OL 13/14 #0

OSQLEDAREN #0 2013/2014

VÄLKOMMEN TILL THS Årets första nummer av Osqledaren är riktat särskilt till dig som är ny här på THS. Din guide i förvirringens labyrinter!

DESSUTOM: VAD GÖR OSQLEDAREN? CHRISTER FUGLESANG FEST PÅ NYMBLE GO BANANAS! KTH LÄR SIG LÅNGSAMT DET NYA KÅRPRESIDIET SLICKA BATTERIER I OS? NYMBLES HISTORIA

VAR SOCIAL

MED OSQLEDAREN

ILLUSTRATION//MARCUS FRISELL & CHRISTOPHER LINDSTRÖM

//LEDARE

VÄLKOMMEN TILL THS — DET BLIR VAD DU GÖR DET TILL! Du som är nyantagen - välkommen till THS - Tekniska Högskolans Studentkår. Jag heter Hugi Ásgeirsson och är chefredaktör för Osqedaren, en tidning för och av studenter på KTH. Min egen mottagning minns jag som en överbelastning av nya intryck. I ett hav av overaller och frackar dirigerades jag av trevliga faddrar och skäggiga vettvillingar.

Nollespexet i kemisektionens mottagning gjorde att jag fastnade för spexande och lärde mig sjunga stämsång. Om du går samma väg är du i gott sällskap. Några som började sin studietid i ett spex är Dolph Lundgren, KTH:s rektor Peter Gudmundson och Christer Fuglesang (läs om det på sida 10).

Hur din mottagning än ser ut och vad du än tycker om den så är en sak säker. Den tar slut och du har mellan två till fem år på KTH och THS att se fram emot. Den tiden blir vad du gör den till, så var inte rädd för att testa nya saker. Läs till exempel tidigare kårordförande Tobias Porseruds krönika på sida 16 och nuvarande kårordförande Anna Johanssons krönika på sista sidan. Jag bad dem skriva någonting om hur du som är ny på KTH kan göra för att få en så utvecklande tid här som möjligt. Helt oberoende av varandra valde de samma metafor - att man bara måste lära sig att halka rätt på bananskalen som kantar livet som aktiv i kårens sektioner, föreningar och organisationer.

Därför handlar den här tidningen inte om mottagningen. Den handlar om det som kommer sen. Allt från fest på Nymble till

fysik, från studenter som bygger racingbilar till professorer som varit i rymden. Vi berättar om vilka rättigheter du har på tentan och undrar varför 88 % av professorerna på KTH är män. Vi föreslår batterislickande på tid som ny gren i OS. Vi intervjuar kårens ordförande och vice ordförande. Osqledaren är helt enkelt en väldigt varierad tidning, förhoppningsvis lika varierad som din tid på KTH och THS kommer att vara!

Vi vill också vara en förändrande kraft på campus. Just för att våra företrädare vågat tro på förändring har vi långtgående rättigheter som studenter på KTH idag. Om du är missnöjd med någonting som sker på campus - berätta det för oss. Det samma gäller om du tycker att THS gör någonting tokigt - kontakta oss så ska vi gå till botten med det.

Det du håller i nu är en specialutgåva av Osqledaren, riktad särskilt till dig som är ny här. Vi är intresserade av att höra vad du har att säga om din utbildning, din kår, din sektion eller ditt liv. Ingen fråga är för stor eller för liten. Hur bor du? Hur mår du? Är det för lite idrott på kåren eller är pluggplatserna på campus för få? Om du kommer med tips lovar jag att titta på det inför nästa tidning, som landar på din dörrmatta i november.

Den tidningen är dubbelt så tjock som den här. Tills dess finns vi på osqledaren.se och i sociala medier. Följ oss vettja!

Lycka till på mottagningen, så hörs vi!

Chefredaktör och ansvarig utgivare Hugi Ásgeirsson Grafisk form och layout Hugi Ásgeirsson och Axel Hammarbäck Tryck Edita Västra Aros Papper Inlaga, 90g Arctic matt Omslag, 250g Arctic matt Annons Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter, eller se osqledaren.se/annonsera Kontakt 08/070 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se @osqledaren @osqledaren /osqledaren /osqledaren @osqledaren @osqledaren Kontakta redaktionen [förnamn.efternamn]@osqledaren.se Postadress Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm Om Osqledaren Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år med en upplaga på ca. 17 000 exemplar.

Mellan pappersutgåvorna fortsätter Osqledaren att rapportera om stort och smått på osqledaren.se.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.

Omslag Sarah Freilich Tack till: PEAB och Ludwig Smedberg Bidrag Vill du bidra till tidningen?

Maila osqledaren@ths.kth.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

Hugi Ásgeirsson Chefredaktör 13/14 Hugi Ásgeirsson Chefredaktör 13/14

SÅHÄR SNYGG ÄR OSQLEDARENS REDAKTION Från vänster: Sarah Freilich, Martin Barksten, Nadan Gergeo, Rickard Norberg, Caroline Arkenson, Philip Wessman, Elham Kalhori, Stephen Kirk, Karl Bolmgren, Matilda Kaba-Liljeberg.

Medverkande i detta nummer: Sarah Freilich, Erik Lindström, Sara Edin, Kyriaki Sarampasina, Elham Kalhori, Alexander Arozin, Matilda Schaffer, Christopher Lindström, Marcus Frisell, Anders Nilsson, Pontus Gard, Emilia Wallin, Tobias Porserud, Christian Virtala, Anna Johansson, Göran Manneberg.

INNEHÅLL OL#0 INNEHÅLL OL#4 TEMANUMMER: VÄLKOMMEN TILL THS ETT NYTT GÄNG HAR KOMMIT TILL THS OCH OSQLEDAREN ÄR DEN GIVNA LEDSAGAREN I FÖRVIRRINGENS LABYRINT!

AAA AAA

VAD ÄR OL?

AAA GO BANANAS!

Vad är det egentligen du håller i handen? Vem gör Osqledaren och varför? Finns det en redaktion man kan gå med i? När kommer nästa nummer?

AA. 4.AA. 16.

14.

FESTA PÅ NYMBLE I HÖST

AAA Utöver studier finns det många chanser till att släppa AAA loss under din tid på KTH. Vi guidar dig till de fetaste festerna på Nymble i höst!

KTH-RYMDEN AAA TUR-RETUR Vi AAAhar fått en ny professor. Christer Fuglesang berättar om när han pluggade på KTH och om vad han kommer att göra här framöver. Han avslöjar vad du inte får missa under din tid på KTH. Självklart pratar vi också om rymdäventyren!

AAA

KIM & ANNA:

10.

AAA KTH RACING

KÅRPRESIDIET AAA Vi intervjuar cheferna på kåren Anna Johansson och Kim Westin. Vad gör de egentligen? Vilka frågor brinner de för och hur ska de föra THS framåt?

21. 26.

AAA NÄR TAR DET SLUT PÅ BÄST I VÄRLDEN?

25.

Tobias Porserud har varit A A A ordförande för THS och är nu VD för företaget Talent Eye. Han vill bertätta om hur Bananskalsteorin hjälpt honom att hamna rätt.

AAA Världsrekorden pressar gränserna för vad som är mänskligt. Hur gör vi när det inte går att springa snabbare eller hoppa högre? Anders Nilsson spekulerar i rekordförsökens framtid.

I en verkstad på campus står AAA en racingbil byggd av studenter.

I höst kommer de att tävla på banor runt om i Europa. Vi har besökt KTH Racing och intervjuat Kajetan Calczynski om de genombrott och motgångar han och resten av laget upplevt när de byggt en racingbil från grunden.

AAA KTH LÄR SIG AAA

LÅNGSAMT På KTH är 88% av professorerna män.

Många utbildningar har lika sned könsfördelning. Samtidigt är statistiken på de nyare utbildningarna mycket bättre.

Osqledarens Elham Kalhori synar strukturerna i sömmarna.

20.

OSQLEDAREN GRÄVER PÅ CAMPUS Tidningen du läser heter Osqledaren. Under din tid på KTH kommer vi att berätta om intressanta människor, spännande händelser och intressanta nyheter. Vi är studenter precis som du, och nu vill vi berätta om oss själva.

4

TEXT//HUGI ÁSGEIRSSON

OSQLEDAREN #0 FREILICH FOTO//SARAH

//OM OL

VAD ÄR OSQLEDAREN? Osqledaren är kårens främsta mediekanal och en snabb och underhållande väg till upplysning. Vi bevakar KTH och kåren och innehållet gör ofta tvära kast mellan lättsamma kåserier och grävande journalistik. Vi tar upp stora samhällsfrågor som miljön, bostadsbristen i Stockholm och utbildningspolitiken.

Vi tar upp de mindre samhällsfrågorna som bristen på mikrovågsugnar på campus och attackdykande fiskmåsar på Osquars backe. Vi granskar KTH och utbildningarnas kvalitet. Ibland intervjuar vi vetenskapskomiker, världsartister eller borgmästare. Det händer också att vi gör vetenskapliga tester på pulsmätare och ovetenskapliga granskningar av glöggsortimentet.

J

ust nu läser du Osqledarens mottagningsnummer, en slags smygstart för det här verksamhetsåret. Vi ger ut den för att berätta lite om THS och så att du ska veta vad Osqledaren är när det landar en 64 sidor tjock tidning på din dörrmatta i början på november. Tidningen skickas nämligen ut till alla studenter på KTH, fyra gånger om året. ‘Men hur ska jag då stilla min törst på Osqledaren mellan dess utgåvor?’, hör jag dig ropa.

Svaret står som så ofta att finna på webben, för på osqledaren.se publiceras nya läsvärdheter, videoklipp och bilder

varje vecka. För att vara i ropet bland dina kamrater under diskussionerna i kön till mikrovågsugnen kan du följa oss på facebook, twitter och instagram för att få nyheterna direkt till din smarta telefon. Således kan du alltid bryta isen med den omtyckta öppningsfrasen «läste du nyheten från Osqledaren»? Somliga säger att frasen också med fördel kan användas som raggningsreplik, men som alltid i vetenskapen krävs ytterligare undersökningar. Rapporter på ämnet tas gladeligen emot av redaktionen.

VARFÖR BEHÖVS OSQLEDAREN? Studentkåren är en bred organisation. Sektionerna är alla en del av kåren och dessutom finns en uppsjö av fristående föreningar som sysslar med allt från spex till miljöarbete. Den centrala verksamheten i Nymble omsätter 34 miljoner kronor och har en arbetsstyrka på runt 30 personer. Utbildningsbevakning och arbete med studenträttsfrågor bedrivs både av sektionerna och kårens centralorganisation. Osqledaren är rösten som guidar dig genom den djungeln och reder ut begreppen.

Osqledaren håller också ett vakande öga på KTH. Förra året berättade vi om forskningsprojektet “Human Protein Atlas” och förklarade hur universitetets superdatorer värmer upp kemisalarna på vintern. Vi gick ut med

hård kritik när ett nytt beslut inskränkte valfriheten i utbildningen och vi höll studenterna uppdaterade på den nya läsårsindelningen som fortfarande rör upp känslor på campus.

Samtidigt som de stora frågorna ges den vikt de förtjänar har Osqledaren aldrig heller misst kontakten med sin inre spjuver. Om du är nyfiken på varför Fredrik Wikingsson ljuger för sina barn eller på vilket sätt visan “jag vill bo i en svamp” kan knytas till döden är Osqledaren ett givet sällskap i kollektivtrafiken. Ibland propagerar vi rentav lögner, som när vi första april övertalade hela campus om att arbetsmarknadsdagarna ARMADA bytt namn till TARM. Enligt gammal tradition testar vi också glöggsortimentet i november, och började förra året också betygsätta rosévin lagom till våren.

REDAKTIONEN Vår redaktion, oftast mellan ett tjog och tre dussin till antalet, samlar kreativa och sköna människor som gillar att skriva, fotografera, filma och illustrera. På vårt anrika kontor med Nymbles bästa utsikt skapar vi Osqledaren.

Om du är kreativ och vill vara med i det skönaste gänget på campus får du gärna skicka ett mail till chefredaktören. Du hittar kontaktinformationen på osqledaren.se eller invid ledarspalten i den här tidningen.

OSQLEDAREN #0

5

//OM OL

ÅRET

1

2

I BILDER:

OL 2012/2013

1 2 3 4 5 6

5

Danica Kragic är robot­ forskaren på KTH som gjort raketkarriär. Med Osqledaren diskuterade hon robot-etik och sociala maskiner.

3

Vi träffade luftens hjältar på Dans- och Circushögskolan.

tidningen Blandaren fyllde 50 år och Osqledaren fick uppleva en makalös kväll av skapande.

Nobel NightCap annordnades av THS, och Osqledaren träffade eldsjälarna bakom festen.

Arga fiskmåsar plågar campus på KTH och Osqledaren såg dödens vingar i vitögat.

Foto: Kyriaki Sarampasina

4

vi kritiserade att studenternas valfrihet i utbildningen inskränktes av ett rektorsbeslut.

5

5

Foto: Sara Edin

6

Foto: Elisabeth Ingvar

OSQLEDAREN #0

Foto: Elisabeth Ingvar

6

Illustration: Karl Bolmgren

Foto: Sarah Freilich

//KRÖNIKA

MOTTAGNINGEN VAR INTE DET JAG TRODDE Christian Virtala började på Medieteknik 2008 och har varit engagerad i mottagningen i fyra år.

Nu är han heltidsarvoderad mottagningssamordnare på THS.

H

9

järtligt välkommen till KTH! Mottagningen är något som ligger mig nära hjärtat och någonting som jag verkligen uppskattat under min tid på KTH. När jag nu närmar mig slutet på min utbildning och börjar bli sådär lagom sentimental är mottagningen en av de saker jag minns bäst.

När jag började på KTH för ungefär fem år sedan var jag väldigt kritisk till mottagningen. Jag var övertygad om att jag inte själv skulle delta mer än nödvändigt och att mottagningen för mig skulle vara ganska betydelselös. Faktum är att mottagningen visade sig vara precis det motsatta.

Jag vill inte påstå att jag var den mest aktiva nyantagna studenten på mitt program. Inte heller var jag överdrivet social eller intresserad av att engagera mig inom min utbildning. Min tid på KTH skulle följa planen som jag en gång i gymnasiet satte upp. Studera fem år, eller varför inte fyra och ett halvt år för att sedan ta ett bra jobb på ett IT bolag i Stockholm. Detta var en riktigt bra plan, men en omöjlig plan, då min tid på KTH inte blev så linjär som jag kanske en gång trodde.

FOTO//ALEXANDER AROZIN

gett mig minnen för livet. Minnen som jag kan se tillbaka på när jag själv blivit gammal och grå.

F

ramförallt under din första tid här på KTH kommer äldre studenter att berätta för dig hur alla borde engagera sig och hur de inte kan förstå varför man inte skulle vilja göra det. Men enligt mig är inte mitt uppdrag att få dig att vilja göra samma resa som jag har gjort. Jag vill snarare hjälpa dig som nyantagen att kunna ta ett beslut kring din egen tid här på KTH. Att visa allt man kan välja att göra eller inte göra. Jag hoppas kunna ge dig en chans att lära känna din utbildning, dina nya klasskamrater och din studentkår. Jag hoppas att du om fem år kan se tillbaka på din tid på KTH som en utvecklande och rolig tid oavsett om du valde att engagera dig på sektionen, kåren eller inte alls.

Jag hoppas att mottagningen blir precis vad du vill att den ska vara och att dina år här på Kungliga Tekniska Högskolan blir utvecklande, lärorika och att du en dag när du är gammal och grå kommer ihåg mottagningen 2013.

CHRISTIAN VIRTALA

Det finns så mycket att göra på KTH och allt har inte med din utbildning att göra. Att engagera mig på sektionen och på kåren har varit lärorikt men också

OSQLEDAREN #0

7

//THS UTBILDNING

VAD GÄLLER PÅ TENTAN?

V

ill du: Kunna påverka din utbildning? Veta vilka rättigheter du har? Sätta din examinator på plats? Ha koll på vilka regler som gäller för en tentamen?

Då borde du läsa detta!

Det kommer komma en tid då du kommer sitta väldigt koncentrerad i ett klassrum och skriva en tentamen. Vad får man göra, vad får man inte göra? Att tänka på när du skriver en tentamen är att du tar reda på vilka hjälpmedel du får ha med dig. Det brukar framgå i kursplanen, om inte så fråga din examinator. Tar du med dig hjälpmedel du inte får ha/använda så kommer du bli anmäld för vilseledning (även kallat fusk), någonting du givetvis vill undvika. Men en sak angående fusk är särskillt viktig att komma ihåg: Om du blir anklagad för vilseledning under en tentamen så har du fortfarande rätt till att skriva klart tentan!

När det gäller tentor och slutbetyg har du som student många rättigheter som du bör känna till. Vad händer om man kuggar en tenta? Då är det bara att skriva om den och vanligtvis går varje tenta två gånger per år. Du har rätt att skriva den 5 gånger, dock inte nödvändigtvis under samma år. Du kan även begära omprövning av din tenta, detta gör du till examinatorn för kursen. Om du blir underkänd två gånger kan du kräva av skolchefen att få byta examinator. När du väl har fått ett slutbetyg för en kurs så kan det aldrig sänkas, oavsett vad som händer.

Om du är trött på morgonen och kommer försent till tentamen så blir du insläppt upp till trekvart efter att tentan börjar. Om du varit slarvig och glömt anmäla dig till tentan så blir du insläppt efter en halvtimme om det finns plats!

För att undvika att förlora viktig tentamenstid är det alltså viktigt att du anmäler dig till tentan på KTHs hemsida.

Ingen får lämna tentasalen innan en timme har passerat. Det gäller även toalettbesök, så tänk på det!

Har du några frågor kring din tenta under tentamenstillfället? Examinatorn går runt till alla olika tentamenssalarna så då är det bara att fråga! Det är ofta lätt att misstolka en uppgift, så fråga examinatorn vad den menar så slipper du lägga energi på missförstånd. De som är tentavakter ska även ha telefonnummer till examinatorn om det kommer upp något väldigt viktigt när examinatorn inte befinner sig i din sal.

Kom ihåg att du måste kunna identifiera dig när du kommer till tentasalen så glöm inte din legitimation!

Den här informationen kommer du att få fler gånger i olika sammanhang och finns det frågor brukar de flesta studenter ha koll, för det blir ganska många tentor under åren på KTH. Annars finns informationen på KTHs hemsida om du blir osäker. Var inte heller rädd för att höra av dig till oss som jobbar heltid med utbildningsbevakning på THS. Vi finns här för dig!

PONTUS GARD OCH EMILIA WALLIN

!

8

OSQLEDAREN #0

JAG GICK PÅ KTH, OCH DET ENDA JAG LÄRDE MIG VAR ATT SKRIVA BRA SKYLTAR!

TRE SNABBA FAKTA OM THS UTBILDNING • FÖR TVÅ ÅR SEDAN FICK THS IGENOM ATT ALLA LÄRARE MÅSTE GÅ PEDAGOGISK UTBILDNING • NÄR KTH BESLUTAR VAR DE SKA FÖRDELA SINA RESURSER ÄR THS UTBILDNING MED OCH BESTÄMMER • DÅ NYA LÄRARE TILLSÄTTS HAR STUDENTERNA RÄTT TILL TRE PLATSER I TJÄNSTEFÖRSLAGSNÄMNDEN. VILL DU VARA MED? ENGAGERA DIG!

THS UTBILDNING VÄRNAR OM STUDIEMILJÖN, UTBILDNINGARNAS INNEHÅLL OCH UTFORMNING, OCH ATT REPRESENTERA STUDENTERNA I KTHS ORGANISATION. SPINDLARNA I NÄTET ÄR CHEFERNA FÖR UTBILDNINGSINFLYTANDE. I ÅR HETER DE PONTUS GARD OCH EMILIA WALLIN OCH KOMMER ATT SKRIVA I OSQLEDAREN OM ALLTING SOM HAR MED UTBILDNINGSINFLYTANDE ATT GÖRA.

KLIPP I

VÅR

BUDS

INTE

RT

SKAP!

FRÅGA: Hej Göran! Jag läste nyligen boken »The moon is a harsh mistress« av Robert A. Heinlein, i vilken en koloni på månen hotar att bomba jorden med stenar.

Är det möjligt att från månen skicka en sten eller dyligt till jorden utan att den brinner upp i atmosfären, och i sådant fall, hur stor massa och hastighet skulle detta objekt behöva för att orsaka allvarlig skada? /Josef

SVAR Hej! Visst går det, det är ju storleken som avgör. Att sedan avskjutningsrampen på månen blir i kralligaste laget får man väl ta. Det finns väl (?) ingen anledning att skjuta iväg stenen med högre hastighet än att den nätt och jämnt tar sig loss från månens gravitationspotentialgrop. Skjuter man rakt ut går det i runda slängar åt tio miljoner joule (3 kWh uttryckt som på en elräkning) per kilogram sten.

Professor Göran Manne­berg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. För OL svarar Göran på dina frågor om stort och smått.

Vad gäller val av kastad partikel finns det två extremer. Det ena är material med extremt dålig värmeledningsförmåga där den sida som vänd framåt får ta hela friktionsvärmen och därmed förgasas. Det är ju den strategi man väljer i landande bemannade kapslar till ex-

HAR DU EN FRÅGA TILL MANNEBERG? MAILA TILL OSQLEDAREN@THS.KTH.SE! FLER FRÅGOR OCH SVAR FINNS PÅ OSQLEDAREN.SE

FOTO: SARA EDIN

empel. Den andra extremen är att välja en solid metallklump som värms upp tämligen homogent, eftersom den har god värmeledningsförmåga. i princip överlever den tills den kommer upp i sådana temperaturer att den smälter.

Av humanitära skäl används inte denna strategi på bemannade rymdturer, men i vårt fall är detta nog att föredra.

Alltså är järnkulor eller ännu hellre wolframkulor nog en bra strategi.

Wolfram p.g.a. av sin mycket höga smältpunkt och dessutom på köpet höga densitet. Vilken tillgång på wolfram är det på månkolonin?

Vad gäller skadeverkan så antar jag att man menar skada på städer mm. för enskilda personer är nog redan 100 g glödhet wolfram i huvudet en tveksam upplevelse. om man får tro wikipedia är en 5-meters klump jämförbar med de 25 kiloton, hiroshimabomben bar på, och då är det järn vi tänker oss som klumpmaterial. med wolfram blir temperaturen högre och massan mycket högre, så effekten blir nog ännu mer massiv. Exakt hur mycket var det herrn ville förstöra? /Göran

CHRISTER FUGLESANG

—KTH-RYMDEN TUR OCH RETUR Den cylinderformade huvudingången på AlbaNova universitetscentrum ser ut som en rymdstation. Ytterdörren ihop med innerdörren känns som en luftsluss och broarna inomhus påminner om en ljusare variant av dödsstjärnans kommandobrygga. Passande nog huserar byggnaden sveriges förste (och hittills ende) astronaut. Christer Fuglesang är tillbaka på KTH för att forska och undervisa.

TEXT//SARA EDIN FOTO//MATILDA SCHAFFER

//REPORTAGE

V

i möter Crister i en korridor i byggnadens västra del (eller vilket väderstreck man skulle tänkas använda 400 km ovanför jorden). Han visar oss till ett mötesrum med fönster som vetter mot Brunnsviken. Vi sätter oss på ena kortsidan av ett relativt stort mötesbord.

Christer Fuglesang sätter sig mitt emot.

på Teknis gjorde att Christer slog upp Kungliga Tekniska Högskolans broschyr.

Han sökte till Teknisk fysik och kom in.

- Första dagen när jag kom hit tänkte jag trött att “jaha... nu ska jag plugga i fyra år till...” men jag blev så tagen med storm av studentlivet att jag snabbt ändrade inställning till att “här kan man ju ha jätteroligt i sex år”.

Hur känns det att vara tillbaka på KTH? - Det är verkligen jätteroligt.

“Vi stod på scen och... Sjöng kanske är att ta i... Vi stod på scen och skrålade tillsammans.”

När Christer började trean på gymnasiet var planen att studera juridik kombinerat med matematik på universitetet. Ett avrådande från en äldre juridikstudent som trodde att kombinationen skulle bli för mycket och en uppmaning från en mattelärare att börja

Sedan april i år är han tillbaka som anställd.

- Men egentligen är det ganska komplicerat, skrattar han.

Christer är fortfarande anställd av European Space Agency men utlånad till Sverige på något som kallas “secondment”. Det är som ett avtal mellan ESA och svenska rymdstyrelsen. Rymdstyrelsen har i sin tur ett avtal med KTH som säger att han är anställd 80 % av tiden på KTH och 20 % hos rymdstyrelsen.

På KTH är Christer adjungerad professor i “partikel och astropartikelfysik”gruppen. Han har haft anknytning till gruppen sedan han blev astronaut och dessutom varit affilierad professor sedan 2006.

OSQLEDAREN #0

11

//REPORTAGE

Vad är det för skillnad?

- Skillnaden är att en affilierad professorer nästan inte har några rättigheter och skyldigheter alls men kan få administrativ hjälp. Som adjungerad professor har jag examinationsrätt.

E

xaminationsrätten är nödvändig då Christer ansvarar för masterprogrammet i Aerospace på Farkostsprogrammet. I period 3 ska han dessutom ge en kurs i “human space flight”.

- Som jag måste utveckla först, skrattar Christer och förklarar att det är mycket jobb men att han redan vet vad den ska innehålla.

- Jag är också lite av en projektrådgivare vad gäller rymdfrågor och har fått i uppgift av rektorn att somordna och stärka KTH:s rymdprofil.

Vi träffade rektor Peter Gudmundson under en intervju i våras och då berättade han att ni hade varit med i ett nollespex tillsammans.

- Haha, jajemensan. Vi är årskursare. Vi stod på scen och... Sjöng kanske är att ta

12

OSQLEDAREN #0

i... Vi stod på scen och skrålade tillsammans.

Hade du ett aktivt studentliv?

- Jag hade ett väldigt aktivt studentliv.

Jag var nästan allt utom ordförande.

Klubbmästare, aktiv i mottagningen, idrottsledare, satt i kårförmäktige och kårstyrelsen. Jag var med och drog igång första uppsättningen av fysiksektiones spex, fysikalen. Dessutom satt jag med i studie-och kursnämnder.

“Jag krockade med en val när jag seglade en gång.

Det är kanske lite udda iallafall.”

Christer doktorerade senare i partikelfysik på Stockholms universitet samtidigt som han undervisade som assistent på KTH för att försörja sig.

- I huvudsak undervisade jag i matematik och en del i numeriska metoder. En gång var jag lite väl desperat och höll en kurs i hållfastighetslära. Haha, en av mina mindre bra insatser kanske. Matten gick dock väldigt bra.

Partikelfysik har länge varit hans forskningsområde. Det var en av anledningarna till varför han ville besöka rymden.

- Dessutom var det ju lite av en äventyrsfaktor över det hela. Att se jorden från ovan och att uppleva tyngdslösheten.

Varför besöker vi rymden?

- Jag besökte rymden för att hjälpa till att bygga och utrusta rymdstationen.

Ett annat skäl är att vi vill lära oss mer om hur det är att bo, leva och bygga i rymden så att vi kan utvidga gränserna; att i framtiden inte bara besöka månen utan att bygga något permanent där och så småningom också bygga något permanent på Mars.

Så vi kommer kanske adressändra till Mars i framtiden?

- Absolut. Det är inte frågan om, utan

//REPORTAGE

snarare när och vem som gör det först.

R

ymdstationer ger unika forskningsmöjligheter, bland annat om tyngdlöshet. En del forskning kan göras med obemannade satelliter men för forskning på människokroppen krävs det att vi faktiskt befinner oss i rymden. Christer facineras av tyngdlösheten och förklarar hur konstigt det är att inte kunna lägga ifrån sig någonting eftersom det svävar iväg. Precis som min penna inte gör när jag för ett ögonblick släpper den och den rullar ner från bordet.

Hur länge kan man vara tyngdlös?

- Det finns ingen känd övre gräns. Det blir dock problem för kroppen efter en längre tid. De som befinner sig på rymdstationen har träning på schemat två gånger om dagen. Man har utvecklat ganska avancerade apparater så det är möjligt att styrketräna utan att använda vikter.

Vad är det konstigaste som hänt dig?

- Konstigt och konstigt... Jag krockade med en val när jag seglade en gång. Det är kanske lite udda iallafall.

Vart då nånstans?

- Det var mitt ute på Atlanten. Vi var påväg från Bermuda till östra Azorerna och vid gryningen slog vi i någonting som jag trodde var en udda våg. Vi låg och sov men han som stod på vakt började skrika “EN VAL!” och då flög vi upp.

Du har rest mycket och varit i rymden.

Vilken plats har du kvar att besöka?

- Det är massor! Jorden har ju hur många platser som helst. Jag har aldrig varit i Australien till exempel. Jag har mellanlandat där men det räknas inte. Jorden är vacker från rymden men allt är vackert och intressant på alla skalor, så man måste närma sig för att se allt.

Jag sökte på dig på youtube och hittade en film med rubriken “Christer äter godis i rymden”. Är godis godare i rymden?

- Vet inte om det är godare men det är iallafall lika gott! Men det roliga är ju att få in det i munnen. Är det svårare att äta i rymden än på jorden?

- Nej, det är nästan enklare. Det var för övrigt en fråga jag fick under en intervju när jag sökte till astronaut. “Kan man dricka i rymden fast man står upp-ochned?” Ja, sa jag, det kan man. Indikationen var ju alltså hur man kan få i sig maten utan tyngdkraften, men det är ju sväljmuskeln som drar ner maten, inte tyngdkraften. Svårare i rymden är det alltså inte, men det är roligare. Godisbitar är lagom stora och lätta att leka med.

Och det smular inte!

Jag såg att du slagit ett världsrekord i frisbee. Hur gick det till?

- Det får inte kallas ett världsrekord eftersom det var uppe i rymden... Så vi får kalla det galaktiskt rekord. Det är en tävling där man ska ha en frisbee i luften så länge som möjligt och fånga den innan den slår i backen. Så jag tänkte att det kunde man ju göra i tyngdlöshet utan några större problem.

Se Christer äta godis i rymden på youtu.be/vF2BkFGs2s8

Slutligen, har du några goda råd till studenterna som ska börja?

- Ja, se till att få ett bra socialt liv med kurskamraterna. Studierna får inte försummas, men det gäller att inte bara studera. Är det något man verkligen borde ha gjort innan man slutar på KTH? - Att någongång, på ett eller annat sätt, vara med i ett spex! Quarnevalen får man självklart inte missa heller. Gå med i kåren också! Det var inte så länge sen kårobligatoriet avskaffades, men det är viktigt att gå med även om det inte längre är obligatoriskt.

OSQLEDAREN #0 PRESSFOTO: EDDI

13

//FEST //RUBRIK

2 FEST PÅ NYMBLE 2 VEM FIXAR FESTEN? Studentlivet erbjuder många tillfällen att glömma sorgerna och dansa in på småtimmarna. På Nymble är det Programgruppen som fixar festen, ofta flera gånger i veckan. Evenemangschefen är högsta boss för de olika utskotten. Nymbles Klubbmästeri står bakom baren, blandar drinkar och tipsar om nyheter i sortimentet.

RN Eventteknik fixar rätt stämning med ljusshow och Nymbles feta ljudsystem. Platoon DJ’s står för musiken.

VARJE FREDAG - BAR NYMBLE Varje fredag är Nymbles bar öppen från 17.00 till 01.00. För den som vill börja helgen några timmar i förskott kan man först besöka THS Café som säljer mat, öl och vin på fredagseftermiddagarna. Kvällen börjar under avslappnande former. Nymbles Klubbmästeri står bakom baren och serverar de helgtörstande studenterna, vars antal och entusiasm stiger med att kvällen fortskrider. Klockan 22.00 byts spotifyspellistan mot ett live-set från Nymbles DJ-förening Platoon. De flesta gästerna är studenter, men Nymble har ett allmänt serveringstillstånd, så dina vänner som inte går på KTH är också välkomna! i Sa Foto: Kyriak

rampasina

26 AUGUSTI – KÅRENS KVÄLL På de nyantagnas natt visar THS hur det är att festa på Nymble. Du som är ny på KTH får förtur i kön till mottagningens fetaste fest. I år spelar Niello och De Vet Du. Ta chansen och se hur Programgruppen jobbar med ljud, ljus och ett fett dansgolv för att göra om Nymble till en pulserande klubb. Det är den perfekta avslutningen på Kårens Dag.

20 SEPTEMBER - OCTOBEERFEST Tysklands mest populära folkfest gästspelar på Nymble. I ett öltält på terassen serveras öl i literstora sejdlar och germansk mat står på menyn.

Kvällen fortsätter med Bar Nymble.

tröm Foto: Ingrid Kjells

MER OM EVENT I NYMBLE: [ http://www.nymble.se ]

14

OSQLEDAREN #0

//RUBRIK //FEST

28 SEPTEMBER - KLUBB NYMBLE Varje lördag efter löning – vilket innebär CSNpengar för de flesta av oss – hålls Klubb Nymble och lockar upp till 1000 festsugna studenter. Hela mittenplanet i kårhuset förvandlas till en nattklubb med tre barer, en skön lounge och givetvis ett röjigt dansgolv. I puben lirar Platoon dansanta hits och på det stora dansgolvet ligger fokus på house och elektronisk dansmusik. Ibland får Klubb Nymble tillskott av gästspelande artister - förra året fick vi besök av DJ Salong Betong och Jerry Hoff från Hoffmaestro. Kvällen börjar klockan 22.00 och fortsätter till 03.00.

arens arkiv Foto: Osqled

2 NOV – TENTAPUB #1 När tentorna är färdigskrivna behöver den hårt arbetande studenthjärnan en paus. Därför är tentapubarna givna bland årets festhöjdpunkter på KTH. Programgruppen på Nymble drar i växlarna och öppnar klockan 21.00 dörrarna till fyra barer och fem dansgolv. Under en tentapub har Nymble mellan 1600 till 2000 besökare.

6 NOVEMBER - OSQLEDARENS RELEASEFEST För att uppmärksamma Osqledarens första ordinarie nummer för året håller vi en releasefest på Nymble. Du kommer att höra mer om det framöver, men spara datumet redan nu!

Foto: Osqledar en

s arkiv

1 DECEMBER – SÅNGARTÄVFLAN En sång- och spextävling och en av de äldsta traditionerna på THS. Sektionerna tävlar mot varandra med underhållande och varierande storslagen acapellasång och musik. Juryn brukar bestå av ordförande för THS, Promenadorquesterns directeur och KTH:s rektor. Juryn blir traditionsenligt mutade av de tävlande. Missa inte det här tillfället att uppleva lite tvättäkta teknologkultur!

TEXT//HUGI ÁSGEIRSSON

OSQLEDAREN #0

15

//KRÖNIKA

GO BANANAS! – eller hur jag lärde mig att älska bananskalsteorin

Tobias Porserud började på KTH Bioteknik 2005, var 2009/2010 ordförande för THS och är numera VD för företaget Talent Eye som matchar studenter och företag via internships.

Lika plötsligt som den kommit rann all ångest av från kroppen. Han pustade lättad ut, satte sig ner vid vägrenen i det friska gröna gräset och började le lyckligt för sig själv. Aldrig tidigare hade det varit så skönt att halka och slå i huvudet. Den här krönikan handlar om vad du och killen i det gröna gräset kan lära av varandra. Och om kompostmaterial.

Vi återkommer till killen i gräset om en stund, men nu ska vi prata om dig.

N

u gör jag några antaganden: du hade bra betyg på högstadiet, var inte direkt skoltrött och inte heller säker på vad du ville jobba med. Du sökte därför, och kom in, på en gymnasielinje som någon vuxen med myndig röst förkunnat är ”bra och bred”. Gymnasiet gick också bra. Du kände att naturvetenskap, teknik och det här med att lära sig är kul. Samtidigt visste du fortfarande inte exakt vad du ville jobba med utan du ville fortsätta att utvecklas och se vilka

16

OSQLEDAREN #0

9 alternativ som finns. Följaktligen är du nu här på KTH bland annat för att göra just det: utvecklas och bestämma var karriären ska ta fart.

Nu kanske du tänker ”Nja, det där är inte någon klockren beskrivning, men visst, vissa delar kan jag relatera till”, och låter sen tanken löpa vidare till något i stil med ”Förändra och göra skillnad, det vill jag göra. Hur och var

“Leendet på läpparna speglade att han helt oväntat inom loppet av några minuter insett att han inte vill forska”

ILLUSTRATION//CAROLINE ARKENSON

behöver jag ju inte bestämma precis nu.

Det är lååångt kvar till examen.” Samtidigt kryper känslan av osäkerhet och ångest oundvikligen närmare: ”Det finns ju så mycket – tänk om jag inte hinner hitta rätt!”.

T

ill din hjälp, tillåt mig att presentera Bananskalsteorin.

Bananskalsteorin är kraftfull. Den förändrar liv. Rätt tillämpad kan den också förändra ditt.

Den hjälper dig att kliva av karriärvägar som inte passar dig och att kliva på nya du inte visste fanns. Den lär dig mer om dig själv och om andra och öppnar möjligheter för att ha löjligt kul på resan.

Samtidigt är Bananskalsteorin enkel. Den bygger på att man kastar ut bananskal som man själv och andra kan halka på så att man tillslut glider in på rätt väg. Ett av teorins fundament är med andra ord slumpen. Men den handlar inte om ren tur. Låt oss som exem-

//KRÖNIKA

pel titta lite närmare på killen i gräset.

På KTH började han efter att en inspirerande biologilärare på gymnasiet råkat säga att ”Bioteknik, det är framtiden!”.

En lika tankeväckande professor i immunologi gjorde sedan att killens mål blev att upptäcka något nytt som många kan ta del av och kanske, kanske vinna Nobelpris på kuppen. Därför blev en decemberkväll ett par år senare rena drömmen när en okänd välgörare under en festmiddag placerade killen mittemot det årets nobelpristagare i kemi. Ännu mer drömlikt blev det när det visade sig att bordsdamen, pristagarens fru, var en framstående pionjär inom bioteknik och att hon när middagen var slut frågade om inte han ville gå ett internship på hennes labb vid Yale.

Nio månader senare satt han så i gräset i den stora universitetsparken vid USA:s östkust och log ikapp med solen.

Inte för att han tagit ytterligare ett kliv

på den spikraka vägen mot doktorandstudier. Nej, leendet på läpparna speglade att han helt oväntat inom loppet av några minuter insett att han inte vill forska utan istället försöka arbeta med samhällsfrågor genom ledarskap. Tack vare bananskal många nog att utgöra en klase gick det alltså upp för honom vad han egentligen ville göra. Killen i gräset var jag. Den dagen slutade jag kasta bananskal i riktning mot akademin och har istället med hjälp av andras och egna bananskal halkat in på en väg med härlig surfkänsla där mitt team hjälper fler att hitta rätt.

N

är du ser ett bananskal ligga på marken vill jag att du går fram och halkar på det.

Genom att halka helhjärtat kan du efteråt stanna upp en stund och känna efter om det blev platt fall med bakhuvudet ner i trottoarkanten eller om känslan var mer av en rusning, som

att du surfade fram. Oavsett vilket har situationen lärt dig något om dig själv.

Därmed kan du börja identifiera vad du vill uppleva mindre respektive mer av nästa gång och utifrån det kasta bananskal i riktning mot surfkänslan. För varje gång du halkar lär du känna dig själv bättre och i vilken miljö du trivs, vilket i sin tur innebär att du blir mer pricksäker i ditt bananskalskastande.

Om du inte vet var du ska börja kasta kan du exempelvis ringa upp ansvariga för verksamheterna i de fem mest lockande artiklarna i den här tidningen och höra efter hur man gör för att engagera sig. Studietiden innebär närmast unika möjligheter. Så skaka av dig all eventuell ångest, njut av stunden och kasta ut så många bananskal du bara kan så kommer du att halka rätt tillslut. Go on – go bananas!

TOBIAS PORSERUD

OSQLEDAREN #0

17

//INTERVJU

ETT BRA NÄTVERK

ÄR VIKTIGARE ÄN ETT FINT CV TEXT//ERIK LINDSTRÖM FOTO//HUGI ÁSGEIRSSON

Att veta vad man vill arbeta med är en svår fråga för många på KTH, speciellt i början av studietiden. Det finns dock sätt att förbereda sig för framtiden - Osqledaren har träffat THS näringslivschef och THS Armadas projektledare som tillsammans leder kårens näringslivsarbete.

D

et är en fredagförmiddag i slutet av sommaren när vi tillsammans slår oss ned i Armada-rummet i kårhuset Nymble. Mitt emot mig sitter Sara Olsson och Martin Koskela. Båda arbetar heltid som delar av THS ledningsgrupp - Sara som näringslivschef och Martin som projektledare för Armada 2013.

“Jag började engagera mig för att jag hört från en vän att man fick gratis mat och en kryssning” THS båda näringslivsansvariga verkar förväntansfulla inför den kommande terminen, och jag ber dem berätta lite om vad det är de arbetar med. “THS Näringsliv är en grupp studenter som arbetar centralt på studentkåren för att skapa kontaktytor mellan studenter och

18

OSQLEDAREN #0

företag” förklarar Sara Olsson. “Vi anordnar bland annat olika temaveckor och lunchföreläsningar med företag under terminerna.”

Armada å andra sidan är THS arbetsmarknadsdagar som under två dagar bjuder in drygt 150 företag till Campus Valhallavägen för att sammanföra dem med KTH:s studenter. Mässan arrangeras av en den projektgrupp som Martin Koskela satt samman och leder. “Det är många som missar att Armada inte bara är själva mässan, vi arrangerar också många event runtom - både innan och under.”

N

är jag frågar varför man ska bekymra sig om arbetslivet under studietiden ler de båda och det märks att det inte är första gången de får frågan. “Det finns massor med anledningar” börjar Martin Koskela. “Att veta vad man vill arbeta med kan hjälpa en att välja rätt kurser för att kunna ta sig dit, men man får också prova på att arbeta. Att vara med i Armada är att arbeta på riktigt, fast på låtsas”. Sara Olsson instämmer och fortsätter; “Genom att engagera sig i studentkåren lär man sig att arbeta praktiskt vid sidan av studierna och man får möjlighet att nätverka med studenter från hela KTH. Ett bra nätverk är viktigare än ett fint CV.”

ARMADA OCH THS NÄRINGSLIV • ARMADA ÄR THS ÅRLIGA ARBETSMARKNADSDAGAR OCH ETT AV DE STÖRSTA PROJEKTEN PÅ KTH. PROJEKTET OMSÄTTER IDAG ÖVER 6 MILJONER KRONOR OCH ENGAGERAR RUNT 300 STUDENTER VID KTH. • THS NÄRINGSLIV PLANERAR OCH GENOMFÖR FÖRETAGSRELATERADE EVENT PÅ KTH. DE JOBBAR FÖR ATT STUDENTERNA SKA UPPTÄCKA SINA MÖJLIGHETER EFTER EXAMEN OCH FÖR ATT HJÄLPA FÖRETAG KNYTA KONTAKTER MED STUDENTER.

Nyfiket undrar jag vad det var som fick just dem att engagera sig i näringslivsverksamheten. Martin skrattar till och svarar “Jag började engagera mig för att jag hört från en vän att man fick gratis mat och en kryssning. I slutändan har jag nästan lärt mig mer av att arbeta med studentkåren än av mina fem års studier på KTH.”

HEJ SNYGGING! VAD GÖR DU 19-20 NOVEMBER? Har du inte bestämt dig ännu? Då tycker vi absolut du ska besöka Armada – en av Nordens största arbetsmarknadsmässor med över 10 000 besökare, och 150 företag som är här för att träffa kanske just dig. Eller ännu hellre – passa på att söka till värd. Du får en obeskrivligt bra erfarenhet, ett försprång ut i arbetslivet, och chansen att träffa nya vänner från hela KTH.

26 AUG – 13 SEP

ARMADA AD?

VÄRDANSÖKAN ÖPPEN! Du där! Ja, just det – du. Vi letar efter de skönaste, bästa och hungrigaste studenterna på KTH som vill hjälpa till med att göra Armada 2013 till det bästa Armada någonsin. Det spelar ingen roll vilket program eller vilken årskurs du går – är du rätt person vill vi ha dig. Snacka med kampanjarna i Osquars backe under september eller surfa in på armada.nu för att veta mer.

Vi ses!

9 oktober Armadaloppet

5 november Invigning

6 november Enova

7, 11 & 13 nov Temaföreläsningar

12 november Ingenjörer på campus

14 november Armada stör en ingenjör

18 november Armada GOLD

19 november Banketten

11 november Practical Engineering

19–20 november Mässan, kontaktsamtal & lunchföreläsningar

THS har en egen restaurang, Restaurang Nymble, och den är grym! Öppettider: Måndag till torsdag Fredag Lunch Bistro Priser THS Medlem Student Övriga

11:30 - 17:30 11:30 - 15:30 11:30 - 13:30 13:00 - 17:30 60 Kr 65 Kr 75 Kr

Öppettider: Måndag till fredag AW på fredagar Frukostbuffé

7:45 - 17:30 15:00 - 17:30 7:45 - 10:00

Priser frukostbuffé THS Medlem Student Övriga

THS har ett eget café, THS Café, här finns det allt för att du ska orka med skoldagen.

60 Kr 65 Kr 75 Kr

//KÅSERI

NÄR TAR DET SLUT PÅ BÄST I VÄRLDEN?

A

tt bli ihågkommen är något som många människor eftersträvar, och genom historien har ett antal olika metoder testats. Exempel på välbeprövade tekniker är att uppfinna en bra grunka, skriva en banbrytande bok, bli en stor ledare eller göra något riktigt hemskt.

Kombinationen att vara en hemsk ledare kommer garanterat sätta dig i historieböckerna.

Om detta inte låter som något för dig men du ändå vill göra ett litet avtryck så kan du ju alltid sätta ett världsrekord.

Det kan låta svårt, men Guinness rekordbok innehåller för tillfället 44 000 rekord och även om inte alla är tagna av människor – en del är tagna av stora krabbor eller gamla träd – så finns det

9

en väldans massa mänskliga rekordtagare nedplitade i boken. Knepet är att komma på något riktigt unikt som ingen har tänkt på förut – till exempel slicka på flest batterier på 24 timmar eller skaffa sig världens största njursten, och – vips!

– är du en del av det mänskliga världs­ arvet.

Vill du ta ett mer prestigefyllt, men otroligt mycket mer krävande rekord, så har vi ju Olympiska spelen. Här tävlar specialtränade människor från hela världen i relativt få grenar som alla av någon märklig anledning går ut på att flytta sig själv eller något annat snabb­ are, längre, eller snyggare än dina motståndare. Det konstiga är att trots att de flesta grenar i OS har varit med i många år så fortsätter vi att slå rekord även om det sker mer sällan idag.

Att ta ett rekord i någon av dessa grenar är dock inte något för alla efter­ som vi är nere och sniffar på den fysiska gränsen för vad som är möjligt på många ställen. Intressant att nämna är

att Usain Bolt faktiskt klev förbi en tidigare beräknad gräns när han sprang 100 meter på 9,58 sekunder år 2009.

Nya beräkningar säger minst 9,20 för män och 9,80 för kvinnor, men det är ju bara spekulationer, och det kommer antagligen fortsätta att komma nya genetiskt avvikande människor som tar banbrytande rekord även om det komm­ er bli mer och mer ovanligt.

En intressant fråga som antagligen kommer på tapeten inom en ganska snar framtid är var man ska dra gränsen för en normalt avvikande person, och när det faktiskt ser ut som att någon har varit framme och pillat lite för mycket med personens genetiska material. Om Bolt naturligt har en mutation som tillåter honom att röra sina muskler omänskligt fort, vad är det i sådana fall som hindrar mig från att skaffa de generna på konst­ gjord väg och plötsligt ha en chans att faktiskt slå ett rekord som inte innebär en faslig massa batterislickande?

Det ser ut som att det finns två olika vägar för OS i framtiden. Antingen komm­er det bli mer accepterat att man ändrar sitt DNA, vilket känns ganska otroligt, eller så knoppar gen–OS av från de vanliga spelen och vi får ett nytt OS där bisarra halvmänniskor tävlar. Hur som helst kommer vi antagligen fort­ sätta ta rekord på det gamla vanliga sättet, och om du som alldeles vanlig människa vill slå ett rekord av den här kalibern så gör du kanske bäst i att vänta in gen­tekniken.

ANDERS NILSSON

OSQLEDAREN OSQLEDAREN#0 #0 FOTO: SARA EDIN

21 21

//KRÖNIKA

KTH LÄR SIG

LÅNGSAMT

D

u har förmodligen redan fått veta att du är antagen till god utbildning med gott renommé. Skolan som bildat byggnadsingenjörer, programmerare och managementkonsulter i åratal är redo för en årskull till, du ska snart få lära dig om hur du hittar på campus, pluggar bäst, anmäler dig till tentan och uppför dig på gasque.

Att lära sig hur studenttillvaron kommer fungera går relativt fort på ett universitet. Svårare kan vara att kartlägga hur institutioner, fakultet, skolor och studentkår verkar med varandra och strukturer som uppstår bland dessa. KTH är en välkänd skola och forskningsinstitution, men också en statlig myndighet. Rektor väljs av regeringen, och verkar för att universitetet uppfyller de direktiv som utfärdats från samma håll. För ett dynamiskt arbete mot uppsatta mål utser rektor vicerektorer för särskilda uppdrag.

KTH har ett brett kontaktnät med forskare, experter och universitet. Vad som inte är lika brett är en trend som syns när en börjar titta på representation på olika områden. Här har det aldrig funnits en kvinnlig rektor, 10 av 10 skolchefer är män, 88 % av professorerna är män. Sedan 1944 har 206 hedersdoktorat delats ut, varav 17 gått till kvinnor.

Av 63 mottagare av KTH:s stora pris för uppmärksammande av vetenskapliga eller konstnärliga insatser för teknik är 6 kvinnor. I Wikipedia-artikeln ”KTH” är samtliga i listan över framstående alumner, 25 stycken, män.

22

OSQLEDAREN #0

9

När en lista över jämförelse i könsfördelning på högre anställningsformer på Sveriges 12 största universitet kommer ut 2008 är KTH näst sist på listan.

Samma år inrättas vicerektorsposten för jämställdhet och fakultetsförnyelse, som idag fylls av Gustav Amberg. På ett uppdrag från regeringen ska utfallet vid rekrytering motsvara KTH:s jämställdhetspolicy och önskan om diversitet, mångfald. För att arbeta mot detta finns förutom vicerektorn en jämställdhetskommitté som knyter samman fakulteten, facket och kåren i ämnet. En jämställdhetssamordnare, en sökkommitté och en valberedning. Ändå står jämställdheten och trampar.

Å

ret 2008 uppgick professorantalet till 93 % män. Utvecklingen de fem senaste åren ligger på fem procentenheter fler kvinnor. Detta blir snabbt framlyft vid tal om att KTH visst utvecklas; statistiken ger dock kryphål, då siffrorna är generella för alla KTH:s 10 skolor. Granskar man skolorna var för sig finner man större skillnader.

SCI, skolan för teknikvetenskap, har ett kvinnligt professorantal på 3 av 70.

Dessutom har civilingenjörsprogrammet i Farkostteknik som tillhör skolan ca 10 % kvinnliga studenter. Vid tillsättning av skolchefer utgör prefekterna urvalet, där det finns 20-30 % kvinnor. Ändå blir resultatet enligt normen. Det handlar inte enbart om insatser av struktur och expertis, utan också om vana och attityd.

På ett lärosäte med lång historia väger tradition tungt. Såväl i synsätt vid

FOTO: SARA EDIN

valberedning och rekrytering, som i den ton ett studentikost samhälle påbjuder.

Sittningar avslutas med ”som voro män av äkta halt och världens herrar lika” och mycket görs enligt uppfattningen om att vad som varit tradition ska fortsätta vara. Intressant är dock den tydliga skillnaden på könsfördelning hos de nyare programmen där utfallet är i princip 50 % av vardera kön. Nyare program innebär en viss frihet från tradition, vilket ger rum för innovation och lösare grepp från normer. Liksom att fakulteten måste satsa på nya tillvägagångssätt till förmån för jämställdhet, står studenterna inför samma uppdrag.

Idag finns jämställdhetsfrågan representerad i många av sektionerna, där nämnder och förtroendevalda tagits fram för att kollektivt arbeta för en modernare skola. Samtidigt jobbar Tekniska Högskolans Studentkår, THS, med att centralt ta fram en jämställdhetspolicy som kan appliceras på hela kårens arbete. Inom mottagningsveckornas ramar kommer du snart få lära dig att du med fördel tar andra tunnelbaneuppgången när du ska till Q, M och Alba nova; du pluggar bäst i grupp, anmäler dig till tentan på Mina Sidor och uppför dig sällan alls på gasque. Efter dessa insikter kan du ägna tid åt att tänka på hur ett modernt centrum för kunskap och information bör vara representerat för att matcha samtiden och den beredskap inför framtidsutveckling som sägs vara målet för din utbildning. Jag hoppas att du ska trivas, och verka för att universitetets mångfald ska göra detsamma.

Vänliga hälsningar, ELHAM KALHORI

//INTERVJU

KIM & ANNA

DET NYA KÅRPRESIDIET

TEXT//HUGI ÁSGEIRSSON FOTO//SARAH FREILICH Anna Johansson och Kim Westin är sedan 1 juli ordförande och vice ordförande på THS - Tekniska Högskolans Studentkår. På Nymble delar de kontor med resten av kårens ledningsgrupp. Deras jobb är att leda organisationen som ska representera studenterna på KTH.

5

Hur skiljer sig era roller åt?

- Som vice ordförande är man ytterst ekonomiskt ansvarig, förklarar Kim. Tillsammans med ordförande arbetsleder man desstuom ledningsgruppen (de studenter som jobbar på THS på heltid, red. anmärkning). Sen sitter man med i olika grupper på KTH för att påverka deras beslut.

- Orföranden ser visionärt hur verksamheten kan utvecklas och försöker se till

att alla mår bra, berättar Anna. Tillsammans jobbar vi med påverkansarbete. Vi vill påverka KTH till att ge bättre utbildningar. Vi vill påverka studenterna att engagera sig och på sikt bli bättre medborgare i samhället.

- Det är häftigt vilken stor påverkanskraft man har tillsammans.

mångfalden var ju en stor del, men jag gick också på museum och teater.

im började läsa industriell ekonomi 2009 och började sitt kårengagemang i Armada, organisationen som annordnar THS arbetsmarknadsdagar i november.

Anna började på KTH redan 2008, men den gången skulle det bli kortvarigt.

- Jag kom till KTH med inställningen att jag ville göra allt, men efter bara några månader bestämde jag mig för att jobba ett år. Det kändes vettigt att få lite arbetslivserfarenhet först, flytta hemifrån och bli självständig. Jag började jobba i Härjedalen där jag sålde våfflor och körde snöskoter. Stugan var ganska isolerad, så skotern var enda sättet att ta sig till jobbet.

- När jag började var jag väldigt studiemotiverad, men jag hade inte hört så mycket om studentlivet och vad man kunde göra. Jag kommer från Umeå och i början var jag mer intresserad av att utforska Stockholm. Utelivet och den stora

Efter året i Härjedalen började Anna än en gång på programmet Civilingenjör och lärare. Senare blev hon ordförande för sektionen, och satt då i kårfullmäktige - studentkårens högsta beslutande organ.

K

OSQLEDAREN #0

23

//INTERVJU

A

tt det ska finnas en studentkår på varje universitet är lagstadgat i högskoleförordningen, men att kåren är stark och dynamisk är ingen självklarhet. Hur vill Anna och Kim jobba med att föra kåren framåt?

- Transparens i organisationen är väldigt viktigt, säger Kim. Vi behöver öka intresset och förståelsen för hur ekonomin ser ut och hur besluten tas.

- Jag vill titta på integrationen av internationella studenter i verksamheten, säger Anna. Idag har både kåren och KTH separat administration för den gruppen, men det kanske vore bättre att integrera dem i den verksamhet som redan finns?

Anna Johansson, ordförande på THS

“Våga prova nya saker. Kårvärlden är som en bubbla, som en miniatyrversion av samhället.”

De två presidialerna gjorde båda en utbytestermin innan sommaren, Kim i Hong Kong och Anna på Bali. Minnena av hur de kände sig som internationella studenter är fortfarande färska. Språket är givetvis en barriär, men i Sverige är kunskaperna i engelska relativt goda.

Borde vi byta arbetsspråk på kåren?

- Det är ju frågan, ska vi vara en en- eller tvåspråkig organisation, frågar sig Anna. När vi sitter här och pratar gör vi det på svenska eftersom vi båda kan det språket, men om en internationell student skulle komma in i rummet borde vi byta till engelska. Det handlar om öppenhet och idag är jag inte ens säker på om en internationell student skulle våga öppna dörren.

Kim Westin, vice ordförande på THS

24

OSQLEDAREN #0

Som representant för kåren jobbar man mycket med KTH för att säkerställa att studenternas rättigheter tillgodoses.

Hur fungerar samarbetet med KTH? - Det är viktigt att komma ihåg att KTH och THS har samma målgrupp. Det måste vi ta med oss när vi försöker

//INTERVJU

förbättra villkoren. När våra mål är motstridiga måste vi försöka förstå varför.

Att kåren och dess sektioner är starka tror Anna är viktigt för KTH. - Utan ett rikt studentliv skulle det bli ganska platt och tråkigt på campus, och utan en stark kår skulle studenterna få mindre genomslagskraft för att påverka utbildningen. Vi lever i symbios med KTH, de behöver oss - studenterna. Det är vi som är framtiden.

Vad behöver THS bli bättre på?

- Vi som jobbar i Nymble måste bli bättre på att söka upp studenterna, säger Kim. Vi måste komma ut ur huset. Nu sitter vi ofta och väntar på att åsikterna ska komma till oss.

- Vi borde också jobba mer enat, tycker Anna. Ett bra exempel, förklarar hon, var då pubmästarrådet tillsammans beslutade om att höja priserna på alkohol. Det gynnade både ekonomin och studenternas hälsa.

S

om vanligt i studentvärlden sitter presidialerna bara på ettåriga mandat. Därför är det viktigt att snabbt komma igång med arbetet. I juni jobbade hela ledningsgruppen tillsammans med sina företrädare och i juli var det dags att ta över.

Hur har det gått att komma in i arbetet?

- Vi har ju olika poster men också olika bakgrund, förklarar Kim. Anna har ju mycket sektionsengagemang och erfarenhet från klubbmästerier. Jag har varit med länge i Armada. Vi kompletterar varandra väldigt bra.

- Jag vill jämföra det med att se upp på stjärnhimlen, säger Anna. Jag kan urskilja alla stjärnorna men jag har inte tillräckligt mycket erfarenhet ännu för att koppla ihop dem till stjärnbilder.

Ibland när jag har ett beslut att ta ringer jag Denise (kårordförande 12/13, red. anmärkning). Hon kan ofta se saker från lite större avstånd och koppla ihop allt.

Det kommer med erfarenheten tror jag.

- Just nu är det budgetrevideringen jag håller på med, berättar Kim. Då är mitt jobb att se till det stora perspektivet samtidigt som jag måste diskutera varje mindre budgetförändring. Det är alltid en avvägning om man ska lyfta blicken direkt eller vänta till senare.

Vad är ditt tips till nya studenter som vill engagera sig?

- Hitta någonting du tycker är kul, tycker Anna. Våga prova nya saker. Kårvärlden är som en bubbla, som en miniatyrversion av samhället. Man kan genomföra otroligt stora projekt, men om någonting går snett så finns det ett skyddsnät och man har chans att utvecklas.

- Våga ta kontakt och var nyfiken, uppmanar Kim. Det är nog det viktigaste.

Då kan man hitta nya ingångar och gå sin egen väg.

5

FÅ VÄRDEFULL ERFARENHET SOM SPETSAR CV:T - och ger lärdomar för livet THS Näringsliv planerar och genomför event som sammanför studenter och näringsliv.

Ett «robotansikte» Danica använder i sin forskning.

//REPORTAGE

Kajetan Calczynski, en del av KTH Racing

KTH RACING

–ATT TÄVLA I INGENJÖRSKONST TEXT//HUGI ÁSGEIRSSON FOTO//KTH RACING

I en verkstad bakom V-huset sliter ett lag hårt arbetande ingenjörsstudenter med att bygga en racingbil från grunden. Den ska vara snabb, effektiv och eldriven. Målet är att ställa upp i tävlingar på banor över hela Europa. Osqledaren har träffat KTH Racing och pratat om ingenjörspassion.

G

arageporten står på vid gavel en varm sommareftermiddag när Kajetan Calczynski - kallad Kaj - tar emot mig hos KTH Racing. Campus Vallhallavägen ligger öde, men kärntruppen i verkstan kan inte slita sig från sitt skötebarn - en svartlackad elbil i kolkomposit.

Målet är att ställa upp i tävlingar runt om i Europa och förhoppningen är att ta kronan från Chalmers, som just nu

26

OSQLEDAREN #0

är bäst i Sverige i studentracingklassen.

Tävlingarna är öppna för studentprojekt och går inte bara ut på att vara först över mållinjen. Även konstruktion, prestanda, kommersiell potential och affärsplan bedöms och betygssätts.

–Vi bygger nästan allt själva- och mycket för hand, men vi tävlar mot lag med nästan oändliga resurser. De tyska lagen får mycket genom sina industrikontakter, förklarar Kaj medan han visar mig det egentillverkade stålrörschassit.

//REPORTAGE

Kaj gick med i KTH Racing redan första året på Maskinteknikprogrammet. Det har tagit mycket tid, men han tycker att det har varit värt det.

–Jag har fått mycket praktisk erfarenhet och fri tillgång till maskinlabben.

Hur många ettor har det? Många som har varit med tidigare säger likadant, att den praktiska erfarenheten är jätteviktig. Det är ju det här jag vill jobba med i framtiden - bilar och racing.

De som är intresserade av att vara med i KTH Racing får gärna höra av sig. Man behöver inte vara racingentusiast för att passa i laget och egentligen krävs ingen erfarenhet heller, förklarar Kaj. Det som behövs är vilja att lära sig.

–Jag kunde ingenting, men jag har blivit en mästare på att ställa frågor, erkänner Kaj med ett leende.

För att den rätta racingkänslan ska förmedlas erbjuds jag att provsitta i bilen. Kaj hämtar ratten och kolfiberstolen och sätter fast dem i den kala stålra-

“Förra året var det en bil som fattade eld på banan och det vill man ju helst slippa” men som senare kommer att prydas av ett kolfiberkaross. Den stolta lagandan ligger i luften på verkstaden, och det är nästan så att man kan höra ljudet av spinnande motorer och däck som slits på torr asfalt.

När det till slut är dags för tävling kommer någon i laget att få köra bilen.

–Det är olika grenar, så det finns chans för några stycken att prova på, berättar Kaj. De som lägger ner mest tid och arbete i laget har förtur. Sen är det ju bra om man inte är för stor och tung heller.

V

i går vidare till elektronikverkstan, där Sebastian Merchant pressar kontakter och löder kretsar för bilens olika kontrollsystem. Allt måste testas noggrant innan man vågar sätta någon bakom ratten, annars kan det gå illa.

Batteriets parallellkopplade celler behöver ständigt bevakas för att hålla sig innanför tävlingarnas säkerhetsregler.

MODELL KTH R10E

TOPPHASTIGHET 160 KM/H ACCELERATION FRÅN 0 TILL 100 KM/H PÅ 3.5 SEKUNDER VIKT 230 KILO MOTORER TVÅ STYCKEN 52 KW PERMANENTMAGNETISERADE SYNKRONMOTORER KAROSS KOLFIBER KONTROLLSYSTEM EGENDESIGNADE KRETSAR OCH MJUKVARA KONTROLLERAR SPÄNNING OCH TEMPERATUR FÖR ATT UNDVIKA ÖVERHETTNIN G

–Förra året var det en bil som fattade eld på banan och det vill man ju helst slippa, berättar Sebastian. Då var det just batteriet som var problemet.

Arbetet med att bygga en racingbil från grunden är inte alltid lätt, och man får vara beredd på motgångar. Kaj har lärt sig att vara generös i tidsplaneringen och regeln är att allt tar tre gånger längre tid än man har tänkt sig. Det som bär laget genom svårigheterna är att alla är lika angelägna om att få se sin bil färdigbyggd och startklar.

–Det började kännas som min bil när modellen var klar och jag såg hur bilen skulle se ut. Den var så snygg att jag kände att jag måste få se den färdig, förklarar Kaj med stigande entusiasm.

Varje gång man kommer in och en ny del är klar blir man helt galen. Det var längesen jag kände så starkt för någonting.

OSQLEDAREN #0

27

//RUBRIK

TEXT OCH FOTO//SARA EDIN

ST UD EN TM

19 00 ÖS SA , AN NO

Alright, THS är sjukt gammalt. KTH ännu äldre. Under förra verksamhetsåret gjorde Osqledaren en djupdykning i arkiven och skrev en följetång om kårens historia. Vi nypublicerar här en del ur arkivet om hur kårhuset Nymble växt, från att första spadtaget togs 1928.

1902, året då THS bildades, hölls sammanträdena i en hörsal.

Idag, 110 år senare, har vi ett helt byggnadskomplex av plugg-, dans- och jobbyta som vi THS-medlemmar äger ihop. Historien om Nymble börjar tidigt. År 1912 bildades en byggnadskommitté för kårhuset, men det var inte förrän 1928 man hade bra nog ekonomi för att börja bygga. En tävling utropades, och det vinnande förslaget var en byggnad i funkisstil ritad av Sven Markelius och Uno Åhrén.

Bidraget låg precis rätt i tiden, och när kårhuset invigdes år 1930 sammanföll det med den stockholmsutställning som innebar funktionalismens genombrott i Sverige. Nymble var Sveriges första byggnad i funkisstil och kulturmärktes därför i år.

Namnet Nymble är egentligen bara en ganska studentikos ordtvits. I begynnelsen hyrde kåren en lägenhet att bedriva verksamheten i och behöll även lokalen en tid efter att kårhuset byggdes. Så för att skilja de båda kårlokalerna åt benämdes de «gamla» och «nya» kåren. Snart övergick «gamla» till att kallas «gamble» (skämtsam stavning - uttrycket var ålderdomligt även för den här tiden). «Nya» blev således «nymble».

Nymble har genomgått två stora ombyggnationer. Med anledning av att antalet studenter ökade fort och att många bodde flera kilometer bort behövdes fler och större lokaler. 1950 började ombyggnationen (ritat av Markelius och Lindroos) som skulle göra kårhuset tre gånger större än tidigare. Delarna av Nymble där bland annat Nya matsalen, Hyllan och Mediaflygeln ligger var vid det här laget helt nya och invigdes 1952.

TH S-VAS ME D OK ÄN T AN VÄ ND NI NG SO MR ÅD E. (OB SER VER A ATT RIN GA RN A EJ FÖ LJE R THS GR AFI SKA PRO FIL. )

1977 är det återigen dags att bygga ut. Den här gången är det Lindroos ensam som ritade det. Nymble får ett helt nytt kök i anknytning till restaurangen och en ny gasquelokal, nämligen den vi är vana att kalla Kröken.

Och framtiden, då? Ja, Nymble har nästan nått sin maxkapacitet gällande studieplatser, och med en växande skara studenter börjar det kanske bli dags för en utbyggnad av vårt kära kårhus.

Eller vad säger ni där borta, som pluggar vid det uppfällda pingisbordet på plan 2?

.

RE I SI LV ER S OC H BÄ GA N» . CL AS SY. SN AP SG LA NT KÅ RE DE TU «S N: IN SK RIP TIO

28

Utgången öl Följande fyra flaskor hittades i arkivet i Nymble.

«Armada öl, 1994».

«Pripps V-pilsner», till synes för THS 75-årsjubileum.

«Sjukt gammal flaska», med oläsbar etikett.

OSQLEDAREN «Pripp Jubelöl», också#0 till THS 75-årsjubileum.

ORD FÖR AND EPL UNTA MED PLAT S FÖR FYRA FLAS KOR . ÅRTA L OKÄ NT.

Badass spade Inskription: «Rektors spade använd vid kårhusbyggets igångsättande den 28 september 1950»

LIVET PÅ ETT BANANSKAL

S

itter du bekvämt? Är du redo för ditt livs äventyr? Bra. För ungefär två och ett halvt år sedan blev jag kallad på en intervju för studenter som inte hade föräldrar med akademisk bakgrund. Intervjun var en del av en studie som ville lista ut hur studenter klarade sig på universitetet utifrån olika förutsättningar.

Jag fick sitta ned bekvämt i en stol och intervjuaren slog igång bandspelaren.

Hon frågade mig frågor om hur det gick med studierna och vardagen, fritiden och framtiden. ”Bara fint”, svarade jag.

Vid den här tidpunkten gick jag i tvåan på KTH, hade god koll på studierna, bodde i en studentetta på Lappis, var engagerad i kåren genom min sektion och hade skaffat mig ett sommarjobb på Ericsson. Livet som student var fantastiskt. Damen som intervjuade mig frågade mig hur jag hade kommit dit. ”Det vet jag inte riktigt”, svarade jag funderande. ”Jag tror att jag har hamnat här på samma sätt som man kan halka runt på bananskal”. Smart sagt. Damen lutade sig fram och svarade att ”i så fall tror jag att du kastar ut de där bananskalen själv”. True story.

Idag går jag i fyran, har god koll på studierna, har pluggat utomlands ett halvår, bor fortfarande i en studentetta på Lappis och har skaffat mig ett fantastiskt jobb. Jag är kårordförande på Tekniska Högskolans Studentkår, THS. Att vara kårordförande innebär att jag på heltid får vara med och påverka studierna för att bli ännu mer relevant, vardagen för att bli ännu enklare, fritiden för

att bli ännu mer meningsfull och utvecklande samt för att framtiden ska innehålla ditt drömjobb.

Det finns många sätt att förgylla sin studietid. Ett sätt är att göra det genom att engagera sig i kåren. Kåren är studenterna och kåren arbetar för studenterna.

Genom att engagera dig förgyller du inte bara din egen studietid utan du förgyller studietiden för dina klasskamrater, de studenter du ännu inte lärt känna och de studenter som ännu inte har börjat.

Jag står på toppen av ett berg med vinden i håret. Det är en bris som tilltar. Lockar.

Kallar. Vägen hit har varit spännande, och jag visste inte att det var hit mina fötter tog mig. Med händerna utsträckta ställer jag mig på tå och känner gruset rulla under fötterna. Utsikten är slående och samtidigt skrämmande. Så många vägval. Så många skuggtyngda områden där ovissheten ännu har sitt fäste. Så långa solbelysta vägar där jag redan vandrat. Långt borta i horisonten väntar slutet på nuet och början på framtiden, en ny bergstopp där vinden blåser. Det är en framtid jag strävar. Det är en framtid jag längtar. Det är framtid jag ännu inte kan se. Jag står på toppen av ett berg med vinden i håret. Det är en bris som tilltar. Lockar.

Kallar.

ANNA JOHANSSON ORDFÖRANDE THS 2013/2014 ordf@ths.kth.se

Tekniska Högskolans Studentkår av studenter för studenter Studentliv

Utbildning

Studiebevakning och utbildningsinflytande är tveklöst det viktigaste som THS arbetar med. Två heltidsarvoderade från kåren sitter med i beslutsfattande råd på KTH för att kvalitetssäkra och föra fram de åsikter som medlemmarna har om sin utbildning.

Det uppenbara syftet är underhållningen – det är kul att träffa folk och att koppla bort allt skolarbete för en stund. Det mindre uppenbara syftet är möjligheten till nätverkande. Eftersom många arbetsplatser numera fylls genom kontakter så är det viktigt att ha vänner.

Vänner som möjligen kommer ha beslutsfattande roller i framtiden eller möjlighet att tipsa om just dig till en anställning.

Hjälp till att föra studenters talan och var med och påverka din egen utbildning!

Näringsliv

Näringslivskontakt har två huvudsakliga syften. Det ena är att ge god inblick i arbetslivet för att studenter ska kunna utexamineras förberedda för vad som komma skall. Det andra är att lära känna och nätverka med potentiella arbetsgivare för att öka chanser till anställning efter examen.

Erbjudanden då?

5 5

GRATIS inträde på alla

kr rabatt på Restaurang Nymbles lunchmeny. kr rabatt på THS Cafés varma drycker.

s t o r s l a g n a tentapubar (ord. pris 150kr).

Vill du veta mer om ditt medlemskap?

ALL

din kurslitteratur till låga priser hos Kårbokhandeln.

10

% rabatt på kontorsmaterial hos Kårbokhandeln.

BOSTÄDER Möjligheten att bo och stå i kö hos studenternas bostadsförmedling SSSB, i vilken THS är delägare.