OL 13/14 #2 (1/2)

GENERATION GATC

Den biotekniska revolutionen har gjort personlig genetik tillräckligt billig för en studentbudget. Vi skickar vårt DNA på analys för 99 dollar. Vad kan man få reda på egentligen, och vill man verkligen veta?

sid 30–35

DESSUTOM: GRANSKNING: RESTAURANG NYMBLE NY LÄSÅRSINDELNING ÖL PÅ NYMBLE

OL GÖR: KIRUNA & LKAB UTBILDNINGSKONFERENS I PARIS HJÄRNKOLL SÖMN MILJÖPROJEKT

Mexico City har 21 miljoner invånare. Vattenutmaningarna är lika enorma som staden.  Det totala behovet ligger på 81,9 m³/sek.

Behovet av rent vatten kommer hålla oss sysselsatta i många generationer till.

Vi är världsledande inom vattenteknologi och applikationsteknik. Det betyder att vi gör pumpar och system för att transportera och rena vatten. Bland våra varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, som efter 110 år fortfarande har sin tillverkning i Småland.

Hos oss kan du jobba inom teknikutveckling, ekonomi, IT, marknadsföring och produktion. Du kan också vidareutveckla dig genom utbildningar och att testa nya tjänster. Vi har dessutom utnämnts till den mest föräldravänliga och jämställda arbetsplatsen. Vi vill att våra medarbetare ska ha ett bra liv även utanför jobbet.

Läs mer på xyleminc.com/jobbahososs

LÄXA

UPP OSS, SÅ BJUDER

VI PÅ LUNCH I TVÅ VECKOR!

Om du läser det här vill jag be dig att gå in på osqledaren.se/undersokning och svara på en kort enkät om hur och när du läser Osqledaren. Om du gör det har du chans att vinna 11 luncher. Tänk dig lyckan av att slippa matlåda i två veckor och ändå kunna bjuda en polare på lunch någon dag! Vi lottar också ut klippkort för kaffe på THS Café och chanserna är goda att kamma hem en vinst. Nu när vi har lockbetet på bordet vill jag berätta varför jag är så mån om att du fyller i vår enkät.

Fyra gånger om året skickar vi ifrån oss 16 000 exemplar av Osqledaren på 64 sidor vardera. Tidningen vi jobbat med i flera veckor landar på 16 000 dörrmattor och köksbord, men hur många är det som läser den? Ibland känns det som att sätta sitt barn ensamt på ett flyg till andra sidan jordklotet, för att sedan aldrig se det igen. Hur gick det egentligen?

Du läser uppenbarligen Osqledaren. Kanske är det här första gången, eller kanske har du plöjt varje nummer från pärm till pärm sedan du började på KTH. Vi vet helt enkelt inte och det gör det mycket svårt att veta i vilken rikting vi ska ta Osqledaren i framtiden. Papperstidningen är fortfarande det som vi lägger ned mest tid och pengar påborde det vara så? För att Osqledaren ska vara relevant i 55 år till måste vi så småningom anpassa oss till nya vanor.

På webben är det annorlunda. Vi kan i realtid se exakt hur många som läser det vi skriver, hur länge de stannar på sidan och hur de kom dit. Under december månad hade vi till exempel 11000 träffar från 6000 unika besökare på osqledaren.se, och de mest besökta sidorna var julkalendern, artikeln om läsårsindelningen (som också finns på sida 10) och vår artikel om debatten kring nämnden STYVF på Datasektionen. I den här tidningen skriver vi bland annat om ett besök i Kiruna, vi granskar Restaurang Nymble och vi sekvenserar Elham Kalhoris DNA. Vad vill du helst läsa om? Vi har faktiskt ingen aning.

Stora dagstidningar har råd med professionella läsarundersökningar, men vi måste förlita oss på att du svarar på enkäten. Jag hoppas att du gör det, för just nu funderar vi över hur Osqledaren ska se ut nästa år, om tre år, och om tio år. I den ekvationen är du, läsaren, den absolut viktigaste variabeln.

Chefredaktör och ansvarig utgivare Hugi Ásgeirsson

Grafisk form och layout

Hugi Ásgeirsson, Martin Barksten, Nadan Gergeo och Axel Hammarbäck

Tryck

Sörmlands Grafiska

Papper

Inlaga, 90g Arctic matt

Omslag, 250g Arctic matt

Annons

Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter, eller se osqledaren.se/annonsera

Kontakt 08/070 790 98 70

osqledaren@ths.kth.se

Vi finns på Facebook

OSQLEDARENS REDAKTION

Twitter och Instagram

Kontakta redaktionen [förnamn.efternamn]@osqledaren.se

@osqledaren /osqledaren @osqledaren

Postadress

Osqledaren

Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm

Om Osqledaren

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år med en upplaga på ca. 17 000 exemplar. Mellan pappersutgåvorna fortsätter vi rapportera om stort och smått på osqledaren.se.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.

Omslag

Sarah Freilich & Nadan Gergeo

På bild: Maria Grevsjö

Bidrag

Vill du bidra till tidningen?

Maila osqledaren@ths.kth.se

Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

Från vänster:

Första raden: Emma Bjerkefeldt, Martin Barksten, Nadan Gergeo, Sara Edin, Sarah Freilich, Alexander Arozin, Alexander Granskog, Axel Hammarbäck, Caroline Arkenson, Christopher Lindström, David Nylander

Andra raden: Elham Kalhori, Elina Gobena, Elisabeth Ingvar, Erik Lindström, Erica Edfledt, Gabriella Sanchez Karlsson, Karl Bolmgren, Kasper Karlgren, Kyriaki Sarampasina

Tredje raden: Lisa Good, Marcus Frisell, Matilda Kaba Liljeberg, Matilda Schaffer, Niclas Ericsson, Olof Lindman, Philip Wessman, Shayan Effati, Stephen Kirk

Hugi Ásgeirsson Chefredaktör 13/14

UTVECKLAS MED LJUSETS HASTIGHET! VÅRA TRAINEER

I augusti 2014 startar Transmodes sexmånaders Software Trainee Program. Vi är ett svenskt teknikföretag som levererar lösningar för att skicka data och video – med ljusets hastighet. Nu söker vi dig som är nybliven civilingenjör med passion för programmering. Du kommer att få lära dig allt om hur programvaruutveckling fungerar – i verkligheten.

Du kommer att: • utveckla programvara • upptäcka kraften i att designa för testbarhet • jobba i en agil utvecklingsmiljö • ingå i ett mjukvaruutvecklingsteam • få en inblick i hur olika avdelningar inom Transmode fungerar • bli fast anställd redan från start

Låt oss säga så här: din karriär som programvaruutvecklare kan inte få en bättre start!

Mer information hittar du på www.transmode.com/sv/careers där kan du även anmäla dig till vårt öppna hus den 12:e februari. Välkommen!

VAD TYCKER DU

OM OSQLEDAREN?

SVARA PÅ VÅR ENKÄT:

osqledaren.se/undersokning

(det tar bara fem minuter!)

DU KAN VINNA

KOPPAR KAFFE

• Lunchkort (11 luncher)

Slipp matlådan i två veckor och

bjud någon på den elfte lunchen!

Värde 600 kr!

• Kaffekort (10 koppar)

Ropen skalla - kaffe till alla!

Tackla vintern med 10 rykande koppar!

Värde 13 kr!

I potten finns 2 lunchkort och 10 kaffekort.

Priserna lottas ut bland till dem som slutfört enkäten.

INNEHÅLL OL#2

TÄNK HJÄRNA

Hur ökar vi öppenheten och informationen kring psykisk ohälsa. Detta frågar sig Selene Cortes som arbetar för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa, bland annat som ideell ambassadör hos den nationella kampanjen Hjärnkoll.

43.

OL GÖR: KIRUNA & LKAB

Långt i norr flyttar de en stad för att undvika att den ska slukas av det hål man grävt en kilometer ner i berget. Vi åkte dit för att ta reda på hur det är att jobba som ingenjör på LKAB i Kiruna och om konsten att flytta en stad.

25.

AA.

OL GRANSKAR: RESTAURANG NYMBLE

22.

I Nymble driver THS restaurang och café. Förutom att servera luncher, fika och kaffe är restaurangen en förutsättning för att Nymble ska kunna ha permanent alkoholtillstånd. Hur fungerar catering för sittningar på Nymble? Vart går pengarna? Hur fungerar tillstånden? Vad är visionen, och måste det fungera som det gör?

52.

ÖL PÅ NYMBLE

Hur mycket öl dricks det på Nymble egentligen? Vilka sorter är mest polulära? Hur många väljer cider istället? Vi tittar på statistiken!

16.

STUDENTER COACHAR HOTELL I HÅLLBARHET NEW

Choice Hotels och Sustainergies driver ett coachprogram där studenter extrajobbar som hållbarhetskonsulter åt enskilda hotell.

30. GENERATION

GATC

Framtiden är här! Osqledarens Elham Kalhori beställer en DNA-analys från 23andme för att ge oss en inblick i den personliga genetiken.

PARADIGM OF EDUCATION

In November last year a forum was organized by the International Movement Youth Time in Paris. The topic of the forum was the future of education. We were there to find out about the future of education.

39.

1 OL PÅ CAMPUS 2

WHAT’S UP?

Håll koll på vad som händer på KTH! Anordnar ni evenemang man inte bara får missa? Då borde det såklart stå med i Osqledarens kalender! Maila osqledaren@ths.kth.se.

Osqledaren reserverar sig för eventuella fel i kalendern.

FÄRGKODNING

OM THS

PUBBAR PÅ CAMPUS

TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG

Kistan, IN Konsulatet, F

Gråttan, CL+W

META, Data Hardox, Bergs

MiT, Tolvan

META, Media

Idyllien, I oaSen, S

[1]

Kistan, IN Mequa, IsT [2]

T–Centralen, Flyg Smörjis, M

Björns, IsH Draget, K

Mequa, IsT Bar Nymble

Kistan, IN

1) Veckopubar på torsdagar, förutom efter löning då det är fredagspub.

2) Varannan vecka torsdag/fredag.

3) Vecka 42, 46, 48 och 51

FOTO: STEPHEN KIRK

1 – KLUBB NYMBLE

Fira löningen med fest på Klubb Nymble.

4 – KÅRENS DAG

Mässa i kårhuset Nymble. Träffa THS centralorganisation, kultur- och kårföreningar!

6 – KÅRFULLMÄKTIGEMÖTE

8 – QUARNEVALENS MELODIFESTIVAL

Studenterna framför sina egna kompositioner i tävlingen om att koras som Quarnevalen 2014s officiella låt.

11 – QUARNEVALENS RITPUB

Spåna och rita på ekipageidéer till Quarnevalen 2014.

10-12 – LUNCHFÖRELÄSNINGAR LAVA

Lunchföreläsningar: HSB (10/02), Ramböll (11/02), Skanska (12/02). Tid och plats: 12:00 i L1.

12 – KAKA – KEMIS ARBETSMARKNADSDAG

V-ljusgården 10-14. Frukost - och lunchföreläsningar!

12 – KISTA ARBETSMARKNADSDAG

Mässa för IN-sektionen. Campus Kista 10:00 - 16:00.

12 – ELFY ARBETSMARKNADSDAG

Mässa för Fysik och Elektro som ersätter de tidigare mässorna Elarm och FArm.

13 – LAVA 2014

S-sektionens arbetsmarknadsdag. Nymble 10:00-16:00. Gasque 18:00 - 03:00

THS Näringsliv ger rekryterings och sommarjobbsdagen.

19 – QUARNEVALENS INLÄMNINGSPUB

Spåna, rita och lämna in ekipageidéer till Quarnevalen 2014. OBS: Sista inlämningsdag för bidrag.

20 – KÅRFULLMÄKTIGEWORKSHOP

8 – MELODIFESTIVALEN

Finalen i melodifestivalen visas på storbild i Nymble med fetaste ljudet. Baren är öppen hela kvällen!

Samarbete mellan arkitekturutbildningar i Sverige. I år hålls mässan på KTH.

14-21

19–21 – OL#3 SLÄPPS

Fira eller sörj tentorna på Nymble eller någon av de många sektionspubbar som har öppet på KTH:s alla campi.

13 – ENTREPRENEURIAL NETWORKING WEEK

Lär dig hur du går till väga för att starta eget företag samt hur du går vidare då du kommit igång. Ges i Nymble.

27 – QUARNEVALENS PRESENTATIONSPUB

Med buller och bång presenteras de uttagna ekipagen till Quarnevalen 2014!

– TENTAPERIOD

13 – ARKIPELAGO

22 –TENTAPUB #3

Fira löningen med fest på Klubb Nymble.

1 – KLUBB NYMBLE

12 – ROS – REKRYTERINGS OCH SOMMARJOBB

JÄMLIKHET, MÅNGFALD OCH LIKABEHANDLIG

I FOKUS FÖR THS UTBILDNING

THS är en stor organisation, som spänner över en mängd föreningar, 20 sektioner och flera tusen studenter. Vart vi medlemmar kommer ifrån varierar, liksom våra vilka värderingar och våra förutsättningar, men det vi har gemensamt är att vi är här för vår utbildnings skull. Det kanske inte är så att varenda kotte lever för sina högskolepoäng, men vi är alla aktiva studenter som kommit hit till KTH:s alla campus för att studera.

Jag befinner mig definitivt här för att läsa. Hade det inte varit för KTH och Energi och miljöprogrammet hade jag aldrig flyttat från en liten värmländsk stad till Stockholm. Direkt från gymnasiet, diskussionstokig och med en lite för klar bild av vad jag ansåg var rätt kom jag hit för att utvecklas. Som ny student kliver man in på campus, upplever studentlivet, stöter på fester och deltar i arbetsmarknadsdagar under sektionens vingar. Studierna kopplas inte riktigt ihop med det, men jag hittade tillbaka till skolan även utanför böckerna, bortom diskussionen om den där usla kursen, och upptäckte att jag faktiskt kunde göra det bättre.

Förra läsåret satt jag som studienämndens ordförande (SNO) och utformade kursutvärderingar, försökte reda ut studenträttsfrågor samt slogs lite med lärare och studenter. Man känner sig lite som David mot Goliat. Efter det året kommer jag alltid fylla i alla varianter av utvärderingar jag får skickade

den som gjorde det tidigare. Om jag under det kommande året kan få en enda person att upptäcka hur kul och givande det är att jobba med utbildningsbevakning, eller underlätta arbetet för en enda studienämndens ordförande eller programansvarig student (PAS), då blir jag glad. Dock kommer jag vara långt ifrån nöjd.

Cheferna för utbildningsinflytande, CFU, är de som har ansvar för utbildningsbevakningen på THS. I år är det Pontus och jag som fungerar som en direkt länk mellan kåren och universitetet genom att sitta med på möten på centralnivå och vara studenternas röster när beslut fattas. Vi är en yttersta utpost när det kommer till studenträttsfrågor, att värna om utbildningarna och mycket mer. Vi är helt enkelt SNOarnas SNO, och PASarnas PAS.

Det är en ypperlig roll för den som vill påverka och den enligt mig är den viktigaste uppgiften THS har att bevaka och påverka kvalitén på KTH:s samtliga utbildningar. Utbildningar som borde genomsyras av kunskap och jämlikhet, något jag hoppas att jag kan bidra till nu när jag får chansen. Både jag och Pontus kommer jobba för en ännu bättre läsårsindelning, anonyma tentor och att försöka just väcka intresse för utbildningsfrågor hos medlemmarna.

Att KTH tar till vara på oss studenter

de olika saker vi kan skapa, alla olika erfarenheter, bakgrunder och tankesätt. Ingen student skall uteslutas ur undervisning och det skall vara ett klimat där alla känner sig välkomna. Anonyma tentor är ett första steg för att garantera att det inte blir personliga bedömningar av betyget, men vi behöver också en ökad tillgänglighet och en bättre anpassningsförmåga hos organisationen. Det innebär inte att tiden här skall vara en dans, utan att vår utbildning skall vara en utmaning, men en utmaning på lika villkor.

Det här är något jag brinner för och verkligen tänker fokusera på under året. Alla aspekter av jämlikhet, mångfald och likabehandling behöver tas in mer och mer i medvetandet hos KTHs anställda samt organisation och jag tänker vara där och påminna, på alla sätt jag kan. Vi som studenter har faktiskt makt att förändra. Kom och hjälp till!

ELIN MALMGREN

THS UTBILDNING

THS CHEFER FÖR UTBILDNINGSINFLYTANDE HETER PONTUS GARD OCH ELIN MALMGREN.

MAIL: UTBILDNING@THS.KTH.SE

Välkommen till din framtid

Är du nyutexaminerad civilingenjör och vill ha en gedigen start på karriären? Är du dessutom tillräckligt modig och nyfiken för att tänka nytt och komma med nya lösningar? Vi söker fyra traineer som har siktet inställt på att leda och leverera idéer för framtiden. Välkommen med din ansökan senast 16 februari till vårt tvååriga traineeprogram i Sundsvall. www.akzonobel.com/se/karriar

NY LÄSÅRSINDELNING FÖR 14/15:

LEDIGT UNDER PÅSK OCH VALBORG

TEXT//HUGI ÁSGEIRSSON

Efter påtryckningar från THS har KTH nu gått med på förändringar i planen för läsåret 2014/2015. Det innebär påskledighet för dem som inte skriver omtentor. De flesta omtentor flyttas till efter ordinarie tentaperioder och studenterna får ledigt på valborg. Tentorna i period 2 kommer dock fortsatt ligga efter jul.

Emilia Wallin och Pontus Gard, THS chefer för utbildningsinflytande, har jobbat med det här under hösten och är nöjda med det de åstadkommit. Emilia är särskilt nöjd med att påskledigheten kommer tillbaka för dem som inte har omtentor från period 2.

– Påskledigheten var det som var svårast att få utbildningsutskottet och schemaläggarna att gå med på även om många lärare var positiva, berättar Emilia. Om man ska vara petig är det inte heller ledighet utan tid för eget arbete som står i schemat, tillägger hon.

Totalt 11 dagar kan man få ledigt under våren 2015 om man klarar sina tentor i period 2. Emilia är positiv till det upplägget.

– Det är trevligt att man får någonting lite extra för att ha klarat sina tentor!

En ytterligare förbättring som THS har fått igenom är att alla studenter på KTH får ledigt på valborg, vilket nästa år ger en rejäl långhelg eftersom första maj infaller på en fredag.

– Det kommer säkert många studenter

vara glada över, kommenterar Emilia om ledigheten på valborg. Det är någonting som jag tyckt varit tråkigt sen jag började på KTH, att vi inte varit lediga på valborg.

Den nya läsårplanen innebär också förändringar för dem som behöver ta omtentor. I årets plan ligger omtentorna som bekant precis innan den ordinarie tentaperioden, men i år kommer vårens omtentaperioder flyttas till efter den ordinarie tentaperioden.

– Förhoppningsvis gör det att studenter kan fokusera på sina ordinarie tentor utan att bli avbrutna, säger Emilia.

Trots många stora förbättringar så ligger tentorna i period 2 fortfarande efter jul under nästa läsår. Om man vill få till en förändring på den fronten krävs mycket arbete, konstaterar Emilia.

– Det enda som skulle kunna flytta tentorna tillbaka till innan jul vore om vi la till ett extra examinerande moment efter jul i alla kurser. Det är nog ganska långt tills vi skulle få igenom det.

Det nya systemet ger också en fördel i att det ger mer tid till undervisning, tycker Emilia.

– Eftersom tentorna ligger efter jul så har perioderna förlängts, så det borde bli mindre stressigt att hinna med. Det kan till exempel gälla en extra vecka på en inlämningsuppgift. Men vi har inte sett över hur de enskilda kurserna planeras utefter det.

HISTORIK: KAMPEN OM LÄSÅRSINDELNINGEN

Tyck till – Mer ledighet för studenterna på KTH under läsåret 14/15 och omtentor efter ordinarie tentaperioder. Vad tycker du om THS arbete med att förbättra läsårsindelningen? Vad borde man jobba på till läsåret 15/16? Kommentera på osqledaren.se.

Läs också artikeln från förra året om läsårsindelningen 12/13 som skapade stor kontrovers bland studenterna: http://bit.ly/indelning1314

“Det enda som skulle kunna flytta tentorna tillbaks till innan jul vore om vi la till ett extra examinerande moment efter jul i alla kurser”

LÄSÅRSINDELNINGEN 14/15

Förra årets beslut om förändrad läsårsindelning för 2013/2014 gav tentor efter jul och mindre ledighet. Efter påtryckningar från THS chefer för utbildningspåverkan har KTH lagt om indelningen en del inför nästa läsår, med fler lediga dagar som resultat. Osqledaren har rett ut vilka förändringarna blir nästa år.

Lathund:

Inledande veckor

Helgdag

Undervisnings - och tentafri dag

Eget arbete

Undervisning i respektive läsperiod

Höstterminen ser ut på samma sätt som den gjorde 2013, med tentor efter jul.

Tentaperiodens sista dag har flyttats fram till måndag vecka 4 för att förlänga perioden och blidka CSN.

Om man inte har omtentor att skriva får man ledigt i 11 dagar under påsk.

Eget arbete på valborg ger långhelg nästa år.

Omtentaperioderna i period 3 och 5 flyttas tillbaka till efter ordinarie tentaperiod.

SSIF OCH FRESCATIHALLEN

HÄLSOFRÄMJANDE OCH TOPPMODERN TRÄNING FÖR MOTIONS- OCH ELITIDROTTARE!

● BRETT OCH HÖGKLASSIGT TRÄNINGSUTBUD

- Gruppträning, Gym, Badminton, Bollsport, Dans m.m.

● VÄLUTBILDAD OCH KUNNIG INSTRUKTÖRSKÅR

- Personlig träning, Kostrådgivning, Massage m.m.

● ALLTID RABATT FÖR DIG SOM ÄR MEDLEM I THS

Besök vår hemsida för mer information om hela vårt utbud, vårens nyheter, evenemang, schema m.m!

THS-medlemmar

får lägsta pris (U-student) på samtliga dans-, volleyboll-, racket- och basketkurser samt inne- och utefotbollsturneringar.

VÄLKOMMEN ATT TRÄNA MED OSS! SSIF

DAGS ATT BLANDA OM PÅ KTH?

När jag började på KTH 2009, på P-programmet och Maskinsektionen, var jag med under nollningen som alla andra. En dag blev den kvinnliga nollan inbjuden till en tjejmiddag, eller tjejkväll, eller om det var ett tjejmys. Det var för att kompensera för att den manliga nollan skulle iväg på den traditionsenliga, men-only-aktiviteten Galtafton.

Ett skandinaviskt storföretag sponsrade eventet, och kvällen började med en föreläsning från kvinnliga ledare i storföretagets organisation, sen skulle vi leka lekar och avsluta med middag i Smörjis. Föreläsningen handlade om hur det är att vara kvinna i näringslivet och hur man kunde kombinera familjeliv med karriär. Jag skulle vilja ta upp två enkla anledningar till varför storföretagets val och sektionens sanktion av föreläsningsämne är så fel:

1. Vi hade precis börjat på KTH. Det är så fundamentalt orättvist att kvinnliga ettor ska behöva börja fundera på ett liv med barnafödande medan grabbarna prövar öl, typ.

2. Ingen av de kvinnliga ledarna på storföretaget hade personlig erfarenhet av att göra karriär och skaffa barn – nej, de hade bara «bra» exempel på att det gick.

3. Slutligen, kan vi sluta kalla allt för tjejkväll, tjejmys eller tjejmiddag? När det hette Galtafton för männen. Vi är vuxna kvinnor, tack.

Det finns mycket annat jag vill klaga på. Föreläsningar för att «lyfta

självkänslan», bara för kvinnor. Sminkeventen för KTH’s kvinnliga teknologer som dyker upp med jämna mellanrum. Om jag inte minns fel hade vi på (tjej)förfesten inför Maskinsektionens 100-årsjubileum en sminkös på plats i en lite deppig lokal i Bergshamra. Se där, stereotyp könsuppdelning igen. Är det fortfarande så här på KTH? I såna fall, varför har vi fortfarande en könsuppdelning på KTH? Varför finns det könsuppdelade, hemliga och publika, klubbar på KTH? Skulle det vara så fruktansvärt att blanda könen, för uppenbarligen är det ju så vi kommer att arbeta efter examen?

sitter här, kan vi inte bara vara jämlika och individer som kan välja aktiviteter efter intresse? För hur går det med jämställdheten efter examen om vi under studietiden fortsätter att ryggdunka i könsseparata klubbar?

Jag älskade «tjejgympan» när jag var liten, men det var för att jag hellre hoppade hopprep och lekte spökboll än tacklades på fotbollsplan. Jag är helt säker på att det fanns flickor som hatade «tjejgympan» och pojkar som önskade att de fick vara med. För vi är individer, och inte kön. Fortfarande. Är det inte dags att vi börjar lyfta fram människan på KTH? Att vi stället för att göra det bekvämt för vissa grupper, gör vettiga grejer som att jobba för att hälften av gästföreläsarna är kvinnor, håller «karriären och familjen»-föreläsningar för alla teknologer och framförallt, slutar

GOBENA

Jag måste ärligt talat erkänna att jag själv inte jobbat aktivt för att förändra det här, men det kan ske är dags nu? Det som gnager i mig när vi pratar jämställdhet på KTH är att det ofta handlar om att peppa kvin nor, mer än om att jobba med rådande normer. Men det är ju de rådande nor merna vi lever i, nu och efter examen. Det är jättebra att vi lyfter fram att även kvinnor som gillar smink kan gå på KTH. Eller att vi peppar kvinnor med dåligt självförtroende till att de visst klarar att gå på KTH, om de har intresset. Det är jättebra att vi peppar till mångfald i an sökningarna till skolan. Men när vi sen

“Jag är helt säker på att det fanns flickor som hatade ‘tjejgympan’ och pojkar som önskade att de fick vara med.”

FOTO: SARAH FREILICH

ELINA

Professor Göran Manneberg

är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. För OL svarar Göran på dina frågor om stort och smått.

Den som hoppats attrahera elefanter med egen gravitation kommer inte att lyckas, ens på polerad blöt is.

FRÅGA: Jag såg på vetenskapens värld som hade temat verkligheten. En forskare menade att informationen från objekt som dras in i svarta hål kan lagras i den tvådimensionella ytan av det svarta hålet. Man gick sedan vidare och pratade om den verklighet vi upplever runt omkring oss och gav funderingen att allting bara är ett hologram projicerat av informationen om vår verklighet från universums rand. Nu kommer min fråga - skulle detta kunna innebära att universum i själva verket är ett svart hål?

/ Tina Andersson

FRÅGA: Vilken massa skulle en normal person behöva ha för att ha tillräckligt hög dragningskraft för att skapa ett eget gravitationsfält som drar till sig en elefant??

/Anonym

SVAR: Man kan ju tolka denna fråga på flera sätt. Du drar ju till dig elefanten redan med den massa du har. Cirka 120 nN (nanonewton) på 10 m avstånd.

Men jag antar du menar att du och elefanten verkligen förflyttas i förhållande till varandra. Vi kan väl konstatera att eftersom kraften är lika på dig och elefanten är det knappas elefanten som kommer till dig, utan du till elefanten. Med en gissad vikt på 80 kg behöver du då stå på ett underlag med en (statisk) friktionskoefficient på 10-10. Polerad, blöt is kommer inte i närheten… Lustigt nog är detta inte beroende av din massa (men väl på elefantens. Både attraktion och friktion ökar ju linjärt med din massa).

Bara min nyfikenhet: Hur tänker Du hantera situationen när du väl anlänt till hen?

/Göran

SVAR: Jo det är en tolkning många gör, alltså att i varje svart hål finns ett nytt universum med sina svarta hål, och också åt «andra hållet» att vårt universum i själva verket är ett svart hål som «just nu» betraktas från ett annat universum. Det tråkiga är ju att det inte finns eller, med nuvarande kända fysikalisk principer, kommer att finnas metoder att kommunicera eller ens verifiera detta. Begreppet «just nu» som jag använde ovan är ju meningslöst om man använder den mellan det som finns utanför och det som finns innanför en «svart-hål» gräns.

/

Göran

FRÅGA:

Eftersom man rör sig i maximal hastighet i tiden när man står still i rummet och vice versa, är då inte all hastighet/fart, sett ur ett fyrdimensionellt perspektiv, konstant?

/John

Manfur

SVAR: Förutsättningen för frågan är lite felaktig. Dilatations och kontraktionsfenomenen som du åsyftar beskriver ju hur man översätter längder, tider och hastigheter (och annat) mellan olika koordinatsystem. Hastigheten för tiden är ju alltid 1 s/s. Eller vad hade du tänkt dig för enhet för detta?

/

Göran

FRÅGA: Hej Göran, Jag undrar om cykeln åker snabbare ju större hjul den har.

SVAR: Det beror ju helt på utväxling mellan pedaler och hjul. Cykelns motor (den humana) får väl anses begränsad på två sätt, maxeffekt (= hjärta och cirulationsapparat, kanske en kvarts hästkraft = 180 W under korta perioder) och maximalt vridmoment (benmuskler)...

/

Göran

FYSIKERN HAR SLUT PÅ FRÅGOR

SVAR UTAN FRÅGOR ÄR, OM INTE EN OMÖJLIGHET, IALLAFALL HIMLA ONÖDIGT. VILL DU LÄSA MANNEBERGS SVAR PÅ DIN FRÅGA I NÄSTA NUMMER AV OL?

MAILA TILL OSQLEDAREN@THS.KTH.SE!

RESTAURANG NYMBLE OL GRANSKAR:

I Nymble driver THS restaurang och café. Förutom att servera luncher, fika och kaffe är restaurangen en förutsättning för att Nymble ska kunna ha permanent alkoholtillstånd.

Restaurangen lagar också mat till de många sittningar som hålls på Nymble, men på den punkten har många uttryckt missnöje med vad man får för pengarna.

Hur fungerar catering för sittningar på Nymble? Vart går pengarna? Hur fungerar tillstånden? Vad är visionen, och måste det fungera som det gör? Osqledaren tittar närmare på Restaurang Nymble.

Den 4 oktober 2010 öppnade Restaurang Nymble i kårhuset med Johan Delerud i spetsen som ny restaurangchef och med THS som ägare. Efter flera år av ständigt skiftande aktörer hade THS fått nog och tagit saken i egna händer. Ombyggnaden av restaurangen var en del av en stor satsning på kårhuset med visionen «som ett vardagsrum» där man hoppades få till ett mer levande och attraktivt kårhus dit studenterna skulle vallfärda. Förväntningarna var många och höga. Högst upp på önskelistan stod ett permanent alkoholtillstånd, något som saknats sedan 2007 och som skulle göra det möjligt att genomföra fler

arrangemang i huset och bedriva en mer kontinuerlig pub och festverksamhet.

På våren 2011 kunde Osqledaren konstatera att både omsättning och antal fester i huset hade ökat. I intervjuer med studenter och personal fick man höra att maten var bättre än andra alternativ på Campus och till bra priser. Folk verkade nöjda. Sedan dess har något hänt. I studenternas senaste utvärdering av THS har det kommit fram en del kritik mot restaurangen och när jag pratar med studenter på Campus är det flera som säger samma sak. Många tycker att maten på sittningarna är dyr och portionerna små. I synnerhet under mottagningen

men annars också. De flesta anser att sektionerna själva gör bättre mat för ett lägre pris när de själva håller sittningar. Problemet med sektionslokalerna är att de inte tar lika mycket folk som Nymble och att sektionerna därför tvingas att hålla större fester som till exempel n0llegasquerna i kårhuset.

Måste det vara såhär? Varför är lunchmaten så mycket billigare än sittningsmaten? Skulle man kunna göra lite sämre lunch och få ner priserna mer? Och sist men inte minst, varför måste man catera Restaurang Nymble om man ska ha en sittning i kårhuset?

För att reda ut det här börjar vi med att titta på visionen för restaurangen. I januari 2011 antogs ett PM av dåvarande kårstyrelse med riktlinjer för verksamheten som bedrivs av THS restaurang och Programgruppen. Här fastställer de att «THS restaurang ska drivas professionellt och med starkt vinstfokus i all verksamhet». Huvudsyftena med restaurangen ska vara att sälja luncher och fika under terminerna samt att tillhandahålla mat till Programgruppens evenemang och andra fester som anordnas av KTH studenter i Nymble. För att upprätthålla god ekonomi och utnyttja köket maximalt ska restaurangen på övriga tider ägna sig åt extern catering, i synnerhet under de månader på sommaren när Campus är tomt på folk.

För att få en bättre prisbild och kunskap om vad pengarna faktiskt går till pratade Osqledaren med restaurangchefen, Johan Delerud. Såhär svarar han på frågan om att sänka kvalitén för att få till ett lägre pris på lunchen.

– Lunchpriserna är svåra att göra något åt. Redan nu är det så att vi inte går plus på lunchen, utan vi är tvungna att göra många externa event med en bra vinst

CATERING UNDER MOTTAGNINGEN

Under mottagningen är det gasque i Nymble nästan varje dag. Sektionerna sätter ihop sina menyer utifrån en lista med särskillda priser för mottagningen. Såhär kan en meny se ut:

Förrätt

Kräftskagen med kavring (40 kr)

Huvudrätt

Lax med dill & fänkål (38 kr), krämig potatissallad (20 kr) och örtsås (11 kr)

Efterrätt

Tiramisu (30 kr)

Totalkostnad för mat 139 kronor, sedan tillkommer dryck.

för att kunna hålla de priser vi har. För att få in bokningar från externa aktörer måste vi göra bra grejer och kan därför inte tumma på kvalitén. Dessutom vill vi göra bra grejer. Jag vill att min personal ska kunna känna stolthet för det vi gör, varje dag.

“Med ett permanent tillstånd tillkommer också skyldigheter. Till exempel så måste vi ha ett permanent kök...”

Det har också kommit in kritik mot att sittningsmaten under mottagningen skulle vara dålig och dyr. Vad säger du om det?

– Varje år efter att mottagningen är slut sätter sig jag och de som har varit mottagninsansvariga ner för att utvärdera hur det har gått och diskuterar den kritik som har kommit. Sedan gör vi vad vi kan för att förbättra det som kan föbättras. Självklart skulle vi kunna laga annan mat om studenterna ville det men jag har aldrig fått någon sådan förfrågan. En stor skillnad på lunchen och sittningarna är ju också att sittningar måste planeras långt i förväg. Lunch-

menyn sätter vi veckan innan och kan anpassas efter vad jag kan få tag på för råvaror till ett bra pris medans en sittningsmeny redan är bestämd. Priserna går att styra litegrann med vilka råvaror man använder, men den största kostnaden är personalen och kör man sittningar på kvällar och helger så blir det mycket OB-tider och då blir det dyrt.

Men på sektionerna lyckas man ju hålla ner kostnaderna genom att använda sig av personal som jobbar gratis. Skulle inte sektionerna kunna använda sin egen personal för att på så sätt få ner priset på ett sittningskuvert?

– På grund av alkoholtillståndet är det tyvärr inte möjligt. Vi använder oss av sektionernas egen personal i största möjliga mån. Det är nästan alltid de som serverar till exempel. Men maten måste komma från Restaurang Nymble. Det är lag på det.

Varför kan inte studenterna få jobba gratis för Restaurang Nymble?

– Oj, det är inget som någonsin ens har kommit på tal. För det första så drivs restaurangen på ett professionellt vis. Vi håller högsta standard vad gäller matkvalitet och matsäkerhet. För det

VAD KOSTAR MEST?

Restaurang Nymble redovisar själva följande kostnader per kuvert under mottagningen för 140 kr. Enligt dem är mottagningen en förlustaffär.

Inköp råvaror Transporter

Förbrukningsinventarier

Förbrukningsmaterial

Lås och larm

av

Personalkostnader är den enskilt

krävs ett ordentligt egenkontrollprogram som alla som arbetar måste veta hur man följer. Jag som ansvarig måste veta att alla som jobbar för mig har stenkoll på det här. För det andra så är köket väldigt litet och förvaringsutrymmena få. Man kan inte vara så många som jobbar samtidigt och med två studenter i köket istället för två personer som har rutin och sköter verksamheten varje dag skulle allting ta mycket längre tid. Dessutom så gör platsbristen logistiken väldigt svår. Om studenter skulle jobba gratis i köket så skulle det vara olika personer som jobbade varje dag och det skulle vara svårt att sköta logistiskt. Det hade inte fungerat att bedriva den typen av verksamhet vi har på det sättet. Vi hade inte hunnit laga tillräckligt mycket mat helt enkelt.

Men om studenterna bara jobbade under mottagningen då, för att få ner priset på sittningsbiljetten? – Även om det bara handlade om sittningarna tror jag att det hade varit svårt att få det att fungera. Samma regler

gäller fortfarande för egenkontroll och köket är fortfarande väldigt trångt, som mest får fyra personer plats att jobba samtidigt och fyra studenter jobbar inte lika fort som fyra personer ur min personal. Det hade tagit för lång tid och man måste komma ihåg att när min personal kommer på morgonen så måste allt vara iordning så att de kan påbörja dagens arbete. Dessutom hade någon ur min personalstyrka varit tvungen att vara där och övervaka arbetet ändå och hjälpa till med att visa hur saker fungerar och så. Det finns väldigt många dyra inventarier i ett restaurangkök som man måste vara rädd om men framför allt så måste man tänka på säkerheten. Jag vill inte att någon ska bli skadad. Och som sagt, alkoholtillståndet gör att all mat måste lagas i det kök som tillståndet är bundet till så det går inte att vara i till exempel gasquerna.

Det är mycket snack om det här alkoholtillståndet så det kanske är på tiden att vi tar oss en närmare titt på det. Nymble har ett permanent alkoholtill-

HISTORIK: RESTAURANGEN I NYMBLE

2007: THS förlorar sitt permanenta alkoholtillstånd. Arbetet med att hitta en lösning drog ut på tiden då ett avtal med en tredjepart som skulle driva restaurangen havererade. Nymble var under några år i stort sett tomt på fester och pubar. När det varken fanns mat att köpa eller öl att dricka flydde studenterna huset. Bland dem som var med kallas den här tiden för «de mörka åren».

2010: Det skulle dröja tre år innan Nymble fick ett permanent serveringstillstånd igen, med en ny fräsch restaurang ägd av THS. För att blåsa liv i Nymble gjorde THS en jättesatsning och byggde om hela plan 2. Nymble skulle åter bli ett aktivt och levande kårhus. Visionen var att Nymble skulle kännas som studenternas eget vardagsrum.

Idag: Det finns ett permanent serveringstillstånd i både Restaurang Nymble och THS Café. Lunchmaten är uppskattad och köerna är ofta långa redan 11.30.

FOTO: SARA EDIN

Rektor Peter Gudmundson på Restaurang Nymble. I intervju med OL förra året berättade han att han föredrar Nymble framför de andra restaurangerna på campus.

stånd till allmänheten. Det innebär att vi inte behöver söka tillstånd för att servera alkohol varje gång vi ska göra det, till exempel när vi har tentapubar, sittningar eller en helt vanlig fredagspub och vi kan servera vem vi vill som har fyllt 18 år. Det gör det lättare att ha en kontinuerlig pubverksamhet men också att anordna saker lite mer spontant. Dessutom innebär det att alla är välkomna till Nymble och vi slipper tänka på saker som slutna sällskap och namnlistor som måste skrivas i tid. Men med ett permanent tillstånd tillkommer också skyldigheter. Till exempel måste vi ha ett permanent kök och gästerna måste kunna erbjudas ett varierat utbud av varma rätter. Det innebär också att det finns speciella regler för de ytor som tillståndet gäller för. Det är endast på dessa ytor som alkohol som sålts av THS får drickas, men det är också så att det är endast den alkoholen och ingen annan som får drickas där. Rent praktiskt betyder det att om du vill dricka alkohol på Nymbles serveringsyta måste den vara tillhandahållen av Restaurang Nymble.

Något som däremot inte står uttryckligen i alkohollagen är att maten som äts på serveringsytan måste vara tillagad av tillståndshavaren. Till exempel sitter folk ofta och äter medhavd pizza på fredagspuben. Och det är helt okej. Det finns faktiskt ingen lag eller regel som förbjuder restauranger att hantera mat som gästerna har med. Däremot har alla restauranger rätten att neka det. I teorin betyder det alltså att om THS tyckte att det var okej så skulle det vara möjligt att ha sittningar där Restaurang Nymble serverade alkoholen på sina serveringsytor och sektionerna tog med sig egen mat.

Verkligheten ser dock annorlunda ut. Även om Restaurang Nymble inte tillhandahåller maten till sittningen så måste de, enligt lag, vid en eventuell tillsyn kunna visa att de har möjlighet att servera varm mat till samtliga närvarande om gästerna skulle vilja det. Detta gäller för alla event på Nymble, inte bara sittningar utan även tentapubar, fredagspubar och externa event. I praktiken skulle det alltså bli dyrare för sek-

tionerna att laga maten själva eftersom de då skulle behöva betala både för den maten de själva lagar och för den maten som Restaurang Nymble skulle behöva förbereda. Om Restaurang Nymble och Programgruppen ska kunna bedriva den typ av verksamhet vi gör idag, där vi har ett permanent alkoholtillstånd till allmänheten, så är det svårt att driva den på något annat sätt än det vi gör idag.

“Även om Restaurang

Nymble inte tillhandahåller maten till sittningen så måste de, enligt lag, vid en eventuell tillsyn kunna visa att de har möjlighet att servera varm mat till samtliga närvarande om gästerna skulle vilja det.

Något man däremot kan diskutera är om det är den här typen av verksamhet vi vill ha. Kanske behöver inte Restaurangen vara vinstdrivande? Kanske tycker man att söka tillstånd för varje event är att föredra framför ett permanent tillstånd om det betyder att man kan få laga sin egen mat? Och kanske tycker man att sittningsbiljetten skulle kunna subventioneras av THS?

Åren innan Restaurang Nymble öppnade brukar refereras till som «de mörka åren». Det hände inte så mycket i huset och det var tomt på folk. Det fanns ingen kontinuerlig pubverksamhet och fram till 2008 hade inte ens Nymble något eget klubbmästeri. Olika restauranger huserade på kåren och de flesta fick lägga ner på grund av att de inte gick runt ekonomiskt. Att inte ha ett permanent alkoholtillstånd innebär att man måste söka tillfälligt alkoholtillstånd varje gång man vill sälja alkohol i huset. Att söka tillstånd är både dyrt och tidskrävande. Ett tillfälligt tillstånd, oavsett om det är till allmänheten eller till slutet sällskap, är dessutom något man får för just tillfällig verksamhet vilket skulle omöjliggöra en kontinuerlig verksamhet som till exempel fredagspubar. En annan

möjlighet skulle också vara att ha någon form av tillstånd liknande det sektionerna har. Då skulle inte längre vem som helst kunna gå på Programgruppens event. Ett permanent tillstånd för slutet sällskap skulle innebära att bara THSs medlemmar kunde gå på event anordnade på Nymble. Exakt vilka förutsättningar för matservering som krävs vid denna typ av tillstånd skulle behöva utredas närmare men faktum kvarstår att mat måste kunna erbjudas samtliga gäster på plats vid alla olika typer av arrangemang.

En annan sak man måste tänka på när man diskuterar restaurangvisionen är att Restaurang Nymble är en del av THS. Om de går back eller om något ska subventioneras så måste det täckas upp av pengar från någon annan del av verksamheten. THS ägs av studenterna och den verksamhet som THS bedriver ska därför spegla vad studenterna vill ha. Alla studenterna. Det är många som går på sittningar, både under mottagningen och senare. Men ännu fler gör det inte och deras intressen måste också beaktas. Att ta pengar från till exempel näringslivsverksamheten eller verksamheten för utbildningsinflytande skulle kanske gynna vissa, de som går på eller anordnar många sittningar, men det skulle inte gynna alla. THS verksamhet måste alltid sträva efter att nå största möjliga studentnytta men vad det skulle vara i det här fallet är en helt annan diskussion.

Sammanfattningsvis kan man säga såhär. För att bedriva den typ av verksamhet vi gör idag och uppfylla visionen för restaurangen måste verksamheten fungera som den gör nu och Restaurang Nymble måste laga maten på sittningarna. Men Restaurang Nymble ägs av THS och THS ägs av studenterna. Är inte studenterna nöjda med visionen kan visionen ändras men då är det viktigt att man tar hänsyn till alla studenter och inte bara en liten grupp.

VAR GÄLLER NYMBLES ALKOHOLTILLSTÅND?

TILLSTÅND FINNS

PLAN 3

TIDNINGSRUMMET

PLAN 2

KLUBBRUMMEN

SERVERINGSYTA INNE

UTESERVERING

På den yta som tillståndsmyndigheten godkänt som serveringsyta får det drickas alkohol som sålts på THS tillstånd, som är knutet till Restaurang Nymble. Ingen annan alkohol får tas in, och ingen öppnad alkohol får heller tas med utanför serveringsytan.

LEDNINGSGRUPPEN

PLAN 1

GAMLAMATSALEN

INGET TILLSTÅND

KONTOR & FÖRENINGAR

TOALETTER

ÖVRIGA YTOR

FÖRRÅD & TEKNIK

BASTU

FEST & EVENTLOKALER*

UTHYRDA LOKALER

KÖK & PERSONALRUM

På de ytor i huset där tillstånd saknas får alkohol bara förekomma i slutna sällskap om inte den som arrangerar har ett tillfälligt tillstånd för ytan.

*Under mottagningen har THS temporärt tillstånd i gasquerna på plan 1 och i Kröken.

KÅR-X

ENTRÉ - DROTTNING

KRISTINAS VÄG 19

FOTO: SARAH FREILICH

Idag beräknas 3 av 4 personer i Sverige ha erfarenhet av psykisk ohälsa – antingen egenupplevd eller som anhörig. Psykisk ohälsa är i dag även den främsta anledningen till långtidssjukskrivningar, enligt Hjärnkolls befolkningsundersökningar. Trots detta förekommer begreppet tillika tillståndet i symbios med tystnad, stigma och skam.

– Inom vissa kretsar existerar knappt begreppet ’psykisk ohälsa’. Eller så här; det existerar men är inte prioriterat på samtalsagendan. Det räknas ofta som något väldigt privat som inte samexisterar med det offentliga. Detta berättar Selene Cortes och menar vidare att en inte kan särskilja dessa sfärer åt och att den mentala hälsan i allra största grad påverkar studie- och arbetslivet.

– Hur kan vi sammanlänka det privata med det offentliga? Varför är det relevant för en instans att lägga kostnader på detta? Dessa frågor jobbar jag aktivt med, bland annat genom föreläsningar som ambassadör för Hjärnkoll.

TÄNK HJÄRNA

Hur ökar vi öppenheten och informationen kring psykisk ohälsa, och varför ska man göra det över huvud taget? Detta frågar sig Selene Cortes som under två långa perioder var sjukskriven för utmattningsdepression. Idag arbetar hon för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa, bland annat som ideell ambassadör hos den nationella kampanjen Hjärnkoll.

TEXT//LISA GOOD FOTO//AXEL HAMMARBÄCK ILLUSTRATION//THÉA THORHEIM

Välutbildad, högpresterande, småbarnsmamma, kvinna, människa

- Selene Cortes historia är långt ifrån ett unikum. Första gången hon blev utbränd blev hon så sjuk att hon var oförmögen att känna känslor. Vid den tidpunkten var hon universitetsstuderande, arbetande och nybliven förälder. Tecknen fanns där, om för Selene än diffusa. Hon fick inte tillräckligt med sömn, aptiten försvann samtidigt som kroppen allt mer började längta efter socker och irritationen övermannade hennes annars tålmodiga jag.

– Jag spillde trötthet och hemmet fick många fläckar. Jag kunde längta efter att min son skulle sova, så att jag slapp ha dåligt samvete för att jag inte orkade vara den mamma han förtjänade.

Även i den akademiska världen, som hon tidigare bemästrat briljant, började Selene nu märka av koncentrationssvårigheter för att tillslut förlora sitt närminne.

– Jag har alltid varit snabbtänkt, haft lätt för det akademiska språket och fått

SELENE CORTES

ÅLDER CIVILSTÅND

YRKE

38 år

Sambo med två barn (men räknar sig, efter 11 år tillsammans, som gift) Verksamhetsansvarig på ArtCentralen, projektledare på Ung utan Pung, föreläsare och skribent

UTBILDNING

Pluggat i sex år med statsvetenskap och sociologi som huvudämnen, på SU och Södertörn. Även studerat i Spanien

höga betyg. Men helt plötsligt kunde jag inte koncentrera mig på vad jag gjorde. När jag läste en kursbok var jag tvungen att börja om efter varannan mening. Jag hann glömma bort vad jag hade läst.

Detta ledde till en enorm stress inför skrivningarna, vilka hon började kugga på, vilket i sin tur ledde till en känsla av hopplöshet, besvikelse och skam. Hemma var jag utmattad och längtade efter sömn, irriterad och längtade efter tålmodighet. Jag kunde se på min man och känna ingenting. Det var inte det att jag avskydde honom – att avsky är en känsla, utan jag var helt enkelt tom på känslor. När man tappar förmågan att känna så sätts livslusten på halvtid. Förmågan att känna känslor är definitionen av att leva.

Trots intensivt blinkande varningslampor var Selene oförmögen att stanna upp, reflektera och låta tillståndet sjunka in.

– Jag visste inte att jag var tvungen att ta detta på allvar. Jag hade ju varken feber eller ont någonstans i kroppen. Alltså var jag väl inte sjuk, resonerade jag.

Varje ny dag innebar en högre vattennivå i den bägare som utgjorde hennes liv. Endast en trivial liten droppe i form av en trasig dragkedja på hennes sko krävdes för att bägaren skulle svämma över. Selene sökte hjälp och fick diagnosen utmattningssyndrom. Hon blev sjukskriven och fick sjukpenning en månad i taget och hamnade således i en ond cirkel av misslyckande då hon varje månad återvände till läkaren utan att ha blivit frisk.

“Att berätta att jag inte klarade av mina studier var för mig synonymt med att skjuta mig i själv i huvudet.”

– Jag funderade aldrig över om det fanns möjlighet att söka hjälp på skolan. Vad skulle jag säga? Att berätta att jag inte klarade av mina studier var för mig synonymt med att skjuta mig i själv i huvudet. Det låg så otroligt mycket skam i det.

Selene berättar om avsaknaden av hjälp såväl som information om psykisk ohälsa i den universitetsvärld hon rörde sig i.

– Att långvarigt utmattningssymtom medför förändringar i hjärnan hade jag ingen aning om då. Hade jag vetat och agerat kunde jag ha sparat flera år av mitt yrkesverksamma liv.

Efter hennes föreläsningar blir hon i dag kontaktad av unga vuxna som känner igen sig i symtomen hon beskrivit och undrar vart de ska vända sig.

– En ständigt återkommande fråga är «hur stort är det egna ansvaret?» och det är klart att individen har ett eget ansvar. Man är oftast väldigt duktig på att ta ansvar för sina studier, sitt arbete och sin omgivning, men när det kommer till en själv så hörs ett annat ljud i skällan. Och visst, ibland kan det också vara en

trigger att jobba på blod, svett och tårar – så var det för mig i många år. Tills det till slut blev en belastning. Det är en egenskap jag än idag föredrar men jag måste lära mig att balansera den.

Hur ett läroverks studenter mår är en fråga Selene önskar se högt prioriterad. KTH - med dess höga krav på genomströmning, långa utbildningstid och tunga kurser som överlappar varandra - anser hon bör bli mer öppet om frågor som rör psykisk ohälsa.

Det spelar ingen roll att skolledningen lägger pengar på passiva åtgärder som att till exempel hyra in en hälsoorganisation, och tro att organisationens existens på skolområdet i sig ersätter problemet – utan det krävs aktivt arbete för att skapa en dialog med studenterna. – Nidbilden av den kroniskt mentalsjuka personen lever dessvärre fortfarande kvar –vilket bevisar att det ännu inte är ett rumsrent begrepp. Därmed hamnar faktorer som exempelvis stress, utmattning, sömn- och koncentrationssvårigheter i skymundan. Symtomen på psykisk ohälsa kan variera enormt mell-

an olika individer, och det finns också en hög samsjuklighet med andra psykiska diagnoser som kan bryta ut vid långvarig stress. Hur det slår beror på ens egna styrkor och svagheter. Därmed krävs en ledning som jobbar aktivt med att lägga fram informationen på bordet, ställa öppna frågor om studenternas hälsa samt förstå konsekvenserna av ignorerade symtom. Viktigt för studenterna är att skapa och upprätthålla goda vanor som de tar med sig genom studieperioden och ut i arbetslivet.

(H)JÄRNKOLL

I Sverige har 3 av 4 erfarenhet av psykisk ohälsa – antingen egen eller som närstående. Hjärnkoll är en nationell kampanj som arbetar för ökad öppenhet kring psykisk ohälsa med målet att alla ska ha samma rättigheter och möjligheter oavsett psykiskt funktionssätt. Motorn i kampanjen är över 300 personer som berättar om sina egna erfarenheter av psykisk ohälsa.

Kampanjen kommer att pågå ut 2014, och inleddes 2009.

Webbplats: www.hjarnkoll.se

MÅ BÄTTRE

VAR KAN DU FÅ HJÄLP PÅ KTH?

Det första steget är att ta kontakt med studenthälsan. Det gör du enklast genom att antingen ringa receptionen eller direktnummer kurator Ann-Britt Lindholm eller leg sjuksköterska Marie Lindén. Du kan också skicka ett mail.

Studenthälsans reception: 08-676 82 00

Kurator Ann-Britt Lindholm

Telefon: 08-676 82 15

E-mail: studenthalsan-kurator@feelgood.se

Leg sjuksköterska Marie Lindén: Telefon: 08-676 82 33

E-mail: studenthalsan-skoterska@feelgood.se

På studenthälsan kan man få samtal och rådgivning i sociala, studierelaterade, existentiella, personliga och medicinska frågor. Att besöka studenthälsan är gratis och sker under tystnadsplikt. Om du behöver ytterligare hjälp utanför det studenthälsan kan erbjuda kan de hjälpa dig med kontakten.

Exempel på problem som studenthälsan kan hjälpa till med är psykosociala frågor, missbruksfrågor, belastningsproblem, annan ohälsa, studiestress, kris, konflikt, «stalking» och oro över problem med studieekonomi eller studentbostad.

När du kommer till studenthälsan kan du erbjudas individuella samtal – oftast ges 1-3 samtal + 1 uppföljande samtal och vid ytterligare behov 1 samtal som långtidsuppföljning.

Studenthälsan har också gruppverksamhet och kurser. Kurser med relevant inriktning är till exempel «våga tala inför grupp» kurser, kurs i «hur hantera tentamensstress» och kurs i «mitt förhållande till alkoholen/riskbruk». Kurserna är kostnadsfria och om du blir rekommenderad att ta en kurs bör du få en plats inom tre veckor, enligt avtalet som Feelgood tecknat med KTH.

Operations Management and Control

Are you interested in finding solutions to complex managerial problems in private and public sector organisations?

This is a unique opportunity to study operations management without a previous academic background in business or operations management. Find out more at www.fek.su.se

School of Business

På PRV arbetar vi med nya idéer i teknikens framkant – varje dag. Vi ger ensamrätt till tekniska idéer, varumärken och design.

ANALYSERAR SITT DNA FÖR 99 DOLLAR

Nu avslöja din egen arvsmassas hemligheter till priset av ett månadskort från SL. Priset på personlig genetik har fallit till en hundradel av vad det var för fem år sedan. Men vad kan man få reda på, och vill man egentligen veta? Osqledarens Elham Kalhori beställer en analys från 23andme för att ge oss en inblick i den personliga genetiken.

TEXT//ELHAM KALHORI FOTO//SARAH FREILICH AD//NADAN GERGEO & SARAH FREILICH

Har du någonsin önskat dig en fullgod redogörelse för allt medicinskt ont du skulle kunna råka ut för?

För nätta $99 exklusive frakt kan DHL ringa på din dörr med ett hårt paket fraktat över Atlanten. Innehållet? En plasttub med löstagbart munstycke, tillhörande lock, återförslutningsbar påse, registreringskort och förfrankerat kuvert för återsändning. Påsen är märkt «BIO-SPECIMEN BAG». Tänk på något gott och samla saliven i munnen, ta därefter tuben märkt med din person-

liga kod och spotta. Skicka tillbaka ditt Spit Kit till avsändaren och vänta 6-8 veckor, i retur får du – och håll i dig nu –en lista över sjukdomar du har anlag för.

Genomik, studiet av arvsmassa, har under det senaste årtiondet kommersialiserats till den grad att du genom nischade företag kan köpa tjänsten. Personlig genomik är grenen inom arvsstudier där DNA sekvenseras och analyseras för att bestämma sannolikheten för att en individ riskerar sjukdomar och biologiska drag. Modern teknologi som påskyndar sekvenseringen genom

system och algoritm har inom fem år reducerat kostnaden för personlig genomisk utredning avsevärt: Amerikanska National Institutes of Health uppskattar 2014 summan för kartlagd mänsklig arvsmassa till en hundradel av 2009 års pris (då $100 000).

Det här är framtiden, säger jag. Det är samtiden, avbryter 23andMe. Det privatägda amerikanska företaget – vars namn syftar på de 23 kromosompar som hittas i mänskligt DNA – har sedan 2006 erbjudit privatpersoner snabb och enkel gensekvensering, alltsammans till ett

förmånligt pris. I november 2013 låter företaget veta att 500 000 individer tagit del av tjänsten.

Lockas du också av att vältra dig i procentuellt uppskattade sannolikheter kring din hälsa genom livet kan du enkelt slå slag i saken. Genom en beställning på 23andMe.com är du inte många steg ifrån. Ditt salivprov registreras genom personlig kod på tjänstens webbplats innan du skickar provet, därefter kan du spåra dess väg från din hemadress till labb. När resultatet är tillgängligt hänvisas du till din användare, där du loggar in för att ta del av kartläggningen. För att underlätta gensekvenseringen får du vid köptillfälle svara på en mängd frågor som relaterar till hälsotillstånd och levnadsvanor. Formuläret avslutas med en enkät om vilket primärt intresse du haft i att köpa tjänsten:

Att bidra till forskning inom genetik

Att upptäcka mer om genetik i allmänhet

Att lära mig om mina biologiska föräldrar och syskon (jag är adopterad)

Att ta reda på vilka drag och hälsotillstånd mina barn kan komma att ärva från mig

Att få en uppfattning om mina förfäder och min härkomst

Att få en bild av min hälsa och hälsorisker

Annat

Ingenstans finns medelstor till överhängande hypokondri som alternativ. «Det gör ont att veta, men också ont att undra» måste ha handlat om alla eventuella latenta åkommor som ryms i en kropp.

Efter år av stöddiga påståenden om att jag skulle vilja skanna min högst personliga samling kvävebaser (G, A, T, C) och samla alltsammans i en lista över alla sjukdomar jag har anlag för, får jag plötsligt chansen genom en artikel som

måste skrivas för en tidning. Då drar jag mig plötsligt från att logga in på 23andMe för att hämta mina resultat. Procentuella uppskattningar om vad som verkar vara alla sjukdomar i hela världen är samlade i en spalt som aldrig tar slut, med tillhörande fält för utfall och skalor för säkerheten i resultatet.

Stämmer det? Är det något att lita på? Jag kan bara säga så här: Baserat på en munfull spott i provrör vet 23andMe vad jag har på färg på ögonen, hur mitt hår ser ut, att jag förmodligen inte är laktosintolerant, att jag inte rodnar av alkohol. 23andMe känner till mitt höga episodiska minne och att jag då och då kan ha problem med min hy. 23andMe känner till och med till vilken konsistens mitt öronvax har (vått).

Så många rätt kring mina fysiska egenskaper baserat på ett salivtest kan inte vara en slump. Jag bestämmer mig för att leva mycket försiktigt och aktsamt medan jag tar ett djupt andetag och känner efter om det inte verkar som att cancer någonstans i mig gror med

11,7 procent sannolikhets kraft. Om jag inte redan var en ifrågasättande patient kommer foton av mig förmodligen i fortsättningen hamna på vårdcentralers svarta lista.

Jag raljerar inte om jag beskriver min skräckblandade förtjusning inför konceptet att ta sig en ordentlig titt på det egna arvsanlaget, och den ostadiga känslan inför sannolikheten att någon gång drabbas av någon av de folksjukdomar som årligen tagit udden ur världens invånare. Om du likt mig har ett minsta uns förkärlek för Science Fiction kan du inte låta bli att uppskatta den dystopiska känsla som en rejäl kartläggning av genetik medför. Tankarna kräver inte många steg tills du hamnar bland oroväckande idéer om att Gattaca, filmen som skildrar en människopopulation där den nya överklassen är fördelaktigt genetiskt designade individer, skulle kunna komma att vara verklighet.

Men alla är inte imponerade, oron kvarstår å andra sidan. Kontroversen i att människor världen över nu inom ett par veckor kan beställa och hämta sina resultat över genetiskt överförbara sjukdomar, ökad sjukdomsrisk samt härkomst och genetiskt arv startar en dialog mellan företaget och amerikanska myndigheter samt ifrågasättande kunder. 2008 börjar särskilt en myndighet kontakta företaget gällande dess verksamhet, fem år senare är stormen ett faktum.

Amerikanska Food and Drug Administration (FDA), livsmedels- och läkemedelsmyndigheten i USA, menar att genetiska analyser och sekvenseringar av allmänheten uppfattas som medicinska verktyg som diagnostiserar hälsotillstånd. För detta behövs enligt amerikansk lag en federal tillåtelse för att marknadsföra sekvenseringen, något 23andMe låtit bli. Istället har bolaget låtit personer som Sergey Brin, grundare av Google, göra betydande investeringar som finansiär i företaget.

22:a November 2013, efter sex

månaders uteblivna svar från företagets sida, får 23andMe en beordran från

“Jag bestämmer mig för att leva mycket försiktigt och aktsamt medan jag tar ett djupt andetag och känner efter om det inte verkar som att cancer någonstans i mig gror med 11,7 procent sannolikhets kraft.”

myndigheten att omedelbart stoppa marknadsföringen av sitt så kallade Spit Kit, och gensekvenseringen som hör det till. Anledningen är att företaget varken analytiskt eller kliniskt kunnat bekräfta sekvenseringstjänstens trovärdighet för dess syfte. FDA menar att otillräckliga eller missvisande resultat från tjänsten skulle kunna komma att sluta i en massiv konsekvens för individers hälsa. Beslutet leder till att företaget den 2:a december samma år mycket riktigt avbryter marknadsföringen av tjänsten; på sin webbplats finns den emellertid kvar för försäljning. Tre dagar senare, 5:e december 2013, säljer inte företaget längre tjänsten med möjliga hälsorisker inkluderade. Istället får kunden nu bara resultat relaterade till etnisk härkomst, samt rådata över den personliga arvsmassan.

Flera privata parter blandar sig i myndighetens beslut och resultatet av FDA:s ingripande. Majoriteten i den publika debatten är vetenskapsjournalister. Bland annat ifrågasätts effektens verkliga värde, och om verksamhetsförbudet verkligen hade behövts. Genom sin försäljning av rådata över personlig arvsmassa kan kunden fortfarande vända sig med denna till tredjehandsparter, som enkelt kan utreda gensekvenseringens resultat. Argumenten tas också upp av en gemensam uppfattning som ifrågasätter hur mycket skada tjänsten för gensekvensering skulle kunna göra på folkhälsan. I betydelsefulla tidskrifter påpekar skribenter att patienter, som baserat på testets utfall skulle kunna komma att fatta riskabla beslut gällande medicinsk behandling, knappast

“Ja, du hörde rätt. Den i dagsläget ledande tjänsten för gensekvensering har förvandlat sin webbplats till ett Community där du uppmanas dela data med vänner du lägger till.”

kan göra detta utan övervakning och rådgivning av behandlande legitimerad läkare. Slutligen startas även en webbaserad namninsamling som uppmanar FDA att upphäva verksamhetsförbudet.

Resultatet kvarstår emellertid. Från årsskiftet 2014 har 23andMe reducerat tjänstens omfattning för sina kunder, kartläggningen för hälsorisker och möjliga sjukdomar är bortplockad. Samtidigt diskuterar nationer världen över frågan på ett juridiskt plan, då meningar råder om att gensekvensering skulle kunna leda till genetisk diskriminering. Även europeiska länder ifrågasätter tillåtandet av DNA-tester som visar etniskt ursprung, vilket fortfarande ingår i tjänsten hos 23andMe. I bland annat Frankrike lagstiftar man mot DNA-utredningar som inkluderar kartläggning gällande etnisk härkomst.

Däremot kvarstår faktum om att den nya industrin har fått ett starkt fäste och inte kommer att försvinna; konsumenter har fått mersmak på tillgängligheten av genetisk information och liknande företag dyker frekvent upp med snarlika erbjudanden. 23andMe har trots verksamhetsförbudet från FDA byggt upp ett trovärdigt varumärke som får nya kunder att ansluta sig till webbplatsen, där de bland annat kan dela sin data med andra användare.

Ja, du hörde rätt. Den i dagsläget ledande tjänsten för gensekvensering har förvandlat sin webbplats till ett Community där du uppmanas dela data med vänner du lägger till, och även hitta avlägsna släktingar genom att tillåta tjänsten dela dina träffar med användare som har detta gemensamt. Det låter kanske lite magstarkt, men vem är egentligen överraskad? Delande av information rörande personlig arvs-

massa går helt i linje med generationen som inte drog sig från att tillgängliggöra stora delar av privatlivet över www. Det är också denna generation som utgör merparten av konsumenterna, vi betalar mer än någonsin för att ständigt förlänga vår livslängd, och köper gärna tjänster som synliggör fysisk prövning.

23andMe ligger lågt med uppskattade hälsodeklarationer tills överenskommelse eller kryphål dyker upp. Ändå strömmar användare till tjänsten. Jag för min del ställer mig i kö hos ålderdomshem specialiserade på demenssjukdomar. Man vet ju aldrig.

Nåväl.

Man vet kanske.