OL 05/06 #2

OSQLEDAREN #2 Osqledaren Nr2.indd 1

06-07-02 18.07.22

Kungliga Tekniska Hรถgskolan - din investering fรถr framtiden! rektor@kth.se

Osqledaren Nr2.indd 2

06-07-02 18.07.27

TEKNISKAHÖG SKOLANSSTUD ENTTIDNING< OSQLEDAREN #2 05/06

Chefredaktör & ansvarig utgivare Helen Silvander osqledaren@ths.kth.se Grafisk formgivning & layout Helen Silvander Skribenter Milena Davila, Oskar Zander, Per Ganbar, Sara Eriksson, Kårjuristerna, Moralpolisen, Mikael Nilsson, Per Pettersson, Tanja Suhima, Johanna Eriksson, Catrin Eriksson, Jerry Sandberg, Helen Silvander.

Illustratörer Jonas Gunnarsson, Tanja Suhima, Kamila Swiezewska, Helen Silvander Fotografer David Asplund, Oskar Zander, Helen Silvander Annonsansvarig Oskar Zander annons@ths.kth.se 08 - 790 98 71 070 - 739 53 67 Redaktör för THS sidor Josefin Viidas info@ths.kth.se Omslag Modell: Adam Eriksson Foto: Helen Silvander Repro & tryck Edita Västra Aros Kontakt 08 - 790 98 70 070 – 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se www.ths.kth.se/osqledaren Adress Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm Kårhuset Nymble, Drottning Kristinas väg 19 ISSN 0347 – 0164 Postgiro 1937 – 2 Bankgiro 572 – 3192 Org nr 802005 – 9153 Får du inte Osqledaren trots att du betalat kåravgiften? Ring Kårexpeditionen på 08 – 10 45 72 eller CityMail på 0200 – 211 911 och kolla att din adress stämmer.

Ett stort tack till Våra annonsörer, Jon Larsson, Anders Flodström och alla som slitit rumpan av sig trots tentaperioden.

Osqledaren Nr2.indd 3

OSQLEDAREN numero två

De flesta tidningar har ett särskilt formspråk som utnyttjas, en attityd som eftersträvas, samt specifika åsikter som ventileras. Man har deadlines, strategier och affärsplaner. Jag har hört att sådant ska vara bra. Det här är ingen sådan tidning. Mina damer och herrar, låt mig presentera Osqledaren #2.

HELEN SILVANDER chefredaktör

Ledare 4 Nyheter 6 Debatt 10 Budgetproppen 14 Emma -ny i kårstyrelsen 16 Armadas branschdag 17 Skuggdoktorander 18 Kårjuristerna 20 Wiskeyklubben 21 Tjejer och teknik 22 Blogghysteri 24 Den nakna sanningen 27 Särartsfeminism 28 The Sunshine 30 Musik 34 Film 36 THS sidor 38 Trams 41

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs medlemstidning. Tidningen ges ut 8 gånger per år med en upplaga på 20 000 ex.

Osqledaren är fullständigt annonsfinansierad och skickas kostnadsfritt till alla studenter och anställda på KTH. Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom KTH och THS.

Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion?

Maila osqledaren@ths.kth.se. Manusstopp för #3 är den 15 november. Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras icke. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

06-07-02 18.07.39

LEDARE Att ta sig själv på allvar mitt första möte med syokonsulenten med stort S. Vår guide bland utbildningarna och personlige coach i arbetslivet. Hon var självsäker och övertygande, och använde trendiga facktermer som vi i hemlighet poängsatte. Hon talade om tillväxt (3p) och kompetens (5p). Personlig utveckling och decentralisering (10p).

JAG MINNS ÄN IDAG

allra mest var framtidens arbetsmarknad (25p).

Uppenbarligen var det så att IT var Sveriges nya styrkeområde, någonting hon ofta betonade under våra enskilda samtal, då vi även starkt uppmanades att söka sådana utbildningar.

Med facit på hand och en snabb titt på den enorma kvantitet arbetslösa ITkonsulter som finns idag, kan jag nog glädjas över att jag inte följde hennes råd.

DET UTTRYCK HON GILLADE

OAVSETT YRKESGRUPP,

verkar själva tanken med att välja utbildning efter utbud vara taget som ur ett avsnitt av Twin Peaks. Helt bisarrt. Ändå läser jag minst varannan vecka artiklar som spår framtidens yrken. Överallt finns annonser för utbildningar som garanterar jobb. VAD ÄR DET SOM PÅGÅR? Sen när är det meningen att man skall vidga sitt yrkesverksamma liv åt det som för tillfället råkar behövas på marknaden? När slutade vi utgå ifrån individen?

märks även av på en av Europas främsta tekniska högskolor, KTH. Här byter man namn på utbildningar utan att ändra innehållet, bara för att de bättre ska stämma överens med det näringslivet suktar. Titta bara på forskarstudenterna som uppmanas att slänga in trendord som ”bio”, ”nano” och ”förnyelsebart” för att lättare kunna få forskningsanslag.

LIKNANDE TRENDER

ALLTFLER TEKNIKFÖRETAG flyttar utomlands, konjunkturen går upp och ner och

trender pendlar fram och tillbaka. Att försöka gissa sig fram till utformningen av framtidens marknad är lika meningsfullt som att äta soppa med en gaffel. I slutändan kommer vi bara kunna lita på en sak. Vår kompetens. Därför verkar det något löjligt, om inte skrattretande, att vi ska formas till det som förväntas av oss, istället för att forma marknaden utefter våra egna visioner. De flesta av oss är ju trots allt visionärer, hur mycket tabeller och hård fakta vi än gillar. på väldigt länge börjar civilingenjören ha råd att ställa krav på sin arbetsgivare. Om man vågar. Enligt Jante-lagen får man egentligen inte ha några önskemål som avviker från standarden. Höga ambitioner har på något sätt utvecklats till någonting som är ”fult” och egoistiskt, någonting man inte ska tala högt om, än mindre erkänna att man innehar. ”Skitsnack” är det enda svar till det jag har att ge. Våga placera er själva på första violin. Vissa skulle kalla det elitistiskt. Jag kallar det att ta sig själv på allvar.

OSQLEDAREN #2 05/06 LEDARE

FÖR FÖRSTA GÅNGEN

04

Osqledaren Nr2.indd 4

HELEN SILVANDER chefredaktör

06-07-02 18.07.42

���������������

������������������������������������������ ������������������������������������ �� ���� ��� ����� ��� ���� ���� ��� ���� ����� ������ ����������������������������������������������� �������������������������������������������� ��������������������������������������������� ���������

Just nu söker vi dig med ett stort teknikintresse.

�����������������������������������������������������������

THS Radio söker drivna tekniker, gärna med stort radiointresse.

Ni kommer att jobba med det senaste inom radioteknik men även med "klassisk" studioelektronik.

���������������������������������

Vi söker även ljudproducenter samt ITintresserade villiga att jobba med nya kalaler för radions utbredning som t.ex. podcasting och webbradio.

Låter det här som något för dig så kontakta stationschefen på stationschef@thsradio.se

Platoon DJs Tekniska högskolans DJ-förening

Priser komplett med DJ och utrustning från 1800 kr Vi har studentrabatter!

����������������� ���������������������������

������� ��� ���� ����� ���� ������� ����������� ���� ������ ��������� ��������� ����������������������������������������������� ���������������������������� �� �� �� �� ��

��������������������������������� ��������������������� ����������������������������������������������������� ������������������������������������� ���������������������������������������������������

��������������������������

www.platoon.nu Osqledaren Nr2.indd 5

06-07-02 18.07.53

NYHETER Kerstin Thoursie utreder kårobligatoriet Kerstin Thoursie har fått i uppdrag av Utbildnings och kulturdepartementet att utreda en modernisering av kårobligatoriet.

Utredningen ska se över hur studentkårers, nationers och studentföreningars ändamål kan förtydligas. En av de större frågorna blir att se över bestämmelser av avgifter vid deltidsstudier, distansstudier och vid medlemskap i flera studentkårer. Vidare ska rapporten lämna förslag på hur möjligheterna till överprövning av studentkårernas beslut kan stärkas.

En bil av kokosnötter

plast

Text: Milena Davila och Helen Silvander

Studenter tvingas bo kvar hemma Allt fler unga bor kvar hemma, bekräftar SSCO:s rapport ”Student i Stockholm 2005”. Enligt rapporten bor mer än en tredjedel av Stockholms studenter i åldrarna 18-26 år kvar hos sina föräldrar. Undersökningen visar också att 75% av studenterna tycker att boendekostnaderna är för höga i förhållande till studiemedlen.

En tidigare gjord undersökning, utförd på uppdrag av Hyresgästföreningen visar att unga vuxna och studenter har blivit allt fattigare de senaste 15 åren.

Studiemedlet har halkat efter och hyrorna går uppåt för varje år som går.

- Detta ökar den ekonomiska stressen på studenterna, säger SSCO:s ordförande Oskar Reimer.

SSCO föreslår därför ett antal ändringar. Man vill bland annat reformera bostadsbidraget så att fler studenter ska kunna söka bidrag. Idag har till exempel bara 8% av Stockholms studenter bostadsbidrag. Vidare förespråkas att sänka kommunernas tomträttsavgälder för studentbostäder. På lång sikt gör SSCO dessutom ett förslag om att utforma den statliga investeringsstimulansen så att den gynnar ett billigare byggande av studentbostäder.

och

Om några år kanske du kör en bil delvis gjord på kokosnötter, gran och palm. Ana Espert, doktorand på Fiber- och polymerteknologi, håller just nu på med ett antal experiment för att se hur olika typer av växtfibrer, blandat med plast, kan förändra plastkompositers egenskaper. Det resultat som önskas är ett lättare material som dessutom är helt nedbrytbart, för användning inom bland annat bilindustrin.

OSQLEDAREN #2 05/06 NYHETER

20 extrapoäng när magisterprogrammen följer europeisk standard Åtta av KTHs magisterprogram på 60 poäng utvecklas till 80 poäng från och med nästa läsår 2006/2007.

Syftet är att utvidgningen ska harmonisera magisterprogrammen med Bolognamodellens system med tre utbildningsnivåer, det vill säga 2 års påbyggnad efter 3årig grundutbildning. Utökningen innebär också att dessa magisterprogram uppfyller kravet på utbildningslängd för den nya masterexamen som regeringen föreslår ska börja

HS

gälla från 1 juli 2007. De omarbetade utbildningarna blir således mer forskningsförberedande än de nuvarande magisterprogrammen, vilket gör dem mer attraktiva för utländska studenter och gör det lättare för svenska studenter som genomgått programmen att söka vidare till utländska universitet.

De program som berörs är: Electric Power Engineering, Engineering Mechanics, Informationsoch kommunikationssäkerhet, Internetteknik, Scientific Computing, Sustainable Energy Engineering, System-onChip Design och Wireless Systems.

06

Osqledaren Nr2.indd 6

06-07-02 18.08.12

NYHETER KTH öppnar kontor i Kina Tillsammans med Chalmers och Karolinska Institutet öppnar KTH nu lokalkontor vid Peking University och vid Fudan University i Shanghai.

Lokalkontoren är en del i ett större samarbete inom medicin, naturvetenskap och teknik med Kina. Kontoren ska fungera som en plattform för hela Kina och den asiatiska regionen för marknadsföring av de tre universitetens utbildning och forskning och för kommersialisering av forskningsresultat.

KTH-EKOT

Människor har bristande insikt i sina belut Det visar experiment gjorda vid Lunds Universitet, där deltagare fick se parvisa bilder av kvinnoansikten och välja ut vilket som de tyckte var vackrast. Ibland utnyttjade forskarna ett korttrick för att omärkligt byta ut den valda bilden mot den som de inte valt.

Endast en femtedel av alla sådana kortbyten upptäcktes. Detta fenomen kallar forskarna för beslutsblindhet. I teorier om beslutsfattande utgår man från att avsikten jämförs med utfallet, det vill säga att hjärnan kontrollerar att det faktiskt blev som man ville, vilket den här studien ifrågasätter. Genom att på det här viset undersöka relationen mellan val och handling skapas helt nya möjligheter att analysera mekanismerna bakom beslutsfattande.

Newsdesk

Endast var tredje jobb kräver högskoleexamen Sverige utbildar fler studenter än vad som behövs, hävdar forskaren Tomas Korpi. I femton års tid har staten satsat hårt på att bygga ut den högre utbildningen. Under 1990-talet ökade antalet studenter med 80% och med den senaste budgetpropositionen lovas ytterligare 17 500 nya studieplatser på landets lärosäten. Sociologen och nationalekonomen Tomas Korpi vid Stockholms Universitet har granskat svensk och internationell forskning om de ökade kunskapskraven i en studie han gjort åt fackföreningen TCO. Han menar på att behovet av högre utbildning har överdrivits på bekostnad av grund- och gymnasieskolan. Han tror också att media har ett visst ansvar i den starka tilltron till utbildning och att pensionsavgångarna inte kommer att leda till en ökad efterfrågan på jobb. Utbildningsdepartementet tar dock en annan ståndpunkt. David Samuelsson, planeringschef på utbildningsdepartementet ser det som att kraven på högre utbildning är nödvändiga för att Sverige ska stå sig i den ökade globaliseringen.

Unga forskare belönade med Naturvetarpris För åttonde året i rad delades Naturvetareförbundets Naturvetarpris ut.

Fysikern Boris Gudiksen, 32 år, fick priset för bästa doktorsavhandling och priset för bästa examensarbete tilldelades 27-årige Aras Papadelis, även han fysiker. Boris Gudiksen forskar om de magnetiska fenomen som värmer solkoronan och Aras Papadelis utvecklar datorprogram som ska medverka till att ge fler svar om förhållanden vid universums uppkomst. Naturvetarprisets syfte är att fästa uppmärksamhet på betydelsen av naturvetenskaplig forskning och lyfta fram naturvetares insatser.

07 Osqledaren Nr2.indd 7

06-07-02 18.08.25

NYHETER

Text: Milena Davila och Helen Silvander

Korta män begår oftare självmord Det visar en undersökning gjord på män mellan 18-49 år av Karolinska Institutet. Studien visar att det är två gånger högre risk för självmord bland korta män jämfört med långa. En ökning med fem centimeter i längd minskar risken för självmord med nio procent.

– Att korta män oftare tar sitt liv kan bero på flera olika

orsaker bland annat att korta individer har en ökad risk att insjukna i psykoser, vilket ökar risken för självmord.

Dessutom finns det klara samband mellan längd och social framgång. Korta individer tillhör i större utsträckning lägre socialgrupper, där risken för självmord är större än i högre, säger Finn Rasmussen, vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet.

Illustration: JONAS GUNNARSSON

Nya möjligheter för uppfinnare

OSQLEDAREN #2 05/06 NYHETER

Studenter ekonomi

stressas

av

Processen med patentsökandet har länge varit ett dyrt och komplicerat maskineri. För att förenkla detta arbete har Patent- och registreringsverket (PRV) de senaste åren bedrivit ett intensivt arbete för kvalitetssäkring och utveckling av IT-stöd för verksamheten. Det har resulterat i att verket nu ligger i världsklass för att på ett tidigt stadium kunna leverera utförliga rapporter i såväl svenska som internationella patentansökningar. Det innebär att man på några veckor kan få ett utlåtande om idén i sitt nuvarande skick uppfyller de krav som ställs på en patenterbar uppfinning hos PRV.

dålig

En ny undersökning som det fackliga studentsamarbetet Tria presenterar, visar på att varannan student känner sig stressad över sin ekonomiska situation. Sju av tio studenter anser att ekonomin inte räcker till en acceptabel levnadsstandard och varannan oroar sig för att bli arbetslös efter studierna. Analysföretaget Rewind har utfört undersökningen på uppdrag av fackförbunden HTF, SKTF och ST. De fackliga organisationerna ser allvarligt på den oro som studenterna känner. Enligt Camilla Ländin, verksamhetschef på Tria, kan de problem som unga akademiker möter på arbetsmarknaden bemötas genom att öka kontaktytan mellan högskolan och arbetslivet.

Nationell förening för Studentradiostationerna bildad Nyligen bildades en förening för Sveriges alla studentradiostationer, SRS (Studentradion i Sverige). Tidigare har SRS funnits som ett nätverk mellan de olika stationerna, men skall nu i större utsträckning verka för ett utökat redaktionellt samarbete. Målet är att stärka studentradions ställning i Sverige, samt underlätta arbetet på de olika radiostationerna, bland annat genom gemensam reklamförsäljning.

Det finns dessutom tankar om bildandet av en egen webbradio som dygnet runt skall sända de olika studentradiokanalerna.

08

Osqledaren Nr2.indd 8

06-07-02 18.08.41

NYHETER Glashus halverar energinotan På Energiteknik testas nu en ny typ av solfångare för småhus, där takplattorna är gjorda av glas. Genom att lämna en luftspalt mellan glaspannorna och innertaket, tillåts den uppvärmda luften i spalten att stiga och cirkulera in i huset. Läs mer på www.kth.se/forskning

Årets Nobelpristagare

� � � �

Sedan 1901 har Nobelpriset delats ut till framstående individer runtom i världen. I år har Kungliga Vetenskapsakademien beslutat att tilldela Nobelpriset i - fysik med ena hälften till Roy Glauber (USA) ”för hans bidrag till den kvantmekaniska teorin för optisk koherens” och med andra hälften gemensamt till John Hall (USA) och Theodor Hänsch (Tyskland) “för deras bidrag till utvecklingen av laserbaserad precisionsspektroskopi, inkluderande den optiska frekvenskamstekniken”.

Hedersdoktorer vid KTH 2005 Tre män och en kvinna har nu utsetts till hedersdoktorer vid KTH 2005. De mottar hattarna vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 18 november. Kvartetten består av: - Inga-Britt Ahlenius som under sin tid som generaldirektör för Riksrevisionsverket ledde en granskning som avslöjade grov korruption inom EU-kommissionen, vilket resulterade kommissionens avgång 1999. Motiveringen till hedersutnämnandet är att hon genom sin gärning utgör ett föredöme när det gäller medmänsklighet, moral och etik.

- Gunnar Asplund, ansvarig för forskning och utveckling inom högspänd likströmsöverföring på ABB, utses till hedersdoktor som ett föredöme för den goda ingenjörskonsten och för att han genom sitt verk inspirerat till nytänkande inom teknikområdet.

- Ulf Grenander som är professor i tillämpad matematik vid Brown University i USA. Hans doktorsutnämnande grundar sig på hans forskning som ligger till grund för de metoder som idag används inom bildbehandling, samt på hans engagemang inom forskning på KTH. - Ahikisa Inoue, professor på Institute of Materials Research vid Tohokue University i Japan. Han utses till hedersdoktor på KTH för sina pionjärinsatser inom området amorfa metaller och för att han under en lång tid har inspirerat forskningen och undervisningen vid KTH med sina många besök.

- kemi gemensamt till Yves Chauvin (Frankrike), Robert Grubbs (USA) och Richard Schrock (USA) “för utveckling av metates-metoden inom organisk syntes”.

- ekonomi gemensamt till Robert Aumann (Israel) och Thomas Schelling (USA) ”för att genom spelteoretisk analys ha fördjupat vår förståelse av konflikt och samarbete”.

- fysiologi eller medicin gemensamt till Barry Marshall (Australien) och J Robin Warren (Australien) för sin upptäckt av bakterien Helicobacter pylori och dennes roll i gastritoch ulcussjukdom (inflammation i magsäcken respektive tolvfingertarmen).

- litteratur till Harold Pinter (Storbritannien) för sina pjäser.

- fred gemensamt till organisationen IAEA (International Atomic Energy Agency, Österrike) och Mohamed El Baradei (Egypten) för sitt arbete med att hindra kärnkraft från att användas till militära ändamål.

UPPRättelse!

Självfallet har även UI, Utrikespolitiska Institutet, flyttat in på campus samtidigt som Försvarshögskolan. Det förstår ju vem som helst. Välkomna, välkomna.

09 Osqledaren Nr2.indd 9

06-07-02 18.09.09

OSQLEDAREN #2 05/06 DEBATT: OLJA OCH VILKET BLOD?

10

Osqledaren Nr2.indd 10

06-07-02 18.09.12

Olja och vilket blod?

DEBATT

Foto: HELEN SILVANDER

Mikael Nilsson driver i ”En stinkande cocktail av Olja och Blod” i Osqledaren #1 en förvirrad tes. Han menar att USA ockuperade Irak och avsatte Saddam på grund av oljan, samt att västvärlden tjänar på att diktatorer sitter vid makten i oljerika länder. Det är svårt att urskilja en konkret argumentation, förvisso ingen ovanlighet när extremvänstern sätter igång, men jag ska göra ett försök att bemöta de sakargument och siffror som presenteras i artikeln.

FÖRST STATISTIKEN:

* Nilsson förfäras över att USA konsumerar 25% av världens olja men bortser från att USA också står för 20% av världens BNP. * USA importerar ca hälften av sin olja, det är sant, men bara 20% av den importen och således 10% av den totala oljan i USA kommer från mellanöstern. Den största delen av importen kommer från Kanada och Sydamerika. * Om Irak fördubblade sin produktion skulle den totala tillgången på olja på världsmarknaden öka med cirka 2%.

USA skulle med ett 2% lägre oljepris, om vi räknar med att det är vad den ökade tillgången skulle leda till, tjäna 2-3 miljarder dollar per år, vilket ska ställas i relation till kriget som hittills har kostat mer än 200 miljarder dollar och USA: s samlade BNP på 10.000 miljarder dollar per år (samt det rekordhöga världsmarknadspris som gäller idag). * Efter valet 2001 lade den amerikanska administrationen fram en plan för att minska oljeberoendet. Detta delvis på grund av att man har stora koltillgångar som man hellre utnyttjar än betalar för oljeimport. För övrigt bedömer geologer att de outnyttjade oljetillgångarna i Alaska är så stora att de helt eller delvis skulle kunna radera ut behovet av import. * Världsefterfrågan på olja växte mellan 1992 och 2001 med 1,3% per år, men de senaste fem åren har ökningen bara varit 0,8% per år.

Osqledaren Nr2.indd 11

nyansera bilden, men det finns fler argument mot extremvänsterns teser om exploateringen av mellanöstern.

DESSA SIFFROR BÖR

1. Det viktigaste att påpeka: USA stjäl ingen olja från Irak, de köper den till det pris som OPEC bestämmer. Även om de skulle stjäla den ska vinsten sättas i relation till ovanstående kostnad för kriget och ockupationen.

2. Om USA ville “säkra transporten” av olja från Irak så borde de ha gjort sig vänner med Saddam och framför allt hävt sanktionerna, snarare än tvärtom. Sanktioner ligger fortfarande mot till exempel Iran vilket minskar tillgången och höjer priset.

3. “Vår frihet är den andres bojor” säger Nilsson, ett citat helt utan relevans. Irakierna var inte fria under Saddam, efter kriget har de trots terroristernas och västvänsterns motstånd fått rösta om både parlament och konstitution. Det ligger ingen motsättning i vår vilja att köpa olja och deras vilja att sälja den, tvärtom. Hade oljan stulits hade Nilsson haft en poäng, nu ekar citatet mest ihålig vänsterretorik. Förtrycket och ofriheten rådde under diktaturen och har ingenting med olja att göra.

4. En ökad tillgång på olja i mellanöstern driver ned världspriserna och gynnar sålunda inte inhemska oljebolag i USA utan motsatsen. Sanktioner minskar tillgången och höjer priset vilket USA i stort förlorar på. Vilken av konspirationsteorierna är det vi ska fokusera på? den av ovanstående anledningar ologiska tesen att USA vill säkra oljetillgången i Irak, och man misstänker att det snarare är USA-hat än omtanke för Iraks folk som ligger bakom. Extremvänsterns önskningar skulle nämligen ha två konsekvenser: Irak skulle fortfarande ledas av Saddam, som med de förlorade intäkterna för olja bara skulle ha ännu mer incitament att förtrycka sitt eget folk.

Ju fattigare land desto starkare förtryck, se på Nordkorea exempelvis. Vi kan alla drömma om en bättre värld, men USA har med sin handlingskraft åstadkommit oändligt mycket mer än västvärldens alla medelklassrebellers aggregerade våta fantasier.

EXTREMVÄNSTERN DRIVER

Oskar Zander

11 06-07-02 18.09.14

Stanken ligger kvar DEBATT: Svar från Mikael

OSQLEDAREN #2 05/06 DEBATT: OLJA OCH VILKET BLOD?

I SITT FÖRSTA SVAR (som ”Extremvänstern” fick läsa och svara på) påstod Zander att ’’ USA importerar mindre än hälften av sin totala oljekonsumtion [...], och 70-80% av den importen kommer från Kanada och Mexiko.’’ Det är fel, ty sedan 1996 överstiger USA:s oljeimport dess egen produktion, det kunde han enkelt tagit reda på om han rådfrågat statistik framtagen av Department of Energy. Kanada och Mexico stod år 2004 för endast 29% av USA:s totala import, och OPEC-länderna (i princip ett gäng diktaturstater) för hela 44%. Efter att ha läst Extremvänsterns svar ändrade Zander sina uppgifter och skrev ett nytt svar! Det är denna friserade version som ni läsare nu fått ta del av. Internt sades att: ’’mina ’faktafel’ var ett typo. Syftningsfel.’’ Det är svårt att se vari syftningsfelet består, men det är förstås underhållande att Zander måste ta Extremvänstern till hjälp i debatt med den samma.

ca hälften av sin olja’’ skriver han nu.

Extremvänstern rättar ånyo: inte ’’ca’’ hälften, utan mer än hälften (55% 2001) och beräknas växa till 69.6% 2025.

Diktaturen Saudiarabien står för 18% av USA:s import (den enskilt största exportören till USA) och innehar 25% av världens nu kända oljereserver. Irak har 2,7% av den totala världsmarknaden men sitter på världens näst största oljereserv (10,7%). Blicken måste lyftas från enbart USA eftersom det handlar om att garantera stabila priser och stabil tillgång till hela västvärlden. Sju länder (Iran, Irak, Kuwait, Saudiarabien, Förenade arabemiraten, Oman och Qatar) innehar 65% av de kända reserverna. Gulfstaternas andel av den interregionala världshandeln väntas stiga till 70% 2030 (mot 41% idag). Dessa länders betydelse är så mycket större eftersom de konsumerar så lite av sina resurser själva. Ökad inhemsk konsumtion innebär att t.ex. Mexiko

“USA IMPORTERAR

kommer att kunna exportera mindre olja i framtiden (trots ökad produktion). inte förstå att USA kan avsätta en fientligt inställd diktator p.g.a. oljan, och samtidigt tjäna på att vänligt inställda diktatorer sitter vid makten i andra oljerika länder. Detta är tramsigt. Höga krigskostnader hör inte hit eftersom kriget betalas av USA:s skattebetalare, men vinsterna tas hem av privata bolag, som sedan exempelvis stödjer valkampanjer.

ZANDER LÅTSAS

minskat oljeberoende’ (National Energy Policy) så förespår den att USA:s inhemska oljeproduktion kommer att minska med 18% till 2020 medan konsumtionen kommer att växa med 31%, vilket nödvändiggör en ökning av importen med 68%. Att reserverna i Alaska ’’är så stora att de helt eller delvis skulle kunna radera ut behovet av import’’ är fria fantasier. Department of Energy har räknat ut att minskningen endast blir runt 3% om året de två kommande decennierna (förutsatt att dessa fält innehåller de 10 miljarder fat olja som oljelobbyn påstår). Ett förstört naturreservat betyder heller inget för en liberal.

ANGÅENDE ‘PLANEN FÖR

20% av världens BNP säger Zander. Är det en ursäkt för konsumera 25% av världens olja? undrar Extremvänstern.

USA STÅR FÖR

ENERGY INFORMATION ADMINISTRATION förutspår att den totala oljekonsumtionen i världen kommer att växa med 1,9% fram till 2025. Det låter kanske inte så mycket men det förutsätter att utvecklingsländerna kan öka sin produktion med nära 70% och Eurasien (inklusive de demokratiska

12

Osqledaren Nr2.indd 12

06-07-02 18.09.18

och stabila f.d. sovjetrepublikerna) med nästan 90%. Detta betyder med säkerhet subvention av diktaturer, och troligen fler interventionskrig. Känner Zander för att delta i dem? att USA och vi andra inte betalar för oljan (om priset återspeglar de kostnader som följer av förbrukningen är en annan fråga). Oräkneliga NGO:s, många amerikanska soldater och föräldrar till de som dött tycker tvärtom att priset är för högt (räknat i människoliv).

Det tycker uppenbarligen USA:s kongressledamöter också, eftersom de inte skickar sina söner och döttrar ut i kriget.

INGEN HAR PÅSTÅTT

“IRAKIERNA VAR INTE fria under Saddam’’ skriver Zander, vilket är sant (inte en särskilt imponerande iakttagelse men ändå), men påståendet ’’Förtrycket och ofriheten [...] har ingenting med olja att göra’’ hävdar Extremvänstern är fel. Istället för sätta press på Saddam genom bojkott, subventionerade man gladeligen morden och förföljelserna med köp av irakisk olja. Zander påpekar att priset stiger vid sanktioner, vilket bekräftar Extremvänsterns poäng att världen är alltför beroende av olja. ’’Det ligger ingen motsättning i vår vilja att köpa olja och deras vilja att sälja den’’ skriver Zander vidare. Här firar Zander stora segrar ty vad kan man säga om det? Eh.... Nej? SANKTIONERNA SOM INFÖRDES 1990 gjorde även att tillgången på mat för det irakiska folket ströps. Mat ingick officiellt inte i embargot men gjorde det ändå i praktiken då credot ’ingen olja, ingen mat’ var förhärskande. USA kunde ha bortsett från detta krav om man hade haft det irakiska folkets väl för ögonen. Oljetillgången ansågs de facto viktigare än det irakiska folkets väl. År 1996 sa dåvarande

Osqledaren Nr2.indd 13

FN-ambassadören Madeleine Albright uttryckligen i en intervju med Lesley Stahl från 60 Minutes att sanktionerna mot Irak var värda 500 000 irakiska barns död. Tala om omtanke! Som sann liberal håller Zander kanske med, men det gör definitivt inte Extremvänstern.

DEN NYA KONSTITUTIONEN pressades igenom, trots protester

från åtskilliga NGO:s, och många initierade bedömare menar att den riskerar att fördjupa klyftorna mellan sunni- och shiamuslimer. Konstitutionen ger även oljefälten till den USAvänliga shiitiska storregionen i söder.

SKA VI DÅ ACCEPTERA att hänsynslösa diktatorer får härja fritt i sina länder? Nej, det ska vi förstås inte. Men det finns andra sätt att lösa dessa problem på. Apartheid störtades inte genom att USA bombade skiten ur Johannesburg och Pretoria, utan genom internationella påtryckningar och stöd åt den inhemska oppositionen. Det tycker jag verkar vara en bättre strategi.

Källor: - Energy Perspectives, ‘’Petroleum Overview and Crude Oil Production’’ http://www.eia.doe.gov/emeu/aer/contents.html - U.S. Deparment of Energy, “Annual Energy Outlook 2004” och “International Energy Outlook 2003” - För citat: http://www.fair.org/index.php?page=1084, 200510-18.

- Angående sanktionernas roll i dödandet av irakiska barn, se Amnesty International: ”Iraq: People Come First”, http://web. amnesty.org/pages/iraq_summary med flera.

13 06-07-02 18.09.22

----

-OSQLEDAREN #2 05/06 BUDGETPROPPEN

--

--

--

---

--

--

Osqledaren Nr2.indd 14

--

----

--

---

---

--

14

--

--

--

--

--

--

--- --

---

--

---

---

---

--

---

----

--

----

--

-- --

06-07-02 18.09.27

+

+

+

+ + +

+

+ +

--

+

+

+

+

+ + + + ++

+ + +

+ +

+

+ +

+ +

+

+

+

+

+

budgetpropositionen - den korta versionen

Många plus på fel ställen “TILLSAMMANS MED det faktum att all offentlig utbildning är avgiftsfri innebär dagens studiemedelssystem att de flesta studerande klarar sin ekonomi under studietiden.” Det säger regeringen i sin nya budgetproposition. I praktiken innebär detta att den länge efterlängtade höjningen av studiemedlen uteblir även i år. Klyftan mellan studenters och äldres välstånd har under de senaste åren blivit allt större, främst på grund av bostadsfrågor. Studenter går idag i genomsnitt back varje månad, vilket leder till att många lägger alltmer av sin tid till extrajobb. Någonting som inte riktigt följer i samma linje med regeringens vision om den högre utbildningen.

EN ANNAN stor utsatt grupp är de forskarstuderande.

STUDENTER MED BARN har länge varit en osynlig grupp i studentekonomisammanhang. Detta vill man ta fasta på genom att från januari införa ett så kallat tilläggsbidrag från 533 kronor per månad. SFS (Sveriges Förenade Studentkårer) undersökningar visar att studenter med ett barn varje månad har ett underskott på 1600 kronor.

Fastän regeringens förslag onekligen är ett steg i rätt riktning, behöver denna siffra således öka markant för att ge dessa familjer en rimlig levnadsstandard.

DEN ALLRA STÖRSTA utbildningsfrågan i budgetpropositionen har att göra med den enorma utbyggnad av grundutbildningen som regeringen eftersträvar. Under två år vill man öka antalet platser med 14 000, något som tros kosta cirka 1,3 miljarder kronor.

För att öka kvalitén på grundutbildningen erbjuds den betydligt blygsammare siffran på 265 miljoner kronor.

Då de flesta högskolor redan idag lider av resursbrist och tvingas använda sig utav storföreläsningar samtidigt som man har svårt att ge extra stöd till behövande studenter, är detta är någonting regeringen fått mycket kritik för.

I forskningspropositionen i våras utlovade regeringen en stor framtida satsning på forskning. Detta uppvisas idag i budgetpropositionen främst i form av ökade anslag till forskningsområden med 2,34 miljarder kronor. För att förbättra själva kvalitén på forskningen ökas dessutom fakultetsmedlen med 521 miljoner.

ÄVEN ÄLDRE studenter belyses i propositionen. Från

och med första juli 2006 kommer man vara berättigad studiemedel ända upp till och med 54 års ålder. Idag ligger gränsen på 50 år.

15 Osqledaren Nr2.indd 15

06-07-02 18.09.32

Emma Karlsson

- med en ficklampa på näringslivet Under läsårets första Kårfullmäktigemöte fick kårstyrelsen en ny medlem.

Emma Karlsson valdes in till den länge vakanta näringslivsposten. I ett knappt år framöver är det hennes uppgift att göra KTH-studenterna attraktiva på marknaden, samt lysa en ficklampa på det kommande arbetslivet.

Text: MILENA DAVILA Foto: HELEN SILVANDER

OSQLEDAREN #2 05/06 EMMA KARLSSON ARMADA

Vad innebär din nya post?

Mitt arbete går bland annat ut på att utforma en strategi och en fungerande organisation för verksamheten. Att utveckla anställningsbarheten gentemot näringslivet blir också en viktig fråga. Inom allt detta ingår dessutom att bland annat organisera företagspresentationer och studiebesök, samt knyta företag till kåren. Näringslivsposten är ju relativt ny i kårsammanhang, men behovet för ett aktivt arbete med näringslivsfrågor har alltid funnits.

Vilka frågor brinner du för? Vad vill du föra fram på agendan?

Till att börja med vill jag skapa en medvetenhet om näringslivet hos studenterna. För de flesta väcks dessa tankar först när det är dags att fundera på ex-jobbet. Ett av mina mål är att försöka göra detta tankesätt till en naturlig del i den kontinuerliga utbildningen.

Det är ju trots allt mot näringslivet som utbildningen går. För att kunna genomföra detta måste man få in företag och näringsliv i ett tidigt stadium, både inom och utanför utbildningen. Vi behöver också undersöka vilka möjligheter som finns i arbetet gentemot

KTH, men även jobba internt för en fungerande organisation.

Det är således många olika aspekter som behöver styras upp. Det blir en rolig och spännande utmaning, att börja på ett oskrivet blad.

Avslutningsvis, några sista ord till studenterna?

Jo, det skulle vara att hålla ögonen öppna för verksamheten som komma skall. Jag välkomnar också alla att komma med frågor och synpunkter om det dyker upp några!

Emma kommer ursprungligen från södra Dalarna. För 3 år sedan flyttade hon till Stockholm för att påbörja sina studier på Kemiteknik.

Under denna tid har hon haft ett stort sektions- och kårengagemang, som bland annat har yttrat sig i form av ett ordförandeskap på Kemisektionen. Emmas stora musikintresse har bland annat gjort henne till en av sånglärkorna i Teknologkören. På fritiden ägnar hon sig annars åt segling, fiolspelande och vintersporter.

Emma når du genom att maila emma.karlsson@ths.kth.se eller via telefon på 08/070- 790 98 86.

16

Osqledaren Nr2.indd 16

06-07-02 18.10.38

BLA

BLA

BLA

BLA

BL A

BLA

BL A

BL A

A L B

BLA

BL A

BLA

BLA BLA BLA

Armadas branschdag Än en gång har det blivit dags för Armadas arbetsmarknadsmässa (15-16 november) som i år dessutom är störst i Norden. Veckan innan har du möjlighet att se dina framtida arbetsgivare svettas i heta stolen i Branschdagens talkshow.

Text: HELEN SILVANDER

Eventet är uppbyggt som en Sen kväll med Luuk- föreställning.

Ett antal företagsrepresentanter från olika branscher bjuds in som gäster och studenterna får utgöra publiken. Alla klassiska kriterier för en talkshow kommer att uppfyllas; den trendiga soffan, den kaxige programledaren, de vassa frågorna och självfallet det obligatoriska skrivbordet.

- De första idéerna uppkom väl redan under förra årets företagsseminarier, säger Martin Henriksson, eventansvarig på Armada. Man inte fick svar på de frågor man tyckte var väsentliga. Informationen bestod ofta utav hur stort företaget var, antal anställda, samt huruvida det var börsnoterat eller ej.

Det var inte särskilt intressant. I år när vi har ringt runt och pratat med företag har vi märkt att de anser sig ha svårt att nå ut till studenterna, man vet inte riktigt hur man ska göra. De skriker efter nya informationskanaler. Och då tänkte vi i projektgruppen att vi skulle prova några nya grepp.

Rollen som programledare intas av Fredrik Andersson, VD för elitrekryteringsbolaget Nova 100, som tidigare lett ett liknande arrangemang i Göteborg.

- Kvällen går ut på att man som student ska på ett avslappnat, roligt, spännande, men ändå verklighetskopplande sätt få den information som vi ur Armadas synvinkel tror är intressant för studenterna, förklarar Martin. Tanken är att man som student ska få svar på sådana frågor som företagen annars inte lyfter fram.

Såsom hur mycket man tjänar eller huruvida sektionsengagemang spelar någon roll. Detaljfrågor om hur det verkligen är att arbeta på dessa företag samt vilka karriärsmöjligheter som egentligen finns. Företag vill annars ofta slå på stora trumman och göra reklam för sig själva, men det är således inte det vi är intresserade av i detta hänseende.

För mer information gå in på www.armada.nu

17 Osqledaren Nr2.indd 17

06-07-02 18.10.41

SKUGG DOKTORANDEN

OSQLEDAREN #2 05/06 SKUGGDOKTORANDER

- doktorand på låtsas Tänk dig att vända burgare på McDonalds utan att vara anställd. Eller kanske köpa tre ton tegel innan du har fått bygglov? Möjligen gå på föreläsningar och göra inlämningsuppgifter utan att vara inskriven på skolan?

En absurd tanke. Ändå är detta verklighet för universitetens skuggdoktorander, som bedriver forskning utan att ens vara säkra på att bli antagna till en forskarutbildning.

Text: PER GANBAR Foto: OSKAR ZANDER

är per definition en person som bedriver forskarstudier utan att vara antagen till en forskarutbildning. Ja, du läste rätt. I väntan på att få finansiering till sitt forskningsprojekt påbörjar många sin forskning, någonting som inte är helt ovanligt på dagens svenska universitet. Man går på kurser och seminarier och försöker göra bra ifrån sig i hopp om att få bli antagen som doktorand. Begreppet skuggdoktorand uppstod efter 1998 års reform av forskarutbildningen.

Då infördes skärpta finansieringskrav för forskarutbildningen som innebär att en doktorands finansiering måste vara klar redan vid antagningen.

EN SKUGGDOKTORAND

hos skuggdoktorander är den ekonomiska osäkerheten. Många försöker försörja sig på kortare anställningar eller stipendier. Vissa läser till och med strökurser för att ha möjlighet till viss ersättning, samtidigt som de försöker få tiden att räcka till för forskarstudierna.

ETT AV DE STORA PROBLEMEN

- Det allra största problemet med skuggdoktorander är bristen på trygghet, säger Carl Modén, ordförande på Doktorandsektionen på KTH. Man lever i någon form utav tremånaderskontraktförhållande med sin professor. Som stipendiefinansierad student har man till exempel ingen rätt till sjukpenning, vilket

18

Osqledaren Nr2.indd 18

06-07-02 18.10.42

gör att det blir väldigt lätt att bli bortkickad om man blir sjuk eller inte är tillräckligt duktig med detsamma.

För många blir denna tid således fylld av ovisshet och oro, som dessutom ibland resulterar i ingenting om man inte blir antagen eller forskningsanslagen uteblir.

“Det allra största problemet med skuggdoktorander är bristen på trygghet. (...)

Man lever i någon form utav tremånaderskontraktförhållande med sin professor.”

ETT ANNAT DILEMMA är själva antagningsprocessen till doktorandutbildningarna. Då KTH är en myndighet är man enligt lag skyldig att utlysa allt som kan anses vara en anställning. Detta är någonting som inte alltid fungerar exemplariskt.

- Många av doktorandtjänsterna tillsätts fikarumsmässigt till exjobbare och personer som på något sätt har någon form av tillhörighet med institutionerna. Idag är det sällan man till exempel anslår en doktorandöppning med utbildningsbidrag eller stipendium, menar Carl.

- Skuggdoktorander har en mycket svag ställning vid landets universitet och högskolor och kan lätt bli utnyttjade, säger Sigbritt Franke, chef för Högskoleverket. Dessutom är det så att lärosäten med skuggdoktorander bedriver en olaglig verksamhet. att veta hur många skuggdoktoranderna är eftersom de egentligen inte får finnas. I en undersökning som Högskoleverket genomförde 2003 uppgav många av landets doktorander att de börjat forska långt innan de blev anställda.

Ofta är det en handledare som har öppnat bakdörren till forskarvärlden genom att erbjuda dem möjligheten att påbörja forskarutbildningen utan att vara antagna.

DET ÄR OMÖJLIGT

HÖGSKOLEVERKET HAR NU gått ut med en förfrågan till alla universitet och högskolor gällande rutiner för kontroll och motverkande av förekomsten av skuggdoktorander.

- Det är det som är problemet när man kommer in i gråzonen på hela forskarutbildningen, förklarar Carl. Man följer inte lagstiftningen och tar inte sitt ansvar.

19 Osqledaren Nr2.indd 19

06-07-02 18.10.44

ga r a rå om n ve få ga d e s r t å a ga f åg m n f ar so a d r v r frå om en ta år r rå som den vet få ga n ta r fr so de r f e f r d g v g r so r åg m en ta år a en vet få åg m n s får rå so de et får ar s a d v f f r fr år ga m n s a d ve få råg om en eta år ar frå so de ve få åga m f s a d r v ar frå om ve n ta r t r rå om en eta får ga de ve r f frå om en ta r v ar fr so de ve få ga m s v f r t få ga d å g r frå a r å d r o m n e et få g f ta r a s m n d e ar fr so v å r e ar n a r fr so de vet får ga m f n s ta d r v r f åg om en eta får ga ar fr som de ve få åg m f s d v å n e a å a r r å t f e a n r a rå om n et år ga m f ve få ga so de vet få åg om en ta r v r f frå som de ve r f s a d v r r n a d r g t f n a r n fr so a r v r f åg om en et år a fr so de ve r en eta år ga fr so få åg m f s d v r å m m s d r a å t f å e e n e rå o o å g å e r a a r v d v fr so d g ta r ar en et får ar fr so de ve r f åg m n s ta r v ar fr som en eta får ga g a m n Illustration: JONAS GUNNARSSON å v m f d å å d s å å g e a f r r fr m n t r ar rå om en et få ga v r fr so den vet å om en ta r v ar frå so de vet får gar so a d r a v f g f r m d r m å n e n eta får ga e s f a å en ta får ga m en ta år ar rå so de ve få ga o r fr s f s f r s o d e v e t f å r g aHEJ n ta r r r rå om f rKÅRJURISTERNA! rå om de vet få åga m f s so de ve få ga m d v n a å m r f s e n e v v om n ga r a r d g e s r t å f åg m n ta r v r f frå om de et får gar n ar r ar frå som de ve få åga so a d r v r frå om en ta år a fr so de et år ga f n ta r fr so de ve rå ve få ga en et få ga v e min s oJagd eoch n a r å man ska skilja oss efter m m r f f v å g s å en ta r r a r v d f g m n ta so r r ta r m n r o d a rHan å e få f r har f en eta får ga s a studerat s äktenskap. m f d e v e f å å g m e n t a r v r r å g o m d e n v e t f å g atvå fårs v å d s r om e rå so et få g rå om n ta r ar fr s so de ve r r å hela de e få a r v under f f a a n äktenskapet medan jag o s å r a r v f g r t f d å n ga ta r ga fr so den eta få ga m n s a d ve r få råg om en eta år ar frå so de ve r få åg m r s r f r hardjobbat heltid.

Jag ar r fr om de ve ve åg m m undrar n t aomr studr e v g o r a t f f f s d å v t s å n e a n r o m e n ska e a n ta år ar fr et få åg m v v r fsom g o r aupp t a tas dskuld r r å s oen e n e ti f å r a r f r s o a r f r s o d e e t f å å g aielånen åg m n r so de v v a m f d f å s s å g n e a a r fr åg m r e Gört detr någon g m o a f bodelningen? skillnad n et år ar frå om de vet få åg m f s f s d v d ar ar n om en vet få åg m n s a d ve r f rå om en eta år ar r a r ve få ga fr so a d a å r f har f e före om eller å g una studielånen o tagits t ve få åg m en ta r r rå som den vet få ga fr so de vet f fr so de ve r f råg m n s a d r v ar v g r r a t f a r f åg m n m s d å a der äktenskapet? å t f å n e a f e a a n e r r o ar fr so so de vet få åg om en ta r v r f frå som de vet får ga fr so a d r v r f råg m n s ta år r n m ar v å åg m en et år a d a a f r fr so de et år ga åg m n v f r rå om en et får ga f a s a ar fr so den vet få åg m n s a d ve r f rå somden eta år ar v f g r r o d e få f s a ga a ve f åg m de ve få åg m en ta r v r råg om den vet s so a d r v r frå om en ta år f å f r a o r r a t f t r r r m en eta får ga fr so den vet få åg m n s a d ve r frå somden eta år ar fr so a so a d ve få åga r f m g a å r f f å e s å v a d en t o t v fr so de et får ga m ga m a r v r f råg om en et får ga fr so de ve r f råg m n s a d r v ar a r åg m n m d å a å f å e f e a a n t e v r r fr s o ar fr so de et f et få åg om en ta r v r f frå som de vet får ga fr so a d r v r f råg m n s ta år a r en et å n m n a v å å d so de et år ga a a f r a f so d fr so de ve få ga m a r v r rå om en eta får ga s o d e v e r f r åSVAR! n a f m r s r v f g r t f d r r m r om e et å å so de et få åg m n f r finns ta år ga a s a r göras m n d f f å å en n ga å g o mdet e n v e t f å r g a g a helhetsbedömning a r skall f r s o d e v e tEftersom fr so de ve r f råg m n s a d r v ar v r r fr s d bedömningar. a e få a r a villf för skönsmässiga Det m f å å g m n utrymme e n med a r f rmakar n En tbodelning e t utgångspunkt o mgörs a å r mellan ve få åga de ve r få åg om en ta r v r rå som de vet f s a å r f f s a d o t n a r riktlinjer ta r s o närd skevdelning s o den n finns et får ga a o megendomsförhållanden a inga r r å i de r klara e n v e t f å g a som m det f r för v edår f r å g säga, d edag f r råder e undantag. fr so d d e ärv dock r s oRegeln n a r skall göras. avsedd som ett å m m s o d e v e f å gtalan å a r å t f f om skiljsmässa väcks.

Talan anses väckt den dag a a n e v å r v d fr s få ga d n r kan t aavå den m åberopas a r som, r gmake f r som f r s o a d r v Den o mene n e t a f å r g a m g a m n t a d r vdåransökningshandlingarna f å å gbara f å å g o m e n e t kommer r in rtill tingsrätten. s e e v å å d s e a f a f m n e t skulle t a r hälftendelning f å gbehövaf s r e de ve r f o e n göras, r r aoch t atillgångar f å g a har sedvanlig r r å o mskulle f r s o skulder d e vsom e t makarna samtliga a r o s å r a r e t f å å g m n Alla v v f g r f d å r de e r å olämna n eegendom s o den å r tilla denfandra a f åskallg ingåm i bodelningen. d ei betydande eöver a r f r vid ve r f åg m n s ta d r å s maken a r m tidpunkten Iv regel t t f o r n a d s å å g n e a a f r a m fr n t r o m eförvärvat om de ve r r rå om fr so de ve få ga m f å g intef egendom s o d eochv skulder n t a r v a romfattning. å g make f å som so a d ar n t a å r tas e v f g r t å r r d r m e n n e s t a f m en t får ar fr ga a r funnits å gtidpunkt r som f r innan å gär även e n t aEn åvanlig a r f r s o d e vefter denna v a upp, men allt m o f d f s s å e a faktor som utlöser skevdelningen r et å m fr v å å d f a v om en ta r ar fr s m f n ingår. v e r f varat å g under a r v r rå om en eta får ga et får gar omden et å f r s o attd eäktenskapet v fems år, ddet finns vissa å s å f g f d n e r t a f m r om e et å å f a e n tnia varit ar fr so de v år ga a r justakorta o d s n kan adelar de gemensamma e t f å g a schablonregler f v e r f räktenskap. å g m Om å g m tillgångarna s o d e v e t f å r å gInnan man f r s o d för n d v e r a f ve r f rå om e s r fr so de e m å a å t å n a f e a a m n gifta i två år skall endast 2/5 av erat respektive r o r a rå v f r s o för d r t a make få ga å g mskalln vardera ga rha täckning ta år ga m n d v emellan s f f r upp f å makarna s o i bodelningen d e v e r f medan m e n e t giftorättsgods g a ni får t a respektive f å eraå skulder r s r tas a r skulder. d e v e är att r f r å o m e n sina å de ve r f s Huvudregeln å g a f r f o m n t r v g o r r r a t f et få g r m d å a å s o d räknas å av e a återstoden a erat giftorättsgods. n t r f r å s o behålla f å årespektive e v g a m f ngiftorättsgods. r a r f r å skall a m en ta r v r f frå som de vet får ga s o d e v e Detta fr so a d f m n e tava mot g r å d t v r e n a de e g innebär atts den make somr har rstörre skulder f å ga n bidrar om e a a r f r s o skevdelning r skuldsidan t a åpå n eta år ar frå om de vet få åg m f s f r ska s o även de ve få ga m d e v e r Angående n å m r f med mindre giftorättsgods till hälftendelningen. a n v f o r t å g a att f i helhetsbedömningen r å r det r a r v de e fr s g r f d s r r t sägas a m n g a m hur n t a f å rbeaktas r dur åhar ohaft få åg om en eta år ar frå som de ve få åga so de vet får s o amycket n det m f v d f r nytta av som har orsakat r vilka vfrågan g skuldernsom träknas rav gäller a ta r so de ve a r r f r sGällande m en eta får ga få åg m n e t f åom o m dsagt s o a som e n huvudregeln v e f å å g a skulderna. de f r skulder I förarbetena tillf räktenskapsbalken berörs r a om d e uppstått n s r r att t m d e v e r f å å g som a å r f f a s a d o ve f rå rå o ve få åg m r g adär fatt det ta r om n ta s n r studieskulder. e n m aföre d v d s å Det anges även alltid i r f o n ta r r denr åkritiska e n t a skall rå ve få ga m o m tidpunkten en et få ga r ingå a r i bodelningen. r f m s d d v s f r f o m e n t första s frågad om vene helhetsbedömning, r a ar fr r f r bli g o m e n e Studieskulder r måste d e valla e t andra t a å r g a behandlas a r vhand f å å gskulder, en t får ar fr so de ve r f f r s o som å g o matt användas f a d r få åga å s s å å n e a a och regeln är avsedd sparsamt, men r m f v d kan dock denå omständigheten att f n ibland enav maken t r en ta r o r r a ta r fr so de ve få ga m r rå om en eta får ga f r etts ostortd egenomslag e t f åi å g matt goda v etill renf skevdelning fr so a d chanser finns.

I tvart fall r å r v d g har stora studieskulder leda till m f d n n s r a m om e et å a f länge å e ar fr so de v å g v a r m e f r å o studiemedelslånen ga f å åföranleda n e t kan m n t a d r intea rhar använts f r s o tilldera åg m d e v e r så vilket a r v bodelningsresultatet, f r atts oandra en eta år ga n f g r f v s r f å m m s d å a r fr n t a gemensamma r r o e e t a å r kana begära r a r f levnadskostnader. rå om en et får ga v e f å å gI 12 kap f r enssåo kallad d e skevdelning. so de vet få å r f f f å å g m n maken s a a d v å v m därför f r är möjligt r rå o en et få ga n t att a s 1 §dÄktenskapsbalken a det a fr so de ve r f råg m n s a d r r e n e t a å r g astadgas r r fr so de ve få ga m m d e v e r f f r å oattmjämka å a t f e a n Kårjuristerna r o ett alltför egendomligt ve få åga ve fr so d ta r å bodelningsresultat. r d m n s fr so a d r v r f råg m n ta år ga f m n e g f å e å v m t o t f r r r n a d å s å g e a a r m n f v r å m en eta år ar frå d f s so de ve r f rå om en ta r v ar frå so de vet får ga r rå om en eta får ga s f v f f d g r å rå få ga r ta r a m n ar fr so de et få ga m n fr so d ve få råg om en eta år v d g f r s s n a r r e e m f v å a en ta r a m n et få åg ta år ar frå om de f s v e r f Der åfinnso m s o d e Wickbom. d e v e f å g a Kårjuristerna f r Johannes a r och n Mathias v2e r f r å o m d e påd SSCO heter Nahale Karimi, Wallin på Nortullsgatan g s å r a v d f g r t f n s r t m r g o a m n å r e f f å a e s a å a d e o t v r a f å å g m telefon s a r jurist@ssco.se, e n e t fbesöksn t 08-674 m n f v r 11-14. å r g aoch ftelefontider a r 76r 68,r åe-posto m f r s o d e v e t (Studentpalatset) r å o m dmåndagar en et få åga so de ve r f r a a r v ar frå so de vet får gar f få åg m n r a rå ve få ga fr so d r t m n so de et få g m n f a s a f a r so a ar de ve få åg m en ta r v r råg om den vet få ga s a f r f de ve r f råg m n o r r r a t f r r f n t a å r a r f r s o md e n v e t f å å g m n s a d v e r f r å s o m d e n e t a å r a r ve få åg fr so a d e g a å f fr so d å e å a r o t en vet få ga fr so de vet får ga m f n s ta d r å fr so de ve r f råg m n s a d r v ar r få ga m n a r å m m r å a r n ta r ar frå om en et får ga ve få åga fr so d r so de vet få åg om e r f f s a d e v rå a a r rå om en et få ga r n ta r m n f de ve få åg m v r d f s r so de ve r f r rå om en eta får ga a a r v ar frå so de vet får gar f m n t Osqledaren s rå ve få ga fr r t 06-07-02 18.11.37 m n o d e t f20å g m n f a a f r s o d e n Nr2.indd r rå so de ve få ga a d ve få åg m en ta r s a f so r m f OSQLEDAREN #2 05/06 KÅRJURISTERNA MACKMYRA SVENSK WISKEY

Fråga KÅRJURISTERNA om råd

20

Oväntade karriärdrag

Mackmyra Svensk Whisky eller

Mackmyra Svensk Whisky startades 1999 av åtta civilingenjörer.

Idén fick man under en skidresa ett år tidigare. Nyfiken teknolog som man är vill man givetvis veta hur. Jag uppsökte därför Mackmyras huvudkontor och fick mig en pratstund med VD Magnus Dandanell och marknadschefen Rikard Lundborg.

Text: PER PETTERSSON

Hur kommer man whiskydestilleri?

på

idén

att

starta

ett

svenskt

våra behov. Att vi sen hamnade just i Mackmyra berodde på att jag bodde där ett antal år och visste att det fanns en perfekt lokal som vi kunde ta över.

Rikard: Det kom sig helt enkelt så att vi var några bekanta från KTH som åkte upp till Åre en helg 1998. Vi studerade K, E, L, V under vår tid på KTH, alla i början av 1990-talet. Ovetande hade vi alla köpt med oss varsin sorts maltwhisky, alla olika. Det blev alltså som upplagt för en whiskyprovning där. Men sen kom ingenjörstänkandet in i bilden allt eftersom whiskyn rann ner i strupen. Vi började fundera kring hur man gör whisky och hur de enkla råvarorna kan ge denna spännvidd på whisky. Vi började också fundera på varför det inte fanns någon svensk whisky. Finns det något speciellt hinder? Och om det inte finns det, så måste det vara vårt uppdrag att skapa det. För att kunna fortsätta så åkte några av oss till Skottland för att studera whiskytillverkningen. Vi hittade inget hinder för att göra svensk whisky och därför drog vi snart igång ett projekt med projektledare, projektplan och så vidare. Vi började med att se till att skapa oss varsitt fat för att testa. Om det nu blev något så kunde vi ju skala upp det. Efter ganska kort tid så ökade intresset rejält och helt plötsligt hade vi ett par tusen medlemmar i vår första medlemsförening.

Rikard: Ja, eftersom vi sysslar med sprittillverkning så behövs ju tillstånd från både kommun, landsting och stat. Det är väl 17, Magnus?

Magnus: Jo, väldigt förenklat kan man säga det ja. Det är ju inte bara skatteregler utan en massa annat också. Det är något som är en djungel oavsett vilken typ av företag man ska starta.

Det är något som egentligen borde åtgärdas om vi vill ha fler småföretagare.

Hur kommer det sig att ni hamnade i just Mackmyra?

Har ni några råd till KTH-studenter med egna affärsidéer?

Magnus: Jo, vi kom på när vi var i Skottland att det man var

duktig på var att ha en kombination av produkt och turism.

Det gjorde att man var villig att betala mer för en whisky som kommer från en plats där man varit. Dessutom ska det gärna vara en väldigt speciell miljö. Därför valde vi en plats som låg lite avsides men ändå inte för långt från Stockholm. Vi kom ganska snart fram till att de gamla bruksmiljöerna passade perfekt för

Vad hade ni för nytta av kunskaperna från KTH?

Magnus: Vi hade en väldigt blandad bakgrund, vilket var en klar fördel. Vi kunde kapa rejält många konsulttimmar genom att vi hade de olika kunskaperna som behövdes, från marknadsföring till administration, det enda vi inte kunde var hur man gör whisky!

Jag hörde någonstans att ni behövde 17 tillstånd?

Magnus: Ja det viktigaste är nog ett kontaktnät och erfarenhet av projektledning. Sen bör man ju ha en bra idé, man måste fundera på hur man ska sälja den.

Rikard: Sen är det bra om man brinner för idén, ser man på oss så jobbade vi ju oavlönat i början.

Magnus: Det är ju också så att KTH har fostrat entreprenörer i alla tider, så varför skulle inte en bra idé kunna lyckas idag?

21 Osqledaren Nr2.indd 21

06-07-02 18.11.46

OSQLEDAREN #2 05/06 KVINNA + KOMPETENT = ?

ÖÖÖH, A L LT S Å , TY P E N TRANSISTOR LIKSOM 22

Osqledaren Nr2.indd 22

06-07-02 18.12.03

Kvinna + kompetent = ?

Text: JOHANNA ERIKSSON Illustration: HELEN SILVANDER Få KTH:are skulle erkänna att de ser killar som mer kompetenta än tjejer inom tekniska områden. Ändå är jag övertygad om att de flesta av oss innerst inne gör det. Jag behöver bara titta på mig själv - som ändå är mer genusmedveten i jämförelse med de flesta - för att hitta exempel på det.

men fortfarande är bara 27% av studenterna på KTH kvinnor.

Fördelningen mellan professorer är ännu mer deprimerande, där uppgår andelen kvinnor endast till 8%.

labbar så kommer jag ständigt på mig själv med att behandla tjejer och killar olika. De flesta av er skulle säkert inte ens lägga märke till det, för det här är inte mönster som är lätta att upptäcka. Jag dröjer kvar lite extra länge vid tjejer för att jag någonstans förväntar mig att de behöver mer hjälp.

Jag pratar med killar och tjejer på lite olika sätt, mer förstående och stödjande med tjejerna och mer ”det här fixar du ju själv” med killarna. Dessutom har jag större överseende med tjejer som sitter och piper att de inget förstår, än vad jag har med killar som gör det.

PÅ DESSA SEKTIONER

NÄR JAG HANDLEDER

jag fullt medvetet försöker kämpa mot det.

Det sitter så djupt. Vi är så pass vana vid att det funkar via det här förfarandet att vi inte ens tänker på det. Ett mer uppenbart exempel på liknande beteende är fallet då en kvinnlig och manlig teknolog labbar tillsammans, varpå handledaren i endast vänder sig till killen i en hjälp- eller redovisningssituation. Detta är någonting jag själv har upplevt många gånger.

DETTA TROTS ATT

DET FINNS EN MASSA föreställningar om hur män och kvinnor är eller borde vara. Kvinnor är empatiska, män är karga. Kvinnor är omhändertagande, män älskar teknik. Kvinnor är måna om familjen, män gillar att köra fort och att prestera.

DET INTRESSANTA MED DESSA stereotyper är att de varierar beroende på tid och kultur. Fanny Ambjörnsson undersöker i sin avhandling ”I en klass för sig”, 2004, hur tjejer på gymnasiet ser på kvinnlighet. Hon följer en grupp tjejer från ett teoretiskt gymnasieprogram och en grupp från ett praktiskt. Synen på vad som är kvinnligt och accepterat utseende och beteende visade sig dela sig markant mellan dessa två grupper. När jag läste detta började jag fundera på hur det ser ut på KTH. Vad anses vara ”korrekt” kvinnlighet här? Går kvinnlighet överhuvudtaget ihop med kompetens?

KTH HAR IDAG en kraftigt manligt präglad miljö, och det var inte alldeles för länge sedan som kvinnor inte ens hade tillåtelse att studera här. Självklart har vi kommit en lång väg sedan dess,

och stereotyper varierar även mellan olika utbildningar. På de nyare programmen märks inte mönstren lika tydligt. Äldre utbildningar däremot, berör ofta ämnesområden som traditionellt förknippas med manlighet, och har dessutom ofta en tydligare övervikt av manliga studenter.

STÄMNING, FÖRVÄNTNINGAR

går Grabbarna Grus, de som snusar, lyfter skrot och bygger saker som går åker fort. En grabbig, hård manlighet lever och frodas här, även om långt ifrån alla killar stämmer in i genren. Ur en studentikos aspekt har de manliga invalsföreningarna högst status. Inom dessa hålls gamla maskulina traditioner vid liv, och det känns inte helt otroligt att en hel del viktiga kontakter inför framtida arbetsliv skapas här. Är det butchiga flator som går här, eller kanske snygga brudar som sopar golvet med sina manliga kursare? Mitt intryck av kvinnliga teknologer inom sektionslivet på det stora hela, yttrar sig i att man hellre spelar på att vara sexiga, läckra och

TJEJSIDAN DÅ?

“På dessa sektioner går Grabbarna Grus, de som snusar, lyfter skrot och bygger saker som åker fort.” åtråvärda, än hårda och manliga, vilket annars är normen inom många sektioner. har vi av en kompetent person inom ett klassiskt manligt område? Är det den svetsande snuskillen som gillar att köra fort, eller tjejen som ler stort och glittrar på festerna? Jag kommer osökt att tänka på bilmässor där kostymklädda män glider runt bland alla montrar där de senaste vrålåken visas upp, självfallet med en tillhörande lättklädd dam som åmar sig mot bilen. Eller varför inte de magasin där den senaste tekniken och de senaste sportbilarna samsas med de senaste brösten?

VILKEN BILD

HUR SKA KVINNLIGA INGENJÖRER någonsin kunna likställas sina manliga kollegor när man spelar enligt helt olika regler? Alla parter, både kvinnor och män, måste sluta föra vidare denna tragiska syn på kvinnlig kompetens. Trots att man som tjej kan ha fördelen att alltid få hjälp utan att fråga det, måste vi fundera över vilken bild av oss själva vi egentligen vill förmedla. På så sätt kanske vi inom en snar framtid kan se en jämnare fördelning av kvinnor och män inom arbetslivet, men även på KTH.

23 Osqledaren Nr2.indd 23

06-07-02 18.12.05

BLOGGHYSTERI

Text & Illustration: TANJA SUHIMA

“Jo, läste det där du skrev om Snälla Killar...”

Hjärtat försöker nödutrymma genom halsen. Hur många gånger man än har varit med om det blir man inte härdad. Man slutar överraskas efter att alla och deras mostrar vid något tillfälle har googlat fram ens dagbok, men likförbannat blir man kallsvettig. På en nanosekund scrollar man genom de senaste inläggen i huvudet, har jag skrivit någonting som kan missförstås? Vad har jag länkat till? Har jag varit ironisk utan smileys? Har jag dragit Hitlerskämt? Vad har människan fått för bild av mig? “Oj, läser du min blogg? Vad roligt! Men nej, det är klart du får, annars hade jag ju inte haft den offentligt på Internet, så dum är jag inte.”

OSQLEDAREN #2 05/06 BLOGGHYSTERI

DET HÄR ÅRETS BLOGGHAJPANDE har varit mer irriterande än Crazy Frog och blogg känns väldigt passé redan nu.

Bloggportalen.se kryllar av folk som har läst att bloggen minsann kan medföra en medial revolution och tillåta en vanlig människa att läsas av miljoner, förutsatt att den vanliga människan har någonting intressant att säga. I praktiken har det mest inneburit att Linda Skugge inte längre behöver vänta till lördagen för att få dissa någon, samt en hel drös klonade Ebba von Sydow-wannabes som fortfarande inte har fattat att “ingen vill veta var du köpt din tröja” gäller i år också.

om Bloggar Som Påverkar Valkampanjer och unga kvinnor som anonymt och detaljerat skriver om alla de har knullat med i Malmö. Diskussioner om hur en kändisjournalistblogg kan påverka kändisjournalistens rykte som kändis och journalist övergår i feelgoodhistorier om någon ung mamma som blev känd och älskad av alla för att hon ärligt och öppet skrev om hur jobbigt det är att ha en unge.

Men vem ska skriva om människor som varken är kändisar eller aspirerar på att bli det genom sitt bloggande? Bloggosfärens medelklass som på ett lagom utlämnande sätt skriver med lagom

TIDNINGARNA HAR SKRIVIT SIG VARMA

24

Osqledaren Nr2.indd 24

bra språk om sina lagom intressanta liv och läses av lagom många läsare?

JAG HAR BLOGGAT i fem år, min umgängeskrets bloggar i princip

hela bunten, och de flesta har gjort det sedan innan det ens koms på att blogg skulle stavas med två g. Man skrev, bråkade, gjorde slut och blev vänner och man var lyckligt omedveten om att det man sysslade med skulle vara någonting särskilt märkvärdigt. De flesta bloggar man kände till var profilerade på samma sätt; folk

“I praktiken har det mest inneburit att Linda Skugge inte längre behöver vänta till lördagen för att få dissa någon, samt en hel drös klonade Ebba von Sydow-wannabes som fortfarande inte har fattat att “ingen vill veta var du köpt din tröja” gäller i år också.” skrev om sitt liv, sina vänner och sådant som de tyckte var roligt. Även om ämnesvalet är färgat av bloggares intressen är de lika mycket “temabloggar” som ett fikasamtal med en polare är “ett seminarium om kvinnobilden i Starletserier”, tonen är personlig och subjektiv utan att skämmas för det. kan verka oändligt trista för de som inte känner bloggaren bakom, det blir som att se ett lösryckt avsnitt ur en såpa man inte har sett förut, läsaren förutsätts känna till en hel del figurer, platser och situationer. Det är just det som gör en sådan blogg hobbysocialantropologiskt intressant, den läses av och skrivs för vänner. Den handlar inte bara om bloggarens liv, den påverkar det också, vardagligt och integrerat.

BLOGGAR AV DEN TYPEN

av artiklar, essäer och kolumner om bloggning, men ingenstans nämns hur irriterad man kan bli på

JAG HAR LÄST MÄNGDER

06-07-02 18.12.10

en polare som inte lade upp din oneliner från festen, trots att han förtjust skrek “det där ska jag blogga”. Eller att han över huvud taget inte nämner en, trots att man har sprungit runt och pyjamasshoppat med mannen i tre timmar. Eller artighetsläsandet, när man tvingar sig att läsa bloggen för att man känner bloggaren, trots att människan skriver så tråkigt att man helst skulle låta bli.

Ingen pratar om det omöjliga att kombinera alla roller man spelar i olika sammanhang till någonting som alla ens kompisar ska kunna känna igen.

INGENSTANS STÅR DET om hur relationen med en bekant förändras ögonblicket man upptäcker att hon eller han läser ens dagbok. Den tidigare enkla och ytliga relationen blir plötsligt dubbel och oavsett hur det utvecklas kännetecknas relationen ofta av en viss obekvämlighet i början. Det är ganska självklart i fallet då man inser att bekanten vet ungefär allt man har gjort under den senaste veckan, medan man själv bara vet att bekanten heter Martina och kanske, om man inte tar helt fel, gillar italodisco.

är ömsesidigt och sedan länge känt, kan man känna sig helt malplacerad varje gång man träffar människan. Skillnaden mellan bilden på hur man sänder ut i bloggen kontra hur man egentligen är, kontra hur man beter sig i just det sammanhanget man känner människan genom. Allt i kvadrat. Det blir väldigt mycket, och det slutar ofta med att man får två olika relationer som kan vara lite svåra att hålla isär, samtidigt som man inte vill slå ihop dem heller. Man är ju bekanta och inte vänner av en anledning, men det blir svårt att rakryggat fråga “hur är det” och rakryggat svara “fint” när båda vet att svaret egentligen är “min pojkvän har just lämnat mig för min syster och det vet du mycket väl” .

ÄVEN OM BLOGGLÄSANDET

NATURLIGTVIS kan bloggar även fungera som isbrytare. Har man

träffat någon man gillar livet känns det ofta mycket naturligare att börja kommentera i människans blogg än maila eller typ ringa.

Det vill säga, om man nu lyckas återhämta sig efter chocken. Ni

Osqledaren Nr2.indd 25

vet, den felaktiga bilden kontra den felaktiga bilden.

DET FINNS ANDRA fördelar med en blogg som läses av kompisar.

Det är till exempel lättare att dissa någon genom att subtilt antyda vad människan gjorde för dumhet när man ändå beskriver sin dag än genom att faktiskt säga det till personen i fråga, eller genom att berätta det för alla sina vänner (då snackar man ju skit!). Det blir också genomförbart att dra ihop ett gäng när man vill ha sällskap till “Rhenguldet”, det är lättare att en gång länka till operan.se och skriva ett stycke om att Wagner äger, än att övertyga alla man känner personligen.

FAST DET SKÖNASTE är ändå att bloggning blir som ett snack med kompisar där man själv får bestämma ämnet och alltid, alltid får tala till punkt. Det är svårt att initiera en diskussion på ett fik genom att lugnt och sansat lägga fram sina argument och låta alla polarna gå genom ens referenser och argument innan de börjar tjafsa emot.

DET PRATAS OFTA om hur Internet har förändrat vårt sätt att umgås på. Bloggens kombination av monolog och samtal är kanske den mest intressanta förändringen hittills.

ORDLISTA Blogg – brukade betyda “vad som helst på Internet som uppdateras ofta, kan påminna om dagbok”, betyder numera “hajpat fenomen som går ut på att de som tyckte att sourze inte gav de tillräckligt mycket utrymme för egocentri skriver sådant på hemsidor fult designade av någon annan”.

Bloggosfären – ett ord som inte ens dess pappa tycker om. bloggportalen.se – artefakt från 2005.

25 06-07-02 18.12.23

A L V

Ä UT T R A A L TT L L V I T Ä LO T N A E R L R E N A V T E L TÄ QLED LJET A I S V B I O T S 50 FE

ett å p 27 a n r l 17- till a s tas stiva mail in å d tt f ilmfe ett en a k g för lms F ivä vil a a a r t gö ckho läng erät r o e s b öv ill St att h c h t e o r a kort u b rten 05 ä h.se r. d d i ö o t t s 0 All årsk er 2 ths.k varf . em inom inde h r s av emb ren@ , och mbe en r du ATIS r r v a R no leda lm ä nove led n dä es G ! i q q f os orit e 15 Os dare lldel kay å v ’ n p fa dli a osqle på a e, m g a De tt ö .se/ titta ther e l l e t th Hå hs.k et at er. B .

PS w.t ligh film t j ww mö kor r t ha den n pe

OSQLEDAREN #2 05/06 TÄVLING DEN NAKNA SANNINGEN

M L FI

26

Osqledaren Nr2.indd 26

06-07-02 18.12.26

krönika

Sanningen om nakna människor

Text: CATRIN ERIKSSON Illustration: HELEN SILVANDER

Jag är en person som alltid försöker se saker från andras synvinkel. Jag anser mig vara rätt insiktsfull gällande ämnen andra fascineras av, även vid de tillfällen jag inte fullt lika fängslad själv. Något som däremot gör mig till ett levande frågetecken är hur något så välkänt och ordinärt som att en tjej plockar av sig kläderna kan landa på en dagstidnings framsida. Faktumet att detta sedan diskuteras högt och lågt, gör mig ännu mindre förstående.

OKEJ, JAG ERKÄNNER. Visst kan jag bli smått nyfiken på hur någon jag attraheras av ser ut utan kläder, men det är inte information jag skulle vilja dela med hela svenska folket. Vad gäller kändisar struntar jag fullständigt i hur min favoritsångare ser ut utan en tråd på kroppen. Huvudsaken är hur han låter, på samma sätt som en bra skådespelare är mycket intressantare när han agerar än när han badar bastu.

idag som inte känner till att de vanligaste orsakerna till att blotta sig är pengar och publicitet.

Hur kan nakenhet då ges ett så högt nyhetsvärde att det placeras på framsidan av en nyhetsrelaterad tidning gång på gång? Det är någonting jag absolut inte kan greppa, oavsett hur mycket jag än försöker. Redaktörerna verkar ha missat att det faktiskt finns ett par tjejer som står nakna i duschen, sitter avklädda i bastun och

DET KAN INTE VARA MÅNGA

Osqledaren Nr2.indd 27

solar topless på stranden. Tur är väl det, annars hade det troligen blivit stora rubriker om det också.

Själv gäspar jag stort så fort jag ser en bild där fotografen inte ansträngt sig ens en sekund till att framhäva modellens personlighet. De flesta bilder ser exakt likadana ut och saknar all uns av individualitet.

EN AV MINA FAVORITLÅTAR är ”It’s just porn mum” med Trucks, som rätt träffsäkert speglar mina inre reaktioner på rubrikerna ifråga. Nakenhet är någonting som funnits i alla tider, och som på intet sätt är nytt. Ändå blir det enormt förstorat, för att det är vad? Hippt? Inne? Modernt? Knappast, men på något sätt hålls traditionen att förstora upp nakenhet, och då speciellt kändisars sådana, envist vid liv.

NÄR KVÄLLSTIDNINGARNA jag tänker på återgår till att fokusera på nyheter kommer jag kanske återgå till att unna mig slanten det kostar att köpa dem. I väntan på det håller jag mig till gratistidningarna som verkar ha tagit över den riktiga nyhetsbevakningen.

Undrar om någon någonsin lyckas förklara hur människor som klär av sig blir nyhetsstoff. Jag kan förstå hur det hamnar i veckotidningar och andra blaskor, men kom inte och påstå att det är nyheter, för då skrattar jag ihjäl mig.

27 06-07-02 18.12.30

OSQLEDAREN #2 05/06 SÄRARTSFEMINISM

28

Osqledaren Nr2.indd 28

06-07-02 18.12.31

vÅld mot kvinnor

– särartsfeminismens starkaste kort?

Text: MIKAEL NILSSON Illustration: KAMILA SWIEZEWSKA

Våldet mot kvinnor har den senaste tiden hamnat i debattfokus i mediasverige. På löpsedlar och i ledare startas upprop mot denna skamfläck på vårt ʼjämställdaʼ samhälles annars så glatta yta. Våldet mot kvinnor ses, med rätta, som ett stort samhällsproblem, men jag vill ändå lyfta blicken en aning och ställa några riktigt obehagliga frågor. Varför skulle våldet mot just kvinnor vara så speciellt? Borde inte all våld, oavsett offer, fördömas lika mycket? Vilka teoretiska antaganden ligger bakom denna uppfattning?

JAG TILLHÖR DEN GRUPP av feminister som anser att sisådär 95-

99 procent av skillnaden mellan män och kvinnor utgörs av sociala genuskonstruktioner. Resterande utgörs av biologiska skillnader, rent objektiva skillnader vilka inte a priori leder till sociala olikheter. Således faller jag inte in i gengren särartsfeminist, det vill säga en sådan som anser att män och kvinnor är fundamentalt olika, men ändå bör behandlas lika.

DET RÅDER INGEN TVEKAN om att både män och kvinnor utsätts för våldsbrott. Dock finns det avgörande skillnader.

En är att majoriteten av alla våldsbrott drabbar män. Av alla misshandelsfall som anmäldes 2003 var 54 procent av offren män mot 34 procent kvinnor (resterande 12 procent var barn). ’Men många kvinnor anmäler inte sina plågoandar!’ tänker du.

Självklart är mörkertalet stort, men det samma gäller även för männen. SCB har undersökt den dolda brottsligheten och i den senaste offerundersökningen visade det sig att händelser av våld och hot fördelades nästan lika mellan män och kvinnor (54 respektive 46 procent). Av offren för det grova våldet, det vill säga det som krävde läkarvård, var emellertid 70 procent män. En annan differens mellan män och kvinnor uppkommer gällande offer som är bekanta med förövarna. Av männen kände endast 34 procent våldsutövaren, medan motsvarande siffra för kvinnor var 75 procent. Baserat på dessa uppgifter kan det kanske tyckas konstigt att ledarsidorna inte kräver ett stopp av våldet riktat mot män. Sammanfattningsvis går det alltså inte att använda kvantitet som en förevändning för att våld mot kvinnor skulle vara allvarligare än våld mot män.

och en man. Det har visat sig att misshandelsfrekvensen är minst lika hög inom samkönade förhållanden. Homosexuella män och kvinnor tenderar alltså att vara lika våldsamma som heterosexuella män i parförhållanden. Ändå är det ingen som kräver att dessa offer skall skyddas. Vad innebär då detta för vår teoretiska förförståelse rörande kvinnovåldets allvarlighetsgrad?

DET FÖRSTA måste vi nog överge tanken på att våldsutövandet är könsspecifikt. Den moraliska indignationen över kvinnomisshandeln verkar bygga på följande slutledning: att någon slår en person som inte kan försvara sig är förkastligt; kvinnor kan inte försvara sig mot mäns våld; alltså är mäns misshandel av kvinnor förkastlig. Men om det bara handlar om personens förmåga att försvara sig så måste ju samma syllogism

FÖR

“I slutändan verkar vår aversion mot kvinnomisshandeln handla om ett metafysiskt särartstänkande där kvinnor är fundamentalt ’annorlunda’ män, och därför, sköra och bräckliga som de är, måste värnas.” vara tillämpbar på alla fall av våldsutövning. Kan våldet vara knutet till de positioner som män och kvinnor intar i genussystemet?

Våldet i samkönade relationer gör ju att det verkar som om det mer har med hierarkiska maktrelationer i allmänhet att göra. Om vi inte antar att det finns ’feminina’ och ’maskulina’ genusroller även i homosexuella förhållanden. Idag är ju kvinnan heller inte ekonomiskt beroende av mannen, vilket var fallet tidigare.

våldet i hemmet då? Det är ju en kategori där fler kvinnor än män utsätts för våld. Visst är det så, men det verkar endast vara en effekt av heteronormativiteten i samhället, alltså faktumet att de flesta parförhållanden består av just en kvinna

verkar vår aversion mot kvinnomisshandeln handla om ett metafysiskt särartstänkande där kvinnor är fundamentalt ’annorlunda’ män, och därför, sköra och bräckliga som de är, måste värnas. Det är en uppfattning som likställer kvinnor med barn, en återgång till Aristoteles patriarkaliska utvecklingslära där kvinnan ansågs vara en outvecklad man. Detta är en uppfattning som sålunda många feminister (mig inkluderad) implicit teoretiskt verkar dela. Precis som alla andra anser jag ju att kvinnomisshandel på nåt sätt är värre än annan misshandel (möjligen undantaget barnmisshandel). Särartsfeminismen verkar ha fått rätt. Jag vill inte att det ska vara så, och jag hoppas innerligt att forskningen börjar ställa dessa obehagliga frågor och ger oss ett annat svar.

Källor: ”Transgender Domestic Violence” (1998, The National Coalition of Anti-Violence), Brottsutvecklingen i Sverige 2001-2003” (Brottsförebyggande rådet), Ibid, “Offer för våld i samkönade relationer” av Agneta Nilsson, , “Violence in gay and lesbian domestic partnerships” (1996, Harrington Park Press, NY) av Claire Renzetti, och Charles Miley.

P.S.Kom ihåg att det aldrig är ditt fel om du blir utsatt för våld av din partner!

Om du behöver någon att prata med kontakta din lokala kvinnojour eller RFSL. D.S.

MEN VÅLDET

Osqledaren Nr2.indd 29

I SLUTÄNDAN

29 06-07-02 18.12.32

ht mle a T e

s책n

l rge

g

Pell

K lle

Na

son arls

rr

gita

rl Ca

o dt sfel Jen

nJ

tha

OSQLEDAREN #2 05/06 THE SUNSHINE

a Jon

ahn

r

mo

trum

in ohl nM

- ba

s

a Joh

30

Osqledaren Nr2.indd 30

06-07-02 18.12.33

THE SUNSHINE De har kallats nördiga, snygga och coola. Samtidigt. De löser konflikter med sten, sax och påse, är ett frekvent samtalsämne i DuranDuran-bloggar och sjunger sig hesa på karaokee. Detta är bara ett par av de märkliga fenomen som utgör indiepopbandet The Sunshine.

Text: HELEN SILVANDER Foto: FRIDA BÖRJESSON (s30) och DAVID ASPLUND (s33) ”Det var en gång en apotekare, en vaktmästare, två teknologer och Jonte som skulle bilda band.” Detta låter onekligen som början på en rolig historia. I verkligheten beskriver den den något otippade sammansättningen i The Sunshine.

Pelle: – Vi har fruktansvärt olika bakgrunder. Den enda gemensamma nämnaren vi egentligen har är musiken.

Hur kom det sig att ni bildade band?

Pelle: – Jag och Nalle började skriva låtar helt enkelt och för att kunna spela dem, måste man ha ett band. Vi frågade våra kompisar och de ville vara med. Det är så odramatiskt som det kan bli.

Carl: – Skolboksexempel.

Det oändligt gladpoppiga debutalbumet ”Love” kom ut i slutet på september och har redan nu fått rätt grymma recensioner.

Pelle: – Det har varit genomgående bra, förutom att man saknade ballader. Men vi är sjukt nöjda med plattan som den är nu. Det är ju med flit vi har släppt den med jättemånga snabba partylåtar. För att folk ska kunna spela det på (skratt) disco.

Johan: – Det är en lång process från att ha väldigt många låtar till att hela tiden dra fram de bästa av de bästa av de bästa. Till sist kände man att ”nu jävlar, det här blir bra”.

Pelle: – Om det var någon låt som inte alla kände var hundra procent, då plockade vi bort den. Det känns liksom inte kul att släppa en skiva när någon är missnöjd. Då är det bättre att släppa färre men bättre låtar.

Johan: – En kompromiss som vi hade var att vi satte en av låtarna som ett gömt spår.

Pelle: – Det sjuka var att det visade sig att låten var dubbelt så bra baklänges.

Skivan i sin helhet är en rätt homogen blandning på 60-

talspop och nu-indie. En låt som däremot skiljer sig från mängden är ”Jesus United”, som vid första anblick låter som vilken sekthyllningssång som helst.

Pelle: – Den är... fan, den är lite obehaglig egentligen. Vi får ofta den frågan. Folk tror att vi är superkristna, eftersom vi spelar den rätt ofta och de inte lyssnar på texterna.

Carl: – Särskilt i Baltikum.

Pelle: – Precis, hehe, nu när vi spelade i Riga så höll vi nästan på att få spö efter spelningen. Vi spelade på en hårdrocksklubb och hela spelningen gick skitbra tills vi kom till åttonde låten ”Jesus

“En dag spelade vi på en pub för typ tio personer där vi nästan fick spö av ägaren för att han trodde vi skulle spela i tre och en halv timme. Han jagade oss ut till bilen, så vi fick fly därifrån (skratt). Han trodde att han hade bokat en trubadur, liksom.”

United”. Då började alla skrika ”fuck you, fuck you, go home, FUCK YOU!” Johan: – Och det är ingen mening att försöka förklara det heller, för de förstod inte vad man menade.

Pelle: – De hörde bara Jesus, och trodde att vi var superkristna. Så vi fick låsa in oss i logen och vänta på att de skulle lugna ner sig liksom, haha. Men den är ju egentligen antireligiös.

Carl: – Den handlar om när religion går överstyr.

Pelle: – Precis, otäcka grejer som, ja, eh, vi kanske inte ska smutskasta någon, men låt säga... Jehovas vittnen. (skratt) Carl: – Vi nämner inga namn, men vi kan kalla det Jehovas Vittnen.

Jonathan: – Vår inspirationskälla.

Johan: – Det är lite Knutby över den här låten.

31 Osqledaren Nr2.indd 31

06-07-02 18.12.34

Pelle: – Till saken hör att vi repar i samma hus som Karisma Center, en frikyrka som har sina lokaler där. Så vi har ju mött Runar i hissen några gånger när han ska dit och föreläsa. Och det blir en jävligt konstig krock då vi är ett rockband som repar i källaren och dom har sitt kristna center på våningen över.

Carl: – Det är ganska kul, vi brukar säga att ”ni ska upp, vi ska ner”.

Jonathan: – Där vi hör hemma.

Pelle: Det här är nog vår enda allvarliga text. Vi är inte särskilt djupa annars.

där mitt på dan och folk var så fulla att man knappt kunde förstå att det var sant. Det var då de önskade Backstreet Boys – låtar hela tiden.

Johan: – Sen var vi tvungna att avbryta spelningen mitt i för att det skulle gå någon typ av parad.

Pelle: – Vi spelade fyra låtar, sedan fick vi vara tysta i en kvart, för då kom det en parad med tamburmajorer och grejer som spatserade förbi framför scenen. Sedan gjorde ljudteknikern tummen upp, så då fick vi fortsätta. Vi fattade ingenting.

Det dröjde ungefär ett och ett halvt år innan det efterlängtade skivsläppet kom, men innan dess hann grabbarna med över 50 spelningar i Sverige, Tyskland och de Baltiska länderna.

Pelle: – Inte än. Det skulle vara kul (skratt).

Pelle: – Det roligaste var i Baltikum. Det var den sjukaste jävla turnén vi gjort. Vi spelade fem spelningar på fyra dagar. En dag spelade vi på en pub för typ tio personer där vi nästan fick spö av ägaren för att han trodde vi skulle spela i tre och en halv timme. Han jagade oss ut till bilen, så vi fick fly därifrån (skratt). Han trodde att han hade bokat en trubadur, liksom. Det var helt helt fel. Och sedan, dagen efter, åker vi och spelar på en festival för fem tusen personer och är bandet som kliver på stora scenen efter Boney M. Med folk som bara står och jublar och skriker och sjunger med och klappar takten.

Carl: – Och dagen efter är det en pubspelning igen.

Pelle: – Det hela var så himla konstigt.

Pelle: – Kul att du säger killpopband. Man känner sig så speciell.

Vem är det som bokar er egentligen?

Johan: – You don’t wanna know.

Jonathan: – I Sverige använder vi oss av BA och där är väldigt ordnat och fint. I Tyskland har vi däremot ett riktigt original. Nån kille som bor där och är dj och känner allt och alla.

Pelle: – Det är som i ”Lost”. Man hör någonting runt knuten, men man har ingen aning vad man kommer att möta. Vi tycker ofta att det är ganska kul att bara sitta för oss själva bakom scenen innan en spelning och börja kröka lite och sådär. Och då är det riktigt kul när man kliver upp, för då har man verkligen ingen aning om vad som väntar. Det kan vara en fullsmockad lokal eller tio kräkandes ryssar.

OSQLEDAREN #2 05/06 THE SUNSHINE

Vilket föredrar ni?

Carl: – Tio kräkandes ryssar.

Pelle: – Man får så bra kontakt då. Nä, men vad föredrar vi?

Emmaboda var jättekul.

Johan: – Det beror ju på publiken. En liten spelning kan vara kul om alla är med. Då blir den mer intim, liksom.

Jonathan: – Vi fördrar en ganska glad och närvarande publik.

Johan: – Det är helt fruktansvärt att spela för folk som bara står och tittar. Det blir inte alls lika kul då.

Pelle: – Det var väldigt kul att spela här.

Jonathan: – Har vi spelat här?

Johan: – Vi spelade på Quarnevalen. I tältet.

Jonathan: – Aaaah, just det.

Pelle: – Det har jättemycket att göra med vilket mottagande man får.

Storleken på publiken är inte lika viktigt.

Finns det någon skillnad mellan att spela i Sverige och utomlands?

Johan: – Jaa, letterna är överlag väldigt glada i att dansa.

Carl: – Det kan ha någonting att göra med att de ofta är rätt fulla.

Pelle: – De är för fulla för sitt eget bästa. Vi spelade på en festival

32

Osqledaren Nr2.indd 32

Har ni kört playback någon gång?

Ni blir ju rätt ofta jämförda med andra killpopband, som ploppar upp som svampar ur jorden.

Okej, tar tillbaka det. Jag vet att ni har jämförts med The Hives och Melody Club bland andra, varför detta?

Pelle: – Bara det är vansinnigt. Att man jämför ett band med både Hives och Melody Club. Alltså finns det någon egentlig gemensam nämnare?

Jonathan: – Det skulle vara vi, i så fall.

Pelle: – Haha, att vi har blivit jämförda med båda. Den självuppfyllande profetian.

Johan: – Vi är länken emellan.

“Vi spelade fyra låtar, sedan fick vi vara tysta i en kvart, för då kom det en parad med tamburmajorer och grejer som spatserade förbi framför scenen. Sedan gjorde ljudteknikern tummen upp, så då fick vi fortsätta. Vi fattade ingenting.”

Pelle: – Jag tycker inte alls att det är ett problem att bli jämförd med dem. Nöjesguidens recension gick ju bara ut på att jämföra oss med Hives och den enda gemensamma nämnaren var väl att båda sångarna hette Pelle.

Johan: – Det känns också som om journalister är så himla lata.

Om de läser en jämförelse, så bara hugger dom den rakt av och använder den i sin egen recension.

Jonathan: Och sen är det väldigt populärt att skriva att ett band låter som Hives. Har man tre rockackord som är bra, då låter man som Hives.

Jaa, skräpjournalister alltså.

Jonathan: – Jaa, usch, vidriga människor.

Vad gäller framtiden, är den so bright they need glasses.

Närmast väntar en lansering i Japan och efter nyår hoppas man på att även England och USA faller in i Sunshine-ledet.

Jonathan: – Sen försöker vi beta av Sverige så gott det går. Bli av med skiten, så vi kan gå vidare.

Pelle: – Det känns jätteviktigt att få ut skivan internationellt. Det blir ju jättetråkigt om det dröjer tre år tills den släpps i USA. Då kommer vi få åka dit och spela de här låtarna igen!

Johan: Vi har många små trådar på gång, så vi hoppas väl att det släpper någonstans.

Det hoppas vi också.

Onsdag den 30 november kommer The Sunshine till Nymble för att sätta gung i schaschzlonerna. Missa inte det!

06-07-02 18.12.34

33 Osqledaren Nr2.indd 33

06-07-02 18.12.49

MUZAAK

Wolf Parade Apologies To The Queen Mary Betyg: 4

Wolf Parade har många rätt och några fel. De är till exempel upphovsmän till en låt med namnet ”Fancy Claps” (fel), men handklappar endast ett fåtal gånger i den (rätt).

De är från Montreal (rätt) och är kompisar med Arcade Fire och de andra (rätt). Musiken låter därefter: Wolf Parade spelar härlig, upplyftande, nertungande, stor, känslomässig och, framförallt, alternativ pop. Har ni fastnat för popundret från Kanada lär ni älska det här också. Ni inte lika insatta i musiknörderiet kan säkert få ut något av denna kvartett ni med då ”Apologies to the Queen Mary” trots allt är ganska lättillgänglig. En liten varning dock: Dan Boeckner sjunger alltför ofta läskigt likt sångaren i Niccokick (fel).

Sara Eriksson

OSQLEDAREN #2 05/06 MUSIK

Kaizers Orchestra Maestro Betyg: 3 ”Ompa Til Du Dør” lät inte så bra, ny och häftig i mina öron som i alla andras år 2001. Då som nu förväntade jag mig ungefär ett bob hund fast på norska med en hel drös coola instrument (inte minst oljefaten var och är väldigt omtalade) men fick... Äh, jag vet inte. Alldeles för många vuxna bitar. Artistnamn som Sjakalen och Killmaster till trots måste man ändå respektera det här bandet för att de försöker (och lyckas) göra något annat än det gamla vanliga. Synd bara att det sällan går att skrika sig hes och shaka sig medvetslös till det.

Sara Eriksson

34

Osqledaren Nr2.indd 34

06-07-02 18.13.05

MUZAAK DE TRE

VISE

Pussycat dolls

Jerry Sandberg

Popräv och rödvinspoet “Kan inte jag få heta Dylan McKay? Det vore ju ascoolt.”

Catrin Eriksson

Radiopratare och provokatör “Om jag var född karl, skulle jag vara bög.”

Moralpolisen

Upprätthåller ordningen “Jag är som fantomen, hård mot de hårda”.

Pussycat Dolls

Highest Hopes - Best of

Nightwish

Bloodhound Gang

Det sämsta jag hört sedan Joakim Hillson försökte dikta om hur vacker hans flickvän är utan spackel. Varför finns det ingen som har mod nog att stoppa sådan här skit innan det når skivbutiken? Pussycat Dolls gör överproducerad själlös soul/r ‘n’b som tycks försöka hänga på varenda trend som finns i musikbranschen just nu.

Tjejernas cover på Soft Cells “Tainted love” borde fanimig betraktas som slakt och totalförbjudas. Lägg pengarna på att köpa “Supremes- Antholgy” istället så slipper du att bli besviken.

Så är det då dags för Nightwish att släppa sin “Best of”- platta vilket inte innebär några överraskningar.

New age-goth-depprock som säkert tilltalar en skara fans som sorgligt nog tappat bort sig någonstans mellan The Cure och Sisters of Mercy. Och nu har sett “Sagan om ringen” alldeles för många gånger. Fast det är förstås alltid roligt att höra finnar sjunga saker på engelska.

Efter några öl på förfesten kan faktiskt den här skivan vara ganska kul om man lämnar pretto-diskussioner därhän. Trots allt finns det få band idag som gör en låt som heter “Farting with a walkman on”, eller spelar in ett ljudspår där man hör hur någon har drabbats av diarré.

Men varför, kära Bloodhound Gang, gör ni numetal på vissa spår? Eller är det ironi? I så fall är ni gudar!

Foxtrot. Uniform. Charlie. Kilo.

Skivan som helhet saknar sting och klingar välkänd dansmusik utan egen personlighet oengagerad sång där ton prioriteras före känsla. Skivan ger känslan av att man redan hört allt tidigare, gammeldags disco-takter och Baccaraplagiat. “Bite the dust” gav lite fart på tillställningen men var alltför kontrollerad i ton och stuk medan “Right now” andades gamla dansfilmer med Ginger Rogers och Fred Astaire. Däremot var “Tainted love” fullt spelbar trots en tydlig låtstöld.

Plattan är någonting för dem som gillar opera med medeltida stuk där första låten domineras av en menlös tjejstämma som skulle må bra av mer kraft och känsla. Musiken är ok som variation, men då bara någon låt vid något tillfälle. Att höra en hel skiva som klingade marscherande soldater var väl mastigt för en som inte tillhör operafantasterna. Ska det kallas hårdrock med de sköra sopran och altstämmorna så har jag ingen koll på vad som rockar längre.

Efter att ha hört “Foxtrot Uniform Charlie Kilo” var jag rätt positivt inställd men blev grymt besviken över plattan. “Balls out” visade sig vara pladdrig och ensidig och man får hoppas att det akuta toalettbesöket i “Diarrhea runs in the family” inte smittar, det är inget man vill höra upprepat på andra skivor. “UHN tiss uhn tiss uhn tiss” låter som en skiva som hakat upp sig och “No hard feelings” gav rejält med träsmak.

Tillåt mig citera: ”Don’t cha wish your girlfriend was hot like me? Don’t cha wish your girlfriend was a freak like me?

Don’t cha?” Need I say more? Dom är snygga. Dom är smarta. Dom kan sjunga.

Och sedan går de och gör en sån här skräpskiva. Rekordet för flest antal covers på ett debutalbum tar de också. Vill jag lyssna på halvmjäkiga covers, åker jag på en Finlandskryssning. Nej, bort!

Folk som försöker sjunga opera i takt med hårdrocksbeat, låter inte som ett konventionellt sömnpiller.

Precis tvärtom. Men det är det. ”Lamt” är nog det ord som oftast klingar i huvudet. Jag blir för övrigt väldigt provocerad av en man som med hes röst skriker: ”I wish I had an angel”. Det verkar som om man eftersträvat att göra en skiva som det går att headbanga och köra lastbil till samtidigt. Och lyckats.

Jag är för gammal för sånt här.

Jag som trodde att Skateboardhumorn dog samtidigt som snedluggen. Kan dock inte låta bli att imponeras över faktumet att det går att göra så varierande låtar inom kiss-och-bajs-genren.

Att de sedan lyckas uppfinna så många olika namn för samlag är ju en bedrift i sig (min favorit är ”Cannonball the fiddle cove with the pork steeple”). Och trots att man verkligen inte vill, kan man inte låt bli att le åt citat som ”Ain’t my job, to fuck you on you birthday, anymore”. Ett stort plus för nakne - tjockis - affischen som medföljer skivan.

Hefty Fine

35 Osqledaren Nr2.indd 35

06-07-02 18.13.18

FILM

Text: PER GANBAR

OSQLEDAREN #2 05/06 FILM

Syskonkärlek och rivalitet Harrys döttrar Betyg 3 Premiär 21/10 Efter att ha varit åtskilda i flera år möts äntligen systrarna Marie och Ninni igen i Stockholm. Det är mycket att ta igen; gemensamma middagar, utflykter, familjeträffar. Lyckan verkar dessutom vara extra närvarande då båda är gravida med sina förstfödda.

En rutinkontroll hos doktorn avslöjar att allt inte står rätt till hos Ninni. De värsta farhågorna besannas när man konstaterar att barnet är dött. Vilken tragedi för en mor att föda ett dött barn.

Sakta när chocken lagt sig och främst med makens stöd försöker hon blicka framåt.

Kanske kan hon åtminstone glädjas åt systerns lyckade förlossning och tillökning.

Kanske kan hon rentav hjälpa till och ta del av hennes börda som nybliven mamma? Menar hon väl eller är hon ute efter ett substitut för sitt förlorade barn?

Söker Ninni ersätta sina egna tidigare barndomsminnen? Familjeidyllen får sig en ordentlig törn när båda mödrarna vill göra det bästa för barnet.

Rickard Hoberts ”Harrys döttrar” är en av höstens svenska överraskningar. Den belönades bland annat som bästa film på Köpenhamns filmfestival. Tempot är rätt och Hobert har lyckats väl med sitt psykologiska drama. Bra prestationer av alla skådespelare, i synnerhet Amanda Ooms i rollen som Ninni. För tankarna till ”Handen som gungar vaggan” en del.

Religion mot mörka krafter Besatt Betyg 3 Premiär 4/11 Emily Rose är en trevlig och skötsam tjej från landet som precis kommit in på universitetet. Kort efter ankomsten på universitetsområdet börjar mystiska saker hända Emily. Hon drömmer mardrömmar och börjar se otäcka saker som andra inte ser. Glädjen ersätts successivt med isolering och rädsla för andra. Till slut blir hon tvungen att åka hem, men helvetet är inte över för det. ”Besatt” är en verklighetsbaserad historia om hur en ung vanlig tjej omvandlas till en ond varelse styrd av mörka krafter. Läkarna tror att hon lider av schizofreni, medan församlingsprästen menar att hon är besatt av onda demoner.

En rätt bra skräckhistoria som ibland är riktigt gripande. Vissa scener är som hämtade ur klassikern ”Exorcisten” med Max von Sydow. Linda Carpenter i huvudrollen är grymt säker.

Den bästa av Maria Lundqvist Den bästa av mödrar Betyg 4 Premiär 4/11 ”Den bästa av mödrar” handlar om åttaårige finländske Eero som under andra världskriget får tillbringa ett år hos en svensk familj i Skåne. Starkt och välgjort krigsdrama som inte lämnar många ögon torra.

Maria Lundqvist är underbar i rollen som fostermamma. Räkna med en guldbagge till henne.

36

Osqledaren Nr2.indd 36

06-07-02 18.13.33

�����������������

� � ���������������������������������������� ��������������� ��� ���� ������� ���������� ����������� ���� ����� ��������� ����� ���������� ���� ����� ���� ������� ���������� ����� ��� ������ ���� ������� ������ ���� ��� �����������������

� � ������� ������������������� ���� ��� ��������� ������������������������������������������������������ ����������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������ �������������������������

� � � � ������������ ����� ���� �������������� ��������������������������������������������������������� ������������������������������������������������ ������������������������������������������������������ �����������������������������������������������������

� � � � � � � ������������ ���� ���� ���� ������ ��� ��� ���� ���� �������������������������������������������������������� ������� ��� �� ������ ��������� ����� ����������� ���� ������������ ������������������������������������������������������� �����������������

� ���������������������������������������������������� ������� ���� ��� ���� ���� ������ �������� ���� ������� ������������� ���������� ��� ��� ������������������ �������������������������������������������������������� �������������

� ������������������������������������������������� �������������������������������� ��������������������������������������������������� ���������������������������������������������������� �����������������

� � � � � � � � � � � � � ���� ���� ��� ������� ��� ������ ���������������������������������������������������� ������������ ���� ��� ����� ��� �� ������� ���� ����������� �����������������

� � � �������������������������������������� ����������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������ ��������������������������������������������������������� ����������������������������������������

� ������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������ ����������������������������������������������������

� ���������������������������������������������������� ����������������������������������������������������� ������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������

�������������������������������������������� � � �������� ���� ������� ��� �������� ������� �� �������������� �������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������� ����������������������������

��������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������� �������������������

����������������������������������������

��� ���� � � � � � ���� �����

������������������������������������������������������� Osqledaren Nr2.indd 37

06-07-02 18.13.36

THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Kortstrul och kårdemokrati Så har då terminen dragit igång på allvar. Utanför kårexpeditionen i Nymble har köerna ringlat långa. Extra långa just i år på grund av fel OCR-nummer på kåravgiftsavierna och en trasig kortterminal på campus i Haninge. � När du nu äntligen lyckats betala din kåravgif, passa på att utnyttja alla de fördelar ditt THS-medlemskap innebär! � Kom till Nymble, ditt eget kårhus och ät lunch, plugga eller spela flipper. Du missade väl inte Internationella veckan på kåren? Eller terminens första tentapub? � Förutom allt roligt som händer gör kåren också en hel del annan nytta och du har möjlighet att påverka det arbetet. Det finns flera sätt att påverka kårens arbete och inriktning. Läs Jon Larssons text här intill om hur du kan göra din röst hörd. � Du kan också starta en fokusgrupp eller vara med i något råd. Läs mer om detta på www.ths.kth.se.

Om du har frågor kring eller synpunkter på kårens arbete, hör av dig. THS är till för dig!

Gör din röst hörd!

U

�������������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������������������������������� ���������� Sektionen ����������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������ � ����������������������������������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������������������ ���������������� � ������������������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������������� Kåren ������������������������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������ � ������� ������������� ����� ��� ������ ��������������� ������������������ ���� ����� ���������� ������ �� ��������������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������� Påverka! ������������������������������������������������������������������������������������������������������ �������������������������������������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������

Jon Larsson, kårstyrelseledamot utbildning

� � � � � � � � � � � � � � � � � � � �

I

–

/Josefin Viidas THS informatör Jon Larsson. Foto: Per Fogelberg.

Liten påverkansordlista Kårfullmäktiges möten

KF KF KF KF KF KF KF KF

2: 3: 4: 5: 6: 7: 8: 9:

2005 2005 2005 2006 2006 2006 2006 2006

10 11 12 01 02 03 04 05

31 21 05 23 20 20 18 08

��������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������������� �������������������� ����������������������������������������������������������������������������������������� ����������������� ������������������������������������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������������������������������������ ���������������������������������������� ����������������������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������ �������������������� ���������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������

Foto:Per Pettersson

THS sidor OL2.indd Osqledaren Nr2.indd 238

05-10-25 18.13.41 10.52.50 06-07-02

THS sid

THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Utlysning!

�� �� ��

� ��

� �� �

�� ��

�� ��

�� �� ��

�

��������� ���� �������� ���� ��� ������� ���� ��� �������� ���������� ������ ���� �������������� ������ � ����������� ���� ����������� ���� ��������������������������������������� ������������ � ����������� ��� ��� ���� ������� ���� �������������������������������������� ������������������������������������������ ��������������������������������������� ���������������������������������������� ���������������������������������������� �������������������������������������� ������������������������������������ ��������� ��������������������������������������� � ������������������������������������� �������� ���������� ���������������� ��������������������������������������� ���������������������������������

Vad gör Jämlikhetsrådet? ���������������� ������ ����� ������� ������������������������������������� ����������� ������ ������� ���� ���������� ���� ������ ������������ �������������� � ���� ������ ���� ������ ��� ���� ��� ���� ������ ������ ���� ���� ���������� ��������������������� ������ ��� ��� ���� ���� ����� ������� ����������� � ������������������������������������� ������������������������������������� ������������������������������������� ���������������������������������������� ������������������������������������������ �������������������������� ������������� ��������������������������������������� ������������������������������������� �������������������������������������� ������

Noterat Jobbannonser

�������������������������������������� ��������������������������������������� �������������������������������������� ��������������

CSN-problem? ���� ��� �������� ���� ����� ������ ����� ��� ����� ������������������������������ � ��� ���� ��� ������� ������ ���� ����� ����� �� ���� ��������������������������������������������� ����� ������� ���� ����������������������� �� ��������������������� � � ��������������������������������������������� �������������������������������������������� ���������������������������������������������� ���������������������������������������������� ������������������������������������

�� ��

Så här ser han ut, Erik Edstam, kårstyrelseledamot studiesocialt –05 Foto: Jon Larsson.

Internationellt – information från ISS ISS söker faddrar ������������������������������������������� ������������������������������������������ ���������������������������������������� � �������������������������������������������� �������������� ���� ������ ����� ��� �������� ������ ������������ �� ���� ����������� ��������������������������������������� ����������������������������������������� � ���� ����� ������� ���� ���� ��� ������ ��� ���� ���� ��������������� ���� ������ ������ ����� ���� ������ �������� ��� ���� ����� ��� ������������ ���� �������� ��� ���������� � ���� ���� ������������� ��������� ��������� ��������������������������������������������� �������������������

Foto: Josefin Viidas

Ny ISS-mailinglista ��� ������ �������������� ���� ���� ���� ����� ���������������������������������������� �������������������������� � ���������������������������������������� ����������������������������������������� ������������������������������������������ ������������������������������������������� ������������������������ � ����������������������������������������� ������������������������������������������ ���������������������������������������������� ���������������������������������������������� ��������������

Nya namn ������������� ���� ����� ��� ��� ��������� ����� ������������������������������������������������ ��������������������������������������������� ���������������������������������������������� ����������������������������������������������� ����������������������������������������������� ��������� ����� ���� ����������������������� � ���� ���� ����������� ������ ��������� ����� ������������������ ���� ������ ����� ���� ���� ��������������������������������������������� ����������������������������������������������� ����������������������������������������������� �������� �������������� ������ �������� �������� ��������� ���� ���������� ������� ��������� ���� �����������������

THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19, Campus Valhallavägen. Hit kan du vända dig med frågor.

10.52.50

THS sidor OL2.indd Osqledaren Nr2.indd 3 39

05-10-25 06-07-02 10.52.53 18.13.45

DESIGN - Vill

IT 2006

du visa vad du kan?

Kan du hitta på en spännande tillämpning för en microcontroller?

Bilda ett lag på två, tre eller fyra KTH-studenter och utmana dina kompisar! Bästa laget vinner varsin mp3-spelare av senaste snitt! Ni får låna hårdvara och utvecklingsmjukvara för att förverkliga er vision.

All tävlingsinformation finns på:

www.imit.kth.se/info/events/DesignIT

Tävlingen anordnas av IEEE Sweden, ICT-skolan och Freescale Semiconductor.

Osqledaren Nr2.indd 40

06-07-02 18.13.48

STUREPLAN Helen Silvander …och sen ba’ och då ba’ och vi ba’…

tekniken förklarar

Varför folk tittar på urringningar

Nämen ��������, är DU här…? Det var ju ages ago. Vad snygg du är i håret! Vi bara MÅSTE ta en fika, lova mig det, mmm ’kay? Ses baby!

P u u u u u s s !

Ett stort kvinnligt irritationsmoment är att tala med någon som i sin tur diskuterar med din urringning. ”Manschauvinistiska svin” brukar de flesta tänka då. Men vänta! Undersökningar visar att det ofta inte är ett medvetet val, utan beror på reflexer i det mänskliga ögat. Studier i videoteknik vittnar om att ögat automatisk söker sig till rörelser eller färgkontraster. Eftersom skärningen mellan huden och tröjan ofta uppvisar en sådan kontrast, faller det naturligt att även ögonen söker sig dit. På samma sätt letar sig blicken mot ett fönster när en husvägg beskådas.

Du kanske dessutom har lagt märke till den gröna ramen runt denna text? Orsaken till att folk stirrar sig blinda när man bär enfärgad polotröja, förtäljer dock inte historien.

MORAL POLISEN

Moralpolisen har läst och applåderat David Baas artikel ”Crazy Frog eller mat åt barn som svälter – vad väljer du?” publicerad i Metro 21 oktober 2005. I ovannämnda skrift presenteras den galna grodans totala intäkter som hittills uppgått 470 miljoner kronor. En summa som, enligt David, skulle räcka till mat åt nästan 50 000 undernärda barn i ett helt år. Det tål att tänkas på. Så: ”För att stödja en miljonär och få en schysst grodringsignal, sms: a texten ’web.712378695’ till nummer 72525” (kostnad 30 kronor plus sms- och gprs-taxa) eller ”För att hjälpa svältande barn, beställ Rädda Barnens ringsignal. Sms:a texten ’RB10’ eller ’RB20’ till nummer 72700” (kostnad 10 eller 20 kronor plus smskostnad). Hepp hepp.

moralpolisen gillar

david baas 41 Osqledaren Nr2.indd 41

06-07-02 18.14.31

OSQLEDAREN #2 05/06 SÅ JÄVLA PRETTO

42

Osqledaren Nr2.indd 42

Text: HELEN SILVANDER Modell: ADAM ERIKSSON

06-07-02 18.14.47

Osqledaren Nr2.indd 43

06-07-02 18.14.48

McKinsey Award 2005

Stipendier för 60.000 kronor McKinsey vill tillsammans med KTH uppmuntra duktiga teknologer att ta initiativ till att bredda sina kunskaper och färdigheter utöver de normala studierna. McKinsey Award utlyses för teknologer på KTH som uppnått minst 80 poäng och delas ut till dem som bäst uppfyller följande kriterier: God initiativförmåga och ambition Prestationer eller aktiviteter utöver studier på KTH, t.ex. arbete med eget företag, kår-/sektionsarbete, framgångar inom sport, musik eller kultur.

Osqledaren Nr2.indd 44

God samarbetsförmåga Exempel från föreningsaktiviteter, näringsliv eller fritid.

Goda studieresultat Studieresultat vägs in i den totala bedömningen.

Du ansöker genom att, på högst en A4-sida, beskriva aktiviteter och prestationer som visar att du uppfyller ovanstående kriterier. Bifoga meritförteckning, betygsunderlag samt övrig relevant dokumentation.

Skicka eller lämna ansökan till: Registrator, KTH Valhallavägen 79 100 44 Stockholm Sista ansökningsdag är 5 december.

Utnämningen görs av McKinsey i samråd med KTH. Sökande meddelas per brev.

För mer information kontakta Agneta Wallers, tel 08-790 70 14, uf-stipendier@admin.kth.se, eller Gisela Riddarström, tel 08-700 65 56, gisela_riddarstrom@mckinsey.com

06-07-02 18.14.59