Ingengör för 200 år sedan?

INGENJÖR FÖR 200 ÅR SEDAN?

TEXT CELESTE HOLM ILLUSTRATION JOFRID SANDGREN ØSTENSTAD

Ingenjörers kompetens har sedan yrket började existera varit efterfrågade på arbetsmarknaden. Som nyexaminerad ingenjör kan man idag jobba inom alla tänkbara branscher och på olika nivåer inom företag: man är nästan bortskämd med val i jämförelse med andra yrken. Men ingenjörsyrket har inte alltid haft den mångsidighet det har idag utan har utvecklats i takt med att världen har förändrats och blivit något helt annorlunda från det vi kallade ingenjör för 100 år sedan.

Titeln civilingenjör började användas

först år 1844 för de ingenjörer som ingick i den halvmilitära organisationen Väg- och vattenbyggnadskåren, men som fick en civil utbildning och hade civila funktioner, till skillnad från de andra ingenjörerna som var militärer. Under samma period grundades Teknologiska Institutet, som senare blev Kungliga Tekniska Högskolan, och Chalmers slöjdskola, nu Chalmers Tekniska Högskola, och snart började båda skolorna erbjuda mer eller mindre ingenjörsmässiga utbildningar (civilingenjör som examenstitel kom senare).

Så vad var egentligen så annorlunda med ingenjörer på 1800-talet, om de flesta ändå fick sin utbildning på KTH? Vissa beskrivningar från senare tider pekar på en ingenjör som någon som skapar och driver motorer, vilket stämmer överens med en av de vanligaste uppfattningarna om en 1800-tals-ingenjör. I Webster’s New World Dictionary of the American Language, 1953, ges beskrivningen: Engineer = ”the operator of an engine, especially, the driver of a railroad locomotive”.

I andra texter menar man snarare att 1800-talets ingenjör sågs som en innovatör och uppfinnare. Exempelvis Jules Verne skriver i science-fiction-boken Från jorden till månen (utgiven 1870) om hur innovativa ingenjörer möjliggör en resa i rymden, något som man bara kunde drömma om då. Men om någon kunde göra det, så var det ingenjörerna, enligt Verne. I stort sett alla stora, viktiga uppfinningar under denna period gjordes av ingenjörer. Några svenska exempel är skiftnyckeln och dynamit.

Även det som ingick i utbildningen på högskolan var praktiskt inriktat och “hands on”. På slöjdskolan fick eleverna själva framställa mekaniska modeller i metall. Samtidigt var utbildningarna relativt teoretiska och det lades särskilt stort fokus vid att en ingenjör skulle ha den kompetens som krävdes för att genomföra den storskaliga utbyggnaden av järnvägar, telegrafer, kanaler, gasverk och vatten- och avloppssystem som skedde under den tiden.

Idag har istället ingenjörsutbildningen en mycket mer teoretisk karaktär. Det är en förändring som har skett delvis som en följd av en ökad efterfrågan av kompetens inom mer vetenskapsbaserade områden som elektroteknik och kemiska processer. Dessutom har olika intresseföreningar för ingenjörer, till exempel Svenska Teknologföreningen (idag Sveriges ingenjörer), jobbat för att höja ingenjörers status, något som bland annat har resulterat i en mer universitetslik utbildning.

Utöver att vara mer teoretiskt inriktade arbetar dagens ingenjörer i många fler, vitt spridda branscher än vad man gjorde förut. “Blir man ingenjör kan man jobba med ungefär vad som helst” har vi alla fått höra någon gång. Scrollar man igenom jobbannonser för ingenjörer dyker allt möjligt upp: chef, produktutvecklare, projektledare, konsult. Samtidigt jobbar man inte alls lika nära tekniken som ingenjörer gjorde på 1800-talet eller som man tänker sig att en engineer skulle göra. Som följd av detta spiller kraven på jobbsökande ingenjörer över till många andra områden än bara det man har pluggat: social kompetens och språkkunnighet är alltid meriterande om inte ett krav. Men det kan också sträcka sig längre än så. Många företag vill ha ingenjörer som är säljkunniga och serviceinriktade.

Att ingenjörsyrket inte är helt bundet till bara teknik, matematik och vetenskap, tillsammans med den breda mängden av karriärmöjligheter är säkert bland det främsta som lockar många fler personer till ingenjörsstudier nu än på 1800-talet. Från att ha varit ca. 2000 ingenjörer i Sverige i slutet av 1800-talet har det idag vuxit till 185 000.

Ökningen beror förstås på mycket mer än bara ett ökat intresse för yrket till följd av de stora förändringarna det genomgått. Men om ingenjörsyrket idag hade bestått av att bygga motorer, göra modeller i metall på “slöjdskolan” och uppfinna helt nya tekniska lösningar, hade du fortfarande velat vara ingenjör?