Behövs Osqledaren?

TEXT NILS MERKEL FOTO PAUL JACQUEMARD

Osqledaren är THS studenttidning som funnits sedan 1959. I decennier har vi haft en egen tidning som handlar om vår skola, studentliv och i förlängningen om oss själva, vi studenter. Tidningen når cirka 10 000 läsare fyra gånger per år och har till uppgift att bevaka hur vår kår och skola fungerar. Men även om tidningen funnits länge kan vi ställa oss frågan: behövs verkligen OL? fungerar verksamheten som den ska och behöver tidningen genomgå några förändringar?

I Sverige brukar massmedier omnämnas som den tredje statsmakten, vilket det ofta finns fog för. De senaste åren har flera tidningar uppdagat flera skandal- och korruptionsärenden. Illustrativa exempel utgörs av Nya karolinska, IT-skandalen i Transportstyrelsen och Macchiarini-skandalen på KI. Listan kan göras lång och visar tydligt behovet av oberoende medier i Sverige. KTH är precis som Transportstyrelsen och KI en statlig myndighet och det kan finnas liknande strukturella problem och direkta oegentligheter.

Saker som att studenter blir orättvist behandlade av skolan eller att KTH misslyckas med att leverera undervisning till en acceptabel nivå har nog de flesta studenter upplevt. Den organisation som ska företräda oss och arbeta mot dessa problem är THS. Studentkåren är som vårt fackförbund och tillsammans med skolan bidrar de till att vår studietid blir så bra som möjligt och att skolan ständigt förbättras. Kårens budget utgörs utav medlemsavgifter från studenter med en begränsad ekonomi. De resurser som spenderas på olika projekt inom THS måste därför användas varsamt med respekt samt med frågan ”vad är syftet med detta och behövs det? ” i åtanke. Man måste tillämpa en försiktighetsprincip.

Eftersom kårens främsta uppgift handlar om utbildningsfrågorna, förblir det övriga någon form av en sidoverksamhet. Detta är något de själva slår fast vid på sin hemsida med texten ”THS har 3 lika viktiga huvuduppgifter” där en av dem är ”Att värna och bidra till att utveckla kvaliteten på KTH:s utbildningar.” Därför är det väldigt allvarligt när THS inte lyckats tillsätta en av posterna som Chef för utbildningsinflytande i sin kårledning. Man har alltså misslyckats med att tillsätta en av de faktiska personerna i verksamheten som ska ”värna och bidra till att utveckla kvaliteten på KTH:s utbildningar”. Detta resulterar i att THS inte fullt ut kan fungera på ett trovärdigt sätt eftersom de inte kan utföra en av sina huvuduppgifter. Det finns alltså brister inom vår egen studentkår. Men vilken student på KTH har egentligen tid att granska protokoll och se till att dem pengar som spenderas inom THS används på rätt sätt? De flesta studenter har nämligen fullt upp med tentaplugg. Om jag ska vara ärlig är protokollgranskning knappast lika roligt som en pubrunda. Därför behövs OL, en tidning med engagerade studenter som har tid till att granska, ställa kritiska frågor och dokumentera. I någon mån har tidningen, fast i mindre storlek, samma uppgifter som de

tidningar som ställde maktmissbrukare mot väggen. En studentkår som inte förstod betydelsen av en granskande studenttidning var Chalmers studentkår. I december 2014 beslutade deras studentkårs fullmäktige att tidningen inte längre skulle vara granskande. Kort därefter slutade chefredaktören och sedan dess har tidningen inte riktigt lyft. Om OL ska behålla sin relevans så behöver tidningen arbeta aktivt med att granska och stå fast vid att vara KTH:s studenters tidning och värna deras intressen, att göra något annat skulle vara slätstruket och inte lika värdefullt för skolan. OL behövs alltså, men det betyder inte att det inte finns utrymme för förändring eller att tidningen borde arbeta på samma sätt varje år. Tidningen precis som kåren lider av problem med rekrytering. I år lyckades man inte att tillsätta en chefredaktör för tidningen som skulle jobba på heltid med verksamhet. Likväl fortsätter tidningen med sin utgivning, och man lyckades få till en nödlösning där de tidigare chefredaktörerna Simon Sundin och Robin Kammerlander delar på arbetet. Men nödlösningen belyser fortfarande ett tydligt problem. Man har inte lyckats skapa tillräckligt engagemang för tidningen för att någon annan skulle vilja arbeta som chefredaktör.

Dessutom är dagens redaktion fylld med många internationella studenter. Det är självklart fantastiskt och ökar perspektiven i redaktionen, men studenterna lämnar skolan ofta efter bara en termin eller ett år vilket bidrar till en bristande kontinuitet. Antalet möjliga chefredaktörer eller projektledare försvinner från tidningen. Resultatet blir att tidningen tappar erfarenhet och att kvalitén kan svikta på sikt. OL:s relevans måste också utvecklas för att KTH:s studenter ska fortsätta vilja läsa tidningen. Av de aktiva i OL idag som inte är internationella studenter kommer majoriteten från medieteknikprogrammet. Internt skämtar man ibland om att OL är medietekniks tidningsförening. Så ska det verkligen inte vara. Den ensidiga representationen kommer påverka tidningens perspektiv och intressen, i förlängningen blir tidningen mindre relevant och intressant för hela skolans studenter.

Jag anser att tidningen ska representera alla studenter på KTH. Om dessa problem skulle växa skulle OL bli mindre, sämre och i slutändan skulle OL bli ett onödigt dyrt projekt för THS även om behovet för tidningen skulle finnas. Men där är vi inte idag, möjligheten till förändring finns, en digital satsning skulle också kunna höja engagemanget för tidningen. Skolåret har precis börjat och jag tror verkligen att det fortfarande kan bli ett riktigt bra år där OL spöar skiten ur maktmissbruk.

Krisförebyggande på KTH

TEXT CELESTE HOLM ILLUSTRATION VENDELA HAMBERG

Hur du undviker krissituationer i dina studier: en snabbguide

SKAPA DELMÅL

Ibland känner man sig så översvämmad med plugg och deadlines att man blir helt paralyserad och inte vet vad man ska börja med. Den lättaste utvägen blir då att inte göra någonting alls, vilket till slut bara resulterar i ännu mer stress. Därför är det viktigt att bryta ner sakerna man behöver göra till mindre delmål och att alltid leva i ”dagtäta rum”: man ska bara lägga fokus på det som är rimligt att göra klart just idag och lägga resten på hyllan.

TA PAUSER

En trött teknolog är en ineffektiv teknolog. Tänk på att din kropp faktiskt inte är gjord för att plugga allt för långa pass. Ta därför pauser i pluggandet, sträck på dig, gör något helt annat i en stund. Detta är INTE ekvivalent med att varva olika ämnen när du pluggar (vilket är bra på andra sätt). Du måste ta en paus från pluggandet i sig och låta din hjärna vila.

PLUGGA INTE HÅRT – PLUGGA SMART

Detta kanske låter lite väl uppenbart, men det är ett viktigt tips. Fokusera på att lägga tid och energi på att effektivisera ditt sätt att plugga, istället för att bara lägga tid på att plugga. Om du känner att du har pluggat länge men inte lärt dig särskilt mycket måste du kanske ändra din studieteknik. Du kommer att känna dig mycket mindre stressad när du vet att du pluggar effektivt.

MOTIVERA DIG SJÄLV

Ofta när man känner att plugget är tungt och är så omotiverad att man överväger att hoppa av har man tappat perspektiv. Kom ihåg varför du har valt utbildningen! Du vill ju jobba med något du brinner för. Ta ett steg bakåt och försök se hela bilden: det du gör just nu är bara ett delmål i resan du gör för att utbilda dig till det du vill jobba med.

DIN UTBILDNING ÄR EN RESA

Som precis nämnt bör du se din utbildning som en resa, en personlig utveckling. Det är därför helt normalt, ibland nästan nödvändigt, att saker inte blir bra på första försöket! Man växer, lär sig och provar på nytt tills det funkar. Detta kanske också låter uppenbart, men du är på KTH för att lära dig och förväntas inte kunna allt direkt. Någon omtenta hit och dit är ingen stor grej! Var stolt över din insats, oavsett resultat.