand Manager och har som uppdrag att bygga varumärke mot potentiella anställda och blivande anställda. Vi får anta att ni läsare alltså räknas som blivande anställda, men tyvärr kanske inte artikelläsning räknas som en första anställningsintervju. Katarina har bara jobbat ½ år på ÅF, så hon får ses som ett exempel på att man där snabbt kan få ansvar som nyanställd. Hon berättar att det inom ÅF finns tre stycken definierade karriärvägar, nämligen chef, projektledare eller specialist och ungefär 25 % av alla anställda klassas in i dessa roller.

OL_1112_6.indd 13

om konsult på ÅF finns det många olika vägar att ta. Man kan jobba i projekt på plats på företag eller sitta i ett projekt som görs helt på det egna kontoret eller någon annan konstellation. Inom ÅF finns det 5 divisioner varav 3 finns i Sverige: Industry, Infrastructure och Technology. Vi fick träffa Magnus Lundberg som hör till ÅF Infrastructure. Han sitter på projektet Förbifart Stockholm, där ÅF lyckats få ansvaret för 2 av totalt 3 delar i hela projektet. ”2014 ska detta projekt vara färdigprojekterat och sedan räknar man med jobb i ca 10 år till.” Magnus säger att det finns folk på ÅF som har jobbat där i 40 år och totalt bara varit i två projekt, först Södra länken och sedan Förbifart Stockholm. Man verkar få ett ganska speciellt mindset av att jobba

på ett så stort konsultföretag. Magnus säger att man i början av sin anställning lär sig att man ska säga ja till i princip alla frågor och uppdrag kunderna har, eftersom det mesta går att lösa med en sån stor kompetensbas.

n annan person vi träffade var Sofie Hansson som jobbar i miljögruppen. Vi träffade henne dock framförallt i egenskap av ordförande för Club ÅF. Det händer väldigt mycket på ÅF även utanför arbetsuppgifterna. Club ÅF är en fritidsförening som finns på alla kontor och som anordnar sporter, fester, kulturevenemang o.s.v. och som framförallt handlar om att gynna nätverkande. Minst 5 ÅF’are ska delta och det spelas innebandy, klättras och deltas i olika Korpenserier.

2012-05-14 07:06

OL GÖR

åf

Det anordnas pubar, skidresor, seglingresor, ja allting. Tanken är att så länge det är roligt och gynnar nätverkande är det nyttigt för företaget. Sport är nämligen en stor del av filosofin för ÅF. Det både utförs internt och sponsras till synes hej vilt. Men det är verkligen allt utom hej vilt.

n i konferensrummet vi sitter stormar plötsligt Peter Berglund in. Han är, förutom ett energiknippe

» Vi sponsrar t.ex. Susanna Kallur för att hon är en genuin vanlig människa. Väldigt ÅF’ig, cool men ändå helylle «

OL_1112_6.indd 14

utan dess like, Corporate Brand Manager och sätter snabbt igång en powerpoint som han glatt förklarar inte borde ta mer än 5 minuter. En halvtimme senare har vi hela företagets marknadsföringsstrategi klar för oss (nåja, nästan i alla fall). Peter säger att han ofta kallas för »en påse gott och blandat”, och han skulle faktiskt gå på KTH, men några uppfinningar och ett framgångsrikt företag kom emellan. Efter 14 år på ÅF, i 7 olika roller har han varit med och tagit ÅF dit företaget är idag. Han förklarar först varför ÅF sponsrar bland annat ett antal länders Olympiska Kommittéer genom att vara deras Green Advisor lite ytligt med att ”många är idrottsintresserade”. Efter att vi prata mer ingående om det verkligen bara är därför kommer han dock fram till att det är en stor koppling mellan idrottarnas och ÅF’s värld. Båda jobbar med målbildning

och idrottare är ofta duktiga på att få balans i livet. ”Vi sponsrar t.ex. Susanna Kallur för att hon är en genuin vanlig människa. Väldigt ÅF’ig, cool men ändå helylle.” När ÅF har chefskonferenser brukar t.ex. Foppa och Kallur vara med, det hela handlar främst om att bygga stolthet internt, och det hjälper även rekryteringen externt.

F har förutom de Olympiska Kommittéerna även ett par andra riktigt stora sponsringsprojekt. Vi får träffa Annika Ahlstrand, projektledare för ÅF’s del i ÅF offshore race. Det är Gotland Runt som nu för andra året har namnet med ÅF’s minst

2012-05-14 07:06

» ..ritar hus gör vi inte, men resten kan vi nog klämma in på bolagets CV « sagt framträdande roll. Det är en genomtänkt och smart sponsorsatsning som ger möjlighet att ta med företagets kunder på en VIP-upplevelse med det lilla extra samtidigt som det ger mängder av bra exponering för företagets varumärke. Det märks att det ligger mycket tanke bakom allt man gör inom ÅF. Allt är smart och man gör ingenting av en slump, utan det har krävts många smarta (läs ingenjörer) som har jobbat med att ta fram ÅF strategier för bland annat marknadsföring.

rots att ÅF är ett så stort företag konstaterar Sofie och Magnus snabbt att man inom ÅF ändå får känslan av småföretag, eftersom man jobbar i mindre grupper och man på varje sektion sitter ungefär 10-50 personer. Men saknas kompetensen i den egna gruppen finns den som sagt överallt omkring en. Det går alltid att lösa saker. Magnus säger ”ritar hus gör vi inte, men resten kan vi nog klämma in på bolagets CV”. Det verkar som om det finns stora möjligheter att hitta

något roligt att jobba med på ÅF. Vissa har jobbat på alla våningar och flyttat runt många gånger. Dessutom använder de uttrycket en ÅF’are väldigt frekvent. Det tycker vi visar på att när man är anställd är man liksom med i ÅF-familjen och det spelar inte så stor roll vad man gör eller vart man sitter.

det saknas verkligen inte personlighet. ÅF är som ett stort kuddrum, mjuk och väldigt, väldigt inbjudande. Text: Henning Alesund [henning.alesund@osqledaren.se] Foto: Elisabeth Ingvar [elisabeth.ingvar@osqledaren.se]

ycket på ÅF handlar om vilket intryck som ges, både utåt och internt. Det märks att det sitter mycket stolthet i väggarna. Alla vi pratar med rekommenderar varmt företaget. Det känns verkligen som att det är lätt att trivas på ÅF, att det finns en plats för alla. Det är en stor familj. Vanligtvis tycker man att en stor familj består av 10 personer, men här lyckas man få den känslan med nästan 5000. Så den första lite formella fabrikskänslan som uppstod när vi gick in genom dörrarna har liksom blåst bort. Det är stort och byggnaden är genomtänkt in i minsta detalj. Men trots

ÅF i siffror Startades 1895 och har 4900 anställda. Finns i mer än 20 länder. Sponsrar 4 olympiska kommittéer. Utsågs förra året till Sveriges 2:a mest attraktiva arbetsgivare«

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 15

2012-05-14 07:06

ol på campus

Kårförening - kulturverksamhet, Potato - Potatoe? Den här artikeln tar upp något som händer på kåren nu och jag ska försöka förklara vad det handlar om, hur det fungerar och hur det ligger till.

Frågor och funderingar kring kårföreningar och kulturverksamheter är något som dyker upp då och då. De diskuteras i kårfullmäktige, i kårstyrelsen, i arvoderadegruppen, i kårföreningarna eller i kulturverksamheterna. Det kan vara allt från lokalfrågor till om en kårförening ska upplösas eller inte. Denna gång dök ämnet upp under kårfullmäktiges utbildningsdag. Troligen har det pratats om tidigare men det är där den här berättelsen börjar. Ledamöterna i kårfullmäktige har en informell utbildningsdag i början av verksamhetsåret för att förbereda sig inför arbetet i kårfullmäktige. I den delen av utbildningsdagen där ledamöter fick komma med egna förslag på vad de ansåg var viktigt att ta upp i fullmäktige under kommande verksamhetsår dök en kulturverksamhet upp flertal gånger. Anledningen till detta var för att flera ansåg att de hade agerat

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 16

felaktigt och ville därför lyfta det i kårfullmäktige. Ledamöterna ville bland annat ha möjlighet att få insyn i deras ekonomi. Frågan är vad kan kårfullmäktige eller kårstyrelsen göra? Det finns också olika typer av föreningar på kåren, kårföreningar och kulturverksamheter, och vad har de för rättigheter och skyldigheter? Jo, det och lite till ska jag försöka förklara nu och sen även berätta vad som hänt. Undrar ni över vad de olika grejerna är så kan ni läsa om dem på nästa uppslag, vilket jag rekommenderar att ni gör om ni inte har koll. Om ni inte redan var det så är ni nu lite pålästa om vad kårföreningar, kårstyrelsen, kårföreningar (och kårprojekt) och kulturverksamheter är och hur de fungerar. KF och KS har alltså inte rätt till insyn i varken kårföreningarna eller kulturverksamhe-

» ..ställde sig frågan vad man vill ha för relation till kårföreningarna och kulturverksamheterna. Ska de ha mer skyldigheter? Ska KF ha mer insyn, mer makt i dessa föreningar? « terna. Då föreningarna idag är fristående och har ansvar för sin egen verksamhet och ekonomi så behöver de inte redovisa eller ge insyn till varken KS eller KF. De som är kulturverksamheter ska dock lämna in sin verksamhetsberättelse till KS.

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-05-14 07:06

ol på campus

Efter detta följde att man istället för att enbart fokusera på en händelse ställde sig frågan vad man vill ha för relation till kårföreningarna och kulturverksamheterna. Ska de ha mer skyldigheter? Ska KF ha mer insyn, mer makt i dessa föreningar? Det är just med dessa funderingar KF har gått vidare. På KF1 ställde man just frågan om varför man inte får insyn i deras ekonomi och det har blivit besvarat. Till KF3 skrev några ihop ett förslag på ändringar kring kulturverksamheter men inte för att besluta om dem utan för att diskutera. Man bjöd även in representanter från kulturverksamheterna till detta KF-möte. Ledamöter uttryckte att förutom ekonomin vill man gärna ha insyn i deras val då det finns misstankar om hur de går till. Det talades om att eftersom kulturverksamheterna delar varumärke med THS i och med deras samarbete att det är viktigt att de kommer fram till en relation som fungerar bra både för kulturverksamheterna och KF. En annan anledning KF vill göra ändringar är för att kulturverksamheter får pengar från THS, som i sin tur äskar pengar från KTH, som de sen inte har rätt att se vad de går till.

Kulturverksamheterna svarade på frågor, redogjorde hur deras val går till och var med i diskussionen. Efter KF3 skrev några ledamöter ihop ett förslag, en motion. Där föreslog de att man ska tillsätta en grupp på tre till sju personer som gärna får innehålla både KF-ledamöter och representanter från kulturverksamheterna. Denna grupp ska sedan utreda i samråd med kulturverksamheterna vilka rättigheter och skyldigheter som ska gälla för ett gott och tydligt samarbete. Denna utredning ska resultera i ett policydokument för att förtydliga samarbetet mellan THS och kulturverksamheterna så att rättigheter och skyldigheter framgår tydligt för både THS medlemmar och kulturverksamheternas medlemmar. Dokumentet ska sedan tas upp för beslut på ett KF-möte längre fram. Den här motionen svarade KS på precis som de brukar och tyckte att idén var bra men att eventuella föreslagna ändringar gruppen kommer fram till ska införas i THS reglemente och inte i ett policydokument. KS föreslog också att detta skulle presenteras på verksamhetsårets sista KF-mötet den 10 maj.

På KF4 biföll man detta förslag och sju tappra personer valdes. De inledde samtal med kulturverksamheterna för att få en uppfattning om vad de vill få ut av sin relation till THS och hur de ser på sin nuvarande relation till THS. Tyvärr kom inte denna utredningsgrupp mycket längre men frukta ej för KS lyckades ändå komma med ett förslag, en proposition, med några ändringar i reglementet.

» Tyvärr kom inte denna utredningsgrupp mycket längre men frukta ej för KS lyckades ändå komma med ett förslag, en proposition, med några ändringar i reglementet «

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 17

2012-05-14 07:06

ol på campus

På sista KF-mötet så la KS fram ett förslag på följande ändringar: • De kulturverksamheter som får pengar från THS ska varje år presentera sin budget samt föregående års ekonomiska utfall för KS och THS sakrevisorer och de ska även ha tillgång till dessa kulturverksamheters bokföring. • På det KF-mötet där kulturverksamhetens ordförande eller motsvarande godkänns (som det görs i dagsläget) ska de även skicka in protokoll med närvarolista från det mötet då de valdes. Inga orealistiska förändringar enligt mig. Man får se var pengarna som kommer från THS slutar upp och det blir tydligare att kulturverksamheternas ordförande blir demokratiskt valda. Samtidigt får THS via KS och sakrevisorerna ordentlig insyn hos de verksamheterna som får ekonomiska medel från THS. Utöver detta så kom KS även med en annan mycket intressant proposition. Kårstyrelsen lade en proposition om att ta in Quarnevals-generalen i ledningsgruppen som heltidsarvoderad och på så sätt bland annat knyta dem närmare THS och ge de mer resurser. Generalsposten skulle väljas inför ett Quarnevalsår och precis som alla andra poster i ledningsgruppen så skulle THS Valberedning bereda och KS välja. Posten skulle fungerar liknanade som Projektledaren för Armada gör.

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 18

Det här tycker jag är ett mycket intressant förslag för man kan, och jag gör det, resonera att om man vill ha mer insyn (och kanske andra rättigheter) i en ändå självstående förening som har ansvar för sin egen ekonomi och verksamhet så får man ta på sig en del ansvar själv. Det är precis det man gör med denna proposition och en hel del annat också såklart. Den här propositionen avslogs och förslaget blev istället skickat på remiss till Quarnevalen och ska tas upp igen på första KF-mötet nästa verksamhetsår. Allt det här är förutom intressant (tycker

» Kårstyrelsen lade en proposition om att ta in Quarnevalsgeneralen i ledningsgruppen som heltidsarvoderad och på så sätt bland annat knyta dem närmare THS och ge de mer resurser « jag i alla fall) ett bra exempel på hur man kan påverka och hur beslut och förändringar går till i THS. Vet du att du som medlem i THS har närvarorätt på KF- och KS-möten? Du har också rätten att bland annat lämna in motioner. Som medlem i en sektion har du även möjligheten att rösta på den ledamot från din sektion som du tycker ska sitta med i KF. Jag ser fram emot nästa KF-möte och hoppas på att kunna rapportera till er vad som händer i denna fråga. Trevlig sommar! Text: David Goldea [david.goldea@osqledaren.se] Illustration: Martin Barksten [martin.barksten@osqledaren.se]

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-05-14 07:06

ol på campus

OL:s ths-skola

(varning: hardcore organisationsfakta) 1. Kårfullmäktige & kårstyrelsen Jag börjar med att förklara kort vad Kårstyrelsen och Kårfullmäktige är och gör. Kårfullmäktige (förkorttas KF) är Tekniska Högskolans Studentkårs (förkorttas THS) högsta beslutande instans. Den består av ledamöter från samtliga sektioner och är valda av respektive sektion. KF har även ett så kallat talmanspresidium som leder arbetet. KF sammanträder ett antal gånger per verksamhetsår och tar beslut kring THS verksamhet, ekonomi och organisation på ett övergripande plan. De tar bland annat beslut om THS verksamhetsplan och budget samt väljer kårstyrelsen.

2. Kårförening Nu ska jag förklara vad en kårförening och en kulturverksamhet är för något. En kårföreningkan startas upp av alla THS medlemmar och vi har flera stycken idag. Några få exempel på kårföreningar är KTH:s Finanssällskap som är till för dig som är intresserad av och vill lära dig mer om finansbranschen, SEEK (Sustainable Engineering Everywhere - a KTH student organization), Malvina som är THS kvinnliga nätverk, Knepp som är THS fotoförening och KTH Hockey. För att starta en kårförening så ansöker man till kårstyrelsen och man måste då uppfylla vissa krav. Föreningen ska vara ideell, demokratiskt uppbyggd och fristående från THS och ha ett eget organisationsnummer. Man får inte formellt eller informellt lyda under någon annan organisation och man ska bestå av majoriteten KTH-studenter. Föreningen ska rikta sig till och informera studenter vid KTH. I ansökan skickar man med en beskrivning av verksamheten, en antagen stadga, medlemsmatrikel, organisationsnummer samt kontaktuppgifter till föreningens ordförande. För att behålla sin kårföreningsstatus krävs det att man fortsätter följa kraven samt att vid begäran skicka in lista på medlemmar, verksamhetsberättelse samt kontaktuppgifter till föreningens ordförande. En godkänd kårförening ska delta i Kårens dag, tillåta samtliga KTH-studenter att ansöka om medlemskap (bestämmelser kring uteslutning av medlem ska finnas med i deras stadgar) och de ska tillåta samtliga

Kårstyrelsen (förkorttas KS) är KFs verkställande organ. Vilket jag burkar förklara som THS högsta verkställande instans. KS som jag nämnde ovan väljs av KF och består av ordförande och vice ordförande (dessa utgör kårpresidiet och leder även ledningsgruppens arbete) samt fyra till åtta ledamöter. De tar beslut för att verkställa verksamheten. Det är de som föreslår en verksamhetsplan och en tillhörande budget till KF att besluta om. Det är även de som väljer de som arvoderas för att utföra arbetet. Bra, då vet ni vilka som beslutar och verkställer kring THS verksamhet.

av dess medlemmar att söka kårföreningens förtroendeposter. Om man saknar en förening att ansöka med om att få bli kårförening så kan man alltid ansöka (hos KS) om att få starta ett så kallat Fristående kårprojekt. Väldigt kort beskrivet så gäller det bland annat även här att vara fristående och ideellt, rikta sig mot alla KTH-studenter och kårprojektet ska vara fristående. Då får man ta del av de fördelar som kårföreningarna får. (Mer info finns på THS hemsida.) Så vilka fördelar får man som kårförening? • Man får ta del av en mängd av de resurser och kompetenser som finns inom THS genom att ta del av THS kontaktnät. • Man kan få hjälp med att kommunicera bättre, söka extern finansiering eller att arrangera ett större event • Man kan (och ska) delta på Kårens dag • Man får boka och hyra lokaler i Nymble samt Osqvik; vissa gratis andra till rabatterade priser. • Man har också rätt att hyra vissa lokaler på KTH gratis • Vissa föreningar kan, beroende på deras verksamhet, få tillgång till ett eget rum. • Man har tillgång till vissa av THS resurser när det gäller att sprida information. Förrutom att få tips och hjälp så har man tillgång till färgskrivare/ scanner i Nymble, man får sätta upp affischer i inforummet i Nymble samt på omärkta affischeringstavlor och tillgång till THS hemsida.

3. kulturverksamhet Slutligen, äntligen vidare till: kulturverksamheter. Kulturverksamheter är föreningar som har till uppgift att ordna diverse kulturaktiviteter. Det finns fyra kulturverksamheter idag och det är Kårspexet, Teknologkören, Quarnevalen och Promenadorquestern. För att läsa mer om deras verksamhet kan du besöka deras hemsidor via THS hemsida. En stor skillnad som skiljer kulturverksamheterna från kårföreningar är att man inte kan ansöka om att bli en kulturverksamhet. Jag vet tyvärr inte sen när de kallats för kulturverksamheter men historiskt så har dessa kulturverksamheter legat THS centralt mycket närmare än vad de gör idag och de senaste åren. Det är bland annat därför man ställer delvis samma krav som på kårföreningarna; att själva vara ansvariga för sin verksamhet, ekonomi och redovisning och ha ett eget organisationsnummer. Kulturverksamheter ska välja sina egna förtroendevalda och deras valda ordförande ska godkännas av KF. Dessa föreningar åtnjuter särskilda förmåner gentemot THS, till exempel att förutom att de också kan boka och hyra lokaler med samma förmåner som kårföreningar även ska få tillgång till de rum som deras verksamhet kräver. I och med dessa förmåner ska de vara behjälpliga med vissa underhåll i Nymble samt genomföra tre framträdanden å THS vägnar utan att ta betalt. Vad alla dessa särskilda förmåner är samt vad vissa underhåll innebär vet jag inte. Jag tror att visa står med i gamla (möjligen icke-gällande) styrdokument, andra är avtalade sen länge och andra kommer man fram till från år till år. Det är enligt mig en ömsesidig relation. Nu borde ni ha ganska bra koll på hur saker fungerar.

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 19

2012-05-14 07:06

ol på campus

simning löpning Löpningen utförs på det 30 km långa Lidingöloppet. Vi hoppas att Denise & Emma når sina mål trots många tuffa uppförsbackar & en å annan lerpöl. OL presenterar 12/13:års modeller: Denise Fuglesang K09 THS Ordförande, 12/13

Simningen utförs på det 3 km långa Vansbrosimningen. Victor & Sebastian kan se fram emot många blöta kvällar, såväl i simhallen som på Nymble. Tur att de är bra på att kommunicera så de sen kan snacka sig ur snedsteg och tjuvstarter om det skulle behövas... OL presenterar 12/13:års modeller: victor olsson Media08 THS Evenemangschef, 12/13 sebastian ols K10 THS Kommunikationschef, 12/13

Emma Fogelström K08 THS Vice ordförande, 12/13

det våras för en svensk klassiker Att genomföra en Svensk klassiker blir allt mer populärt och de senaste åren har loppen som ingår blivit fulltecknade allt tidigare. Nästa års Vasalopp blev t.ex. fullt redan i mitten av mars 2012, bara två veckor efter årets omgång. THS ledningsgrupp för läsåret 12/13 blev också fullsatt i mars och här visar de för första gången upp sig! En Svensk klassiker är sägs ju vara en riktig utmaning men som alla teknologer vet handlar det ju egentligen bara om utrustningen. Ett år som heltidsarvoderad för THS är också rätt utmanande så frågan är om ledningsgruppen har det som krävs?

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 20

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-05-14 07:06

ol på campus

cykling Cyklingen utförs på den 300 km långa Vätternrundan. Vilja, våld & vaselin likväl som teamwork krävs både under Vätternrundan & ett år på THS. Förhoppningsvis lär sig Axel, Fabian & Douglas tekniken fort, så de sen susar fram under året. OL presenterar 12/13:års modeller: axel hammarbäck media09 THS Chefredaktör Osqledaren, 12/13 fabian wahlgren Media08 THS Näringslivschef, 12/13 douglas victor cedrum a10 THS Studiesocialt ansvarig, 12/13

längdskidåkning Längdskidåkningen utförs på det 90 km långa Vasaloppet. Uthållighet & stakåkning är nyckeln till framgång i både Vasan & påverkansarbetet. Vi kommer heja på Sara & P-V ända in i mål! OL presenterar 12/13:års modeller: per-viktor bryntesson cl08 THS Chef för utbildningsinflytande, 12/13 sara blomqvist k08 THS Chef för utbildningsinflytande, 12/13

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 21

2012-05-14 07:06

Osqledaren 11/12 tackar fö

Stående från vänster: Matilda Kaba-Liljeberg, Axel Hammarbäck, Henning Alesund, Martin Barksten, Johan Fogelström, Sara Gabrielsson Sittande från vänster: Katja Rantala, Anna Klöfver, Erica Edfeldt, Ingrid Kjellström, Sara Edin också medverkande i osqledaren 11/12: Alexander Busnyuk, Anna Hellman, Arne Kaijser, BJ Felix Malmenbeck, Christian Rydberg Åkesson, David Goldea, Elina Gobena, Elisabeth Ingvar, Erik Wetter, Gustav von Heijne, Göran Manneberg, Hanna Lundén, Hanna Thenór Åström, Isak Nyberg, Ivan Milles, Joakim Lööv, Johan Alvfors, Johan Kvastad, Johan Persson, Johanna Andersson, Kalle Eriksson, Kim Dahlgren Strååt, Lidija Murselovic, Linn Emilsson, Malin Jönsson, Markus Forsberg, Moa Bergsmark, Niclas Fuglesang Geuken, Niklas Schmidt, Robin Norström, Soma Azad, Stefan Silver

OL_1112_6.indd 22

2012-05-14 07:06

fรถr oss, ses igen till hรถsten!

OL_1112_6.indd 23

2012-05-14 07:06

ol på campus

KTH HOCKEY gör entré Nystartade KTH hockey har fått en bra start efter första säsongens seriespel. När Chalmers gästade Östermalms ishall så blev det ”lapp på luckan” – alltså fullsatt – och hög stämning. Drömvinsten 10-0 bidrog definitivt till att kvällen blev en lyckad tillställning. För OL berättar initiativtagaren Joachim Thomson att föreningen inför kommande säsong kommer bygga vidare och starta en svensk collegeliga. Jag träffade Joachim Thomson på eftermiddagen i cafeterian på Nymble. Jag hade hoppats på att han skulle ha på sig lagets blå collagejacka, men fick nöja mig med en Toronto Maple Leafs-keps. Istället för att gå in på det hoppade jag direkt till första frågan: Så berätta, hur kommer det sig att det numera finns ett hockeylag på KTH? Jag började på Industriell Ekonomi i höstas och upptäckte tidigt att det fanns många duktiga hockeyspelare här på KTH. Samtidigt märkte jag att det inte fanns någon collegeidrott och eftersom mitt intresse för just collegeidrott har alltid vart stort blev mitt mål snart att försöka etablera en collegeliga i Sverige. Collegeidrott är enormt stort i t.ex. USA, och det var faktiskt collegeidrotten lade grunden för det stora intresset som amerikansk fotboll har idag.

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 24

Jag tror att om vi lyckas etablera detta i Sverige så kommer KTH:s varumärke internationellt sett att stärkas. Det skulle på lång sikt kunna innebära att vi kan få fler utbytesplatser på populära universitet runt om i världen. Sen har vi haft lite flyt också och fått bra stöttning från ledningen på KTH som verkligen brinner för hockey. Speciellt från vår rektor, Peter Gudmundson. Vad många inte vet är att rektorn spelade i elitserien för AIK under tiden han själv pluggade på KTH. Stora planer! Hur har det gått för er under första säsongen? Vi har ett bra lag, de flesta har spelat hockey på hög nivå tidigare. Med det laget vi har idag skulle vi göra bra ifrån oss i division 2. Och jag tror att vi kommer att bli ännu bättre nästa år! Vad är ambitionen för laget längre fram? I och med att intresset var så stort så hoppas vi kunna starta en turnering med alla de fem stora universiteten redan nästa säsong, KTH, Linköping, Chalmers, Luleå har redan etablerade lag och Lund håller på att starta ett. Tanken är att hyra en större arena som Hovet och spela matcher en hel helg för att få till ett häftigt arrangemang! En sån matchhelg ska upprepas en gång

» ..om vi lyckas etablera detta i Sverige så kommer KTH:s varumärke internationellt sett att stärkas. Det skulle på lång sikt kunna innebära att vi kan få fler utbytesplatser på populära universitet runt om i världen « per läsperiod, gärna i samband med tentapuben. Det hela avslutas sedan med ett slutspel där de fem skolorna spelar om första platsen i den kommande ligan. Tanken är att det sen ska utvidgas så att vi i universitetsligan ska kunna inrymma fler idrotter. Vilket är ditt favoritminne med laget? Det måste vara när vi slog Chalmers med 10-0! Som vi säger: Det här är början på någonting vackert. På fem dagar sålde vi nästan 500 biljetter. Hallen blev helt

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-05-14 07:06

ol på campus Du följer KTH hockey via: Facebook.com/kthhockey www.kth-hockey.se

fullsatt så vi blev tvungna att tacka nej till en supporterbuss från Göteborg! Och så var det något med ett pris från Mackmyra… Mackmyra grundades ju av fyra stycken KTHare och när jag ringde upp VD:n för att fråga om de ville sponsra ligan med ett vandringspris så visade det sig att han också var intresserad av collegeidrott och de tog chansen att bli vår första sponsor. Mackmyra tog fram en ”vinnarwhiskey” och fatet skulle stoltsera på den vinnande skolans studentpub. Tack vare vinsten mot Chalmers så återfinns numera fatet i Nymble! Hur firar ni en riktigt härlig vinst? Varje gång vi vinner ställer vi oss med händerna runt varandras axlar och sjunger Portos visa. Du vet ”Jag vill börja gasqua…”. Alla kunde den och så blev det bara så. Det här låter trevligt! Hur gör man för att få vara med? Vi vill bygga en stabil organisation som ska finnas för alltid! Därför tycker vi att det är viktigt att man tillsätter personer som verkligen brinner för det vi håller på med. Vi är intresserade av att få in fler som vill engagera sig i ligan eller styra upp stora event och fester -allt för att bygga upp

traditioner och intresse. Det finns otroligt mycket man kan jobba med för att göra det här bra. Till den här säsongen fanns det mycket större intresse än vi trodde så vi var tvungna att begränsa antalet spelare till 30. Inför kommande säsong vi ha en så kallad ”tryout” som kommer att hållas några veckor efter mottagningen. Så länge intresset är så här högt måste det bli ett urval och i längden tror vi att det blir bäst om vi håller en hög kvalitet på idrotten.

som gör att vi blir bättre tillsammans. Vårt mål är ju ändå att vinna varje match.

Och för oss tjejer… Ishockey är ju en väldigt fysisk idrott där tjejer och killar oftast inte spelar ihop med varandra. Men självklart får tjejer vara med, på samma premisser som killarna. Laguttagningen sker efter prestationer på isen, och målet är att vinna varje match.

Och på tal om hårt, har det hänt att någon har skadat sig? Ibland sker det tyvärr skador men jag skulle inte vilja påstå att de sker fler skador i ishockey än i någon annan idrott. Vi hade en tung motgång då vår assisterande kapten knäckte käkbenet på två ställen, bara några veckor innan Chalmersmatchen. Vad som hände var att han tappade skäret mitt i en tackling och kom i full fart mot en annan kille i en så kallad »open ice«-tackling (när de träffas mitt på isen)., han flög med ansiktet före mot en annan spelares knä.

Jag måste ju ändå fråga, vad pratar ni om i omklädningsrummet? Vi har en ganska hård men ändå skön jargong. Det krävs ju en del för att komma in på KTH så märks att spelarna är skarpa, målinriktade och i vissa fall riktiga ”vinnarskallar”. I omklädningsrummet efter en dålig period märks det att folk ställer högra krav på varandra, men med respekt och på ett sätt

» ..knäckte käkbenet på två ställen, bara några veckor innan Chalmersmatchen «

Har ni någon maskot? Haha nej det har vi inte. Så där är vi absolut intresserade om någon skulle vilja fixa det! Av: Matilda Kaba-Liljeberg

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 25

2012-05-14 07:06

ol på campus

ELitidrottare på kth Åtta timmar per vecka, sju gånger i veckan. Så ser elitorienteraren Anna Bachmans träningsschema ut. Utöver det spenderar hon större delen av alla helger under sommarhalvåret på tävlingar runt om i landet och ett par veckor på träning utomlands. Och inte minst: hon studerar på heltid till civilingenjör. Anna Bachman har hållit på med orientering hela livet och gick på orienteringsgymnasium som yngre. Hennes främsta meriter är topp-15 på Junior VM under hennes sista år som junior. Numer tävlar hon i seniorklassen, som är för dem mellan 21 och 35 år och där konkurrensen är tuffare. Trots det har hon ett mål: att delta i Senior VM om några år och att så småningom kamma hem en vinst. Hon pluggar dessutom andra året på Civilingenjörsprogrammet inom samhällsbyggnad och har hittills spikat nästan alla kurser. Man mår bra av att träna, det är väldigt skönt. Som - student på KTH ger det en avslappning i huvudet mellan alla böckerna och talen, förklarar hon. Klubben hon tävlar för heter IFK Lidingö och med dem tränar hon såväl på att springa med karta som löpning, intervaller och styrka. Till sin hjälp har hon också en Personlig Tränare som gör hennes träningsupplägg. Något som hjälp Anna under hennes satsning som både elitorienterare och student på heltid är Sport Campus Sweden. SCS är ett riktat stöd till de som vill kombinera en satsning på elitidrott med högskolestudier i Stockholmsregionen och består av 21 specialidrottsförbund och fyra högskolor. Kravet för att bli antagen är att man idrottar på elitnivå.

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 26

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-05-14 07:06

ol på campus

- Jag sökte och blev antagen så fort jag började plugga. De ger mig stöttning med bland annat med träning, olika tester, naprapater och sjukgymnaster och även möjlighet till att söka tävlingsstipendium. Det har hjälpt mig väldigt mycket, både ekonomiskt och genom kunskap som jag fått på vägen, säger Anna. Det går bättre och bättre för Anna, vilket resulterar i att skolarbetet blir mer lidande. Hon har planer på att eventuellt gå ner i studiefart för att kunna satsa mer på sporten. För att hinna med mitt pressade schema måste jag - hela tiden vara effektiv, vilket jag också har blivit bättre på. Jag fokuserar på det jag gör just nu och pluggar till exempel aldrig med en laptop framför mig. Och när jag är borta en helg ser jag till att plugga i bilen under resorna, berättar hon.

» Jag sökte och blev antagen så fort jag började plugga. De ger mig stöttning med bland annat med träning, olika tester, naprapater och sjukgymnaster och även möjlighet till att söka tävlingsstipendium. Det har hjälpt mig väldigt mycket, både ekonomiskt och genom kunskap som jag fått på vägen « och säger att hon själv är bäst på det tekniska, att inte missa kontroller. Men hon behöver bli bättre på löpningen. Vad har du för tips till studenter som behöver motivation till att träna? - Om man börjar skolan klockan tio är det skönt att träna före, då känner man sig pigg resten av dagen och får mer tid på kvällen. För att prestera bra i både skolan och på träningen är det också viktigt att tänka på sömn och kost för att hålla sig frisk. Av: Ingrid Kjellström

Den största svårigheten hon har är att få tillräckligt mycket vila och återhämtningstid. Om hon hade haft möjlighet och motivation till att plugga de där timmarna som skarvar mellan skola och träning hade det inte varit några problem med att få schemat att gå ihop, men att ha varje minut uppbokad tar emot. Vad är charmen med orientering? - Det är kul för att det inte bara är fysiskt utan också tekniskt och mentalt utmanande. Löpningen är bara en liten del av sporten, resten består av det tekniska momentet. För att bli en bra orienterare kräver det att man kan hantera många detaljer ta rätt beslut under tidspress, berättar Anna

FAKTA: sport campus sweden SCS:s syfte är att möjliggöra en kombination av elitidrot-

tande och högskolestudier. ScS är ett nätverk av högskolor, kommuner och specialidrottsförbund. Idag kan SCS stödja aktiva inom 18 olika idrotter, alltifrån dans till rodd. Verksamheten finns i Storstockholm och framförallt för studenter på: - Kungliga Tekniska högskolan - Karolinska Institutet - Stockholms universitet - Gymnastik och Idrottshögskolan

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 27

2012-05-14 07:06

fokus

OL:s topp tre:

förändringar inom idrotten När den före detta världsettan i tennis Björn Borg gjorde comeback 1991 spelade han med sina gamla träracketar. När han då mötte spelare som visserli-

Utveckling är något som ständigt sker och gränsen för vad som är möjligt flyttas oupphörligen framåt. Det kan vara det perfekta hoppet vilket får oss andra människor att släppa våra mentala spärrar. Prestationer kan också förbättras tack vare nya lätta material eller medicinsk forskning vilket möjliggör att vi kan mixtra med våra kroppar och på så sätt uppnå det som tidigare inte var möjligt.

Materialet

Att vara en materiallirare kan i ett flertal idrotter vara direkt avgörande för hur framgångsrik personen i fråga kommer vara. I och med materialteknikens utveckling så har en person som inte håller sig ajour med det senaste, inte heller en chans att stå högst upp på prispallen. Idag är de flesta racketar och klubbor gjorda i olika glasfiber eller kolfiber. Den sport som ständigt stått i förgrunden till utvecklingen är stavhopp där man redan på

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 28

Frågan är hur bra Kalla skulle göra ifrån sig på dessa?

30 talet började experimentera med lättmetaller och vidare under 50-talet med glasfiber. Tennisracketar gjorde samma utvecklingsresa under 70 och 80 talet och hockeyklubbor under 90 och 00 talet. Materialutvecklingen har inom vissa sporter gått så långt att nya produkter förbjuds då materialet spelar en för stor roll. I golf har man fått stoppa utvecklingen av klubbor då längden på slagen ökade så pass att man hade behövt förlänga banorna för att behålla utmaningen.

» När Björn Borg gjorde comeback spelade han fortfarande med sina gamla träracketar. När han då mötte spelare som visserligen stod långt ner på världsrankingen men som använde kolfiberracketar hade Borg trots sin stora skicklighet inte en chans « WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-05-14 07:06

fokus

Sedan OS i Stockholm 1912 har såväl idrotten som tyvärr dopingen utvecklats.

gen stod långt ner på världsrankingen men som använde kolfiberracketar hade Borg trots sin stora skicklighet inte en chans då hans motståndare kunde slå varje slag 25-30% hårdare än vad han kunde.

Fusket

Det finns alltid genvägar till framgång, tyvärr för den late är de dock oftast förbjudna. Dopning är något som alltid har funnits inom idrotten och det sägs att atleter redan under de antika olympiska spelen ska ha dopat sig bland annat genom att äta fårtestiklar (för testosteronets skull), svampar och olika växtextrakt. Det absolut senaste inom dopning härstammar från genterapiforskning vilket realiserar något som tidigare endast var möjligt i science fiction filmer. Gendopning innebär att man med hjälp av ett virus skickar in nya gener i en cell som då börjar tillverka extra mycket muskelceller eller röda blodkroppar. Den här

Bob Beamon hoppade 1968 längre än någon gjort tidigare. Än idag är hoppet som det näst längsta i världshistorien.

formen av dopning är mycket svår att upptäcka och det är helt omöjligt att säga hur pass utbredd gendopningen har hunnit bli idag. För att nämna något som kan sätta perspektiv på hur dopning påverkar resultat kan nämnas att det fortfarande finns ett antal rekord satta under 80-talet som ingen ännu lyckats slå. Det har till och med varit tal om att dessa rekord skall strykas men detta innebär också att personerna i fråga skall dömas för dopning vilket kan vara svårt utan bevis…

» Det finns alltid genvägar till framgång, tyvärr för den late är de dock oftast förbjudna «

prestationen

Under sommar OS i Mexiko 1968 tar amerikanen Bob Beamon sats i herrarnas längdhopp. Med en lätt medvind i ryggen stampar han av på plankan och flyger långt… Det optiska mätinstrumentet är inte inställt för att någon skall kunna ha denna tid i luften och domarna måsta mäta hoppet på gammalt hederligt manuellt vis. När längden av hoppet tillkännages är Bob Beamon helt oberörd då han är obekant med det metriska mätsystemet. När hans tränare sedan förklarar att han hoppat 8.90 m och därmed slagit det gamla världsrekordet med 55 cm kommer han till insikt över sin bedriftoch faller ner på knä med händerna över ansiktet i en kataplektisk chock. Han hoppade aldrig i närheten av lika långt igen och rekordet kom att stå sig i 23 år tills det 1991 bröts av Mike Powell med en marginal på 5 cm. Powells rekord står sig än idag. Av: Kalle Eriksson

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 29

2012-05-14 07:06

fokus

Pimp my:

matlåda Att ta med hemmalagad mat till plugget är ett av de allra vanligaste tipsen för att få studentekonomin att gå ihop. Men om livet innan studierna inte innehållt ett stort intresse för matlagning kan det vara svårt att på söndagskvällen prestera en kulinariska smakupplevelse inför veckans luncher. OL har tagit tag i saken och visar här hur man i alla fall går från katastrof till good enough:

PASTA CARBONARA Det är lite skrämmande att öppna en

matlåda när innehållet till synes redan genomgått en halv matsmältningsprocess. Mycket tyder också på att den här stackars bleka svennefierade matlådeklassikern inte varit utomlands på ett tag.

För dig som inte orkar stå i microkö:

Vi börjar från grunden och byter ut

Wraps, pastasallad, bönsallad, köttbullebaguett med rödbetssallad, kallskuret med potatissallad, gravadlax och keso, sill, hårdkokta ägg, fruktsallad, avokado eller nötter är utmärkta lunchalternativ som inte behöver värmas.

den ryggradslösa spaghettin mot fiberrika färgglada skruvar. Genast blev det inte bara mycket roligare. Det blev också lite nyttigare. Hyvla sedan över lite (gärna mycket) färsk parmesanost och var inte

Populära matlådefavoriter (tips från erfarna studenter på campus): • • • • • • • • • •

Pastasallad Lasange Paj Wok Spaghetti bolognese Chili con carne Pannkakor Köttbullar Linssoppa Pyttipanna

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 30

Resultat: • Blek • Halvsmält

blygsam med pepparkvarnen. Vrid som en urmakare vrider upp en klocka. Känner du dig extra galen kan du dessutom ersätta bacon med parmaskinka. Värm lådan och avsluta sedan med att

varsamt placera en äggula on the top. Detta är dock överkurs och kräver lite övning. Risken är annars att äggulan går sönder och skapar en stekt-ägg-illusion (se bild). Sådärja. Nästan klar. Bara att buga likt en buddhistmunk och säga “carbonamaste” innan du börjar äta.

vs. • Fräsch • Färgglatt • Fiberrikare

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-05-14 07:06

fokus

FALUKORV OCH SNABBMAKARONER Den tröttaste av matlådor, falutorv och

är att smaksätta makaron-substitutet med lite tomatpuré,valfria kryddor och sambal oelek.

snabbmutationer. Det är på tiden att sätta ner foten för lådor smaklösa som den här. Gärna med ett kliv rakt i makaron-redet.

Halva problemet kvarstår dock, i form Problemet är egentligen att det inte går

att ösa på ketchup på förhand (eller senap, om man är sån). Ketchupen liknar mest (och smakar som) ett dåligt hemmagjort försök till teaterblod efter en omgång i micron. Därför kan man med fördel byta ut makaronmadrassen mot lite smaksatt bulgur (se bild) men egentligen funkar vilken prettopasta som helst. Huvudsakliga tricket

Resultat: • Trött • Smaklöst

av cirkulära plättar med låg kötthalt. Nästa gång du står där i charkdisken med en faluring i näven, se dig omkring. Det finns gränslöst många outforskad korvförpackningar därute, vilka några faktiskt innehåller kött och smak. Beroende på val av kryddkorv och ambition vid kryddning har den här matlådan potential att bli starkare än hulken.

Matlådetips:

vs.

•

• Nytt • Smakrikt • Hög proteinhalt

•

• •

•

Gör en separat matlåda med sallad (hacka upp isbergsallad, gurka och tomat i en stor skål du sedan förvarar i kylen - enkelt och bekvämt att fylla på varje morgon) Kryddor är kul! Testa olika kryddblandningar och smaksätt maten med exempelvis pesto, sambal oelek, tacokrydda, parmesanost eller rostad lök. Stek fisk, kyckling och kött i grillolja supergott! Bönor anses ofta inte bara nyttigare än pasta-alternativ, det sägs också vara godare. Smörstek champinjoner i persilja och ha som ett alternativ till sallad, går utmärkt att värma i micron.

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 31

2012-05-14 07:06

SOLSKENSOLYMPIADEN FIRAR 100 ÅR

Stadion och OS 1912 En majestätisk arena. En tropisk hetta. Ett banbrytande arrangemang. Både innanför och utanför murarna på Stadion skapades idrottshistoria den soliga sommaren 1912. Idrotten som rörelse var i sin vagga och förväntansfulla åskådare följde med spänning de tävlande som anlänt från världens alla hörn för att kämpa om ära och ädla valörer. Av: Anna Klöfver [anna.klofver@osqledaren.se]

Stekande sommarsol I sommar är det 100 år sedan Stockholm och Sverige var värd för de olympiska spelen. OS i Stockholm 1912 kallas ofta ”Solskensolympiaden”. Delvis av det naturliga skälet att det var en osedvanlig hetta denna sommar. Solsken och vackert väder gläder de flesta då liksom nu, men det tog hårt på exempelvis maratonlöparna där 34 av 68 löpare bröt loppet och ytterligare en olyckligt dog till följd av värmeslag. Även brottarna inne på arenan fick brännskador då matcherna enligt dåvarande regler inte var tidsbegränsade och kunde hålla på i över tio timmar. Banbrytande tävlingsarrangemang Att OS 1912 är ihågkommet med solsken i minnet beror också på att evenemanget var välorganiserat och satte nya standarder på många områden. Tävlingarna koncentrerades till ett antal veckor, funktionärer utbildades och internationella domare anlitades. Arrangörerna var också föregångare i att ta fram regelverk för de olika tävlingsgrenarna som alla deltagande länder kunde acceptera. Reklam för tävlingarna gjordes också organiserat och på ett sätt som aldrig tidigare. OS-affischen trycktes exempelvis på 16 olika språk i över 88 000 exemplar. Att Stockholm fick värdskapet, att Stadion blev en verklighet och att arrangemanget gick i mål med framgång är till stor del att tacka Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande (SCIF) tillsammans med ett antal drivna individer. Att arrangera större idrottstävlingar vid 1900-talets början var ingen självklarhet. Viss erfarenhet hade svenskarna genom att ha arrangerat vintertävlingarna Nordiska Spelen ett antal gånger i Stockholm. Men idrott som folkrörelse hade ännu inte slagit igenom, utan idrott var fortfarande främst ett fritidsnöje bland medeloch överklass. Många arbetare och bönder, och även myndigheter, tvekade inför ”sportfåneriets” nytta. OS i Stockholm 1912 blev emellertid ett på många sätt lyckat arrangemang, och detta bidrog sannolikt till att intresset för både idrott och olympiska spel spred sig efter dessa tävlingar.

Hejaramsor och två blågula tripplar ”Bifallet fortplantade sig som en orkan från den ena ändan av Stadion till den andra och från alla håll ljöd från tiotusende strupar det fyrfaldiga hurra … Allt drunknade i det oerhörda jublet. På de tre prismasterna hissades tre flaggor, tre svenska flaggor” så beskrev en tysk journalist händelserna när det var dags att hylla de tre svenskar som gjort en trippel i den moderna femkampen. Det är ett tydligt uttryck för hur människor i samband med OS började upptäcka idrottens dragningskraft. Utöver jubel för svenska segrar spred sig också företeelsen att heja på de tävlande med ramsor. Sannolikt inspirerades OS-publiken av de amerikanska besökarna som tagit med sig denna tradition från sin collegeidrott. ”Heja Sverige friskt humör, det är det som susen gör” sägs ha sitt ursprung från OS-tävlingarna på Stadion. Den svenska idrottspubliken fick många tillfällen att heja och jubla. Med 64 medaljer, varav 23 i guld, tog Sverige med god marginal hem andraplatsen i den totala medaljligan näst efter USA.

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 32

2012-05-14 07:07

fokus

OS-fakta I Stockholm 1912 deltog tävlande från alla världsdelar för första gången i OS-historien. Totalt var det 2547 deltagare från 28 olika nationer. De tävlade i 15 sporter uppdelade i 102 olika grenar. Det kan jämföras mot senaste OS 2008 då över 11000 deltagare tävlade i 28 sporter och 302 grenar. I Stockholm noterades för första gången i OS-historien också en exakt publiksiffra – 327 288 åskådare. Priset för en halvdagsbiljett till tävlingarna på Stadion var cirka 3 kr (vid samma tid var literpriset på mjölk cirka 14 öre.).

» Heja Sverige friskt humör, det är det som susen gör «

Hejaramsan sägs ha sitt ursprung från OS-tävlingarna på Stadion.

Stadions arkitekt skolad vid KTH Torben Grut var arkitekten som fick uppdraget att rita den olympiska arenan – som skulle bli en stolt representant för Stockholm och Sverige samt dessutom kunna bära idrottsprestationer på toppnivå. Enligt ett tidigt ritningsunderlag skulle Stadion uppföras i trä målat i vitt för att påminna om antika marmorarenor. Det slutgiltiga förslaget blev emellertid en mer robust arena i nationalromantisk stil – ritad med inspiration från bland annat Visby ringmur och sedan byggd med svenskt rött Helsingborgstegel. För att kunna ta emot all publik fanns under OS även en påbyggd träläktare mellan de två norra tornen. Denna och övriga Stadion var dekorerad med kransar och flaggor för att skapa en festlig inramning till spelen. Utöver Stadion och flertalet representationsbyggnader ritade Torben Grut också exempelvis kungafamiljens Solliden på Öland. Han utbildade sig vid KTH i början av 1890-talet och betraktades som en av de främsta arkitekterna under tidigt 1900-tal.

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 33

2012-05-14 07:07

fokus Surfande simmarkung Den resliga muskulösa Duke Kahanamoku från Hawaii gjorde stor succé i simtävlingarna som hölls i Djurgårdsbrunnsviken. Stor succé bland nyfikna åskådare gjorde även hans uppvisningar i Stockholms ström, som dåvarande journalister benämnde ”plankridning”. Kahanamoku har senare blivit känd som skaparen av den moderna surfingsporten. Olympiska rekord som lever än idag Svenske skytten Oscar Swahn skrev in sig i historieböckerna 1912 när han med en ålder av 64 år och 257 dagar vann OSguld i lag för skyttegrenen löpande hjort. Ännu idag innehar Oscar Swahn titeln som den äldste OS-guldmedaljören genom tiderna. Han vann även flertalet medaljer vid både tidigare och senare olympiska spel. Silvret i Antwerpen 1920, vid 72 års ålder, gör Oscar Swahn också äldst genom tiderna att ta medalj vid ett OS. Även sonen Alfred Swahn har ett anmärkningsvärt olympiskt rekord. Med 3 guld, 3 silver och 3 brons (från totalt fyra OS) är han den svensk som vunnit flest olympiska medaljer. Några vann han i lagtävlingar tillsammans med sin far Oscar.

Tekniska nymodigheter Målkamera och halvautomatisk elektrisk tidtagning slog igenom i samband med spelen i Stockholm. Tidigare försök hade gjorts för att mäta tid med elektriska anordningar, men utan att ge tillräckligt tillförlitliga resultat. Ingenjör Ragnar Carlstedts innovationer till OS 1912 blev stora framgångar och gav tävlingsidrotten helt nya förutsättningar att mäta prestationer på ett rättvist och exakt sätt. Ett snöpligt svenskt fall Sigge Jacobsson var det stora svenska hoppet i det prestigefyllda maratonloppet. Han hade underkastat sig hård och målmedveten träning och rapporterades vara i toppform. Men denna OS-saga kom att få ett snöpligt slut. Medan många av konkurrenterna i OS-maran dukade under för den stekande solen hade Sigge en annan ursäkt (förklaring) till sitt fall. Spelen till ära hade han nämligen införskaffat nya skor, och bittert nog var det med skoskav han linkade in på Stadion som sjätte man över mållinjen.

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 34

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-05-14 07:07

Svensk fixstjärna kastar hem guld När Eric Lemmings spjut seglade iväg över Stadions innerplan i det avgörande kastet stod Stadion stilla och i fullkomlig tystnad. När spjutet ögonblicket senare borrade sig ner i gräsmattan flera meter framför konkurrenternas bästa markeringar exploderade publiken i hejdundrande jubel och hurrarop. Eric Lemming tillhör en av våra första svenska stora idrottsstjärnor. I paradgrenen spjut vann han flertalet OS-medaljer och satte världsrekord med marginal. Han tvekande aldrig att ge sina medtävlande tekniktips, eller att bjuda på sig själv och sin (dessutom) stora musikaliska begåvning i sociala sammanhang. Även utseende och karisma lär ha bidragit till hans popularitet och idolstatus. Under extraspelen vid Aten-OS 1906 blev han utsedd till ”spelens ståtligaste idrottsman” – en utmärkelse som varken förekommit före eller efter Lemmings glansdagar.

» När spjutet ögonblick senare borrade sig ner i gräsmattan flera meter framför konkurrenternas bästa markeringar exploderade publiken i hejdundrande jubel och hurrarop «

Japanen som (inte) försvann En av de i Sverige mest kända deltagarna från OS 1912 är ”japanen som försvann”. Utmattad och sliten av solens hetta och av maratonloppets krävande distans stapplade han in i en villaträdgård längs vägen. Där togs han om hand av en familj som satt och svalkade sig med saft. Hans ”försvinnande” gav inspiration till skrönor som spreds under flera decennier i Sverige. I verkligheten var japanen Shizo Kanaguri emellertid aldrig försvunnen. När han återhämtat sig åkte han hem till Japan och blev där senare en löparlegend. Utöver att delta i ytterligare två OS utvecklade han nya både tävlingsformer och träningsmetoder. Han blev så populär att det idag går att köpa både sällskapsspel och frukostflingor med hans namn och porträtt. Den svenska sagan fick ett högtidligt slut då Kanaguri 1967 blev inbjuden till Stockholm för att symboliskt springa över mållinjen på Stadion. Sven Jerring var på plats och rapporterade i direktsänd radio ”54 år, 8 månader, 6 dagar, 8 timmar, 32 minuter och 20,3 sekunder”, en sluttid som statistikbitare gärna skämtsamt anger som världens längsta maratonlopp.

Ett stort tack till Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande (SCIF) för lån av bilder till dessa OS-sidor. De har jubileumsåret till ära gett ut den rikligt illustrerade boken på över 500 sidor »Vägledning till Solskensolympiaden«, författad av Åke Jönsson.

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 35

2012-05-14 07:07

kultur

spelutvecklan e stu enter » Det hela Jag träffar Rakiv och Jonas utanför rum 4523 på plan 5 i Dhuset. Det är egentligen en halvtimme kvar tills vi bestämde att mötas, men det är tydligen inte bara jag som gillar att vara i god tid. Dom kontaktade mig för två månader sedan, om att dom höll på med ett spel sedan en tid tillbaka, och undrade om jag kunde tänka mig intervjua dom för Osqledaren. Jag inleder naturligtvis med den uppenbara frågan: Vad har ni gjort? R: Vi håller på med ett spel, ett Android spel. Det är ett ganska enkelt pysselspel. Det är ett kulspel helt enkelt. Spelet heter Magnificent Marbles. Tänk dig när du var ett litet barn och lekte med dina spelkulor. Vi har gjort olika banor i spelet och det är meningen att man ska få ner kulan i ett hål. Så det finns olika hinder och olika färger på kulor. Anledningen då? Varför gör man ett kulspel till Android? J: Det var en bra fråga. Det är Rakiv som länge varit intresserad av spelutveckling och det var det som startade projektet. Du hade en del idéer och sedan var det den här vi valde. R: Det hela började med kandidatexjobbet i trean. Det gick ut på att utvärdera spelramverket LibGDX. Hur det är att använda om man inte gjort ett riktigt spel eller använt ett ramverk förut. Sedan läste vi också en individuell kurs som tillägg för att hinna göra en prototyp.

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 36

Jag vet att mycket kan hända innan man är klar med ett projekt. Särskilt om man hållit på med det så länge som ni har. Hur nära var slutresultatet originalidén? J: Det har hänt ganska mycket. R: Bara titeln, Magnificent Marbles, alltså Magnificent, kommer från att det skulle vara olika kulor med olika element och egenskaper, så som eld och vatten. J: Dom skulle reagera med varandra och det skulle hända saker. R: Tänk Magicka, med kulor.

Det gäller att undvika hålet som rör sig.

Så ni ändrade element till färger? J: Vi upptäckte också att när folk testade spelet så var det lite för komplicerat. Det skulle behövts ganska mycket tutorials innan folk skulle förstå alla element och hur dom reagerar med varandra. R: Färger är lite lättare att förstå. J: Blanda färger, folk brukar förstå ungefär hur det fungerar. Så det har hänt en hel del. Swedish Game Awards, speltävligen för studenter, närmar sig sitt slut. Och om jag förstått det hela rätt så tänker ni delta i år.

började med kandidatexjobbet i trean. Det gick ut på att utvärdera spelramverket LibGDX. [..] Sedan läste vi också en individuell kurs som tillägg för att hinna göra en prototyp «

Vad har ni för förhoppningar? R: SGA är väldigt speciellt. Det gäller att få ett spel kul på fem minuter. J: Dom ska testa många spel och juryn testar bara dom första minuterna. Man måste komma igång väldigt snabbt. Man kan inte ha något jätteavancerat tekniskt system. R: Vårt spel går kanske att lära sig på fem minuter, då det är ett pysselspel. Vi tänkte ha 50 banor vid release, och sedan släppa 50 till, beroende på hur populärt det blir. Det är mest arkadspel som blir kul på ett par minuter. Men har ni kollat in motståndet? J: Inte i år. Vi tänkte vara med förra året, men hann inte klart. R: Men det är väl tufft som vanligt. Vi avslutade intervjun med att jag fick en demo installerad på min telefon, så att jag kunde testa spelet, vilket jag såklart gjorde.. (Fortsättning följer på nästa sida...)

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-05-14 07:07

kultur För den som har en Android-telefon, så finns här en QR-kod till spelet i Google Play.

ol testar:

Och hur var det nu då? Jo, spelet upplever jag som simpelt men på ett bra sätt. Inga instruktioner behövdes, utan allt var ganska självförklarande.

oftast i min version var ganska generös, och slutligen antal drag, som kan kräva lite planering i förväg för att få till på dom senare banorna.

Spelet går som sagt ut på att styra kulor ner i ett hål, oftast på andra sidan spelplanen. Men ibland är det inte riktigt så enkelt, då du måste färga kulan på ett visst sätt för att hålet skall acceptera den och det finns andra typer av hål, eller snarare avgrunder, som det inte är tänkt att du skall hamna i. Men allt detta går att övervinna med tålamod och lite tid.

På det hela kändes det kort, då jag tog mig igenom dom 30 banorna som fanns i den demo som jag fick testa, men jag kan definitivt se potential här.

Dock skall man ha klart för sig att om du verkligen vill säga att du klarat av spelet, så har du inte riktigt så gott om tid. På alla banor finns det tre medaljer att ta, om du uppfyller vissa moment. Det första får du om du färgar kulorna tillräckligt mycket. Den andra är tidsbegränsningen, som

Det knepiga här är att du måste ta dom tre röda färgklumpar för att bli lila, undvika hålet som rör sig, samt undvika att ta för många blå klumpar, så att du fortfarande kan gå i mål.

Rakiv och Jonas. Fortsätt med det här. En nivåskapare hade inte suttit helt fel, och det finns en del småbuggar som jag hittade. Det kanske inte är nästa Angry Birds, men helt klart en vinnare. Av: Johan Fogelström [johan.fogelstrom@osqledaren.se] Om ni vill veta mer om Rakiv, Jonas & deras spel, så har dom en hemsida: www.rajagames.se

Som den som kan sina färger, så måste man först bli turkos och sedan helt blå, för att ta sig igenom väggarna, och sedan bli lila, för att gå i mål. Simpel spelmekanik, men helt genialt.

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 37

2012-05-14 07:07

ordförandekolumnen

Cirkeln är sluten Det känns lite surrealistiskt att se tillbaka på det gångna året och inse att verksamhetsåret snart är till ända. I februari för drygt ett år sedan satt två aspirerande presidiekandidater i THS Café och spekulerade i vad ett heltidsår på THS kan resultera i. När vi idag sitter på samma plats och blickar ut över vårgrönskan, förbipasserande studenter och rektor som spatserar förbi vet vi desto mer om vad det faktiskt innebär. Cirkeln är sluten och vi kan konstatera att året på THS sträcker sig långt utanför ramarna av våra tidigare förväntningar. Att vara med och leda THS under ett år har inneburit många oväntade utmaningar – både sådana synliga för gemene student och andra mer interna. Allt från den ständiga mediauppståndelsen kring mottagningen eller frågan om läsårsindelningen, till personaluppsägningar och chefsrekrytering. I alla sammanhang har det varit tryggt att

» Cirkeln är sluten och vi kan konstatera att året på THS sträcker sig långt utanför ramarna av våra tidigare förväntningar « 38

OSQLEDAREN NR 6 11/12

OL_1112_6.indd 38

känna stödet i organisationen – såhär i efterdyningarna av kårobligatoriets avskaffande har det blivit alltmer tydligt vilket syfte THS fyller som organisation. Ett avskaffande som även har fått kårledningen att fundera kring vår självbild och vilka värderingar vi vill förmedla och dela med våra medlemmar. Senaste året har naturligtvis inte enbart fört med sig utmaningar att tackla. Det har varit otroligt inspirerande att träffa så många fantastiskt drivna och engagerade studenter som finns runtikring oss – i kårföreningar och sektioner för att bara nämna några. Tillsammans arbetar vi för att skapa förändring och mervärde under vår studietid – men också för att bygga inför framtiden. Något som lett till att THS i år har tagit steget in på den nationella arenan för att påverka studenters situation i allmänhet, genom ett medlemskap i Sveriges Förenade Studentkårer. I och med att verksamhetsåret tar slut går vi nu tillbaka till livet som KTHstudent igen och får se frukten av vårt arbete från ett annat perspektiv. Det är ju inte helt utan separationsångest vi lämnar ifrån oss uppstartade projekt såsom det stundande Nobel Nightcap 2012, en mottagning utan dess like, ett som vanligt bättre Armada, och den alltmer växande debatten kring utbildningsfrågor. Men då är det skönt att lämna över allt i trygga händer – det

ska bli otroligt roligt och spännande att se Denise och Emma* ta verksamheten till nya höjder. Avslutningsvis vill vi tacka alla underbara människor vi har fått möta och lära känna under det här året – allt från sektionsengagerade till personal på KTH. Vi vill rikta ett speciellt tack till de personer vi träffar varje dag; vår eminenta personal som sliter i det fördolda för att hålla skeppet flytande samt vår ambitiösa och duktiga ledningsgrupp som arbetar i vått och torrt för ett bättre THS och KTH! Tack för alla stunder vi fått dela med er! Och självklart tack till alla ni medlemmar som väljer att stödja verksamheten – vi hoppas att ni vill vara med på tåget nästa år igen. Sara Emilsson Vice ordförande THS johan persson Ordförande THS

*Denise Fuglesang och Emma Fogelström tillträder som ordförande respektive vice ordförande den 1 juli.

WWW.OSQLEDAREN.SE

2012-05-14 07:07

Vi bygger det hållbara samhället. Vill du vara med? Vi behöver nya kreativa medarbetare som kan hjälpa oss att skapa framtidens energilösningar. Hos oss har du möjligheten att arbeta med allt från kundnära smarta lösningar som sparar el, till stora infrastrukturella investeringar för att skapa ett mer hållbart samhälle. E.ON har styrkan, storleken och viljan att leda omställningen av vårt energisystem. Hos oss ﬁnns stora möjligheter, oavsett om du har siktet inställt på att arbeta som specialist, utvecklas till ledare eller om du över tiden vill arbeta internationellt. Besök eon.se/jobb.

Your energy shapes the future.

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

CMY