OL 12/13 #3

OSQLEDAREN #3 2012/2013

TEMA

DET GRÖNA NUMRET I årets första temanummer ska vi moralisera och skuldbelägga som om det inte fanns någon morgondag! Nejrå, så jobbar vi inte – men däremot kollar vi in katastrofcontainern, Försvarshögskolan, och Mushroom Death Suit. Med mera.

DESSUTOM: MÄNNISKOÄTANDE SVAMPAR KONSPIRATIONSTEORIER GIFTER IBLAND OSS SEEK/DRI VAD GÖR THS OCH KTH? FRÅGA FYSIKERN VEM HOTAR KLIMATET? GRÖN KOMMUNIKATION

Internationella möjligheter KTH erbjuder många olika sätt att komma utomlands i olika skeden av utbildningen.

Ofta finns stipendier som täcker merkostnader. Nedan följer några exempel:

• Utbytesstudier vid kth:s partneruniversitet • Examensarbete eller andra projekt utomlands • Dubbeldiplomstudier vid utvalt partneruniversitet • Företagspraktik och studier i Singapore (iLEAD) • Internationella masterprogram såsom Erasmus Mundus eller EIT Besök www.kth.se/student/utlandsstudier för mer information.

Internship with a world-class challenge

Do you want an international challenge this summer?

The world-leading Atlas Copco Group offers you the unique opportunity to work on exciting projects this summer – for instance – in China, India or the U.S. You will go abroad for two months and join one of our teams on-site. This will provide you with exclusive insights into what life at Atlas Copco is all about. But more importantly you will get the chance to attain valuable work experience along with a stimulating challenge. We set you up with a supervisor, accommodation and of course an experienced team to work in. Afterwards you will complete your master’s thesis with Atlas Copco. With us you will get the chance to make a real contribution.

Are you a master’s student in Engineering or Business and Administration, have the confidence and intellectual edge to tackle complex problems and ready for a real world-class challenge?

Then you are probably keen on finding out more about joining us this summer.

Learn more at www.atlascopco.se/internship

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 1

2013-01-22 06:57

//ledare

Chefredaktör och ansvarig utgivare Axel Hammarbäck grafisk form och layout Axel Hammarbäck, Sara Edin

Agnis es doloribus et mil expelique ernatqui conecep uditat.

Bitiusam et volorit apedipsum faccusc ipiendit dellatia nonsecum quam que sum simin provid minus et, ipsaece rnatur, toresto et fuga. At faccuptatur, sinist, volor anditatior adi ut aruptaspe delent ex et qui int enti rem vid molorunt omnimodia veliqui diti blaborum voluptatius, con perrovid quis sit, sit, officimilit aspid explabo riosant am, inctur, vollora qui namet quasit, sunt quatium quo magnam simin rem quis a con re omnis cus quodipi ciissimus.

Tamust, ut rentiis itatint alit volendel iunditatque voluptatia vit, eossi consequam, soluptu rernatur, officipiet reperrorem quibus, nes parchit et apis audaeptatem explit autemodi de porum earum lam voluptia aut odi ad mossectur, qui bea acest exceptate maximus doloris consequodis cum enda volorat idelige ndende venemqu asperunt qui audae perum rem remporest adignam qui duciendi odia que quam acerro magnam volore volest volorem ollitio iur?

Ut fugiae. Elique voluptuscia di si dolorer ovitati simusciis et facere, sus, toreium quatum nonsequi andandit rem id unt eatquidebit omnis dolupta tectatendis es

mod quis as nobis rendige ntibero to doluptatiis sandelent velignienem. Ut ant, ea venditatem quo temoditatur ratemporum est, nonserit odis rem explit erum con pligent ad est, omni dolupiendic totat.

Me alis pedi cus, ide liquuntum nis es moditate nobitatiur mo mi, sitatur aut fugit voluptas everatiorum volorun ducimincimi, velia niet eventem essequod qui si qui se nis mo blaccaerro modigen imusda estiate nonet doluptaectur santibus, vel moluptium debit iuntus nimusant et ma quatum il ist ex explaut pre endunto que vid et verit, quundessunt etur?

Rat hic te volupit velit hicit enemporae sitat omniendipis cumquib eribeaquis sitia everio vent.

Em volesto que sit, elecaboribus eribus, te nullabo raerori busae. Ehent, solupis aut lant dolest, que nimaximenis inis re deneces mo quam volutempos reptam ea nime quis eliquo ilibus seque veligent rehenda ecepelestia assition cullit volorestia apit ut ut vendem qui ut aborro bea et harum eum, sus de mo quiscitate nus elit, ipiendunt utam volorro volland aepelig

Axel Hammarbäck Chefredaktör 12/13

tryck Edita Västra Aros Papper Inlaga, 90g Arctic matt Omslag, 250g Arctic matt annons Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter, eller se osqledaren.se/annonsera kontakt 08/070 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se @osqledaren /osqledaren @osqledaren kontakta redaktionen [förnamn.efternamn]@osqledaren.se Postadress Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm om osqledaren Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fem gånger per år med en upplaga på ca. 16 500 exemplar och är helt annonsfinansierad.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt. omslag Kyriaki Sarampasina, Caroline Arkenson, Sara Edin, Axel Hammarbäck bidrag Vill du bidra till tidningen?

Maila osqledaren@ths.kth.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

OL4 kommer runt 18 mars, och manusstopp är 27 feb.

medverkande i detta nummer Från vänster: Caroline Arkenson, Elisabeth Ingvar, Hugi Ásgeirsson, Eva Olsson, Gabriella Sanchez Karlsson, Karl Bolmgren, Ingrid Kjellström, Nadan Gergeo, Martin Barksten, Niclas Ericsson, Philip Wessman, Rickard Norberg, Sara Edin, Stephen Kirk, och Kyriaki Sarampasina.

Dessutom: Jenny Svensson, Elham Kalhori, Per-Viktor Bryntesson, Sara Blomqvist, Emilia Wallin, Robin Norström, Denise Fuglesang, Göran Manneberg.

FOTO: SARA EDIN

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 2

2013-01-22 06:58

12

INNEHÅLL Ol#3 GRÖn KOMMUnIKATIOn Kommunikation står för en förvånansvärt stor del av utsläppen av växthusgaser. Läs om CESC – Centre for Sustainable Communications – som berättar om vad de gör.

23. 33.

14.

KATASTROfcOnTAInERn Ibland är det svårt att se praktiskt tillämpningar på mycket av den forskning som görs. Katastrofcontainern är direkta motsatsen. Läs om ett av KTH:s just nu coolaste projekt.

Ol GÖR fÖRSVARSHÖGSKOlAn

KTH ÄR InTE HÅllbART När Naturvårdsverket rankade svenska lärosätens miljöarbete kom KTH på sista plats. En ny miljöchef har inrättats och lovar bättre placeringar i framtiden. Men hur?

Och vad gör THS?

38.

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 3

20.

26.

I «OL Gör» i detta nummer besöker vi blivande officerare, diplomater och krishanterare. Elisabeth Ingvar och Sara Edin tog sin in bakom väggarna och började på en gång tveka kring sina karriärval.

12.

MUSHROOM DEATH SUIT Ja – det är ungefär så coolt, konstigt, skrämmande som det låter, men... alldeles, alldeles underbart.

KOnSpIRERA MERA! Nine-eleven arrangerades av George Bush, mänskorna skapades av utomjordingar, och gravitationskraften finns, men bara om man tror på den.

Läs vad du ska tro på på sidan tolv.

lInDGREn Vi tar tempen på superdatorn Lindgren, som står på KTH campus Valhallavägen. Den sparar in miljontals kronor i värmekostnader varje år, då man använder spillvärmen till att värma upp kemihusen.

DE SOM SKA RÄDDA VÄRlDEn En del studenter tar sig igenom KTH utan att engagera sig i något annat än att klara sina kurser. Andra vill få oss att rädda världen. Läs vilka DRI – Den Reflekterande Ingenjören och SEEK – Sustainable Engineering Everywhere, är, och varför de under två veckor i vår kommer försöka få oss att tänka över vår situation.

37.

2013-01-22 06:58

TIll ATT bÖRjA MED...

1600

hamstrar i hamsterhjul krävs för att driva en kaffekokare, om de springer så snabbt de kan. En vältränad hamster ger en effekt på ungefär 0.5 watt.

28

ton koldioxid genererar genomsnittsamerikanen varje år. Detta är betydligt mer än genomsnittskinesen, som endast kan stå till svars för

3,3

ton.

[ källa: GE – http://invent.ge/VIywgq ]

TWITTER-

fRÅGAn @Osqledaren: Hur bidrar du till att rädda världen?

4

76 13,6 0,5

miljoner ton koldioxid genereras av Facebook varje år.

Hur mycket en poke genererar är oklart, men vi antar att det är försumbart. [källa: General Electric]

gram koldioxid släpps ut av en timmes atletiskt sex, räknat på att man bränner ca 200 kcal/timme, och att man genererar ca 0,38 gram koldioxid för varje bränd kalori. [källa: http://bit.ly/13UVgxq]

Ingenjören Saul Griffith har räknat ut att för nå målet om 450 ppm koldioxid i atmosfären samtidigt som vi möter världens energibehov behöver vi täcka

7 500 000

2 34

km2 med förnybara energikällor.

Det är en yta lika stor som Australien. [ källa: http://bit.ly/YhXS8y ]

kilogram koldioxid kräver en bit nötkött på 144 g (2 oz)

grader Celsius. Så mycket föll den globala temperaturen efter ett stort vulkanutbrott i Filippinerna år 1991. Vissa forskare undersöker nu om det går att sänka jordens temperatur genom att släppa ut svaveldioxid i atmosfären.

svenska läroverk undersöktes i Naturvårdsverkets ranking av lärosätenas miljöarbete, och KTH hamnade på 34:e plats. Läs om vad miljöchef Birgitta Westin ska göra åt saken, på sidan 20–22.

liviJa ginters @livijaginters Genom att logga ut från kontoret, tillbringa tid med mina närmaste, komma ihåg vad som är viktigt i världen. & ett fritt sinne.

vide riCHter @viderichter Åker tåg/båt inom Europa för att undvika onödigt flygande, samt äter inte på djur pga högre utsläpp och plågade individer

maria Wetterstrand @M_Wetterstrand Jag har köpt en fi nsk cykel.

Caroline @arkiey Drar alltid ut laddaren när laddning är klar.

Mest för att rädda eventuell sladdtuggande katt från elstöt, men även spara el

tHerese @LundbladTherese Stannar och pratar med tanter som ser ensamma ut. Oftast så är allt man behöver göra för att rädda deras värld att lyssna

elin malmgren @eMalmgren Försöker göra mitt absolut bästa i alla situationer. Man vet aldrig vad det kan leda till i det långa loppet.

sHaYan eFFati @shayaneffati Rapporterar spam på Twitter och slänger min Metro i tidningsåtervinningen.

Fairtrade sverige @FairtradeSe Hej! Fairtrade skapar förutsättningar för odlare och anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor

JennY svensson @jenny_sve Slutat äta jätteräkor för att rädda mangroveskogen och köper ekologiska bananer istället för besprutade (vanliga) bananer

gabriella molinder @gmolinder Pluggar Energi och Miljö såklart!

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 4

2013-01-22 06:58

RADAR

RADAR

DIFFRAKTION PLÅT

PLÅT

RADAR

?

REFLEX

PLÅT

RADAR

PLÅT

Hur den raka plåten funkar finns i alla exempelböcker, men hur sprider sig vågorna från kanten på den sneda plåten?

en liten fartradar och råkar vilja maska av synfältet framför den så kan man sätta en plåt vinkelrätt framför.

(Plåten kan även beläggas med en dämpmatta). Då uppstår diffraktion och saker jag minns från gymnasiet såsom Huygens vågutbredningsprincip, vilket gör att radarn ändå kan se runt kanten på plåten.

Men om man lutar plåten så att den reflekterar ner halva strålningen i marken enl skissen till vänster. Vart tar då den refrakterade vågen vägen? Får den en cylindrisk utbredning längs plåtkanten så att den bl.a. viker av uppåt i himlen? Det vore väldigt önskvärt. Jag har sett flera för mig obegripliga uppsatser på nätet och ingen behandlar den här aspekten på sned plåt, att hälften av «elementarvågorna» stryker snett över hindrets kant. Med hopp om klyftigt svar! /JH SVAR: Diffraktion av den här typen är ju ett ganska svåröverskådligt fenomen. Eftersom hindret bara kommer från en sida och man dessutom befinner sig i det som kallas närzon kommer all de fina formlerna för enkelspalt med mera att bli oanvändbara eller åtminstone i behov av förändring.

Professor Göran Manneberg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. För OL svarar Göran på dina frågor om stort och smått.

Efter en rak kant blir ju först spridningen cylindrisk som du säger, men efter bara några meter blir det snarast elliptisk och på stora avstånd sfärisk.

Detta gäller i det ganska troliga fallet att den plåt du använder inte är oändligt bred och att den inte befinner sig oändligt långt från ra-

Är det förmätet att undra vad du vill bygga? Det är ju mycket lättare att svara konkret om man vet.

Det jag ser är att det inte är någon av de vanligaste frågorna från en blossande yngling på sista raden som just håller på att bli av med sitt körkort (Ja den händelsen är vanligare bland unga män än bland unga kvinnor)

BAKGRUNDSFOTO: FERMILAB VISUAL IMAGE SERVICES

FRÅGA: Om man råkar ha

darn. Avböjningsvinkeln minskar med avstånd och ges i radianer grovt av roten ur kvoten mellan våglängd och avstånd. Det är alltså som om vågen först böjer av en ganska stor vinkel och sedan inser sitt misstag och går mer och mer rakt fram. Som nollan i introduktionsperioden kanske man kan säga.

99% av alla frågor om fartradar faller i en av följande kategorier: a/ Polisen mätte upp att jag körde 112 km/h på 30-väg. Kan jag klara mig undan genom att hänvisa till cosinusfaktorn i uttrycket för dopplereffekt? Svaret på den är nej. Man kan kanske bortförklara några enstaka procent, men det är redan inräknat i radarns felmarginal. b/ Hur kan jag märka att polisen håller på att mäta mig och alltså sakta ner farten? Lika omöjligt det!

Det kräver inbromsning till laglig hastighet på några hundradelar av en sekund. Tröghetskrafterna skulle bli 100 - 1000 g, vilket inte ens stridflygspiloter i speciell dress klarar. Och kanske inte den aldrig så upp-hottade bilen heller. ... och nu fick jag alltså en chans att svara på dem också här.. /Göran

HAR DU EN FRÅGA TILL MANNEBERG? MAILA TILL OSQLEDAREN@THS.KTH.SE! FLER FRÅGOR OCH SVAR FINNS PÅ OSQLEDAREN.SE

OSQLEDAREN #2

5

FOTO: SARA EDIN OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 5

2013-01-22 06:58

1 Ol PÅ CAMPUS 2 WHAT’S UP? Håll koll på vad som händer på KTH! Anordnar ni evenemang man inte bara får missa? Då borde det såklart stå med i Osqledarens kalender! Maila osqledaren@ths.kth.se.

Osqledaren reserverar sig för eventuella fel i kalendern.

KOM IGÅnG MED IDROTTAnDET

fÄRGKODnInG

Kemisektionens idrottsnämnd hälsar att man kan komma och idrotta med dem vid behov. Det är löpning som utgår ifrån Draget varje måndag kl.

17:15, idrott på GIH varje onsdag kl. 18, och torsdagar är det växelvis yoga och utefys. Kontaktuppgifter är IN@K.KTH.SE om man vill veta mer. GIHaktivititeterna (fotboll, innebandy, basket, m.m.) har självkostnadspris på 20 kr per gång eller 100 kr/termin för THS-medlemmar, och det dubbla för icke-medlemmar.

Fest sPex/teater nÄringsliv/mÄssa viktigt om tHs/ktH övrigt

pUbbAR pÅ cAMpUS Med stor sannolikhet har de flesta pubbar stängt över jul, så kolla med varje sektion innan du taggar järnet en torsdagkväll!

tisdag

Kistan, IN

Konsulatet, F

Gråttan, CL+W onsdag

META, Data

Hardox, Bergs

torsdag

Bar Nymble

META, Media

Idyllien, I

oaSen, S

Kistan, IN

Mequa, IsT

Fredag

[1] [2]

T–Centralen, Flyg Smörjis, M Björns, IsH

Draget, K

Mequa, IsT 1) Veckopubar på torsdagar, förutom efter löning då det är fredagspub.

2) Varannan vecka torsdag/fredag. Se festschema: http://bit.ly/QVjqzc

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 6

2013-01-22 06:59

2

MAR

fEb

F

F

1

L

2

S

3

M

4

T

5

O

6

7 – lava

T

7

F

8

LAVA – den av en sektion ordnad största mässan på KTH. Samhällsbyggnads arbetsmarknadsmässa är som vanligt på Nymble, mellan kl. 10:00–16:00.

L

9

S

10

M

11

T

12

O

13

T

14

14 – kÅrFullmÄktigemöte #3

F

15

14 – kaka – kemis arbetsmarknadsdag

L

16

S

17

M

18

T

7 – kHad KTH Haninges arbetsmarknadsdag! [http://www.khad.nu/]

[http://www.lava2013.se/]

9–10 – uNIsl-Final, nYmble Stor final i Starcraft 2-turneringen! [http://www.unisl.se/]

13 – kam – kista arbetsmarknadsdag Företagen flockas i Sveriges Silicon Valley för att haffa de bästa teknologerna från programmen på campus Kista! [http://kam.ictcontact.se/]

1

1 – tmeit FredagsPub!

L

2

Ta blåa till Kista och rocka med TMEIT som bjuder på stor fest fredagar efter löning, med start denna fredag.

S

3

2, 3 – kÅrsPexet PremiÄrHelg

M

4

T

5

Sverigepremiär för årets föreställning «På Gränsen eller Vikten av att pricksäkert signalera sin mening». Kl. 15:00 på Maximteatern, och biljetter köpes på:

O

6

T

7

F

8

L

9

S

10

M

11

T

12

O

13

T

14

[http://www.karspexet.se/]

11-16 – tentaPeriod

16 – tentaPub!

F

15

L

16

S

17

Fira eller sörj tentorna på nymble eller någon av de många sektionspubbar som har öppet på KTH:s alla campi. Kemi har ÄPS-sittning (ärtsoppa, punsch, sång) innan festandet bryter ut – tycker man detta låter som en trevlig idé gör man bäst i att maila tlco@k.kth.se

19 – ktH arC – utlandsstudier

M

18

18–20 – ol#4 slÄPPs

19

«Utlandsstudier vässar din utbildning». Lunchseminarium, F1. 12:15–13:00. Lunchsmörgås till de första.

T

19

19 – ritPub, sQuvalP!

O

20

21 – tema nYmble – CoCktailkvÄll

O

20

T

21

Sätt på dig smokingen/cocktailklänningen och kom till denna specialkväll på Nymble.

T

21

Ett säkert vårtecken är att Squvalp drar igång! Träffa den nya staben, ta en bärs, och fnula ut det allra bästa bidraget i Squvalp 2013. Väl mött!

F

22

F

21 – mYexPo – iSt

22

L

23

L

23

S

24

S

24

24 – öPPet Hus ktH

M

25

M

25

T

26

T

26

Varning för gymnasieelever. Utmärkt tillfälle att ta med din köttigaste kurslitteratur och sätta dig på en väl synlig plats, för att ge dem ett gott första intryck.

O

27

O

27

T

28

«Fråga dem där ute» är ett lunchseminarium där du kan ställa frågor till alumni om arbetslivet, och få en lunchmacka på köpet! 12:15–13:00, F1.

T

28

28 – storPub meta – roCkPub

F

29

L

30

S

31

E-ljusgården campus Valhallavägen, kl. 10–15 16 – Plums Biljetter tyvärr slutsålda sedan ett tag tillbaka.

MyExpo är Ingenjörssektionen Telges första arbetsmarknadsdag någonsin, och man är sjukt pepp! Främst till för sektionens ca 400 maskinstudenter, men alla är såklart välkomna. Det ryktas om fest efteråt, dessutom. [http://www.myexpo.se/]

26 – ktH arC – FrÅga alumni

Sektionen för Medieteknik har en gång varje månad storpub, vilket innebär redigt med röj, liveband, och dryck für alles.

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 7

[http://www.squvalp.se/]

21 – kÅrFullmÄktigemöte #4

26 – arC – skrivandets Pentagon KTH:s Academic Resource Center fortsätter med sina lunchseminarium, och denna tisdaglunch får du lära dig hur du skrivet bättre uppsatser och rapporter, såhär i kandidatexamensjobb-tider. 12:15–13:00 i F1.

2013-01-22 06:59

//krönika

VÄGEN TILL SJÄLVFÖRVERKLIGANDE Robin Norström läser femte året på Samhällsbyggnad, sitter med i THS och SSSB:s styrelse samt arbetar med fastighetsvärdering på NAI Svefa. För OL:s räkning skriver han vanligtvis krönikor om bostadsfrågor.

J

ag dricker upp juiceförpackningen och tittar på den, funderar sedan om jag ska slänga den i de vanliga hushållsoporna eller om jag ska källsortera den. Kanske borde jag skruva av korken och slänga den samt kanske skölja ur förpackningen?

Fast det kan knappast vara vettigt att slösa på vatten, då känns det hela minst sagt onödigt, rent vatten är en riktig bristvara – Inte här men i typ resten av världen…

Jag flyttade för precis ett år sedan, i sedvanlig ordning brukar någon form av målning vara aktuellt och då står man där med en målarpensel och en målarburk med lite rester i botten. Penseln borde tvättas rent och den där lilla målarburken avlägsnas på något sätt.

Det är väl bara att spola av och hälla ut allt. Inte för att jag skulle vilja simma i målarfärg om jag var en fisk men å andra sidan skulle jag inte vilja simma i urin heller så… Det vore dessutom riktigt bekvämt att bara spola ner det och slänga burken i hushållsoporna.

Ja, det är ganska intressant hur mycket man bryr sig, det är inte nödvändigtvis så att jag alltid agerar som resterande skulle önska men jag tänker i alla fall till innan jag tar eventuellt dåliga beslut.

9

Och borde jag egentligen bry mig? Borde jag källsortera och hushålla på resurserna när Sverige importerar sopor från andra mindre duktiga grannländer för att bränna upp i våra värmekraftverk.

Det är knappast som att de lär sig ta ansvar genom vårt agerande. För att inte prata om tredje världen, med tanke på bilden som förmedlas i media skulle en naiv person kunna tro att större delen av Asiens himmel är täckt av smog och större delen av Afrikas mark är täckt med sopor.

Men nu skall man nog ta sig en djup funderare. Kan det inte vara så att vi helt enkelt har möjligheten till att bry oss?

Vi här i de demokratiska och de utveckla länderna. Vi som generellt har fått våra fysiska behov uppfyllda, känner trygghet och gemenskap samt har en identitet och känner ett sammanhang.

Vi har fått våra fyra första steg i Maslovs behovstrappa uppfyllda. Vi om några har möjlighet till att faktiskt ägna oss åt det femte steget, självförverkligande. Att bry sig om sin miljö är på inget sätt nytt men det är egentligen först på senare år som det verkligen anammats av den breda massan och jag skulle inte helt vilja säga att detta skulle bero på tidigare okunskap. Jag tror att eftersom vi numer äter oss mätta, har tak över hu-

vudet, aldrig upplevt krig, har stödjande nära och upplever ett sammanhang så kan vi helt enkelt ta oss en funderare kring det här med vår miljö.

D

et vore bra konstigt att kräva detta av personer som inte har ett hem, som är rädda för sitt liv, saknar en familj eller som lever under ett förtryck. De lär knappast bry sig för närvarande och kanske inte heller har förmågan till att bry sig om den gemensamma miljön innan de lägre behovsstegen är uppfyllda.

Och önskar man dra en parallell, och det önskar vi, så är det svårt att få en studerande att ta till vara på sina kunskaper och konkretisera sina drömmar om denne inte får äta sig mätt, bo någostans och vara social. Av de hundratals ärenden - gällande missade studiepoäng, som jag stötte på under min tid i bostadsdelegationen - så kan inte mer än en handfull antas berott på lathet.

m Hä E R VÅ Fr i vid

ROBIN NORSTRÖM

Bes

Vi e BAD &G und 8

OSQLEDAREN #2 FOTO: AXEL HAMMARBÄCK

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 8

2013-01-22 06:59

Sandberg Nybrogatan 9, Stockholm 08-679 90 20, www.examensring.com mån - fred 10-18, lörd 10-15

v R x a HYer e C t l dit S el n! ta BROllen itio m d Hä NS tiha xpe E ca re R s å VÅ Fre in k i d vid

SSIF OCH FRESCATIHALLEN HÄLSOFRÄMJANDE OCH TOPPMODERN TRÄNING FÖR ELIT- OCH MOTIONSIDROTTARE! ● BRETT OCH HÖGKLASSIGT TRÄNINGSUTBUD - Gruppträning, Gym, Badminton, Bollsport, Dans m.m. ● VÄLUTBILDAD OCH KUNNIG INSTRUKTÖRSKÅR - Personlig träning, Kostrådgivning, Massage m.m. ● ALLTID RABATT FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I THS

Besök vår hemsida för mer information om hela vårt utbud, vårens nyheter, evenemang, schema m.m!

GRATIS

Vi erbjuder BADMINTON, GyM & GRUPPTRÄNING under Öppet hus 17/3!

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 9

TT A N ME SS! M O O K VÄL A MED N TRÄ

www.frescatihallen.com

www.ssif.su.se

• SSIF • Frescatihallen • T-Universitetet • SSIF: 08-15 10 75 • Öppettider: Mån-tor 07-23 • Fre 07-21 • Lör 08-19 • Sön 08-22 2013-01-22 06:59

TVÅ CFU BLIR TRE Hej alla OL-läsare!

J

ag heter Emilia Wallin och har just börjat jobba i THS ledningsgrupp som Chef För Utbildningsinflytande (CFU). Jag blev vald i höstas och kommer sitta på posten hela 2013. Vi kommer alltså vara tre personer som jobbar heltid med alla studenters utbildningsbevakning fram till sommaren då det väljs en ny till posten och vi återgår till att vara två CFU igen.

Tidigare har CFU varit två personer som båda tillträtt under juni månad, arbetat parallellt och gått av posten samtidigt. Från och med i år kommer en ny struktur införas där CFU har olika verksamhetsår som går omlott. Detta förväntas underlätta kunskapsåterföring och kontinuitet i arbetet med utbildningsinflytande. Självklart finns det potentiella nackdelar med den nya strukturen, som att den person som suttit ett halvår är mer insatt och kan hamna i ett överläge trots att man har helt jämlika poster. En annan aspekt är att det kan bli en stelare arbetsfördelning mellan de två som sitter på posten i och med att man som ny troligtvis kommer ta över uppgifter direkt från den som går av posten. Efter övervägning har THS styrelse gjort bedömningen att fördelarna med kunskapsöverföring och kontinuitet kommer överväga nackdelarna i det här fallet.

Det som gäller för alla i THS ledningsgrupp är att man har en månads överlämningsperiod innan företrädaren slutar. Under den tiden ska man som ny hinna lära sig posten och sätta sig in i många nya uppgifter. För CFU innefattar detta allt från att känna till KTH:s minst sagt omfattande struktur så bra att jag ska kunna svara på skillnaden mellan prodekanus och vicerektor om någon ringer mitt i natten, lära sig hur alla KTH:s instanser fungerar och vilket inflytande vi har i dem – till att såklart skriva om något utbildningsrelaterat i varje nummer av Osqledaren. Att skriva en artikel i en tidning som når alla studenter på KTH är något jag inte alls gjort förut. Det är nästan lite läskigt att sitta här och veta att den snart kommer gå i tryck.

Det kan vara svårt som ny att hinna lära sig allt man kommer hålla på med på en månad. Man hinner en hel del, men det dyker ändå upp frågor under arbetets gång och nu under våren kommer jag ha två kollegor med ett halvårs erfarenhet av arbetet och det känner jag kommer vara till stor hjälp.

Att vi nu under våren är tre personer på posten som CFU innebär att vi är en extra person som jobbar med utbildning.

Självklart kommer vi jobba med alla de uppgifter som vanligtvis ligger på vårt bord, men i och med att vi är en per-

son mer än normalt kommer vi kunna lägga mer energi på olika projekt och uppgifter som annars inte hinns med.

Vi kanske kommer vidga våra arbetsuppgifter något, men framför allt handlar det om att ta tag i extra projekt som det finns ett behov av men som kanske inte riktigt hinns med i vanliga fall.

I det dagliga arbetet är en grunduppgift för CFU att föra fram studenternas åsikter till KTH - självklart bryr sig vårt universitet om studenterna, men ofta kan de missa studentperspektivet och det är därför viktigt att vi bevakar och fokuserar på just studenternas intressen. Att vi är tre CFU kan bidra till att vi kommer kunna lägga mer tid på att vara ännu mer genomtänkta i vår argumentation för eller mot olika frågor.

Detta gynnar oss studenter, för ett argument har oftast mer kraft ju mer genomtänkt det är - detta kan gälla allt från frågor om kursutvärderingsprocesser till läsårsindelning.

Och nu är det dags för dig. Du som läser det här är förmodligen student på KTH, och det är för dig vi jobbar. Så, vad vill du att vi ska göra? Hör mer än gärna av dig - maila (utbildning@ths.kth.se), ring (08-790 98 89 eller 08-790 98 90), eller kom förbi vårt kontor på Nymble och snacka - CFU vill träffa dig!

LÅT INTE

KVALITET!

MAKE

VAD VILL VI HA? STUDENTERN -KVALITET! NÄR V HAMNA I KLÄM! VI HA DEN? -NU

RO ICA RAALL GNEBSK ALPE KVA S, A! IONALL ATÅT UET EQLIT

NOT WAR!

10

OSQLEDAREN #2

ILLUSTRATION: KARL BOLMGREN ILLUSTRATION: KARL BOLMGREN

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 10

2013-01-22 06:59

//tHs utbildning

NY UTVÄRDERINGSMETOD FÖR SVERIGES UNIVERSITET – MEN ÄR DEN BRA?

S

å vad är den här utvärderingen som det surras om i högskolevärden? Jo, Högskoleverket (HSV) har bland annat i uppdrag att utvärdera sveriges högskoleutbildningar. Det arbetet utför de kontinuerligt, men uppdraget har under det senaste året haft ökat intresse från omvärlden och en hel del publicitet i media. Detta på grund av att de under våren 2011 lanserade ett nytt upplägg för sina utvärderingar och har sedan dess startat fyra omgångar av utvärderingar. KTH:s utbildningar ingår i omgång fyra som påbörjades under hösten 2012.

Den största förändringen i det nya systemet är att man har flyttat fokus från process till resultat. I det nya systemet är det tänkt att man undersöker: “Når studenterna upp till examensmålen?”. Om svaret är “Ja” så är allt frid och fröjd – om inte så ska det åtgärdas. HSV använder huvudsakligen studenternas exjobb för att göra den bedömningen, men högskolorna har även möjlighet att skriva ett dokument som punkt för punkt förklarar hur studenterna uppnår målen genom olika kurser i utbildningen, en så kallad självvärdering. Sist men inte minst genomförs intervjuer med aktiva studenter, och enkäter skickas ut till alumner i syfte att få in studenternas perspektiv i bedömningen.

LÅT INTE

VAD VILL VI HA? STUDENTERNA VALITET! NÄR VILL I KLÄM! VIHAMNA HA DEN? -NU!

Intressant med utvärderingen är också att det inte är utbildningsprogram som utvärderas utan examina, vilket innebär till exempel att det från början var tänkt att alla civilingenjörsprogram på KTH skulle utvärderas som en enhet.

Detta omförhandlades senare till att varje civilingenjörsprogram utvärderas för sig, men så är inte fallet med masterprogrammen. Alla KTH:s masterprogram delades in i 11 kategorier efter ämnesområde, så som “maskinteknik” eller “Data-IT-Media” och varje kategori utvärderas som en enhet. En annan spännande detalj är att alla KTH:s kandidatexamina utom för arkitekter är inom området “teknik” och utvärderas i en stor klump.

Under hösten har den första delen av utvärderingen pågått; exjobben som ska bedömas har slumpats fram bland de som skrivits de senaste åren, och lärarna på KTH har författat självvärderingar för de utbildningar som ska bedömas.

Nu under våren är det dags för del två och intervjuerna av studenter.

Resultatet av utvärderingen kommer sedan att meddelas någon gång under sommaren och kommer bestå i att varje utbildning på KTH märks med en av tre etiketter: mycket hög, hög eller bristande kvalitet. Mycket hög kvalitet kommer

medföra extra pengar till lärosätet från staten i form av så kallade kvalitetspengar. Bristande kvalitet leder istället till att KTH inom ett år måste visa hur man tänker höja kvaliteten på utbildningen, annars riskerar man att förlora examinationsrätten – det vill säga att man inte kommer att kunna anta några nya studenter till de utbildningarna. Det är dock viktigt att poängtera att alla studenter som redan blivit antagna till en utbildning på KTH eller annan statlig högskola har rätten att slutföra sin utbildning där.

Dessa omdömen kommer dessutom att visas på studera.nu för att ge vägledning åt de som ska välja utbildning. För till exempel ämnesområdet ekonomi, som utvärderades i omgång ett så finns resultaten redan uppe – den intresserade kan kolla på www.kvalitet.hsv.se.

Att utvärderingen och dess resultat är viktigt och potentiellt kommer att påverka både söktryck och anseende hos utbildningarna råder det alltså ingen tvekan om. Hur utlåtandet kommer att se ut för KTH:s utbildningar får vi alltså vänta ett tag på, men oavsett resultat så är det viktigt att man tar tillvara på det material som arbetats fram under processen och redan nu identifierar starka och svaga punkter i våra utbildningar.

JAG SÅG SKYLTAR I DE TVÅ FÖRSTA TIDNINGARNA OCH VILLE OCKSÅ SKRIVA EN!

PER–VIKTOR BRYNTESSON, SARA BLOMQVIST OCH EMILIA WALLIN

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 11

2013-01-22 06:59

//konsPirationsteorier

TOPP FYRA

KOnSpIRATIOnSTEORIER

Ä

nda sedan grundskolan har vi fått höra hur viktigt det är att vara källkritisk - att ifrågasätta det som står och sägs för att skapa oss en egen uppfattning. Ibland ifrågasätts det till en sådan grad att det utvecklas till konspirationsteorier, och sådana finns det många av. 9/11 var en attack ordnad av George W. Bush själv, Tupac lever, hästar finns inte - och vissa skulle t.o.m. säga att 7-Eleven är en konspiration. Vissa konspirationsteorier är mer omtalade än andra, och för den insatte konspirationsteoretikern kanske de följande teorierna är välkända. För er andra kanske de kan vara ett bra samtalsämne på på nästa sektionsoub eller fika med vännen.

text//Caroline arkenson illustration//karl bolmgren oCH gabriella sanCHeZ karlsson

12

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 12

2013-01-22 06:59

//konsPirationsteorier

G

alienslavar Är vi alliHoPa, alliHoPa, alliHoPa...

löm allt vad Darwins finkar och evolutionsteori heter, för det var inte alls på det viset Homo Sapiens kom till. Enligt exogenesisteorin skapades Homo Sapiens med hjälp av genmanipulation när utomjordingar för en väldans massa år sedan, flera tusen år innan Jesus födelse, besökte jorden. Arten uti-

från vilken dessa utomjordingar skapade människan med, var Homo Erectus.

Utomjordingarna gjorde sina robotskapelser – dvs det vi kallar människan – till sina slavar, med syftet att bland annat bygga städer. Runt var 3600:e år får vårt solsystem besök av dessa aliens, kanske för att se till att deras slavar sköter sig eller för att fylla på med egen energi.

Någon som blev extra fascinerad av denna teori är en av bandmedlemmarna i Muse – Matthew Bellamy. Många av hans låtar är inspirerade av olika konspirationsteorier, men utifrån denna skrev han inte bara en låt, utan en tre låtar lång symfoni vilken avslutar albumet met The Resistance. ... Jag med, och du med...

T

rePtilernas stYre

rodde du att de som styr världen består av samma uppsättning DNA-strängar som du och jag? Då har du, enligt David Icke, blivit förd bakom ljuset. Högt uppsatta ledare, som samtliga presidenter i USA och the Royal Family, väljs varken i demokratiska val eller för att de utgör ett kungligt släkte. De är helt enkelt en uråldrig ras hamnskiftande (eng. shapeshifting) reptiler som är här för att manipulera mänsklighetens öde

H

och styra en global superstat. Reptilerna livnär sig på mänskligheten och vår energi, speciellt den från barn, och gör oss till deras slavar.

Månen är dessutom inte heller en satellit som skapades samtidigt som resten av vårt solsystem. I själva verket är månen en artifakt, ett rymdskepp, från vilken reptilerna kontrollerar våra sinnen. De skickar därifrån ut signaler som blockerar våra hjärnor, och hindrar oss från att uppfatta vad som egentligen sker.

att vara en vÄdergud

H

ur ofta är man inte osams med vädergudarna och svär över vilket kasst väder de väljer att ge oss? Skulle det inte vara skönt att kunna förhandla lite bättre med de som styr vårt väder? Tyvärr verkar vädergudarna inte lyssna på våra böner om hur vädret ska vara, vilket är varför ett gäng forskare i Alaska har – spekuleras det om – tagit saken i egna händer. HAARP – the High

Frequency Active Auroral Research Program – är ett forskningsinstitut för militär och civil kommunikation, med målet att öka förståelsen för de fysikaliska och elektriska egenskaperna i jonosfären. Dock förfaras det att verksamheten på HAARP och forskningen i jonosfären egentligen är ett försök att kontrollera vädret, och därmed kunna använda det som vapen – vilket skulle vara en ypperligt bra fördel i krig.

sÅ det Är DÄRFÖR FÅglar kan FlYga

an fick ett äpple i huvudet, tänkte en stund och så vips hade Sir Isaac Newton fnulat fram en gravitationsteori. Den verkade dock ha några brister, men det fixade Albert Einstein till. Härligt, det var den korta versionen gällande hur vi kom fram till varför alla objekt håller sig kvar på jordens yta. Men... gravitationsteorin innehåller faktiskt ordet “teori”, vilket gör att det uppkommer nya teorier om detta fenomen från andra håll.

Inom tron på the Flying Spaghetti Monster, pratar man om att gravitationen endast är en illusion skapad av den jättelika flygande spaghettin. Tack vare hans enorma godhet, håller han oss nere på marken genom att konstant hålla ett tryck av sin spaghettighet på oss. Ju kortare man är, desto mer kärlek från Spaghettimonstret. Följare av en annan tro säger att det är manen tillhörande the Invisible Pink Unicorn som håller oss bundna mot jordskorpan.

En helt annan idé säger att det enda sättet att motstå gravitationen är helt enkelt att sluta tro på den. Det är anledningen varför fåglar kan flyga. Ingen fågel – utom möjligtvis strutsen, pingvinen och kiwifågeln – tror att något som “gravitation” skulle existera. Simpelt, va?

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 13

13

2013-01-22 07:00

//katastroFContainern

OL BESÖKER

KATASTROFCONTAINERN

9 D

et är kallt och det snöar fredagen den 21 december, dagen då jorden förfaras gå under. Jag och min fotografkollega Niclas Ericsson kan inte riktigt bestämma oss för om det beror på en slump, eller om det är ett tecken – men vi ska i alla fall få en visning av Katastrofcontainern som finns placerad på campus. Katastrofcontainern är dock inte något man gömmer sig i för att söka skydd under en pågående apokalyps, utan dess syfte är att fungera som ett portabelt kraftverk som kan ställas upp i katastrofdrabbade områden. Vi möts upp i kylan av Anders Malmquist – universitetslektor vid institutionen för Energiteknik, samt ansvarig för forskningsområdet Polygeneration – och Tracy Nilsson, som ska berätta mer om detta projekt för oss.

naturkatastrofer, är något som funnits i många år”, berättar Anders Malmquist.

Katastrofcontainern – eller Emergency Energy Module, som den också kallas – är ett projekt som uppkommit ur denna vision, där flera olika typer av småskaliga system knyts ihop. Syftet är att skapa en produkt som snabbt kan ställas upp på en plats och tillhandahålla tjänster i återuppbyggnadsarbetet av ett katastrofområde – både efter en naturkatastrof eller i slumområden med avsaknad av energi. Det är primärt el och renat vatten som eftersträvas, men det går även få ut värme ur den gasmotor som används – en vanlig byggmotor som ger motorvärme. Motorvärmen kan användas till nyttig värme, vilket behövs i kalla klimat, eller transformeras till kyla som därefter kan kyla exempelvis vaccin.

“Visionen att knyta ihop olika typer av energiforskning till något som gör nytta och skillnad för mänskligheten, speciellt för de som lider i exempelvis

Idén är att knyta ihop entreprenörskap, forskning och utbildning till något gemensamt, och projektet är ett samarbete – InnoEnergy – mellan KTH, stora och små företag, olika universitet samt att stöd fås från EU.

14

text//Caroline arkenson Foto//niClas eriCsson oCH anders malmQuist

Projektet konkretiseras av olika faktorer, där en av dem är att småföretag erbjuder sina diverse nyckeltekniker.

Inom projektet finns även ett antal masterstudenter vars studentprojekt – som bland annat består av marknadsstudier, systemstudier och inköp av utrustning – blir en del i att skapa modulen. Projektet blir till för att uppmuntra kunskap och att gagna kreativitet. Anders poängterar att detta är “sådant man ska kunna tillägna sig som student, att få poäng för olika projekt – och detta då genom en applikation som är till nytta både för hela InnoEnergy men också att det kan komma att bli framtida produkter”.

Flertalet av de studenter som är engagerade i projektet kommer från Sri Lanka, Etiopien och andra områden där man lever med bristfällig energi – vilket gör dem extra fokuserade på att bidra till förändring, menar Anders. Många är dessutom drivna att starta företag runt detta projekt, och de får då även möjlighet att ta kurser i entreprenörskap.

Meningen är att alla som bidrar till projektets framgång ska få något utbyte av det i långa loppet. Anders berättar som exempel att en utbytesstudent som är engagerad i Katastrofcontainern skulle kunna åka hem till Bangladesh och där bli projektets lokala representant.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 14

2013-01-22 07:00

//katastroFContainern

K

ata s t r o f c o n ta i n e r projektet innefattar många personer med mycket vilja och driv, men handledningen kan bli lite besvärlig när den industriella erfarenheten saknas.

Därför är det bra att de företag som tillhandahåller teknik, förutom att erbjuda support kring deras prylar, även har projektledare som kan “vägleda vad som fungerar och inte, samt sätta struktur på entusiasm”, då de tidigare jobbat i områden, bland annat Östafrika.

“Meningen är att den ska vara självgående i största möjliga utsträckning, och sedan använda sig av fjärrdiagnos för att läsa av status” På frågan “hur ser framtidsplanen ut?”, gällande ifall det är menat att containrarna ska skapas kontinuerligt och skickas ut, eller om det ska finnas ett lager av katastrofcontainrar som skickas ut vid behov svarar Anders “att ha de ståendes i ett lager är... det är dyra prylar” och fortsätter med att förklara ett möjligt scenario. Anders ser framför sig att de står inkopplade i något område, och att de då är bundna till ett avtal som säger att de kanske blir bortryckta vid behov – men att området i så fall ska bli ersatt med en ny container inom någon månad.

Detta är ett exempel på sådant olika studentgrupper inom projektet tittar på – såsom affärsmodeller och vem pengarna ska komma från. “Inom räddningsorganisationer finns ofta en räddningsbudget som strävar efter maximal nytta i stunden. En Katastrofcontainer betalar sig först efter ett par år, medan exempelvis 500 nya tält ger nytta på en gång – så att hitta vem som ska betala initialt är inte det lättaste.” Och hur länge en container står på plats varierar.

Anders förklarar att en katastrof har tre olika faser, där den första innefattar de första dygnen, med fokus på att rädda liv och att finna en första infrastruktur för räddningsarbetet. Den andra fasen är på någon vecka till någon månad, och den tredje någon månad till något år – beroende på om det exempelvis utvecklas till ett permanent flyktingläger. “Den allra första etappen ger vi oss inte på... men från två veckor och upp till två år eller något sådant”.

Genom att välja en standardcontainer som skal förenklas all logistik.

I och med att containrar av denna sort ändå staplas på lastfartyg i vanliga fall, fraktas Katastrofcontainern med enkelhet på ett sådant fartyg. Allt det som är menat att sitta utanpå containern ska finnas packat inuti, och väl på plats vecklas de ut och monteras på sin rätta plats. Anders drar parallellen till Musse Piggs husvagn, att det är lite av den funktionaliteten man önskar uppnå. Katastrofcontainern ska kunna flyttas snabbt och det ska vara lätt att få igång den. Att det fungerar smidigt är dessutom ännu viktigare under en

naturkatastrof, när man måste agera snabbt. När Katastrofcontainern sedan är på plats är det viktigt att ha folk som kan utrustningen, och som kan sköta om containern. “Meningen är att den ska vara självgående i största möjliga utsträckning, och sedan använda sig av fjärrdiagnos för att läsa av status.” Anders förklarar att det finns många utmaningar inom projektet som inte är tekniska, som att få containern på plats och att det måste finnas ett intresse för underhåll. “Om man ställer fram den, och personen inte gillar eller inte vill ha den – då går den sönder. Är personen intresserad får man mycket hjälp och feedback på vägen.”

H

ur fungerar då Katastrofcontainern, om man tittar på de mer tekniska bitarna?

Utanpå containern finns vindkraft och solpaneler. Insidan är uppdelad i två rum – där det ena har en gasmotor som går på förgasad pellets, flis eller annan biomassa. Den brännbara gasen består av kolmonoxid och vätgas.

“Det är giftigt som tusan, men brännbart”. Gasmotorn är sedan kopplad till en generator som i sin tur är kopplad till vindkraftverket och solpanelerna.

Därmed utnyttjas tre energikällor varav två – vind och sol – är slumpmässiga och beroende av dygns- och årstidsvariationer, medan gasmotorn är beroende av bränsle. Anders påpekar att dessa tre energikällor var för sig är ganska opålitliga, men genom att kombinera flera energikällor får man ett hyggligt energiflöde in. Det man får ut är sedan el och vatten, samt värme eller kyla.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 15

15

2013-01-22 07:00

//katastroFContainern

I

det andra rummet finns en batteribuffert samt en vattenrenare som renar smutsigt och saltat vatten för att det ska bli drickbart. Överskottsenergi går in i batteriet, och när energi istället efterfrågas kan man hämta det ur batteriet. En el-

“Det är giftigt som tusan, men brännbart” central knyter ihop allting i systemet.

Det man eftersträvar är att få ett system som är behovsstyrt – att vrida på kranen ska ge vatten, och att trycka på strömbrytaren ska ge el – och att få de opålitliga energikällorna att tillsammans jobba stadigt. Jobbet på reglerteknik görs för att få rätt styrning av delarna, vilket blir ett “typiskt forskningsarbete” – att para ihop reglerteknik med elteknik

16

och termodynamik. Exempelvis måste man veta i förväg med hjälp av sensorer ifall det kommer sluta blåsa, för att få igång den trögstartade gasmotorn i tid.

Har det lagts stor möda på att få ut el vill man heller inte att för mycket av den elen förbrukas på intern förbrukning som pumpsystem och fläktar. Sedan behövs även ett buffertsystem som inte kostar för mycket eller är alltför underhållskrävande, för att få det så effektivt som möjligt. “Idén är att genom förnybar energi komma ifrån transporten av diesel, som både är fossilt och har stort värde.” förklarar Anders, och påpekar även att det är andra som också behöver diesel och att det även stjäls. “Genom att använda lokalt förnybar energi blir det en skillnad i hur man försörjer ett flyktingläger.”

V

ad händer då härnäst?

Nästa steg i projektet är att ta fram en container som ska sättas upp i Kenya. “Vi har en projektledare som har bra erfarenhet av just Kenya, som vet att det är ett hyg-

gligt stabilt land som är på gång. Det är civiliserat i städerna, men det finns samtidigt en landsbygd som är underutvecklad och saknar energi”. Den Katastrofcontainer som nu står på KTH campus är till för att samla ihop erfarenheter inför projektet i Kenya.

När Anders Malmquist har pratat sig hes och vi har slut på frågor tackar vi för oss och går därifrån med frusna fötter, medan Anders och Tracy kämpar med att låsa Katastrofcontainern med ett igenfruset lås. Ännu har jorden inte gått under, och vi behövde således inte söka skydd i containern pga inkommande asteroider, jordbävningar eller en dödlig snöstorm. Katastrofcontainern står alltså kvar på sin plats, och om ni skulle vilja slänga ett öga på containerns yttre står den bakom stängsel på Drottning Kristinas Väg 48.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 16

2013-01-22 07:00

//rubrik

OL GÖR OL, INFOGRAPHIC

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 17

17

2013-01-22 07:00

//gmo

GMO – INGEN GAMMAL SKÅPMAT

I november hölls Nobel Week Dialogue. Temat var genteknik, och närvarande var bland andra USAs energiminister Steven Chu. Osqledaren var på plats för att höra det nyaste om hur tallar som producerar diesel och växter som äter upp sig själva kanske kan lösa många av nutidens stora miljöutmaningar.

H

ur många tror att vi kan producera tillräckligt med mat åt världens befolkning år 2050? Ungefär hälften av åskådarna räcker upp handen.

Hur många tror att världens befolkning kommer ha tillräckligt med mat 2050?

Många händer sänks igen. Jag befinner mig på historiens första Nobel Week Dialogue, dagen innan nobelfesten, och temat är den genetiska revolutionen och dess inverkan på samhället. I panelen sitter några av fältets mest framstående forskare. De börjar med att bekräfta åskådarnas farhågor. Under de kommande 40 åren kommer vi behöva öka jorbruksproduktionen med minst 70 procent, utan att använda större yta än vi gör idag, samtidigt som vi minskar jordbrukets miljöbelastning.

18

Gentekniken, menar forskarna på seminariet, är helt nödvändig för att alla dessa mål ska kunna uppfyllas samtidigt. Under morgonen har Steven Chu, USAs skojfriske energiminister tillika nobelpristagare i fysik och professor i cellbiologi, hållit ett föredrag om de genombrott han vill belysa. Han börjar med att förklara det som alla föreläsarna under dagen återkommer till, att de grödor vi tar för självklara idag är skapade genom generationer av mödosam växtförädling. På ett sätt är gentekniken bara nästa steg på vägen.

Det är relevant att känna till lite förädlingshistoria innan man diskuterar de nya landvinningarna. Föregångarna till majs och vete är knappt igenkännbara. Vild majs ser ut som minisparris och det ursprungliga vetet hade några få grönaktiga korn per strå. De grödor vi

text//Hugi Ásgeirsson illustration//karl bolmgren

odlar idag skulle precis som våra domesticerade djur inte överleva i naturen utan att förändras tillbaka till någonting som mer liknar de ursprungliga varianterna.

Många av dem har dessutom förädlats genom synnerligen onaturliga metoder, redan långt före genteknikens intåg.

En av de äldre metoderna är mutationsförädlning. På tjugotalet började man experimentera med att utsätta frön för stark strålning. De flesta fick inga eller skadliga förändringar och förkastades, men i ett fåtal frön uppstod nya gynnsamma egenskaper. Dessa odlades sedan, och står till grund för många kommersiella grödor. Metoden används fortfarande i viss utsträckning, och grödor framtagna på detta sätt kan säljas som ekologiska och naturliga utan några som helst anmärkningar.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 18

2013-01-22 07:00

“Att använda mat-

grödor som bränsle är både ineffektivt och kontroversiellt.

Det leder till högre matpriser och, katastrofalt för studenter, dyrare öl”

D

et som idag kallas genteknik använder ett antal metoder som på mer eller mindre riktat sätt introducerar förändringar. De mest gynnsamma väljs sedan ut, och förädlas ytterligare. Några framgångsrika exempel är växter som står emot perioder av torka och grödor som är resistenta mot svampangrepp.

Man kan berika ris med vitaminer för att bota de bristsjukdomar som plågar många utvecklingsländer, eller skapa växter som i symbios med jordbakterier kan fixera kväve och således behöver mindre gödsel. Fördelarna för ett effektivare jordbruk är uppenbara.

Problemet, förklarar Steven Chu, är inte bara att man vill odla tillräckligt mycket mat. Man vill också ha plats för att odla grödor som kan omvandlas till biobränsle. Att använda matgrödor som bränsle är både ineffektivt och kontroversiellt. Det leder till högre matpriser och, katastrofalt för studenter, dyrare öl. Idag undersöker man istället möjligheten att använda cellulosa - den viktigast beståndsdelen i trä och andra växter, vars långa och hållbara kedjor inte kan brytas ned av de flesta däggdjur.

För att bryta ner cellulosa till mindre enheter tillsätter man enzym i stora kvantiteter, någonting som är både dyrt och ineffektivt. Företaget Agrividia

försöker istället få plantorna att själva att producera det enzym som bryter ned dem. Dessa självförstörelseplantor skulle gå ett bistert öde tillmötes, om det inte vore för en genialisk bioteknisk lösning. Enzymet som plantan producerar har förändrats på sådant sätt att det inte aktiveras förrän temperaturen är minst 70 grader, och kommer alltså inte att påbörja nedbrytningen innan plantan skördats och värmts upp.

Att kunna utvinna biobränsle från växter utan att behöva plantera nya skulle ge stora miljövinningar, och även för vårt barrskogsbetäckta land finns ett spännande forskningsprojekt. Genom att öka produktionen av ämnet terpen i tallar kan man suga ut det ur trädet genom en kran som borrats in i stammen. Terpen kan i sin tur användas för bilda biodiesel, och minska vårt beroende av fossila bränslen. Om de produceras på rätt sätt kan denna typ av biobränslen anses klimatneutrala med avseende på koldioxid, eftersom växterna använder koldioxid för att producera biomassan.

Det finns alltså stora vinningar att göra med genteknisk växtförädling.

Samtidigt kan det inte ha undgått någon att frågan om genmodifierade grödor är mycket kontroversiell. Under nobelseminariet vill de flesta forskare mena att

den kritik och rädsla som finns i stort sett är ogrundad. De senaste 20 åren har EU satsat tre miljarder på riskforskning kring genmodifierade grödor och enligt Torbjörn Fagerström, f.d. prorektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, är slutsatsen att riskerna är små.

Under de senaste åren har tonläget höjts från de forskare som nu anser att tillräckliga försiktighetsåtgärder runt tekniken tagits. Professor Sten Stymne, också han vid Sveriges lantbruksuniversitet, vädjade till regeringen i en debattartikel i januari om att jobba för att luckra upp regelverket, någonting som måste ske på EU-nivå. Han menar att rädslan för tekniken har drivit fram ett system som gör det så dyrt att lansera nya produkter att det bara är de allra största företagen som har råd med det.

Forskningen på området är förlamad, menar han, och allt fler projekt försvinner från Europa.

Forskarna på nobelseminariet i december var optimistiska. Allt fler börjar tro på att miljörörelsen och gentekniken kan hitta varandra och göra gemensam sak, när den infekterade konflikten har lagts sig. När det som står på spel är om vi kan förse världen med mat om 40 år, så är det hög tid att ta fram fredspipan. Kanske kan man snart fylla den med ofarlig genmodifierad tobak?

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 19

19

2013-01-22 07:00

nyA TIDER fÖR

MIljÖARbETET pÅ KTH Nu är det dags att rikta miljökikaren mot vår egen hemmaplan – KTH och THS, samt hur de står sig i konkurrensen.

text//riCkard norberg Foto//kYriaki saramPasina illustr//gabriella sanCHeZ karlsson

F

– Det sattes upp mål som senare inte följdes på rätt sätt under 2011 och detta resulterade i att KTH dessvärre förlorade poäng på rankingen och således fick en högst blygsam placering, säger Birgitta.

Den som leder detta arbete är den nya miljöchefen Birgitta Westin som tog över stafettpinnen för ungefär ett år sedan, som förklarar den bristande rankingen.

Birgitta leder nu en ny grupp personer som jobbar med att verklighetsgöra ett nytt miljöledningssystem som ska tydliggöra vilka regler som gäller var samt hur man skall rapportera resultat utifrån dessa.

– Den senaste tiden har vi jobbat med att undersöka vilka regler och lagar som skall gälla vilka verksamheter och olika skolor. Detta arbetet är färdigt och kom-

ör ungefär ett år sedan fick KTH en rejäl bakläxa när Naturvårdsverket släppte sin senaste genomgång av Svenska myndigheters miljöarbete, där de statliga lärosätena ingår. KTH hamnade av 34 statliga lärosäten sist. Tråkigt, minst sagt, men det var andra tider. Sedan dess har saker börjat hända, och allt tagit en ny vändning.

20

mer att skickas ut till respektive skola den kommande månaden, säger Birgitta.

För att KTH ska uppnå det högsta betyget på Naturvårdsverkets lista måste KTH miljöcertifiera sin verksamhet enligt den så kallade ISO 14001-standarden vilken är en punkt och således en poäng i Naturvårdsverkets rankning.

– Vi siktar på att KTH ska uppnå detta senast i slutet av 2014 och det är något som ännu bara fem lärosäten i Sverige har, säger Birgitta.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 20

2013-01-22 07:00

//ktH:s milJöarbete

“Det sattes upp mål som senare inte följdes på rätt sätt under 2011, och detta resulterade i att KTH dessvärre förlorade poäng på rankingen” – Birgitta Westin

N

yligen har KTH:s ledningsgrupp tagit beslut om nya mål i form av en ny miljöpolicy som skall ligga till grund för det nya miljöledningssystemet. Därtill har även KTH:s vicerektor och chef för miljögrenen av KTH:s forskningsverksamhet Göran Finnveden uttalat sig i Campi, personaltidningen på skolan, om att «KTH:s ambition är att vara bland de ledande tekniska universiteten i Europa inom

miljöområdet. Då kan vi naturligtvis inte hamna lågt på en lista över enbart svenska läroäten. Vi måste högre upp på listan, det är självklart.»

Den förra miljöchefen talade öppet om hur organisationskulturen på KTH var svår att förändra vilket gjorde dess arbete svårt att genomföra.

Upplever ni samma problem?

– Först måste man inse att förändringar som dessa tar tid eftersom KTH är en myndighet där det krävs många beslut på byråkratisk väg. Jag anser dock att KTH:s styrelse tydligt visar initiativ när de nu antagit vår nya miljöpolicy som ett steg på vägen mot miljöcertifiering samt vi har en mycket bra dialog i det fortsatta arbetet där jag bland annat sitter med på deras sammanträden, påpekar Birgitta.

Det är tydligt att en stor förändring som denna kommer att påverka vardagen på KTH och studenterna är en stor del av den. Hur kommer deras vardag att påverkas när allt detta väl kommit på plats?

Förändringen kommer att vara tydlig, men den påverkar mest de olika skolornas verksamheter. Miljöarbete handlar till stor del om att samla in resultat för att veta ifall förbättringar görs enligt målen. För studenterna kan det tydligast ses som förbättringar i avfallshantering. Till exempel har vi nyligen handlat upp en sorteringsentrepenad, säger Birgitta. Den tidigare låga nivån i arbetet har även gällt THS.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 21

21

2013-01-22 07:00

//ktH:s milJöarbete

“Det är viktigt att vi försöker se alla de delproblem som utgör helheten” – Charlotte Permin-Fager

Under många år har engagemanget och det faktiska arbetet med miljöfrågor varit näst intill obefintligt hos THS, säger kanslichef Charlotte Permin-Fager. Detta är dock något hon hoppas ska bli ändring på.

– När jag började som kanslichef på THS för ungefär ett år sedan insåg jag direkt hur lite man arbetade med miljöfrågor.

Visst man har haft en miljöpolicy tidigare, men den har inte beaktats i alla avseenden. Det vill säga, att ha en miljöpolicy behöver inte betyda att man har ett bra miljöarbete.

Om man ser på till exempel Göteborg och Chalmers så har både skolan och kåren ett väldigt aktivt miljöarbete där skolan och även delar av kåren är miljöcertifierad.

Går skolans nivå igen hos kåren?

– Ja, det skulle jag påstå. THS är trots allt en ideell verksamhet och finansieras av sina medlemmar. Vi ser gärna ett aktivt samarbete inom miljöarbetet med Akademiska Hus och KTH för att kunna ta vara på stordriftsfördelar vid uppköp.

Vi har inte musklerna att kunna gå vidare med detta själva även fast vi vill.

22

Vad är det ni jobbar med att göra åt detta just nu?

– Vi försöker kartlägga vad vi kan göra.

Jag tycker det är viktigt att vi försöker se alla de delproblem som utgör helheten.

heten och för att effektivisera denna hantering skulle en komprimeringsmaskin behövas. Denna skulle göra det mycket enklare att hantera de mängderna.

“Att ha en miljöpolicy behöver inte betyda att man har ett bra miljöarbete”

För en förening med begränsade medel som THS vad kan man göra för att snabbt få till förbättringar?

– Som sagt är vi en ideell förening och därför måste vi vara innovativa. Därför ser jag bara möjligheter och en sådan skulle till exempel vara att utnyttja all den kunskapen som redan finns på KTH. Vi har ett hus fullt av möjligheter och så länge de inte ingriper för stort, eftersom Nymble är ett byggnadsminne, är jag öppen för det mesta vi kan tjäna på.

Vad kan ett sådant delproblem vara?

– Jag ser ett problem i att vi i lunchutrymmena idag inte har någon direkt form av sortering för avfall. Till exempel slängs burkar i samma behållare som matrester. Detta är något vi kan aktivt göra något åt. Jag skulle vilja se ett system där burkar, brännbart, och matrester separeras snarast.

Hur fungerar hanteringen av allt pappersavfall på THS? – Vi har ett problem även där men återkommande med sorteringen i stort och hanteringen av kartonger speciellt.

Vi på THS använder mycket kartonger och wellpapp i olika delar av verksam-

Engagemanget på KTH och THS finns.

När man nu tagit sig ur sin linda så kommer arbetet och resultaten förhoppningsvis bara bli bättre. Rankingar betyder inte allt, utan det viktigaste är att man ser vad som är viktigt – att en dag kunna bedriva verksamheter vilka inte lämnar något skadligt avtramp på miljön. På vägen dit är det viktigt att stanna upp någon gång ibland och tänka på vad man kan göra för miljön. Om det så bara är att slänga rätt sak på rätt plats.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 22

2013-01-22 07:00

//Forskning //rubrik PÅ ktH

GRÖn

KOMMUnIKATIOn

I slutet av korridoren på plan fyra i E-huset är “Centre for Sustainable Communication” skrivet på väggen i gröna bokstäver. Här ligger kontoret till CESC, som det även kallas, vilket fungerar som en samlingsplats för forskare inom de olika projekt som CESC är delaktiga i. Att informationsteknik och miljön går hand i hand kanske inte är något alla tänker på. Men det gör man på CESC, där man forskar just inom informationsteknik och hållbarhet.

text//Caroline arkenson Foto//PHiliP Wessman CESC sysslar bland annat med E-waste... ...och Green Hackathon

J

ag jobbar ganska mycket här”, inleder Greger Henriksson – doktor i etnologi och forskare på CESC – och fortsätter med “Det finns de som jobbar ganska lite här, för det här är ett center i en speciell konstruktion.” CESC är nämligen ett stort forskningsprogram med egna lokaler, och utgör en samlingsplats för många forskare från olika delar av KTH, men även företag och deras forskare. “Så alla kan komma hit, sitta här och jobba eller ha möten. Vissa är här en gång i veckan, andra en gång om året, andra varje dag”. “Formellt är KTH är en av sju partners.”, flikar Bernhard Huber, kommunikatör, in. Partners till CESC består av tre företag, ett forskningsinstitut samt två myndigheter. Dessa är Ericsson, Telia Sonera, Coop, Interactive Institute, Stockholms Stad och Tillväxt, miljö och regionplanering på Stockholms läns landsting. Bernhard Huber, tillsammans med Mattias Höjer – föreståndare för CESC – är de enda som är direkt anställda på CESC, medan forskare plockas in för samarbete i diverse projekt.

CESC, som funnits sedan 2007, jobbar i perioder där varje period påbörjas med att göra en verksamhetsplan med

alla partners, bestämma forskningsområden att jobba inom samt att ta fram konkreta projekt. Just nu är man inne i början av tredje perioden, på väg att

“De har lite klatschiga namn – Cities, Methods, Impact och People” utarbeta nya projekt. “Som stöd har vi fyra strategiska forskningsområden”, förklarar Bernhard. “De har lite klatschiga namn - Cities, Methods, Impact och People.”, och det är inom dessa det ska tas fram fyra projekt. Kommunikation är ju ett ganska brett område – vad använder man för riktlinjer när projekten bestäms? “Alla projekt ska handla om hållbarhet, och en innovativ användning av informationsteknik. Att det ska behandla informationsteknik är ett grundkrav. Sedan är det ganska fritt vad vi hittar på”, svarar Bernhard.

E

n sak som undersökts är användandet av videokonferenser, men då inte främst den tekniska lösningen – utan på varför det inte används oftare. “Ofta finns sakerna på plats, men man måste få ihop beteende och praktik, bland annat med hjälp av policys och organisationsförändringar” menar Bernhard, och Greger tar upp att anställda exempelvis kan få mer lön ifall de åker iväg på en resa för ett möte än om de har ett telefonmöte. En positiv effekt av samarbete på distans är minskandet av både resekostnader och miljöpåverkan. Greger berättar att de har gjort en studie på Telia, där det har införts tillfälliga resstopp inför möten med andra avdelningar. Möten på Telia sker alltmer över telefon eller video. Vill man resa för ett möte måste man söka tillstånd. “De bad oss kolla vad deras anställda tycker. När funkar det bra och när funkar det dåligt?” Intervjuer visade att telefonmöten känns smidiga i och med att det bara är att plocka upp telefonen och ringa ett samtal. “Bilden, den kom man på att den var inte alltid så viktig.” säger Greger och fortsätter med att man ofta utvecklar en egen föreställning om när man tycker det går bra. “Den vanligaste föreställningen, tror vi, är att

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 23

23

2013-01-22 07:00

//rubrik

när man känner varandra och väl haft ett riktigt möte blir det enklare att fortsätta med telefon- eller videomöten. Men vi har även sett exempel på motsatsen, att det kan fungera jättebra direkt. Det är sådant vi försöker förstå, att ofta är det inte tekniken som är hindret – utan att människor egentligen inte uppmuntras att använda den.”

För Telias del sattes resstoppet in för att minska på de konstnader det innebar att resa på möten. Att miljöpåverkan sedan minskat har varit en positiv effekt man fick på köpet. Sedan om det är pengarna eller miljön som ligger till grund för initiativet är inte det viktiga, menar Greger. “Om människor gör på ett sätt som funkar, hur viktigt är medvetandet? Miljödebatten surrar ju i bakhuvudet hela tiden, och man kan tänka på sig själv i termer att man gör något bra för miljön – även om det inte var orsaken. Ibland kommer miljömedvedandet efter en handling, ibland kommer miljövetandet aldrig.” Huvudsaken är att Telia lyckats hålla ned sina resekostnader, men att de ändå kan ha projekt och att deras anställda kan samarbeta.

Ett annat projekt som fört med sig positiva effekter man kanske inte räknade med från början, är Green Hackathon. Green Hackathon anord-

Shakila Umair

24

nades på KTH i oktober 2011, och var mer som ett experiment som lyckades väldigt bra. Bernhard berättar att det finns mycket miljöinformation i olika databaser som inte används särskilt mycket. “På KTH finns många duktiga programmerare och apputvecklare. Om de bara får tillgång till data kan de göra roliga saker, koppla ihop det på spännande sätt.” Denna programmeringstävling med fokus på det gröna har sedan spridit sig och blir allt större. Såväl som i London, Helsingfors och Aten har Green Hackathon anordnats – och snart ska det hållas ett i Zürich i samband med en stor hållbarhetskonferens.

P

rogrammering med fokus på miljön finns det dessutom gott om. Exempelvis hade CESC en examensarbetare, David Kjelkerud, som då gjorde flera olika mobillösningar inom information om miljöpåverkan. David Kjelkerud gjorde en sms-tjänst, Fisk.cc, till vilken man kan SMS:a namnet på en fisk och få reda på en miljöbedömning – grön, gul eller röd. Greger förklarar att “Det är ju ett annat område vi tittar på – små, smarta lösningar för att tillhandahålla miljöinformation vid exakt rätt tid och sammanhang.” Numera är Kjelkerud i Berlin och har startat ett bolag, Readmill, som är en social plattform för läsning och delning av e-böcker. En annan webbtjänst som Kjelkerud programmerade med doktoranden Jorge Zapico samt Henrik Berggren, är http://carbon. to, på vilken man kan kolla upp vilken koldioxidpåverkan olika produkter och tjänster har. Värdena jämför även mot andra produkters och tjänsters påverkan. Jorge Zapico var även med och anordnade det första Green Hackathon.

Hur sköter sig KTH på miljöfronten då? “Jättebra. Jag tycker att där kommer man in lite på mitt område som miljösociolog och etnolog. Det jag menar är att man på KTH i olika discipliner och på olika skolor får mer miljöhållbarhetsperspektiv i bland annat forskning. Vi har bra bredd.”, menar Greger medan Bernhard flikar in med “Om man tittar på själva campus finns det mycket att göra.” Tjänsteresor, källsortering och

Bernhard Huber

Greger Henriksson

miljöpåverkan per student är sådant som kan förbättras. Ett annat exempel är videokonferenser - det finns inget snabbt sätt för forskare på KTH att hålla ett möte med någon på annan ort.

Prylarna finns tillgängligt på KTH, men tillhandahålls inte som en service för de anställda, påpekar Bernhard. “Det är intressant”, fortsätter Greger, “vi är inte så bra på att inom vår egen miljö testa och visa upp det vi forskar på.” Även här återkommer frågan till vilket system och vilka policies man tillämpar - uppmuntrande av videokonferenser eller ett system som ger mer betalt? “Jag skulle nog luta lite mot det senare. Vi föreslår

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 24

2013-01-22 07:00

//Forskning PÅ ktH

mycket för resten av samhället, men har inte infört det på oss själva. Forskarna...

De klarar inte riktigt av att själva bedöma om miljöavtrycket av resan motsvarar nyttan av att delta i mötet.” Greger påpekar dock att forskare är mänskliga precis som andra, att det inte alltid är lätt att leva som man lär, att “präster inte alltid heller är snälla”.

M

an kanske kunde tycka att det inte skulle vara alltför svårt att sätta upp ett videokonferensrum på KTH, med tanke på alla kunniga personer som finns på campus. “Det finns ju men... Det finns ju inte.” svarar Bernhard, och menar att de tekniska prylarna finns på ett ställe, medan kunskapen på ett annat. Att ha blinkande apparater i ett rum som ingen vet vad det är, det fungerar inte. Det behövs i så fall utvecklas en service kring det, en tjänst med bland annat bokningssystem. “Det är ett sociotekniskt system, brukar vi säga. Som inte finns”, är Gregers kommentar.

Ett helt annat område som det tittas på, som inte är lika teknikinriktat på samma sätt, är återvinning av elektroniskt avfall och framförallt behandlar den sociala och ekonomiska aspekten

inom hållbarhet. Shakila Umair, forskare på CESC, har två gånger rest till Pakistan för denna fråga, som handlar om att rika länders elektroniska prylar till slut hamnar i fattiga länder – oftast illegalt. Fattiga människor plockar isär delarna, bränner upp dem och använder

Fattiga människor plockar isär delarna, bränner upp dem och använder syra för att få fram ädelmetaller. syra för att få fram ädelmetaller. Detta utan någon skyddsutrustning, och utsätts därmed för giftiga gaser och farliga material. “Företagen som tog fram produkten har ofta något sorts ansvar för återvinning, ett produktansvar. Arbetarna i Pakistan som sysslar med detta, de har inte så stor chans att hitta annat jobb. Detta blir deras enda inkomst”, säger Bernhard. Greger förklarar att det i denna fråga finns två framtidss-

cenarier. Antingen reformerar man så att de kan fortsätta återvinna datorer, fast med skyddsutrustning och under mänskliga former, vilket Greger menar är vad de flesta skulle föredra. “De har hittat ett sätt där de är en del av den globala ekonomin och lyc kas tjäna lite pengar”. Annars får man se till att det elektroniska avfallet tas hand om så som det var tänkt, genom återvinningsindustrier. “Men det är klart - det hamnar på konstiga omvägar genom luckor i lagen.

Man kan köpa trasiga datorer på Internet som kallas för begagnade.”

Centre for Sustainable Communications ger en inblick i informationsteknikens påverkan på miljön vilket kanske är något som är värt att sända en tanke lite då och då, exempelvis inför inköpet av en ny teknikpryl - “vad händer med mitt elektroniska avfall?”.

Annars kan man alltid ta en titt på hur mycket koldioxid en resa på 1 km med ett tåg motsvarar antal lystimmar för en glödlampa (4 timmar) - mest för att det är kul att veta. Eller varför inte utveckla ett fungerande videokonferenssystem för KTH?

OSQLEDAREN #2

25

Carlos Viktorsson OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 25

2013-01-22 07:00

Ol GÖR THE OTHERS

Efter besöken hos skönsjungande röster och gravitationsignorerande akrobater är det dags att komma ner på jorden för att besöka en ny verklighet. Ett stenkast från Nymble ligger det relativt nya huset med en framsida av glas och bredvid en guldfärgad vapensköld står det skrivet med versaler: Försvarshögskolan.

text//elisabetH ingvar oCH sara edin Foto//sara edin

E

ntrén har högt tak och långa trappor på båda sidorna och det första som slår oss när vi kliver in är tystnaden.

Till skillnad från vårt allkända Nymble med skrapande stolar, musikspelande Platoon, lampskruvande RN och pluggprat möts vi nu av en lugn och sansad omgivning. Ståtliga, rakryggade kvinnor och män i både uniformer och civil klädnad samtalar lågmält och vi rör stegen mot receptionen. Där får vi visa legitimation för att få en besökbricka fastsatt på tröjan efter att vi har angett vem vi

26

ska träffa och hur länge. Vi tar emot ett fast och korrekt handslag av vicerektor Bengt Axelsson, som tillsammans med civilstudenten Anna Bergstrand och Anders Åkermark, studerande officier, möter upp oss för vår rundtur. De tar med oss till en pampig sal med guldiga stolar, sidentyger, vackra mattor och med väggarna fulla av tavlor på viktiga män. Med stora glosögon kan vi inte låta bli att sucka hänfört och kommentera salens urtjusighet. “Möblerna är från ett riktigt regemente, men faktiskt är det vårt ‘fulaste’ rum”, säger Axels-

son skämtsamt, och Bergstrand fyller i att det här rummet heter Mässen och fungerar som studenternas pub. Vi undrar för tydlighetens skull om det alltså är i det här rummet de “dräggar”, men får svaret att ölen inmundigas civiliserat ihop med både lärare och studenter. Där de, som överallt annars i skolan, har hela eller delar av uniformen på sig.

Vi ser på varandra och ler. Delar av uniformen? Ölar de skjortlösa med slipsen runt huvudet och baskern bakochfram?

Nja. Åkermark förklarar att man ibland

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 26

2013-01-22 07:04

ol gör

hänger av sig kavajen. Anledningen till att de bär sin uniform på heltid (och inte bara de första mottagningsveckorna som oss teknologer) är att de är i tjänst även under studietiden. Dessutom är det lite tjusigare med medaljer istället för tygmärken. De förstår inte riktigt varför vi frågar hur det kommer sig att Åkermark har uniform och Bergstrand inte.

För dem är det självklart att major Åkermark, anställd av Försvarsmakten men studerande för tjänstgöring på högre nivå, ska ha uniform, och att Bergstrand som inte har direkt koppling till det militära ska vara civilklädd.

Försvarshögskolan har funnits sedan 1952 och inrättades efter andra världskriget när det märktes hur dålig den militära kunskapen var i Sverige. Tidigare har begreppet högskola använts lite slarvigt runtom i landet (Axelsson mumlar “exempelvis Polishögskolan och militärhögskolor”, alltmedan studenterna ler roat). Däremot, varför Försvarshögskolan får kallas högskola idag, är för att de sedan 2008 uppfyller de definierade kraven för högskoletiteln.

Skolan satsar även på att inom rimlig tid utveckla forskarutbildningar och därmed få kallas universitet.

H

ögskolan flyttade till campus valhallavägen år 2005 och Axelsson berättar att skolan står på fyra olika ben. Dels de grundläggande officiersprogrammet, de civila kurserna (där Bergstrand läser dubbla examina stadsvetenskap och civilmilitärt ledarskap) och uppdragsgivning med akademiska poäng (som vår officer Åkermark läser) och uppdragsgivning utan akademiska poäng.

Värt att veta är att alla kurser är fria, de har ännu inga hela program utöver officerprogrammet och vem som helst kan söka en kurs via antagning.se. En behöver varken dansa eller kunna sjunga opera för att kunna söka deras kurser och program, och Försvarshögskolan som helhet har alltifrån nittonåringar till sjuttioåriga gamla rävar studerandes på skolan. Det är allra högst söktryck till det program som Bergstrand läser, “vilket gör henne stjärnan ibland oss”, enligt Axelsson. Till den utbildning

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 27

27

2013-01-22 07:05

Det som redan låter urcoolt överskuggas när de sedan börjar prata om Vikingövningen.

Bengt Axelsson, Anna Bergstrand och Anders Åkermark

som Åkermark går, en tvåårig uppdragsutbildning beställd av Försvarsmakten, har de som söker tjänstgjort flera år innan. Försvarsmakten har en helt egen antagningsprocess, skild från antagning. se men som länkar till skolan.

U

ngefär 2500 studenter passerar skolans system på något sätt varje år och det är mest män som går på skolan.

Bergstrand uppskattar att det är omkring en femtedel kvinnor på hennes program medan Åkermark ger oss siffran 6 kvinnor av 73 på den högre stabsutbildningen.

Vi funderar vidare. Om det nu är en mycket tydlig gräns mellan civila och militära studenter, kan man undra om de har något samarbete alls under studi-

28

etiden. Bergsmark berättar att båda parterna brukar bli inbjudna till att opponera på olika seminarium och ha övningar tillsammans. De har också en stor årlig internationell övning i Enköping.

När detta kommer på tal börjar alla tre smila och nästan prata i mun på varandra. På övningen, som också kallas militär stabsövning, är det en mängd deltagare, runt 1200 st från 25 olika länder.

Där får studenterna praktiskt träna på att hantera frågor på militärt och civilt plan.

Det som redan låter urcoolt överskuggas när de sedan börjar prata om Vikingövningen. Där är det fler nationer inblandade och så många som 2600 personer samlas ungefär två veckor var tredje år. Alla studenter får jobba med fiktiva scenarion, gruppdynamik och

händelseutvecklingar. De rollspelar som om det som skedde i Balkan och det som idag sker i Afghanistan. De får agera reportrar, domare, och presidenter och förhandla, krishantera och öva sig i närapå riktiga situationer. Studenterna måste förbereda med mycket teori som förutsättning för att spelet ska bli bra.

Det är även en bra chans för Försvarsmakten att “träna sina skarpa staber”, säger Axelsson och Åkermark nickar.

Trots jargongen förstår vi nog ändå och känner stor fascination över de seriösa spexerierna. Vi blir så ivriga att vi måste börja plugga där med en gång. NU! Bergstrand lugnar oss med att det faktiskt inte är var dag de får soldatlajva. Studenterna hänger mestadels i Anna Lindh-biblioteket och läser. “Vår vardag ser ut som på andra sidan vägen

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 28

2013-01-22 07:05

med föreläsningar, övningar, seminarier, tentor…” tillägger Åkermark. Vicerektor Axelsson påpekar att det nästan inte förekommer några praktiska övningar (terrängträning, lumpen, led av soldater) på skolan. Däremot kan lärarna exempelvis presentera en militär situation varpå studenterna då ska göra planer och träna på olika händelseutvecklingar. Ibland sker fältövningar (pangpang, kamouflage, armhävningar) i skarp terräng i Kiruna, Skåne, Belgien och Italien bland annat. Största delen av studierna innebär dock en hel del eget läsande, säger Axelsson, varpå Åkermark och Bergstrand båda återigen nickar långsamt och menande. Äntligen är det dags för en rundtur.

Vi lämnar det “fula”, pampiga rummet och beger oss mot trapporna och går ned några våningar. Väggarna är mer avskalade från viktiga män och lysrören flimrar lätt. Basdunket från en peppande houselåt ljuder från gymmet där vi med bylsiga jackor, stor kamera och anteckningsblock klampar in och glor.

En man sitter på en träningscykel och kämpar medan en annan lyfter vikter. Vi lämnar gymmet och går mot en föreläsningssal. Vi noterar att det för första

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 29

gången under det här besöket börjar likna våra lokaler, om än renare och med mjukare stolar. Lite som att besöka Riksdagen. Vi fortsätter och trippar förbi långa klädhängare med marinblå kostymer med guldiga ränder på axelklaffarna. Fortfarande är det en lugn miljö vi rör oss i och vi ser studenter sitta med näsan i böckerna utspritt runtom i byggnaden. Vi frågar om studentlivet och om de har insparksveckor, vilket de inte har. Åkermark berättar att de flesta på skolan är familjefäder eller mödrar och åker därför hem mot veckoslutet.

Studenterna har ledigt fyra veckor varje sommar, och passar då gärna på ta det lugnt med familjen. De umgås mycket genom att träna tillsammans eller att ta en öl i Mässen.

R

undturen lider mot sitt slut och på väg mot receptionen igen passerar vi två glada uniformklädda studenter. ”Ni går åt fel håll!” säger Axelsson plötsligt ganska strängt. Studenterna skrattar och gör en honörhälsning med ena handen varpå Axelsson hälsar tillbaka. ”Var skulle de?” undrar vi försiktigt och Åkermark förklarar med ett snett leende: ”till Mässen”.

2013-01-22 07:06

FARLIGA KEMIKALIER - nÄrmare Än du tror

text//JennY svensson Foto//sara edin

O

m någon säger ordet miljöproblem, vad är det första du tänker på då? Många, inklusive mig själv, hade svarat klimatförändringar/växthuseffekten eftersom det är det som får mest uppmärksamhet. Men det finns många andra miljöproblem. Ett som det inte talas lika högt om och som ligger och ruvar närmare än du tror, som vi människor utsätts för varje dag – ofta inte ens medvetna om det – är hälsovådliga kemikalier. Kemikalierna finns på flera ställen än i burkarna markerade med en dödskalle på i skolans labbsal och de är inte enbart skadliga för miljön utan kan även påverka vår hälsa. Denna fara har exempelvis lett till att svenska män idag producerar färre spermier, drabbas av testikelcancer i större utsträckning än tidigare och fler pojkar föds med missbildade könsorgan. Det har till och med gått så långt att Naturskyddsföreningen 2011 startade en kampanj, som inte gick ut på att rädda fåglar eller fiskar, utan att ”Rädda mannen”.

Gå in i badrummet, ta första bästa flaska du får syn på och läs innehållsförteckningen. De flesta av ämnena är svåra att gissa sig till vad de är för något.

30

Kan några av dem tänkas vara skadliga?

Flaskorna ser i alla fall väldigt ofarliga ut. På vilket sätt kan innehållet vara ohälsosamt om vi inte mår dåligt av att använda produkterna? Många litar antagligen på att produkterna som finns på marknaden är godkända av någon myndighet och därför inte skadliga, men så är oftast inte fallet. Ett problem med användandet av kemikalier är att vi inte kan bedöma den s.k. cocktaileffekten, dvs. hur kemikalierna samverkar när de blandas och påverkar vår hälsa.

Ett annat är att det kan ta lång tid innan de negativa effekterna upptäcks, där ett exempel som fick allvarliga konsekvenser för vår hälsa är DDT. Kemikalien gav skador på nervsystemet och minskad fortplantningsförmåga. DDT introducerades 1942 och användes som insektsbekämpningsmedel. Några år senare belönades upptäckten med Nobelpris i medicin eftersom kemikalien ansågs vara ofarlig och samtidigt den slutliga lösningen på plågan med skadeoch sjukdomsspridande insekter. Ämnet är långlivat och halterna ackumuleras på vägen genom näringskedjan. Därför tog det lång tid innan effekterna av DDT uppmärksammades, närmare bestämt ända fram till 1963, och då i samband

med att havsörnars äggskal förtunnades vilket ledde till att arten började försvinna, så småningom förbjöds DDT.

“Tillsätts en halv

tesked mjällschampo till ett 1000 liters akvarium kommer hälften av fiskarna dö inom fyra dygn” Nu tillbaka till badrumsskåpet. Kemikalierna där är många och det skulle krävas en hel bok för att redogöra vilka som har negativa effekter på hälsan och miljön. För att hjälpa dig att inte förgifta fiskarna, men framförallt din kropp kommer några exempel ges på ämnen som bör undvikas. Zinkpyrition används som konserveringsmedel i kosmetika men även i mjällschampo för att förhindra tillväxt av mjällbildande jästsvampar. På baksidan av min Head & Shoulders-flaska i badrummet fanns precis som befarat zinkpyrition med

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 30

2013-01-22 07:06

//gÄstskribent

“Många litar antag-

ligen på att produkterna som finns på marknaden är godkända av någon myndighet och därför inte skadliga”

bland ingredienserna. Ämnet är giftigt – det är också förbjudet i målarfärg för fritidsbåtar för att det är farligt för vattenlevande organismer. Halterna är däremot inte lika höga i mjällschampot som i målarfärgen. Används ämnet i hundschampo måste flaskan märkas med en symbol som visar att det innehåller ett miljö- och hälsofarligt ämne.

Många reningsverk är som tur bra på att bryta ner zinkpyrition och därmed sprids det inte ut i havet, om du inte tar din dusch direkt i Mälaren. Tillsätts en halv tesked mjällschampo till ett 1000 liters akvarium kommer hälften av fiskarna dö inom fyra dygn.

S

edan bör även konserveringsmedel undvikas, exempelvis parabener och Kathon. Dessa är svåra att hålla sig borta ifrån då de finns i de flesta schampo- och tvålflaskor för hållbarhetens skull.

Konserveringsmedel kan vara hormonstörande eller allergiframkallande och vissa är giftiga när de kommer ut i naturen. Hormonstörande kemikalier kan exempelvis leda till att flickor tidigare kommer in i puberteten vilket ökar

risken för bröstcancer eller äggstockscancer senare i livet. Ett sätt att minska sin konserveringsmedelskonsumtion är att byta ut sin flytande tvål till en fast.

Fasta tvålar räcker även längre vilket gör dem mer ekonomiskt fördelaktiga, beroende på vilka märken som jämförs.

Som student kan det ju också vara kul att ha några kronor extra att lägga på roligare saker än tvålar.

En annan kemikalie som du utsätts för, inte enbart i badrummet, men även på andra ställen i ditt hem, är ftalater.

Denna kemikalie används som mjukgörare i plaster och förekommer i bl.a. duschdraperier, leksaker, plastflaskor, matförpackningar, tryck på tröjor och som bärare av parfymer. Ftalater är inte kemiskt bundna till plasterna, i och med det sprids de lätt till omgivningen. Vi människor kan få i oss dessa både via huden men framförallt genom inandning. På vilket sätt kan ftalater skada oss?

De kan exempelvis skada vår fortplantningsförmåga, verka hormonstörande och orsaka missbildningar. Ftalater har även hittats i bröstmjölk vilket leder till att kvinnor överför gifterna direkt till

sina barn. Idag är de farligaste ftalaterna – DEHP, DBP, BBP, DINP, DIDP och DNOP – förbjudna i barnavårdsartiklar och leksaker. Tro inte att barnen är säkra för det, barn (och vuxna) får ändå i sig dessa via dammet på golvet eftersom de är tillåtna i alla andra produkter i din närhet. Det är svårt att undvika ftalaterna helt, men för att inte utsätta sig ännu mer för dessa är mitt råd att när du använder plastförpackningar, använd dem aldrig till något annat än vad de är avsedda för. Använd inte din f.d. glassförpackning till matlåda för att sedan värma den i micron, då finns det risk att ftalater överförs till maten. Samma gäller dryckesflaskor, dessa bör inte återanvändas utan återvinnas, om du inte vill öka ditt dagliga ftalatintag förstås.

Välj en flaska i stål och drick ur istället.

Om du vill läsa mer om hur du skyddar dig mot farliga kemikalier rekommenderas böckerna ”Badskumt: gifterna som gör dig ren fräsch och snygg” av Katarina Johansson och ”Den flamsäkra katten” utgiven av Naturskyddsföreningen.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 31

31

2013-01-22 07:06

//krönika

ATT FÖRHINDRA GLOBAL UPPVÄRMNING ÄR OMÄNSKLIGT

9

D

et finns inte en chans att vi kan förhindra att global uppvärmning förstör jorden om det krävs att varje individ ska ändra sin livsstil. Visst kanske det kommer någon magisk teknik som förändrar allt, men jag har aldrig trott på mirakel och gör det inte nu heller. Därför vill jag visa varför vi som människor inte kommer lägga om våra liv för att minska våra utsläpp.

För det första kommer det inte att ske på grund av den enkla anledningen att det är ett högst abstrakt problem med abstrakta konsekvenser medan den förändrade livsstilen ger konkreta nackdelar. Skulle du vilja spendera tjugo minuter längre tid när du åker till jobbet eller skolan för att få “bättre väder”? Om du såg att vädret blev konkret bättre när du gjorde det – kanske du skulle ändra dig. Men om det fortfarande fanns både dåliga och bra dagar och bara överlag blev bättre över flera decennier? Troligen inte.

Konsekvenserna av global uppvärmning är sådär mysigt abstrakta. Vi kommer fortfarande ha snö och varmt väder, det kommer fortfarande finnas en varians i vädret. Det gör att man inte på en lång tid, om någonsin, kommer kunna säga “det här ovädret sker på grund av global uppvärmning” eller “den där personen dog på grund av global uppvärmning”. När man sedan ska försöka göra skrämselpropaganda av det hela blir det ganska löjligt, det blir antingen att säga att “om flera decennier kom-

32

mer det bli jävligt varmt!” eller något ospecifikt som att “det kommer bli mer extremt väder!”, det blir praktiskt taget så abstrakt det kan bli.

Vad som däremot inte blir abstrakt är de negativa konsekvenserna. Ett bra exempel på något man kan göra för att minska global uppvärmning är att inte åka flygplan. Konsekvensen är väldigt konkret: restiden blir avsevärt mycket längre. Istället för att man kan flyga på någon timme krävs en tågresa på flera timmar och att resa långt bort kräver flera dagars resande. Likadant får nästan alla andra förslag direkt märkbara konsekvenser på ens eget liv.

Summan av det hela är att det saknas motivation att förändra livsstilen, man får inte ut någonting av det personligen.

Kanske kan några enstaka personer vara altruister men den stora helheten motiveras av egoism.

ju motivationen att ändras och därför kommer heller inte en majoritet av befolkningen att göra det.

Summan av det hela blir att det saknas någon form av motivation, faktum är att det finns motivation att inte ändra sig. Att då förvänta sig att en majoritet av jordens befolkning skulle ändra sig är att förvänta sig att människor skulle ändra sig i grunden. Det gemensamma personlighetsdrag alla människor har är trots allt lättja och egoism om man ska vara krass. Att göra något som då gör ens liv jobbigare och egentligen mest gynnar någon ospecifik framtida generation är så motsatt det kan bli. Det får nog bli till att hoppas på mirakel.

TEXT OCH ILUSTRATION: MARTIN BARKSTEN

Även bortsett från de negativa konsekvenserna är det minst motiverande och mest apatiframkallande hur liten påverkan man egentligen gör. Att släcka sina tre glödlampor på dagen känns som att pissa i havet.

Om alla gjorde det kanske det skulle märkas, men när man är ensam om att göra det är det mest patetiskt.

Och varför skulle alla, eller ens en majoritet, göra det?

Som jag redan sagt saknas

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 32

2013-01-22 07:07

//dödsallvarligt

infinity burial project ELLER

MUSHROOM DEATH SUIT text//eva olsson illustration//karl bolmgren «Jag vill bo i en svamp, annars får jag kramp» kan ingen av de som vuxit upp på nittiotalet missat. Men att dö i en svamp?

Eller snarare att dö och sen bli uppäten av en svamp – är det något du skulle kunna tänka dig?

A

rtisten, och numera uppfinnaren Jae Rhim Lee tog upp detta ämne under ett TEDtalk. Hon erbjöd publiken ett annorlunda sätt att se på döden och menar att det sätt vi idag ser på döden bidrar till miljöförstöringen. Hon undersökte detta närmare och fann att människokroppen innehåller 219 olika kemikalier och att 93 % av mänskligheten även innehar kemikalien bisfenol A som bland annat finns i ”oförstörbar plast”.

De kemikalier som idag används när en människa ska begravas bryts inte ner tillsammans

med kroppen utan stannar i naturen.

Hela experimentet handlar i grund och botten om att man inte ska lämna något efter sig när man dör utan brytas ner på samma sätt som andra organismer bryts ner när de dör. Hon vill förändra människans syn på döden och begravningar och menar på att dagens synsätt, där man efter sin död packas in i kemikalier för att konserveras längre inte rimmar så bra med resten av naturens sätt att se på döden.

Jae Rhims förslag på detta problem är att träna toxinnedbrytande svampar att känna igen hennes kropp och sedan bryta ner den i en långsam process. I vanliga fall växer svamparna på träd eller ruttnande föremål som i skogen kan tränas till att växa på olika förmultnande material. Just nu gör hon försök med sina naglar, sitt hår och sin döda hud. I nuläget ser dräkten ut som en ”ninjapyjamas” som artisten själv beskriver den, med ett intrikat mönster av svampsporer, och det är en väldigt talande beskrivning för dräkten. Tanken är att svamparna ska växa på

denna dräkt och bryta ner denna tillsammans med den förmultnande människan. Myceler är fastsatta på dräkten i samma mönster som de växer naturligt, allt för att optimera tillväxten på dräkten och förmultningen av människan i den. Dräkten är dessutom impregnerad med medel som ska fungera som mat för svamparna och sätta igång växtprocessen och nedbrytningen tillsammans med en mix av torkade svampsporer, mineralsmink samt ett flytande odlingsmedium.

Experimentet har väckt debatt och många frågor då människan i vanliga fall äter svampar, inte blir uppäten av dem.

Det som förbryllar många är att hon använder svampar som vanligtvis ligger i grönsaksdisken så som shitakesvamp och ostronskivlingar. Hon försäkrar dessutom att svamparna inte kommer att kunna äta upp levande människor utan att det är den döda kroppen som ska brytas ner. Nu återstår den svåra frågan om alla borde ställa sig – är du beredd at begravas i en ”ninjapyjamas” och gå emot de traditioner och de djupt rotade kulturella mönstren vi människor skapat kring döden? Ska detta endast ses som ett uppseendeväckande experiment eller ligger framtiden i ”the mushroom death suit”? Vad tror du själv? Skulle du vilja begravas i en väl sittande Mushroom Death Suit?

Ja – den är exakt så här cool.

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 33

2013-01-22 07:08

//rubrik

DE REflEKTERAnDE

InGEnjÖRERnA text//axel HammarbÄCk Foto//stePHen kirk

Det finns många sätt att engagera sig på KTH. Till exempel att spexa, göra en tidning, eller stå bakom en bar. Súsanna Berg, Sara Soori och Elham Kalhori engagerar sig i DRI, och vill göra världen till en mer hållbar plats.

Vecka 15 och 16 får ni se hur.

Så, vilka är DRI? Sara: DRI står för Den Reflekterande Ingenjören, och är en projektgrupp som har satts ihop av SEEK och INUG (Ingenjörer utan gränser, reds. anm.), och vi är ett gäng på tio personer som håller på att planera in våra eventveckor vi har under vecka 15 och 16.

Vad händer under eventveckorna?

Elham: Just nu kontaktar vi bland an-

34

nat sponsorer och spikar föreläsningar.

Nu är planen att vi under veckorna har lunchföreläsningar och case-event med miljöfokus.

Sara: Vi ska också hålla i en studentdebatt, vilket är är nytt för i år. Detta för att ta ner det på studenternas, vår, nivå, och få en bättre interaktion med studenter. Konceptet är inte helt klart, men det kommer vara en eller flera moderatorer och olika ämnen vi diskuterar på Miljö och hållbarhet ur ett ingenjörsperspektiv. Bland annat kommer Siemens som är en av våra huvudsponsorer att vara med i debatten. WSP är den andra sponsorn, och båda företag kommer att ha varsin lunchföreläsning, som kommer att handla om hur ingenjörer arbetar med miljö och hållbarhet på respektive företag.

Súsanna: Tidigare år har vi mest haft lunchföreläsningar, men i år med case-

eventen och studentdebatterna är tanken att man direkt ska kunna använda kunskaperna man fått från studierna.

Har Siemens och WSP bra miljötänk?

Elham: Ja, det tycker vi. Siemens är väldigt bra i deras miljöarbete, men de är inte bra på att synas utåt med vad de gör. Vi var själva rätt nya inför Siemens miljöarbete innan vi började arbeta med dem.

Sara: Ja, en stor del av deras verksamhet har med miljö att göra – energieffektivisering är ett stort område de jobbar med. När man tänker på Siemens tänker man ofta mest på sin diskmaskin hemma – det är ju oftast det man ser. Men de arbetar mycket med smarta tekniklösningar och energisystem.

Elham: WSP, vår andra samarbetspartner, har konsultverksamhet med miljö och energinriktning. Så det känns också väldigt relevant för oss.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 34

2013-01-22 07:09

//intervJu

Vad är själva syftet med DRI? Elham: Syftet är att väcka analys, och hjälpa studenter att reflektera kring hållbar utveckling på ett nytt sätt än vad man gjort tidigare. Att inte endast förlita sig på läromedel och föreläsare som knyter an till de kurser man läser – utan snarare att hela ingenjörsyrket präglas av hållbar utveckling.

Sara: Just nu är det ju Energi och Miljöprogrammet på KTH som finns, och då är det lätt att tänka “Okej, det är de som jobbar med de här frågorna”, men vi vill ju sprida att det är allas ansvar på något sätt.

I alla eller de flesta program på KTH har man ofta någon separat miljökurs – hur ser ni på det?

Sara: Det har varit några professorer som skrivit debattartiklar i DN och liknande som lobbar för att det ska vara mer integrerat i hela utbildningen, vilket vi hoppas ska ske.

Elham: KTH har en vision att integrera det i samtliga program – masterprogram, i alla fall.

kanaler – främst på sociala medier som Facebook och Twitter, samt ser till att de nyheter vi har kommer ut på rätt sätt.

Jag är väldigt intresserad av just sociala medier, och har dessutom pluggat kommunikation... så det är min kanal, på något sätt.

Sara: Jag heter Sara Soori, går andra året på W, och jag har något utav en projektledarroll.

Varför gick ni med i projektet?

Súsanna: Jag träffade en tjej i INUG som berättade om DRI. Och i och med att jag är jätteintresserad av miljö och hållbar utveckling kändes helt rätt.

Elham: Jag fick reda på det då jag lärde känna Sara som pitchade projektet. Det verkade kul, och fastän det funnits ett tag kändes det nytt; evenemangen kring projektet har tidigare varit mycket uppskattade, men kanske inte nått ut till så många. Jag vill etablera det bättre – det finns så mycket som kan göras.

Är Siemens och WSP också involverade i case-tävlingen?

Sara: Nej, där är det andra företag som är inblandade. De är dock inte spikade, så vi vill inte avslöja några namn – men det kommer vara stora arbetsgivare för civilingenjörer.

Elham: Det är kul att det är mycket företag vi haft kontakt med. I förra årets DRI var det många politiker och experter som medverkade – i år har vi riktat in oss på just företag, vilket är roligt för att de är intresserade av väldigt olika civilingenjörer som finns representerade på KTH. Vissa vill ha maskinare, andra dataloger, ett tredje söker främst samhällsbyggare. Det leder till att det blir ganska bra ihopvävt, och alla studenter kan känna att de är träffade.

Kommer årets DRI vara det bästa någonsin?

Elham: Absolut – på KTH iallafall.

Sara: DRI finns på andra skolor också; Chalmers, Lund, Uppsala och Linköping.

Upplägget skiljer sig en aning mellan olika skolor, men de hålls ungefär samtidigt. Vad gäller KTH tror jag att det kan bli bland de bästa DRI-veckorna hittills.

Elham: Vi på KTH har nog också börjat först av alla DRI, och lagt ned mest tid.

Vi är måna om att det ska kunna mäta sig med andra event på KTH. Sara: Ja – vi vill komma bort från att enbart ha lunchföreläsningar med en gratis macka, där folk tänker “vad är det här?” när de kommer. Vi vill ha en interaktion innan och en interaktion efter, så att man ser fram emot att komma dit och känner att man har varit med och påverkat vad huvudsponsorernas föreläsningar handlar om.

Vilka är ni, och vad gör ni i DRI? Súsanna: Jag går fjärde året på kemi, och i DRI jobbar jag med spons och med att kontakta företag.

Elham: Jag går första året på energi- och miljöprogrammet, och är kommunikationsansvarig i projektet.

Jag styr kommunikationen via våra olika

Hur gör ni för att locka de som normalt sett inte tar till sig sådant här?

Elham: För många som går de första åren är kanske lunchföreläsningar attraktivt; att kunna lyssna på något nytt utan att behöva ta ställning. Men så har vi även case-eventen, som passar de högre årskurserna. Redan där når vi

en stor bredd som vi inte kunnat nå tidigare. Vi har dessutom försökt nischa oss mer på sociala medier jämfört med tidigare år – de har en genomslagskraft som pappersreklam inte kan mäta sig med. Särskilt när det gäller innan event, då vi vill ha en dialog med studenterna,

“Det känns lite som att KTH bestämmer att sådana här satsningar ska göras först när andra skolor gör det” – Elham Kalhori

till exempel genom att presentera olika förslag på ämnen föreläsningarna kommer att handla om, ha omröstningar, och på så sätt i förväg kolla vad som är intressant – så att vi kan skräddarsy eventen så att alla får ut så mycket som möjligt av dem.

Men rent allmänt, hur bemöter ni människor som inte alls byr sig om dessa frågor?

Elham: Jag har svårt att tro att det någon som inte alls bryr sig, utan snarare att de inte riktigt tänkt på det – att de kanske känt att man inte har har ansvar.

Men så fort man inser ansvaret i den rollen man har själv bryr man sig. Om inte det räcker bryr man sig när man inser att i princip alla företag man kommer jobba för i framtiden tycker det här är viktigt.

Sara: Om man bara pluggar till ingenjör för bra lön måste man på något sätt inser man att dagens och framtidens arbeten kräver miljötänk och en miljöapproach.

Man tvingas liksom tänka miljömässigt?

Sara: Haha ja, lite så. Men jag tror också att det finns ett stort intresse hos många.

Elham: Hade vi varit ett projekt som hade hållbarhet i fokus, men bara presenterade privatpersoner och enskilda experter med specifika områden som pratade om olika livsstilar finns det en risk att man utesluter många. Till ex-

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 35

35

2013-01-22 07:09

//rubrik

empel om vi bjudit in någon som levt på... ingenting, hela sitt liv och berättade om det; det är väldigt inspirerande om man är mottaglig för det, men har man stora företag med miljöfokus blir det stort, och riktigt.

Förra året var det största namnet bland talarna Maria Wetterstrand.

Vem har ni i år?

Sara: Det är inte spikat än och fortfarande på diskussionsnivå, så vi vågar inte svara på det. Däremot kommer vi annonsera det så fort det är fast, spikat, på alla sociala medier. Så se till att följa oss där!

Elham: Men alla företag och föreläsare vi sökt speglar vår vision kring främst hållbar utveckling och ett kretsloppssamhälle. Och det känns som det finns väldigt många som passar in där, som vi vill jobba med, och de nog skulle vilja jobba med oss också.

Hur tycker ni KTH är i sitt miljöarbete?

Sara: De är inte så bra hittills, speciellt i förhållande till andra skolor. Men det är ju nya satsningar på gång just nu.

Elham: Det känns lite som att KTH bestämmer att sådana här satsningar ska göras först när andra skolor gör det, för att kunna mäta sig med dem. De kanske inte riktigt så framåtsträvande man skulle vilja – att det är prioriterat hela

tiden. Känns lite som att när Chalmers började integrera det i sina utbildningar kom KTH och gjorde detsamma.

Elham: Det är ändå relativt nytt, men slagit igenom bra. Jag menar – W, civilingenjörsprogrammet energi och miljö, har funnits sedan 2010, och det har väl det tredje högsta intaget av civilingenjörsutbildningar idag? W:are är dessutom väldigt glada över att gå där, och programmet kommer också bli större. I takt med detta förstår ju också KTH att det här är något studenter gillar.

Hur ser DRI ut; är det en överrepresentation av W:are?

Sara: Nej, vi kommer från ganska olika ställen. Det är tre från W, någon från samhällsbyggnad... Kemi, farkostteknik, och en master-student som är maskinare i grunden – så det är väldigt blandat.

Elham: Jag tror också att folk sökt sig till oss för att man inte får tillräckligt på sin egen utb, tycker det är kul att ha en extra kanal för detta. Vill gärna ha fler som är med, trots att vi redan kommit igång och har våra rutiner. Plats för volontärer i veckorna. Dubbla vårt antal.

Súsanna: Just nu är vi inte så många som är med och det blir mer jobb ju närmare DRI veckorna närmar sig. Vi behöver folk som kan hjälpa till med mat, logistik, och sådant. Vi har volontärer på plats, men om det finns studenter som är intresserade är det bara att höra av

sig till oss. Maila till vår mailadress, eller kontakta oss via vår facebooksida, vår twitterkanal, eller webbplatsen.

Vad tror ni om ingenjörsstudenter i allmänhet? Är de bra, smarta?

Elham: Ja – jag tror att ingenjörsyrket har en liten reform på gång. Vår föräldrageneration som är ingenjörer, det känns som ett mer plikttroget ingenjörsskap. Vår generation är nog mer kreativ, och försöker hitta nya användingsområden för var man behöver en ingenjör – nuförtiden hör man ju från dag ett på KTH att “ni att ni kommer sitta och räkna formler har ni helt fel; ni kommer vara på så olika ställen”. Man lär sig hitta möjligheter, tror jag, med en idérikedom som är ny. Så jag tror att studenter idag är mer aktiva än förut – det är inte samma maskin på det. Särskilt på KTH, där det finns så mycket valmöjligheter kring vad man kan lägga sin tid på, utanför studierna.

Håll dig uppdaterad: [http://www.denreflekterandeingenjoren.se] [facebook.com/denreflekterandeingenjoren] [twitter.com/dri_kth]

Sara Soori, Elham Kalhori, och Súsanna Berg

36

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 36

2013-01-22 07:09

SUpERDATORn lInDGREn SpRIDER VÄRME pÅ cAMpUS

text//Hugi Ásgeirsson Foto//nadan gergeo

I en hall på KTH:s parallelldatorcentrum finns superdatorn Lindgren. Varje år förbrukas där energi för tio miljoner kronor, varav en stor del går åt till nedkylning av datorhallarna. Här betalade man tidigare för fjärrkylning istället för fjärrvärme som vi i detta kalla land kanske är mer vana att betala för. Nu har man däremot börjat utnyttja överskottsvärmen och Osqledaren har tagit reda på mer om hur det här går till och varför superdatorn snart är kasserad.

N

är Gert Svensson, biträdande föreståndare på KTH:s superdatorcentrum PDC, öppnar dörren till serverhallen förväntar jag mig naivt att mötas av ett dovt surrande. Istället slås jag av det öronbedåvande dånet av hundratals fläktar på högvarv. Gert skriver sitt namn på en liten whiteboard bredvid dörren, under två andra signaturer. Det är för att man ska veta hur många som är i rummet så att man inte råkar låsa in någon, förklarar han. Ljudet från fläktarna gör det svårt att höra varandra, så jag följer honom hack i häl.

Mitt i rummet står superdatorn Lindgren, inhyst i två skåprader dekorerade med ett idylliskt skärgårdsmotiv.

De natursköna bilderna kan tänkas stå som symbol för den miljöaspekt som ges allt större uppmärksamhet när datorhallarnas energiförbrukning ökar.

De tunga beräkningarna är krävande, och energikostnaden för hela hallen där

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 37

Lindgren står uppgår till 10 miljoner kronor om året, där kylkostnaden en betydande del. Men med hjälp av en innovativ tekniklösning är kostnaden trots allt mindre än den annars hade varit.

Varmluften leds ut från skåpen genom värmeväxlare, och ut får man 30-gradigt vatten som används för att värma upp ett av kemihusen, berättar Gert.

Innan man började med det nya systemet köptes fjärrkyla från Fortum. Nu leds istället det nedkylda vattnet tillbaka från kemihuset och används för kylning av Lindgren. Systemet fungerar bara så länge temperaturen utomhus är under 10 grader, så under sommarhalvåret återgår man till att köpa kyla. Trots det är utdelningen god, och man beräknas årligen spara 390 000 kronor på fjärrkyla och 290 000 kronor på fjärrvärme, utöver de uppenbara miljövinsterna.

Redan nästa år kan Lindgren komma att ersättas av en ännu snabbare dator, trots att den då bara funnits på KTH i fyra år. För superdatorer är driftkostnaderna så höga, att det redan efter så kort tid blir ekonomiskt ohållbart att fortsätta. På arton månader sjunker kostnaden för ett givet antal beräkningar till hälften. Vad som händer med Lindgren, som kostat närmare 130 miljoner, är oklart. På grund av de höga driftkostnaderna är andrahandsmarknaden för superdatorer närmast obefintlig, förklarar Gert Svensson.

Vad är då nästa steg för att ytterligare minska superdatorernas miljöpåverkan?

Företaget Cray som tillverkat Lindgren

har börjat tillverka vattenkylda datorer.

Det innebär att tunna kopparrör dragits runt komponenterna, som kyls med kallvatten. Sådana system kan halvera energikostnaden för kylning, och vattnet som kommer ut ut systemet är upp til 50 grader varmt. Med sådana temperaturer kan man leda vattnet direkt in i värmeelement eller använda det som varmt kranvatten. Det gör dessutom att värmeväxlingen kan fungera även om man befinner sig i varmare klimat. Ännu effektivare kan det bli om man istället för vatten använder olja.

Gert visar upp en experimentell lösning där datorkomponenterna ligger nedsänkta i ett oljebad. Det ger stora energivinningar, men nackdelen att reparationer blir väldigt kladdiga för teknikern.

Dessutom fungerar inte rörliga delar i olja, så hårddiskar måste förseglas eller bytas ut mot solid state motsvarigheter.

Hur än framtiden än ser ut, så är det numera en naturlig del i arbetet med superdatorer att tänka på energiförbrukningen och ta till vara på överskottsvärme. Tekniken blir mer energisnål för samma mängd beräkningar, men samtidigt avstannar aldrig behovet av större kapacitet. Andra problem är fortfarande olösta; hur tar man hand om kasserade komponenter på ett ansvarsfullt sätt? Mycket verkar peka mot att norden, med sitt kalla klimat och goda infrastruktur blir en framtida industrihub för datacenter, och förhoppningsvis kan några av de lärdomar man dragit på KTH då komma till användning.

2013-01-22 07:10

ASTRID HARTMAN

BRYR SIG

21 år gammal är Astrid Hartman ordförande för SEEK, som vill få oss studenter att tänka mer hållbart. Osqledaren tar ett snack med henne om hur de ska uppnå detta, hur hon tappade och återfann sin passion, och det intressanta med skräp.

text//axel HammarbÄCk Foto//stePHen kirk

D

et är tidig måndagmorgon – kurserna har precis börjat efter jullovet, och snön lägger sig som ett tjockt täcke över campus Valhallavägen. Om det är ett tecken på växthuseffekten eller bara en ruggigt kall dag är svårt att säga.

Klart är i alla fall att Astrid Hartman bryr sig. Exakt vad det är som gör det är svårt att sätta fingret på, men hon har ett märkbart engagemang när hon talar om miljöfrågor. 21 år gammal har hon tagit på sig ordförandeskapet för SEEK, som jobbar mot studenter för ett mer hållbart samhälle. Det fulla namnet på organisationen är ”Sustainable Engineering Everywhere – A KTH Student Organization”, och tillsammans med DRI – Den Reflekterande Ingenjören – och resten av föreningen på dryga 30 personer har hon den svåra uppgiften att få KTH:s studenter att vilja rädda världen. Eller? Vad vill Seek?

– När Seek började, 2004, jobbade man mycket med påverkansarbete gentemot rektorn, ledningar, och att få campus och KTH att bli mer hållbart. Men i och med att KTH numer har anställda som jobbar på heltid med miljöfrågor har vi släppt påverkansarbetet lite mot just KTH. Vi jobbar fortfarande mycket med KTH och ser till att de jobbar hållbart – men fokus har skiftats till att mer motivera och informera studenter om de här frågorna, samt ge dem en chans att engagera sig, berättar Astrid.

38

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 38

2013-01-22 07:10

//vilka Är seek?

G

runden till Seek var KTHm, KTH:s miljöförening, som startades av ett gäng engagerade studenter 1993. Den tändande gnistan och anledningen till att KTHm grundades var det då omdebatterade “Dennispaketet” – ett omfattande system av planerade motorvägar och spårtrafik runt Stockholm. Samtliga riksdagspartier var med i förhandlingarna, men slutresultatet med investeringar för 40 miljarder kronor var det bara Folkpartiet, Moderaterna och Socialdemokraterna som stod bakom. Det planerade projektet fick kritik av resterande partier, samt en stark folk- och miljörörelse – men trots det klubbades satsningen igenom. Den socialdemokratiska regeringen upplöste överrenskommelsen 1997, men delar ur Dennispaketet fortgick. KTHm fortsatte som ett forum för likasinnade med ett intresse kring miljöfrågor och för att jobba med påverkansarbete mot KTH. 2003 bytte KTHm namn till Reko, och året därpå till Seek.

– Skillnaden mellan Reko och Seek är väl att vi fokuserar mer på hållbarhet överlag, medan Reko hade ett mer utpräglat miljöfokus. Man ville också tydliggöra att målgruppen är ingenjörer, med devisen att ju fler ingenjörer som finns, desto mer nytta kan vi göra på jorden.

Sedan skiftar föreningens fokus mycket från år till år, beroende på vilken styrelse det är.

I år ligger fokus för Seek bland annat på konsumtion och skräp. Ett axplock av föreningens verksamhet består av att arrangera föreläsningar, Seek-fik och veggie nights – vegetariska matlagningskvällar dit alla är välkomna att diskutera miljöfrågor och livscykelanalyser över en tallrik mat. Veggie nights är gratis, med kravet att man blir medlem i föreningen och betalar en medlemsavgift på 50 kronor. Astrid förklarar att fokus för Seek inte är att ragga medlemmar, men att “det är skönt att ha en stor bas i ryggen när vi samtalar med KTH om olika frågor”. Ett annat projekt Astrid talar varmt om är “Skräpbloggen” som sker i samband med DRI:s projektveckor – där de undersöker hur det är att

leva två veckor helt utan skräp.

– Skräpbloggen drivs samtidigt som DRI:s temaveckor vecka 15 och 16 av Eric Ast – han är från New York och läser en master i hållbar utveckling här på KTH. Eric ska försöka leva två veckor helt utan att generera något som helst skräp. Det är klart att man alltid genererar skräp; köper man tomater utan förpackning har det ju ändå funnits en tomatkartong som kasserats någonstans i ledet från Spanien till Sverige. Syftet är snarare att belysa hur mycket skräp det finns omkring oss, och i bästa fall ge en tankeställare om att det mesta omkring oss kommer att bli till skräp. Vi vill också väcka debatt om att det sättet på vilket väldigt många produkter är producerade inte är särskilt bra. Sedan har Eric såklart vissa undantag – vi vill ju inte att han ska bli sjuk eller så. Så han får ha tandkräm och

“Vi brinner för något, och det är det KTH ska motivera oss till och arbeta för. Det är ingen jäkla fabrik” liknande. Skräp är ett väldigt påtagligt problem som går att koppla till sig själv, till skillnad från att till exempel prata om något som händer i Kina, då det finns en risk att man bara... Stänger av.

T

illsammans med INUG – Ingenjörer utan gränser – är man också ytterst ansvarig för projektet DRI, där man tillsammans väljer ny projektledare för varje år. Även om DRI står på egna ben, har Seek och Inug delat ansvar för att DRI:s projektveckor går vägen. Samarbetet har blivit mer intimt i år, och istället för att ha en egen projektvecka är man med i större utsträckning än tidigare då man samordnar projektveckan och tillsammans letar föreläsare. Syftet med det intimare samarbetet är att den information som DRI samlar på sig inte ska gå förlorad från år till år.

Att miljöfrågor fått ett större fokus i såväl medielandskapet som hos allmänheten de senaste åren råder lite tvivel om. Men hur är det bland oss ingenjörsstudenter? Vi som ska rädda världen och bli chefer? Bryr vi oss? En studie från Linköpings universitet som släpptes för bara några veckor sedan visar på bristande empati hos ingenjörsstudenter jämfört med vårdstudenter. Astrid själv går andra året på civilingenjörsprogrammet energi och miljö, och berättar att hon sedan länge varit intresserad av miljöfrågor.

– Jag har varit väldigt engagerad i det här sedan jag var liten. Men för inte så länge sedan märkte jag att jag inte brydde mig längre – jag insåg att jag tappat hela min passion, och funderade mycket på vad det kunde bero på. Slutligen kom jag fram till vad det var, och den jobbiga slutsatsen var den att jag pluggade så mycket – men lyckligtvis ledde insikten till att jag hittade tillbaka till min passion, och med ökat engagemang än tidigare. Någonstans mellan flervarren och mekaniken är det lätt att tappa det engagemang du har utöver skolan. Och det är ju inte som att KTH hjälper dig med det – de vill ju inte att man ska läsa extrakurser. Det är det som gör svenska ingenjörer så bra – vi är inte bäst i världen på matte, och på flera plan kanske vi aldrig kommer att kunna att mäta oss med ingenjörer från exempelvis Indien och Kina – men det vi har är engagemanget.

Vi brinner för något, och det är det KTH ska motivera oss till och arbeta för. Det är ingen jäkla fabrik, utan de borde verkligen motivera oss och låta oss ta alla kurser vi vill ha. Det är bra för alla att ha något extra man brinner för – man behöver inte vara engagerad i miljöfrågor, bara man har något man brinner för.

Man får mycket kontakt med många intressanta och coola människor, man lär sig hur man ska prata, att ha och hålla i intervjuer, möta politiker... Är jag chef i framtiden anställer jag hellre någon som brinner för något än någon som har A i allt. Så, om jag ska framföra något som ordförande för Seek är det att man ska engagera sig på KTH, oavsett vad. Sedan får det såklart gärna vara miljön.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 39

39

2013-01-22 07:11

VEM HOTAR KLIMATET? – Inte människan i alla fall, enligt Joanne Fernlund. Åtminstone inte till den grad de flesta tror.

Är människan naturlig, ingår vi i naturen? Människor som talar om klimatförändringar verkar tro att klimatet varit stabilt innan oss. Det är känt att vi har haft istid, men då människan ännu inte existerade glöms den bort när vi ser över klimatförändringarnas historik. Man glömmer att koldioxid också släppts ut av skog som brinner, av vulkaner och en stor mängd av andra naturliga förlopp, vilka tog vid också långt innan människors närvaro.

Joanne Fernlund pekar på planschen föreställandes en vulkan som hänger ovanför skrivbordet. Jag har just kallat henne klimatförnekare. Det är fel.

Joanne är inte klimatförnekare, bara kvartärgeolog och professor på KTH. Medan jag kan tala om vädret idag kan

40

text//elHam kalHori Foto//stePHen kirk

hon diskutera det 2-3 miljoner år tillbaka.

- Kvartärtiden är den kallaste av tidseror i jordens historia. Det är tio tusen år av mellanistid, därefter hundra tusen år av istid. Detta upprepar sig. Fram till tio tusen år sedan var det istid, därmed borde denna mellanistid snart vara slut.

Det är vad man förväntar sig, om historien upprepar sig, och det har den ju gjort hittills.

dat under is inom några tusen år.

- Självklart kan vi ägna forskning och resurser åt att kartlägga hur vi skräpat ned, för att kunna städa upp efter oss.

Jag skulle vilja byta ut ”klimat” mot ”avfall” i samtidens debatt, så skulle sammanhanget bli klarare. Vi kan gärna kämpa mot avfallet vi producerar, då det har en påverkan på naturen. Hur det påverkar klimatet är emellertid en annan sak.

Kan då inte människans engagemang i klimatfrågan vara ett försök att förhindra naturen från denna upprepning? Nej, säger Joanne, och menar att försöken går ut på att hitta lösningar för att gå tillbaka till naturlig cykel. Målet med att återgå till naturlig klimattrend skulle resultera i att Stockholm låg bäd-

Att klimatet ändrats snabbt ser inte Joanne som ett hot. Präglad av media och läroplan frågar jag ändå om inte den här gången är annorlunda; vi är fler än någonsin och trender kring industriell produktion och konsumtion är förhållandevis nya. Joanne håller med vid min invändning, men menar att om

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 40

2013-01-22 07:11

//intervJu

man komprimerade hela jordens historia på ett år, skulle människor ha funnits på jorden i en minut. Detta räknat från neandertalarnas tid, den industriella revolutionen ägde med andra ord rum i ungefär en sekund. För Joanne blir det därför orimligt att klimatförändringar skulle ha påverkats av oss.

- För tio tusen år sedan var Stockholm täckt av två kilometer tjock glaciär, som nu hunnit smälta. Det är snabbt. Därför tycker jag inte att den omtalade förändringen sedan industrialiseringen är en anmärkningsvärt snabb utveckling.

Klimatet är så oerhört dynamiskt - land och vatten höjs och sänk på grund av gravitationsfält, vilket leder till att havsströmmar och klimat förändras.

Jag frågar vad hon tycker om att klimatet blivit en så politisk fråga. För Joanne verkar det rimligt att klimatet kan användas för att förena människor i en ny sorts kamp, i förebyggande syfte för kamp mot varandra.

- Vi har en tendens att gå till krig för religion, men om religionen är klimatet?

Därför kan det vara jättefint att klimatfrågan blivit politisk.

Men politik leder väl till asymmetri i kommunikationen? Att Joanne, som är långt mer bevandrad i området än jag, uppfattas som extremist och förnekare är ett resultat av vinklat mediautrymme.

Hur mycket plats fördelas på varierande åsikter?

- Jag var på en klimatkonferens i Stockholm. De hade bjudit in en person som ansåg att solaktiviteten var dominerande faktor för klimatförändring, och

sex personer som menade att koldioxid var avgörande. Det är inte en särskilt neutral hållning till ämnet.

Vinkling av hotbild är inget nytt trick i maktstrukturer. Vi diskuterar varför den är så stor i klimatfrågan.

- Jag är inte rädd för klimatförändringar, mer för ingenjörernas inverkan. Det handlar alltid om att finna en åtgärd, och i kombination med vår dåliga förståelse för naturliga förlopp ser jag att det kan sluta i katastrof. Vad menar man egentligen när man talar om att minimera klimateffekterna? Hur har man dragit gränsen för vad som är klimateffekter och vad som bara är en del av klimatet?

Så klimathotet är konstruerat?

- Man hotas av skräp. ”Waste is resource”, använd det!

Som att köpa sopor för att bränna dem i energiutvinnande syfte?

- Ja! Men för att få de soporna måste konsumtionen öka?

- Ja, okej. Men samtidigt använder man inte de resurser som faktiskt finns. Geotermisk energi, varför använder vi oss inte av det i större utsträckning? Det är för billigt, inte ekonomiskt gynnsamt för elbolagen, och finansieras därför inte. Av samma anledning avslås många forskningsprojekt.

Jag frågar Joanne om hon tycker att de som varnar för antropogena, människoorsakade, klimatförändringar lägger ansvaret på andra, vad hon tyck-

er om miljörättvisa och problematiken kring denna - Vi vill bevara men också utvecklas.

Om Kina ska utvecklas i samma takt som Europa kommer det snart talas om orättvisa. Vi klagar på Sydamerika som skövlar skog, tänk att förr var hela Europa täckt av skog. Varför fick vi lov att skövla? Borde vi plantera tillbaka all skog vi skövlade?

Vårt samtal präglas av klimatförändringar och människor, och jag måste återkomma till att hon från början sagt att hon inte tror att vi påverkar dem.

- Vi påverkar självklart, vad jag tycker är jättekonstigt är att vi försöker hålla oss utanför naturen. Att vi anser att vad vi gjort som skulle kunnat påverka klimatet inte är naturligt. Vi talar om panikartat växande kurvor i relation till vår förbränning, vårt utsläpp. Hur kan vi avgöra att det är en uppåtgående trend, och inte en tillfällig uppåtkurva på en nedåtgående trend? Vi har för lite bakgrundsfakta för att kunna uppfatta hela bilden, istället tittar vi på de senaste tio åren och tror oss ha tolkningsföreträde för hur många grader som är lagom stor uppvärmning. Sex tusen år sedan var klimatet två grader varmare än nu. Allt som heter klimat påverkas inte av oss.

Så. Vem kontaktar jag nu för att reklamera Ekologi och miljöeffekter 7,5 hp?

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 41

41

2013-01-22 07:11

VETEnSKAp O

FOTO, HEADER/FOOTER: STEPHEN KIRK

P

lötsligt är ett nytt år här och lika självklart som att champagnen ska flöda vid 12-slaget är det att man samtidigt avlägger nyårslöften. För nästa dag börjar det nya bättre livet – som vältränad, snygg och sund. Men hur många är det egentligen som lyckas hålla sina löften längre än när det är knökfullt i gymmen i januari?

Osqledaren har träffat KTH-studenten Thérèse Fleetwood som efter att ha sett ett foto på sig själv bestämde sig för att hon fått nog av att äta på grillen och inte känna igen bilden av sig själv. För hennes del blev vändpunkten mer än ett halvt hållet nyårslöfte - efter ett par år är hon 20 kilo lättare, mår bättre och har hittat en ny passion – styrketräning.

Thérèse är 24 år gammal och pluggar Medieteknik parallellt med kriminologi på Stockholms Universitet. Hon är även instruktör på Friskis & Svettis och inbiten träningsnarkoman, men så har det inte alltid sett ut. Som yngre berättar Thérèse att hon alltid varit en av de där personerna med «stor benstomme» som i stallet fick rida den stora och tröga hästen när de andra smala flickorna svingade sig upp på smäckra hästar.

– Det berörde mig inte så mycket på ytan men inombords hatade jag min kropp. Under grundskolan och halva gymnasiet hade jag ständigt mens, glömt kläderna eller ont i valfri kroppsdel - allt för att slippa skoljympan.

Brytpunkten kom en dag när hon följde med sin mamma till Friskis & Svettis. För första gången upplevde hon att var bra på något som hade med kroppen att göra och älskade dessutom musiken och det faktum att hon vågade ställa sig längst fram bland alla tanter i velourtights. Det ledde till att hon fastnade på Friskis och började år 2008 som basledare inom föreningen.

– Under några år flöt träningen på bra men år 2010-2011 satt jag i THS Ledningsgrupp och jobbade extremt mycket, prioriterade inte alls <<

42

träningen, åt på grillen mest hela tiden och ökade mycket i vikt. När jag såg en bild på mig själv från en diplomeringsceremoni i Stadshuset fick jag nog! Jag kunde inte acceptera hur jag såg ut och mådde!

Med stor beslutsamhet började Thérèse läsa på allt hon kom över om kost och träning och började föra en träningsjournal.

– I samma veva fick jag upp ögonen för styrketräning och träningen blev en del av mitt liv genom att jag gjorde den till det och lät den bli det. Jag satte träningen nästan högst upp på prioritetslistan, hittade en träningsform jag brinner för och använde det som en belöning - inte en bestraffning eller ett måste.

I gymmet har hon blivit kvar och vågen visar numer 20 kilo mindre. Anledningen till att hon föll för just styrketräning är för att den bjuder på personlig utveckling och mental utmaning. Hon drivs av att pressa sig själv, att se resultat och kunna forma sin kropp. Sedan en tid har hon fått ett nytt mål – att tävla inom styrkelyft och body fitness. Nu hon upptäckt en oerhörd skillnad på sitt humör och sin inställning – hon pressar sig själv till en sådan hög nivå att hon måste tro på dig själv för att klara av det.

T

hérèse tror att nyckeln till framgång med träningen är att hitta någonting man brinner för och ser fram emot så att det på så vis kan bli

en vana.

– Ge dig inte utan våga prova på nya träningsformer och ge dem en ärlig chans så kommer du garanterat hitta något du kan brinna för.

Till det nya året är det stort fokus på nyårslöften, hur ska man lyckas hålla sina löften längre än bara i januari?

– Tänk på att det är en livsstilsförändring du gör, ta små steg och hitta det som inspirerar dig. Ett

FOTO: JOHAN BLOMGREN OCH PHILIP ENGSTRÖM

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 42

2013-01-22 07:12

p OcH SpORT MED INGRID KJELLSTRÖM

Hur ska man tänka om man råkar ta ett snedsteg och bryta sina nyårslöften för att sedan ladda om?

– Tänk på det ur ett långsiktigt perspektiv. Det du gör nu är en förändring av det sätt du lever, det kommer ta tid och du kommer garanterat falla på ändan många, många gånger. Det som räknas är inte hur många gånger du faller utan hur många gånger du ställer dig upp och vägrar ge dig! Det mest fördärvande tankesätt man kan ha är att om man råkar bryta sitt löfte efter att exempelvis ätit en godispåse tänka att det inte spelar någon roll om man tar lite glass också. Logiken i de tankegångarna är lite som att hoppa på sin telefon bara för att du tappar den i marken.

Hur planerar man som student bäst in träningen för att hinna med den?

– Det viktigaste är givetvis att prioriterar träningen. En timme är drygt fyra procent av din dag, de fördelarna du får ut av en sådan liten investering är klart värt det! Har du svårt att få tid till träningen så träna med en kompis och se det som kompistid, träna på vägen till någonting annat så har du tjänat in restiden. Framförallt, packa väskan kvällen innan så du inte har några ursäkter!

Thérèse säger att alla når platåer – när man känner att det inte händer någonting. Det är så kroppen fungerar, den värdesätter sina fettreserver och släpper dem ovilligt. Hennes tips för att ta sig ner från en platå är att försöka lägga om träningen, testa nya träningsformer och nya sätt att lägga upp kosten på.

– Överraska kroppen och utmana den till att anpassa sig, det är vad vi är byggda för! Det är även här dokumentationen blir viktig, om du har skrivit ner dina träningsresultat och tagit en bild på dig själv då och då så har du något att jämföra med. Klart att det är svårt att se resultat när man ser sig själv i spegeln varje dag - jämför bilder med längre till emellan så kan jag garantera att du kommer se skillnad! tHÉrÈse tiPs till att komma igÅng med trÄningen

5

- Utmana en vän att hänga med dig på en ny träningsform varje vecka - Köp träningskläder du känner dig fin i - Gör en spellista med grym musik du bara får lyssna på när du tränar - Sätt inspirerande bilder som bakgrund i mobilen - Läs träningsbloggar och hitta inspirerande konton att följa på Instagram

5

FÖR FLER TRÄNINGSTIPS FRÅN THÉRÈSE: [ http://bit.ly/ol_therese ]

2010

2012

te

FOTO: SUSANN A BERGGREN

nyårslöfte kan även kännas tvingande och avlägset. Sätt ett nyårsmål istället och gör det konkret; det ska gå att mäta och följa upp. Dela sedan in det i delmål så du enklare får en översikt och har något att kämpa för varje vecka. Lyckas du uppnå ditt veckomål så unna dig ett nytt träningslinne, bio med en vän eller en massage. Var dock försiktig med att unna dig mat eller att ha mat som belöning, du är ju ingen hund!

FOTO: PHILIP WESSMAN

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 43

43

2013-01-22 07:12

Alright, THS är sjukt gammalt. KTH ännu äldre. Så vi tänkte att det måste ju finnas så otroligt mycket intressant historia mellan dessa anrika väggar. Och det gör det. I vår artikelserie «Arkivet» går vi igenom viktiga delar från en tid som flytt. Tredje delen handlar om – sektionerna.

SEKTIONERNAS UPPDELNING OCH HISTORIA

Ihopsättning: Sebastian Ols. Baserad på en upplaga ut Maskinsektionens 100-årsjublieumbok.

Stort tack till Anna Klöfver för sektionslogotyperna.

Hej, Elin Hellmér – ordförande för Energi och miljö, yngsta sektionen inom THS. Hur är läget?

– Det är bra!

Hur känns det att vara den yngsta sektionen på KTH? – Det är väldigt roligt! Många utmaningar.

Traditioner är en sådan grej sektioner brukar samla på sig allt eftersom åren går – hur ser det ut för er, som är nästan helt nya?

– Jag tror det råder en allmän konsensus på sektionen om att vi kommer skaffa oss traditioner allteftersom åren går. En sak vi arrangerat sedan år

44

ett är vår födelsedagsgasque.

Den hålls på våren eftersom det var då KF bestämde att vi fick vara en sektion. Annars är vi som andra sektioner – vi har overaller, märken, gasquer och allt sådant. Vi gör mycket tillsammans med CL, bland annat har vi ett gemensamt klubbmästeri som kallas CLubWästeriet!

Hur ser du på framtiden?

– Sektionen kommer växa och bli större. Fler årskurser, fler nämnder och fler aktiviteter. Om jag får tillåta mig att gissa tror jag vi har procentuellt störst antal sektionsaktiva per programstudent. Det finns många som är engagerade och har ett finger med i spelet! Framtiden ser bara bra ut.

Hej, Oscar Hessling – ordförande för Bergssektionen, äldsta sektionen på KTH. Hur är läget?

– Jorå, bara bra.

Hur känns det att vara den yngsta sektionen på KTH? – Det känns väldigt… tryggt.

Det spelar ingen roll vad de unga sektionerna hittar på – man har ju mer historia, så man behöver inte vara så cool hela tiden.

Hur ser traditionerna ut hos er? Vad är bäst?

– Tradition och tradition, men den bästa tror jag är den att sektionen är så väl anknyten till gruvindustrin; Bergsskolan byggdes ju ifrån vad industrin behövde.

Vi har en otroligt bred alum-

niverksamhet med gamla bergsmän som bjuder oss på middagar o dyl. Vi har ju inte varit så traditionella med frack ochmärken – i början blir en del besvikna när de ser att alla andra sektioner håller på, men sedan blir man lite indoktrinerad och tänker att man inte vill ha det där. Men nu har vi ett sektionsplagg – en jackett.

Hur ser du på framtiden?

– Det är en industri i Sverige som inte tappar jättemycket mark – vissa företag är det problem för, men på det stora hela är det tryggt. Så det kommer finnas jobb för bergsingenjörer – och så länge det det är så kommer sektionen att finnas.

OSQLEDAREN #2

OL_1213_nr3_Axels_Mall.indd 44

2013-01-22 07:12

WHAT’S IN A NAME?

H

ar du någonsin lekt med tanken om att byta namn och funderat på vilka implikationer det skulle ha?

Namn präglar ju vardagen och utan dem skulle inte vår värld fungera. De definiera på sätt och vis mänskligheten och finns väl som konsekvens av att människan behärskar språk. Oavsett om man tittar på kulturen i Japan, på Grönland eller bland pygméstammar i Kongo finner man konsekvent att namn förekommer.

Men varför är namn så viktiga? Det kanske är en banal fråga, men det är nog sällan man funderar på den. Tittar man genom de fyrkantiga ingenjörsglasögonen, kan vi enkelt svara att namn är verktyg som förenklar vår kommunikation.

Men breddar vi blicken lite ser vi ju också att människor utvecklar en starkare och mer personlig relation när det har namn på något, oavsett om det handlar om en person, ett djur eller en snuttefilt.

Relationer påbörjas ofta med et namnutbyte. Hur påverkas då en relation om någon bestämmer sig för att byta namn? Vad spelar det egentligen för roll om jag heter Denise eller Shirley – mitt namn är ju knappast det som avgör mitt beteende och definierar min personlighet. Trots det är ändå namnbyte en ganska drastisk förändring som man inte slänger sig med hur som helst. Det handlar om de associationer man har till ett namn och alla relationer som vilar på grunden som läggs när man skakar hand med sin näste och säger ”Denise”.

I Romeo och Julia undrar Julia förtvivlat när hon inte kan få sin Romeo ”What’s in a name? That which we call a rose / By any other name would smell

as sweet.” Visst stämmer det att oavsett vad jag heter kommer jag alltid ha samma grundvärderingar och personliga drag, men det finns ju en hel historia kopplad till mitt namn och som lett till att jag blivit som jag är.

A

tt välja att byta namn handlar väl ofta om att man vill sudda ut sin historia, börja om på nytt och måla upp en ny bild - kanske för att man genomgått ett könsbyte, bestämt sig för att lämna ett förflutet för gott eller för att satsa på ett liv som världsartist.

Hur blir det då med en organisations namn? Vad har man för förbindelse till det? Oftast är den ju inte lika personlig och vid ett eventuellt namnbyte reagerar nog det flesta i stil med ”Va? Ska de byta namn? De har ju alltid hetat Televerket!”.* Framförallt innebär det ju konsekvenser för organisationens varumärke, på gott och ont.

Vad skulle hända om THS bytte namn? THS är 111 år gammal och det ligger en lång historia bakom vårt namn.

Vi heter ju rätt och slätt Tekniska Högskolans studentkår just för att vi var den första studentkåren vid den första tekniska högskolan i Sverige. Problemet är bara att det som en gång hette Tekniska Högskolan har numera ”Kungliga” som del av sitt namn och kallas i folkmun oftast för KTH. Det leder till vissa svårigheter när man vill att THS enkelt ska kopplas till KTH – ni förstår problemet.

Vad skulle THS förlora på ett namnbyte? Vad skulle vi vinna? Och framförallt: vad skulle vi heta? Kanske Kungliga Tekniska Högskolans Studentkår?

Kungliga THS? Eller varför inte helt

enkelt KTH:s Studentkår? Tja, jag vet inte och det är heller inte mitt beslut, men det är absolut värt för oss alla att fundera på.

O

avsett vad vi skulle kunna tänka oss heta, är det viktigt att förstå att i slutänden stämmer nog Shakespears replik in på THS lika väl som den gör på Romeo - även om vi får för oss att byta namn, skulle våra kärnvärden och verksamhet stå sig lik och vi skulle förbli våra medlemmar trogna.

* numera heter de TeliaSonera

DENISE FUGLESANG ORDFÖRANDE THS 2012/2013 ordf@ths.kth.se

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

Här står Martin och ställer om det svenska energisystemet.

HEJ. VI ÄR TJUREN PROJEKTPARTNER. Vi kommer vara på Lavadagen med en liten utställning som vi hoppas kommer vara bäst på plats. För det är så vi vill jobba. Vi vill vara bäst. Om du också vill vara bäst och är intresserad av att jobba med VVS-projektering så får du gärna komma och hälsa på oss (om du redan är lite bättre än bäst och vill bli projektledare, för all del – kom förbi, men vi är mest ute efter förstärkning på VVS-sidan).

Vi anställer rätt sällan folk utan branscherfarenhet. Men under Lavadagen kommer vi hålla en enkel kreativitetstävling där första pris är en middag med Niklas (VD/projektledare/Ozzy-imitatör) och/ Varje år investerar vi på E.ON 1 miljard kronor eller med Bengt-Erik (delägare/chef över VVS-delen/trollkarl) därcirka du antingen kan få lite grym i nya svenska vindkraftverk. gör varför vi för attanställa ökadig andelen karriärrådgivning, alternativt passa påDet att berätta vi ska eller varför förnybar du ska få göra energi i energisystemet exjobb hos oss. – och på så sätt ge hushåll och företag tillgång till långsiktigt hållbar

elförsörjning. Det är också därför våra projektledare tillbringar så mycket

Tävlingsreglerna är enkla: samla ihop så många reklamprodukter du vill från de andra företagen som tid ute i naturen. är på plats och skapa något med dem. Lämna in din (eller er, max två pers får jobba tillsammans) kreation hos oss eller maila ett foto till palaggskalv@tjuren.nu. Tävlingen stänger en vecka efter sista Villdedu Lavadagen. Den eller somhjälpa är bäst påMartin att slå ossoch medhans häpnad kollegor att hitta Sveriges platser?

Läsvi får mer omkommer att jobba vinner. Tröstpris till alla som deltar. Om tid över vi kanske hos oss på eon.se/jobb. lägga ut mer information på vår blogg, www.tjuren.nu/blogg, så läs gärna där.

Vi hörs. XOXO

Your energy shapes the future.

blåsigaste