OL 13/14 #3

OSQLEDAREN #2 2012/2013 OSQLEDAREN #3 2013/2014

#3 2013/2014

HUR STÅR DET TILL MED

JÄMSTÄLLDHETEN? Det är 100 år sedan Vera Sandberg blev den första kvinnliga teknologen. För att fira det låter vi henne ta plats på omslaget. Hur står det till med jämställd­heten och jämlikheten idag? Vi har sett initiativet TechEq födas i IT-sektorn, pratat hetero­normer med Gaytek och intervjuat Gudrun Schyman.

DÖDENS VINGAR

Vi berättar om hur en fiskmås skrämmer slag på ett helt campus, träffar de drabbade, och försöker svara på frågan – varför är det ingen som gör något?

sid 10–15

sid 27–40

DESSUTOM: VI FRÅGAR FYSIKERN NÄR RADION TYSTNAR CHRISTINA LAMPE–ÖNNERUD DESSUTOM: DEBATT OM STUDIEMEDLET MISSNÖJE PÅ CSC OMRINGAD AV TEKNOLOGER BÄSTA MOTTAGNINGEN? 300 HP – VARKEN MER ELLER MINDRE HALLOWEEN SOM TEKNOLOG OPTIMERA RESVÄGEN STUDENT I REVOLUTIONENS KIEV KONST PÅ KTH UTBYTE I TAIWAN

KTH Exjobbportal I KTH Exjobbportal hittar du förslag till exjobb för ingenjörer och arkitekter, men även projektuppgifter, trainee-, praktiksamt säsongs- och extrajobb under studietiden. www.kth.se/exjobb

Mexico City har 21 miljoner invånare. Vatten­ utmaningarna är lika enorma som staden.

Det totala behovet ligger på 81,9 m³/sek.

Behovet

av rent vatten kommer

hålla oss

sysselsatta i

många generationer till.

Vi är världsledande inom vattenteknologi och applikationsteknik.

Det betyder att vi gör pumpar och system för att transportera och rena vatten. Bland våra varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, som efter 110 år fortfarande har sin tillverkning i Småland.

Läs mer på xyleminc.com/jobbahososs

Hos oss kan du jobba inom teknikutveckling, ekonomi, IT, marknadsföring och produktion. Du kan också vidareutveckla dig genom utbildningar och att testa nya tjänster. Vi har dessutom utnämnts till den mest föräldravänliga och jämställda arbetsplatsen.

Vi vill att våra medarbetare ska ha ett bra liv även utanför jobbet.

//LEDARE

VI TJÄNAR PÅ BREDA PERSPEKTIV

S

veriges första kvinnliga teknolog, Vera Sandberg, började studera kemi på Chalmers för precis 100 år sedan. Hon blev Sveriges första kvinnliga ingenjör. Tio år senare började Greta Woxén studera på Elektro på KTH och blev Sveriges första kvinnliga civilingenjör. Det är alltså ett sekel sedan kvinnor först tog sin plats på de tekniska utbildningarna. Vad har hänt sedan dess? En hel del, men ännu inte tillräckligt. Hur man än vrider och vänder på statistiken finns det klyftor mellan kvinnor och män, inte bara när det gäller löner utan också i hur vi behandlar varandra som människor.

Du som läser det här är till 70 % sannolikhet man, och behöver liksom jag läsa dig till de orättvisor som råder. Att sätta sig in i andra människors situation kräver empati, någonting som vi blivande ingenjörer tydligen har mindre av än andra yrkesgrupper, om man ska tro en studie från Linköpings universitet. Men vi empatifattiga behöver icke frukta, förmågan att sätta sig in i andra människors situation är någonting man kan träna upp. Vad sägs om att läsa två humanisters berättelse om en kväll på Nymble, omringade av teknologer (sida 20)? Eller en intervju med

chefredaktören för en studenttidning i Kiev, mitt under dramatiken då Ryssland tågade in på Krim (sida 16)? Eller kanske hur någon med koncentrationssvårigheter kan uppfatta en föreläsning på KTH (sida 8)? Det kanske tar oss en bit på vägen.

Att råda bot på orättvisor är en sak, men finns det andra anledningar till att börja kalla sig feminist och jämna ut klyftorna? Jo, det gör det faktiskt. Riktigt kapitalistiska och effektiviserande anledningar tillochmed, helt fria från krav på empati. Det har nämligen visat sig att team i arbetslivet med jämn fördelning av kvinnor och män presterar betydligt mycket bättre än heterogena grupper. Teknikföretagen som nu gått samman i TechEq-samarbetet (sida 26) har förstått detta och vill nu göra någonting åt den bristande jämställdheten i branchen.

Tillslut kommer då miljonfrågan. Den som nyligen förbryllade en näringslivschef och som fått människor att undra om «det gått för långt». Är jag feminist?

Klart jag är.

Nu slipper du undra.

Hugi Ásgeirsson Chefredaktör 13/14

OSQLEDARENS REDAKTION

Chefredaktör och ansvarig utgivare Hugi Ásgeirsson Grafisk form och layout Hugi Ásgeirsson, Martin Barksten, Niclas Ericsson, Sara Edin, Matilda Schaffer, Kasper Karlgren, Karl Bolmgren och Axel Hammarbäck Tryck Sörmlands Grafiska Papper Inlaga, 90g Arctic matt Omslag, 250g Arctic matt Annons Kontakta chefredaktör på nedanstående uppgifter, eller se osqledaren.se/annonsera @osqledaren Kontakt 08/070 790 98 70 /osqledaren osqledaren@ths.kth.se @osqledaren @osqledaren Vi finns på Facebook Twitter och Instagram /osqledaren Kontakta redaktionen @osqledaren [förnamn.efternamn]@osqledaren.se Postadress Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm Om Osqledaren Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år med en upplaga på 17 000 exemplar.

Mellan pappersutgåvorna fortsätter vi rapportera om stort och smått på osqledaren.se.

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.

Omslag Hugi Ásgeirsson På bild: Vera Sandberg Bidrag Vill du bidra till tidningen?

Maila osqledaren@ths.kth.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

Från vänster: Första raden: Emma Bjerkefeldt, Martin Barksten, Nadan Gergeo, Sara Edin, Sarah Freilich, Alexander Arozin, Alexander Granskog, Axel Hammarbäck, Caroline Arkenson, Christopher Lindström Andra raden: David Nylander, Elham Kalhori, Elina Gobena, Elisabeth Ingvar, Erik Lindström, Gabriella Sanchez Karlsson, Karl Bolmgren, Kasper Karlgren, Kyriaki Sarampasina, Lisa Good Tredje raden: Marcus Frisell, Matilda Kaba Liljeberg, Matilda Schaffer, Niclas Ericsson, Olof Lindman, Philip Wessman, Shayan Effati, Stephen Kirk Dessutom: Åsa Linder

TACK FÖR ATT DU LÄSER OSQLEDAREN! (DU ÄR INTE ENSAM) 100 %

Av dem som får Osqledaren hemskickad är det*...

65 % 0%

... som läser tidningen OL i pappersformat några gånger per termin eller oftare.

71 % ... av dem som läser OL som öppnar inom en vecka från att de fått den i brevlådan.

53 % .. av dem som läser OL som oftast läser en eller flera artiklar helt.

Fyra gånger om året skickar vi ut Osqledaren till 15 644 studenter och doktorander på KTH. Efter vår läsarundersökning vet vi att det är många av er som läser den också. Det tackar vi för och hoppas att ni gillar det här numret, läsårets tredje i ordningen. Vi vill särskilt tacka er som deltog i läsarundersökningen. Tolv av er har vunnit priser, men ni som svarat och alla andra läsare är välkomna på en kopp kaffe på OL-kontoret i Nymble när ni känner för det.

Ha det bra så hörs vi!

Chefredaktör 13/14

*Undersökningen baserar sig på svar från 1117 studenter och doktorander på KTH som får Osqledaren hemskickad. Svaren samlades in genom en webbenkät som spreds via tidningen, sociala medier och ett mailutskick till alla 15 644 personer som får tidningen. Samtliga respondenter har bekräftats vara i urvalsgruppen genom att angiven KTH-mail matchats mot Osqledarens aktuella utskicksdatabas.

Dubblettsvar har också sorterats bort.

OSQLEDAREN #3

3

Här står Martin och ställer om det svenska energisystemet.

Varje år investerar vi på E.ON cirka 1 miljard kronor i nya svenska vindkraftverk. Det gör vi för att öka andelen förnybar energi i energisystemet – och på så sätt ge hushåll och företag tillgång till långsiktigt hållbar elförsörjning. Det är också därför våra projektledare tillbringar så mycket tid ute i naturen.

Vill du hjälpa Martin och hans kollegor att hitta Sveriges blåsigaste platser? Läs mer om att jobba hos oss på eon.se/jobb.

Your energy shapes the future.

INNEHÅLL OL#3 INNEHÅLL OL#4 STUDENT I

AAA AAA REVOLUTIONENS

16.

KIEV

När det blev klart att Ryssland tågat in på Krimhalvön ringde vi chefredaktören för studenttidningen vid Kievs polytekniska institut. Vi ville veta, hur reagerar studenterna?

42.

AA. AA.

46.

GAYTEK

AAA För sexuella minoriteter kan det ibland vara jobbigt att vara sig själv i en omgivning som inte alltid tänker på vad de säger.

AAA De flesta sektioner har säregna drinkar. Hur ser de ut, hur serveras de och hur smakar de? OL har testat sex av dem och satt betyg. Vilken sektion vinner?

TECHEQ

Varför finns det så få AAA kvinnor i teknikföretagen? Hur råder man bot på det? Fyra svenska teknikbolag gick ihop och startade initiativet TechEq med målet att göra något åt jämställdheten i branchen. Osqledaren var med på invigningen för att höra om hur det ligger till.

19.

Vi på A tittar på konsten A KTH. Vad är grejen med det lysande tornet på rektorshuset?

Varför är det nakna människor i E1?

A

Osqledaren tog en fika med kårföreningen Gaytek för att diskutera opassande skämt, internationella studenter och acceptans vs. tolerans. Vad är heteronormen och hur avslöjar man den?

AAA SEKTIONSDRINKAR

AAA

AAA

35.

AAA

OL TESTAR:

KONST PÅ KTH

26.

Kortast via:

20.

Södra t-baneuppgången Kärlekstunneln Norra t-baneuppgången Bussen från körsbärsvägen

Hiss Ingen genväg, men inomhusväg

AAA SKARPT AAA LÄGE FÖR OPTIMERA

FÄRDVÄGEN AAA

Som teknolog lever du givetvis för att effektivisera. Nu har vi guiden till hur du optimerar färdvägen på campus Valhall­avägen.

AAA GUDRUN SCHYMAN

AAA

OMRINGAD

AAATEKNOLOGER AV Det är pub på Nymble. Teknologerna sitter i flockar runt högar med ritpapper och skissar på bidrag till Quarnevalen. Bland overallerna skymtas två vilsna själar. Humanisterna Filip & Alessandro har hamnat helt fel. Vad kan en natt på Nymble lova två poeter?

37.

Gudrun Schyman menar att vi står inför det feministiska genombrottet. I februari kom hon till Nymble för att tala på jämställdhetsdagarna. Osqledaren passade på och fick en intervju.

DESSUTOM: UTBILDNINGSKRÖNIKA S. 8 DEBATT OM STUDIEMEDEL S.11 & S. 12 MISSNÖJE PÅ CSC S. 14 OL GÖR BRUX S. 24 N JÄMSTÄLLDHETSVECKAN S. 36 FRÅGA FYSIKERN S. 41 UTBYTE I TAIWAN S. 44 ORDFÖRANDEKRÖNIKA S. 49

1 OL PÅ CAMPUS 2 WHAT’S UP? Håll koll på vad som händer på KTH! Anordnar ni evene­ mang man inte bara får missa? Då borde det såklart stå med i O ­ sqledarens kalender! Maila osqledaren@ths.kth.se.

Osqledaren reserverar sig för eventuella fel i kalendern.

FÄRGKODNING FEST SPEX/TEATER NÄRINGSLIV/MÄSSA VIKTIGT OM THS KTH QUARNEVALEN ÖVRIGT

PUBBAR PÅ CAMPUS TISDAG

Kistan, IN

Konsulatet, F

Gråttan, CL+W

ONSDAG

META, Data MiT, Tolvan

TORSDAG

FREDAG

O

19

T

20

F

21

OL #3 RELEASEFEST, NYMBLE

L

22

22 –TENTAPUB #3

S

23

M

24

T

25

O

26

T

27

F

28

L

29

S

30

M

31

Fira eller sörj tentorna på Nymble eller någon av de många sektionspubbar som har öppet på KTH:s alla campi.

27 – ENTREPRENEURIAL NETWORKING WEEK

Lär dig hur du går till väga för att starta eget företag samt hur du går vidare då du kommit igång. Ges i Nymble, med avslappnad start-up pub på kvällen.

29 – KLUBB NYMBLE Fira löningen med fest på Klubb Nymble.

Hardox, Bergs

[3]

BAR NYMBLE UPPHÖR TILLSVIDARE

META, Media

[1]

Idyllien, I

oaSen, S

Kistan, IN

Mequa, IsT

[2]

T–Centralen, Flyg Smörjis, M Björns, IsH

Draget, K

Mequa, IsT

Bar Nymble

Kistan, IN 1) Veckopubar på torsdagar, förutom efter löning då det är fredagspub.

2) Varannan vecka torsdag/fredag.

FOTO: STEPHEN KIRK

MAR

Nymbles fredagspubar kommer att upphöra tillsvidare.

Det öppnar upp för andra att hålla event i puben på fredagarna. Vill du göra ett event i Nymble någon kommande fredag? Hör av dig till event@ths.kth.se.

MAJ

APR T

1

O

2

T

3

3-5 – BERZELII

F

4

L

5

För att hedra den stora svenska kemisten Jöns Jacob Berzelius håller Kemi en fest som varar i tre dagar! Årets tema är «Den Läckande Snipan eller De Tre Inseglen!».

Festen är öppen för alla, hitta anmälan på Facebook.

S

6

M

7

T

8

O

9

T

10

F

11

L

12

12 – THS COCKTAILPARTY

S

13

En exklusiv fest för dem som engagerar sig på THS, lokalt och centralt.

M

14

T

15

O

16

T

17

F

18

L

19

S

20

M

21

T

22

O

23

T

24

F

25

L

26

26 – KLUBB NYMBLE

S

27

Fira löningen med fest på Klubb Nymble.

M

28

T

29

O

30

7 & 8 + 10, 11 & 12 – ISPEXET Porters Spex 2014: Svartskägg eller Akter Som Aldrig Setts Förut. En historia om pirater, elefanter, nostalgi och flintlåspistoler. Spexet spelas på TeaterStudio Lederman.Biljetter köpes på www.ispexet.se.

10 – QUARNEVALENS BRUXSLÄPP Quarnevalens egen tidning Bruxanvisningen är ute nu!

15 – SISTA ANMÄLNINGSDAGEN Sista anmälningsdag för höstens program.

16 & 17 + 22, 23 & 24 – JUBELSPEXET Ges på Dieselverkstaden i Sickla. Årets spex utspelar sig på brittiska landsbygden på 1920-talet där Vlad Dracula försöker att driva Hotell Transsylvanien tillsammans med sin fru Bodil och deras långvarige gäst Renfield.

Biljetter köpes på www.jubelspexet.se.

T

1

F

2

L

3

S

4

M

5

T

6

O

7

T

8

F

9

L

10

S

11

M

12

T

13

O

14

T

15

F

16

L

17

S

18

M

19

T

20

O

21

T

22

F

23

L

24

S

25

M

26

T

27

O

28

T

29

F

30

L

31

2, 3 & 5 – KREXET Det mörkaste spexet på KTH, kemis Krexet, har föreställningar.

2 – 9 – ÖLTÄLTET PÅ SING-SING Öltältet vid Sing sing öppnas kl.17.08! Öltältet är öppet varje kväll 17.08-01.00 fram till 9 maj.

2 – 8 – STUDENTMÄSTERSKAPEN I FEST Sju kvällar, sju fester. En hemlig jury bedömer festerna. En fest vinner det stora priset. Det blir garanterat feta kvällar!

2 maj - Elektrosektionen och sektionen för Medicinsk Teknik: Bollywood 3 maj - Medieteknik: Expedition Robinson 4 maj - IN-sektionen: Masquerad Bahl 5 maj - Maskinsektionen: Ronja Rövardotter 6 maj - Kemisektionen: A Super (Mario) Party!

7 maj - SSCO Valborgsfamiljen: FullAir Flight Q2014 8 maj - Flygsektionen: Vilken fest?

10 – QUARNEVALEN Quarnevalen går bara var tredje år, så det här får du inte missa. Karnevalståget går från Östra station klockan 14:08 för att lägga Stockholm under sina fötter. På kvällen dundrar en fet slutfest igång för deltagarna.

17 – BATTLE OF THE CHAPTERS Preliminär plan på en fet fest på Nymble där sektionerna får var sin bar. Datum och namn inte helt klart.

//THS UTBILDNING

OMTANKE OCH EMPATI

GER ALLA EN BÄTTRE STUDIETID

D

ripp, dropp, dripp, dropp, ekar dovt genom föreläsningssalen. Det är kranen framme vid tavlan som återigen är trasig. De flesta sitter helt oberörda, men hos just en student är händerna hårt knutna. «Dripp, dropp».

Hela koncentrationen är inriktad på att försöka ignorera ljudet för att kunna ta in det som står på tavlan. Att räcka upp handen och avbryta 300 personers lärande är inte ett särskilt lockande alternativ. «Dripp, dropp». En vän ser de knutna händerna, räcker snabbt upp handen och ber läraren att lägga tavel­ svampen i diskhon. Händerna kan återigen slappna av.

Pedagogik och kreativa miljöer står ofta i fokus när man diskuterar hur KTHs utbildningar kan förbättras. Arbetssätt som är mer givande för studenten, öppna ytor eller flexibla planlösningar lovordas i mångt och mycket, men det är inte alltid som precis allas behov står i centrum. Varken i hur vi bygger nytt, använder det vi har, eller kommunicerar i ett klassrum.

Om någon säger att «undervisning ska vara tillgänglig för alla» slås man kanske främst av tankar som att det ska gå att ta sig in i salen med en rullstol eller att teckentolka föreläsningen, men det är självklart långt mer än fysiska funktionshinder som spelar roll. Nästan 700 av universitetets studenter får idag, på ett eller annat sätt, stöd i sina studier

från KTH. Vilka behov man har varierar enormt och många hinder är lite svårare för den hjälpsamme studenten bredvid att upptäcka. Det går inte att veta om alla individers specifika förutsättningar, men det behövs inte heller. Det viktiga är att agera utifrån det man faktiskt är medveten om.

Om läraren frågar «ska jag använda micken» är det lätt att säga nej eftersom det kanske inte spelar någon direkt roll för en själv eller de man känner. Det är svårt att tänka på nya vis, men om man frågar sig själv «finns det en chans att det här kan hjälpa någon annan?» innan man ger ett svar kan det hjälpa många.

Det är jobbigt att behöva påpeka problem som man tror att man är ensam om att uppleva, men lite enklare att göra saker för någon annans skull. Ingen tar skada av att undervisningen görs mer tillgänglig, särskilt inte när frågan handlar om huruvida en föreläsare hörs tillräckligt bra eller inte.

Fysiska miljöer, även kårhuset Nymble, är väldigt sällan anpassade för någon annan än «normalstudenten».

Ljud och rörelser är innebär för många stora problem, men i Nymble finns inga helt tysta salar att arbeta i. Lokalernas planläggning gör att ett grupparbete i en ände av en sal gör det stimmigt i hela rummet och genom nästan alla områden med studieplatser rör sig människor från en del av huset till nästa. Det är dock svårt att planera om och förändra

lokaler i byggnader som Nymble eftersom huset är gammalt och kulturminnesskyddat, men det är verkligen något vi behöver se över för att förbättra arbetsmiljön för alla våra studenter.

Det finns många andra konkreta saker man som student kan tänka på, förutom mickar och mindre störande ljud, för att bidra till en mer tillgänglig studiemiljö. Till exempel så är det för många mycket viktigt att rasten börjar exakt hel, hur obetydligt det än kan verka för andra. En annan åtgärd är att trycka på att föreläsnings-slidesen gärna får komma upp innan föreläsningen, så att du som dysterlexiker slipper läsa mycket nytt material på kort tid. Om vi alla försöker tänka på de små sakerna och vågar diskutera dem för att finna lösningar, kommer slutprodukten bli så mycket bättre. Vi har alla en viktig del i att påverka vår utbildning.

ELIN MALMGREN

THS UTBILDNING THS CHEFER FÖR UTBILDNINGSINFLYTANDE HETER PONTUS GARD OCH ELIN MALMGREN. MAIL: UTBILDNING@THS.KTH.SE

KLIPP IN

VÅR

!

8

OSQLEDAREN 8OSQLEDAREN #3 #2

JAG GICK PÅ KTH, OCH DET ENDA JAG LÄRDE MIG VAR ATT SKRIVA BRA SKYLTAR!

BUDSK

NTE

RT

KAP!

TACK! Tjuren vill rikta ett stort tack till alla som var med och gjorde årets Lava bra. Alla funktionärer, arrangörer och värdar som slitit för att få allt att fungera, alla studenter som tagit tillfället i akt

att försöka förstå vad er utbildning kommer leda till, alla som var tuffa nog att komma in i vårt tält samt sist men inte minst: företrädarna för det företag som efter mässan ringde upp

oss och sa att vår monter gör branschen till åtlöje.

Som Steve Jobs brukade säga: ”It´s more fun to be a pirate than to join the Navy.”

//ARTIKEL

MANIFESTATION MOT

SÄNKT STUDIEBIDRAG I februari samlades ett flertal studentor­ ganisationer på Mynttorget i Stockholm för att protestera mot regeringens förslag om sänkt studiebidrag och höjt studielån. An­ ders Borg och regeringen vill minska stud­ iebidraget med 300 kr i månaden samtidigt som man ersätter det med lån och möjliggör att låna ytterligare 1000 kronor i månaden. Åtgärden är en del i det finansieringspaket som ska täcka budgetunderskottet. Student­ organisationerna anser att det är ett steg i fel riktning, mot dyrare studier och högre lånebörda.

R

unt hundra studenter trotsade regnet på fredag eftermiddag. Talen avlöstes av protestramsan «Borg sänker bidragen, vi sänker Borg». Bland talarna fanns representanter för Sveriges förenade studentkårer och Stockholms studentkårers centralorganisation som båda företräder Tekniska Högskolans studentkår i politiskt påverkansarbete.

– Ta studenterna och akademin på allvar. Erkänn studier som en heltidssysselsättning och låt inte arbete vid sidan

10

OSQLEDAREN #3

om studierna vara normen menade Erik Arroy, ordförande för Sveriges förenade studentkårer.

– Med det här förslaget har Alliansen visat en sak. De kan sänka både skatt­ er och bidrag. Förutsättningarna för studenter i Stockholmsregionen har försämrats. Högre avgifter för sjukvård och kollektivtrafik samt den extrema bostadsbristen som drar upp priserna.

Personer som inte redan bor i Stockholm har stora problem att flytta hit och börja plugga. De senaste åren har studie­ bidraget ökat med 354 kr medan lånen har ökat med 1500 kr. Den försämrade ekonomiska situationen för studenter är ett tillväxthot för regionen och drabbar även näringslivet sa Teo Strömdahl Österberg, ordförande för Stockholms Studenters Centralorganisation.

P

å frågan om hur de tänker driva den här frågan svarar både Erik och Teo att de kommer driva frågan hårt i alla sina kanaler och i valrörelsen. Det långsiktiga målet är att studiemedlen ska bestå av 50 % lån och 50 % bidrag.

“De senaste åren har

studiebidraget ökat med 354 kr medan lånen har ökat med 1500 kr”

– Teo Strömdahl

Även Ibrahim Baylan, socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson medverkade i manifestationen.

– Låt alla ha samma möjlighet utifrån sina egna drömmar. Människor med en svår ekonomisk bakgrund kommer tveka att söka sig till högre utbildning om det innebär en för hög skuldbörda. Det skulle inte bara innebära en förlust för dessa individer utan för hela samhället.

Vi ska utveckla kunskapssamhället, inte avveckla det menade Ibrahim Baylan.

TEXT//EMMA BJERKEFELDT FOTO//HUGI ÁSGEIRSSON

//DEBATT

DÄRFÖR VILL JAG SÄNKA

BORGS FÖRSLAG

N

är jag åkte tunnelbanan till skolan häromdagen var min Facebook feed fylld av utrop med olika budskap.

Flera vänner från KTH skrev saker i stil med «Hurra, äntligen har man råd att köpa SL kort», medan andra snarare skrev saker som «Anders Borg gräver klassklyftor» och «Utbildning är till för alla är nu ett minne blott». Anledningen var att Anders Borg och regeringen vill sänka studiebidraget och höja lånet som en del i ett finansieringspaket som ska täcka det budgetunderskott som bland annat orsakats av de senaste årens skattesänkningar.

gör stor skillnad nu medan tusen kronor mindre i månaden inte kommer göra så stor skillnad sen. För oss. Som redan tagit steget att börja på en teknisk högskola och som dessutom i högre utsträckning kommer från familjer med högutbildade föräldrar och en trygg ekonomisk bakgrund.

Anders Borg uttrycker att han tycker att det är rimligt med en förändring av studielånen eftersom studenter idag har en större möjlighet att arbeta efter att fribeloppet höjdes. Han anser också att detta i kombination med studielån på 10 000 kr i månaden gör att studenter inte borde ha några problem med att hantera sin ekonomiska situation.

Den här frågan berör många studenter och det märks. I fredags hölls en manifestation på Mynttorget där flera organisationer fick uttrycka sin åsikt.

Protestlistor och facebookgrupper poppar upp som svampar ur jorden. Och det kanske inte är så konstigt. Mycket av den oro som uttrycks kring det här förslaget känns befogad.

“Jag vill att även de

som vill plugga en lång utbildning som inte leder till en hög lön ska känna att de kan göra det” Som en blivande civilingenjör ­förstår jag mina klasskamraters, förmodligen intuitiva, glada utrop om att få mer pengar i plånboken varje månad. Det finns få lån som är lika fördelaktiga som CSNs och vi kommer få en bra lön när vi är färdiga. Tusen kronor mer i månaden

Men det är några saker som är viktiga att tänka på när det gäller utbildning och fördelningspolitik. Det finns en anledning till att många av Sveriges studentorganisationer bara några minuter efter Anders Borgs presskonferens började protestera högljutt.

Tidigare generationer har kämpat för att bygga upp det välfärdssamhälle vi har idag. De har kämpat för att utbildning ska vara gratis och tillgänglig för alla. Det här förslaget är i motsats till det fortsättningen på en trend som gör att utbildning blir allt dyrare. En trend man kan se även i övriga Europa. Införandet av avgifter på utbildning för utbytesstudenter och ökade lån som leder till ökade räntekostnader är bara början.

Som Elisabeth Gehrke, vice ordförande för European Students’ Union, sa på en manifestation mot förslaget; många säger att svenska studenter är bortskämda. Jag tycker inte att utbildning är en lyxvara, men vi vore bortskämda om vi slängde bort det vi har. Man ska inte skära i ett bra system. Man ska satsa på det och göra det bättre.

EMMA BJERKEFELD

J

ag förstår att det finns många utbildningar som inte tar 40 timmar i veckan och som ger utrymme för extrajobb. Jag förstår att många utbildningar gör att man kan få en hög lön och därmed betala tillbaka sina lån. Däremot vill jag inte att det ska behöva vara rådande norm.

Jag vill att även de som behöver plugga 40 eller kanske 50 timmar i veckan ska få vara lediga på helgen. Jag vill att även de som vill plugga en lång utbildning som inte leder till en hög lön ska känna att de kan göra det. Och framförallt så vill jag att alla, oavsett bakgrund, ska ha möjlighet att börja på den utbildning de vill utan att behöva oroa sig för att inte kunna betala hyran.

«300 kronor, det är 9 chipspåsar» ILLUSTRATION: KASPER KARLGREN

OSQLEDAREN #3

11

//DEBATT

DEBATT:

MER LÅN OCH MINDRE BIDRAG UPPMUNTRAR TILL UTBILDING SOM

LEDER TILL JOBB Regeringen meddelade nyligen att bidragsdelen av studiemedlet ska sänkas med 300 kronor per studiemånad samtidigt som lånedelen höjs med 1 300 kronor. Från studentkårers och vänsterdebattörers håll försöker man få denna nettoökning av studiemedlet med en tusenlapp i månaden att framstå som dödsstöten för social rörlighet och slutet för den svenska modellen för högre utbildning. I själva verket är denna mindre justering nödvändig för att en mer rättvis fördelning av högsko­ leutbildningens kostnader ska uppnås. Den svenska studenten, med kostnadsfri utbildning, ett kraftigt subventionerat lån och möjligheter till flertalet bidrag, däribland studie- och bostadsbidrag, kommer även fortsättningsvis ha alla möj­ ligheter att studera vid universitet och högskola, oavsett bakgrund.

Henrik Lundquist

Adrian Rydén

Klara Hovstadius

S

tudieåren är en fantastisk tid. Man studerar både för att utvecklas intellektuellt och för att få utökade möjligheter till spännande och mer välbetalda jobb efter utbildningen. Detta är för många en livsstil som kombineras med kårengagemang och kanske även en och annan öl. Svenska studenter är genom det allmänna väl försörjda. Så pass väl försörjda att våra privilegier ibland tas för givna.

Det hörs nu protester från både studentkårer och vänsterdebattörer som försöker göra gällande att den sociala rörlighet som den svenska utbild­ ningsmodellen ska främja är i allvarlig fara. Detta bygger på vad vi anser vara en märklig föreställning om vad studiemedlet syftar till och bör ha för effekter. Vi anser att högskolestudier ska ses som en investering som studenter väljer

12

OSQLEDAREN #3

att göra för att uppnå sina egna livsmål och drömmar. Det är en investering som studenter gör av olika anledningar, men gemensamt är att den ofta görs för egen vinnings skull om det så är för att öka sina karriärmöjligheter eller för intellektuell stimulans. Att som vissa debattörer hävda att högskolestudier är en investering från samhällets sida är att reducera enskilda studenter, som alla har sina egna skäl till att studera, till ett kollektiv som enbart existerar för samhällets nytta. Detta resonemang bygger på att högre utbildning per automatik leder till högre löner och därigenom högre skatteintäkter vilket i det långa loppet finansierar hela högskoleutbildningen.

Verkligheten är dock inte så enkel. Vissa studenter väljer inte att ta det mest välbetalda jobbet efter examen utan låter andra parametrar avgöra

valet av jobb. Andra studenter flyttar utomlands och arbetar, vilket innebär förlorade skattepengar för den svenska staten. Men vi ska inte glömma att ett i dag utbrett problem med högre utbildning är att det finns utbildningar som inte leder till jobb. Många studenter som läser dessa utbildningar går efter examen antingen direkt ut i arbetslöshet eller tar jobb som de är överkvalificerade för.

Detta i kombination med höga trösklar in på arbetsmarknaden leder till matchningsproblem och hög ungdomsarbets­ löshet. Kontentan är att i dagsläget finansieras våra studier till stor del av de som inte valde att studera vidare efter gymnasiet utan som istället valde att jobba.

Att vi idag har många högskoleutbildningar som inte leder till jobb kan härledas till ett allt större fokus från

//DEBATT

lärosätena på kvantitet framför kvalitet.

Detta påstående tydliggörs av de «hobbykurser» som växt fram under de senaste åren, till exempel kurser i svampplockning, pilates och vinkunskap. För att motverka denna utveckling av den högre utbildningen från akademi till utbildningsfabrik krävs en förändrad syn på utbildning och en förändrad incitamentsstruktur.

Förhoppningsvis kommer en höjd lånedel i kombination med en lägre bidragsdel öka studenters medvetenhet att utbildning är en investering och inte en konsumtionsvara som ger rätt till bidrag. Det leder till att fler studenter reflekterar över det värde varje termin har, oavsett om man väljer att studera för bildning eller en framtida arbetslivskarriär.

F

ör den som inte vill ta lån finns fortfarande möjlighet att jobba vid sidan av studierna.

Det är redan idag väldigt många studenter som har extrajobb (8 av

10 enligt SSCO) och att jobba ihop 300 kronor extra borde inte vara orimligt för den som har jobb eller är arbetsför. Det kommer dock alltid finnas undantag.

Det finns studenter som vid sidan av studierna har familj eller andra åtaganden som gör studieåren knaprare eller som gör att man inte kan få jobb. Men vi måste lämna tankesättet bakom oss att alla studenter är i behov av samma hjälp.

misk bakgrund att öka samtidigt som utbildningar som inte leder till jobb eller har ett akademiskt värde motverkas.

Studieåren är en fantastisk tid, delvis för att tiden är begränsad. Den som studerar i Sverige bör reflektera över sin tillvaro och sitt eget ansvar.

Trots allt får vi studenter studera gratis hela livet, vi får studiebidrag finansierade i upp till sex års heltidsstudier, vi har möjlighet att ta studielån med en mycket förmånlig ränta på 1,2 procent samt möjlighet till flera andra bidrag finansierade av skattebetalarna.

Med regeringens förslag till höjning av studie­ medlet kommer möjligheten att studera vidare oavsett av socioekono-

HT & FMS

KLARA HOVSTADIUS – ORDFÖRANDE HÖGERTEKNOLOGERNA ADRIAN RYDÉN – LEDAMOT HÖGERTEKNOLOGERNA HENRIK LUNDQUIST – ORDFÖRANDE FRIA MODERATA STUDENTFÖRENINGEN

Högerteknologerna (HT) är en partipolitiskt obunden förening som sedan 1947 samlat KTH:s liberala och konservativa studenter. Föreningen anordnar allt från föreläsningar till studentikosa sittningar. Närmast är en föreläsning om bitcoins samt en traditionsenlig sittning kallad BloHT. Besök oss på Facebook för att hålla dig uppdaterad.

Fria Moderata studentföreningen (FMS) är en liberal och konservativ partipolitiskt obunden förening vid Stockholms universitet, men som även välkomnar studenter från andra akademiska lärosäten i och kring Stockholm.

//GRANSKNING

FÖRSLAG OM

SYSTEMBYTE SKAPAR MISSNÖJE

Ett förslag om att flytta CSC-skolans IT-tjäns­ ter har skapat missnöje på skolans avdel­ ningar. En del anställda tror att det kommer innebära försämringar för forskning och utbildning på skolan och tycker att under­ laget till förslaget är dåligt. Skolledningen tror att en omstrukturering är nödvändig.

Hur förslaget skulle påverka studenterna är i dagsläget inte fastställt.

TEXT & FOTO//HUGI ÁSGEIRSSON

D

e som läst programmeringskurser på CSC-skolan har troligen använt de separata användarkontona i Linuxdatorsalarna. Dessa, och mycket annat administreras av en intern grupp med hög kompetens i den typ Linux-system som används för skolans kurser och forskning. Nu kan den gruppen komma att läggas ned. Skolans ledning förbereder ett förslag som skulle innebära att de istället övergår till att köpa sin mejl­ tjänst, fillagring och andra bastjänster av KTH:s centrala IT-administration.

CSC-skolan behövde utreda hur de kan tillgodose sina IT-behov i framtiden. Som en del i det arbetet beställdes en rapport från ett externt konsultbolag. Rapporten rekommenderade att centralisera systemen och som resten av KTH, beställa tjänsterna från ITA. Men på skolans avdelningar finns det medarbetare som är upprörda över planerna.

14

OSQLEDAREN #3

“Frågan är kontroversiell och enligt uppgift kän­ ner sig en del på skolans avdelnin­ gar överkörda” De tvivlar på att KTH:s centrala IT-administration skulle kunna ta över upp­ gifterna. En av dem som ogillar förslaget är Viggo Kann, professor i datalogi.

– Att ITA skulle kunna ta över driften styrks inte alls av rapporten, tycker Viggo. Dessutom ger den flera förslag på tekniska lösningar som snarare avslöjar konsulternas okunnighet, menar han.

– Den är skriven helt ur ett Windowsperspektiv och det är hela tiden Windows-standarder man jämför med, istäl-

let för ett Linux-perspektiv med öppet överenskomna internationella standarder.

Mattias Wiggberg, stabschef på CSC-skolan håller med om att rapporten brister inom flera områden, men tycker samtidigt att den har poänger i andra delar.

– Exempelvis är KTH inte bra på att arbeta i en beställar-leverantörs organisation. Vi dubblerar många IT-systemfunktioner och vi låter kvalificerad IT-personal göra mindre kvalificerade uppgifter istället för att ge dem möjlighet att bidra i den tekniska framkanten.

Frågan är kontroversiell och enligt uppgift känner sig en del på skolans avdelningar överkörda. De anser att bakgrunden är oklar. Detta, tillsammans med att den förberedande konsultrapporten uppfattas som bristande har ska-

//GRANSKNING

pat en förtroendeklyfta. Det styrks inte minst av de många hårda ord som använts av de forskare och anställda i mejl som Osqledaren fått ta del av. En kallade rapporten för «domedagsrapporten» och en annan tycker att rapportens formuleringar «luktar storbolag, inte högskola». Ledningens hantering av frågan har också kritiserats av flera anställda.

– Vi skulle inte bry oss så mycket så länge det inte innebär massa problem för studierna, säger Simon.

“Rapportens förslag är att alla konton ska mi­ greras redan ett halvår efter att beslutet är taget.”

Ledningen, å andra sidan, vill istället lyfta blicken från rapportens detaljer.

– Rapporten är endast är en del av många andra underlag som står till grund för ett första eventuellt inriktningsbeslut, förklarar Mattias Wiggberg. Viktigt är att poängtera att nästa steg handlar om att fortsätta formulera studenters, forskares och annan personals behov så att vi kan uppdra åt ITA att göra rätt saker för oss. Det arbetet har ännu inte riktigt startat och vi vet att mycket återstår.

De är överens om att systemen inte fungerar optimalt idag, sett ur studenternas perspektiv.

– Det kan vara lite för många olika system att hålla reda på, tycker Simon och fortsätter. Hur svårt kan det vara att lägga allt på samma ställe?

Simon Dovhage och Fredrik Hagelin studerar på civilingenjörsprogrammet i medieteknik på CSC-skolan. De känner inte till planerna, men tror inte att de skulle påverkas så mycket.

Men Viggo Kann tror att förändringen skulle kunna innebära problem när systemen flyttas. Rapportens förslag är att alla konton ska migreras redan ett halvår efter att beslutet är taget.

– Det skulle direkt påverka utbildnings­ kvaliteten. Om systemen inte fungerar så fungerar inte heller våra kurser.

VILL DU VETA MER? På osqledaren.se har artikeln dis­ kuteras flitigt sedan den först publi­ cerades den 3 mars. En grupp anställda har kritiserat ledningen och de senaste månadernas utveckling på CSC. För att svara på kritiken har stabschef Mattias Wiggberg gett sig in i diskussionen. Mycket är ännu oklart när Osqledaren skickas till tryck.

Bakgrund: Gruppen som administrerar CSC-skolans system idag kallas «systemgrupp­en». De är bland annat ansvariga för systemen som finns i linuxdatorsalarna. Det är denna grupp som man föreslår att lägga ner och att de anställda istället ska flyttas till KTH:s centrala IT-administration.

Studenterna Fredrik Hagelin och Simon Dovhage tycker att det viktigaste är att studierna inte blir störda av systembytet

OSQLEDAREN #3

15

//INTERVJU

STUDENT

I REVOLUTIONENS

KIEV

Den ukrainska revolutionen i februari var kulmen på de protester som pågått på Maid­ an-torget i Kiev sedan november förra året.

Regeringen och president Viktor Janukovytj avsattes. Men det skulle bara dröja några dagar innan krisen fortsatte med upplopp på halvön Krim och intåget av tusentals ryska trupper. Hur upplevde Kievs studenter situationen, de som varit en viktig del av protesterna på Maidan?

Osqledaren genomförde den tredje mars en intervju med Andriy Brodetskyi, ingenjörss­ tudent i datateknik vid Kievs polytekniska institut och chefredaktör för studenttidnin­ gen KPIshnyk. Intervjun finns på video på osqledaren.se, men här ges valda delar av intervjun översatt till svenska.

TEXT//HUGI ÁSGEIRSSON

16

OSQLEDAREN #3

“Många studenter känner stor vrede mot Vladimir Putin, som uppfattas som aggressiv.”

Du är chefredaktör för en studenttidning. Hur går det nu?

– Det stämmer. De senaste månaderna med alla politiska oroligheter har det gått trögt med tidningen och vi har inte jobbat lika mycket som tidigare. Men jag hoppas att vi kan komma igång snart igen. Är universitet öppet nu, trots oroligheterna?

– Jo, absolut. Under några av de blodigaste dagarna i februari stängde rektorn universitetet för att det var för farligt att röra sig i Kiev. Men det gällde bara några dagar. Nu fungerar det som vanligt igen.

skyi Andriy Brodet

Foto: Wikimedia Commons

Spelade studenterna en stor roll i protesterna på Maidan-torget?

– Ja, givetvis. Studenterna var en av de största grupperna av demonstranter redan när det började i mitten på november förra året. Då var det en en manifestation för ett Ukraina närmare Europa.

Sedan började aggressionerna mot demonstranterna och från den stunden kom protesterna att riktas mot den grymma övermakten. Studenterna fortsatte att vara en viktig grupp på torget.

De behöver ju inte gå till jobbet åtta timmar om dagen och kan stanna hela dagen. Idag är de inte lika aktiva på torget, men många kommer på de stormöten som arrangeras några gånger per månad.

Hur är stämningen bland studenterna nu, efter Rysslands intåg på Krim?

– Jag försöker se på det rationellt och realpolitiskt, och jag är faktiskt inte särskilt rädd för krig. Men de flesta är väldigt oroliga. Tänk dig att du länge haft

//INTERVJU

en instabil situation i ditt land och att det äntligen börjar bli bättre. Då kommer plötsligt en invasion av utländska trupper och tar över en av landets regioner. Många ser det som en krigshand­ ling. Studenterna är dessutom värn­ pliktiga, så om ett krig bryter ut blir de tvungna att gå ut i krig. Många är rädda för det. Ingen vill skjuta någon. Särskilt inte ryska soldater som faktiskt är vårt brödrafolk.

– Många känner stor vrede mot Vladimir Putin, som uppfattas som aggressiv.

Ryssarna säger att de är på ett fredligt uppdrag för att skydda den ryska befolkningen i Krim, men från vårt perspektiv så kan det inte finnas några fredskämpar som invaderar ett annat land och tar över dess militärbaser. Många ukrainska studenter delar anti-ryskt material på sociala medier, där Putin jämförs med Hitler. Vissa har bytt ut sin profilbild mot den ryska flaggan med en svart sva­ stika.

Hur ser de Ukrainska studenterna på Europa?

– Många, kanske de flesta, studenter ser Ukrainas framtid som en del av Europa och EU. Många av dem vill inte vända sig till Ryssland som har en sämre image, med sin konservativa politik och religion. Studenter som har sett hur det ser ut i Europa, med större frihet, vill gärna ta del av det. Men det finns också de som vill vara närmare Ryssland eftersom vi delar fler historiska och kulturella band än med något annat land. Men de är i minoritet, de flesta studenter vill vända sig mot Europa.

Tror du att studenterna i Ukraina har några förväntningar på vad EU ska göra nu?

– Ingen vill ha krig, så det är allas främsta förhoppning. Men jag ser också en förändring. Studenter här gillar vanligtvis inte armén och väpnad konflikt. Men nu ser vi en stor våg av patriotism och många säger att de är beredda att ta upp vapen. Men som sagt, den absolut främsta förhoppningen är att vi kan undvika ett krig.

OROLIGHETERNA I UKRAINA I KORTHET November 2013: Kravallpolis sätts in mot demonstranter på Maidan-torget i Kiev.

Händelsen triggar större demonstrationer mot den korrupta regimen.

December 2013 - Januari 2014: Hundratusentals människor trotsar demonstrationsförbud och regimen börjar tappa kontrollen.

Februari 2014: Efter blodiga samman­ drabbningar i Kiev avsätts slutligen president Janukovytj, som flyr Kiev och efterlyses för massmord.

Beväpnade styrkor intar det regionala parlamentet på Krimhalvön och hissar ryska flaggan. De kräver en folkomröstning om autonomi för Krim, där majoriteten är ryssar.

Mars 2014: Ryska parlamentet ger Putin klartecken att skicka styrkor till Ukraina för att «värna om den ryska befolkningen».

När Osqledaren skickas till tryck är Krims framtid ännu inte fastställd, men den ryskvänliga provinsregeringen kommer att hålla en folkomröstning.

Foto: Wikimedia Commons

//VÄGVAL

OPTIMERA FÄRDVÄGEN TEXT OCH ILLUSTRATION //KARL BOLMGREN

Optimering ligger nära hjärtat hos en teknolog. Men, hur optimerar man egentligen sin dagliga rörelse på campus? Att välja rätt utgångspunkt är ofta en bra start. Färgindelningen på kartan visar bl.a. vilken tunnelbane­ uppgång som är närmst, och om man bör gå genom kärlekstunneln och Osquars backe.

Maskin i all ära, men den överlägset längsta promenaden blir ofta den till Alba Nova. Ska man dessutom gå hela vägen från E- och D-husen kan det löna sig att gå längs Roslagsbanan till en början, om man inte hellre väntar på bussen från Valhallavägen. Börjar man sin färd mot Alba från de norra delarna av campus blir det närmre att sikta på baksidan av byggnaden. Väl framme kan man i alla fall nobba yttertrappan och ta hissen från den bakre ingången.

Efterhand hittar varje student sina egna perfekta genvägar och favoritstråk. Man optimerar liksom av bara farten.

TA DIG HIT VIA: SÖDRA UPPGÅNGEN NORRA UPPGÅNGEN BUSS 43 ELLER 44 OSQUARS BACKE GENVÄG INOMHUSVÄG HISS Kalla dagar kan det vara skönare med en varm väg, snarare än en snabb. Har man vägarna förbi kan man värma sig i steget och ta korridoren markerad «inomhusväg».

18

OSQLEDAREN #3

N

2

ANNONS

2

MOTTAGNING FÖR TEKNISKT BASÅR

SÖKER FADDRAR & FESTFIXARE Vill du vara med och hålla i en mottagning för studenter som börjar på Teknisk Basår? Se då hit!

Mottagningen ska vara en period där man får tillfälle att lära känna sina nya kurskamrater varav många förblir vänner för livet. Det är en möjlighet att skapa en trygg studiemiljö och knyta nyttiga kontakter inför framtiden.

Det är via mottagningen vi får reda på vad THS är och vad de kan göra för oss. Via mottagningen får vi även reda på hur mycket kul man kan ha som kårmedlem.

Tekniskt Basår Campus Valhalla har ett intag på 250 studenter per år som inte har en mottagning. De får inget till­ fälle att lära känna sina kurskamrater, ta del av vad THS kan göra för dem eller veta hur kul studentlivet kan vara.

Detta är något vi vill ändra på och därför går det nu att söka mottagningen för TBAS.

Sök genom att fylla i formuläret online: http://goo.gl/AH5JuF Vill du fråga någonting? Maila mottagningTBAS@gmail.com

SPÅRVÄGENS FK OCH SSIF HÄLSAR DIG VARMT VÄLKOMMEN TILL

STUDENT-SM I LÖPNING DEN 22 MAJ

- 10 KM RUNT DJURGÅRDSBRUNNSVIKEN I SAMBAND MED MILSPÅRET!

22/5 2014 Start vid Sjöhistoriska museet kl.18.30 (5 km) & kl.19.00 (10 km) Missa inte årets löparfest i en härlig försommarmiljö på Djurgården!

Tävla både individuellt och om att bli Sveriges bästa kårförening med ert sammanlagda resultat. Student-SM avgörs i 10 km loppets Studentklass.

Lopp och klasser: 5 km - Motion, 10 km - Motion, Tävling och Student Anmäl dig senast den 27 april för att få lägsta pris!

För mer information och anmälan, besök:

ALLA ANMÄLDA FÅR EN FUNKTIONSTRÖJA!

www.milsparet.se eller www.ssif.su.se Vid frågor, kontakta:

SSIF 08-15 10 75, SPÅRVÄGENS FK 08-664 05 65 eller info@milsparet.se

ANMÄL DIG PÅ www.milsparet.se!

20

OSQLEDAREN #3

TEXT//FILIP NYSTRÖM & ALESSANDRO COLETTI ILLUSTRATION//THEA THORHEIM & HUGI ÁSGEIRSSON

5

Så kom det sig alltså, en sen kväll i februari, att vi av en slump satt omringade av ett gäng teknologer och diskuterade termodynamik.

Eller alltså, slumpen var som vanligt inte så slumpartad som man tror.

Vi var två humanister som råkat förirra oss bortom våra terri­

5

torier och hamnat på Nymble. Det fanns till synes inga vägar ut.

J

ag vet inte vad i helvete jag tänk­ te på när jag lät mig bli övertygad om att komma hit. Kanske var jag bakis, eller så var mitt huvud någon annanstans; i några obskyra verser av Góngora, eller mellan benen på tjejen från Marie Laveau, hon som häromdagen bad mig så snällt att lämna hennes säng efter att jag berättat att jag känner hennes pojk­­­ vän. – Din jävla gris! Någonstans i helvetet finns det en plats också för mig. Någon­ stans, mellan Paolo och Francesca.

Hur som helst. Jag vet inte om ni är bekanta med termodynamiken, men det verkar vara en ganska cool grej. I kort

handlar det om hur världen är funtad och hur energi fördelas. Och då menar jag alltså inte den där inre, känslo­mässiga världen som poeterna behandlar, och energiernas fördelning är inte som man först antar ett annat uttryck för Foucaults teorier om dynamiska maktstrukturer, utan detta är någon form av yttre värld med anspråk på objektivitet. Det låter flummigt, jag vet, men det är tydligen så teknologer jobbar.

Termodynamiken har i alla fall ett par lagar. Varje gång jag försökte tolka dem var det någon stelbent kille i overall som sa att jag missuppfattat allt, men

jag tror jag greppade den andra lagen helt okej. Vi humanister gillar i vilket fall som helst flexibla tolkningsramar. Den andra lagen, lagen om entropi, hand­lar om hur allting tenderar mot oordning och kaos. Jävligt fint. Ni kan se det lite som ett universums svar på Derridas dekonstruktionsmetoder, så förstår ni ungefär.

När jag tänker på Nymble, tänker jag på alla dessa tentapubar. Jag tänker på nördar som bär färgglada overaller och de där löjliga mössorna som verkar vara ett sorts signum för denna av gud övergivna del av Stockholm. Jag tänker på de dram­

OSQLEDAREN #3

21

atiska fyllekvällarna, vilda nätter som nästan alltid slutade i en främlings säng.

Ett nytt territorium, en ny flagga.

D

etta var en entropins kväll, en entropisk resa över den mörka teknologkontinenten, och det började alltså med att vi snubblade in på Nymbles bar, blickade skrämt omkring oss och insåg att vi var omringade av människor i overall. Kaos.

På Gula Villan införde vi strikt overallförbud för över hundra år sedan, men här lever de visst efter andra stadgar. Vi höll modet uppe. Två öl tack. De är väl ekologiska antar jag? Bartendern trodde vi ville plugga ekologi och sa att han inte visste någonting om det, och när vi förklarade att vi ville ha den ekologiska ölen såg han lika förvirrad ut som när du frågar en litteraturvetare vad hen vill göra med sin utbildning. Inget svar, märklig stämning.

Tre år senare är jag här igen. En oändlig natt har precis börjat.

22

OSQLEDAREN #3

Kaaaaboooom. PFFFFFF. TRRRRRR. Mina läppar producerar ljud som påminn­ er mig om något, jag vet bara inte vad. Jag känner igen dofterna, faunan, som tar sig genom salen och skär luften med sina ord, en stor och enformig massa med öron, nacke, ögon. Jag tittar mig omkring: ett gäng tjejer i turkosa overaller har bildat en välkomstkommitté och från mitten av salen kommer lukten av popcorn och svett.

“Entropi, vilket jävla skitsnack! De tittar på mig med vattniga ögon. Ibland tycker jag mer om mig själv när jag tiger. ” Två personer i gröna overaller såg sin chans att för oss förlorade sjömän på okänt vatten propagera för kvällens spektakel, som tydligen var någon form av planeringspub för en studentkarneval

med lustig stavning. Klientelet var i full gång med att bilda lag och planera vagnar som i maj ska plåga hela Stockholm med spex i form av ordvitsar och skrikande studenter. Uppenbarligen behövs två estetiskt lagda humanister för att ordna upp detta. Kanske kan vi bryta tendensen mot kaos, om än bara med en endaste liten karnevalvagn som ämnar någonting större än ett överdimensionerat wack-a-mole. Överallt finns det koncentrerade studenter som ritar på papper och babblar inkoherenser. De babblar och ritar jagvet­ fanintevad. Min vän viskar i mitt öra; vi borde gå dit och prata med dem, försöka förstå vad de gör, ge oss ut på äventyr, fån­ ga natten. Men här finns ingen natt, jag vet det så fort alla våra försök att komma in i grupperna misslyckats, när de nobbar våra kommentarer om politik, om estetik, om de fina problem som präglar vårt samhälle.

– Vi ska vara spexiga, inte politiska, det här är en karneval, vet ni vad en karneval är för något?

“Ute på gatan drar ett tåg overallklädda studenter förbi sjung­ andes en oanständig visa om Lille Skutt. Är det detta som är Quarnevalen?”

Vi drog fram våra mest antopologiska sidor för att interagera med lokal­ befolkningen, lära oss deras språk, infiltrera deras led och sedan, liksom alla gamla exotiserande studiemetoder, besudla vårt forskningsobjekt med våra egna uppfattningar. Typ som när Freud försökte låtsas förstå sina patienter för att i slutändan pracka på dem sina egna redan färdiga analyser. Liksom existentialisterna var vi inkastade i en värld som redan var satt. Vi hittade det enda gruppen i lokalen med en godtagbar genusfördelning, och snackade oss in. De tog emot oss med artiga leenden, och ointresserade blickar. Stämningen var inte helt öppenhjärtlig. Men vi vet vi ju att normativa förhållanden bäst luckras upp via performativa handlingar, så vi stred till verket.

J

ag minns vad hon sa till mig en gång: WDe försöker utan framgång att hålla konsten vid liv, men i Eu­ ropa är alla idéer döda, för länge sedan.» Jag lyssnar ändå när min vän spot­ tar idéer för karnevalen: en virvel gjord av träsplitter, svart, mörkare än den mörkaste djungel. En naken och ihopkurad människa i mitten som gråter, som gråter. Någon­ting som kan fånga vår ångest, hela mänsklig­ hetens ångest. För den där människans tårar är inte bara hennes, utan allas våra tårar – hennes lidande är allas vårt lidande.

De köpte inte konceptet. Vi blev mer och mer uteslutna ur diskussionen, våra röster marginaliserade från deras inkörda idéer om vad begreppet ekipage kan innebära. Idén var ju vattentät, vad var det de inte förstod? Här finns ingen stabilitet, och världen tenderar allt mer mot oordning. Var är kvällen påväg? Mot kaos?

Vid baren upptäcker vi en snubbe med basker, vi säger till honom att han ser ut som en ung Neruda, men jag tänker direkt på en äldre Boyaciouglu. Han kan heller ingen­ting om Nerudas lidande, om poetens ångest inför livet, om hans död på Isla Negra. Men vi förväntar oss inte längre någonting av detta, apatin håller på att dränka oss. Och när någon, plötsligt, försöker förklara vad lagen om entropi inne­bär börjar jag höra François Hardys röst, någonstans, en regnig natt i juni: «La vie est faite de morceaux qui ne se joignent pas.»

Termodynamik, entropi, som om det bara gick att tillämpa den på vårt fysiska universum; som om jag inte redan kände, i dessa mörka dagar, att den reglerar all­as våra relationer och står för hela mänsk­ lighetens sorg. – Entropi, vilket jävla skitsnack! De tittar på mig med vattniga ögon. Ibland tycker jag mer om mig själv när jag tiger.

Skit i spex, spexet är ett opium för folket. Det vet alla. Vi gör ett ekipage på riktigt, någonting från vårt inre. En vagn med tema ångest, svart och hård, men med den emotionella känsligheten nära tillhands. En svart virvel av träsplitter, inspirerad av Lars Vilks Nimis-fästning.

I mitten en naken student, gråtandes, ihopkurad. Efter vagnen lämnas ett spår av svarta rosor, svårmodets ärrbild­­n­ing­, som trampas ned av resten av karnevals­ tåget. Inget öga kommer lämnas torrt, hjärtan kommer brista.

Det sista som händer är att Neruda vill dra med oss till en annan byggnad vid namn Fysik (alltså det som är innan metafysiken, antar jag). Vi ska capsa. Det låter som slutet, energierna omfördelas, oordningen är total. Ute på gatan drar ett tåg overallklädda studenter förbi sjungandes en oanständig visa om Lille Skutt. Är det detta som är Quarnevalen? Är det denna verksamhet som försiggår i teknologernas högborg? Vi lämnade platsen, dystra och missförstådda. Som alltid, i humanistsammanhang.

De ger oss ett nervöst leende och återgår till sina diskussioner. Jag vill inte sitta här, jag vill dricka vin, kyssa någon, prata om livet och träffa natten, natten som aldrig väntar.

Kvällen är slut och Vallejo omfamnar mig. – Kom bara, korpar! Kom, så ska ni finna begagnad vätska här utan att leta.

Tillräckligt att betäcka er korpinna. Jag går härifrån, natten väntar ändå aldrig.

OSQLEDAREN #3

23

//OL GÖR

OL GÖR BRUXANVISNINGEN Många vet inte mycket mer om tidningen Bruxanvisningen än att alla som deltar i den aktuella studentfestivalen Quarnevalen ska sälja en stor hög av dem. Osqledarens redaktion har utforskat på bruxbludder!

TEXT//ERIK LINDSTRÖM FOTO//NICLAS ERICSSON

D

et är en grå tisdageftermiddag när OL-redaktionen vandrar bort längs Drottning Kristinas väg mot Quarnevalens lokaler på nummer 53. Vi möts i dörren av Åsa Ericson och Stina Carneheim, årets Bruxartiklar (den studentikosa benämningen för tidnings­ ansvariga) och andra medlemmar ur Quarnevalsstaben.

tom tar vi in annonsbeställningar från företag, hittar på någon rolig vändning på dem och får dem godkända av företagen, berättar Åsa Ericson. Stina Carnehein förklarar vidare.

– Vad vi gör på bludderkvällarna är att spåna ur oss allt vi kommer på som är roligt och skriva ner det. Jag och Åsa går igenom högarna senare och sätter upp det vi tycker är roligt på brux-väggen.

Quarnevalens kombinerade kök och vardagsrum är inrett i klassiskt studentmysig stil men en stor hörnsoffa och större ölkyl. På väggen sitter ett stort collage av blå ölkartonger med båtar på, en whiteboard med lista över beställda annonser till Bruxanvisningen och vid spisen står Quarnevalsgeneral Anna Kramarz och rör en stor gryta gulaschsoppa. Åsa ger oss en introduktion till Bruxanvisningen efter att Osqledaren ockuperat soffan.

– Bruxanvisningen är en satirtidning. Vi skriver fritt om nästan vad som helst så länge det är kul och lite skruvat. Dessu-

“Det är väldigt mån­ ga som är delaktiga i att skapa en bruxan­ visning - nästan alla i quarnevalsstaben sitter ned en stund då och då och spånar ”

24

OSQLEDAREN #3

Under kvällen strömmar människor genom Quarnevalskorridoren, många i turkosa overaller. Antingen

QUARNEVALEN Från Quarnevalens hemsida: Quarnevalen är ett av norra Europas största studentarrangemang med tusentals deltagande studenter och åskådarantal på upp emot en halv miljon människor. Quarnevalen arrangeras vart tredje av år den ideella föreningen Quarnevalen på KTH och är en kulturförening vid Tekniska Högskolans Studentkår. Syftet med Quarnevalen är att visa upp Stockholm som Sveriges största studentstad och att föra studenter från olika högskolor och universitet närmare varandra. Alla Stockholms studenter är självklart välkomna att delta i Quarnevalen.

Bruxanvisningen Den 10e april sker Bruxsläppet, den stora releasefesten för Bruxanvisningen. Under dagen hämtar studenterna sin låda fylld med tidningar. Det är ett krav att sälja ett visst antal tidningar för att få vara med och bygga.

//OL GÖR

planerar de inför den hektiska veckan i Maj eller så passerar de för att äta middag. Åsa Ericson berättar att det är väldigt många som är delaktiga i att skapa en bruxanvisning - nästan alla i quarnevalsstaben sitter ned en stund då och då och spånar och många tar med sig sina vänner till bludderkvällarna. Dessutom finns det äldre från tidigare bruxanvisningar som dyker upp och hjälper till.

Några tar med sig sina barn.

“Förintelsen och 11:e september ska man kanske vara försiktig men allt annat är öp­ pet spel om man bara har lite fingertopp­ skänsla. ” En av veteranerna Johan Adolfson har hjälpt till att spåna fram det senaste halvdussinet bruxanvsiningar.

– Vi är ett gäng gamlingar som brukar vara med när det är dags att göra nästa bruxanvisning, de flesta av oss har någon grafisk bakgrund men vi fortsätter mest dyka upp för att det fortfarande är lika roligt som när vi var med första gången, förklarar han.

– Dessutom är det kul att det är så fritt. Som en studentikos satirtidning kan man till skillnad från andra tidningar skriva om nästan vad som helst – Förintelsen och 11:e september ska man kanske vara försiktig men allt annat är öppet spel om man bara har lite fingertoppskänsla.

Osqledarens redaktion får vara med denna kväll, dricka Pripps Blå, äta gulasch och «bluddra» Med kvällen stiger högen med dåliga och ännu sämre idéer i takt med ölburkstornen. Visst blev det några roliga idéer också, men vår tystnadsplikt köptes med gratis mat och öl. Kanske får du se någon av dem i Bruxanvisningen i vår, när Quarnevalen äntligen går av stapeln efter tre års väntan.

OSQLEDAREN #3

25

//REPORTAGE

TECHEQ

LOVAR ATT ARBETA, SAMARBETA OCH RÄKNA FÖR JÄMSTÄLLDHETEN

TEXT//SARA EDIN FOTO//MATILDA SCHAFFER

Färgglada heliumballonger, röjiga dans­ steg och Netlights vita platshäst trängs på Nalens scen. Några timmar tidigare stod där ett litet runt bord och personer med värdefulla tankar och konkreta tips. Vi är på festen efter lanseringen av jämställdhetsini­ tiativet TechEq.

F

yra verkställande direktörer från fyra olika teknikföretag initierade festen med att skriva på ett avtal.

– Det är bland annat det här vi vill göra något åt, sa Erik Ringertz, VD på Netlight, och syftar på det faktum att de är fyra kostymklädda herrar på scen och att publiken till övervägande del består av damer. Trots att kvinnor blivit fler i tekniksektorn är de fortfarande få på ledande positioner.

Önskan att göra teknikbranschens arbetsmarknad mer jämställd syns på flera håll. Interna företagssatsningar som till exempel Netlights Vostok bringar framgångar i jämställdhetsarbetet. Men det behöver bli större än så.

– Om många bolag går ihop och visar att jämställdhet är viktigt så får det mer genomslag än om ett bolag gör det, förklarade Boel Sjöstrand, COO på Netlight under konferensen som föregick festen.

TechEq (uttal: TekkEkk, inte Tech E. Q. som en annan råkade säga) är ett intiativ startat av Netlight, Tieto, MTGx och Tritech, och verkar för att göra teknikbranschen mer jämställd. De fyra företagen har tillsammans gått ihop för att jobba för en bättre könsfördelning på företagens alla avdelningar.

– När det kommer till jämställdhet måste vi samarbeta, då är ingen konkurr­ent, fortsatte Boel.

T

echEq föddes ur idéer från Vostok som med ledordet «competence has no gender» driver på jämställdhestarbetet på Netlight och bland annat är känt för sina träffar för programmeringsintresserade kvinnor - «the code pub».

Vostok är döpt efter rymdfärjan som tog den första kvinnliga astronauten, Valentina Teresjkova, till rymden. I den stora salen på Nalen (säg det högt och du låter galen) kan alla posera genom en fotovägg i hennes rymddräkt. Hon pryder dessutom festens alla tårtor.

I skrivande stund har ett trettiotal företag och organisationer, däribland Tekniska Högskolans Studentkår, gått med i TechEq. Vilken teknikorganisation som helst kan gå med, så länge de lovar att uppfylla ett avtal - det så kallade «TechEq Agreement»: De måste arbeta, samarbeta och räkna. Det betyder att de lovar att aktivt arbeta för att få en

OSQLEDAREN #3

27

jämnare könsfördelning på alla avdelningar, att dela med sig av sina metoder för att andra ska kunna uppnå samma framgång och att våga räkna andelen kvinnor på olika nivåer i företaget istället för att nöja sig med en uppskattning.

D

et är inte bara teknikbranschen som suktar efter en mer heterogen arbetstrupp.

För att nämna två exempel:

Battle of the Numbers är ett världsomfattande projekt mellan ett dussin storföretag med mottot «We turn words into action», där målet är att få in fler kvinnor i ledande och beslutsfattande positioner. Och de lyckas ganska bra, enligt deras rapport från i fjol. Maria Arnholm, sveriges jämställdhetsminister, har följt projektet.

– Strukturerna ser likadana ut överallt men går att förändra, berättade hon när hon talade på TechEq-konferensen.

Rättviseförmedlningen är en modern folkrörelse som finns för att synliggöra kompetens som hamnat i skymundan på grund av stereotypa föreställningar. Allt började år 2010 när

28

OSQLEDAREN #3

Rättviseförmedlningens grundare Lina Thompson startade en facebooksida.

Idag har sidan över 50 000 följare som hjälper till att hitta människorna som «är svåra att hitta».

– Hittills har vi lyckats varenda gång, sa Lina när hon, tillsammans med nuvarande ordförade Seher Yilmaz, var ute som sista talare på konferensen.

“Det är ingen tvivel om saken. Det finns gott om forksning och bevis på att en jäm­ ställd grupp gynnar kreativitet och ökar lönsamheten”

D

et ena upplyftande talet avlöste det andra under konferesen. Stämningen var hela tiden positiv och många talade konkret om hur förändringen kunde genomföras. En av dem var Boel Sjöstrand.

Hon summerade ett framgångsrikt jämställdhetsarbe med fem huvudbudskap:

– Låt alla vara med. Driv arbetet som en affärsidé eller ett projekt. Tänk inte för mycket, genomför alla idéer istället.

Skapa en kultur där det är okej att göra fel och att korrigera varandra. Och sist men inte minst: Gör arbetet roligt, då kommer det tråkiga att bli mindre av sig själv!

Men låt oss fundera en stund. Lägg pekfinger och tumme mot hakan och fokusera blicken på valfri taklist.Vad är själva poängen med allt det här? Är det verkligen ett problem att det går ungefär en kvinna på fyra män i IT-branschen?

– Det är ingen tvivel om saken. Det finns gott om forskning och bevis på att en jämställd grupp gynnar kreativiteten, höjer kvalitéen och ökar lönsamheten, sa Sveriges jämställdhetsminister Maria Arnholm under konferensen.

(Tillåt mig att träda fram ur texten och nicka instämmande. Jag gjorde lite enkla sökningar och fann gott om forsk­ ning och pålitliga bevis.) Det är dessutom brist på kompetens i IT-sektorn idag och för att hitta de rätta talangerna måste vi rekrytera från mer än 50% av befolkningen.

Valentina Teresjkovas, världens första kvinnliga astronaut

Rapparen och civilingenjörsstudenten «Lilla Namo» spelade på festen

Tritech , MTGx , Tieto och Netlight var de som initerade TechEq och först med att skriva på avtalet.

“Tänk inte för mycket, genomför alla idéer istället!”

S

å nu är det dags för oss att börja arbeta, samarbeta och räkna.Vi tar och börjar med det senare. Andelen nyantagna kvinnor på KTH har legat stadigt på omkring 30% de senaste åren. Föga förvånande är procentsatsen ungefär densamma ute i IT-branschen men ibland betydligt längre. Det (och mycket mer) går att finna i statistiska centralbyråns undersök­ ning «på tal om kvinnor och män» som genomförs vartannat år.

Så var det på tiden att börja samarbeta. Nio personer samlades på Osq­ ledarens kontor en måndagkväll, alla på något vis intresserade av jämställdhet.

Diskussionerna var många men det ledde till en, för oss på KTH, viktig slutsats: Trots att ingenjörsyrket inte längre är ett manligt yrke associeras ofta en ingenjör som en man. Mönstret formas på KTH för att fortsätta in i arbetslivet.

Det är inget som sker särskilt systematiskt, utan snarare slentrianmässigt

30

OSQLEDAREN #3

och bekvämt. Vi sjunger samma gamla vanliga sånger (som voro män av äkta halt och världens herrar lika?), vänjer oss vid att en professor i de allra flesta fall är en man (det finns ungefär 14 procent kvinnliga professorer på KTH) och verkar ogilla att kalla jämställdhet för politik.

Kommunikation är nyckeln till samarbetet. Att göra folk medvetna sätter dessutom fart på arbetet, men förändringen mot en mer blandad grupp börjar med rekryteringen. Vi måste hitta nya sätt att hitta människor på än via personer vi känner. Maria förklarade det bra: – Om vi endast nätverkar kommer de nya redan spegla grupper man redan har.

Det, en heliumballong och många andra värdefulla idéer kan vi ta med oss från TechEq.

Securitas söker

Semestervikarier Vill du arbeta med säkerhet i en miljö där du ger service åt såväl kunder som allmänhet?

För mer information eller ansök direkt, www.securitas.se

SMS:a LÄKARE SMS:a LÄKARE tilltill

71501 71501 såsåskickar vi vi hem enen skickar hem anmälan förför attatt anmälan blibli månadsgivare. månadsgivare.

Kostar som ettett Kostar som vanligt SMS. vanligt SMS.

www.lakareutangranser.se Telefon: 010-199 33 00 Plusgiro: 900603-2 www.lakareutangranser.se Telefon: 010-199 33 00 Plusgiro: 900603-2

TEXT//ELINA GOBENA ILLUSTRATION//KASPER KARLGREN & NADAN GERGEO

32

OSQLEDAREN #3

//REPORTAGE

GAYTEK 5

För sexuella minoriteter kan det ibland vara jobbigt att vara sig själv i en omgivning som inte alltid tänker på vad de säger.

Det är för de Gaytek finns, ett tryggt ställe där man kan vara sig själv. Osqledaren tog en fika med några medlemmar för att diskutera opassande skämt, internationella studenter och acceptans vs. tolerans.

G

5

aytek är en kårförening inom THS och lokalavdelning till Sveriges Förenade HBTQstudenter (SFQ), som riktar sig till studenter som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, transpersoner eller queer (HBTQ). Gaytek beskriver sig själva på sin hemsida som en förening som ska «verka för att det inte ska vara nödvändigt för studenter som tillhör sexuella minoriteter att dölja detta».

minska fördomar kring sexuella minoriteter på KTH. Osqledaren följde med på en av Gayteks medlemsaktiviteter för att få en inblick i hur föreningen jobbar. Aktiviteten den här gången var en fika på Odengatan med ett tiotal medlemmar. I den här artikeln kommer alla intervjuade att refereras till som «medlem», eftersom många av Gayteks medlemmar upplever att det fortfarande är svårt och inte alls självklart att vara öppen med sin läggning.

“När du ser dig omkring, kan du se att någon av oss skulle vara gay?”

Det kommer ganska snabbt fram att Gaytek inte är en politisk förening i den bemärkelsen att huvudfokus inte ligger på kampanjer för att belysa olika frågor kring sexuella minoriteter. Däremot arbetar Gaytek just nu med «Avslöja heteronormen!», ett SFQ-projekt som kartlägger heteronormativa inslag i studie- och utbildningsmiljön på en rad svenska universitet och högskolor.

Lokalavdelningar som Gaytek samlar upplevelser från medlemmar och HBTQstudenter som vill bidra. Dessa skickas sedan till SFQ för sammanställning.

Några sätt som Gaytek arbetar på är att arrangera medlemsaktiviteter som fika och filmkvällar men också att informera under kåraktiviteter för att

Gaytek lägger störst fokus på att vara en plats för HBTQ-studenter att mötas. En plats där de kan vara sig själva utan att fokus ligger på sexualitet, yttre attribut eller där folk stirrar

AVSLÖJA HETRONORMEN!

Avslöja hetronormen! startade förra året på Chalmers och Göteborgs Universitet, och i rapporten från de skolorna finns bland annat det här citatet: «När jag satt i föreläsningssalen och…tja, tittade ut över föreläsningssalen…? antogs jag ’spana på killarna’. De pratade ofta och gärna om hur de skulle vilja ’slå den jäveLn’ eller ’trycka till honom’».

Gaytek trycker på hur viktig Avslöja heteronormen!-kampanjen är för att uppmärksamma trakasserier och strukturer som kanske inte annars kommer fram, och uppmanar studenter som vill bidra att kontakta Gaytek eller skicka in sina berättelser till info@hbtqstudenterna.se

OSQLEDAREN #3

33

//REPORTAGE

och dömer. Medlemsaktiviteterna blir en mötesplats där det är okej att bryta mot normen. För många studenter som identifierar sig som en del av det heteronormativa samhället kan det kanske vara svårt att förstå, och en av Gayteks medlemmar förklarar: – När du ser dig omkring, kan du se att någon av oss skulle vara gay?

“Eller läraren som

apropå ingenting, under en språklek­ tion, började raljera över användningen av ‘hen’”

S

varet är självklart nej.

Det är väldigt svårt, om inte omöjligt, att «se» någons sexualitet eller könsidentitet. Just svårigheten i att bedöma huruvida en annan människa tillhör den norm man själv identifierar sig med skapar tillfällen i vardagen som kan bli obekväma för människor som står utanför normen.

De flesta människor utgår ifrån att alla i rummet är hetero och att vi alla lever under samma heteronormativa premisser, förklarar medlemmen vidare. Det antagandet gör att vissa personer kan häva ur sig homofoba eller på andra sätt ogenomtänkta påståenden, och att många runt omkring inte ens reagerar.

De allra flesta medlemmar som är med under fikat säger att miljön på KTH ändå är relativt bra, samtidigt som en känsla av att sopa undan jobbiga erfarenheter också finns. Det kan handla om små-pikar i vardagen, eller människor som inte tänker efter innan de talar.

Och det är när man utgår ifrån att «om jag inte tar illa upp så gör ingen annan det heller» som det blir fel. Till exempel berättar en av medlemmarna om en helg på Osqvik, då han fortfarande var ganska ny på KTH och inte «kommit ut» med sin läggning inför sina klasskomp-

34

OSQLEDAREN #3

isar. Någon drar gay-skämt och folk runt omkring reagerar inte. Han fick sitta där och känna sig instängd, utan att kunna ta sig därifrån.

En annan medlem berättar hur hon får blickar på sig när hon går in på kvinnotoaletten, och hur några personer till och med hänvisade henne till mans­ toaletten. Eller läraren som apropå ingenting, under en språklektion, började raljera över användningen av «hen», utan att tänka att det satt någon i klassrummet för vilken ordet betydde väldigt mycket. Gaytek fungerar alltså som en plats där studenter inte behöver komma ut var och varannan dag, och där man inte behöver ta ställning till olika minoritetsfrågor hela tiden. Vad gör då KTH centralt för att stärka den här studentgruppen?

– KTH står ju för vår budget, säger en medlem, så det måste betyda att KTH ändå tar oss på allvar och tycker att det vi gör är viktigt.

Men även om Gayek känner att det finns ett stöd hos KTH, skulle föreningen kunna släppas in mer i frågor där de faktiskt har erfarenheter och kunskap.

– Vi är ju inte en politisk förening, som sagt. Men det finns en fråga, förutom «Avslöja heteronormen!», vi faktiskt jobbar med, och det är att personer som genomgått ett könsbyte efter examen ska kunna få ett nytt examensbevis med sin nya identitet. Vi vet att KTH började utreda det här och vi kontaktade KTH 2012 för att få mer information och kanske kunna hjälpa till i utredningen. KTH sa då att de inte behövde någon typ av hjälp från oss, och sa att de skulle höra av sig så fort utredningen är klar.

G

aytek har fortfarande inte hört något från KTH, och framförallt verkar det inte finnas något beslut om huruvida det är möjligt att ge personer som genomgått könsbyte nya examensbevis.

2011 lät det så här; «om du fortfarande studerar kan du maila till ladok» i SFQs granskning «Luckor i lagen».

Gaytek samlar också många internationella studenter som medlem-

mar, och några är med under fikat på Odengatan. En internationell medlem påpekar att det skulle vara bra om alla de internationella studenterna fick mer utförlig information om olika kårföreningar, eftersom det skulle underlätta att hitta en organisation som Gaytek.

Studenten säger att det var en slump att han kom i kontakt med organisationen, och självklart blev han väldigt glad över att den existerade. Samtidigt är det också så att ett medlemskap i Gaytek ibland kan betyda väldigt mycket för de internationella studenter som kommer ifrån platser där sexuella minoriteter diskrimineras eller där annan läggning än heterosexualitet är förbjuden: – Gaytek är en trygg plats. En medlem jag pratade med sa att det här var första gången han kunde vara sig själv, och att Gaytek fungerar som en bra plats att komma ut på.

En av det internationella Gaytekmedlemmarna berättar att när han kom till Sverige så var han och en annan manOM GAYTEK Gaytek välkomnar alla men fokuserar på personer med en icke hetronormativ läggning. Föreningen kommer man lättast i kontakt med på detas hemsida (gaytekths. wordpress.com) där man bland annat kan ansöka om medlemskap och se kommande aktiviteter i föreningens kalender.

Historia: Föreningen Gaytek har inte alltid tagits emot med öppna armar och har brottats med homofobi på högsta nivå. Då Gaytek i slutet av 90-talet anordnade en fest under epitetet «Kungligt gay» blev det för mycket för en lärare på skolan som i ett mail till hovet skrev att flera studenter tagit mycket illa vid sig. Enligt brevet var dessa studenter «med rätta stolta över att gå på en skola som kan kalla sig kunglig och vill inte ha någon koppling till bögar och flator».

Efter påtryckningar från hovmarsalken skrev dåvarande rektor och kårordförande en ursäkt till hovet för att ha använt adjektivet kungligt i samband med en gayfest. Ordet «kungligt» bannlystes också i samband med aktiviteter på skolan.

//REPORTAGE

lig student på möte hos en koordinator på KTH. Koordinatorn tipsade, av ren välvilja, om olika klubbar dit killarna kunde gå för att «träffa tjejer» och dansa.

Medlemmen skrattar lite och säger att han verkligen inte tog illa upp, men att han efter ett tag i Sverige tycker att den acceptansen han trodde skulle finnas här kanske handlar mer om tolerans. Och att människor som säger sig tolerera ett beteende borde fundera på vad det innebär. Tolerans, säger medlemmen, är som att säga «det ni gör är fel men vi tolererar det». Istället hoppas han att samtalet kan handla mer om acceptans, där sexuell läggning och sexualitet inte behöver vara fokus.

S

amtalet kommer tillbaka till att handla om normer i samhället och hur KTH skulle kunna arbeta för en mer accepterande studiemiljö. För trots att alla som är med under fikat har förståelse för att många människor utgår ifrån en heteronorm och att det är svårt att bryta människors invanda mönster, finns också en önskan om att förändra de där små pikarna och påhoppen som utgör deras vardag. Kanske skulle KTH, THS och sektionerna kunna bedriva någon typ av likabehandlingsarbete som skulle kunna få normstudenten att se hur sexuella minoriteter upplever sin vardag.

Kanske skulle det vara bra med föreläsningar om det här med jämna mellanrum. Det är svårt att uttrycka exakt vad som skulle kunna fungera för att göra KTH lite öppnare. Gaytek kommer i alla fall att fortsätta verka för att vara en plats där studenter ska få vara sig själva, utan förklaring och utan att behöva ta ställning.

OSQLEDAREN #3

35

//APPROPÅ

STORT INTRESSE FÖR

JÄMSTÄLLDHETSVECKAN Jämställdhetsveckan gick av stapeln i feb­ ruari. Den anordnades för tredje året i rad av kårföreningen Malvina, ett nätverk för kvinnliga studenter på KTH. Osqledaren har pratat med Malvinas ordförande Emelie Widenfors och näringslivsansvariga Denise Thunström.

“Vi har pratat med THS om att vi ­kanske på sikt vill släppa veckan fri. Då skulle både tjejer och killar utanför Malvina kunna vara med och o ­ rdna den.”

TEXT & FOTO//HUGI ÁSGEIRSSON

36

OSQLEDAREN #3

Hur har det gått?

– Över förväntan måste vi säga, säger Emelie Widenfors. Vi slog på stort i år, med åtta event på Nymble istället för att vara i KTH:s lokaler. Vi har räknat att vi haft totalt 500 deltagare på event och det har varit väldigt positiv respons.

– Jämfört med förra året har det varit större antal besökare, konstaterar Denise Thunström. Jag tror att det beror på att det varit mer tillgängligt än tidigare, eftersom vi varit i Nymble.

– Dessutom har det varit jämnare fördelning mellan killar och tjejer på eventen i år, berättar Emelie. Det är en skillnad från tidigare år, då var det nästan bara tjejer.

På senaste tiden har jämställdhet och feminism tagit stor plats i den offentliga debatten. Deltar Malvina i den diskussionen?

– Det har varit en stor diskussionsfråga under året, berättar Emelie. Vi vill främst vara ett nätverk för kvinnliga teknologer. Samtidigt anordnar vi jämställdhetsveckan som ett fristående projekt vid sidan av nätverket. Vi har pratat med THS om att vi kanske på sikt vill släppa veckan fri. Då skulle både tjejer och killar utanför Malvina kunna vara med och ordna den. Jämställdheten är ju ingen kvinnofråga.

Jämställdhetsveckan hölls på Nymble och bjöd bland annat på paneldebatt, workshop med «Genusfotografen», en frukostföreläsning med Gudrun Schyman och en avslutningsfest på huvudsponsorn Netlights huvudkontor.

“DET ÄR

//SIDTYP

SKARPT LÄGE” FÖR GUDRUN SCHYMAN

5 Feministiskt Initiativ har expanderat explosionsartat i medlems­antal under 2014. För att locka nya väljare och väcka opinion, genomför partiets främsta talesperson tillika största dragplåster så kallade homeparties. Vare sig nyfiken intressent el­ ler sympatiserande anhängare till den feministiska agendan så är kravet för att boka en föreläsning enkelt: samla ett sällskap på minst tjugofem personer som vill diskutera politik, så kommer hon.

Osqledaren har blixtträffat Gudrun Schyman för att prata om betydelsen av jämställdhet, feminismens utmaningar och det ­begynnande valåret.

5

TEXT//LISA GOOD & SHAYAN EFFATI FOTO//SARAH FREILICH & AXEL HAMMARBÄCK

OSQLEDAREN #3

37

//REPORTAGE

D

et är sista dagen på Jämställdhetsveckan på Kungliga tekniska högskolan. Veckan anordnas för tredje året i rad av Malvina, ett nätverk för kvinnliga teknologer på KTH, och syftet är att uppmärksamma och cementera ämnet jämställdhet bland skolans studenter.

Klockan är 08:15 och ett hundratal personer utgör publiknavet när Schyman påbörjar sin frukostföreläsning. Inledningsvis uppmanar hon sina åhörare att påverka politiskt genom tre steg: bli medlemmar i FI, värva 10 vänner och bli aktivister.

– Ni är en del av det som i historieböckerna kommer att beskrivas som feminismens genombrott - nu ska ni få kunskaper för livet!

Vidare problematiserar Schyman bilden av Sverige som jämställt och öppet. Hon menar att samtliga svenska politiska partier säger sig vara för jämställdhet och använder feminismen som ett tillägg

Föreläsningens samstämda tongång är att medvetliggöra den rådande globala maktordningen där män är överordnade kvinnor. För att dessa patriarkala strukturer ska brytas måste det till en ny dimension i politiken, menar Schyman.

till en redan formulerad politisk utgångspunkt. Som partiledare för Vänsterpartiet drev hon frågorna väldigt hårt och fick även gehör under en tid. Men så småningom tyckte partiledningen att det ledde till en splittring i partiet.

– Partiet är inte moget, sa de. Då sa jag

38

OSQLEDAREN #3

“Ni är en del av det

som i historieböck­ erna kommer att beskrivas som femi­ nismens genombrott - nu ska ni få kun­ skaper för livet!”

att väljarna är mogna. Och jag blir övermogen om jag stannar kvar.

FI vill i stället låta feminismen utgöra den politiska utgångspunkten och på så sätt utmana de redan etablerade partierna.

– Det räcker inte att påstå att den jämställda politiken man bedriver räcker till.

Det krävs genomgripande förändringar.

Feminismen är inte ett särintresse utan en fråga om mänskliga rättigheter och demokrati. Jämställdhet är ingen åsikt – det är en kunskap.

Homeparties som koncept har visat sig vara en stark medvind i de segel som för FI framåt i den svenska opinions­ oceanen. I början av mars beräknades partiets betalande medlemmar till 6000.

Schyman är bokad från morgon till kväll ända fram till valet och reser land och rike runt för att öppna upp för nya mötesformer.

- Jag skulle behöva klona mig, det är väl det enda problemet. Jag behöver ha dygn på minst 48 timmar.

//REPORTAGE

Schymans erfarenhet är att många är intresserade av att prata politik men menar att de gärna gör det på egna villkor. På Schymans hemsida går att läsa att hon som föreläsare inte vill «missionera men gärna inspirera, inte moralisera men gärna provocera».

I

efterskalvet av föreläsningen mynnar applåderna ut i ett nyanserat men välbalanserat sorl och det bildas en kö till försäljningen och signeringen av Schymans bok «100 brev som inte?!? förändrade världen». Det är 55 minuter tills dess att hennes tåg ska lämna Stockholms central med destination till Göteborg och ytterligare ett homeparty. Hon föreslår att intervjun ska göras på väg till stationen men vid anblicken av nyfikna och iakttagande studentblickar och höjda kameratelefoner i beredskap ger hon ett menande ansiktsuttryck.

– Vi tar intervjun på plats i stället. Räcker 15 minuter?

2014 har i många mediala sammanhang benämnts som feminismens år och med det följer oundvikligen både kontroverser och hyllningar. Schyman ser en ökad kunskap om hur olika samhälleliga problem – såsom kvinnohat, rasism, sexism och homofobi – samverkar på ett strukturellt plan. Hon menar att det råder en större förståelse för feminismen som en bred ideologisk utgångspunkt och att denna är insatt i ett större sammanhang. Denna ökade medvetenhet, menar Schyman, har bidragit till feminismens genombrott och det går således att urskilja en förändring i uppmärksammandet av feminismen idag sett till tidigare val.

– Det kommer att bli ett genombrott, och det kommer att bli feminismens parlamentariska genombrott. När feministerna gick från att vara lobbyister i samhället till att stå på egna ideologiska ben.

Det är stort! Det kommer stå om det i historieböckerna, och det kommer att inspirera feminister över hela världen.

Efter SVT:s produktion «Fittstim – min kamp», med frontpersonen Belinda Olsson, ökade partiets medlemsantal minst sagt lavinartat. Feminister landet

runt rasade över tv-seriens beskrivning av feminismen och dess möjliga urspårning. I och med det ökade intresset hoppas Schyman på att grunden för feminism - målet jämställdhet - kommer att ligga som en självklar del i politiken istället för att ses som ett särintresse.

– Den här dimensionen handlar om kvinnors rättigheter, hur vi ska nå målet «jämställdhet» och hur vi ska nå ett samhälle fritt från alla former av diskriminering. Vi vidgar idén om vad politik är och vi vitaliserar demokratin.

I valet 2010 fick FI mindre än en halv procent av rösterna och får därmed inget statligt partistöd inför det kommande valet 2014. Däremot har en valfond utvecklats genom bidrag från sympatisörer till partiet, däribland Kristina Gustafsson Bonnier som skänkt 200 000 kronor samt Benny Andersson och Özz Nûjen som har skänkt 100 000 kronor vardera.

J

ust nu ser Schyman ett problem i att feminism ses som ett särintresse och att det fortfarande existerar rotade nidbilder och fördomar. Historiskt sett har kvinnors rättigheter en gång varit försumbar, och har med tidens gång fått stöd av fler och fler människor. Från vissa håll kan det tyckas att Sverige redan är ett jämställt samhälle i jämförelse med omvärlden.

Från andra håll kan det tyckas att Sverige inte behöver vara ett helt jämställt samhälle. Att försöka övertala dessa och att försöka offentliggöra vilka problem som Feministiskt Initiativ vill tackla; det är det Gudrun Schyman vill åstadkomma.

– Så många har under så lång tid varit verksamma med att baktala feminismen på olika sätt, för att på det sättet förhindra de här väldigt genomgripande förändringarna som det handlar om. Eftersom att det är en maktfråga så innebär det strukturellt att män som grupp kommer få mindre makt, då kvinnor ska ha mer. Och den här maktförskjutningen är ju inte alla glada åt.

“Det kommer att

bli ett genombrott, och det kommer att bli feminismens parlamentariska genombrott. När feministerna gick från att vara lobby­ ister i samhället till att stå på egna ide­ ologiska ben.

Det är stort!”

Regeringen kom nyligen med förslaget att sänka studiebidraget med 300 kronor och höja lånet med 1000

OSQLEDAREN #3

39

kronor. Studenter protesterade mot detta förslag genom att elda upp sina CSNbesked utanför Finansdepartementet i Stockholm likt Feministiskt Initiativ som brände upp 100 000 kronor på bål under Almedalsveckan 2010 för att uppmärksamma orättvisa löner mellan könen. Sett till utbildningsfrågan uttalas det i FI:s partiprogram ett förslag om att det nuvarande studiefinansieringssystemet på sikt ersätts med studielön.

– Istället för bidrag och lån så har man en lön. Man har en ekonomisk självständighet. Man ska inte behöva sätta sig i enorma skulder för att kunna skaffa sig en utbildning. Det innebär att man ser på utbildningen på samma sätt som man ser på grundskolan och gymnasiet – där kan man ju gå utan att man behöver låna några pengar.

GUDRUN SCHYMAN FEM SNABBA FRÅGOR Patriarkat eller matriarkat?

- Nej, jag vill ha jämställdhet!

Könsroll eller nättroll?

- Jag slipper gärna båda.

8 mars eller 14 september?

- I år blir 14 september ett viktigare datum i och med valet.

Belinda Olssons muffins eller Makode Lindes tårta?

- Jag hade hellre deltagit i Makodes raffinerande protest.

Sverigedemokraterna eller Kristna värdepartiet?

- Men Gud, jag vill inte se någon utav dem ta plats i den parlamentariska församlingen.

40

OSQLEDAREN #3

Idén om en studieperiod fri från lån diskuterar vi mitt under tumultet kring regeringens nya förslag. Anders Borg vill höja lånegränsen och fribeloppet, på bekostnad av ett sänkt studiebidrag. Det är ett förslag som väckt stor debatt och som även fått THS och SSCO att protestera. När vi tar upp debatten med Gudrun Schyman så vet hon direkt var hon står i frågan.

– Det är så konstigt när man säger att det är jätteviktigt med utbildning och att alla ska studera, för att sedan göra sådär. Det är att gå emot det man själv säger. Även om man säger att man höjer lånedelen så är det inte ett attraktivt erbjudande. Att alla medborgare utbildar sig är en investering för samhället.

Precis som man investerar i ny teknik så investerar man i ny kunskap.

D

et har talats mycket om fördelningen män och kvinnor på de tekniska högskolorna – för att göra en kvantitativ mätning på jämställdhet – sett till såväl studenter som professorer och anställda. Schyman berättar att hon stödjer alla som faktiskt gör någonting och menar att nätverket Malvinas anordnande av Jämställdhetsveckan är ett viktigt initiativ. Hon är också intresserad av hur läget ser ut på KTH, där fördelningen är 31% kvinnor och 69% män, och anser att stereotypa och

konservativa föreställningar utgör anledningen till att vi inte ser fler kvinnor inom teknologutbildningar.

– Om man växer upp i ett samhälle som förmedlar bilden av män inom ett område och kvinnor inom ett annat så förväntas man tillhöra det kvinnliga området om man är kvinna och vice versa.

På sikt kommer vi istället kunna välja friare utifrån vad vi vill som individ, och inte vara så infösta i olika fack utifrån kön.

2011 lämnade Schyman posten som talesperson för FI under en två års-period, dels för att hon arbetade kommunalpolitiskt i Simrishamn och del för att hon ville att andra talespersoner skulle komma fram i ljuset.

– Jag kastar så mycket skugga. Dessutom blev FI tredje största parti i Simrishamn i valet 2010 så jag hade en del att göra på hemmaplan. Jag satt även med i den nationella styrelsen så jag försvann ju riktigt aldrig.

Inför valet 2014 är Schyman tillbaka som talesperson för FI, tillsammans med Sissela Nordling Blanco och Stina Svensson.

– Nu är det skarpt läge, därför kom jag tillbaka som talesperson. Jag vet att jag drar röster och då ställer jag mig självklart till förfogande.

Schyman uppmanar till att se bortom det taktiska resonemanget när det kommer till att valrösta och menar att en röst inte är bortkastad även om partiet i fråga inte hamnar i regeringsställ­ ning. Det handlar om att ge ett parti legitimitet och därigenom bygga upp dess verksamhet.

– Det stora problemet är att vi har fått in rasister i Sveriges riksdag men inga uttalade feminister. Feminismen är nationalsocialismens och fascismens totala motpol. Det krävs ett parti som har den feministiska analysen som utgångs­ punkt för att kunna utmana strukturella problem med strukturella åtgärder. En röst på FI är absolut inte en bortkastad röst.

FRÅGA: För att det ska kunna brinna behövs

det syre, bränsle och energi. Min fråga är, när man blåser ut ett ljus, vad är det egentligen som gör att elden släcks? / Anonym SVAR: Det som behövs är ju syre, bränsle och värmeenergi.

Tar man bort endera slutar det att brinna. När man blåser på ett ljus gör man ju två motstridiga saker: Man fläktar bort värmeenergi Man ökar tillförseln av syre.

För en stearinljuslåga är tillgången på syre aldrig den be­ gränsande faktorn om man inte släcker genom att nypa tag i veken på ett dödsföraktande sätt. Den extra tillförseln av syre är alltså betydelselös. Däremot fläktar man bort värme, så att man kommer under stearinets flampunkt. Flampunk­ ten för stearin ligger över dess kokpunkt dvs det stearin som finns i flytande form i veken kan inte underhålla lågan.

Alltså blåser du dessutom bort den användbara delen av bränslet.

För lite större eldar (brasor) har ju blåsning den motsatta ef­ fekten. Att blåsa på en brasa gör man ju för att det ska ta sig bättre. Där är syretillförseln den begränsande faktorn. Dock ska ju blåsningen ske med lagom styrka annars hamnar man i stearinljusregimen. För ännu större eldar av exempel­ vis typ ässjan hos en smed (smed = mytologisk varelse som bearbetar metaller i halvsmält form). I det fallet blåser man ju med blåsbälg på elden när den behöver vara riktigt varm.

Om vi återvänder till stearinljuset och tittar på den mot­ satta processer dvs tändandet, så är det ju en sak som det ibland undras över: Varför behöver det en veke? Kan inte stearinet antändas direkt som en bägare med T-sprit kan?

Att det inte går beror på att varken syretillförsel eller värme blir tillräcklig så. Man behöver något som kan finfördela stearinet och exponera det för syret. Stålull går bra, en sock­ erbit (inte snabb-bitsocker) går bra. (Om du ska prova så gör det under eldsäkra omständigheter. Som partytrix på träbord är det förkastligt).

Professor Göran Manne­ berg är universitetslektor i fysik på KTH. Två gånger har han blivit utsedd till årets lärare. För OL svarar Göran på dina frågor om stort och smått.

FOTO: SARA EDIN

En mer extrem brasa att jämföra med är ju brinnande alu­ minium. Aluminium räknas ju knappas som eldfarligt, men om temperaturen blir tillräckligt hög antänds det (Oxida­ tion av Aluminium är synnerligen exotermt). Skepp med aluminiuminredning har brunnit på det sättet. / Göran

FLICKA PÅ DELFIN Flicka på Delfin är skulpterad en svensk konstnär vid namn Ivar Johnsson och är ett av hans mest kända konstverk. Av teknologer brukade denna staty refereras till som Ada på fisken. Fint smeknamn, tycker vi.

KONSTEN

PÅ CAMPUS VALHALLAVÄGEN

5

MÄNNISKANS KAMP MED DE FYRA ELEMENTEN Carl Milles är en berömd svensk konstnär och är ansvarig för flera av konstverken på KTH campus. Människans kamp med de fyra elementen heter den skapelse som pryder stora valvet över huvudentrén in till borggården. Kamp och strid är huvudmotiv i de flesta av Milles skulpturer på KTH och de blåskimrande figurerna i glaserat lergods andas kraft och kamp.

Är du intresserad av konst? Tycker du det är synd att museum inte längre är gratis?

Har du svårt att få något vettigt gjort på ditt tvåtimmarshål mellan föreläsningen i flervariabelanalys och övningen i ter­ modynamik? Grattis! Du pluggar näm­ ligen på ett lärosäte som fullkomligt svämmar över av spännande konststyck­ en. Flera av dem kan till och med avnju­ tas samtidigt som du sitter på föreläs­ ning. Osqledarens Matilda Schaffer har gjort ett litet urval av föremål som går att hitta på KTH Campus Vallhall­avägen men för den som är intresserad så finns det även guidade rundturer.

5

FOTO//MATILDA SCHAFFER TEXT//EMMA BJERKEFELDT

DE ELEKTRISKA STÖMMARNA Alla har väl någon gång suttit på en föreläsning i E1 och sett den gigantiska avbildningen av nakna kvinnor och män som täcker taket. Den målades ursprungligen av Axel Törneman i fackskolan för elektronik och är en allegori av de elektriska strömmarna där positiva och negativa strömmar symboliseras av manliga och kvinnliga varelser som svävar i motsatt riktning. Under 50 talet försvann målningen, glömdes bort i ett förrådsrum och hittades ett 40 tal år senare då den flyttades till den plats där den sitter idag.

I bild, Bengt Sjölen. Foto: Loove Broms

FYRFÄRG När det mörknar kan man se ett färgglatt ljus uppe i Röda korset-tornet. Det är Loove Broms, doktorand i interaktionsdesign, som tillsammans med Bengt Sjölén håller på att skapa en interaktiv ljusinstallation. Syftet är att förmedla röda korset tornet som en central byggnad och skapa en känsla av gemenskap och samhörighet på campus.

Uppe i tornet sitter det lampor som lyser i alla väderstreck och i olika färger. Utanför på campus sitter det stolpar som fungerar som ett gränssnitt för att ändra färgen i tornet. Varje stolpe lyser i en färg unik för den plats där stolpen står och när man närmar sig stolpen dämpas färgen och istället börjar tornet lysa med den för stolpen specifika färgen.

Ju närmare stolpen man går desto starkare lyser tornet. Om flera stolpar aktiveras samtidigt blandas färgerna i ljuset från tornet.

Genom att följa ljusspelet kan man se var människor rör sig och på så sätt speglar ljuset i tornet aktiviteten på Campus.

//KRÖNIKA

I DET

SOCKRIGA

LANDET TAIWAN

TEXT & FOTO//CAROLINE ARKENSON

J

ag pekar på «no sugar» som är markerat med «healthy» på skylten framför mig. Skalan går sedan från 30 %, genom 50 % och 70 % innan den stannar på «Full sugar (100 %)». Isteet jag beställde innehållandes bitar av ananas och passionsfrukt smakar snarare som juice än iste, men det gör inte så mycket. Ute är det soligt och varmt och jag har ett reflektionsdokument att skriva, så en svalkande dryck att roa mig med är bra hur som haver.

Men mest glad är jag över att jag kan beställa min dricka utan socker.

Jag har fått förklarat för mig att förr i tiden, lite sådär ospecificerat, var socker en rikemansvara i Taiwan. För att visa att man var rik hällde man socker i det man åt och drack. Ju fler som haft råd med socker genom tiden, desto mer socker har hamnat i maten och dryckerna vilket har resulterat i en väldigt söt mat- och dryckeskultur. Att ha lite sötare smak på maten istället för den chiliexplosion man kanske tänker sig att asiatisk mat har är helt okej, maten är god, men på denna ö tar sockret upp en onödigt stor del av det dagliga näringsintaget. Tidigare har Taiwan dessutom varit en stor producent och exportör av socker, men i takt med att

44

OSQLEDAREN #3

Taiwan omstrukturerade sin ekonomi samt att andra länder ökade sin sockerproduktion blev det inte längre lönsamt att exportera socker. Socker produceras fortfarande, dock inte till samma grad som tidigare, och det är med andra ord inte ont om socker i Taiwan.

“Utefter vägarna finns butik efter bu­ tik som säljer drycker som juice och te i alla dess former - varmt, kallt, med mjölk, med gelébitar, med ett lager av skummjölk och så vidare.”

Kranvattnet i Taiwan går inte att dricka om man inte kokar det. På många ställen finns maskiner där man kan få drickbart vatten och utefter vägarna finns butik efter butik som säljer dryck­ er som juice och te i alla dess former - varmt, kallt, med mjölk, med gelébitar, med ett lager av skummjölk och så vidare. Min gissning är att den goda

OM CAROLINE Caroline Arkenson studerar på Medieteknik, läser en master inom Människa-Datorinteraktion och är aktiv i olika kårföreningar.

Hon tycker om att dansa, umgås med vänner, klappa sin katt och med kameran fånga världen ur intressanta vinklar.

Som utbytesstudent i Taiwan bloggar hon om nya bekantskaper, studier på annat universitet och hur det är att vara borta från vardagen i Stockholm.

möjligheten att odla frukt och te på ön i kombination med odrickbart kranvatten är en stor anledning till varför taiwaneserna dricker oerhörda mängder te och juice. I ett land där det dessutom är varmt och fuktigt är det mycket viktigt att regelbundet fylla på med vätska. Och det är klart att det är bra att det då är lätt att få tag på drycker, men måste det vara så mycket socker i allt? Är det fortfarande viktigt att visa sin rikedom via socker, eller har det bara blivit ett onödigt beroende?

Man kan undra hur hälsan i landet påverkas av att befolkningen hela tiden

//KRÖNIKA

trycker i sig socker, speciellt i kombination med den mängd kolhydrater i form av nudlar, dumplings och bröd det intas här. I ett land där det är billigare att äta ute än att laga mat hemma och färdiglagad mat på exempelvis 7eleven som bekant redan är preparerat med socker och andra ickenaturliga ämnen kan det redan vara en utmaning att minimera

“Till och med frukt sockras på vissa ställen för att göra den sö­ tare. Märkligt.” sitt sockerintag. För mig som exempelvis gärna äter yoghurt och knäckebröd till frukost, vilket är rätt svårt att hitta här i Taiwan, känns en sockrig brödbit kanske inte som världens roligaste eller

hälsosam­ maste frukostsubstitut. Att beställa en flaska vatten istället för sockerfyllt iste är på vissa snabbmatsrestauranger inte möjligt, och de verkar tycka att jag är lite märklig när jag då väljer att inte ta någon dricka alls - även fast det ingår i menyn. Till och med frukt sockras på vissa ställen för att göra den sötare. Märkligt.

J

ag fortsätter välja mitt iste och kaffe utan socker och jobbar vidare på försöket att hitta osockrat frukostbröd - jag ska trots allt vara här i några månader och känner inte för att proppa i mig onödigt mycket socker under hela den perioden.

Sockerkulturen här i Taiwan känns inte speciellt hälsosam i det långa loppet, och frågan är om de själva inser det.

UTBYTESSTUDIER PÅ KTH Vem: Utbytesstudier genomförs under årskurs tre, fyra eller fem. Alla som är behöriga kan åka på utbytesstudier, men till vissa universitet kan det vara konkurrens om platserna. Det gäller framförallt till engelskspråkiga universitet utanför Europa. Urvalet görs då utifrån studieresultat vid KTH. Vart: KTH har utbyten med omkring 200 universitet i Europa och nära 100 utanför Europa. En del utbytesavtal är öppna för alla program och inriktningar, medan andra bara lämpar sig för vissa.

För mer information se KTHs hemsida för utbildningsstudier. www.kth.se/student/program/utlandsstudier

Vill du läsa mer om min tid som utbytesstudent i Taiwan? Jag bloggar terminen ut på http://www.kth.se/blogs/ utland/category/caroline-i-taiwan/

OSQLEDAREN #3

45

//OL //RUBRIK TESTAR

OL TESTAR: SEKTIONSDRINKAR DRINKSAFARI PÅ CAMPUS VALHALLAVÄGEN Varje kväll på KTH är unik. Sektionernas pubar har öppet olika dagar, olika tider och med olika villkor. Men en sak har de alla gemensamt: en egen sektionsdrink. Det finns en bred valmöjlighet, och vi har testat några stycken (sen blev det vingligt och tomt i plånboken).

Kunskap är halva kampen, som man brukar säga, så här kommer Osqledaren testar sektionsdrinkar.

MEDIA: HIPSTER Medias splitternya sektionsdrink Hipster har den passande sloganen «Du har troligtvis inte druckit den förut». Sloganen reflekterar inte att drinken valdes för några månader sen, utan tanken med drinken är att receptet kommer bytas ut med jämna mellanrum. Just den här gången var det en blandning mellan vaniljvodka, bananlikör och jordgubbspuré som utgjorde smaken, och den gav lite varierande respons från OLs drinktesteri.

Den smakade fräscht, men mer åt sommar-fräsch-hållet än åt lyxfräsch-hållet. Hipster gav en lätt tillbakablick till zoo-klubbor och Solero ice; sammanfattningsvis en ganska söt smak. Med en tjock konsistens och tydlig karaktär var den väldigt originell i sektionsdrinkssammanhang, men en drink som man lätt kan tröttna på. Vilken tur då att den byts ut.

BE

T YG

3

Effati Foto: Shayan

INDEK: HETS Det har inte undgått någon att plugg-hetsen på Indek är ofantligt mycket större än de flesta sektioner. Vilken tur då att deras sektionsdrink bidrar till det. Tanken är att man ska få en rejäl energikick. Detta genom att blanda vodka och RedBull, frosta glaskanten med dextrosol och servera ett koffeinpiller till.

För den stressade så kan den vara perfekt om man vill festa trots att man behöver plugga sjukt mycket, och det kan även vara ett bra ställe att börja en lång kväll. Men för den dödlige så är drinken inget annat än en vanlig vodka & RedBull med extra «oomph». En aning billigt gjord, men ett plus i kanten för den goda dextrosolkanten!

BE

T YG

4

BE

T YG

2

Foto: Martin Sjölin

MASKIN: THE LONGEST WALK Det krävs en del för att pallra sig till maskin, och vad passar väl då bättre än deras The Longest Walk? Denna lyckade häxblandni­ng är både kreativt döpt och fiffigt blandad, något som går hem hos Osqledarens drinktesteri.

Trots alkoholinnehållet så har drinken inte en för stark alkohol­ smak, utan snarare en krypande eftersmak. Smaken lutar mer åt tranbärs-hållet i den här drinken, vilket ger en tydlig karaktär i sammanhanget. Den är därför en okej drink om man vill bli jävligt full.

//OL //RUBRIK TESTAR

BE

T YG

3

Ka Foto: Kasper

KEMI: ORGANSLASK Kemis unika sektionsdrink Organslask både presenteras och serveras på ett speciellt, men ack så typiskt kemistiskt sätt. Från en dunk på golvet till e-kolvar på bordet serverades den illgröna drycken. Förr i tiden brukade det ryka om drycken, med hjälp av torris. Men efter en lång historia som slutade med indragna resurser så ser slasken bara slaskig ut.

Trots att utseende och inramning indikerar en riktigt stark grogg är den faktiskt ganska svag. Den var ändå helt okej, trots att bristen på alkoholsmak gjorde drinken lite intetsägande. Lite som en Appletini var den besk och sur och fungerade helt klart sett till utseendet.

rlgren

FLYG - T-BLÅ (I BRIST PÅ T-RÖD INGREDIENSER)

BE

Flygs T-Röd blev denna gång till en T-Blå i brist på ingredienser, men det gjorde den inte sämre för det. Den «snälla» shoten gav en minnesvärd upplevelse på många sätt, och var väldigt välkomponerad. Som drink hade T-Blå förmodligen blivit för söt, men som shot var den gullig och smakade snarare lite mer godis än något annat.

OLs drinktesteri fick en konstigt nära relation till shoten. Är det alkohol i smurfblod? Isåfall lär det smaka såhär. Då är det inte konstigt att Gargamel vill äta smurf, för det här var gott! Ett plus för serveringsredskapet.

T YG

4

Foto: Hugi Ás ge

irsson

DATA - LOLLY

BE

T YG

5

Foto: Kasper Karlgren

SEKTIONSDRINKENS KONST Konsten att skapa en sektionsdrink är invecklad, näst intill omöjlig. Därför finns det egentligen ingen sektionsdrink som sticker ut mer än den andra. Allt handlar om smak hos individen, och dessa tester är åsikter under *ehrm* diverse förhållanden.

Några drinkar älskar man och några älskar man mindre. Huvudsaken är att alla sektioner har försökt.

Datas Lolly är speciell på många sätt, men från början inget originellt. Den egna tolkningen av Long Island Iced Tea går ändå hem på en standardkväll av många anledningar. För sitt alkoholinnehåll (10 cl) är den prisvärd (60 kr), guldvärt för den pengasnåla studenten.

En blandning av fem olika spriter och cola gör den inte till myck­ et mer än en grogg. För den som inte är ett fan av cola finns det oräkneligt många varianter av Lollyn, bland annat Sprolly (med Sprite istället) eller Trolly (med tranbärsjuice). Trots alkoholstyrkan är Lollyn sötare än vad man kan tro, men för den som gillar smaken av alkohol så finns det även en tydlig karaktär av det slaget.

TEXT//SHAYAN EFFATI

Lägg dina pengar på sittningar.

Inte på räkningar.

FASTPRIS ABONNEMANG 195 KR/MÅN: (ORD. PRIS 245 KR/MÅN)

– Fria samtal – Fria SMS & MMS – 3 GB surf – Ingen bindningstid Skaffa på comviq.se/student

A SMALL STEP FOR THE STUDENT

A BIG STEP FOR THE STUDENT UNION

L

ife is a matter of steps. Sometimes you have to take a leap of faith to get where you want to be, and sometimes you have to take a few steps back to get perspective on your situation. Where you end up is either a result of accidentally being at the right place at the right time, or a series of steps in that approximate direction.

“It is pretty dif­ ficult to get infor­ mation on what THS does if you aren’t part of the organiza­tion itself.”

When I held my speech in the city hall this fall, welcoming the new students to KTH and the student life that THS presents through committees, chapters, associations, clubs and commissions of trust, I told them that a student at KTH has every possibility to engage in the student union and the student life.

I wouldn’t say I was lying, but it’s not totally true either. There are some unwritten rules in our organization that creates thresholds, setting standards for engagement and involvement within the organization. Today, approximately 70% of the full time students at KTH are members of THS, which is a great number for a student union without a mandatory membership fee, but we still lack the 30% that are not members. Why? I believe the main reasons that we miss 30% of the students are that the union does not always represent the non-members will, and therefore peo-

ple choose to not become members, and also because both members and non-members don’t always know what the union does or why the work it is important for all the students at KTH. And it is pretty difficult to get information on what THS does if you aren’t part of the organization itself. It is difficult for non-members do engage in the activities, when you don’t know how or why.

Why should I commit my free time to a non-profit organization where I don’t get paid?

The answer to this question is simple. By doing something small, something that might seem insignificant. Designing a flyer, attending a meeting with KTH staff or handing out some beer at the pub are all small and simple things.

But done collaboratively, together we can create a snowball effect that both might force KTH to act according to the students and create a sense of camaraderie that can stretch across the globe.

I believe, that creating an environment where engagement is made able in all forms, sizes, and timespans will create a better student life, a better THS and a better KTH.

ANNA JOHANSSON PRESIDENT OF THS 2013/2014 ordf@ths.kth.se

OSQLEDAREN #3

1

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm