OL 13/14 #1

OSQLEDAREN #1 2013/2014

#1 2013/2014

OBAMABESÖKET FRÅN INSIDAN Osqledaren fick vara med när Obama kom till KTH. Hur gick det till? Vilken sektionslokal belägrades av secret service? Följ med bakom avspärrningarna!

sid 12–16

DESSUTOM: E-SPORT PÅ COSMONOVA VÄGVAL FÖR OSQULDA HON BYTTE KTH MOT MIT MARS ONE THOMAS BOR I SKOGEN ALLA SÄLJER KONTOR OL SMAKAR ÖL SM I STEN SAX PÅSE

Mexico City har 21 miljoner invånare. Vatten­ utmaningarna är lika enorma som staden.

Det totala behovet ligger på 81,9 m³/sek.

Behovet

av rent vatten kommer

hålla oss

sysselsatta i

många generationer till.

Vi är världsledande inom vattenteknologi och applikationsteknik.

Det betyder att vi gör pumpar och system för att transportera och rena vatten. Bland våra varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, som efter 110 år fortfarande har sin tillverkning i Småland.

Läs mer på xyleminc.com/jobbahososs

Hos oss kan du jobba inom teknikutveckling, ekonomi, IT, marknadsföring och produktion. Du kan också vidareutveckla dig genom utbildningar och att testa nya tjänster. Vi har dessutom utnämnts till den mest föräldravänliga och jämställda arbetsplatsen.

Vi vill att våra medarbetare ska ha ett bra liv även utanför jobbet.

//LEDARE

VILKA PROBLEM SKA DU SKAPA IDAG? «Vad gör en civilingenjör?» Ännu en föreläsningsslide med den tröttaste frågan på KTH. Ännu en gång skulle en föreläsare definiera ingenjörsrollen.

– En ingenjör använder kunskap från sin ut­ bildning för att lösa problem.

– Vad tror hon alla andra gör med sin utbild­ ning?, viskade min vän cyniskt.

När vi senare berättade det för en gemen­ sam vän, en inbiten humanist med allergi för teknologer, gjorde vi oss lustiga över föreläsa­ rens triviala uttalande. Men vår vän var snabb till motreplik och skrattet fastnade i halsen.

– Själv använder jag den kunskap jag får på min utbildning för att skapa problem, sade han med ett leende och fortsatte skämtsamt.

– Men ni kanske inte räknar min utbildning som en utbildning?

Där slog han huvudet på spiken gällande någonting jag saknar hos oss teknologer. Vi är problemlösare av rang men inte särskilt bra på att definiera frågeställningarna. Vi faller lätt för att försöka göra det bästa av situationen och glömmer bort att den rådande ordningen bara är en av många möjliga.

ha stort symboliskt värde. På Sweco hittar vi Pernilla som bytte KTH mot MIT för en mer tvärvetenskaplig inriktning. Vi träffar en pro­ grammerare i skogen och en finansman som blev munk. Som avslut frågar sig THS ord­ förande Anna Johansson – om vi skulle rita om THS släktträd från grunden, hur skulle det se ut? Alla tar de steget in i det okända och alla ställer de frågor som belyser problem vi inte visste att vi hade. Men alla tror också på att det finns en annan ordning som är ­bä­t­t­­­­­r­­e än den som varit.

När vi använder fantasin för att lägga nya vägar dit hjärtat leder oss kan vi upptäcka nya spännande frågeställningar. Det borde KTH ta till vara på. Idag råder istället poängbe­ gränsningar och formstöpta utbildnings­ program. Så ta dig en funderare. Varför fungerar KTH och THS som de gör idag? Hur skulle det kunna vara istället? Fråga dig inte bara vilka problem du kan lösa imorgon, utan vilka problem du kan skapa idag.

Chefredaktör och ansvarig utgivare Hugi Ásgeirsson Grafisk form och layout Hugi Ásgeirsson, Sara Edin, Nadan Gergeo och Axel Hammarbäck Tryck Sörmlands Grafiska Papper Inlaga, 90g Arctic matt Omslag, 250g Arctic matt Annons Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter, eller se osqledaren.se/annonsera Kontakt @osqledaren 08/070 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se /osqledaren Vi finns på Facebook @osqledaren @osqledaren Twitter och Instagram /osqledarenredaktionen Kontakta [förnamn.efternamn]@osqledaren.se @osqledaren Postadress Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm Om Osqledaren Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år med en upplaga på ca. 17 000 exemplar.

Mellan pappersutgåvorna fortsätter vi rapportera om stort och smått på osqledaren.se.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.

Omslag Hugi Ásgeirsson

I det här numret av Osqledaren berättar vi varför Osqulda står inför ett vägval som kan

Bidrag Vill du bidra till tidningen?

Maila osqledaren@ths.kth.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

Hugi Ásgeirsson Chefredaktör 13/14

OSQLEDARENS REDAKTION Från vänster: Första raden: Emma Bjerkefeldt, Martin Barksten, Nadan Gergeo, Sara Edin, Sa­ rah Freilich, Alexander Arozin, Alexander Granskog, Axel Hammarbäck, Caroline Arkenson, Christopher Lindström, David Nylander Andra raden: Elham Kalhori, Elina Gob­ ena, Elisabeth Ingvar, Erik Lindström, Erica Edfledt, Gabriella Sanchez Karls­ son, Karl Bolmgren, Kasper Karlgren, Kyriaki Sarampasina Tredje raden: Lisa Good, Marcus Frisell, Matilda Kaba Liljeberg, Matilda Schaffer, Niclas Ericsson, Olof Lindman, Philip Wessman, Shayan Effati, Stephen Kirk

Här kryper Sara och förbättrar samhällets resursutnyttjande.

I våra kraftvärmeverk omvandlar vi avfall, biobränsle och andra energikällor till el och fjärrvärme. Och bidrar på så sätt till att samhällets resurser utnyttjas till effektiv och hållbar energi i svenska hushåll och företag. Det kan vi tacka våra driftteknikers erfarenhet och skarpa sinnen för.

Vill du hjälpa Sara och hennes kollegor att lyssna på våra kraftverk?

Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.

Your energy shapes the future.

INNEHÅLL OL#1 INNEHÅLL OL#4 FRAMTIDENS AAA FÄRDMEDEL

44.

E-SPORT PÅ COSMONOVA AAA AAADatorspelande på elitnivå med höga pris­ summor och tittare från hela världen är på snabb frammarsch. Den 5:e oktober visades matcher i spelet Star Craft II på Cosmonova. Vi var på plats för att träffa tangentbordens atleter.

40.

AA. AA.

21.

NASA A jobbar Apå en warp-drive och med systemet Hyperloop reser man StockholmKöpenhamn på 40 minuter.

A

OSQULDA

AAA

27.

AAA AAA

SM I STEN SAX PÅSE

AAA SM i sten sax påse utspelade sig den 12 oktober och AAA vi var där för att äntligen få svar på frågan om hur många gånger det är man ska hytta i luften. Ja, och för att se vem som vann då.

KRÖNIKA: AAA

ALLA SÄLJER KONTOR - MEN VEM KÖPER?

61.

18.

«Vi har ett bollhav, en AAA läskmaskin med gratis läsk och träningsan­ läggning på kontoret.

Dessutom åker vi på företagsresor varje år till helt sjuka ställen, förra året var vi i Dubai.» Martin Barksten skriver om hur företagen säljer kontor och varför vi inte borde vara intresserade.

AAAhar den kvinnliga Varför teknologstudenten blivit tilldelat ett sexuellt laddat namn? Eller rättare sagt, ett rent och dygdigt namn som antyder hennes avhållsam­ het från sexuella praktiker.

Lisa Good synar h ­ istorien bakom Osqulda.

AAA PERNILLA BYTTE

KTH MOT MIT AAA

Pernilla Thessén är idag VD-trainee på teknikkon­ sultföretaget Sweco. Vi prata­ de om alternativa vägar, MIT och hennes jobb.

48.

AAA ALUMNIKRÖNIKA: AAA

HÖR GÄRNA AV DIG Hör gärna av dig, menar KTH alumnen Fredrik Samanta. Oavsett om man söker sommarjobb, jobb eller vill förstå hur ett visst företag rekryterar så tror han att KTH-alumner går att utnyttja mer.

58.

AAA MARS ONE

36.

In – delA A i det okända A III. Ett företag vill skicka människor till Mars re­ dan 2022 – enkel resa.

Vi pratar med Magnus som anmält intresse.

ARTIKELSERIE:

IN I DET OKÄNDA

AAA

AAA

I en artikelserie om att ta steget in i det okända berättar vi om olika sätt att vända blad och bryta upp. Vi träf­ far tre människor som alla har en relation till det okända. Den förste är mitt i det, den andre har återvänt och den tredje vill dit. I del I träff­ ar vi Thomas Backlund, pro­ grammeraren som lämnade in nycklarna till lägenheten i stan och flyttade ut till skogen.

12.

53.

FRÅN «EN ÖL TACK»

TILL FINSMAKARE Allt fler får upp ögonen för öl som konstform. Osqledarens Sara Edin har vänner som brygger öl hemma, som blir förvirrade då någon ber om “en stor stark” och som plockar flaskor från systembolagets övre hyllor istället för från lådorna som står på golvet. Hennes egen ölexpertis har det varit sämre med, men det reder hon bot på för OL:s räkning.

På Stockholms öl & whiskeymässa får hon en ”crash course” i ölkultur.

AAA

NATTHIKO AAA

BAKOM AAA AVSPÄRRNINGARNA

AAA Barack Obama kom till Sverige och KTH den 4 september. Hur såg det ut bakom avspärrningar­ na? OL var där.

32.

In i det okända - del II. Vi träffar vi Björn Natt­ hiko Lindeblad som sa upp sig från finans­jobbet och blev buddhistmunk. Efter 17 år kom han tillbaka.

1 OL PÅ CAMPUS 2 WHAT’S UP? Håll koll på vad som händer på KTH! Anordnar ni evene­ mang man inte bara får missa? Då borde det såklart stå med i O ­ sqledarens kalender! Maila osqledaren@ths.kth.se.

Osqledaren reserverar sig för eventuella fel i kalendern.

NOV T

7

F

8

L

9

S

10

M

11

NÄRINGSLIV/MÄSSA

T

12

VIKTIGT OM THS/KTH

O

13

ÖVRIGT

T

14

F

15

L

16

S

17

M

18

T

19

O

20

T

21

F

22

L

23

S

24

FÄRGKODNING FEST SPEX/TEATER

PUBBAR PÅ CAMPUS TISDAG

Kistan, IN

Konsulatet, F

Gråttan, CL+W ONSDAG

META, Data MiT, Tolvan

TORSDAG

FREDAG

Hardox, Bergs

[3]

META, Media [1]

Idyllien, I

oaSen, S

Kistan, IN

Mequa, IsT

[2]

M

25

T–Centralen, Flyg Smörjis, M

T

26

Björns, IsH

Draget, K

Mequa, IsT

Bar Nymble

O

27

T

28

F

29

L

30

Kistan, IN 1) Veckopubar på torsdagar, förutom efter löning då det är fredagspub.

2) Varannan vecka torsdag/fredag.

3) Vecka 42, 46, 48 och 51

14 – KÅRFULLMÄKTIGEMÖTE

14 – ARMADA STÖR EN INGENJÖR Häng kvar efter plugget och titta på Armadas nya talkshow Armada stör en ingenjör. Den dryga timmes långa showen kommer att ledas av komik­ ern David Druid. Här får olika företagsrepresentan­ ter möjligheten att berätta om hur det är att jobba på just deras företag. Puben kommer vara öppen.

18 ARMADA GOLD Mässan möjliggör flera givande möten mel­ lan KTH–alumner och Sveriges främsta företag.

Eventet sker på Restaurang Q. 19–20 – ARMADA På årets Armada har du chans att träffa 150 företag och skaffa dig värdefulla kontakter.

Armada­­banketten äger rum 19 november på Glo­ ben, Annexet. [http://www.armada.nu/]

22–24 – KREXET En sista chans att se Moderna Tider – eller mänsk­liga huvudrättigheter [http://www.krexet.se/]

27 – EN SVENSK KLASSIKER I en tävling ordnad av Sandvik genomför 16 studenter från fyra svenska universitet idrotts bragder. Den 27 november står Sandberg utanför Nymble och berättar mer. [http://www.sandvik.com/en/en-svensk-klassiker/]

30 – KLUBB NYMBLE

DEC

JAN

S

1

O

1

M

2

T

2

T

3

F

3

O

4

L

4

T

5

S

5

F

6

M

6

L

7

S

8

M

9

T

10

3 – BAR–OMBYGGNATION I början på december påbörjas en ombyggnation av puben i Nymble som pågår till 18 januari.

Under tiden kan det väsnas en del. Bar Nymble kommer att hålla till på Hyllan under tiden.

4 – KARRIÄRDAG MED THS NÄRINGSLIV OCH SVERIGES INGENJÖRER

T

7

Mer information kommer, men klart är att det eventet äger rum i Gröten på Nymble mellan 09:00 och 16:00.

O

8

T

9

6 – JUBILEUM MIT

F

10

L

11

S

12

M

13

T

14

MiT–sektionen fyller fem år och firar med jubileum!

O

11

T

12

F

13

L

14

S

15

O

15

M

16

T

16

T

17

F

17

O

18

L

18

18 – TENTAPUB

T

19

S

19

F

20

M

20

Eftersom tentorna nu ligger efter jul har också tentapuben flyttats till 18 januari. Då invigs också den nybyggda baren i puben på Nymble!

L

21

T

21

S

22

O

22

M

23

T

23

T

24

F

24

O

25

L

25

T

26

S

26

F

27

M

27

L

28

T

28

S

29

O

29

M

30

T

30

T

31

F

31

6 – DROP-IN FÖR STUDIEVÄGLEDNING Vid drop-in studievägledning ges möjlighet att dis­ kutera ditt val av utbildning och vägen dit! Snabb­ coachande samtal som vanligtvis varar mellan 20 min till 40 min. KTH:s Bibliotek mellan 12.00 och 15.00.

23 – OL #2 KOMMER UT

30 – KLUBB NYMBLE

//THS UTBILDNING

TENTOR FÖRE JUL UPP TILL KURSANSVARIGA Enligt den nya läsårsindelningen hamnar många tentor i år efter jul. Så har det tidi­ gare inte varit på KTH och den nya indelnin­ gen har väckt stor upprördhet bland många studenter. Även om THS har lyckats påverka den nya läsårsindelningen positivt i många avseenden står den förändringen fast.

Emilia Wallin och Pontus Gard, THS chefer för utbildningspåverkan, förklarar varför.

Samtidigt pekar de på ett kryphål i den nya läsårsindelningen som tillåter kursansvariga att fortsätta lägga tentor före jul.

regeringen röstar igenom en lagändring.

N

Det CSN tittar på är dels att du tar dina poäng och dels att du studerar 20 veckor. För att beviljas studiemedel från CSN måste du efter ditt första år ha klarat minst 62,5 % av dina poäng du fått studiemedel för och från och med år två måste du klarat minst 75 %. Du måste också vara antagen till studier som omfattar 20 veckor per termin för att bli beviljad fullt studiemedel.

är CSN för tre år sedan upptäckte att de tekniska lärosätenas studenter enbart studerade 17 av de 20 veck­ orna på höstterminen som de erhållit studiemedel för fick det katastrofala konsekvenser. Studenter hotades med återbetalningskrav på tusentals kronor, trots att de följt den studieplan KTH hade satt upp.

CSN betalar ut studiemedel för antalet veckor man studerar och heltid mot­svarar 1,5 högskolepoäng per vecka.

Man får inte mer studiestöd för att man läser t.ex. 2 poäng per vecka, alltså kan du inte få mer studiestöd för att du stud­ erar på mer än helfart. En termin på 30 poäng ska alltså innefatta 20 veckors studier. Läser man de 30 poängen på 15 veckor får man studiemedel för 15 veckor och inte 20 veckor. Dessa regler är inte heller något som CSN bestämmer över utan det handlar om lagstiftning och enda sättet att ändra dessa är om

Eftersom KTH avslutade mer­ parten av sina kurser genom en ex­ amination i vecka 17 så blev man inte berättigad studiemedel för de sista 3 veckorna. Därför har KTH från och med i år lagt tentor för läsperiod 2 efter jul.

Detta gör att alla studenter kommer nå upp till 20 veckors studier både på höst­ terminen och vårterminen.

Det sista momentet som måste fin­ nas i vecka 20 måste inte vara en tenta eller redovisning. Det kan vara en re­ flekterade rapport om vilka kunskaper kursen gett och hur kursen uppfattats.

CSN bedömer alltså inte vad kursen inne­håller eller hur den är disponerad, utan ser enbart till hur många veckor man studerar och när det sista examin­ erande momentet ligger. Detta innebär i teorin att vi kan ha våra tentor innan jul så länge minst ett moment ligger efter jul. Vad det momentet skulle innehåller bestämmer då kursansvarig.

Det finns en annan väg att gå för att få tentor innan jul, men den skulle vara väldigt svår att genomföra. Det är enligt rådande lagstiftning tillåtet att ha «sk­ eva terminer» där höstterminen endast skulle omfatta 16 veckor och 24 hp. Det som skulle krävas för fullt studiemedel skulle då vara att vårterminen omfattar 24 veckor och 36 hp. Detta är antagligen inte ett alternativ på grund av att det skulle bli svårare att lägga upp studie­ planer då förhållandet skulle ändras lite från år till år i och med att jul inte är en fast veckodag. Dessutom skulle vi då sluta vårterminen i juli och det skulle bli ännu svårare för de som vill ha praktik eller andra jobb under sommaren.

PONTUS GARD OCH EMILIA WALLIN

THS UTBILDNING VÄRNAR OM STUDIEMILJÖN, UTBILDNINGARNAS INNEHÅLL OCH UTFORMNING. SPINDLAR­ NA I NÄTET ÄR CHEFERNA FÖR UTBILDNINGSINFLYTANDE. I ÅR HETER DE PONTUS GARD OCH EMILIA WALLIN. DU NÅR DEM PÅ: ­ UTBILDNING@THS.KTH.SE

KLIPP I

VÅR

!

8

OSQLEDAREN 8OSQLEDAREN #1 #5

JAG GICK PÅ KTH, OCH DET ENDA JAG LÄRDE MIG VAR ATT SKRIVA BRA SKYLTAR!

BUDS

På PRV arbetar vi med nya idéer i teknikens framkant – varje dag.

Vi ger ensamrätt till tekniska idéer, varumärken och design.

INTE

RT

SKAP!

Patent- och registreringsverket

www.prv.se

//GRANSKNING

皇 家 工 学 院 10

OSQLEDAREN #1

300-HP BESLUTET UPPFÖLJNING:

REKTORSBESLUT

FÖRSVÅRAR TEXT//HUGI ÁSGEIRSSON

När ett rektorsbeslut förra året fastställde restriktioner för valbara kurser undra­ de många hur det skulle gå med språkkurserna. Caroline Arkenson och Char­ lotta Preger läser båda fjärde året på civilingenjörsprogram på KTH. I vår ska de göra utbytesterminer, Charlotta i Japan och Caroline i Taiwan. De har båda blivit förhindrade att läsa förberedande språkkurser med hänvisning till rektorsbeslutet som började gälla förra året.

– Jag åker ju till ett annorlunda land för att få en upplevelse. Då är språket självklart viktigt. Om det bara gällde att läsa kurser hade jag lika gärna kunnat åka till Köpenhamn istället, förklarar Caroline och fortsätter.

– I juni mailade jag studievägledaren och bad henne registrera mig på en kurs i kinesiska. Då sa hon att det skulle gå bra så länge det inte innebar att jag läste mer än 35 högskolepoäng på höstter­ minen.

Att få det kravet att gå ihop med Car­ olines master visade sig vara svårt. När hon undrade varför det inte gick att läsa kursen utöver de ordinarie kurserna på programmet hänvisade studievägledar­ en till beslut av KTH:s rektor.

S

pråkkurser inför utbytesstudier har tidigare ta­ lats om som ett särskilt skäl då undantag från rektorsbeslutet skulle vara möjliga. Det påpekade Caro­ line i ett mail till studievägledaren och fick då svaret att återkomma i augusti.

I augusti hade Caroline fortfarande inte fått svar från studievägledaren.

Hon skickade ett mail och fick då svaret det inte fanns plats för valbara kurser utanför programmets ramar.

– Då skickade jag ett mail till grundut­ bildningsansvarig. Jag hade läst i rek­ torsbeslutet att de kan bevilja undantag.

Svaret blev inte det Caroline hade hoppats på. För att läsa kursen i ki­ nakunskap krävdes att programansvarig godkände att de valda kurserna i Taiwan gick att räkna in i hennes examen på 300 högskolepoäng. Dessutom skulle hon behöva avbryta en redan påbörjad kurs. Det skulle visserligen gå att läsa språkkurser menade grundutbildning­ sansvarig, men det var villkorat av hur upplägget såg ut i övrigt.

– Hade jag vetat det här i juni när jag hörde av mig till studievägledaren för första gången hade det varit en annan grej, tycker Caroline. Men att gå igenom allt det här nu kändes tungt när kines­ iskakursen redan börjat.

//GRANSKNING

OM VALBARA KURSER

SPRÅKSTUDIER

N

ågon som fick ett klart besked redan innan termin­ en börjat var Charlotta, som går fjärde året på bioteknik.

Hon ville läsa japanska inför studierna i Fukuoka, men fick inte börja på kurs­ en på KTH. Hon har klarat alla kurser hittills och släpar varken labbar eller tentor. Problemet var att hon ville läsa språkkursen men inte räkna med den i sin examen. Det skulle innebära att hon förbrukade hälften av sina 15 valbara högskolepoäng på språkkursen.

– Dels har jag redan läst en valbar kurs och jag vill använda de valbara poäng jag har kvar till kurser inom bioteknikom­ rådet. Dessutom vet jag inte om de har tillräckligt många kurser i Japan som jag kan tillgodoräkna mig som bioteknik­ kurser, så jag vill ha kvar valbara poäng för säkerhets skull, säger Charlotta.

skulle kunna lida av de nya reglerna.

Per-Viktor Bryntesson, THS chef för utbildningsinflytande förra året, berät­ tade att när han lyft frågan med grund­ utbildningsansvariga hade de tyckt det var självklart att bevilja sådana för stu­ denter som ska åka utomlands.

Istället vände sig Charlotta till Stockholms Universitet. Det var den enda skola i Stockholm hon hittade som erbjöd kostnadsfria nybörjarkurser i ja­ panska.

– Nu läser jag 30 poäng japanska på SU den här terminen med obligatorisk när­ varo. Jag tvivlar på att jag klarar det, men SU erbjuder bara den här kursen.

Rektor Peter Gudmundson fick under intervju med Osqledaren förra året frågan om hur han såg på att stu­ denter skulle kunna nekas kurser på olika grunder, beroende på vilken skola de tillhör. Då svarade han att «fungerar något dåligt, då försöker vi alltid göra någonting åt det. Skulle det visa sig att det här får stora konsekvenser, då får vi ta förnyad ställning.»

När Osqledaren förra året utredde vad beslutet skulle innebära hade THS redan varnat för att språkkurserna

“Förra året gjorde THS ett försök att få igenom riktlinjer för hur tillstånden ska utfärdas, men fick då inte gehör för förslaget.”

stånden ska utfärdas, men fick då inte gehör för förslaget. Emilia Wallin är en av THS chefer för utbildningsinflytande.

Hon efterlyser en tydligare process för att ansöka om dispens för att läsa extra­ kurser.

– Det är alldeles för svårt att veta vart man ska vända sig och att möjligheten finns för dispens, tycker Emilia. Dessu­ tom finns det inga riktlinjer för studi­ evägledare och grundutbildningsans­ variga. Det gör att det bli väldigt olika på skolorna och så bör det inte vara. Alla på KTH borde ha samma förutsättningar.

300-HP BESLUTET

Bakgrund – Enligt ett beslut som trädde i kraft förra läsåret behöver studenter på KTH särskilt tillstånd för att få läsa kurser utöver dem som ingår i deras program. I folkmun har beslutet kommit att kallas «300-hp beslutet» även om det även berör program med färre poäng.

Har du påverkats av beslutet eller känner du någon som har gjort det? Ska du utomlands och oroar dig för om det ska vara möjligt utan språkkurser? Berätta om dina erfaren­ heter för Osqledaren. Vi kommer att ta upp frågan igen senare under verksamhetsåret.

Förra året gjorde THS ett försök att få igenom riktlinjer för hur till­

OSQLEDAREN #1

11

//RUBRIK

12

OSQLEDAREN #1

FOTO: HUGI ÁSGEIRSSON

//OBAMABESÖKET

OBAMABESÖKET – BAKOM AVSPÄRRNINGARNA

5

Barack Obama kom till Sverige och KTH den 4 september. Vi fick vara med under besöket och rapporterade live på osqledaren.se. Men hur såg det ut bakom avspärrningarna och hur gick det till när vi fick ackreditering? Och varför hade polisen belägrat en sektionslokal på Osquars backe? Följ med oss bakom avspärrningarna!

5

TEXT & FOTO//HUGI ASGEIRSSON FOTO//KYRIAKI SARAMPASINA FOTO//CAROLINE ARKENSON

N

ågra dagar efter att det blivit officiellt att Obama ska besöka KTH ringer mobiltele­ fonen på OL-kontoret.

– Tyvärr kommer ni inte att få press­ ackreditering på onsdag, det är helt en­ kelt för få platser. Jag beklagar.

Bara några timmar efter att jag skickat in ansökan ringde han upp, mannen från utrikesdepartementets pressrum. Det såg inte ens ut som att KTH:s fotografer skulle få plats, förkla­ rade han.

– Finns det plats på någon annan punkt på programmet, undrade jag.

– Nej, inte för en studenttidning, tyvärr.

Det är helt enkelt för stort tryck på plat­ serna.

Chansen att Osqledaren skulle få vara med när en sittande amerikansk president kom till KTH höll på att gå

upp i rök. Jag ville inte lägga på, till den tålmodige tjänstemannens förtret.

Mitt sista försök blev att påpeka att

“Alla väntar på att få komma in, ingen vet exakt vad som väntar och jag inser att alla är lika dåligt förberedda som jag.”

Obama faktiskt brukar anstränga sig för att träffa studenter. Som det såg ut nu skulle inte en enda student få vara med vid besöket. Var det inte lite olyckligt?

Mannen från utrikesdepartementet höll med, det var tråkigt. Men beslutet hade redan tagits och det fanns inte plats för Osqledaren. Hejdå och tack för att ni ringde!

Vad fanns kvar att göra? Jag började tänka om. Vi kunde ju trots allt bev­ aka från håll och fotografera avspärr­ ningarna. Det skulle vara häftigt, men knappast historiskt. Osqledarens kam­ era riktad mot Obama tillsammans med KTH:s rektor och Sveriges statsminister, vi kunde inte missa chansen.

Jag satte mig framför datorn och påbörjade ett nytt mail. Jag adresserade mailet till vita husets och amerikanska ambassadens pressavdelningar. Efter en formell introduktion följde frågan – med tanke på att Obama besökte KTH för att uppmärksamma svensk forskning, vore det inte bra om studenterna fanns rep­ resenterade? Kanske kunde ett mail från ambassaden få UD att tänka om?

Jag läste mailet igen. Ambassaden och Vita huset hade knappast tid med det här. Det var naivt tänkte jag, men vi hade knappast något att förlora.

OSQLEDAREN #1

13

//OBAMABESÖKET

Precis innan jag skulle skicka iväg det fick jag en impulsiv idé. Jag satte utrikes­ departementets pressrum på kopia.

Ett dygn senare hade jag nästan glömt mina mail. Jag föreställde mig hur de öppnades av en praktiserande sekreterare som i hast arkiverade dem i mappen «Saker vi aldrig kommer ta tag i». I goda vänners lag var en vinbox på god väg att tömmas, som sig bör på en lördagskväll. Min ovana trogen plockade jag fram telefonen och öppnade Face­ book. I en grupp för tidigare redaktörer på Osqledaren fanns ett oläst medde­ lande.

“Jag undrar om det

FOTO: KYRIAKI SARAMPASINA

här är någon förvirrad CIA-agents försök att smälta in i Sverige med ABBA och Björn Borg som enda referenser.”

«Noterade att Osqledaren ska träffa Obama på onsdag. Vet ni nåt mer om programmet?»

Nervöst öppnade jag listan på UD:s hemsida. Där, bland Dagens Nyheter, SVT, TT och Forskning & Framsteg stod klart och tydligt – Osqledaren.

FOTO: HUGI ÁSGEIRSSON

Bara 17 medier hade beviljats att vara med på besöket till KTH och vi var ett av dem.

På onsdagsmorgonen var campus Valhallavägen under belägring. Student­ er och anställda fick navigera genom en labyrint av avspärrningar och omvägar.

Polisstyrkan verkade kraftigt överbe­ mannad, för utanför Nymbles café stod lagens väktare i klungor med kaffe och glasspinnar.

FOTO: CAROLINE ARKENSON

14

OSQLEDAREN #1

Klockan närmar sig två och det börjar bli dags för journalisterna att samlas. Osqledarens fotografer i frack och schmeck som följer mig till sam­

//OBAMABESÖKET

lingsplatsen utmärker från skaran so­ bert klädda journalister som väntar nedanför Osquars backe. För en stund blir teknologerna fokus för de rastlösa fotografernas objektiv. Alla väntar på att få komma in, ingen vet exakt vad som väntar och jag inser att alla är lika dåligt förberedda som jag.

En man i mörk kostym kommer fram och hälsar. Han är från utrikesdeparte­ mentet och visar sig vara den samme som ringde mig med beskedet om att Osqledaren inte skulle få ackreditering.

– Du fick ju lite dubbla besked men det var bra att du stod på dig. Vi tog en dis­ kussion på kontoret och bestämde oss för att utöka platserna, så då fanns det plats för er.

– Kul! Super! Ja, verkligen jätteroligt att få vara här, svarar jag lite tafatt. In­ nan jag hinner fråga någonting om vad som döljer sig bakom avspärrningarna ringer hans telefon och jag blir stående kvar i flocken av ivriga journalister.

S

FOTO: HUGI ÁSGEIRSSON

nart bildas en kö vid de ko­ stymklädda amerikaner som bevakar ingången till Osquars backe. När jag prickats av på listan får jag en pappersbricka att hänga runt halsen. Under en bild på Vita huset står det «White House Press Pool» – en grupp jag tydligen nu tillhör. Känslan av att Osquars backe idag inte är odelat svenskt territorium blir starkare när jag passeras av fem sammanbitna muskulö­ sa herrar som passerar säkerhetskon­ trollen med en familjär nickning till vakterna. På bilderna som redaktionen kablat ut från kontoret under efter­ middagen syns krypskyttar med kikare på taken. Längst ned på pressbrickan står det «Property of U.S. government» och jag undrar om det även gäller brick­ ans bärare när jag väl passerat säkerhet­ skontrollen.

– Först ska ni igenom en liten check­ point till, sedan går vi vidare tillsam­ mans, förklarar presidentens tjänste­ man muntert på engelska och pekar mot dörren till Gråttan – sektionslokal för W- och CL-sektionen.

FOTO: HUGI ÁSGEIRSSON

OSQLEDAREN #1

15

//OBAMABESÖKET

Framför baren står inhyrda väk­ tare som av minerna att döma tar sitt uppdrag på stort allvar. Sektionslokalen som bara några dagar tidigare beboddes av sorglösa teknologer i färgglada over­ aller har utrustats med röntgenmaskin och metalldetektor. Allt detta under bar­ skylten från Nils Oscars bryggeri, med den gemytlige gamle bryggmästaren i vit hatt och maffig mustasch. Jag ber om att få ta en bild på den transformerade lokalen, men får blankt nej av vakterna som istället ber mig tömma fickorna, ta av mig skärpet och ställa mig i ledet till metalldetektorn.

Efter säkerhetskontrollen blir journalistskocken föst mot ett av bibli­ otekets bakdörrar. Vid varje dörr och alkov i korridorerna vi går genom står det stora allvarsamma män i illa sittande kostymer. Den sista vakten vi passerar har en gräll skjorta av åttiotalssnitt och stoltserar med en blond hockeyfrilla.

FOTO: HUGI ÁSGEIRSSON

16

OSQLEDAREN #1

Det ser ut som att han hittat kläderna i ett maskeradförråd och jag undrar om det här är någon förvirrad CIA-agents försök att smälta in i Sverige med ABBA och Björn Borg som enda referenser.

T

ill slut kommer vi in bib­ liotekets ljusgård där inno­ vationerna står prydligt upp­ ställda för den annalkande presidenten. Journalister från alla de stora mediekanalerna ställer upp sin utrustning; kameror, mikrofoner, da­ torer och sändare.

Plötsligt är väntan över och Obama kommer in. Han är uppmärk­ sam på redogörelserna och ställer rel­ evanta frågor. Fredrik Reinfeldt följer honom tyst hack i häl med händerna bakom ryggen och ett nervöst leende som verkar säga «hoppas verkligen att ingenting skiter sig nu». Peter Gud­ mundson är glad i hågen och njuter av

situationen. Efter en knapp halvtimme är besöket som föranlett tre dagars avs­ pärrningar och flera veckors förberedel­ ser över.

Jag går ut genom bibliotekets huvud­ ingång och ställer mig på trapporna vid Osquars Backe. Jag tar mig en sista titt på världen bakom avspärrningarna. ­Imorgon är allt normalt igen. Ingen bra anledning att maila vita huset. Inga krypskyttar på taket. Inga rastlösa polis­ er med kaffekoppar och glasspinnar. Un­ dantagstillståndet är över och vi är till­ baka i Sverige där statsministern hand­ lar piroger ur frysdisken bland vanligt folk (det är faktiskt sant, Reinfeldt är storkonsument av Gorby’s enligt en vän på ICA). Jag passerar avspärrningarna och lämnar Obamaland bakom mig.

Ett «robotansikte» Danica använder i sin forskning.

//KRÖNIKA

TEXT//LISA GOOD ILLUSTRATION//THEA THORHEIM

C

iverth och Civ, Emil och Emilia, Osquar och Osqulda – alla traditionella beteck­ ningar på manliga respektive kvinnliga teknologstudenter, här nämnt vid Uppsala universitet, Chalmers och Kungliga tekniska högskolan. För en inbiten teknologstudent kanske föga häpnadsväckande men för en utom­ stående genusvetare tämligen ögon­ brynshöjande. Varför har den kvinnliga

18

OSQLEDAREN #1

teknologstudenten blivit tilldelat ett sexuellt laddat namn? Eller rättare sagt, ett rent och rentav dygdigt namn som antyder hennes avhållsamhet från sex­ uella praktiker?

Låt oss förflytta oss tillbaka i män-sklighetens (ja, ni läste rätt) ­historieskildring, nä­­r­­m­a­re bestämt 1800-talet, där kvinnorna lyser med

//KRÖNIKA

sin frånvaro. Är de väl nämnda så är det förmodligen för att de är någons fru, älsk­arinna eller – kors i taket – bryter mot den av samhället förväntade nor­ men av vad som är kvinnligt.

D

et pågick under 1800-ta­ let en debatt kring dygdighet och sexualitet, ofta benämnt som sedlighetsdebatten. Deb­ attörerna utgjordes av sexualliberalerna och kvinnorörelsen. Den tidigare hävda­ de att människors sexuella begär och behov är individuella och att avstå från dessa kan leda till fysisk ohälsa, sjuk­ domar och till och med död (bevare oss väl). Sexualliberalerna ansåg således att sexuella praktiker och relationer utanför äktenskapet var legitimerade, så länge det inte blev allmänt känt att husfadern låg med grannflickan eller spenderade sina hårt förvärvade penning­ar på pros­ tituerade. Viktigt att poängtera är att utomäktenskapligt sex endast ansågs acceptabelt gällande männen vars sex­ uella behov betraktades, av naturliga skäl, kraftigare än kvinnans (om hon ens ansågs ha behov). Trots ett anta­ gande om att sexuell återhållsamhet ge­ nererade fysiska men, ohälsa och död så exkluderades kvinnorna från idén om att ge efter för sina sexuella behov. En död kvinna är bättre än en sexuellt fri­ släppt kvinna?

Kvinnorörelsen yrkade istället på att en och samma sexualmoral mell­an könen skulle praktiseras men var kritisk mot sexuella relationer utanför äkten­ skapets ramar. Gällande ogifta kvinnor så fordrade samhällsnormen total sex­ uell avhållsamhet fram till äktenskapet.

Oskuldsfullhet, blygsamhet och dygdig­ het var begrepp kvinnor introducerades för i ung ålder.

Först 1873 får kvinnor tillträde till universitet för att studera. Vid KTH dröjer det dock fram till 1921 innan utbildningarna öppnar upp dörrarna för kvinnliga studenter. Då benämnin­ gen ”Osquar” som studentikos, efter kung Oscar II:s delaktighet i bildandet av studentkåren, tillämpats på manliga studenter behövs nu en kvinnlig mot­ svarighet, vilket på 1940-talet genererar ”Osqulda”.

“Bör studentkåren ansöka om gatunamnbyte och skriva om sångböckerna? Är det tidshistoriskt revolutionerande eller rentav en tidskrävande onödighet?”

N

u kanske du undrar varför jag dammat av trångsynta 1800-talsåsikter och moss­ iga ideal? Kanske tycker du att detta tenderar att mynna ut i något långsökt resonemang där den röda tråden går förlorad? I sådana fall måste jag upplysa dig, ärade läsare, att tråden bibehåller sin röda färg, om än med skift­ande nyans, denna text igenom. Att hänvisa till ­s amhällets

syn på kvinnan under 1800-talet är i högsta grad viktigt för att förstå det utifrån och sätta in det i dagens samhäl­ leliga kontext och sålunda inse problem­ atiken med att benämna en kvinnlig teknologstudent Osqulda.

Diskussionen om Osqulda, och i synnerhet Osquldas väg, har tagit plats på samtalsagendan på KTH, om än med en lågmäld ton. Det handlar själv­fallet inte om det genanta i att beställa en taxi till Osquldas väg utan frågan når en myck­et djupare botten än så. Är det fräscht att 1800-talet gör sig påmint år 2013? Bör studentkåren ansöka om gatunamnbyte och skriva om sång­ böckerna? Är det tidshistoriskt revo­ lutionerande eller rentav en tidskrävan­ de onödighet? Finns det ens ett intresse för Osqulda?

Det lärosäte som KTH utgör är oundvikligt att inte benämna som tradi­ tionsenligt och för många studenter är siktet inställt på fem år. Givetvis är uppbrytandet av rotade traditioner ett känsligt ämne och det kommer alltid finnas två sidor av myntet, för att dam­ ma av en aldrig utdöende klyscha. Min personliga åsikt är att KTH, som den äldsta och största tekniska högskola i Sverige, borde ta ett aktivt beslut om Osquldas framtid. Vilken väg tycker du att hon ska gå?

SSIF OCH FRESCATIHALLEN HÄLSOFRÄMJANDE OCH TOPPMODERN TRÄNING FÖR MOTIONS- OCH ELITIDROTTARE! ● BRETT OCH HÖGKLASSIGT TRÄNINGSUTBUD - Gruppträning, Gym, Badminton, Bollsport, Dans m.m. ● VÄLUTBILDAD OCH KUNNIG INSTRUKTÖRSKÅR - Personlig träning, Kostrådgivning, Massage m.m. ● ALLTID RABATT FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I THS Besök vår hemsida för mer information om hela vårt utbud, höstens nyheter, evenemang, schema m.m!

T! NYHE dlemmar e S-m t) på

TH en Nu fårpris (U-studlleyboll-, o a t v lägs a dans-, etkurser g samtli t- och basktefotbollsracke ne- och u r. n a samt i turnering

VÄLKOMMEN ATT TRÄNA MED OSS!

SSIF • Frescatihallen • www.frescatihallen.com • 08-15 27 00 • SSIF • www.ssif.su.se • 08-15 10 75 • T-Universitetet • Öppettider: Mån-tor 07-23 • Fre 07-21 • Lör 08-19 • Sön 08-22

//REPORTAGE

Daniel «Saxen» Haldén och Richard Seifert i en ödesdiger match

STEN SAX PÅSE Bråken om vare sig det är på tre eller fyra man kör sten sax påse är härmed över.

Svaret är 4. OL sörjer med er, tre känns mer rätt. Men böj er för övermakten! SM i sten sax påse utspelade sig den 12 oktober och vi var där för att äntligen få svar på frågan om hur många gånger det är man ska hytta i luften. Ja och för att se vem som vann då.

5

Detta prestigefyllda sport­ evenemang anordnas för andra gån­ gen i rad på O’Learys Sveaplan. Lokalen fylldes denna afton av bröl, öl och ovän­ tat seriösa tävlande. Vi som tidigare trott att det «bara var ett turspel» fick ta del av proffsens taktiktips. Först ut att ta sig en pratstund med OL var Tore Kullgren, en KTH:are känd från TV. Berätta om din vinnarteknik – Det är bättre att göra påse. Stenen är lättast att göra eftersom man utgår ifrån en knytnäve, så många gör den. Om man tror att motståndaren ska göra mest sten så vinner man ju på att göra påse.

Från scenen hörs: Två mjuka påsar. En hård sten.

TEXT//ERICA EDFELDT & MATILDA KABA-LILJEBERG FOTO//KYRIAKI SARAMPASINA

Tankar inför framtiden?

– Ja, i år kom jag in på ett wildcard, men till nästa år kan jag ju förbereda något. Någonting jag funderar över är slumpen. Helst ska man göra det helt slumpmässigt för då kan motståndaren inte knäcka vad du ska göra. Man kan använda ett datorprogram som slumpar fram i vilken ordning man ska göra sten sax påse. Men då måste man memorera slumpserien. Fast om båda kör slump­ metoden så kommer det vara 50-50 chans att vinna. Så ja det är slumpen som avgör till slut.

I bakgrunden hörs från scenen: «Mästaren nådde kvartsfinal, vi får en ny mästare i år.»

Daniel «Saxen» Haldén går ner från scenen och tar av sig den glansiga box­ arkappa han minuter tidigare glidit fram i. OL passar på att fånga den forna SMmedaljören.

Tore Kullgren Strategi: Påse Tips: Fixa slumpad ord­ning i förväg

OSQLEDAREN #1

21

//REPORTAGE

Joakim Sköld och Veronica Blomkvist i finalmatchen

– Jaha, ni kommer ifrån KTH:s skoltid­ ning. Jag gick där ett kort tag faktiskt, började 2007 på Open. Sen hoppade jag av och blev telecom-säljare istället.

Dina moves? Du kallas ju för saxen – Speciellt förra året brukade jag ”saxa” väldigt mycket med händerna mot mot­ ståndarna innan matchen. Jobba med bilder liksom, jag ville få dem att omed­ vetet välja saxen. Hjärnan jobbar med bilder, och pressat läge och så. Och jag jobbade jättemycket sten. Och det lyck­ ades ju förra året. Faktum är ju att det är ett stort turmoment i det hela, men sedan handlar det mycket om taktik.

Många kommer in i ett mönster. Efter påse till exempel så tar många sax och så vidare.

Daniel ”Saxen” Haldén Strategi: Sten Tips: Se mönster

22

OSQLEDAREN #1

– Innan jag började med den här sporten höll jag på med simning. Jag är en täv­ lingsmänniska ut i fingerspetsarna så förlusten känns skitjobbig. Historiskt sett har jag varit en väldigt dålig för­

“Jag tänkte först så här; att alla verkar ha en strategi. Så jag gick in utan strategi och liksom bara kör.

För då hittar ingen något mönster eller någonting. ” – Richard Seifert

lorare, men jag har lyckats hantera det här lite bättre. Kan vara ölen.

Vem var det då som slog ut de två tungviktarna Tore och Daniel? Vi gick vidare till Richard Seifert för att försöka avslöja hans vinnarstrategi.

//REPORTAGE

Joakim Sköld Strategi: Man får byta lite.

Tips: Har du gjort det en gång så gör det inte en gång till.

Vi har intervjuat två personer som precis blev utslagna av dig. Den ena körde påse och den andra sax. Vad använde du för strategi?

– Jag tänkte först så här; att alla verkar ha en strategi. Så jag gick in utan strategi och liksom bara kör. För då hittar ingen något mönster eller någonting. Och det funkade ju ett tag. Det funkade mot han svenska mästaren från förra året, han som kör mycket stenar. Sedan måste man psyka lite liksom.

Hur kom du in på sten-sax-påse?

– Via en tjej jag tränar med. Jag är kick­ boxare.

Tips till en lekman?

– Lek med handen. Mycket.

Från scenen: Veronica åker ut på en dålig påse – Jocke blir Sverigemästare! Priset består bland annat av en rockkryssning, en spa-helg, en buckla och ett presentkort på O’Learys.

Vi hälsar på Joakim Sköld, 47 år från Kolmården och svensk mästare i sten sax påse.

– Vilken uppståndelse det är! SM i sten sax påse liksom!

Vad var din taktik?

– Det finns ingen taktik. Man ser vad de andra gör sedan byter man taktik. Sedan får man byta lite. Man får skifta.

Hur ser man vad de andra gör?

– Det gör man inte, man får ju chansa.

Vilken var dagens move?

– Det var nog påsen. Bara slänga ut näven liksom.

Hur laddade du inför det här?

– Ett par öl Och hur firar du efter det här?

– Ett par öl till.

Innan vi lämnar de årliga mästerska­ pen för det här året pratar vi en stund med arrangören Robert Tennevik.

Hej Robert! Det är du som har arrangerat den här tävlingen. Varför?

– Jo det är ju så här att i USA är det här väldigt stort. Självklart vill jag försäkra att vi drar igång det här i Sverige också.

Vi kanske inte hamnar på de nivåerna som finns i USA- där kan man vinna 50 000 dollar på en deltävling, vi är inte rik­ tigt där ännu i Sverige. Idag är det cirka 25 000 kronor i vinstvärde och det är ju helt okay.

Det faktum att OL (läs: Matilda) för­ lorar mot alla tävlande vi utmanar läm­ nar oss ändå med känslan av att sten, sax, påse kanske inte är det renodlade turspel det alltid utgett sig för att vara.

OSQLEDAREN #1

23

//PRODUKTIVITET

PRODUKTIVITETSGUIDE:

BARA GÖR’T! KONSTEN ATT (INTE) FÅ NÅGONTING GJORT Dagen D, dags att skriva den dära rapporten som ska in imorgon. Lugnt – du har ju hela dagen på dig. Öppnar Word. Skriver titel, knackar runt lite på tangentbordet. Kollar Facebook en snabbis – du har ju hela dagen på dig. Ser en intressant länk, tänker «jag ska bara läsa den».

Går tillbaka till Word, väljer omsorgsfullt teckensnitt på rubriken. Hittar inget bra, surfar runt efter fler teckensnitt. Det är lugnt – du har ju fortfarande några timmar. Faktakollar en grej på Wikipedia, hamnar på en artikel om «Skratt som dödsorsak».

Nej, så här kan du ju inte hålla på – du går tillbaka till Word och börjar skriva en innehållsförteckning. Mobilen vibrerar i fickan – någon like:ade din Instagram-bild! Nu när du tänker på det var det ett tag sedan du kollade flödet – bäst att du bläddrar igenom för att se om det hänt något. Och vad gör ditt ex nuförtiden? Bäst att du kollar alla bilder från festen hen var på i helgen. Kolla Twitter på samma gång, för effektivitetens skull – så att du kan lägga allt fokus på plugget. Snart. När som helst.

Känner du igen dig? Lugn – du är inte ensam om detta. Som tur är finns många verktyg som hjälper dig att fokusera. Här är några av dem.

LÄSBARHET • iReader strippar sidan du är inne på och filtrerar bort bilder, annonser, och onödiga element, och presenterar texten i ett läsbart manér. Gratis, finns till Chrome och Firefox.

• Evernote Clearly fungerar på samma sätt som iReader, men har stöd för Evernote. Finns till Chrome/Firefox.

• Webbläsaren Safari har en inbyggd reader-app.

Före iReader

Efter iReader

• Internet Explorer 11 har en pretty sweet inbyggd läsare.

• Readability är en sofistikerad reader-app som presenterar texten läsbart. Finns även funktioner för att spara texter i läslistor. Finns till de flesta devices och webbläsare.

i Reading View

24

OSQLEDAREN #1

orer 11 Internet Expl

//PRODUKTIVITET //RUBRIK

SIDBLOCKARE • StayFocusd är enkelt att skräddarsy för att blockera enskilda sidor, subdomäner, specifika element (t ex filmer), och mycket mer. Finns till Chrome.

• LeechBlock är en sid-blockare för Firefox.

StayFocusd

StrictWorkflow

• ColdTurkey är ett program för Windows som inte bara blockerar «icke-produktiva» hemsidor - den kan också blockera program.

Betala det du vill och hur mycket av summan du vill ska gå till välgörenhet. Går ej att stänga av.

• StrictWorkflow stänger av sidor i intervaller och öppnar upp en tidsslot då du ‘får’ surfa på de sidor du vill. Finns till Chrome.

MOBILT Cold Turkey

iPhone stör ej

SKRIV-APPAR • Write Monkey är en supersimpel ordbehandlare. Psykologin bakom detta är att man till viss del kan stävja skrivkramp genom att strippa bort -alla- onödiga element när man skriver. Bort med formattering, styckesjusteringar, rubrikmallar och jobbiga wise-ass-gem som stör. Write Monkey visar bara en tom skärm, och en textmarkör. Så skriv, för hjärtats lust – bara gör’t.

• Locale är en sofistikerad Android-app som med hjälp av GPS bestämmer olika profiler, som till exempel att ljudet/vibrationen ska vara på/av. 65 kr.

• Stör ej i iPhone. Enkel inställning som gör underverk på föreläsningar för att slippa distraktioner – SMS och samtal kommer fram, men utan signal eller vibration.

• Write room bygger på samma psykologi som Write Monkey, men är för Mac. Och ser ut att ha gjorts av någon som sett på The Matrix lite för mycket. Om man nu kan det.

MonkeyWrite

TILL SIST Kom ihåg att verktyg kan bara göra så mycket - det är slutligen upp till dig att använda dem.

«Att göra»-listor hjälper föga om du faktiskt inte gör det som står på listan, en skrivhjälpreda hjälper inte om du inte faktiskt skriver. Slutligen är det upp till dig, apprentice.

TEXT//AXEL HAMMARBÄCK

OSQLEDAREN #1

25

ELLER DU. VI FÖREDRAR FAKTISKT DIG. «Om apan kunde skriva en bokstav var nanosekund skulle den förväntade väntetiden för apan att producera Hamlet vara så lång, att universums uppskattade ålder är obetydlig i jämförelse... detta är inte ett praktiskt sätt att författa teaterstycken på.»

Så skrev matematikern Gian-Carlo Rota i en lärobok i sannolikhetslära. Nu är OL visserligen inte Hamlet, men om vi antar att tesen gäller även för studenttidningar blir det tydligt att apor inte är att föredra som skribenter, ens om de är oändligt många. Vill du skriva för OL istället? Just nu söker vi frilansande gäst­ krönikörer med starka åsikter och skribenter med erfarenhet som är beredda att skriva djupgående och gräv­ ande reportage.

Skicka förslag, krönikor eller arbetsprover till osqledaren@ths.kth.se

Osqledarens artikelserie om att ta steget in i det okända berättar vi om olika sätt att vända blad och bryta upp. Vi träffar tre människor som tagit eller vill ta det steget. Det kan innebära att fl ­ ytta till skogen för att programmera, att leva 17 år som buddhistmunk eller att anmäla sig som fri­ villig till uttagningen av resenärer på en enkelresa till Mars. Sida 28-39.

FOTO: STEPHEN KIRK

//TEMA: IN I DET OKÄNDA

IN I DET OKÄNDA DEL I:

BO I SKOGEN

I

Osqledarens artikelserie om att ta steget in i det okända berättar vi om olika sätt att vända blad och bryta upp. I del I träffar vi Thomas Backlund, programmeraren som lämnade in nycklarna till lägenheten i stan och flyttade ut till skogen.

D

et har regnat hela da­ gen och skogen är särskilt ogästvänlig den augusti­ eftermiddag då Osqledaren hittar Thomas Backlund vid en sjö några kilometer från Nyköping. Mellan stam­ marna skymtar en gestalt i grönt och brunt med en kaffekopp i handen. Jag ropar så det ekar.

– Herr Backlund, förmodar jag?

Vi hälsar och han önskar oss välkom­ na till sitt residens. Regnet börjar avta, men dropparna letar sig fortfarande genom trädkronorna. Thomas blickar ut över vattnet och den stålgrå himlen.

– När solen lyser över sjön är det helt fantastiskt här, säger han ursäktande som man gör när det är lite ostädat hemma vid besök. En stor droppe regn träffar hans kaffekopp mitt i prick med ett ljudligt plums.

– Nu är det ett helt annat universum man har halkat in i, säger han med ett resignerat leende.

Vi flyr in i tältet för att dricka kaffe.

I tältet ligger hans laptop, några solpan­ eler och ett stort uppladdningsbart bat­ teri. Thomas har en civilingenjörsexa­ men i bioteknik från KTH och har jobbat som programerare. I januari 2013 sade han upp sitt hyreskontrakt och sin fasta anställning på ett IT-bolag. Sedan i maj

bor han i ett tält i skogen.

– Det finns två anledningar. Dels har jag länge velat vistas ute i naturen en längre tid, det är den första. Den andra är att jag vill fokusera på mitt eget projekt, och inte jobba för andra. Jag ville inte vara tvungen att jobba kvällar och helger på mitt eget projekt samtidigt som jag hade ett heltidsjobb som krävde min fulla uppmärksamhet. Jag var på väg att bli «den usla anställda» för att mitt fokus börjat skifta till mitt eget projekt och jag var tvungen att säga upp mig omedel­ bart när jag insåg det.

“Solen blir det första problemet när det blir svårt att ladda batteriet under dagen.”

Att flytta till skogen innebär en del praktiska problem. Thomas berättar om ett samtal med Gerd från folkbokförin­ gen. Att skriva sig «i skogen» gick inte, men hon påpekade att man kan skriva sig på sitt kontor. När han förklarade att kontoret är ett tält var Gerd tvungen att erkänna sig besegrad.

Hur fungerar tekniken för en pro­

TEXT & FOTO//HUGI ÁSGEIRSSON ILLUSTRATION//ERIK LUNDQVIST

THOMAS BACKLUND

FÖDD DEN 22 FEBRUARI 1980 UTBILDNING CIVILINGENJÖR I BIOTEK­ NIK FRÅN KTH GÖR UTVECKLAR BLOCKIE.IO SOM SKA LÅTA ANVÄNDARE SKAPA WEBBTJÄN­ STER UTAN ATT BEHÖVA PROGRAM­ MERA. BOSTAD INGEN FAST ADRESS. NÄR OS­ QLEDAREN TRÄFFADE THOMAS BODDE HAN I SKOGEN. DEN 9:E OKTOBER, EFT­ ER 5 MÅNADER PÅ LUFFEN LÄMNADE HAN SKOGEN FÖR DEN HÄR GÅN­ GEN NÄR HAN BÖRJADE FÅ SVÅRT ATT LADDA DATORN MED SOLENERGI OCH VINTERN NÄRMADE SIG.

grammerare på luffen? Ett stort batteri laddas med solceller och räcker i två da­ gar för att ge el till datorn och telefonen.

Satsningarna på 4G nätet har gjort det möjligt att koppla upp sig mot internet med hög hastighet, även inne i skogarna. Täckning går oftast att hitta, menar Thomas.

Projektet som Thomas jobbar på heter blockie.io och är tänkt att bli

OSQLEDAREN #1

29

plattform för att skapa nya weblösn­ ingar utan att kunna programmera.

Men hur påverkas hans egen program­ mering av att bo i skogen?

– Jämfört med att sitta i en lägenhet har man färre timmar. Det går liksom inte att slänga in mat mikron när man blir hungrig. Att laga mat tar tid, att hitta ny lägerplats tar tid och dessutom är man begränsad av eltillgången. Men när man väl sätter sig och programmerar går det jävligt bra.

“Förr var magkänslan fel men allt annat var rätt.”

Varför är blir du bättre på att programmera i skogen?

– Det är bra att få avstånd när man håller på med någonting svårt, att göra någon­ ting annat ett tag och komma tillbaka.

Det blir ju ganska naturligt här ute.

Hjärnan har färre saker att engagera sig i också så det är lättare att fokusera.

Vi har tagit med oss grillad kyckling, potatissallad och öl från civilisationen.

Det duggregnar fortfarande, så inträng­ da i yttertältet dukar vi fram maten på en plastpåse och äter med händerna efter att vi skrubbat dem med alkogel.

30

OSQLEDAREN #1

FOTO: ERNST VIKNE

Att vara nogrann med maten är viktigt, någonting som blev smärtsamt uppen­ bart när Thomas blev matförgiftad av dålig salami redan fjärde dagen i skogen.

– Den gången kom en kompis med re­ sorb, mat och toalettpapper. Sen dess har han min position hela tiden genom en app på telefonen. Han är support åt mig och dessutom sjuksköterska, så det är bra!

E

nsamheten var värst i början, förklarar Thomas. Men med internetuppkoppling är man trots allt nära sina vän­ ner i stan. Med undantag för matför­ giftningar har magkänslan aldrig varit bättre.

– När man är tvungen att göra många saker samtidigt och flera av dem dess­ utom känns fel och tar tid från det vik­ tiga så kommer stressklumpen i magen som säger: ‘du lägger din tid på fel saker, förändra det’. Så jag skalade bort väl­ digt mycket från mitt liv för att kunna fokusera på det absolut viktigaste och stressklumpen är helt borta nu, den som varit som en konstant följeslagare under flera år. Jag mår skitbra nu.

Vi säger ingenting, och duggregnet smattrar mot tältduken.

– Ok, det är klart det är bättre när solen är framme, säger Thomas och skrattar

//TEMA: IN I DET OKÄNDA

innan han fortsätter.

– Men regnmissären är faktiskt bara en yttre grej. Förr var magkänslan fel men allt annat var rätt. Jag hade ett välbetalt jobb till exempel. Nu har jag vänt på det, och jag känner mig glad på ett grundläg­ gande sätt.

Vad är viktigast för dig just nu ­– livet i skogen eller programmeringsprojekt­ et?

– Det är väldigt svårt att säga. Man har ju två delar som människa. Dels den basala som man delar med djurvärlden.

Men man har ju också den moderna, tänkande, abstrakta delen av hjärnan.

De två står i konkurrens om vem som ska bli tillfredsställd. Om man inte får använda den abstrakta delen blir man understimulerad men när man inte lyss­ nar på basala delen ställer den till med problem som stressklumpar i magen.

Jag känner ju att jag får göra både och just nu, och det är häftigt.

F

ör alla entreprenörer är pengar en begränsande faktor, men om man är beredd att avsä­ ga sig moderna bekvämligheter är skogslivsstilen ett alternativ. Thomas fasta kostnader för försäkringar och studielån är 3000 kronor i månaden, och utöver det tillkommer 600 kronor i veck­ an till mat och bensin. På sommaren är

lättare att hålla nere kostnaderna, men hur länge kan man vara friluftsprogram­ merare i Sverige?

– Om projektet blir såpass klart att det tar mig någon annanstans, då får det bli så. Det är den ena slutpunkten. Annars tar det slut när skogen inte vill ha mig längre, och då får jag hitta på någonting annat. Solen blir det första problemet, eftersom det blir svårt att ladda batteri­ erna. När vintern kommer kan jag inte heller fortsätta. Det är för omständligt att bo ute i naturen då, dels för att myck­et tid kommer gå till att bara över­ leva men också för att elektroniken inte kommer att fungera.

Har du några idéer på vad du ska göra när det inte går längre?

– En snubbe på twitter erbjöd mig ny­ ligen att bo hos honom i Shanghai, så varför inte?

Molnen har regnat över oss nog för idag och solen får äntligen chans att visa oss sjön och skogen i nytt ljus. Vi blir kvar en stund, dricker några öl som vi tagit med oss från bygden, pratar om programmeringsprojektet och ser ut över sjön som mycket riktigt är ett helt annat universum än det ogästvänliga vi kom till för några timmar sedan.

THOMAS JOURNAL

Ni som vill läsa mer om Thomas kan göra det på boiskogen.se eller facebook.com/boiskogen.

6 mars: Planen tickar på. Jag har sagt upp mig från jobbet och jobbade sista dagen i fredags. Knappt två månader kvar i lägenheten. Planen är att jobba på mitt eget företag från tältet i skogen och det får styra vad som händer framöver. Men el och bredband? Läs på bloggen.

12 juli: Under tiden jag gjorde kokkaffe gjorde jag en mental lista på alla problem jag har i mitt nya liv: 1. Det är aningen för lite sol idag igen.

2. Jag är nödig.

Det var allt. #2 har jag dessutom redan framgångsrikt åtgärdat.

12 september: Efter fyra månader till skogs och på inrådan av luffaren jag mötte (samt pga att toapappret är slut) så har jag övergått till mossmetoden.

Det är lite SPA-känsla över det hela.

FOTO: HUGI ÁSGEIRSSON

//TEMA VÄGVAL

“Den där känslan smög sig tillbaka igen.

Jag kände att det var dags att gå vidare.”

32

OSQLEDAREN #1

I

Osqledarens artikelserie om att ta steget in i det okända berättar vi om olika sätt att vända blad och bryta upp. I del II träffar vi Björn Natthiko Lindeblad som sa upp sig från finansjobbet och blev buddhistmunk.

//TEMA: IN I DET OKÄNDA

IN I DET OKÄNDA DEL II:

NATTHIKO –CIVILEKONOMEN SOM BLEV MUNK TEXT & FOTO//PATRIK GÖTHE ILLUSTRATION//KASPER KARLGREN

B

jörn var 23 år när han tog examen från Handelshög­ skolan i Stockholm. Det som väntade honom var en lovande start på en karriär i finansbranschen och med det, ett liv långt bortom ekono­ miska problem. Men en inre röst växte sig större och starkare och spegelbilden började krackelera. Han hade gått i sin fars fotspår, men det ekade tyst i hans huvud «jag är inte min far». Björn befann sig i fel kropp. Han beskriver det som att han spelade en roll som var skriven för någon annan. Han var inte lycklig.

I ett vackert hus vid havet i Spanien tog livet som finansvalp slut. En helt vanlig eftermiddag, liggandes på soffan, slog det honom: Nu är det dags att gå vidare. Björn beskriver det som en fan­ tastisk känsla. För första gången hade han tagit ett beslut utan att bry sig om vad någon annan tyckte. Det kändes rätt. Han sa upp sig och en annan resa tog vid. De följande åren försörjde han sig på ströjobb och läste litteraturveten­ skap.

Under ett år som ekonom för FN i In­ dien vaknar hans intresse för buddhism och meditation. Han bestämmer sig för att följa sin magkänsla. Björn betalar av

alla skulder och ger bort allt han äger.

Med ny beslutsamhet går han 1992 in i ett skogskloster i Thailand för att bli munk.

K

losterlivet blir hans vardag. Klockan 03:40 har Björn precis gått upp och bör­ jar röra sig mot de andra som lugnt inväntar honom en kort promenad därifrån. De sjunger tillsammans en stund och öppnar sig för någonting som är större än egot. Sedan sitter de stilla i några timmar. Många fokuserar på att andas, medan andra sakta värmer upp sina hjärtan. Strax lämnar de platsen och vandrar tillsammans mot byn. De flesta känner hungerns kall då ingen av dem ätit på 20 timmar.

Björn och de andra samlar in mat­ gåvor som symboliserar stödet för bud­ dhismen. Det är väldigt viktigt att inte tacka.

– Gåvorna är inte till individen, du repre­ senterar Buddha.

De bär upp maten till klostret, där de kan välja att äta den tillsammans med besökare i den stora hallen, eller i tyst­ het i ett annat rum.

– Klostret är lite som ett socialt cen­

BJÖRN NATTHIKO LINDEBLAD

FÖDD DEN 16 AUGUSTI 1961 I MALMÖ MUNKNAMN NATTHIKO. «DEN SOM BLIR VISARE».

BETYDER

HISTORIA EXAMEN FRÅN HANDELS. JOBBADE PÅ AGA EN KORT TID EFTER EXAMEN. BLEV SENARE BUDDHIST­ MUNK OCH BODDE SJU ÅR PÅ KLOSTER I THAILAND. PÅ DET FÖLJDE SJU ÅR PÅ KLOSTER I ENGLAND OCH TVÅ ÅR I SCH­ WEIZ. SEDAN 2008 HAR HAN HÄNGT AV SIG MUNKKÅPAN OCH BOR I GÖTE­ BORG. MER OM BJÖRN SOMMAREN 2012 VAR BJÖRN SOMMARPRATARE I P1 OCH HANS PROGRAM FINNS ATT HÄMTA PÅ SVERIGESRADIO.SE. HEMSIDA WWW.NATTHIKO.ORG

trum. Vi säger kloster, men det är lite som ett andligt Bed & Breakfast.

Maten är dock en gåva, som behand­ las med stor respekt, och man har ingen större möjlighet att påverka innehållet på tallriken. Ingen mat för morgonda­ gen, inga pengar på banken, inga kläder i garderoben.

OSQLEDAREN #1

33

//TEMA: IN I DET OKÄNDA

I 17 år levde Björn Lindeblad som munk under namnet Natthiko Bhikku.

Sedan 2008 är han tillbaka i Sverige. ­– Den där känslan smög sig tillbaka igen.

Jag kände att det var dags att gå vidare.

“Jag tror att många ungdomar idag blir pressade av kontrollmyten.”

Björn mediterar fortfarande några gånger i veckan, när han tycker att verkligheten behöver bearbetas. En av de lärdomarna som han värdesätter mest från sina år som munk är att han lärt sig att inte tro lika mycket på sina tankar. Det är viktigt att inse att man faktiskt har saker att säga till om kring hur man mår och inte hela tiden låta

34

OSQLEDAREN #1

Idag bor Björn Natthiko Lindeblad i Göteborg

kroppen och hjärnan gå på autopilot, förklarar han.

Hur ser dina drömmar ut idag?

– Jag drömmer inte mycket om specifika situationer och roller. Jag drömmer om hur tillvaron ska kännas.

B

jörn menar att han vill bidra till någonting större och vara närvarande i sitt liv. Han vill känna att det finns en ba­ lans mellan yrkeslivet och konsten att agera människa.

– Men jag drömmer lite om att bo i na­ turen med trädgård, kanske ha en bil.

Björn förklarar att han svarar så gott han kan på det som händer, försök­ er att inte vara så orolig.

– Istället för att bilda visioner undrar jag mer var livet kommer kasta mig iväg härnäst.

P

å frågan om vad han hade ändrat på i retrospekt sva­ rar Björn att han lever efter filosofin att han var den han var, och inga val hade kunnat göras an­ norlunda. Därför finns ingen ånger, inga misstag. Han menar att det egentligen inte finns någonting som kan kallas för misstag.

– Det är endast ett av de många sätt vi lär oss på. Inget passar för alla, allting passar för någon.

Har du några sista visdomsord till oss studenter?

– Jag tror att många ungdomar idag blir pressade av kontrollmyten. De flesta av oss använder ungefär fem procent av den kunskap vi tagit med oss från våra utbildningar. Njut av tiden! Träna intel­ ligens, men minst lika mycket social kompetens.

The difference between Stockholm and Amsterdam As an engineer at Vattenfall you will be part of an international community of experts who wants to provide society with smarter energy technology. Our attitude is that nothing can’t be improved or refined. If for instance, our new plug-in Hybrid ranges from Stockholm to Järna on one charge we ask ourselves: how can we make it last to Amsterdam? If you want to make a real difference, apply at vattenfall.se/jobb There’s energy in making the difference

“Jag trodde hon ljög när hon sa att man kunde anmäla sig till ett projekt som skulle bygga en mänsklig koloni på Mars”

//TEMA: IN I DET OKÄNDA

IN I DET OKÄNDA DEL III:

MARS ONE –EN RESA TILL MARS TACK, ENKEL BILJETT

I

Osqledarens artikelserie om att ta steget in i det okända berättar vi om olika sätt att vända blad och bryta upp. I del III berättar vi om Mars One, din chans att bli kolonisatör på Mars. Vi pratar också med Magnus Keijser som har anmält intresse, även om han aldrig mer skulle få komma tillbaka hem.

F

örsta gången jag hörde ta­ las om Mars One var när min lillasyster berättade om projekt­ et. Jag hade väl suttit och yrat om att åka ut i rymden och hur fett det vore. Jag trodde hon ljög när hon sa att man kunde anmäla sig till ett projekt som skulle bygga en mänsklig koloni på Mars. Men hon övertygade mig om att det var helt sant, och sen tryckte hon till med att man aldrig mer kan återvända hem igen. Då började jag nästan gråta.

Strax efter att jag sett bilderna på hemsidan, läst infon och kollat på några videor fick jag lite andnöd och motstri­ diga känslor. Min syster hade rätt i att det är en one-way ticket. Samtidigt är projektet kanske det coolaste i vår livs­ tid, om det blir av.

För att ta det från början: Mars One är en holländsk, icke vinstdrivande or­ ganisation som tänker etablera en per­ manent koloni på Mars under 2023.

Efter­som all teknik som skulle behövas för att genomföra projektet finns idag är det fullt möjligt, enligt grundarna Bas Lansdorp och Arno A. Wielders.

Vem som helst kunde anmäla sig till uttagningen av det första teamet astro­ nauter, som kommer att bestå av per­ soner med olika nationaliteter. Projek­ tet beräknas kosta 6 miljarder dollar, en inte helt omöjlig summa enligt grunda­ rna, som planerar att engagera invest­ erare genom saftiga reklamavtal.

“Slutligen konstaterar de också att det är ungefär lika farligt att åka ut i rymden som att bestiga Mount Everest” Efter en resa på 210 dagar ska astro­ nauterna bygga upp bosättningen. Den består av fyra lägenheter på 50 kvadrat­ meter styck och ett gemensamt utrymme på 200 kvadratmeter. All mat kommer att odlas i bosättningen genom vatten- och minerallösningar.

TEXT//ELINA GOBENA ILLUSTRATION//KARL BOLMGREN FOTO// MATILDA SCHAFFER

MARS ONE

VAD ETT PRIVAT ICKE VINSTDRIVANDE PROJEKT BASERAT I NEDERLÄNDERNA MED SYFTET ATT ETABLERA EN PERMA­ NENT BOSÄTTNING PÅ MARS NÄR PLANERNA PRESENTERADES 2012 OCH MÅLET ÄR ATT SKICKA DEN FÖRS­ TA BEMANNADE FARKOSTEN REDAN 2022. UTTAGNINGEN FINANSIERING BARA RESAN BERÄK­ NAS KOSTA 6 MILJARDER DOLLAR. PENGARNA SKA KOMMA FRÅN RÄT­ TIGHETERNA TILL ETT REALITY-TV PRO­ GRAM SOM FÖLJER UTTAGNINGEN AV ASTRONAUTERNA, TRÄNINGEN OCH RESAN. STÖD FYSIKERN OCH NOBELPRISTA­ GAREN GERARD ‘T HOOFT HAR GETT SITT STÖD TILL PROJEKTET. TIDNINGEN WIRED SER DET ISTÄLLET SOM DET MINST TROVÄRDIGA AV DE PRIVATA RYMDRESEPROJEKTEN. HEMSIDA WWW.MARSONE.COM

OSQLEDAREN #1

37

//TEMA: IN I DET OKÄNDA

Pernilla Regårdh

Tanken är att astronauterna ska forska på hur deras kroppar förän­ dras på grund av gravitationen (som är 38 % av jordens) och hur odlingarna växer, utöver att undersöka planeten. De kommer också att ha någon typ av blogg där vi som är kvar på jorden ska kunna följa deras liv.

Vartannat år ska fyra nya bosättare landa och förvandla bosättningen till en kreativ plats som kommer att «generera idéer och innovation som vi inte kan föreställa oss idag». Slutligen konstat­ erar de också att det är ungefär lika far­ ligt att åka ut i rymden som att bestiga Mount Everest.

Så varför söker man? Hur vågar man? Vem tror man att man är liksom?

Tur för oss att Magnus Keijser, före det­

38

OSQLEDAREN #1

ta chefredaktör på OL, har sökt till pro­ jektet. Jag och OL-fotografen Matilda tog en kvällsfika och pratade om varför.

–Men att bara få komma ut i rymden!

Om vi åker, och halvvägs går allting sönder, så är det ju ändå så att jag har kommit till rymden. Det är ju barn­ domsdrömmen, att bli astronaut och komma ut i rymden, säger Magnus när jag frågar varför han sökt.

Magnus är otroligt entusiastisk och det syns att det verkligen är dröm­ men. Vi pratar mycket om Star Trek (alla är fans) och Spocks Vulcan-hälsning, och konstaterar att Mars One är lite som Starfleet Academy. Mars One blir ju ock­ så lite av en genväg till astronautdröm­ men som inte blev av eftersom Magnus istället hamnade på maskinteknik på KTH.

MAGNUS «PUNKIS» KEIJSER

FÖDD DEN 20 FEBRUARI 1966 VILL BLI EN AV DEM SOM FÅR RESA TILL MARS MED MARS ONE PRESENTATION PÅ MARSONE.COM I’M AN EMPATHIC AND VERY CURIOUS BEEING. CURIOUS OF EVERYTHING, ES­ PECIALLY UP AMONG THE STARS AND PLANETS. I READ A LOT ABOUT PLAN­ ETARY EXPLORATION, BOTH FICTIONAL AND FACT. INTRESSEN DYKNING, UNDERVAT­ TENSFOTOGRAFERING, STREETDANCE, SEGLING, CYKLING OCH STYRKETRÄN­ ING.

//TEMA: IN I DET OKÄNDA

–Det skrevs om det i Ny Teknik i våras och det var så jag upptäckte det, och tänkte «wow det här måste man ju kolla vad det är för något! Kan verkligen vem som helst söka?»

Svaret var uppenbarligen ja, så Magnus sökte såklart. Hela 200 000 människor från hela världen har anmält

“Det spelar ingen roll att man måste sopa marsdamm någon timme om dagen, det är inte tråkigt.” sig och hoppas på att bli en av fyra att få åka. Man måste bara passera åtta års träning, emellanåt på en isolerad anläg­ gning, innan de skickar iväg en. Man har dock inte bundit sig till att åka om man blir uttagen och skulle ångra sig.

–Det är en chans på 50 000, lotto är en chans på miljonen, säger Magnus och konstaterar att det bara kostade 30 € att anmäla sig och att han ju lagt en sån summa på mycket sämre saker.

Då måste vi ju såklart veta vad han hade tänkt göra på Mars om han blir uttagen. Man tänker direkt på begrän­ sningar och det är lätt att föreställa sig

att de allra flesta skulle sakna allt (och inget) hemma på jorden. Vi frågar Mag­ nus om han inte skulle sakna att dyka, något han gjort i 20 år. Eller dricka en öl i solnedgången någonstans. Men det är ingen tvekan om att Magnus åker om han blir antagen, så vad är hans person­ liga idé om det hela?

–Jag vill upptäcka Mars, jag vill upptäcka allt. Man ska leva sin dröm, det har inte betydelse vad man gör. Det spelar in­ gen roll att man måste sopa marsdamm någon timme om dagen, det är inte tråkigt. Det fina är väl att man inte hin­ ner se hela planeten, och man kommer att leva sunt. Och visst, det finns ingen öl eller dykning. Men vad skulle du välja, hoppa omkring på ett par stenar på Mars eller dricka en öl på kvällen?

M

an börjar fatta. Det spelar liksom ingen roll för många av de som söker.

Magnus, och många med honom, verkar inte begränsas av samma saker som vi andra. Hela grejen börjar faktiskt kännas vettig, det är väldigt passionerade människor som kan tän­ ka sig att åka iväg. Det handlar om det största äventyret någonsin och Magnus kan inte poängtera nog att man faktiskt blir pionjär om man får åka, på riktigt.

En annan grej är att alla som söker måste berätta vad de har för humor. An­ tagligen för att kolla att de antagna kan

samsas. Jag börjar direkt fantisera ihop scenarion om folk som börjar bråka och hur jobbigt det blir att bara vara fyra, men Magnus tror inte det. Han är säker på att de fyra som åker kommer vara verkligt motiverade.

–Man kommer inte sitta och sura och bråka, utan man kommer vara superglad att vara på Mars. Humorn är viktig för personligheten, för att få ett begrepp om hur personen är som människa. Det är ju viktigt att man kan pigga upp stämning­ en när man sitter där på Mars.

Ett sista ryck för skepsisen! Jag fortsätter att insistera på hur läskigt det måste vara att lämna jorden. Att bara ha nätkontakt med sina nära och kära. Men Magnus berättar att hans familj bara tycker att det är kul, att de fattar att det här är hans grej, och levererar sen kv­äll­ ens bästa: –Jag är snart femtio år, who cares?

Jag ger upp och håller med Magnus.

Yolo, liksom. Intervjun är slut och jag önskar att jag också brann för att något så här mycket. Det är väldigt inspire­ rande, att veta att det finns människor som är beredda att bosätta sig i en kub på Mars bara för att vi inom en snar framtid ska få Star Trek-hälsa på varan­ dra.

//FRAMTIDEN

STOCKHOLM - KÖPENHAMN

PÅ 40 MINUTER

– FEM FUTURISTISKA FÄRDMEDEL På 80-talet blev vi lovade att framtidens resande skulle ske i flygande bilar mel­ lan milshöga skyskrapor eller som ett skönt glidande på en svävande skateboard.

Besvikelsen är stor här i 2000-talets andra decennium där det enda vi har att komma med är lönnfeta turister på urlöjliga Segways. Men Osqledaren har inte tappat hoppet! Istället listar vi fem framtidsvisioner som fortfarande kan bli verklighet.

TEXT//EMMA BJERKEFELDT ILLUSTRATION//KASPER KARLGREN

ALCUBIERRE WARP DRIVE Alla har väl sett Star Trek? NASA jobbar fak­ tiskt på en warp-drive med det förtroendeingi­ vande projektnamnet ”White–Juday warp-field interferometer” enligt princip beskriven av fysik­ ern Miguel Alcubierre redan 1994.

Att kunna färdas snabbare än ljuset är fruk­ tansvärt praktiskt, i synnerhet när man jagas av rymdmonster, men också när man till exempel glömmer legget hemma och står längst fram i kön till tentapuben.

Det är inte ens särskilt svårt. Det enda man behöver göra är att komma på ett sätt som böjer rummet runt farkosten så att den kommer fram till sitt mål utan att behöva accelera till ljusets hastighet.

TUNNELBUSSEN När bussar och bilar kan åka i samma fil tar de upp hälften så mycket plats och vi kan bygga tvåfilig cyckelbana. Hurra säger Osqledaren som hatar att bli ut­ prejad i gatan av trikåklädda kontorsråt­ tor på väg hem på sin nya racer med fixed gear utan bromsar. Kineserna verkar bli först med den här innovationen som de kallar «3D Express Coach». Vi antar att namnet klingar bättre på kinesiska.

40

OSQLEDAREN #1

//FRAMTIDEN

HYPERLOOP Tänkt dig att hoppa in i en liten ka­ psel i Stockholm, skjutas in i ett litet rör och komma ut i Köpenhamn 40 min sen­ are. Ganska nice va? Gå på Tivoli istället för Gröna Lund, äta Smørrebrød istället för Bullens wraps och sen köpa med sig ett billigt flak öl hem till fredagsmyset.

Bakom Hyperloop står entre­ prenören och uppfinnaren Elon Musk.

På sitt CV stoltserar han som grund­ are till SpaceX, världens enda privata företag som lyckats docka en farkost med den internationella rymdstationen.

Så att fixa en Hyperloop borde väl vara lätt gjort?

RYMDHISSEN Rymdraketer är både smutsiga och dyra och idén men en rymdhiss är att man istället skulle fästa en kabel från jordens yta och upp i rymden där den skulle hållas på plats och utsträckt av en tyngd och den så kallade centrifu­ galkraften. På så sätt skulle saker kunna transporteras upp i rymden snabbt och effektivt utan rymdraketer.

Det enda problemet Osqledaren ser är att den obekväma tystnaden som uppstår i hissar fulla med främlingar skulle kunna göra resor i flera timmar svåra att tolerera.

SKY TRAN Sky Tran är ett exempel på en så kallad spårtaxi, vilket helt enkelt innebär ett litet spårburet fordon som åker dit passageraren vill (så länge de finns spår dit vill säga). Den drivs med hjälp av magnetism vilket tydligen är sjukt hippt i alternativa transportmedels-svängen för tillfället och går över marken istället för på den.

Osqledaren antar att innovationen ligger i att den går fort för annars ser den mest ut som skidliftarna som finns i de flesta skidorter, variant större.

OSQLEDAREN #1

41

FRÅGA: Vart tar allt

ljus vägen när man släcker lamporna?

FRÅGA: Hej! Jag har sökt in­ SVAR Ljus finns bara under den

tid det rör sig ut från ljuskällan med ljushastigheten. Därefter ab­ sorberas, reflekteras eller sprids det. Men ganska snart (efter min­ dre än mikrosekunder i normalsto­ ra hockey-hallar) är det borta.

Mörkret sprider sig vid släckning sfäriskt ut från lampan, och ljuset dröjer sig kvar som längst i hörnen.

Ljusets öde kan nästan alltid beskrivas som värme. /Göran

ternet ett tag nu och frågat lite naturarvänner men är utan re­ sultat på min fråga! Hur kom­ mer det sig att man, när man är ovanför vattenytan, kan se genom den och se vad som är i vattnet (i exempelvis en pool) men att man inte kan se genom ytan när man är under ytan och tittar upp? /Rasmus Gustafsson

SVAR Det kommer sig av att bryt­

FRÅGA: Hej! I flash-minnen la­

gras data som elektroner i en «floating gate». De elektroner som lagras som 1:or har en högre energi. Blir därför ett minne med bara ettor (enligt relativitet) tyngre än ett med bara nollor?

SVAR Ja det blir tyngre. Elek­

Professor Göran Manne­berg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. För OL svarar Göran på dina frågor om stort och smått.

tronen ökar med en faktor ca 1,000001 i massa. Dvs den atom elektronen sitter i ökar med en faktor ca 1,0000000001. Hela minnet ökar med kanske en fak­ tor 1,000000000000001. Man får kanske inte mer träningvärk i ar­ marna av att bära sin laptop pga detta.

Faktorerna är uppskattade inte beräknade. /Göran

HAR DU EN FRÅGA TILL MANNEBERG? MAILA TILL OSQLEDAREN@THS.KTH.SE! FLER FRÅGOR OCH SVAR FINNS PÅ OSQLEDAREN.SE

FOTO: SARA EDIN

ningslagen ger att vinkeln i luft alltid är större än vinkeln i vatten.

För 13 grader i luft blir det ca 10 grader i vatten. Skillnaden ökar med vinkel, så för 80 grader i luft blir det 48 grader i vatten och någonstans finns då en gräns vid vilken vinkeln i luft blir 90 grader.

Sedan kan den ju inte bli större och följaktligen finns det ingen vinkel i luft utan ljus som under vatteny­ tan har större vinkel än gränsvin­ keln, kommer att totalreflekteras och inte alls ge någon bruten stråle upp i luften. För sådana vinklar ser vattenytan ut som en spegel un­ derifrån.

Matematiskt beror det ju på att sinus för vinkeln i luft blir större än ett (1), och sådana vinklar finns ju inte, åtminstone inte i lägre år­ skurs. /Göran

HEJ Tjänsterna som förenklar din vardag Årlig rådgivning, Bankkort, Mobilbanken, Telefonbanken, Internetbanken, Digitala nyhetsbrev, Koll på pensionen, Snabbsaldo till mobilen, Säkrare handel på nätet, Fri värdering av din bostad Som Nyckelkund Student får du allt det här för 0 kr i månadsavgift* Bli Nyckelkund Student på swedbank.se/student

* Om du studerar på eftergymnasial nivå och har CSN-insättning på konto i Swedbank blir du Nyckelkund för 0kr/månad. Ordinarie pris är 39 kr/månad. Kostnader kan tillkomma: Kontantuttag i automat i utlandet (ej EMU-land) kostar 35 kr per uttag. Valutaväxlingspåslag vid köp/uttag i utländsk valuta 1,5%.

–E-SPORT PÅ COSMONOVA TEXT//CAROLINE ARKENSON FOTO//MATILDA SCHAFFER FOTO//JONATHAN RIEDER LUNDKVIST

Vad får man om man lägger ihop flera kilometer kabel, en 760 kvadratmeter stor kupolformad duk, fyra professionella esportsspelare och ett brinnande intresse för e-sport? E-sports at Cosmonova - King of the Dome! – ett event arrangerat av U ­ niSL den 5:e oktober. Men vad är UniSL? Hur hamnade de på Cosmonova? Vad krävs det egentligen för att lyckas som pro gamer? Det fanns in­ get bättre ställe att få svar på dessa frågor än just på King of the Dome.

UniSL – University Star League – är en turnering i StarCraft II (SC2) för stu­ denter som grundades av Douglas Vic­ tor Cedrum, Petter Sjöstrand och Lisa Carensiö.

– Jag hade en idé redan 2011 om att anordna ett LAN på Nymble men det blev aldrig av, svarar Douglas på frågan om hur UniSL startades och fortsätter.

– Sommaren 2012 spelade jag, Petter och Lisa SC2 tillsammans och kom fram till att vi på våra egna håll haft idén.

44

OSQLEDAREN #1

D

ouglas, Petter och Lisa diskuterade idén vidare och kom fram till att de skulle hålla en turnering för Stock­ holmsstudenter – något som inte fun­ nits i Sverige tidigare. Med ett kärnteam på 12 personer och ett nätverk som hjälper till när det behövs arbetar UniSL ideellt för att anordna turneringar med syftet att studenter ska kunna spela och ha roligt tillsammans.

En SC2-turnering hölls således i början av 2013 för studenter i Stock­ holm. Det första eventet hölls ute i Kista och en av besökarna var en tekniker från Cosmonova, som tyckte det skulle vara en rolig idé att ha ett event på just Cosmonova. UniSL och teknikern höll kontakten och på den vägen skapades eventet E-sports at Cosmonova – King of the Dome!

Under säsong ett av UniSL deltog 64 studenter från universitet och högskolor i Stockholm, och finalen hölls på Nym­ ble. Enligt Albert Säfström, PR manager

på UniSL, blev finalen mycket bättre än vad de hade kunnat vänta sig.

– Att ett litet gäng studenter kunde, utan budget, dra ihop något som var så snarlikt de stora eventen som vi ser runt om i Europa – det var helt fantastiskt, säger Albert.

Finalen på Nymble innehöll allt som en stor turnering brukar ha, däribland spelarbås och en känd programledare – Ina Bäckström från SVT. Förstapriset i turneringen var en summa på 500 kro­ nor, och andra priser såsom en månads nudelförbrukning delades ut.

– Allt var ganska low-tech men gjort för att det skulle se snyggt ut, förklarar Al­ bert.

Han ger som exempel att när spelar­ na introducerades fick de stå på en roterande träskiva framför en green screen, och bredvid satt någon på knä med uppgiften att snurra på träskivan så att spelarna svischade förbi under sin presentation.

– Efter säsong ett frågade vi oss själva

//E-SPORT

– kan vi göra detta ännu större, bättre, häftigare, fortsätter Albert och påpekar att ingen har visat e-sport i ett så stort format tidigare.

– Det blev även en teknisk utmaning, vilket är väldigt spännande, säger Al­ bert.

“I säsong tre kommer vi lägga till ett till spel, och i säsong fyra kanske vi expanderar till hela Norden.”

U

tmaningarna innefattar sådant som att pro­ jicera bilden på en välvd yta utan att det ska se konstigt ut från olika vinklar i salongen samt att man vill ha en bra bild både på Cosmon­ ovas duk och för de som sitter hemma och streamar på sina datorer. Men Un­ iSL säsong två är mer än bara King of the Dome.

– Det viktiga för oss är att det ska vara roligt att vara med och att man ska kunna engagera folk, menar Albert och forsätter med att förklara att den nya as­ pekten för säsong två är att turneringen är öppen för studenter från hela Sverige.

– Vi har märkt att det finns ett ganska stort intresse för UniSL även utanför Stockholm. Det är kul med något som engagerar folk från hela landet, och så får studenter även en chans att se vilka från sin egna skola som anmält sig.

F

örutom expansionen av UniSL finns en annan ny aspekt i årets turnering, nämligen att de spelare som förlorar sina första matcher hamnar i en ny grupp, så att de får fortsätta spela matcher med varandra.

– UniSL handlar inte bara om att lyfta fram de bästa spelarna - det är en tur­ nering som alla ska få vara med i och ha roligt i.

Albert menar att det är ett sätt att ge en extra chans till de som tycker att det är kul att spela men inte hinner lägga så mycket tid på spelet – så att de slip­ per vara med i turneringen bara för att förlora direkt.

E-sports at Cosmonova – King of the Dome! var premiären för säsong två av UniSL, som håller på till slutet av no­ vember, med finalmatcherna den 23 och 24 november. Vad ligger då i framtiden för UniSL? – I säsong tre kommer vi lägga till ett till spel, och i säsong fyra kanske vi expand­ erar till hela Norden, berättar Douglas.

STARCRAFT II

ALBERT SÄFSTRÖM FÖRKLARAR HUR MAN SPELAR STARCRAFT II

– Man väljer en ras av tre och spelar en spelare mot en annan (1 vs 1), bygger upp en bas, tränar en armé och försöker slå ut sin motståndare. Det som gör StarCraft II lite speciellt är att man inte kan se vad motståndaren gör, annat än om man har placerat en egen enhet eller byggnad hos motståndaren - vilket då gör att man kan se.

En aspekt av spelet är alltså vad man visar för sin motståndare och hur man undviker att motståndaren har koll på vad man själv gör.

– Det är viktigt att kunna avgöra vilken taktik och mottaktik man ska använda, kunna bluffa och veta vad som funkar bra mot vad – samtidigt som det går sjukt snabbt. Spelet är som en sjukt snabb blandning av poker och schack. Och så utspelar det sig i rymden -– med lasrar, rymdvarelser och män med mörka röster i tunga rustningar.

Albert Säfström FOTO: JONATHAN RIEDER LUNDKVIST

FOTO: MATILDA SCHAFFER

OSQLEDAREN #1

45

//E-SPORT

PROFFS PÅ

GAMING Under King of the Dome spelade fyra professionella SC2-spelare om att skänka 5000 kr till välgörenhet. En av de fyra spelarna på plats var Marcus Eklöf, eller ThorZaIN som han även är känd som, och vi passade på att prata lite med honom om livet som pro gamer.

Om mina vänner på KTH tröttnar på sina studier och känner för att skaffa sig en karriär som pro gamer istället, vad är det då som krävs?

- Man måste tycka om det man spelar.

Det går inte att spela bara för att bli pro gamer. Det måste vara kul, annars är det svårt att hitta motivationen då det är ett sådant yrke som inte värt det om man inte tycker att det är kul. För det finns inget annat i yrket än att tycka det är kul att spela och att resa.

“De flesta människor med vanliga jobb ­träffar ju sina arbetskamrater på jobbet.”

- Den viktigaste ingrediensen för att lyckas är nog som sagt passion för det man gör. Utöver det så skulle jag säga att

46

OSQLEDAREN #1

TEXT//CAROLINE ARKENSON FOTO//JONATHAN RIEDER LUNDKVIST

det är viktigt att kunna tänka ett steg längre än motståndaren, att ha snabba fingrar och bra simultanförmåga.

Hur kommer det sig att du började spela SC2 och blev pro gamer?

– Datorspel har jag spelat ända sedan jag var liten, och då spelat väldigt många olika spel, men jag fastnade främst för WarCraft III (WC3). Jag spelade det både tävlingsinriktat och mycket, och blev pro gamer – typ semi-pro gamer – i det spelet. Sedan släpptes betan till SC2 i februari 2010 och då bytte de flesta spelare från WC3 till SC2 – så det föll sig ganska naturligt att även jag bytte.

Du har fått resa mycket under din tid som pro gamer. Vad är det häftigaste stället du fått resa till?

– Min favoritresa var nog till Shanghai.

Det var till och med under tiden jag spe­ lade WC3, och att det var min första sto­ ra turnering gör den väldigt häftig. Van­ ligtvis har man inte tid att se speciellt mycket av staden man är i – man reser

MARCUS EKLÖF

NAMN: Marcus Eklöf ÅLDER: 22 år YRKE: Pro gamer i StarCraft II KÄND SOM: ThorZaIN ÄVEN: Läkarstudent på LiU

mest mellan hotellet, där man spelar och något matställe. Men denna turner­ ing var under det stora vulkanutbrottet på Island för några år sedan. Hela flyg­ trafiken över Europa stoppades och jag blev kvar i Shanghai en vecka tillsam­ mans med dem jag var där med. Då fick vi tid att verkligen se vad staden hade att erbjuda. Det var ascoolt och jag tycker Shanghai var en riktigt grym stad!

//E-SPORT

Vad är ditt roligaste eller bästa minne från din pro gamer-tid?

– Det måste antagligen ha varit när jag vunnit. Jag har vunnit två stora tur­ neringar, varav en var här på Annexet i Stockholm förra året. Det var jävligt coolt för det var i Sverige, alla hejade på mig och ville att jag skulle vinna. När jag vann fick jag verkligen stående ovation­ er. Det var asgrymt!

- Det var även under en period då jag inte trodde speciellt mycket på mig själv.

Jag hade sagt till mig själv innan turn­ eringen att «om jag inte presterar bra på det här eventet lägger jag ner». Men jag vann ju, så då blev det att fortsätta!

Om man tittar på den andra delen av yrket - den negativa - vad är det sämsta med att spela professionellt?

– Det sämsta är att ibland måste man tvin­ga sig själv att spela även fast man inte vill. Och det blir lite konstigt då spel är något som är menat att vara kul.

Det kan även bli lite ensamt. Antingen kan man bo med andra pro gamers eller hemma. Bor man hemma så kan det bli ensamt... De flesta människor med van­ liga jobb träffar ju sina arbetskamrater på jobbet. Men som pro gamer sitter man hemma och spelar om dagarna, och måste vänta på att folk slutar jobbet för att kunna träffa dem.

Sedan kan man gå igenom perioder då man bara förlorar och förlorar och för­ lorar… Då blir det ganska stressigt.

Vad är det största du har lyckats med under din karriär?

– Jag har vunnit två stora turneringar, och det är svårt att säga vilken som är värd mest. Den första var i för sig ganska cool för då var jag en nobody och ingen förväntade sig att jag ens skulle kvala. I min första match trodde alla att den an­ dra killen skulle vinna hur lätt som helst.

Jag vann med 2-0! Folk tyckte «wow!» men trodde väl även att det mest var tur.

Jag vann ännu fler matcher och var un­ derdog i varenda match ända till finalen.

Det blev lite av en Cinderella story, och det var jävligt coolt! När jag sedan vann fick jag mycket publicitet, vilket var pos­ itivt för min karriär.

ThorZaIN har efter sommaren valt att börja plugga läkarlinjen på Linköpings Universitet, men lägger inte ner sin spelarkarriär helt för det.

– Jag har försökt komma in på läkar­ linjen sedan jag slutade gymnasiet, och har skrivit högskoleprovet flera gånger.

Men jag tror inte jag hade börjat tidig­ are heller. Det känns som att jag nu är i en period då jag har hållit på med yrkes­ spelandet ganska länge och upplevt väl­ digt mycket. Det känns som att jag har upplevt allt som pro gaming har att er­ bjuda. SC2 börjar även få färre och färre tittare, det har stagnerat, så det kändes som en bra timing. Plus att jag kom in just i år.

– Jag spelar så mycket jag kan och vill på fritiden. Just nu har jag precis börjat på universitetet och har rätt mycket tid till att spela. Längre fram vet jag inte. Det är en rätt tuff linje så det beror på tid, men jag tror det kommer gå bra. Jag har dessutom aldrig varit den som spelat jättemycket till att börja med, utan har alltid prokrastinerat rätt mycket. Skär jag ner på datorsittandet betyder det inte att jag automatiskt skär ner på da­ torspelandet. Därför tror jag inte att det kommer påverka mitt spelande alltför mycket.

Den som vinner turneringen idag får ge 5000 kr till välgörenhet. Vad kommer pengarna gå till om du vinner?

– Naturskyddsföreningen. Egentligen har jag ingen större koll på välgörenhet, så när UNiSL sa att jag skulle välja något började titta runt lite på vad som finns.

Naturen har jag alltid varit mån om, så det känns som något jag kan ställa mig bakom! Jag läste lite om olika organisa­ tioner och vad de håller på med lite mer konkret, för att försäkra mig om att pen­ garna skulle komma dit jag vill.

Om du fick chansen och automatiskt var tillräckligt bra för att vara pro gamer i ett annat spel, vilket skulle det då vara?

– League of Legends, kanske. Det är väl­ digt stort och jag har spelat det en del.

Counterstrike har jag spelat en del, men det känns inte lika stort och DotA har jag aldrig riktigt spelat.

OSQLEDAREN #1

47

//REPORTAGE

PERNILLA BYTTE KTH MOT MIT

TEXT//ELINA GOBENA FOTO//CAROLINE ARKENSON

Den senaste tiden har stämningen hos mig och folk jag känner på KTH varit lätt hyster­ isk. Det har varit lite «vad händer när vi tar examen?», «vad händer med livet i allmän­ het?» och «spelar det någon roll att vi jagar drömjobbet, eftersom vi ändå kört klimatet i botten?». Jag gav mig ut på jakt efter någon typ av svar.

O

L träffade Pernilla Thes­ sén, VD-trainee på teknikkon­ sultföretaget Sweco, under en förmiddag i september. Vi pratade om alternativa vägar och om vad som händer på Sweco.

På grund av ihålligt regnande hade vi, jag och fotografen Caroline, först lite svårt att hitta Sweco. Naturligtvis berodde det på att vi gick med näsan ner i telefonens gps, och givetvis inte vände blicken uppåt mot den gigantis­ ka skylten. Swecos huvudkontor ligger vid Västerbrons slut, i ett område som jag alltid förknippat med industri och som jag har svårt att lokalisera på ett naturligt sätt. Men det ligger där i ett femtiotalshus på fjorton våningar, och vi fick åka högst upp direkt för att hälsa på

48

OSQLEDAREN #1

hos koncernledningen och se Pernillas kontor. Man kan väl säga att alla nervos­ itet dog där, och Sweco kändes plötsligt som världens plattaste organisation.

Vi tar en rundtur och Pernilla berättar om koncernen och hur alla avdelningar sitter i samma hus för kommunikation­ ens skull. Det känns väldigt lean. Swe­ cos kontorshus är superfint och nyreno­ verat av Swecos egna arkitekter (faktiskt Europas 10:e största arbetsgivare för arkitekter). Efter att ha vandrat upp och ned i trappor som konstruerats för att se ut att sväva slår vi oss ned i en ljus­ gård intill en undangömd jättedalahäst i mjukismaterial och sätter igång in­ tervjun.

Pernilla är gammal KTH:are, hon började på bioteknikprogrammet 2005.

Det är här vi kommer in på att ta en an­ nan väg. Bologna-reformen (som skapat en gemensam standard för europe­iska utbildningar) infördes i Sverige när Pernilla pluggade på KTH, och civi­ lingenjörsprogrammet delades in i tre kandidatår och två masterår.

Pernilla gillade utbildningen på KTH men sökte en bredare och mer

PERNILLA THESSÉN UTBILDNING CIVILINGENJÖRSPROGRAMMET I BIOTEKNIK PÅ KTH FRÅN 2005 TILL 2008 OCH EN KANDIDAT I STATSVETENSKAP FRÅN STOCKHOLMS UNIVERSITET. TOG UT KANDIDATEN FRÅN KTH EFTER TRE ÅR FÖR ATT FORTSÄTTA PÅ EN MAS­ TER I POLITIK OCH TEKNIK PÅ MIT I USA. ENGAGEMANG PÅ KTH LEDAMOT I KEMISEKTIONENS STYRELSE OCH SENARE ORDFÖRANDE. TVÅ ÅR I KÅRFULLMÄKTIGE. ENGAGERADE SIG FÖR ATT FÅ KTH ATT BREDDA INGENJÖRSUTBILDNINGEN MED OBLIGATORISKA GRUNDKURSER INOM HÅLLBAR UTVECKLING. GÖR IDAG JOBBAR SOM TEKNIKKONSULT PÅ SWECO OCH ÄR JUST NU VD-TRAINEE UNDER ETT ÅR.

//REPORTAGE

tvärvetenskaplig inriktning. Hon åkte mellan KTH och Stockholms Universitet där hon tog en kandidat i statsvetenskap parallellt med kandidaten i bioteknik.

Bologna-reformen betydde mycket, eftersom det var just den som möjlig­ gjorde för Pernilla att avsluta tiden på KTH efter kandidaten. Hon säger själv att det var en «intellektuell vilja» som fick henne att göra detta, och söka sig vidare till USA och MIT. Det låter kanske som att det gick snabbt, men Pernilla jobbade med ansökan i 1,5 år och åkte till ex­empel till Helsingfors för att skriva intagningstester.

På MIT läste Pernilla en master inom just politik och teknik, en kombination hon verkligen tyckte var intressant.

Samtidigt var en master utomlands också ett sätt att få erfarenhet från de många olika kulturer som faktiskt finns representerade på MITs masterutbild­ ningar. Så hur var det på MIT? Är det bättre än på KTH? – Mycket energi, otroligt mycket duktigt och engagerat folk, säger Pernilla men hon säger också att lärarna inte var så «wow» i jämförelse med på KTH.

Och för den som tycker att MIT låter som något kul, fungerar skolans intag­ ningssystem så att när man väl är inta­ gen så är man. Kan man inte betala den något maffiga avgiften på $40 000 per år, eller inte får stipendium (som Pernil­ la fick) så kan man jobba av avgiften genom olika undervisningsjobb und­ er tiden på skolan. Låter rätt bra och tycker jag.

Efter examen på MIT kom Pernilla hem igen och började jobba som man­ agementkonsult. Hon var dock inte kvar så länge på firman, utan valde att gå vid­ are till Sweco.

– Det var roligt intellektuellt sett, men jag trivdes inte i arbetssättet och kul­ turen. Hade jag gjort ett «smart» karri­ ärsval, varit en karriärstrateg, hade jag ju jobbat kvar som managementkonsult, säger Pernilla Samtidigt lyfter Pernilla ändå fram hur mycket hon lärde sig under sin tid på managementkonsult. Sweco blev nästa steg och kändes naturligt efter­ som det var företaget som Pernilla skrev sin kandidatuppsats hos. För Pernilla var det just företagskulturen hon gillade

Pernilla Regårdh och Swecos vd Tomas Carlsson

OSQLEDAREN #1

49

//REPORTAGE

Pernilla Regårdh

hos Sweco, och hon kommer tillbaka till hur viktigt det är med den.

“Jag får vara med och leda och utveckla företaget, vilket är jättekul för mig som är relativt nyexaminerad.”

Sweco är ju en väldigt stor ar­ betsgivare (ca 1500 anställda på Stock­ holmskontoret, och ca 4900 i Sverige totalt) som utför teknikkonsultuppdrag, och är på grund av det uppdelat i verk­ samhetsområden som till exempel in­ frastruktur, energi eller analys. Pernilla

50

OSQLEDAREN #1

berättar att företagskulturen på Sweco är väldigt fri; har man en kompetens och brinner för och något är det lätt att byta arbetsuppgifter. Egna idéer och kreativ­ itet får ta plats, säger hon, även nyexam­ inerade har mycket att säga till om på företaget.

P

ernilla började på Sweco Eurofutures, bolaget inom koncernen som arbetar med samhällsanalys. Idag är hon som sagt VD-trainee under ett år innan hon går tillbaka till sin ordinarie tjänst.

Som VD-trainee är hon med koncern­ ledningen i deras vardag, och är med och fattar beslut kring viktiga frågar och strategi.

– Jag får vara med och leda och utveckla företaget, vilket är jättekul för mig som är relativt nyexaminerad. Det blir som

en liten utbildning, jag lär mig jätte­ mycket, säger Pernilla.

Vi pratar en del om det där med val och var de leder. Det har ju ändå gått väldigt bra för Pernilla och jag vill veta vad hon gjort rätt men någonstans får jag en känsla av att det inte finns något klockrent svar. Det finns ingen lyckasefter-examen-strategi. Men Pernilla säger att «kloka människor som gör bra grejer klarar sig alltid» och det är något som uttrycks flera gånger under samta­ let. Framförallt tycker Pernilla också att man måste vara sann mot sig själv, och det är något som ändå sjunker in. Exem­ plet är det tidigare nämnda karriärsvalet att byta managementkonsulting mot teknikkonsulting. För även om det utåt kanske uppfattades som ett osmart val, körde Pernilla ändå efter sin devis att

//REPORTAGE

vara sann mot sig själv och göra det som känns kul och bra.

– Man måste hitta lusten och vara förankrad i det man gör, brinna för det.

Om man jobbar med något för att det ska ta en till nästa steg, och inte för att man verkligen brinner för det, då kan man bli besviken och lite bitter. Det är ju inte så att varje dag är jippi, men om man är förankrad då lever man ju i det man gör, och det tror jag är bättre för sinnet. Är man sann mot sig själv och står för det så blir det bra till sist, säger Pernilla.

Jag tycker att det är ett bra tips, samtidigt som det gäller att hålla i det och försöka ta till sig det. Det är ju inte alltid så lätt när man omges av allmän hets på KTH. Jag vet inte om jag blev klokare på vad livet i allmänhet kommer att ge, eller egentligen ens vad som händer efter ex­ amen (det känns som en svart ridå), men kopplingen drömjobb och klimat kört i botten kändes ändå helt okej. Da­ gen på Sweco avslutades nämligen med att jag fick följa med på ett seminarium där koncernchefen Tomas Carlsson skulle vara med i en paneldebatt om håll­ barhet. Och det kändes ändå lite som att om man jobbar för det som känns rätt så hamnar man rätt till sist. Och nästan alla stora företag jobbar med hållbarhet på ett eller annat sätt så det kommer nog gå att rädda jorden till sist ändå.

Samtidigt som man jobbar med dröm­ jobbet. Typ.

OSQLEDAREN #1

51

ER ANNONS HÄR SKULLE NÅ TUSENTALS BLIVANDE INGENJÖRER

Med sin upplaga på 17 000 exemplar är Osqledaren Sveriges största tekniska stu­ denttidning. Tidningen skickas kostnadsfritt hem till alla studenter vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm fyra gånger per läsår. I studentkårens medlem­ sundersökning 2013 uppgav 70 % av svarande att de har läst Osqledaren i tryck eller på webben. Osqledaren är det bästa sättet att nå studenter från alla program på KTH. För mer information, gå in på osqledaren.se/annonsera eller kontakta oss på osqledaren@ths.kth.se

OL GÖR

ÖL & WHISKEYMÄSSAN I slutet av september stod portarna till Stockholms öl- och whiskeymässa öppna. Osqledarens representant var där för att med nybörjar­ perspektiv lära sig så mycket om öl som möljligt på bara tre timmar.

//OL GÖR

TEXT & FOTO//SARA EDIN

Jag gillar öl, men innan besöket på Stock­ holms öl-och whiskeymässa kunde jag un­ gefär lika mycket om öl som jag idag kan om fåglar. Jag kan inte mycket om fåglar. Jag kan lite mer om öl. En fyra timmar lång ”crash course” har gett mig ett (eller fler) provsmak på vad som numera verkar vara en smake­ lits finkultur. Jag har vänner som brygger öl hemma, som blir förvirrade då en ber om “en stor stark” och som plockar flaskor från systembolagets övre hyllor istället för från lå­ dorna som står på golvet. Jag tänkte i det här repöltaget reda ut vad öl är och vad (fasen) det handlar om. En sak jag kan börja med att konstatera är att det bland annat handlar om ”Öl öl öl i glas, inte i butelj”

T

rots att det är strax efter lunch är det dunkelt inne på Nacka Strandmässan och som det ser ut är jag och mitt säll­ skap några av få som inte står bakom en bardisk. Istället för att vela beräknar vi snabbt, ingenjörsmässigt och fullkom­ ligt omedvetet avstånd till samtliga bardiskar för att sen välja den som står närmast - Innis & Gunn. Sammanträf­ fande? Jag vet inte. Innis & Gunn är bryggeriet som specialiserar sig på öl med whiskeysmak och är därför till det bästa valet att inleda en öl och whiskey­ mässa med.

54

OSQLEDAREN #1

Hur någon egentligen kunde kom­ ma på tanken att framställa en öl med whiskeysmak berodde helt enkelt på att ingen gjorde det. Ett destilleri var i full färd med att framställa en whiskey med alekaraktär och räknade förstås inte med att ölen som användes vid framställningen skulle vara något att ha.

Arbetare på bryggeriet insåg dock vikten av att inte låta öl gå till spillo, drack det och konstaterade att det smakade ”fan­ tastic delicious”.

Mannen bakom bardisken öppnar kylen och tar fram en aptjusig orange kartong och berättar att den innehåller deras 10-årsjubileumsöl, Innis & Gunn Oloroso Cask. Första tanke: Beer in box?

Andra tanke: Vill verkligen kakla mitt badrum med den där kartongen. Jag får förklarat för mig att det var en ale lagrad på spanska sherryfat och kan efter ett snabbt provsmak påstå att den ”är fett god faktiskt”.

Efter den första öl-provsmaknin­ gen i mitt liv sköljer jag för första (och sista) gången ur glaset vid en av de ut­ placerade ursköljnings-kranarna. Bard­ iskarna är många och jag vet inte riktigt i vilken ände vi ska börja. Chefredaktörn, som är en del av sällskapet, föreslår Tysk­land varpå vi marscherar över till andra sidan av mässlokalen.

F

örst ut: Bitburger, en av Tysklands vanligaste tappöl.

Den smakar garanterat öl så som jag känner det. Hinka­ biliteten är dessutom ganska hög, de 15 smakprovs-centilitrarna slinker obekymrat ner. Representanten bakom bardisken berättar att det är en lageröl och när jag frågar varför det heter la­ geröl ler han snett och förklarar att det är efter det tyska ordet för ”lager” och att en lageröl tål lagring bättre än över­ jäst öl. Jag nickar och låtsas för tillfället förstå vad en överjäst öl är.

Näst ur kylen och ner i glasen blir Hofbräu oktoberfestbier. Jag kan påstå att den var godare än Bitburgern då den smakar lite mer och har en högre alko­ holhalt. Det här är alltså en av årets ok­ toberfestbiers och därmed en öl speciellt bryggd för oktoberfest i München, en fest som pågår i 16 dagar och serverar öl till 6,2 miljoner besökare (vilket gör det till en av de största folkfesterna i världen). ”Vad är en överjäst öl?” frågar jag till slut varpå mannen bakom bardisken är snabb med att plocka fram en weissbier, en veteöl - närmare bestämt weihen­ stephaner (oklart uttal). Han förklarar att det är en överjäst öl där en viss del vetemalt används vid tillverkningen

//RUBRIK

”I think we have a mutual appreciation of beer” Garret Oliver, Brooklyns bryggerimästare

OLIKA SORTERS ÖL Överjäst öl: le (porter och stout) och veteöl kallas överjäst för att jästen lägger sig som ett lager vid ytan vid jäsningen på grund av koldioxidbubblorna som bildas. Ölen jäser vid högre temperatur och under kortare tid.

Underjäst öl: Är den vanligaste öltypen, däribland lageröl. Ölen jäser långsamt och vid låg temperatur vilket får jästen att falla till botten.

Spontanjäst öl: Är den äldsta formen av jäsning. Ingen jäst tillsätts utan jäsprocessen startas istället med hjälp av mikroorganismer som finns i luften.

OSQLEDAREN #1

55

//OL GÖR

THS «hårdkår» i kyldisken

(wait whaat?). ”Alltså en blandning av korn och vete, bara vete lämpar sig inte för bryggning. Smaken blir ganska an­ norlunda”. Drycken är ljus som juice och har mycket bra och mjukt skum. Det är dessutom lite grumligt (fruktkött?). ”Det är jästfällningen som gör det grum­ ligt” säger han som om han hade läst mina tankar. Jag tar en klunk och… Det vete fan. Det smakar inte som öl brukar smaka. Det smakar liksom lite för fruk­ tigt och lite för mjukt. Lite som att äta en kall skumbanan när en är förkyld.

Mannen bakom disken påpekar “trots öl i princip innehåller samma fyra in­ gredienser: kornmalt, vatten, humle och jäst, kan det smaka helt olika - allt har att göra med ingrediensernas mängd och ölets tillagningssätt.”

E

fter den introduktionen känner vi oss ganska klara med Tyskland och lite gladare i sin­ net. Själv har jag dessutom lite nydrucket självförtroende. Därför frågar jag snabbt, så snart vi har styrt stegen mot USA och Brooklyn Brewery, om ”de har någon helt vanlig lager på lager”. ”Det finns inget som heter ‘helt vanlig lager’” svarar representanten från Carls­ berg som är där under Brooklyn Brewer­ ys emblem och serverar istället en ny öl, ”Carnegie Prototyp”. Det är en lager som så småningom ska bryggas i Hammarbyområdet där Carlsberg kommer bygga ett nytt mikrobryggeri tillsammans med Brooklyn Brewery.

56

OSQLEDAREN #1

Sverige är, av någon anledn­ ing, Brooklyn Brewerys största ex­ portmarknad och den näst största marknaden totalt sett (efter New York).

Vem är bättre att fråga om vad det kan bero på än Garrett Oliver, Brooklyns bryggerimästare? Passande nog är han på mässan. ”I think we have a mutual appreciation of beer” svarar Garrett och nickar åt det faktum att Stockholm och Brooklyn är ganska lika när det kom­ mer till kultur, musik, mat och öl. Han påpekar också att Carlsberg har gjort ett bra jobb med att marknadsföra Brook­ lyn i Sverige. När vi ändå står och pratar med en bryggerimästare frågar vi vad som är viktigt att tänka på då vi provs­ makar öl. Det första han säger är att vi aldrig ska dricka direkt ur flaskan. Få skulle dricka vin direkt ur flaskan efter­ som en del av aromerna försvinner om vi gör det (det är smaklöst, bokstavligt talat). Samma sak gäller alltså öl. Glasets öppna form gör att vi känner lukten av ölen samtidigt som vi dricker. Det känns också lyxigare. Smakupplevelsen är med andra ord ett samarbete mellan smak, lukt och känsel.

N

u börjar jag känna mig redo att testa lite konstigare saker. Vi tar med oss våra glas och traskar över till Wicked Wines bardisk, importörerna som lig­ ger bakom samarbetet med THS egen öl ”hardkår” (hardkår stoltserar faktiskt på en halv rad i deras kyldisk på mässan).

Där får jag (till att börja med) testa lite pale ale från Sierra Nevada. Pale ale är en typ av överjäst öl där karamellmalt används i bryggningsprocessen. Det är gott, lite matigare. Typ som att dricka en skiva sirapsstint vörtbröd.

Därefter testade jag en IPA, en ”indan pale ale”, som ursprungligen är en Engelsk pale ale som skeppades till Indien under kolonialtiden. Det behövde vara starkt kryddat och med en hög alko­ holhalt för att klara den långa resan. Och ja, precis så smakar det. Som att klara en skeppsresa till Indien. Nu, när jag trodde resan bland överjästa öler hade nått sin slutdestination, plockar representanten från Wicked Wine fram en imperial IPA kallad ”Hoptimum” från Sierra Nevada. ”Nu kommer allt annat du hittills druck­ it att smaka vatten” säger han och håller upp drycken i mitt provglas. Sanna hans ord. Det var lite som att ta en näve hum­ lekottar, lägga dem i munnen och tugga.

När vi sen knallar vidare och testar milk stout (myndig oboy), ale bryggt på bär (ölsaft) och kaffe stout (fetgott) är en “stor stark” bara ett tvetydigt minne.

Det får inte plats mycket variation ba­ kom “en stor stark”. Öl är väldigt mycket mer än så och det vore synd att missa allt det andra. Det är något många har insett och, som i mitt fall, kommer att inse ganska snart. Ungefär samtidigt som jag skriver det här.

//RUBRIK

HUR ÖL BLIR TILL Mältning: Kornet läggs i blöt för att frigöra ett enzym som kan spjälka kornets stärkelse till socker. På så vis skapas malt som sedan torkas.

Mäskning: Malten krossas och blandas med vatten. Ölet blir starkare ju mer malt i förhållande till vatten det är. Enzymerna spjälkar stärkelsen till socker med hjälp av värme.

Lakning: Maltskalet silas bort och vätskan, som nu kallas vört, lakas ur med mer varmvatten för att så mycket socker som möjligt ska tas till vara.

Vörtkokning och kylning: Vörten kokas och humle tillsätts. Kokningen är nödvändigt för att ölet inte senare ska surna. Vörten kyls sedan ner till rumstemperatur.

Jäsning: Nu tillgodogör jästen sig energin från sockret och omvandlar den till alkohol och kolsyra. Ju högre jäsningstemperatur, desto mer jäsningsbiprodukter.

Efter jäsningen väntar endast filtrering, pastörering, tappning och lagring.

OSQLEDAREN #1

57

//KRÖNIKA

ALUMNIKRÖNIKA HÖR GÄRNA AV DIG Fredrik Samanta är civilingenjör i elektroteknik och tog examen 2002. Under de senaste tio åren har han bland annat varit produktchef på Sony i England, marknadsföringschef inom online gaming och medgrundare till KTH-företaget JayCut som blev uppköpt av Blackberry.

”Aldrig”, ”Never”, ”Inga alls, inte vad jag kan komma ihåg”. Frågan jag ställde till an­ dra KTH-alumner var hur ofta de blir kontak­ tade av KTH:are som är intresserade av deras bransch eller söker jobb på deras företag.

Själv har jag fått ett mejl var tredje år. Från ett annat (mindre) universitet jag gått på får jag en förfrågan i månaden. Oavsett om man söker sommarjobb, jobb eller vill förstå hur ett visst företag rekryterar så tror jag att KTH:alumner går att utnyttja mer.

N

är jag gick fjärde året på Elektro 2001-2002 och bör­ jade fundera på ex-jobb kände jag nästan bara studenter.

Jag visste inte hur ett CV skulle se ut, vad som bedömdes i en anställnings­ intervju eller att det fanns jobb som inte var utannonserade. Nu över tio år senare känner jag ingen som söker ex-jobb men många som jobbar stenhårt med att re­ krytera duktiga ingenjörer. Min syn på rekryteringsprocessen och hur alumner kan hjälpa till har också förändrats to­ talt.

När jag sökte mitt första jobb så antog jag att rekryteringsprocessen var en strukturerad, välskött gallring. Pro­ cessen jag tänkte mig började med en platsannons, en företagspresentation eller kanske en glansig reklamaffisch för ett trainee-program. Efter ett antal intervjuer och tester skulle en person

58

OSQLEDAREN #1

få jobbet. Under de åren jag arbetat och rekryterat har jag sett ansökningar komma bort, toppkandidater sållas bort av misstag, två kandidater genomgå helt olika processer och jobb erbjudas till folk som inte ens sökt. Allt kan hända och man har inget att förlora på att utforska informella ansökningsvägar. Till saken hör också att många företag betalar hit­ telön till anställda som hittar bra kandi­ dater. Det kan alltså vara både tusentals och tiotusentals kronor som går till den anställda som lägger ditt CV till högen (och ser till att det sedan inte kommer bort). Sedan ska man inte glömma att många intressanta projekt, ex-jobb och heltidstjänster aldrig blir utlysta som väldefinierade jobb över huvud taget.

För att hitta sådana möjligheter och för att förstå hur olika företag rekryterar kan KTH-alumni vara till stor hjälp.

Mina ytterst ovetenskapliga eft­ erforskningar säger mig att ju längre tid som gått desto mer romantiserar man sin egen skola och studietid. Man be­ höver nog inte vara legitimerad psykolog för att se hur tankar på studietiden as­ socieras till yngre dagar och att man tenderar att komma ihåg de positiva bi­ tarna. För alumner utomlands blir dessa känslor ibland ännu starkare av att man är långt ifrån studieorten och hemorten.

Som student hade jag aldrig trott att sådana motivationer fanns och de hade

kunnat hjälpa mig hitta ett jobb. Nu vet jag att folk älskar att prata om sig själva.

Om någon vill prata om min bransch, mitt företag och min roll så är jag såld.

De flesta av oss kan inte ens få våra nära och kära att visa intresse för våra jobb.

K

ombinationen av ostrukturerade anställ­ ningsprocesser och välvilja bland alumner ger KTH:are en del intressanta sökvägar att utfor­ ska. Oavsett om man bara har ett ge­ nerellt intresse av ett företag eller om man sitter på en färdig ansökan är det värt att kontakta KTH-alumner på bola­ get. Gamla alumnen måste vara en rätt sur person för att inte gå med på att ta en kaffe eller ett telefonsamtal med en student som går samma kurser som man själv slitit med och som dessutom är in­ tresserad av ens arbetsområde. Oavsett om du har stött på ett företag i en tid­ ningsartikel och vill veta lite mer eller om du vill förbereda dig för en intervju så kan en spekulativ kontakt bara ses positivt. Sedan är det bara att kolla stav­ ningen, komma i tid och att skicka ett tack-mejl i efterhand.

FREDRIK SAMANTA

//KRÖNIKA

VÄGEN TILL JOBBEN 1

INSPIRATION Inspiration och bra idéer kan komma var som helst ifrån. Håll ögonen öppna för intressanta företag och produktområden.

LÄS PÅ

2

Gör en lista med företag och personer du hittar. Kolla vilka som har kontor i Stockholm eller andra städer som du kommer besöka.

3

SÖK KTH-ALUMNER Sök efter KTH-alumner på KTH Alumni Community och sociala nätverk som LinkedIn. Fråga folk du känner! Försök bli in­­tro­­­ducerad eller maila direkt. mats@acme.com

FÅ TILL ETT MÖTE När du formulerar ditt mail, försök få till ett möte. Förklara vad du vill ha - kontakter, jobb, projekt eller bara allmäna tips.

mats@acne.com

5

Re: Tips till krutintresserad KTH-teknolog Hej Mats, tack för att du tog dig tid att träffa mig igår. Det var intressant att höra om ny stubinteknik och spännande att få se fabriken. Tack för ditt tips om att kontakta Patrik på testavdelningen, jag ska ringa honom nu!

TACKA Glöm inte att direkt och uppdatera senare om tips du fått leder vidare.

4

Tips till krutintresserad KTH-teknolog Hej Mats, Jag hittade dina kontaktuppgifter på KTH:s Alumni Community. Jag läste att du läste läste dynamitinriktningen och nu arbetar på ACME. Jag går själv dynamitinriktningen och skulle väldigt gärna vilja veta mer om företaget och hur det är att arbeta där. Jag har några frågor om stubiner och vilken fabrik som tillverkar vad. Om du har tid någon dag skulle jag väldigt gärna vilja komma förbi för att ställa mina frågor och lära mig mer.

TEXT//FREDRIK SAMANTA GRAFIK//HUGI ÁSGEIRSSON

OSQLEDAREN #1

59

HAR DU EN ARMADAKATALOG I FICKAN ELLER ÄR DU BARA GLAD ATT SE MIG?

ARMADA HARSURFA BÖRJATIN NU. PÅ WWW. SURFAAINRMADA. PÅ WWW. NU, ARMADA.NU ALTERNATIVT LADDA NER APPEN PÅ APP STORE ELLER GOOGLE PLAY* PLAY.* *Disclaimer: *Din mobil Dinbehöver mobil behöver vara litevara merlite modern modernare än den änpå den illustrationen. på illustrationen.

60

OSQLEDAREN #5

//KRÖNIKA

ALLA SÄLJER KONTOR

MEN VEM KÖPER?

A

rbetsmarknadsmässor har blivit en plats där företag säljer kontor. För­ virrad? Låt mig visa med ett exempel. Börja därför med att föreställa dig en arbetsmässa. Du är där för att leta efter potentiella framtida drömjobb.

Du går fram till ett företag som verkar lovande. Det börjar som det alltid gör: Hälsa, ta emot papper du aldrig tänker läsa och plocka på dig en av deras halvtomma bläckpennor. Nu gäller det bara att ställa några bra frågor; är det här företaget som erbjuder ditt framtida drömjobb?

- Hur är det att jobba på ert företag?, börjar du.

- Det är skitkul! svarar representanten glatt. Vi har ett bollhav, en läskmaskin med gratis läsk och träningsanlägg­ ning på kontoret. Dessutom åker vi på företagsresor varje år till helt sjuka stäl­ len – förra året var vi i Dubai.

Det här låter väl nästan för bra för att vara sant? Bollhav, gratis läsk och galna fester!? Fast… Inte sitter de väl och dricker gratis läsk hela dagarna i sitt bollhav och drömmer om hur fulla de ska bli på nästa företagsfest?

9

klarhet kring vad de faktiskt gör.

- Vi jobbar med projekt, svarar repre­ sentanten precis lika glatt. Det är skit­ najs för när projektet är slut brukar vi fira det med skumpa och fest för alla på kontoret. Det blir en del fester, avslutar han på ett menande sätt.

Gratis champagne och mycket fes­ ter? Du frågade väl ändå vad de jobbar med och inte hur mycket de festar? Än en gång har representanten undvikt frå­ gan, för du vet ju fortfarande inte vad de egentligen jobbar med. Det enda du känner till om företaget är festerna och kontorets utsmycknader.

- Haha okej schysst, börjar du lite artigt. Men vad gör ni egentligen på da­ garna?

- Det kan jag inte riktigt svara på, jag jobbar som vår företagsrepresentant.

Jag åker runt på mässor och är vårt ansikte utåt. Jag vet inte riktigt vad de andra som sitter på kontoret gör.

Men de jobbar agilt med den senaste teknologin.

nästa företag i hopp om fler papper, pennor och historier om företagets fes­ ter och konstiga saker på kontoret. Du hälsar artigt hej då och går vidare.

K

änner du igen dig i situa­ tionen? Representanten säljer kontoret, när du vill veta mer om jobbet. Äldre vänner med jobb är precis likadana, allt handlar om kontoret och fester. Vad ingen pratar om är de åtta timmarna om dagen man job­ bar, och vad man gör då. Däremot kan jag lova dig att större delen av den tiden varken tillbringas i bollhavet, framför läskautomaten eller skålandes i skumpa.

Därför uppmanar jag dig att nästa gång du står framför en företagsrepresentant eller äldre vän – fråga om jobbet och inte kontoret. Tvinga dem att sluta sälja sitt kontor och börja sälja jobben de har att erbjuda.

TEXT//MARTIN BARKSTEN

Och där någonstans kän­ ner du att tiden har kom­ mit att gå vidare till

- Jaha okej, men vad jobbar ni med på erat företag?, följer du upp din första fråga med i hopp om att få lite större

ILLUSTRATION// GABRIELLA SANCHEZ KARLSSON & KASPER KARLGREN

OSQLEDAREN #5

61

BEHÖVER DU EXTRAJOBB? Vill du slippa leva det fattiga studentlivet och kunna lyxa till tillvaron. Osqledaren har frågat sin redaktion och hittat några spän­ nande extrajobb. Alla exempel är hämtade från verkligheten!

Köp mark

VILL DU ENS HA ETT EXTRAJOBB?

Nej

KÖP MARK!

GÖR ETT SPEL!

Ja

JA

Köp mark. Tjäna pengar. Enklare än såhär kan det väl inte bli?

Kom på reklamidéer Allt du behöver göra är att komma på genialisk reklamidé för ett företag. Sen är det bara att sälja idén. Snabbt och enkelt!

BRAWNS OR BRAIN?

BRAIN

FANTASIFULL?

JA

BRA PÅ ALLT?

Professionell bloggare Har du en sjuklig fascination för att dela med dig av minsta detalj om din frukosts innehåll? Eller vill du kanske berätta om hur det var när du satt på toaletten riktigt bakis?

Skapa datorspel och sälj

NEJ

NEJ

BRAWN

Allt som behövs är att du är fantasifull, har nyskapande idéer, kan programmera och är grafiskt lagd! Sen är det bara att skapa nästa Angry Birds.

Hur svårt kan det vara egentligen?

PROFESSIONELL BLOGGARE!

KOM PÅ REKLAMIDÉER!

Jobba på heta linjen Allt som krävs är en vacker röst och ett stönvänligt-headset. Sen är det bara att sätta på din favorit teve-serie (på ljudlöst!), ta nagellacket och låta så sexigt du bara kan.

Handmodell Stirrar folk på dina händer? Får du busvisslingar när du tar upp handen ur byxfickan för att smsa?

Då är handmodell jobbet för dig! Dessutom garanterat fritt från krav att se naturligt glad ut på begäran.

FANTASTISK RÖST?

JA

NEJ

SNYGGA HÄNDER!

NEJ

SÄLJ DIN KROPP TILL FORSKNING!

JA

Sälj kroppen till forskning Betalningen är aningen varierande, från 2 biobiljetter upp till 16000 kronor, men sen är också kraven på dig varierande. Ju fler konstiga sjukdomar och åkommor du har desto mer pengar!

JOBBA PÅ HETA LINJEN!

HANDMODELL!

TEXT & IDÉ//MARTIN BARKSTEN

Idag går 50 kronor av kåravgiften till sek­ tionen, men fram till kårobligatoriets avs­ kaffande 2010 kunde sektionerna själva bestäma sektionsavgiftens storlek och i bör­ jan av 60-talet drevs den in av styrelserna.

Osqledarens var inte säker på om sektion­ erna verkligen hade behov detta och gjorde en sammanställning av vad pengarna gick till. Följande stod att läsa på ledarsidan i Osqledarens andra utgåva 1963:

«Sektionerna får nu nämligen i sämsta fall ekonomiskt stöd från fyra olika håll: 1.

5 % av kåravgiften går stadgenligt till sektionerna där den fördelas i förhållande till tredje roten ur medlemsantalet.

2.

En sektionsavgift eller del därav utgörande 5 kr tas upp av KårX och fördelas i direkt proportion till medlemsantalet.

3.

Skutten har varit en god inkomst­ källa men deras attraktivitet (och lönsamhet) har stadigt minskat och i år har också antalet skurits ner från tre till två per sektion.

4.

I de fall sektionsavgiften är större än 5 kr torde det likafullt bli sty­ relsens sak att försöka driva in det resterande beloppet. Det gäller för 4 av 9 sektioner!

statistik från ol #2 1962 Under 1961 drack Osquar i mat­ serveringen: •

113 978 liter mjölk

•

9 629 liter öl

•

10 126 liter starköl

•

721 liter sprit

Vår tabell visar i vilken grad sek­ tionerna verkligen behöver mer pengar än de får via den ordinarie kåravgif­ ten och skutten. KårX kan inte ta upp varierande belopp for olika sektioner.

Kanske kommer några sektioner att försöka rätta mun efter matsäcken och beskära utgifterna - hellre än att driva egen uppskattning.»

Summa: 134 454 liter

Osqledarens logotyp i början på 60-talet

OSQLEDAREN #1

63

//RUBRIK

THS NYA SLÄKTTRÄD

F

öreställ dig att alla sek­ tioner på KTH vore en del av ett enda stort släktträd. Någon­ stans i början av 1900-talet bestämde sig några studenter för att knyta band och bilda det vi idag känner som Tekniska Högskolans Studentkår, THS. THS fick från början sju barn som alla tog sig an en specifik inriktning på KTH. Stolta ledde Bergs, Maskin, Elek­ tro, Arkitekt, Väg- och vatten, Lantmä­ teri och Skeppsbyggnad KTHs studenter mot en bättre framtid. De fostrade sina studenter att kämpa mot det tråkiga och torra, att hylla det evigt vackra och insupa den kunskap som genomsyrar KTH-tiden.

“Mer än 100 år efter att släktbanden knöts står THS idag framför en ny utmaning.”

Med tiden växte familjen och nya sektioner tillkom. Gamla ämnen har försvunnit, döpts om eller införlivats i nya strukturer. Nya ämnen har blom­ strat upp genom åren och idag står THSträdet spretigt med 20 sektioner och ibland lite oklara kopplingar däremellan.

Genom åren har olika sidor av släkten trivts olika bra med varandra, vilket har resulterat i ett brett spektra av kär­ leksrelationer och skilsmässor. Senaste nyheten som sprids genom barken är att Samhällsbyggnad och Bergs är förlovade sedan några veckor tillbaka, vilket då innebar slutet för Samhällsbyggnad <3 Flyg vilket skvallertidningarna nu får gotta sig åt. På andra sidan släktträdet

64

OSQLEDAREN #1

verkar relationen mellan Elektro och Kemi ha fått nytt liv då Kemi gav Elektro nya spetsunderkläder på deras N0lle­ gasque. Ja, släktträdet är väl förgrenat, även om vi inte tittar på individnivå, då blir det nog ännu värre.

Mer än 100 år efter att släktbanden knöts står THS idag framför en ny ut­ maning. Under våren satte Kårfullmäk­ tige, THS högsta beslutande organ och medlemmarnas röst i organisationen, upp ett mål att vi under detta verksam­ hetsår ska utvärdera sektionerna i en utredning om sektionsantal och sektion­ sindelning. Frågan är minst sagt känslig och jag tror inte att det kommer att bli en dans på rosor. Nej, det känns snarare som ett besök på Gröna Lund där alla barnen springer åt olika håll och vill ha glass samtidigt som de gamla sätter sig på en bänk och säger att det var bättre förr. Jag skulle tvärt emot vilja säga att det är bättre nu, och att om vi försöker att få alla att dansa åt samma håll så kommer det att bli bättre i framtiden.

Här ska jag dock försöka att undvika det, av Psykologfabriken kallade, van­ ligaste tankefelet i världen - confirma­ tion bias. Detta tankefel handlar om att förfördela den information som talar till min fördel istället för att som en for­ skare försöka falsifiera den egna tesen.

En av anledningarna till det här tanke­ felet anses vara «wishful thinking», men trots denna risk så vill jag ändå nyttja en lyckoslant och lite önsketänkande för att vi i denna undersökning och utvärdering av THS släktträd agerar som forskare och kommer fram till en bra struktur där det gamla får inspirera och framtiden vara det som sätter ramarna. Föreställ

dig att alla sektioner på KTH vore en del av ett enda stort släktträd. Någonstans i början 2010-talet bestämde studen­ terna sig för att undersöka hur de kunde balansera upp trädet, för att ge det ny livskraft, flexibilitet och stabilitet. Det var väl kanske på tiden.

ANNA JOHANSSON ORDFÖRANDE THS 2013/2014 ordf@ths.kth.se

Stockholm växer

Exploateringskontoret gör det möjligt.

Vi gillar ingenjörer!

bygg.stockholm.se The Capital of Scandinavia

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

HEJ Tjänsterna som förenklar din vardag Årlig rådgivning, Bankkort, Mobilbanken, Telefonbanken, Internetbanken, Digitala nyhetsbrev, Koll på pensionen, Snabbsaldo till mobilen, Säkrare handel på nätet, Fri värdering av din bostad Som Nyckelkund Student får du allt det här för 0 kr i månadsavgift* Bli Nyckelkund Student på swedbank.se/student

* Om du studerar på eftergymnasial nivå och har CSN-insättning på konto i Swedbank blir du Nyckelkund för 0kr/månad. Ordinarie pris är 39 kr/månad. Kostnader kan tillkomma: Kontantuttag i automat i utlandet (ej EMU-land) kostar 35 kr per uttag. Valutaväxlingspåslag vid köp/uttag i utländsk valuta 1,5%.