OL 05/06 #6

OSQLEDAREN #6 Osqledaren #6.indd 1

06-03-14 16.28.25

Ur Kårspexet 2006 “Ponnyexpressen” Foto: PER PETTERSSON

På KTH kan du lära allt om kommunikation - från Ponnyexpressen till IT-universitetet

Osqledaren #6.indd 2

06-03-14 16.28.30

TEKNISKAHÖG SKOLANSSTUD ENTTIDNING< OSQLEDAREN #6 05/06

Chefredaktör & ansvarig utgivare Helen Silvander osqledaren@ths.kth.se Grafisk formgivning & layout Helen Silvander Skribenter Sergej Kotliar, Sara Gustavsson, Sara Eriksson, Elin Kudo, Emma Karlsson, Frida Schildauer, Catrin Eriksson, Per Ganbar, Milena Davila, Sthig Jonasson, Ingela Bjurhager, Billy Butt, Helen Silvander Illustratörer Kamila Swiezewska, Josefin Karlsson, Anna Eliasson, Jonas Gunnarsson, Marcus Nirbrandt, Lena Halonen, Helen Silvander Fotografer Josefin Karlsson, Per Fogelberg, Frida Sandström, Victor Sebes, Per Ganbar, Per Pettersson, Helen Silvander Annonsansvarig Oskar Zander annons@ths.kth.se 08 - 790 98 71 070 - 739 53 67 Redaktör för THS sidor Sthig Jonasson info@ths.kth.se Omslag Jonas Gunnarsson Repro & tryck Wallin & Dalholm Boktryckeri AB Kontakt 08 - 790 98 70 070 – 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se www.ths.kth.se/osqledaren Adress Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm Kårhuset Nymble, Drottning Kristinas väg 19 ISSN 0347 – 0164 Postgiro 1937 – 2 Bankgiro 572 – 3192 Org nr 802005 – 9153 Får du inte Osqledaren trots att du betalat kåravgiften? Ring Kårexpeditionen på 08 – 10 45 72 eller CityMail på 0200 – 211 911 och kolla att din adress stämmer.

Ett stort tack till Anders Flodström (the man), KTH- ekot, KJ Andersson, Patrik Hallqvist, våra annonsörer och alla andra som hjälpt oss skapa denna asgrymma tidning. TACK!

Osqledaren #6.indd 3

OSQLEDAREN - Din läppglans är en pinne i den feministiska revolutionens hjul.

- Det är lypsyl, jag lovar!

Systerskap. Broderskap. Skrik och panik. Jag står inte ut med dig och din eleganta talförmåga. Måste, måste, måste vara originell. Skapa en egen Elitlista.

Framåt, framåt. Ryggen mot väggen nu. Jag är det plågsamma skrattet som ligger i luften. Kniven som skär spänningen som smör. Allt annat lämnas åt slumpen. (Hungrigt slukar den mina smulor) HELEN SILVANDER chefredaktör

Civilingenjörsutbildningen förlängs till fem år 12 Riskdagen beslutade nyligen att förlänga civilingenjörs- och arkitekturutbildningen med 20 poäng.

Het, vidbränd, utbränd 22 Hur nära är du att gå in i väggen?

Låt inte bönderna styra Sverige 36 Billy Butt om ingenjörer, kunskap och Sveriges framtid.

Ett döende släkte? 16 Osqledaren spanar in Studentprästerna i Stockholm.

TEMA: Ett internationellt campus 24 KTH tar ett steg ut i världen. Och sedan ett till.

Ledare 5 – Nyheter 6 – Forskning & Teknik 8 – Debatt 10 – Nostalgi 14 – THS Åsiktsdokument 15 – KTH DIRECT 20 – McKinsey’s prisutdelning 21 – The Fine Arts Showcase 41 – Musik 42 – Film 43 – Teater 44 – Böcker 45 – THS sidor 46 – Att sjunga eller INTE sjunga 49 – Trams 50

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs medlemstidning. Tidningen ges ut 8 gånger per år med en upplaga på 20 000 ex.

Osqledaren är fullständigt annonsfinansierad och skickas kostnadsfritt till alla studenter och anställda på KTH. Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom KTH och THS.

Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se.

Manusstopp för #7 är den 3 april.

Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras icke. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

06-03-14 16.28.41

Söker skiftgående semestervikarier inför sommaren 2006

Operatörer •

Lagerarbetare •

Lastbilschaufförer Intresserad?

Läs mer om tjänsterna och ansök online på www.coca-cola.se, Om Coca-Cola, Jobb

Kontaktlinser Priser som på nätet!!!

Focus Dailies

160:-/30 st

Focus N & D

750:-/6-pack

Biomedics 1 day

160:-/30 st Biomedics

275:-/6-pack

Legitimerad optiker • Kontaktlinser • Terminalglasögon • Solglasögon Specialglasögon • Modebågar • Synhjälpmedel • Snabba leveranser • Egen verkstad

Gången vid Burger King • Kista Galleria • Tel. 08-751 90 95 • Alla dagar 10-21 Osqledaren #6.indd 4

06-03-14 16.28.46

NÄR JAG VAR MINDRE var jag nördig på mer än ett sätt. Inte bara avgudade jag matematikens enkla logik, jag var dessutom ett stort fan av Leonardo Da Vinci. Han var en banbrytande vetenskapsman, och samtidigt en stor pionjär inom konsten. Sådan ville jag också vara. Någon som skapade saker som skulle förändra mänskligheten för alltid. Jag ville bli en Uppfinnare.

NÄR JAG FÖRKLARADE mina storslagna drömmar för min dåvarande fysiklärare, skrattade han åt mig på det översittande sätt som bara fysiklärare kan. Han förklarade med dåligt dold skadeglädje att det faktiskt inte fanns några Mahatma Ghandiutbildningar, utan att jag kanske borde satsa på ett riktigt jobb istället.

JAG FÖLJDE HANS RÅD. Gav upp mina drömmar. Trodde jag.

Tio år senare, när jag sitter på en termodynamikövning och diskuterar evighetsmaskinernas omöjlighet, trillar polletten äntligen ned. Dagens ingenjörer är faktiskt 2000-talets Da Vinci. Jag är en uppfinnare! Varför har ingen sagt något?

av KTH Direct (se sida 34) talade Flodis om hur otroligt berömvärt det var att se ingenjörskonsten användas till ett så gott ändamål. Vid ett flertal tillfällen nämndes dessutom vilken sann KTH-anda detta initiativ uppvisade. Ett väldigt intressant tal med tanke på att det på KTH finns flera kurser vars kunskap, i världen bortom Vallhallavägen, endast kan brukas inom militären.

UNDER INVIGNINGEN

The Darth Vader of Engineering AS FAR AS I CAN REMEMBER I have always wanted to be just like Leonardo Da Vinci. A groundbreaking scientist and artist, who changed the world through his inventions. At the Royal Institute of Technology I later learned that this dream could come through.

ANDERS FLODSTRÖM, the president of KTH, once said that the true spirit of KTH is all about using your engineering skills for a noble cause. A quite interesting announcement if one considers

Illustration: LENA HALONEN

LEDARE Ingenjörskonstens Darth Vader

SKILLNADEN MELLAN KTH OCH DESS STUDENTER är att vi har ett val. Universitetet har en skyldighet att presentera all kunskap som finns tillgänglig, oavsett om det leder till att man blir ingenjörskonstens Darth Vader eller inte. Vi har däremot valet att hålla oss borta från den mörka sidan.

DET HANDLAR INTE OM att förverkliga kall fusion, skapa en bil som går på vatten eller finna botmedlet till cancer. Mediatekniker revolutionerade kommunikationsmöjligheterna för miljontals döva när de introducerade någonting vid namn 3G och videosamtal. Farkostingenjörer satte sin tydliga stämpel på energipolitiken när de skapade första hybridbilen. Svarta lådan, lågenergilampan, pacemakern, uppfinningarna avlöser varandra. Det krävs så lite. Förstår du inte? Du GÅR redan Mahatma Ghandi-utbildningen. Det är bara upp till dig om du vill följa kursplanen.

NÖRDIG, DET ÄR JAG FORTFARANDE. Men det gör ingenting längre, för jag vet någonting som jag inte visste då; att jag faktiskt har möjligheten att skapa saker som förändrar mänskligheten.

Hur vill du förändra världen? Tänk på det.

Helen Silvander Chefredaktör the amount of courses that off-campus only are used in the military. That leaves us student with an even greater responsibility.

We have the power to decide whether we want to stay away from the dark side or become the Darth Vader of Engineering.

YOU DON’T HAVE TO CURE CANCER or build a car that runs on water, even the smaller every-day-inventions count. The black box, the low-energy-light bulb, the pacemaker. When 3G was introduced, it revolutionized communication for millions of deaf people. Don’t you get it? Through your knowledge as an engineer you have the tools to change the world. Think about it.

05 Osqledaren #6.indd 5

06-03-14 16.28.47

NYHETER

Text: CATRIN ERIKSSON

Ett steg närmare kvalité på högskoleutbildningarna Satsningar på kvalitet är avgörande för en fortsatt utveckling av högskoleutbildningar.

Den senare tidens kraftfulla utbyggnad av den högre utbildningen i Sverige har dock, enligt Svenskt Näringsliv, snarare haft fokus på kvantitet än kvalitet. De har ämnat ett remissvar på utredningen “Ett utvecklat resurstilldelningssystem för högskolans grundutbildning” som tillsatts av Utbildningsdepartementet. De vill se ett resurstilldelningssystem som i högre grad svarar mot näringslivets långsiktiga behov och leder till ökad kvalitet i utbildningen. Målet bör vara att högskoleutbildningar måste leda till jobb. För att uppnå detta krävs framförallt ett närmare samarbete med näringslivet vid utformning av utbildningsstruktur och innehåll i utbildningarna. Det behövs också en ökad tydlighet och fokus i utbildningen genom ökad arbetsfördelning mellan lärosäten. Det är därför positivt att högskolan föreslås följa upp och göra analyser av hur näringsliv och studenter upplever att utbildningen svarar mot de krav som ställs i arbetslivet.

Det är också angeläget att grundersättningen i grundutbildningsanslaget ska uppgå till 35 procent av helheten. Svenskt Näringsliv anser också att någon form av kvalitetspremie bör övervägas för att motverka en gradvis urholkning av kvaliteten i den högre utbildningen.

OSQLEDAREN #6 05/06 NYHETER

One step closer to higher education quality The Confederation of Swedish Enterprise has recently handed over a consideration to the Swedish Ministry of Education, demanding an economic resource system that corresponds the market needs. They believe that a closer cooperation with the industry is the first step towards enhancing the higher education quality.

N E I S R P AO M

DA E L Q T

OSN D I

Osqledaren #6.indd 6

S B Ä

K

Bild: HELEN SILVANDER

Högskolans utveckling sedan andra världskriget En ny rapport från Högskoleverket beskriver utvecklingen inom högskolan från 1945 till 2005. Rekryteringen till högskolan har breddats och andelen kvinnor har ökat. Externa finansiärer har fått mer inflytande över forskningsresurserna och samverkan mellan lärosätena och näringslivet har utvecklats.

Sedan 1945 har antalet studenter i grundutbildningen blivit cirka 24 gånger så många. Snedrekryteringen minskade under 90-talet då andelen högskolenybörjare under 35 år från arbetarhem ökade samtidigt som andelen från högre tjänstemannahem minskade.

Högskolornas externa forskningsintäkter har gått från 80-talets 32 procent till 55 procent år 2004. Sedan 1993 års högskolereform har dessutom fokus på kvalitetsfrågorna ökat, samt granskningen av kvaliteten i högre utbildning haft en central roll i Högskoleverkets arbete.

University in growth A new report made by the Swedish National Agency for Higher Education shows that there are about twenty-fore times as many university students today compared with 1945.

KTH-studenter vinner internationell programmeringstävling KTH-laget “Three-headed Monkey” vann International Online Programming Contest - IOPC, en 18-timmarstävling för 3-mannalag vid Indian Institute of Technology i Kanpur, Indien. Förra året slutade KTH-laget som utgörs av Per Austrin, Gunnar Kreitz och Fredrik Niemelä, tre doktorander vid skolan för datavetenskap och kommunikation, på andraplats efter Universität Ulm, Tyskland. Segern befäster KTH:s ställning som ett av världens absolut främsta universitet i datorprogrammering.

KTH students’ triumph in international contest Team “Three-headed Monkey”, made up by Per Austrin, Gunnar Kreiz and Fredrik Niemelä, won first prize in the International Online Programming Contest that recently took place in India.

06-03-14 16.29.04

NYHETER Kvaltävlingen färdig i Teknik-SM 21 februari avgjordes kvalfinalerna i Teknik-SM, Svenska Mästerskapen i framtida teknik, 126 3-manna-lag från 15 högskolor och universitet runtom i landet tävlade.

Anställd på ungdomsavtal?

– Godtyckligheten i att kunna säga upp en anställd på dagen utan motivering är helt oacceptabelt. Det skapar en arbetsmarknad som präglas av osäkerhet och för tankarna tillbaka till anställningsformer som fanns i början av 1900-talet, säger Stefan Löfven, förbundsordförande på IF Metall, angående Maud Olofssons förslag som innebär att arbetsgivare ska kunna anställa personer under 27 år på ett ungdomsavtal, där uppsägning ska kunna ske med omedelbar verkan under två års tid.

– Förslaget innebär att de flesta under 27 år får svårigheter med att hyra lägenhet, inget telefonbolag vill teckna abonnemang och ingen bank vill låna ut pengar till möbler, bilköp.

Employed on a youth contract?

Politician Maud Olofsson recently made a proposal for the establishing of a so called “youth contract”. The suggestion would give employers the right to fire employees under the age of 27 without notice during the first two years of employment. Stefan Löfven, chairman at IF Metall, heavily questions this.

- The proposition will make it a lot harder for young people to for example rent an apartment or sign a telephone lease.

I ett internationellt perspektiv håller svenska civilingenjörer hög klass. Det säger Högskoleverkets granskning av civilingenjörsutbildningarna. Civilingenjörsstudenterna ges en stark självkänsla och uppmuntras tidigt i utbildningen att bygga upp kontaktnät för en framtida yrkeskarriär. De studenter som gör utlandspraktik får ofta goda vitsord från sina arbetsgivare och överlag sägs svenska civilingenjörer vara ansvarsfulla, öppna och kreativa.

Swedish engineers are highly rated According to an investigation made by the Swedish National Agency for Higher Education, Swedish engineers are internationally highly rated, and considered to be responsible, open and creative.

Osqledaren #6.indd 7

The Swedish Championships of Future Technology A couple of weeks ago 126 teams became 15 during the qualifying round of ”Teknik-SM”, the Swedish Championships of Future Technology.

Be sure to check out the grand finale on the 5th of April.

n j ej ne nej

ne j

Svenska civilingenjörer håller hög klass

Kvaltävlingen avgjordes via en helt internetbaserad tävling där deltagarna, satt i datasalar runtom på landets högskolor och kämpade under tre timmars tid med frågorna som vid ett givet klockslag lades ut på internet. De fem bästa lagen från varje region går vidare till semifinalen som avgörs i tre olika svenska städer. 5 april gör tre finallag upp om segern i Teknik-SM. Finalen avgörs i en blandning av teoretiska och praktiska moment inför publik.

JA!

En minoritet klarar studierna på utsatt tid En uppseendeväckande stor andel av civilingenjörsstudenterna tar god tid på sig att bli klara med sin utbildning. Endast en femtedel blir färdiga med studierna på 4,5 år.

Only one out of five students finish their engineering studies in four and a half year.

06-03-14 16.29.21

FORSKNING & TEKNIK

Text: CATRIN ERIKSSON & KTH-ekot

���� � � � � � ����� ������� ������� � ����� ������������

Bild: HELEN SILVANDER

Framtidens lastbil kan se ut som ett tåg Metoderna att designa lätta, tysta och stabila bilar, lastbilar, hjullastare och tåg kan mycket väl komma att likna varandra i framtiden.

OSQLEDAREN #6 05/06 FORSKNING & TEKNIK

Det är en fullt tänkbar följd när forskare och fordonsindustri tillsammans ska ta fram framtidens fordon vid det nystartade forskningscentrat för fordonsutveckling, Centre for ECO2 Vehicle Design, på KTH. Tillsammans med svensk fordonsindustri ska forskare vid KTH forma designverktyg för att ta fram lättare fordon som ger mindre luftmotstånd, och samtidigt är tystare och har bättre köregenskaper än dagens alternativ.

Syftet är att satsningen ska skapa ny internationellt konkurrenskraftig forskning, som leder till ny kunskap och teknik och därmed också nya produkter, processer och tjänster.

Trucks and trains might look identical in the future Scientist at KTH and the Swedish car industry recently joined hands in the new centre for ECO2 Vehicle Design at KTH. Together they want to form new design tools for producing lighter, quieter and superior cars, trucks and trains.

Osqledaren #6.indd 8

Ojämna ytor sparar bränsle Små regelbundna ojämnheter i en yta, till exempel en flygplansvinge, kan minska luftmotståndet och därmed bränsleåtgången. Vindtunnelförsök på KTH visar att små cylinderformade upphöjningar i en yta fördröjer övergången från laminär strömning (välordnad) till turbulent (kaotisk) när en luftström passerar över ytan en avgörande faktor för det totala luftmotståndet. Om resultaten, framtagna av ett internationellt forskarlag på KTH, visar sig hålla i försök utanför laboratoriet kan det innebära stora minskningar i bränsleförbrukning för bland annat flygindustrin. Men även för många andra tekniska applikationer kan upptäckten innebära stora kostnadsbesparingar genom att luftmotståndet kan minskas på ett enkelt och energisnålt sätt.

Ytterligare en fördel med den nyupptäckta metoden är att den är passiv - den kräver inget mer arbete än just rätt placerade ojämnheter i ytan för att förhindra onödig uppkomst av turbulens.

Irregular surfaces save fuel Scientist at KTH recently discovered that small bumps on a surface, like for example the wing of an airplane, reduces the air friction and thus the amount of fuel needed.

Navigationshjälp för funktionshindrade I NAP-projektet, navigationshjälp för funktionshindrade, har man under hösten 2005 genomfört en förstudie för att inventera behov och möjligheter för personer med funktionshinder att förflytta sig säkert och självständigt. Projektet har drivits av Institutionen för Tal, musik och hörsel vid KTH, i nära samarbete med Hjälpmedelsinstitutet.

Post- och telestyrelsen, PTS, som även finansierar kalaset, har uppmärksammat den potential för funktionshindrade personer som GPS, GSM, 3G, RFID och andra moderna tekniska system erbjuder, men också de problem det är förknippat med att göra systemen tillgängliga för dessa grupper.

Navigation aid for disabled The NAP project has during the fall of 2005 investigated how GPS, GSM, 3G, RFID and other modern technical systems can aid disabled to navigate and transport themselves safely and independently.

06-03-14 16.29.47

����������������� �� � � � � � � ������ ��������� �������� �������� �������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������� �����������������������������������������������������������

� � � ������������ ���� ����� ��� �� ������� ��� ���� ���� ������� ��� �������� ������� �� �������������� ������ ��������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������

� � � � � ������������ �������������� ����� ������ ����� ��������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������� ������������������������������������������������

� � � � � ����� �������� ���� ��� ������� ���� ��� ��������� ����������������������� ������������ ����� ������ ���� ������� �� ������ ���������� ������ ����� �������������� ������� �� �������� ������ �������� ������� ���� ����� ���� ���� ��� ����� ������� ���� ����������������������

� ������������ ����� ���� �������������� ��� �� ������������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������� �����������������

� � ���������������� ����������� ����� ������������� ��� ������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������� ��������������������������������

� ��������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������ ��������� ����� ������ ��� ��������� ���� �������������� �������� ������������������������������������������������������������ ������������������������������

� ����������������������������������� ������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������������������������ ��������������������������������������������������������������� �������� ���� ��������������� ���� ������ ����������������� ��� ��������������������

�bokus ���������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������� �� ��������� �������� ����������� ��� ����������� ������������ ��������������������������������������������������������� ������

�� ���������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������������� ����������������������������������������������������

� � �������������������������������������������� ����������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������� ����������������������

� ������� ������������������� ���� ��� ��������� ������ ��������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������ �����������������������������������������������������������

� � ������� ������� ��� ����� ��� ������ ����� ������������ �� ��������� ��� ��� ��� ��������������������� ���� �������������������������������������������������������� ����������������������������

���� ��� ��� ��� � ��� �����

����������������������������������������������� ���������������������������� ���������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������

����������������������������������������

������������������������������������������������������ Osqledaren #6.indd 9

� ���� ���� �

������� ������ ��� ����

�����

����� � ����� ���� ������� � � � �� ��� ���� ����

� �����

����

����

����� �����

���

��

06-03-14 16.29.49

OSQLEDAREN #6 05/06 DEBATT

DEBATT Studentanpassa bostadsbidraget nu!

SOM DU REDAN VET

är Stockholms studenters bostads- och ekonomiska situation varken kortsiktigt eller långsiktigt hållbar.

Studiemedlet måste höjas och hyrorna för studentbostäder måste sänkas, detta för att få till den rejäla förändring av studenters levnadsnivå som behövs.

inte längre är berättigad till bostadsbidrag. Eftersom höstens inkomst skall fördelas på alla månader under kalenderåret kan det innebära att studenten inte haft rätt till något bostadsbidrag alls under första halvåret och blir därför återbetalningsskyldig för det bidrag som tidigare betalades ut.

STUDENTBOSTÄDERNAS HYROR i Stockholm är på tok för höga för en student som har studiemedel som inkomst. Ett komplement för att kunna betala hyran är att ansöka om bostadsbidrag. Enligt Försäkringskassan är det grundläggande målet med bostadsbidraget att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att hålla sig med goda och tillräckligt rymliga bostäder. Försäkringskassans mål stämmer väl in på Stockholms studenter som bor i studentlägenheter, hyresrätter och andra boendeformer med Stockholmsanpassade hyror, det vill säga med allt för höga hyror.

SSCO:S FÖRSLAG

TILL OCH MED POLITIKER i Stockholms kommun tycker att bostadsbidraget är ett viktigt tillskott för Stockholms studenter.

Trots detta är det endast 8 % av alla studenter i Stockholm som väljer att utnyttja bidraget. Vad beror detta på? SSCO, Stockholms studentkårers cerntralorganisation, anser att det är på grund av bidragets utformning att studenter har svårt att tillgodoräkna sig det trots höga studentbostadshyror.

– Att ha möjlighet att ansöka om bostadsbidrag halvårsvis.

Bidrag skall kunna ges under de perioder som de behövs.

ETT TALANDE EXEMPEL är en student som studerar under vårterminen med studiemedlet som inkomst. Studenten ansöker om och erhåller därför bostadsbidrag. Under hösten får studenten ett arbete med en inkomst som innebär att studenten

till förändring är följande:

– Att studiemedlets bidragsdel inte räknas som inkomst vid beräkning av bostadsbidrag.

– Att heltidsstudenter skall undantas från 29-årsregeln för bostadsbidrag. Idag är det många studenter som väljer att studera under en längre tid och allt senare i livet. Även dessa drabbas av höga hyreskostnader och för lågt studiemedel, och även dessa ska ha möjlighet att få bostadsbidrag.

SSCO ANSER att nuvarande bostadsbidragsregler inte är acceptabla och vi vill hjälpa Stockholms studenter få ett bättre anpassat bostadsbidrag.

SSCO KRÄVER

en studentanpassning av bostadsbidraget nu!

Oskar Reimer, ordförande, SSCO Sofia Johnsson, vice ordförande, SSCO Fredrika Järnehall, politisk sekreterare, SSCO

10

Osqledaren #6.indd 10

06-03-14 16.29.50

DEBATT Den Stora Stygga Framtiden Vad ska du göra efter din examen?

Det är hög tid att börja tänka på det nu.

EN EXAMEN FRÅN KTH är idag inte längre en jobbgaranti.

Tyvärr inte ens i närheten av en jobbga-ranti. Inte för att trycka ned dig i skorna, och definitivt inte för att verka präktig, utan snarare för att få dig att tänka lite grand på din framtid.

DET FINNS MYCKET MAN KAN GÖRA för att förbereda sig för verkligheten och allvaret som väntar bortom CSN och tentaperioder. Börja se dig om tidigt, undersök vilka möjligheter som finns. Gå på studiebesök och presentationer av företag, besök arbetsmarknadsdagar för att prata med företagen eller kanske bara Karriärcenters hemsida. Den som tidigt skapar sig en bild av sina möjligheter och vart man vill lyckas bättre.

LÅT DET TA LITE TID, du har igen det den dag du får ett jobb hos det där jättehäftiga företaget ingen annan visste fanns. Att förklara sig med att inte ha tid är liksom inte hållbart: Har du inte tid att förbereda dig för vad du ska göra resten av ditt liv?

TÄNK OM ALLA KTH-STUDENTER, inte bara I:are, kunde vara lite mer som handelsstudenter. Från första dagen lite mer fokuserade på vad de ska göra efter examen. Lite mer ”pushiga”.

Drivna är fel ord, för KTH-studenter är konkurrenskraftiga, drivna och motiverade vad gäller utbildningen, på ett annat sätt än studenter på Handels. Men om vi kunde ta vår utbildningskompetens och förena med Handels driv att marknadsföra sig själva - då skulle varenda KTH:are gå mycket långt.

FRAMTIDEN

började alldeles nyss. Ta för dig.

Emma, Kårstyrelseledamot näringsliv naringsliv@ths.kth.se

Osqledaren #6.indd 11

06-03-14 16.29.54

Civilingenjörsutbildningen förlängs med 20 poäng Nu är det spikat! Civilingenjörs- och arkitektprogrammen i Sverige förlängs med ytterligare en termin till 200 poäng med start höstterminen 2007. Detta sker i samband med införandet av det så kallade 3-5-8-systemet, det vill säga att utbildningen delas in i tre block: ett grundutbildningsblock går på tre år (kandidat), avancerad utbildning kräver två år till (master) och forskarutbildning ytterligare tre år. Många frågor uppstår – vad ska den nytillkomna terminen innehålla, vad händer med nuvarande civilingenjörsstudenter, och vilka studiesociala konsekvenser får detta?

Text: SERGEJ KOTLIAR och SARA GUSTAVSSON Illustration: KAMILA SWIEZEWSKA

DEN 23:E FEBRUARI klubbades förslaget igenom av en rungande

majoritet i riksdagen – alla partierna röstade för. Beskedet möts med stor glädje av studentkårer och tekniska högskolor landet runt, då rektorer tillsammans med kårordföranden på olika högskolor gemensamt drivit frågan.

ETT AV DE STARKASTE ARGUMENTEN för förslaget är att en svensk högskoleutbildning ska vara kompatibel med de internationella. Som det är nu är det bara Sverige och Storbritannien av alla länder i Europa som inte har en femårig masterutbildning.

innebär att det blir lättare att byta mellan högskolor, både internationellt och inom Sverige. Man ska kunna läsa tre år på en skola, ta ut sin kandidatexamen och göra sina masterår vid en annan högskola.

Vid Chalmers har man redan beslutat att alla studenter ska ta ut kandidatexamen innan de går vidare, medan man på KTH kommer att göra tvärtom. Här vill man istället sträva efter att fortfarande ha en sammanhängande utbildning.

OSQLEDAREN #6 05/06 CIVILINGENJÖRSUTBILDNINGEN FÖRLÄNGS

DET NYA 3-5-8-SYSTEMET

SOM REGERINGENS FÖRSLAG såg ut för ett år sedan (”Ny värld

– ny högskola”, juni 2005) så skulle det nya systemet införas, men civilingenjörsutbildningarna skulle även fortsättningsvis vara fyra

Master of Science in Engineering extended to five years The Swedish parliament, Riksdagen, has recently decided that all master of science and architecture educations in Sweden will be extended by one semester to cover five full years instead of the

12

Osqledaren #6.indd 12

och ett halvt år långa. Detta fick kårordförande och rektorer från sju av Sveriges största högskolor att tillsammans med representanter för näringslivet skriva en debattartikel i DN (17 nov 2005) där man gav argument för att låta det nya gälla även civilingenjörsutbildningarna. Man försökte även lobba mot regeringen för att få dem att ändra sig. När de inte visade sig medgörliga vände man sig istället mot riksdagens ledamöter. Frågan drevs i utbildningsutskottet, vilket gav bättre resultat: alla parter kom överens i frågan, och nu har alltså beslutet tagits.

EN VIKTIG FRÅGA är vilka följder detta kommer få för oss studenter. Någon övergångsregel för de som redan är inne i systemet, med komplettering av de extra 20 poängen kommer förstås att finnas, men det är inte bestämt hur det kommer att gå till ännu – man har inte ens bestämt vad de 20 poängen ska innehålla. Men det börjar bli ont om tid, i höst kommer den sista kullen nyantagna enligt det gamla systemet. De kommer troligtvis vilja veta vad de har för möjligheter.

DE STUDIESOCIALA FÖLJDERNA för studenter är inte att förglömma, bland annat frågan om studiemedel. Som det är idag kan man maximalt få pengar från CSN för 240 poäng – alltså sex års studier. Med det nya systemet kommer marginalen att bli mindre.

current four and a half. The decision was supported by all the parties of the parliament, and was also met with great enthusiasm by technical universities in Sweden. This new structure is planned to take off during the fall of 2007.

The major reason for making these changes was to make the Swedish system more compatible with similar educations in other

06-03-14 16.30.15

Kommer maxgränsen i och med detta att höjas?

Regeringen tillsatte för några veckor sedan studiesocial utredning som ska ta upp frågor som denna. Det återstår att se vad den kommer fram till.

Jon inte oroad över.

om tillskottet på 20 poäng och vad dessa ska användas till. Först ska det omvandlas till den faktiska texten i högskoleförordningen, därefter ska det skapas en ny text för examensförordningen. Först därefter kan KTH – med utgångspunkt i vad som står i de slutliga lagtexterna, och beroende av regeringens önskemål fatta beslut om hur man ska disponera de extra poängen. Sedan får de enskilda programmen anpassa sig till de riktlinjer KTH:s styrelse lägger upp när de konstruerar sina nya kursplaner.

ÄVEN OM DER KOMMER ATT DRÖJA länge innan faktiska beslut har debatten om extrapoängen på KTH redan börjat. Och Helena Johansson, som också är utbildningsansvarig på kåren, påpekar att studenterna har alla möjligheter att påverka, både inom sitt eget program och genom att prata med henne och Jon på kåren.

NU VÄNTAR EN DEBATT

– Det kan ju vara så att man vill att alla program ska läsa samma sak, till exempel en kurs i hållbar utveckling, säger Jon Larsson, utbildningsansvarig på Tekniska Högskolans Studentkår. Då får programmen anpassa sig efter det.

DET KAN OCKSÅ LIGGA EN RISK i att låta programmen bestämma alldeles för mycket på egen hand eftersom de då kan gå olika vägar och på så sätt komma längre ifrån varandra. Det senare är

countries. So far there had only been two countries in Europe that didn’t have a five-year masters programme – Sweden and the United Kingdom. The Swedish technical educations will now be in phase with most European countries, and offer a 3-5-8 system (three years for a candidate degree, two more for a master, and three more for a scientist degree). It is yet to be decided what the extra semester will contain, but the debate has already begun.

Osqledaren #6.indd 13

– Man försöker se till att detta inte händer genom att i första hand driva frågan på central nivå.

– Studenterna är ju med i hela beslutskedjan. Alla borde ta vara på chansen att påverka hur utbildningens framtid ska se ut.

Vad tycker DU? Vad vill DU göra under den extra terminen? Gör din röst hörd, skicka dina synpunkter till oss! Alla svar vidarebefordras till Jon och Helena som är utbildningsansvariga på kåren och som kan lägga fram dem för KTH när diskussionen tas upp. Skicka dina förslag, synpunkter och önskemål på de nytillkomna 20 poängen i ett mail med ämnesraden Extra termin till osqledaren@ths.kth.se.

What do YOU want the extra semester to contain?

Please share your thoughts with us by sending an email to osqledaren@ths.kth.se. All suggestions will be forwarded to Helena Johansson and Jon Larsson, head of educational affairs at the Student Union.

13 06-03-14 16.30.43

OSQLEDAREN #6 05/06 LJUVA NOSTALGI

Denna sida 채r h채mtad fr책n Osqledaren #1 1985.

Osqledaren #6.indd 14

06-03-14 16.30.56

THS Åsiktsdokument

Åsikter i pappersform Choklad eller vanilj...ööhh...

Tänk om det fanns ett dokument som reglerade vad du fick eller inte fick tycka i olika frågor. ”OS tycker du är stentrist, men knyppling, det är grejer det!” För kårens arvoderade är denna skrift verklighet, och går under namnet ”Åsiktsdokument”. ”THS anser att det alltid är THS åsikter och ändamål som ska styra vårt arbete mot (eller med) KTH. Det är därför alltid viktigt att studentkårens självständighet bevaras.” ÅSIKTSDOKUMENTET ÄR TILL FÖR både kårstyrelsen och kårens

medlemmar och ska representera deras gemensamma åsikter. I den tydliggörs de riktlinjer som kårstyrelsen ska följa när de tar ställning till olika frågor som påverkar KTHs medlemmar. Punkt för punkt kan man läsa vad THS medlemmar har för åsikter rörande antagning, mottagning, utbildning, jämlikhet, lokaler och så vidare. Åsiktsdokumentet får endast ändras under ett kårfullmäktige-sammanträde, men allt som krävs är att en THS medlem motionerar till förstnämnda med förslag på ändringar.

VID SENASTE REVIDERINGEN,

som gick igenom under kårfullmäktigemötet i februari, gjordes endast ett par ändringar som inte var av grammatisk eller semantisk karaktär. En av punkterna som framkallade stor debatt bland kårfullmäktigeledamöterna, var den som stod under rubriken ”Jämlikhet och mångfald”: ”THS anser att kvotering bör undvikas. Däremot ser THS allvarligt på A pocket full of opinions The officers at the Student Union, THS, often find themselves in positions and situations were they have to make decisions that will affect 17 000 KTH-students. To make sure they act wisely and according to the opinions of the students they represent,

Osqledaren #6.indd 15

Text: ELIN LI & HELEN SILVANDER Illustration: JONAS GUNNARSSON

de fall då en dold särbehandlig sker inom högskolan. Därför kan det vara befogat med positiv särbehandlig av relevanta underrepresenterade grupper vid likvärdiga meriter.”

HUR UNDERREPRESENTERAD ska man vara för att det ska anses befogat att använda positiv särbehandling? Och hur långt kan man gå med positiv särbehandling innan det slår om till diskriminering?

ETT STORT PROBLEM med åsiktsdokumentet är dess representativitet. Själva syftet är ju att säkerställa att kårens arvoderade arbetar enligt en linje som överensstämmer med studenternas vilja och åsikter i olika frågor. För att detta skall kunna göras krävs det att dessa lyfts upp på kårfullmäktige på ett korrekt sätt.

I dagsläget besöks kårfullmäktige av i genomsnitt av ett trettiotal sektionsrepresentanter (av totalt 55 ledamöter). Dessa trettio skall således representera och ta beslut som påverkar 17 000 studenter! När undersökte kåren senast vad gemene student ansåg om till exempel kvotering?

med detta dokument är att det faktiskt bara är åsikter. Det spelar ingen roll hur viktigt man tycker att ”årshyran för en studentbostad inte ska överstiga 1/3 av det totala studiemedlet” eller att ”studenterna inte bör ha mer än sex timmars föreläsningar per dag”, om man inte arbetar aktivt med att förverkliga dessa åsikter.

ETT ANNAT BEKYMMER

Läs THS Åsiktsdokument i sin helhet på www.ths.kth.se/ths/dokument/THS_ Asiktsdokument_aktuellt.pdf

a so-called “Opinion document” was created. This document is supposed to contain student’s opinions on basic issues like education, economy and student housing but also on far more dramatic topics as equality and diversity. The representativity of the Opinion Document is although a major problem, since only about thirty section representatives establish it.

15 06-03-14 16.31.01

STUDENTPRÄSTERNA – ett döende släkte?

”Någon som lyssnar...” Den inledningen ges jag när jag öppnar Stockholms studentprästers vårbroschyr 2006. Vilka är de egentligen? Och vad gör de? Finns det verkligen ett behov för andlig vägledning på 2000-talets sekulariserade universitet? Det är några av frågorna som studentprästerna Harald Persson och Johan Jäger försöker svara på.

Text: HELEN SILVANDER Foto & illustration: JOSEFIN KARLSSON är anställda av Svenska kyrkan för att agera som studentpräster på Stockholms högskolor och universitet. De vill beskriva sitt arbete som en ”stödjande verksamhet” där de, på skolans villkor, bedriver en sorts själavårdsmottagning. På KTH yttrar det sig i ett samarbete med Studenthälsan.

HARALD PERSSON OCH JOHAN JÄGER

som väldigt mångfacetterat och mångdimensionellt. Mycket riktigt, när jag bläddrar vidare i ovannämnda broschyr ser jag att studentprästerna i Stockholm, utöver BÅDA SER PÅ SITT YRKE

“Numera måste man göra allt; skaffa perfekta karriären, få gott om pengar, ha den perfekta olivoljan, unna sig den där chokladbiten, träna bort chokladbiten. En otrolig hets. Till och med det inre sökandet har fått en kravstämpel.” sitt uppdrag som medmänniskor, även anordnar filmkvällar, diskussionsgrupper, pilgrimsvandringar, meditationskurser, gudstjänster och retreat.

– Till skillnad från stora delar av Svenska kyrkan jobbar vi som studentpräster mycket öppnare, menar Johan. Vi har inte predikstolen, kyrkan eller musiken. De enda egentliga verktyg vi använder är oss själva.

OSQLEDAREN #6 05/06 ETT DÖENDE SLÄKTE

– Jag har ibland upplevt prästerskapet som att man bara råkar vara på olika platser vid olika tillfällen, säger Harald.

– Sedan har vi ju självfallet vårt uppdrag, tillägger Johan. Vi ska skapa STUDENT PRIESTS – a breed under threat of extinction?

HARALD PERSSON AND JOHAN JÄGER are both university chaplains of the Swedish Lutheran church in Stockholm. Their job is mainly to assist the university Student Health Committee, but they also arrange meditation courses, discussions and retreats.

en ekumenisk grupp, gå ut till våra medlemmar och finnas där de finns.

Kyrkan ska vara en naturlig del av samhället.

– Men det handlar inte om mission, utan om tillgänglighet, inflikar Harald. Kyrkan skall erbjuda ett offentligt rum där alla är välkomna. Dessutom är universitetsmiljön så otroligt spännande. Det är här man genomgår sin största förvandling, det finns så mycket förväntan och en sådan öppenhet.

Så känner jag att jag vill vara resten av livet.

– Som studentpräst tror jag dessutom att det är viktigt att man har en rätt liberal mainstream teologisk tro, menar Johan. Man måste vara öppen och lyhörd på ett helt annat sätt. är medlemmar i Svenska Kyrkan. Andelen som är aktivt troende är betydligt mindre. En snabb uppskattning skulle ge att det på KTH finns nästan lika många aktivt troende muslimer som kristna. Ändå har det aldrig funnits en enda student-iman eller rabbi sedan KTH grundades.

UNGEFÄR 80% AV ALLA SVENSKAR

– Det är en väldigt intressant diskussion, som utan tvekan borde lyftas, säger Ann-Britt Lindholm, kurator på Studenthälsan. Idag är det ju Svenska Kyrkan och inte KTH som står för Studentprästernas omkostnader, men det borde ändå ligga i KTH-ledningens intresse att ta tag i frågan. Vi lever trots allt i en mångkulturell miljö och internationaliseringen är viktig för KTH. – Jesus gav oss ett mönster för vilka vi är och hur vi kan leva med respekt och kärlek för varandra, säger Johan. Mönster jag kan igen även i andra religioner. Det är som en regnbåge där alla religioner kompletterar och går in i varandra. Jag ser inget problem i att andra religioner har studentpräster, men det ligger på deras bord att starta upp den verksamheten.

- It’s not about doing missionary work, Harald says. Our mission is to offer a public room where everybody is welcome. are members of the Lutheran Church. Most of them are secularized non-believers. Even though more than one fifth of the students aren’t Christians, there has at KTH never been a pastor representative ABOUT 80% OF THE SWEDISH POPULATION

16

Osqledaren #6.indd 16

06-03-14 16.31.02

gånger per månad, uppger Johan. en av anledningarna till varför det är så få som uppsöker studentprästerna, eller ens känner till deras verksamhet?

På frågan om hur ofta de blir aktivt uppsökta av studenter, ges efter många slingrande svar som ”lagom”, ”så att man hinner med” och ”det skiftar termin till termin och skola till skola” får jag svaret:

KAN DET VARA

– Vi som jobbat ett tag blir nog i genomsnitt kontaktade mellan 15 och 20 from neither the Islam nor the Jewry Church. Ann-Britt Lindholm, welfare officer at the Student Health Committee, believes the Faculty Board at KTH definitely should raise this issue. Johan Jäger agrees.

- Jesus made us an outline to live by, he showed us how we could learn to live with love and respect for one and other, he says. This is a pattern I recognize in other religions as well. I don’t see any problems with student chaplains of

Mitt ”Jaha?” måste ha skvallrat om min förvåning, för han skyndar sig att tillägga: – Men då ingår inte bara studenter, utan även lärare och annan personal som kanske har uppfattat problematik med någon enskild student eller grupp. Det finns en tydlig tendens bland dagens studenter med ökad stress.

Det finns så stora prestationskrav. Numera måste man göra allt; skaffa other churches.

THE STUDENT SURVEY made at KTH last year implies that student welfare has reached rock bottom. Every third student considers his or her situation to be undurable. The need of spiritual guidance is clearly needed, yet the student priests only receive 15-20 calls a month, and not all from students.

17 Osqledaren #6.indd 17

06-03-14 16.31.04

perfekta karriären, få gott om pengar, ha den perfekta olivoljan, unna sig den där chokladbiten, träna bort chokladbiten. En otrolig hets. Till och med det inre sökandet har fått en kravstämpel. från 2005 visar att KTH:s studenter mår sämre än någonsin. Var tredje student uppgav att studiesituationen känts så svår att de behövt hjälp från andra än studiekamraterna. Nästan 40% har någon gång funderat över att göra ett studieuppehåll. Behovet av emotionell vägledning finns således, men varför är det så dålig uppslutning?

KTH:S MELLANÅRSENKÄT

– Jag tror att mycket kan bero på fördomar och okunskap, säger Johan.

Då gäller det att se till att visa hur mycket man faktiskt har gemensamt, så att dessa fördomar kan ställas åt sidan. Många undrar nog hur en präst skulle kunna hjälpa dem när de inte är troende.

– Sedan har det också att göra med exponering, menar Harald. Vi måste visa oss lite mer. När någon ringer oss är det ofta rätt allvarligt. Då är de rätt låga och kontakten till oss blir som ett sista sätt att lätta på trycket.

Man griper efter halmstrå.

– Det är själavård det handlar om. Att man ibland också ska få vila i sin sorg, menar Johan. En flicka kom till mig en gång och bara störttjurade.

Sedan kom hon aldrig tillbaka. Senare får jag ett julkort där det står ”Tack för att du lyssnade”. Det hela är så kravlöst på något sätt.

OSQLEDAREN #6 05/06 ETT DÖENDE SLÄKTE

DEN ALLMÄNNA SYNEN på studentprästen är för övrigt någonting båda anser måste förändras. Flera gånger under intervjun betonar Harald att det inte handlar om religion eller troende utan av att man mer ska vara som en sorts ”professionell medmänniska”.

– Jag skulle vilja se mig själv som en coach, säger Harald. Många tror att tro på Gud är att tro på någonting utanför sig själv. Jag tror att det är precis tvärtom, att det handlar om att ta ansvar för sig själv och sitt eget liv. Himmelriket vill jag leva i NU, och det har att göra med hur jag förhåller mig till min omgivning. Allting annat är rätt ointressant.

- I think the reason is that people have lot of prejudices, Johan explains.

They might not know how a priest could help them if they are non-believers.

BOTH JOHAN AND HARALD

image needs to change.

agree that the common chaplain

MEN OM MAN SKALAR AV ALLTING som har med kristendomen, tro och religion att göra, vad är det då som skiljer studentprästen från en helt vanlig kurator?

– Det är en stor skillnad på de olika professionerna, menar Ann-Britt.

Detta yttrar sig främst genom de olika utbildningarna vi har. Som kurator läggs betydligt större fokus på de terapeutiska metoderna, så vi har i grunden fler verktyg för detta. Studentprästerna jobbar med samtal på ett helt annat sätt. De är själasörjare som lägger mer fokus på de existentiella frågorna.

Allt som allt är detta ett jätteviktigt samarbete för oss. Det känns viktigt att vi på Studenthälsan kan ge hjälp till den ”kompletta människan”. Alla delarna finns med.

“Är det verkligen ansvarstagande att lägga ut delar av Studenthälsan på entreprenad till Svenska Kyrkan? Eller är det bara ett billigt knep för KTH att lägga ansvaret på någon annan?”

– Vi är inte terapeuter, vi är präster, menar Johan. Som studentpräst är vi inte ute efter att frälsa eller missonera, men som präster har vi ett uppdrag att undervisa kyrkans lära.

– Den där formuleringen kan jag nog inte ställa upp på, säger Harald. Det vore väldigt olyckligt om det verkade som om man hade någon dold agenda.

Jag hade nog aldrig nämnt ordet ”Gud” över huvud taget. Detta är någonting som gäller alla människor, det är inget exklusivt.

VI KAN NOG ALLA VARA ÖVERENS om att dagens studenter lever ett hektiskt liv. Varje år blir det smärtsamt tydligt att de studerande behöver vägledning i mer än vilken inriktning de ska välja eller kurs de ska läsa. ”Idag verkar det mer vara en fråga om UTbildning än om utBILDNING” (JJ). Den enda egentliga frågan är på vilket sätt denna vägledning ska ske. Är det verkligen ansvarstagande att lägga ut delar av Studenthälsan på entreprenad till Svenska Kyrkan? Eller är det bara ett billigt knep för KTH att lägga ansvaret på någon annan?

- I’d like to consider myself as a coach more than a priest, Harald says.

WE CAN ALL CONSENT to the fact that students are on the verge

of breaking down and in obvious need of guidance. However, is outsourcing the Student Health Committee to a third party the right way to go? Or is it just a cheap trick for KTH of giving the blame to someone else?

18

Osqledaren #6.indd 18

06-03-14 16.31.05

Var med och

UTROTA HUNGERN Vi stöder lokal produktion och människors egna resurser.

Vi arbetar för rättvis handel och påskyndar skuldavskrivning.

Ge en gåva på www.svenskakyrkan.se/lutherhjalpen

Osqledaren #6.indd 19

Intellecta Uppsala Foto: Johan Norrby/IKON

Pg 90 02 56-9

06-03-14 16.31.15

Mc pri Mc pri Mc pri Mc pri Mc pri

KTH DIRECT – ett center för hållbar utveckling invigdes KTH Direct, eller KTH Disaster Resilience Centre med uppvaktning från bland annat miljöminister Lena Sommestad. Upptakten till detta är konferensen ”What can we do?” som anordnades för ett år sedan på KTH i efterdyningarna av tsunamin i Sydasien december 2004. Under konferensen stod det klart att mycket kunskap som skulle kunna komma till gagn i katastrofsituationer redan finns på universitet och högskolor, men likväl inte utnyttjas. Som respons på det rådande behovet bildades därför KTH Direct. Initiativtagarna till centret kommer såväl inifrån KTH som utifrån.

KTH är huvudman men Stockholms Universitet är också knutet till centret, liksom Stockholm Environment Institute (SEI), IVL Svenska Miljöinstitutet och hjälporganisationerna INUG, Röda Korset och Plan Sverige.

OSQLEDAREN #6 05/06 KTH DIRECT MCKINSEY’S PRISUTDELNING

FÖR EN DRYG MÅNAD SEDAN

HAR FORSKARE ETT ANSVAR i kampen mot naturkatastrofer?

Frågan ställdes i DN Debatt samma dag som centret invigdes, den 20 januari 2006. Ett år efter tsunamin kan vi konstatera att de samhällen som byggs upp är identiska med dem som fanns innan flodvågen. Kort efter tsunamin hölls en FN-konferens om katastrofhantering i Kobe, Japan. Mot bakgrund av slogan för mötet, att ”bygga tillbaka bättre” kan det tyckas smått ironiskt att istället för att flytta från de låglänta och katastrofkänsliga kusterna, flyttar fler verksamheter och människor dit. Frågan är befogad: har vi lärt oss någonting egentligen? Några av initiativtagarna till centret pekar på ett svalt intresse från forskarsidan liksom från regeringens och myndigheters håll. De menar att det nu är dags att bryta mönstret.

ETT NYCKELORD i kampen mot naturkatastrofer är resiliens. Begreppet har länge funnits inom ekologin och indikerar ett eko-

KTH DIRECT – a Disaster Resilience Centre A couple of months after the tsunami in the South of Asia, a conference called “What can we do?” took place. It became clear that the universities held a lot of knowledge and information that

20

Osqledaren #6.indd 20

Text: MILENA DAVILA

systems förmåga att anpassa sig till en föränderlig omgivning, utan att själv ändra tillstånd. Ett resilient ekosystem har förmågan att återuppbyggas och förnyas efter en störning. På ett liknande sätt kan begreppet appliceras på sociala system – med den stora och viktiga skillnaden att den sociala resiliensen har ett ”medvetande”. Människor har trots allt makten att påverka och förändra strukturer byggda av människor. Det beskriver istället samhällets förmåga att hantera förändring. sätter givetvis båda systemen på prov.

Det kompliceras dessutom av att sociala och ekologiska system inte är statiska, utan tvärtom påverkar och påverkas av varandra.

Det finns otaliga exempel på mänskliga aktiviteter som minskar resiliensen av ekosystem, vilket i sin tur drabbar mänskliga samhällen genom exempelvis översvämningar. Resiliens i ekologiska och sociala system är därför nyckeln till en hållbar utveckling.

EN NATURKATASTROF

SYFTET MED CENTRET är dels att det ska kunna rycka ut i krissituationer men även att bidra till att bygga mindre katastrofkänsliga samhällen samt att göra riskanalyser över var framtida katastrofer kan äga rum. Hur sker detta i praktiken? Inom Sveriges gränser innebär det, förutom transdisciplinär forskning ett idogt nätverksbygge mellan delaktiga forskare, ingenjörer, ideella organisationer och myndigheter. I de berörda samhällena blir konsten istället lyhördhet, att balansera mellan frontlinjekunskap och de lokala behoven. Utbildning är en viktig punkt på agendan och i framtiden förväntas ett internationellt magisterprogram att erbjudas.

För den nyfikna kommer kurser i ämnet att startas redan i höst.

För mer info se www.direct.kth.se

could be of use in case of a future critical situation. About a year later KTH Direct was established.

The main goal with KTH Direct is not only to assist in case of emergency, but also to use scientific research to help minimize the effects of a potential catastrophe.

06-03-14 16.31.26

Mckinseys prisutdelning Mckinseys prisutdelning Mckinseys prisutdelning Mckinseys prisutdelning Mckinseys prisutdelning Årets framgångsrikaste studenter Text & foto: PER GANBAR KONSULTFIRMAN MCKINSEY delar, sedan tio år tillbaka, varje år

ut pris till ett antal duktiga KTH-teknologer. För att ens komma i närheten av prispallen räcker det inte med goda studieresultat; man måste dessutom ha utmärkt sig inom områden som socialt engagemang, idrottsliga framgångar samt andra betydande prestationer. ÅRETS FÖRSTAPRIS gick till Olga Pilipenko som läser samhällsbyggnad. 25-åriga Olga studerade från början till språkvetare på ett av Rysslands mest ansedda universitet och jobbade ett tag som översättare åt olika företag i Moskva innan hon kom till Sverige.

Efter att ha misslyckats med att finna ett lämpligt jobb, bestämde hon sig för att börja läsa på KTH, där hon snart tar ut sin andra examen. ÅRETS ANDRAPRISTAGARE,

Peter Andén, uppvisar minst lika imponerande meriter. Peter har läst informationsteknik på KTH Kista och började något senare också parallellt på Handelshögskolan i Stockholm. Vid sidan av sina studier har han även jobbat som systemutvecklare, drivit eget företag med flera anställda och haft styrelseuppdrag inom fallskärmsjägarklubben då han gjorde lumpen som fallskärmsjägare. I våras utsågs han dessutom till årets teknolog av företaget Universum.

Every year McKinsey & Co give out a prize to successful KTH students with excellent study results and other impressive qualifi-

håller samma höga nivå, med många utmärkta meriter på sin meritförteckning. Niklaes Persson som till vardags läser datateknik på KTH har lyckats, inte bara med sina studier, utan också med mycket annat han åtagit sig. Han har bland annat gått en pilotutbildning och har nyligen tagit ut examen som trafikpilot. Dessutom har han tävlat i kanot på elitnivå med flera SM-guld, varit med i ett OS och sex VM. Han jobbar utöver det som webbutvecklare, och inte nog med det: han dömer ishockey på elitnivå! ÅRETS TREDJEPRISTAGARE

att det finns många duktiga teknologer på KTH som framgångsrikt lyckas kombinera studier med andra engagemang håller också KTH:s rektor med om:

FAKTUMET

- Det är bara att gratulera våra duktiga pristagare och konstatera att de är utmärkta representanter för KTH, säger Anders Flodström.

UTÖVER DE TRE PRISTAGARNA vill juryn även ge hedersomnämnanden till: Jens Bäckbom (teknisk fysik), Martin Vallstrand (industriell ekonomi), Henrik Bergh (industriell ekonomi), Anna Malmlöf (medieteknik), Ivan Thomson (industriell ekonomi), Niklas Bergström (datateknik) och Finn Ericson (datateknik).

cations. This year first prize went to Olga Pilipenko, second prize to Peter Andén and finally third prize to Niklaes Persson.

21 Osqledaren #6.indd 21

06-03-14 16.31.33

Osqledaren #6.indd 22

06-03-14 16.31.34

Jag har inte tid att läsa det här!!!

Har bråttom iväg, känner mig riktigt stressad. Satt och häckade för länge i datasalarna ikväll, som vanligt. Japp, rapport ska skrivas färdigt, helst igår.

Sömnen? Jodå, en rejäl kopp kaffe fixade den biten. Och middagen? Ketchup med pasta. Igen. För många dagar kvar i slutet av studiemedlet, som vanligt.

Måste gå. Jaa, du vet: innebandy, lappskrivning, omtenta och tvättid... Vänta, är det min mobil som ringer?

Text: INGELA BJURHAGER Illustration: JOSEFIN KARLSSON

OM UTBRÄNDHET... Har du lite för mycket att göra, men lite för lite tid att ändra på situationen? Med andra ord, befinner du dig i en uppskruvad variant av ett moment 22, utan kontroll på läget?

En ond cirkel av “måsten” och “borde”? Kanske kände du igen dig i ingressen? Eller så gjorde du inte alls det. Och då kan du ändå redan vara där och på väg ner.

DET HÄR ÄR ALLTSÅ ÄNNU EN ARTIKEL om stress och utbrändhet. Sedan fenomenet för första gången uppmärksammades av amerikanska psykologer i mitten av 1970-talet, har hyllmeter efter hyllmeter skrivits om det i en allt snabbare takt. Delvis i onödan kan man tycka. De varnande slutsatserna verkar ignoreras, folk stressar som aldrig förr. För detta är ju vad statistiken visar: att fler och fler av sjukfallen i Sverige beror på svår stress, utbrändhet och depression, samtidigt som forskare och psykologer skriker om att folk ska ta det lugnt och varva ner.

NÄR KUNSKAPEN SÄTTER SIG ÖVERALLT UTOM I SKALLEN

Det är viktigt att veta att stressreaktioner är nödvändiga, de hjälper människan att överleva och anpassa sig till omgivningen. Vi måste kunna reagera snabbt och instinktivt på någonting som kan störa eller hota oss. Att gå upp i varv och känna pulsen slå lite snabbare inför en utmaning eller upplevd fara är helt naturligt. På kort sikt leder stressen bland annat till mindre smärtkänslighet, bättre minne och högre koncentrationsförmåga. För det gäller ju

I DON’T HAVE THE TIME TO READ THIS!!!

Do you have too much to do, and not enough time to do it on? Are you finding yourself at the bottom of a giant heap of ’must:s’ and ’should:s’? In that case, reading this article should be the first thing on your list.

Going in one ear...

This is another one in the endless row of articles dealing with the subject of being burnt out, which also gives the clear message that these are usually ignored. A fact that is indicated by the high rate of sick-listings related to stress. Maybe you recognized your

att komma ihåg vilken riktning man kom ifrån, så att man kan fly tillbaka samma väg, eller hur? I värsta fall behöver man kanske dessutom vara beredd på att slåss mot den där rytande björnen.

På samma sätt känner många att de presterar bättre på prov när de är lite lagom nervösa. Problemet ligger i att hotet inte längre

“Ingen vill vara slöhögen i gänget.

Då tar man hellre i lite extra, jobbar över, sitter kvar, blir Askungen som är först uppe och sist i säng.” utgörs av rovdjur. I stället består det nuförtiden av en konstant belastning i form av övertidsarbete, prestationsångest och krav. bryter stressen ner oss: smärtkänsligheten ökar, immunförsvaret och minnet försämras. Ju intensivare man läser och anstränger sig för att trycka in kunskap i huvudet, desto mer av föreläsningsanteckningarna är det som går ut genom öronen.

Samtidigt känner man hur det intensiva pluggandet börjar sätta sig i axlar, rygg och nacke. Oftast finns det dock inget annat val än att fortsätta läsa. Farbror CSN vill se resultat, poängen måste in. Det finns ett mål att nå och en examen att ta, en hungrig arbetsmarknad som väntar där ute. Man var ju dessutom riktigt bra på matte i gymnasiet, det var väl själva fanken om man inte skulle kunna vara det nu också?!

PÅ LÅNG SIKT

self in the preamble? Maybe you didn’t. In any case, you might have already crossed the line. ...and out the other

Why do some people burn out while others don’t? A major cause is that this group usually has very high expectations and demands on who they want to be and what they want to accomplish. People who have been brought up to always achieve their best, are likely to go down harder. If you were the top of your class in high school, you might want to stay that way even later on.

23 Osqledaren #6.indd 23

06-03-14 16.31.35

OSQLEDAREN #6 05/06 HET, VIDBRÄND, UTBRÄND

ASKUNGEN, EN HÖGST AKTUELL SAGA De egna förväntningarna är en nyckel till varför vissa, men inte andra, går in i väggen.

Undersökningar visar att en stor majoritet av dem som fått diagnosen ”utbränd” har en sak gemensamt: högt ställda krav på sig själva. Dessa personer sätter likhetstecken mellan sitt egenvärde och sina prestationer. Människor som redan under barndomen uppfostrats till att alltid vara duktiga verkar bränna ut sig hårdast men även i vuxen ålder kan man ta efter stressiga livsmönster och försöka leva upp till destruktiva normer som är nedbrytande.

Ingen vill vara slöhögen i gänget. Då tar man hellre i lite extra, jobbar över, sitter kvar, blir Askungen som är först uppe och sist i säng. Så ser den sorgliga sanningen ut: många arbetsplatser domineras av ett beteende där man bistert skryter om hur mycket man har att göra och hur hårt det är. I botten ligger det underförstådda budskapet: att man är en hårding som pallar med, trots att man dignar under bördan. Ett beteende som leder till ett ännu mer uppskruvat tempo.

ATT SÄGA NEJ Hur hittar man tillbaka? För det ska nämnas att det går, en majoritet av forskarna anser att utbrändhet är ett botbart tillstånd. Däremot är det svårt att säga hur lång tid det kan ta, ofta mycket längre tid än man tror. Vägen tillbaka betyder ofta stora omställningar. Många av dem som kommit igen menar att de genomgått en förändring i grunden, och gett upp gamla normer och inställningar. För många är vägen tillbaka också syn-

The Cinderella syndrome: a rather current affair

No one wants to be the quitter. Most people would rather fight ‘til they drop, do overtime, go at it, do the whole hog and become some sort of modern Cinderella. The sad truth is that a lot of work places are dominated by a behaviour that encourages the employees to brag about how busy they are and how much there is to do, almost as if it was something to aim for.

24

Osqledaren #6.indd 24

onymt med en personlighetsförändring. Det svåraste är att släppa den gamla bilden av sig själv som en osårbar, högpresterande individ som alltid finns till för alla, och ersätta det med den av en person som inte alltid har tid och som inte alltid säger ja.

SLUTLIGEN: varför ännu en artikel? Har det inte skrivits tillräckligt många redan? Jag ska erkänna att jag velat skriva någonting som inte bara riktar sig till dem som är på ”väg ner”, utan även till människorna omkring. Vägen till utbrändhet är full av manisk förnekelse, där omgivningen är märkligt tolerant och förstående.

Kompisar och familj vill inte klaga och lägga sig i, inte störa och ifrågasätta. Kanske är man rädd att själv bli en stressfaktor, men det undvikande beteendet får motsatt effekt. En person på väg mot utbrändhet är fartblind och saknar stoppknapp. Han eller hon förnekar ofta sanningen, både för sig själv och andra.

Förklara vad du ser och vad du tror att det kommer att leda till.

Försök att avlasta och hjälpa till, strukturera och stötta, dela på uppgifter och gör saker tillsammans. Sätt upp regler och gränser i stil med ”jag vill att du tar dig tid att umgås med mig” och ”för mig är det viktigt att du kommer i tid”, men hjälp även till att planera ihop realistiska scheman som har marginaler. Ge inte upp om det inte fungerar första gången. Och till samtliga: använd ordet ”nej” oftare!

The lovely word “No”

How do you find your way back? A lot of those who have are convinced that one has to go through a fundamental change. The first step is to let go of the image that you are invincible. There is no way you can be at ten places at the same time, let alone accomplish in a year what most people don’t in a lifetime. Why should you? And the most important part: do not be afraid to use the word “no” every now and then.

06-03-14 16.32.52

Het, vidbränd, utbränd — och stegen däremellan

räckliga, effektiviteten byts mot ineffektivitet. De kroppsliga symtomen kommer krypande. man får huvudvärk, problem med sömnen, ont i magen och ont i ryggen.

Utbrändhet, hjärnstress, arbetsrelaterad utmattning, stressutlösta utmattningsreaktioner, utmattningsdepression... Vad innebär det egentligen? I rapporten ”Vägen tillbaka — en fenomenologisk studie av resan mellan utbrändhet och en ny vardag”, skriven av Linda Marinius, definieras utbrändhet som:

3. Frustrationsfasen Arbetet/skolan ifrågasätts. Synen på omgivningen blir negativ, ångesten och oron inför framtiden växer. Känslan av maktlöshet och okunnighet växer sig större. Huvudvärken och ryggontet blir kroniska. Engagemang och humor är borta. Andra människor känns irriterande.

”ett långvarigt negativt, arbetsrelaterat sinnestillstånd hos normala individer, framförallt karaktäriserat av utmattning, olust, en upplevelse av nedsatt kapacitet, minskad motivation, och utveckling av negativa och destruktiva attityder och beteenden i arbetet. Detta psykologiska tillstånd utvecklas gradvis, men det kan ta lång tid innan individen själv blir medveten om det. Det uppstår en situation av bristande överensstämmelse mellan ambitioner och verklighet.

Ofta hamnar individen i en ond cirkel på grund av brist på adekvata copingstrategier.”

4. Den apatiska fasen Arbete/skola ges upp, möjligheterna att förändra någonting känns helt försvunna. Det blir omöjligt att skilja på verkliga och overkliga krav. Man struntar i det som ska göras, smiter från arbete/skola och familj och blir apatisk.

Fysisk eller psykisk kollaps kan inträffa. Man klassas som utbränd.

Flera modeller har ställts upp för att identifiera och beskriva stadierna från tillståndet ”fullt frisk” till ”vidbränd” och vidare mot ”utbränd”. Socionomerna Barbro Bronsberg och Nina Vesterlund har valt att beskriva vägen mot utbrändhet i fyra faser:

Phase 1: Enthusiasm The work is tough and demanding, but also a lot of fun, so you don’t mind the overtime.

1. Den entusiastiska fasen Arbetet är krävande, stimulerande och roligt på samma gång. Att sitta kvar lite extra efter jobbet/skolan känns egentligen inte som ett problem. Samtidigt känner man mycket för det man gör och de människor man arbetar med.

Motgångar ignoreras.

2. Stagnationsfasen Olust och tvivel kommer krypande. Resultaten känns inte till-

Hot, smoking and burnt out

Phase 2: Standing still You are starting to feel anxiety about the results not being sufficient.

Phase 3: Frustration The enthusiasm has been replaced by annoyance and dissatisfaction.

Phase 4: Apathy You give up and lack the power of actually accomplishing anything.

25 Osqledaren #6.indd 25

06-03-14 16.34.17

OSQLEDAREN #6 05/06 TEMA: ETT INTERNATIONELLT CAMPUS

TEMA:

INTERNATIONELLT

CAMPUS

Osqledaren #6.indd 26

06-03-14 16.34.19

TEMA: INTERNATIONELLT CAMPUS

ETT STEG UT I VÄRLDEN Text & illustration: HELEN SILVANDER ETT AV DE TRENDIGASTE orden som genomsyrar KTH just nu är ”internationalisering”. KTH har alltid haft ett gott rykte rörande sin internationella prägel och faktumet att man länge varit framstående rörande exjobb och andra former av utbytesstudier. Ändå har KTH, enligt Högskoleverkets nyckeltal, vid mer än ett tillfälle överglänsts av både Chalmers och LTH på den internationella fronten (och de är inte de enda). Den nya satsningen på internationalisering är med andra ord starkt efterfrågad.

ungefär 250 olika utbytesuniversitet. Även för studenter som vill göra examensarbete utomlands finns hjälp att få beträffande kontaktnät och finansiering. Nyligen startade KTH dessutom ett nära samarbete med fem av Kinas ledande tekniska universitet, i en satsning vid namn ”Joint Research Centre”. Allt detta har gjorts i ett led att inte bara erbjuda internationella erfarenheter, utan även ge studenter ett försprång på den stundande arbetsmarknaden.

KTH HAR IDAG

Osqledaren #6.indd 27

DET ÄR KANSKE bara i själva kursplanen som detta internationella synsätt tycks ha uteblivit. Ett viktigt led i internationaliseringen är också den som sker på hemmaplan. Varje år tar KTH emot cirka 700 utbytesstudenter och har ungefär lika många på masterprogrammen. Hur kommer det då sig att vi aldrig ser dem? För att kunna gagnas av all den kunskap och kulturella erfarenheter som finns på denna skola, måste det finnas naturliga mötesplaster där dessa kan mötas. Någonting som inte finns idag. Kan det vara så?

Eller är det bara intresset, informationen eller en kombination av dessa två som saknas?

PÅ NÄSTFÖLJANDE SIDOR, under temat ”Internationellt Campus” får vi läsa om vilka möjligheter man har som KTH-student och varför det är så viktigt att bli en del av den nya tiden. Något ostadigt, men med stor målmedvetenhet, tar KTH ett steg ut i världen.

27 06-03-14 16.34.23

TEMA: INTERNATIONELLT CAMPUS

TJUGO POÄNG KULTURELL KO TJUGO POÄNG KULTURELL KOMPETENS ”Jag kallar det kulturell kompetens” säger Nina Falkstrand från Scanias Human Resource - avdelning. ”Jag vet inte om det finns, men det är ett bra uttryck för det vi letar efter hos våra framtida medarbetare.”

Text: EMMA KARLSSON & FRIDA SCHILDAUER Illustration: HELEN SILVANDER var social kompetens i ropet. Den som inte var socialt kompetent skulle aldrig få något jobb. Kanske går vi nu istället mot kulturell kompetens; att man inte bara ska klara av att jobba med olika typer av människor utan också klara av att växla mellan och hantera olika kulturella miljöer. Det kan handla om allt från att skriva ett formellt brev i Venezuela till att hålla en middagskonversation i Shanghai till att passa in i företagskulturen på ett företag i Dubai.

FÖR NÅGRA ÅR SEDAN

- Tidigare var man ju ute längre tid, flera år i sträck. Idag åker man ut sex månader eller ett år, och vi kräver att man ska acklimatisera sig och bli effektiv mycket snabbare, säger Nina.

OSQLEDAREN #6 05/06 TEMA: ETT INTERNATIONELLT CAMPUS

Samma sak säger Johanna Nordenskjöld på Academic Search, ett rekryteringsföretag för akademiker: - Företagen sänder tydliga signaler att det är viktigt med mångkulturell erfarenhet, och med engagemang. en multikulturell familj, är det troligt att du inte har den typen av upplevelser och erfarenheter. Dina första steg in i den internationella världen kan du dock faktiskt ta på KTH; det finns teknologer här från inte mindre än 40 länder.

Nästa gång du labbar eller gör ett grupparbete, fråga Takashi, Juan Pablo, Rudi eller Ashok om ni ska jobba tillsammans. Det kommer att ge dig en insikt i dagens Japan, Colombia, Tyskland eller Indien som du knappast skulle kunna få utan att resa till nämnda länder. Kanske skaffar man sig ändå kulturella erfarenheter lättast utomlands. Med det är det inte sagt att man nödvändigtvis utvecklar sin kulturella kompetens genom att ligga på stranden i Goa eller åka på charter till Medelhavet.

KOMMER DU INTE FRÅN

att göra delar av din utbildning utomlands?

Det finns fler möjligheter än att göra ett traditionellt utbytesår.

KTH förmedlar till exempel ex-jobb i utvecklingsländer. Det finns även diverse möjligheter att skaffa sig en praktikplats utomlands. Att längre utlandsvistelser som ex-jobb, praktik och studier är en investering i dig själv, låter som en klyscha, men är fortfarande sant. Åk till ett land som ligger långt fram inom ditt ämnesområde eller ett som förespås att utvecklas starkt i framtiden.

Det kommer att ge dig ett försprång när du som utexaminerad letar efter ditt allra första ingenjörs- eller arkitektjobb.

FUNDERAR DU PÅ

i många av Europas länder är liknande, finns det ofta små skillnader dolda under ytan. En jobbansökan till ett företag i Tyskland ska ha hälsningsfrasen ”Högt ärade Damer och Herrar”. Fick ett svenskt företag in en ansökan med samma hälsningsfras, kan man tänka sig att den skulle sållas bort tidigt i urvalsprocessen. Att känna till liknade skillnader skulle kunna falla in under ”kulturell kompetens”, men den här typen av kompetens handlar lika mycket om en medvetenhet om sin egen kulturella referensram; att kunna se vad som kan uppfattas som avvikande och speciellt i sin egen kultur.

ÄVEN ON KULTUREN

TYCKER DU ATT italienskor är snygga, tysk grammatik är spännande eller har du läst i en artikel att du måste ha bott utomlands för att få en traineeplats på ABB? Oavsett drivkraften bakom din önskan till kulturella möten och erfarenheter, kommer du ha på ha nytta av dem i framtiden. Kulturell kompetens är ett konkurrensmedel för 2000-talet och nödvändig i ett alltmer internationell och mångkulturell arbetsmarknad.

28

Osqledaren #6.indd 28

06-03-14 16.34.27

TEMA: INTERNATIONELLT CAMPUS

Join an International organization ESN, Erasmus Student Network. Supports and develops student exchange within Europe. www.esn.org

Studera utomlands!

Varje år läser omkring 500 studenter från KTH utomlands. De läser kurser vid ett värduniversitet eller gör examensarbete. En längre tids vistelse i ett annat land ger dig erfarenheter för livet. Du får ökad förståelse för andra länder och kulturer, ett internationellt kontaktnät och förbättrade språkkunskaper. Samtidigt meriterar du dig inför kommande arbetsliv.

BEST, Board of European Students of Technology. Arranges short technology courses all over Europe, for free. www.best.for.ths.kth.se IAESTE, International Association for the Exchange of Students for Technical Experience. Helps you find a practical vocational training place in foreign contries. www. iaeste.for.ths.kth.se/

Läs mer om utlandsstudier, exjobb och stipendier på www.kth.se/student/utlandsstudier/

Tandem Language Learning

Bli fadder åt en utbytesstudent!

A language tandem is made up of two people of different countries who meet informally to learn the other person’s language, find out about each other’s country and culture and exchange information about interests, study or work. Find a tandem partner at www.ths.kth. se/service/iss.

Varje år tar KTH emot drygt 700 utbytesstudenter från olika håll i världen. En viktig del av ISS (International Student Service) verksamhet är faddrarna. Få inslag är så uppskattade som chansen att få en svensk fadderstudent under sin tid i Sverige.

Att vara fadder åt en utbytesstudent berättigar till 0,2 poängs påslag på ditt betygsmedel vi uttagningarna till utbytesstudier.

Anmäl dig på www.ths.kth.se/service/iss

Mailinglista Håll dig uppdaterad om alla internationella aktiviteter på KTH. Skriv upp dig på iCampus@ths.kth.se och få information om utlandsstudier, fester med utbytesstudenter, internationella projekt och tävlingar, med mera.

Skicka ett mail till icampus-request@ths.kth.se med ordet ”subscribe” i meddelanderutan.

Would you like to learn a new language? Join the Tandem Project.

The tandem project is an initiative of the Unit of Language and Communication and is organized in cooperation with the Student Union at KTH.

CleverWords - gratis språkträning på nätet CleverWords är ett språkträningsprogram på webben, som utvecklats av e-learningföretaget CleverLearning.

Vem som helst kan kostnadsfritt använda CleverWords för träning av engelska, franska, spanska och tyska.

Innehållet omfattar allt från ordförråd till grammatik och uttal och kan användas från mellanstadienivå ända upp till universitetsnivå. www.cleverwords.se

29 Osqledaren #6.indd 29

06-03-14 16.34.29

TEMA: INTERNATIONELLT CAMPUS

Osqledaren #6.indd 30

06-03-14 16.34.38

TEMA: INTERNATIONELLT CAMPUS

PRAKTIK PÅ FN “FN? Varför ska du dit nu när FN är så ifrågasatt?” Det undrade en vän till mig när jag berättade att jag skulle till FN. Andra undrar vad jag, som ingenjör, kan ha att göra där, det är väl bara för statsvetare och jurister?

Text: PIA GUSTAVSSON ända sedan en bekant till mig åkte till FN som har jag velat följa hennes spår. “We, the people of the world...”, jag ville vara en del av dessa världens folk! Slutligen, efter att ha blivit ordentligt peppad av en bekant på midsommarafton satte jag mig ner för att skriva en ansökan till FN:s praktikantprogram.

Den måste ha varit ruskigt bra, för jag blev antagen och nu sitter jag har på UNDESA, DSD och kan 500 % fler FN-förkortningar än jag kunde förra året.

SÅ HÄR ÄR DET,

DEN KRYPTISKA FÖRKORTNINGEN står för UN Department of Economic and Social Affairs, Division for Sustainable Development. Jag har arbetat med partnership-teamet som ska stödja olika projekt inom hållbar utveckling, genom att organisera träffar, producera rapporter och tillhandahålla användbar information. Ett partnership kan bestå av frivilliga organisationer, företag, regeringar och/eller universitet som tillsammans driver ett projekt inom hållbar utveckling, energi, produktion och konsumtion, vatten, katastrofberedskap med mera. När jag inte hjälper till där har jag gjort besök hos olika länders ”ständiga representationer” och suttit med på olika ’hearings’ och möten. FN inhyser även ett av de få fik i NY där folk röker. FN har samma rökförbud som resten av NY, men diplomaterna är enligt vakterna inte så lätta att tillrättavisa, vilket resulterar i att alla som vill röker där.

däremot var han med på en gruppbild som togs med alla praktikanter. En gång råkade jag gå av på fel våningsplan, Kofi Annans våningsplan och blev bemött av stora, bestämda vakter som förklarade: ”you are on the wrong floor, miss, please step back into the elevator”.

NEJ, JAG HAR INTE TRÄFFAT KOFI ANNAN,

TILLBAKA TILL till om FN är en ”bra” organisation eller inte.

Vissa tycker att FN borde fixa alla problem i världen; stoppa krig, fattigdom och svält. Jag tycker att FN gör väldigt mycket av det

Trainee at the United Nations of mine had an internship at the UN, I have been longing to do the same. I applied, and now I am finally here, at UDESA, DSD as a part of the partnership team. Our main objective is to support different projects within the field of sustainable development.

EVER SINCE A FRIEND

AND NO,

Osqledaren #6.indd 31

I haven’t med Kofi Annan yet, but I once stepped off

om man tänker på att FN inte är något annat än resultatet av 191 länder och deras engagemang i olika frågor. Om man tycker att FN gör för lite betyder det helt enkelt att man tycker att världens länder gör för lite. Vilket kan vara sant, alla länder borde ta ett mycket större ansvar. Men så borde även du och jag. som behöver göras, alla måste hjälpas åt.

Tänk om kaffet på KTH kunde vara rättvisemärkt, tänk om vi inte använde upp hela vår skrivarkvot varje termin eller om företagen vi börjar jobbar på skulle skänka en del av sin vinst till välgörande ändamål? Jag vet att många på KTH blir något olustiga till mods av att behöva tänka på kaffeodlare i Sydamerika eller att företag skulle kunna använda sin vinst till att hjälpa HIVsmittade människor i Afrika. Man vill bara ha sitt kaffe, gärna med en kanelbulle till ibland, och när man fått sin så välförtjänta examen och hoppar ut i arbetslivet vill man kunna leva gott! Det är inte längre fråga om en billig 7-Eleven kaffe. Om mitt företag ska dela sin vinst så är det väl med de anställda (mig) eller aktieägarna (mig?) det ska ske. Vi är så lyckosamma, för vi går på en skola där utbildningen är gratis och det finns fina träd som snart får vackert rosavita blommor, så det är klart att vi kan unna oss en kopp kaffe utan att oroa oss under vilka villkor odlarna av kaffebönorna lever. Men attans, alltså. När jag är här i NY saknar jag naturen, och allt jag matas med är avgaser. De finns så många möjligheter för oss att göra världen lite vackrare, med rosavita blommor på träden för alla, så jag kan inte låta bli att bli pretentiöst idealistisk. Och, här kommer det: jag tror inte att det är upp till statsvetarna eller antropologerna på universiteten att göra världen till en bättre plats för alla, jag tror att det hänger på oss teknologer! Och inte bara de som går utbildningar med en tydlig koppling till miljön, som kemi eller samhällsbyggnad. Till att börja med, vad dricker du för kaffe?

DET ÄR SÅ MYCKET

www.un.org on his floor and was rapidly told “you are on the wrong floor, miss, please step back into the elevator”.

JUST HAVE A LOOK at the world of today. There is so much that needs to be done and so many people and places to save. I am convinced that everyone can and should contribute. The world lies in our hands, the engineers of the future. But for starters, don’t you think it’s time to switch to ecologic coffee?

31 06-03-14 16.34.41

TEMA: INTERNATIONELLT CAMPUS

BLAND HJÄLMAR OCH PROTONER När jag och några klasskompisar till mig fick möjlighet att åka ner till Genève och göra en laboration på CERN tvekade vi inte en sekund!

Självklart tog vi tillfället i akt och passade på att göra ett studiebesök i LHC (Large Hadron Collider) - världens största partikelaccelerator som för tillfället byggs om för att bli ännu snabbare.

Text: SARA GUSTAVSSON Foto: FRIDA SANDSTRÖM & VICTOR SEBES doktorander nere vid CERN och för dagen våra svenska guider, möter oss utanför iklädda varsin vit bygghjälm. ATLAS-experimentet – en av vår tids modernaste fysikanläggningar – verkar rymmas i den enorma smutsbruna cementklumpen som tronar framför oss i regnet på parkeringsplatsen och som utöver de blåvita baracklängorna verkar vara den enda byggnaden på området. Alperna tornar upp sig som en kuliss bakom det öde landskapet. Vi befinner oss nu precis på gränsen mellan Schweiz och Frankrike.

KARL-JOHAN OCH NIELS,

att hitta rätt ingång, och väl innanför möter vi vår italienska grupp med sin ledare, en leende dam med den gula hjälmen klädsamt på sned. Första halvan av visningen är ovan jord, där gigantiska detektorer väntar på att bli hissade ner i avgrunden och prototyper av detektorer ligger uppradade under stora, färgglada planscher som uppenbarligen inte är monteringsinstruktioner utan i första hand till för de horder av turister som slussas in och ut. Diskret drar jag jackan åt sidan så att min CERN-bricka syns – ett fåfängt försök att se ut att höra hemma där. Mitt under presentationen av elektrondetektorns funktion vänder sig damen i den gula hjälmen mot mig, fortfarande leende; ”Whazz are you working one?” Oförstående stirrar jag på henne.

Working? Frida kommer till min undsättning: ”Hrm...no, we’re here as students.” Generat släpper jag linningen på jackan och

OSQLEDAREN #6 05/06 TEMA: ETT INTERNATIONELLT CAMPUS

DET TAR ETT TAG

försöker resten av tiden se så uppmärksam och kunskapstörstande ut jag bara kan. får vi kolla ner i schaktet. Hundra meter nedanför pågår bygget för fullt. Krampaktigt håller jag ut min kamera över kanten och knäpper av – bilden blir såklart totalt värdelös.

FRÅN EN ILLGUL GALLERBUR

att åka ner! Alla italienare samt vi tre förvirrade svenskar får varsin röd hjälm – en färg som bokstavligen skriker ”varning: turist!” – och slussas in i en stor hiss.

Resan ner hundra meter under marken går fort. Ut ur hissen, SÅ ÄR DET ÄNTLIGEN DAGS

“Diskret drar jag jackan åt sidan så att min CERN-bricka syns – ett fåfängt försök att se ut att höra hemma där.” genom en sluss, en vit gång som slutar i en blå dörr och så...äntligen ute. Eller inne. ATLAS är ett virrvarr av byggnadsställningar, men man kan ändå se hur experimentet börjar ta form därunder.

Bit för bit kommer alla detektorer på plats. Det första man lägger märke till är de enorma elektromagneterna som är fästa ställningarna. Mellan och inuti dessa hänger de 2x2 meter stora plattorna som ska räkna antalet myoner som skapas i experimentet.

AMONG PARTICLES AT CERN

students at CERN, to translate for us.

in February me and my friends got the opportunity to do a laboration at CERN. Of course we wanted to check out their flagship experiment, the LHC (Large Hadron Collider) tunnel, and therefore we decided to go on a guided tour in Italian. Luckily we had Karl-Johan and Niels, Swedish P.H.

ATLAS, one of the greatest experiments of our time is located in a gigantic concrete bunker on the border between Switzerland and France. Inside it mostly looks like an exhibition for tourists, with prototypes of detectors and bright informative wall charts.

The experiment is being built 100 meters under ground but be-

FOR A COUPLE OF DAYS

32

Osqledaren #6.indd 32

06-03-14 16.34.47

TEMA: INTERNATIONELLT CAMPUS

BYGGNADSSTÄLLNINGARNA myllrar av byggare i vita hjälmar och gröna overaller som svetsar, monterar, kopplar ihop. Våra doktorander pekar, ”Därinne sätter vi fast våra kablar.” ”Våra kablar” är KTH:s bidrag till experimentet, och ”därinne” är den innersta termosen, en metertjock cylinder som innesluter själva banan där de ofattbart små protonerna ska styras in i och krocka med varandra. Fem meter till höger om oss mynnar en blå tunnel mitt i bergväggen, stor nog att gå raklång i. Därifrån ska protonerna komma rusande ut ur den 27 km långa LHC-tunneln med nästan ljusets hastighet och flyga över avgrunden (som då inte kommer vara en avgrund, berättar Niels, utan fyllas ut av ”endcapsen”, ändlocken som också de består av detektorer) och in i termosen. Resultatet: ett fyrverkeri av nyskapade partiklar.

Mäktigt!

NÄR ALLA HAR FOTAT KLART är det dags att påbörja resan upp till ytan. Vi kommer inte så långt innan hissen stannar igen för att släppa på en skock byggarbetare som roat tittar på oss i våra röda varningshjälmar. Upp igen – och så nästa stopp. Ännu fler byggare. Nu är hissen smockfull, framför mig har jag ett myller av hjälmar i alla möjliga färger. Turist eller inte, jag kontrollerar att CERN-brickan fortfarande är dold under jackan och höjer kameran för att ta ett sista kort.

fore we are allowed to go down we all have to put on red helmets.

Just in case. to where ATLAS is being built – and it’s huge! The construction workers run around like ants on the enormous scaffolds. Attached to this complex labyrinth of scaffolds we can see the huge toroid formed magnets AN ELEVATOR BRINGS US DOWN

Osqledaren #6.indd 33

LHC – FAKTA Längd: 27 km Partikelenergier: upp till 1,4 GeV Temperatur i acceleratorn: 1,8 K Krockfrekvens: 800 miljoner per sekund Experiment: ATLAS (protonkollisioner) ALICE (kollision mellan tunga kärnor) LHCb CMS Syfte: Att undersöka vad som händer när partiklar kolliderar under extrema förhållanden (till exempel vilka nya partiklar som skapas) Färdigt: 2007 Mer info: www.cern.ch

that are used to focus the particles on the detectors. To this project KTH is participating with cables that are connected to the inner solenoid, steering out the information from the fireworks of particles that will be created when the protons collide inside with almost the speed of light. This enormous experiment will be the main method for scientists to explore the smallest elements in our universe.

33 06-03-14 16.34.49

TEMA: INTERNATIONELLT CAMPUS

MY FIRST IMPRESSION OF SWEDEN Text: FUNMILAYO BOLANLE FAPOHUNDA Collage: HELEN SILVANDER MY FIRST IMPRESSION of Sweden was a good one. When I arrived at Arlanda, I had expected that I would have to wait for at least a half an hour before I could get clearance from immigra-

OSQLEDAREN #6 05/06 TEMA: ETT INTERNATIONELLT CAMPUS

“I came to Sweden with the intention of exploring the world and for the chance of visiting and living in Scandinavia.” tion. In fact, I already told my friend to meet me 30 minutes after the proposed arrival time. On the contrary, I arrived on time thanks to KLM and was out of the airport less than five minutes after. was a beautiful and modern city. The people are extremely nice, I must say. I have to try to absorb some of the “Swedish attitude”; easy going and eager to lend a hand. I appreciate the fact that you can live a comfortable life in Stockholm on a relatively low budget. Thank you, Mr Free Tuition!

I THOUGHT STOCKHOLM

I DIDN’T REALLY KNOW what to expect from the Masters program. I came to Sweden with the intention of exploring the world and for the chance of visiting and living in Scandinavia.

The Standard of Education impressed me. I also like the flexible

course system where you are allowed to try courses from other departments and completely diverse fields. This has enabled me to rediscover myself and has changed my dreams considerably.

UNFORTUNATELY, I cannot speak too much of the Swedish social life and culture because I am not such a social person. I think

I also like the flexible course system where you are allowed to try courses from other departments and completely diverse fields. This has enabled me to rediscover myself and has changed my dreams considerably. one of the most important memories I will have of Sweden is the people I have met from different parts of the world and the opportunity to learn about other people and their culture and life style. to Sweden again, long after I have completed my program and remember the peace and quiet of city and easygoing people. Although when that happens, I hope it will be during the summer...

I WOULD LOVE TO RETURN

34

Osqledaren #6.indd 34

06-03-14 16.35.27

TEMA: INTERNATIONELLT CAMPUS

Osqledaren på utbyte LECHE OCH VEKTORER I ARGENTINA

Text & foto: SARA ERIKSSON Collage: HELEN SILVANDER

ALLTSÅ,

vad är det här?! Jag har varit i Buenos Aires i en månad nu och redan glömt bort hur man skriver med ett svenskt tangentbord! Att gå över till a och o istället för å, ä och ö var förvånansvärt lätt. Nu när jag får låna min svenska kompis bärbara dator så... kanns det bara sa fel.

(Sverige och Schweiz låter faktiskt förvillande lika på spanska) blir jag ännu intressantare. Från att ha varit en medelmåtta i alla grenar i Stockholm kan jag inte låta bli att väldigt nöjt konstatera att jag här är både snygg och cool och har obskyrare smak än de flesta av musiknördarna. Ha!

NEJ, att det skulle vara så här nästan skrämmande enkelt att acklimatisera sig det trodde jag aldrig. Helt plötsligt sitter man där och äter ett berg av Dulce de Leche och lite rostade baguetter till frukost. Dricker lite kaffe med massor av socker och mjölk som håller sig fräsch i tre månader fastän den inte står i kylen. Man går ut vid klockan ett på natten och återvänder vid sju. Tycker att fem pesos väl är lite väl dyrt för en öl. Tycker inte att Homer Simpsons ”D’oh” låter konstigt på spanska.

är Buenos Aires en europeisk stad som liksom bara råkar ligga på andra sidan Atlanten. Egentligen är det same, same, but... ja, same! Nästan i alla fall. Det är som att bo i Stockholm förutom att det är lite varmare, lite billigare, lite vänligare, lite större, lite mer macho och mycket mer kött. Snyggare människor, trendigare kläder. Lite mer low-tech. Någon sa till mig att de har alla råvarorna, men att de behöver européer som talar om för dem vad de ska göra med allt. På universitetet jag går består datorernas skrivbord av en förstorad och väldigt kantig UCA-logotyp. Jag misstänker att de inte vet vad vektorgrafik är och är tveksam till att de har kurser värda en medietekniker från Kungliga Tekniska Högskolan. Men det är inte så viktigt. Det är inte därför jag är här.

SAMTIDIGT är jag på alla sätt och vis en svensk tjej i Argentina.

På krogen, i datasalen, på tunnelbanan, i affären vill alla prata med mig och alla gör det också för alla har den perfekta öppningsrepliken: ¿De dónde sois? När jag berättat att jag är ifrån Sverige och betonat att jag verkligen är från Suecia och inte från Suiza

ÄNDÅ

(Ja, inte i första hand alltså.)

Leche and vector grafics in Argentina

until seven. I’m stingy. And the dubbing no longer disturbs me.

for a month now and I’ve already forgotten how to use a Swedish keyboard. Switching to a and o instead of å, ä, and ö was surprisingly easy. And now that I’ve got to borrow my Swedish friends laptop... it just doesn’t feel right.

AT THE SAME TIME I’m in every way a Swedish girl in Argentina.

Very exotic and very popular. Ha!

I’VE BEEN IN BUENOS AIRES

NOW THAT I THINK about it – I have adapted almost intimidating fast. I am eating heaps of Dulce de Leche. I don’t go to bed

Osqledaren #6.indd 35

HOWEVER Buenos Aires seems o be a European town that just happens to be located on the other side of the Atlantic Ocean.

It’s almost like living in Stockholm. Except it’s a bit warmer, friendlier, bigger, a bit more macho and a lot more meat.

35 06-03-14 16.35.33

Osqledaren #6.indd 36

06-03-14 16.35.35

Originalfoto: MARIA ÖSTLIN (Aftonbladet)

OSQLEDAREN #6 05/06 LÅT INTE BÖNDERNA STYRA SVERIGE

Osqledarens gästskribent

TA MAKTEN – LÅT INTE BÖNDERNA STYRA SVERIGE

Jag brukar säga att 30% av Sveriges befolkning består av intelligenta människor som innehar de ledarskapsförmågor som krävs för att kunna styra detta land. Min beskrivning av resterande svenska folket är inte lika smickrande.

Text: BILLY BUTT

består av “bönder”, som knappast vet skillnaden mellan ”budgetunderskottet” och ”Budget biluthyrning”! De kan mer om McDonalds vecko-erbjudande och Aftonbladets senaste enkätfråga än vad de vet om Sveriges utrikespolitik. Många av dem har varit latmaskar under skolutbildningen. De tror att Sydney är Australiens huvudstad och att Gobiöknen ligger i Sydamerika! Somliga är så uselt utbildade att de aldrig hört talas om Boyles Lag, Arkimedes princip eller Pytagoras sats.

DE KVARSTÅENDE 70%

EFTERSOM NI STUDENTER på Kungliga Tekniska Högskolan tillhör den 30% som jag skriver om ovan är det ytterst viktigt att ni redan nu under utbildningstiden inser vikten av er roll i det framtida Sverige. Trots att det blir ni som tjänar pengarna som skapar arbetstillfällen till bönderna kommer de ändå alltid att gnälla när de får nys om hur mycket ni tjänar! Den Socialdemokratiska politiken, om den överlever årets val, kommer att försöka jämställa er med bönderna, något som sossarna har strävat efter ända sedan Tage Erlanders tid. Om det blir så gissar jag att ni kommer att gå med på det hela av rent svensk politisk korrekthet, såväl som rädsla för att sticka ut och säga vad ni tycker. Men för Guds skull gå inte på den där bullshiten! Var stolta över era framgångar och strunta fullständigt i böndernas gnällande! Det blir ni som genom er företagsamhet som kommer att bli hjärnorna bakom tillverkningen av ”maskindelarna” som får den Kungliga Svenska Riksklockan att ticka! Jag menar inte att ni ska nedvärdera bönderna. Självklart ska ni respektera dem och även umgås med dem socialt, dricka bärs med dem, gifta er med deras söner och döttrar, vad som helst. Men i professionen är det viktigt att ni killar och tjejer som är på väg att bli ingenjörer och andra slags tekniska experter, får dem att fatta vem som är ”bossen” och varifrån deras levebröd kommer. Det är tack vare er Sverige kommer att producera maskinerna som chauffören Sven Svensson ska köra

ned till Hamburg. I och för sig gör ju långtradar-chauffören Sven Svensson ett bra och nödvändigt jobb, men han får inte glömma att utan ert hårda slitande under studenttiden och utan era flera års utbildning och er tekniska kunskap skulle det troligen inte finnas någon last för honom att köra ned till Hamburg! Han får

“Vi fick lära oss att alltid respektera bönderna men att se till att inte låta deras politik leda oss. Vi skulle leda dem med vår politik, för vår politik skulle ge dem ett bättre liv än vad deras politik skulle någonsin kunna ge oss.” gärna tjäna sina 25 - 30.000kr/mån, köra sin begagnade Volvo, käka falukorv, dricka pilsner, lyssna på melodikrysset och åka till Kanarieöarna på charterresa. Men han ska ge fan i att kritisera er om ni tjänar 75- 100.000/mån, käkar filét-biffar, dricker franska viner, kör BMW och semestrar på Västindien eller Seychellerna.

Ni kommer troligen att jobba mycket hårdare och ta större risker än vad Sven Svensson i sin trygga lilla Sosse- värld någonsin kommer att göra!

SJÄLV LÄSTE JAG vid Universitet i Dublin (Trinity College) i mitten av sextiotalet. Redan då blev jag intalad av mina lärare och professorer att min plats i samhället var att bli en ledare. Detta hade även pumpats in i min hjärna ända sedan jag var 7 år gammal på internatskolan i samma stad. Det gällde inte bara mig utan samma budskap spikades in i huvuden på alla mina kompisar.

Vi fick lära oss att alltid respektera bönderna men att se till att

37 Osqledaren #6.indd 37

06-03-14 16.35.35

Billy(2:a fr hög första raden) fick sin grundutbildning på den berömda 1964 läste Billy på Universitet i 1988 upptäckte Billy artisten Lisa Nilsson internatskolan Wesley College, Dublin Dublin, Trinity College

vi inte låter deras politik leda oss. Vi skulle leda dem med vår politik, för vår politik skulle ge dem ett bättre liv än vad deras politik skulle någonsin kunna ge oss. Vi fick också lära oss att vi alltid måste sticka ut i mängden för att nå framgångar. När jag då gjorde entré i arbetslivet såg jag till att jag alltid syntes och hördes över alla andras röster. Detta är en egenskap som beundrades och belönades hemma på Irland och i England och USA där jag sedermera bosatte mig i 7 år innan jag flyttade till Sverige.

OSQLEDAREN #6 05/06 LÅT INTE BÖNDERNA STYRA SVERIGE

MIN FÖRMÅGA ATT STICKA UT i mängden gav mig stora framgångar, särskilt i USA, och de framgångarna skapade en hel del arbetstillfällen åt andra som kanske inte var lika driftiga som jag.

Men när jag kom till Sverige fick jag en chock! Här fördömdes

“Hej Billy Butt. Det är väl inte så jävla diskret att köra omkring i en sån där vräkig bil!” utbrast han till vilket jag besvarade med ett leende ”Men jag har ju inget behov av att vara diskret”. jag för att sticka ut och framhäva mig själv. Här skulle jag inte tro att jag var någon! Här rådde en förbannad märklig sak som svenskarna kallade för ”Jantelagen”. I Sverige förväntades det att jag skulle vara som alla andra. Men hallå där! Jag är ju för fan inte som alla andra och jag har ingen lust att vara det heller! Jag menar inte att jag är bättre än alla andra, snarare att jag jobbar

hårdare och mer än många andra, därför förväntar jag mig att få större belöning. Svenskarna förstod inte detta alls. Jag minns i slutet av 80 talet hur en arbetarklasskille som kände igen mig från media kom fram till mig på en bensinmack medan jag tankade min stora 750 000-kronors BMW. “Hej Billy Butt. Det är väl inte så jävla diskret att köra omkring i en sån där vräkig bil!” utbrast han till vilket jag besvarade med ett leende ”Men jag har ju inget behov av att vara diskret”. Han blev förstummad av mitt svar och fortsatte med en halvsur min och försökte läxa upp mig om hur en vanlig ”Svensson” knappast har råd med en begagnad bil, men jag svarade igen lite halvt irriterat: ”Ja, jag fattar vad du menar. Du jobbar från åtta till fem, fem dagar i veckan och du tar sex veckors semester och tar ut alla jävla bidrag du kan få. Jag jobbar från sju på morgonen till tio på kvällen sex dagar per vecka och får knappast någon semester, och har aldrig tagit en spänn i bidrag” Karln kunde inte begripa poängen som var att jag faktiskt arbetade mycket mer än vad han gjorde och därför var det inte så konstigt att jag körde omkring i en stor BMW, för att jag tjänade mera pengar än han gjorde! För honom framstod jag som en överklass besserwisser. Vad han inte visste var att just då var jag gift med en kvinna som härstammar från Socialdemokratins gräsrötter uppe i Norrland och att jag hade fullt förståelse för hans avundsjuka, men att jag brydde mig inte om den. Det skulle ta mer än honom att hindra mig från att köra min race, så att säga.

NI FÅR INTE MISSFÖRSTÅ MIG. Jag är definitivt ingen överklass besserwisser! Snarare är jag född i ett blygsamt kvarter i Nairobi, Kenya och tillhör den afro-indiska nedre medelklassen, och jag har jobbat min väg upp. Jag fick inga studiebidrag eller studielån,

38

Osqledaren #6.indd 38

06-03-14 16.35.37

Billy delar ut en guldskiva till Tommy Körberg 1989

Ett samarbete inleddes mellan Billy och ABBA managern Stikkan Andersson (1988)

som många av er har i dag, jag blev tvungen att steka hamburgare fyra kvällar per vecka på en skitrestaurang i Dublin för att kunna betala mina böcker och levnadskostnader under universitetstiden!

Min familj, med deras blygsamma ekonomi, hade ett helvete med att behålla mig på internatskola, så när jag gick i gymnasiet tog jag min utbildning på största allvar och förstod att det var kunskap som skulle ge mig makten till att få ett gott liv. Ett exempel på mina ihärdiga försök är hur jag, som var den konstnärliga typen under tonåren, avskydde ämnen som fysik och kemi men ändå tvingade mig själv att inte bara lära mig att Einsteins relativitetsteori säger att E=MC2, jag gjorde även tappra försök att begripa mig på hur Einstein kom fram till att E=MC2! Ärligt talat så fattade jag aldrig skiten, kanske mest för att Shakespeare, Milton, Beethoven och Mozart var för mig mer intressanta figurer än Einstein.

ENLIGT EN UNDERSÖKNING som skolverket nyligen genomfört visar det sig att det råder en slags ”anti-plugg”-kultur bland tonårskillar i Sverige. Tjejerna tycks vara mer intresserade av att studera. Det är dessa killar som om 10 – 20 år kommer att ingå i de 70% bönder som jag skriver om, och därför är det viktigt att ni som har varit samvetsgranna under studietiden ser till att leda bönderna. Och ni tjejer som har studerat NO-ämnen och kommit in på Chalmers och Kungliga Tekniska Högskolan måste framhäva er – vi behöver fler kvinnliga ledare i Sverige. Låt er inte bli överkörda av killarna bara för att de är killar! Sträva efter ett gott liv och se till att ni skapar, organiserar och framför allt LEDER.

William “Billy” Butt arbetar i dag som Musikproducent

DET FINNS INGET FEL i att sträva efter att ha ett bra liv och oavsett vad många vill göra gällande så kan man i dagens värld inte ha ett särskilt bra liv utan pengar. Trots allt vad den svenska socialdemokratiska politiken har lärt er, så är det inte fult att tjäna

“Och ni tjejer som har studerat NOämnen och kommit in på Chalmers och Kungliga Tekniska Högskolan, ni måste framhäva er – vi behöver fler kvinnliga ledare i Sverige. Låt er inte bli överkörda av killarna bara för att de är killar! Sträva efter ett gott liv och se till att ni skapar, organiserar och framför allt LEDER.” pengar. Folk som säger att pengar är inte viktigt snackar bara skit!

Jag vågar påstå att 90% av er som läser denna artikel håller med mig om att det är härligt att tjäna mycket pengar, men mindre än hälften av er skulle våga säga det högt. Det förvånar mig inte.

Sverige har alltid varit ett socialistiskt land fylld av småkapitalister som i överskuggande av socialdemokratin inte riktigt vågat stå för att de är småkapitalister. Genom att stå för era framtida framgångar och genom att visa ledarskapsförmågor samtidigt som ni visar respekt för ”bönderna” kommer ni att styra Sverige i en positiv riktning. Se nu till att ni gör det och låt inte bönderna med deras tjafs och patetiska avundsjuka hindra er.

39 Osqledaren #6.indd 39

06-03-14 16.35.39

Vill du vara med och skapa värden för vården?

Bygga om en vårdavdelning för att skapa en stimulerande och hälsosam miljö för både patienter och personal. Planera långsiktigt för fastighetsutvecklingen av Stockholms akutsjukhus. Det är två exempel på vad man kan arbeta med inom Locum.

Vår ambition är att i partnerskap med hyresgästerna aktivt bidra till vårdens och samhällets utveckling. Vi kallar det att skapa värden för vården. Locum har idag drygt 190 medarbetare samlade på Södermalm i Stockholm.

Vi värdesätter kreativitet, flexibilitet, samarbetsförmåga, egen drivkraft och samhällsengagemang. Vi satsar aktivt på kompetensutveckling och en jämn fördelning mellan könen.

Vill du veta mer om oss, besök www.locum.se

Dags att söka jobb?

Lägg in dina uppgifter på www.kth.se/student/karriar

KTH Karriärcenter

Forskning inom biovetenskap?

Sök till Stockholms Biovetenskapliga Forskarskola läsåret 06/07!

Behöver du hitta litteratur till projektarbete eller ex-jobb?

Chatta med bibliotekarien vi hjälper dig att söka utan att du behöver lämna datorn!

Stockholms Biovetenskapliga Forskarskola drivs i samarbete mellan KI, SU och KTH. Forskarskolan utgör ett överbryggande år (40 poäng) mellan grundutbildning och forskarutbildning och riktar sig till universitetsstuderande med utbildning som anknyter till det biovetenskapliga området (biomedicinare, läkare, tandläkare, veterinärer, apotekare, civilingenjörer inom kemi eller bioteknik, naturvetare inom biologi, molekylärbiologi, organisk kemi eller biokemi).

Genom tre projektarbeten på olika forskningslaboratorier ges inblick i och kunskap om vetenskapliga frågeställningar. Dessutom ingår teoretiska kurser som förbereder studenterna för forskarstudier. Efter genomgången forskarskola kan studenten söka doktorandplats i den ordinarie forskarutbildningen med möjlighet till viss försörjning under ett antal månaderna, sk ryggsäck.

Behörighetskrav: Minimum 100 p från relevant högskoleutbildning.

Sökanden får inte ha genomgått eller vara antagen till forskarutbildning.

Urvalsförfarandet: En samlad bedömning görs av den sökandes meriter.

Fråga teknikbiblioteken SÖKSUPPORT PÅ NÄTET

Ansökan (särskild blankett som finns på webben) skickas till Camilla Ahlqvist, Stockholms Biovetenskapliga Forskarskola, Karolinska Institutet, MTC, Box 280, 171 77 Stockholm.

Sista ansökningsdag 15 april 2006.

www.eref.se/teknik Osqledaren #6.indd 40

Ansökningsblanketter och information, se www.fosko.ki.se

06-03-14 16.35.43

– Det egna hjärtat ska regera en själv tycker Gustaf Kjellvander från The Fine Arts Showcase

Text: CATRIN ERIKSSON & ELIN KUDO Foto: PETER WESTRUP Catrin Eriksson har träffat unge herr Kjellvander som numera uppträder under benämningen “The Fine Arts Showcase”. Med färska albumet “Radiola”, på fickan begav sig studentradions utsände iväg för att konfrontera killen med sin egna musik.

BANDETS ANDRA PLATTA,

Radiola, mjukstartar med ett soft countrysound. Men i svallet är det något som distraherar mig, den där sockerlena rösten som vanligtvis brukar karaktärisera singer/songgwriters, finns inte. Istället har den ersatts med Gustaf Kjellvanders raspiga whiskeystämma. Det luktar Springsteeninfluenser. När jag nämner whiskeyrösten, får jag lov att förklara mig, säga att jag egentligen syftade på soundet som ger The Fine Arts Showcase en mer personlig prägling. Gustaf Kjellvander säger att den vida bredden och variationen gjordes med flit.

Hur vågar man satsa på professionell musik?

– Det är det här jag är bra på, säger han.

Det borde vara det egna hjärtat som regerar en själv. En devis som Gustaf Kjellvander själv försöker leva efter.

Vilken är din favoritlåt från Radiola?

Gustaf börjar agera utomstående, opartisk förälder till sin platta.

– Ska sanningen fram så har jag själv svårt för att välja en favorit då skivan är så varierad som den är.

THE FINE ARTS SHOWCASE undviker att lyssna för mycket på sig

själv, för att inte fastna. Andra ljud som däremot återkommer i bandets trumhinnor är svenska Rough Bunnies, 18:th day of May och Clientel, som Kjellvander anser gjorde fjolårets bästa platta.

VAD GÄLLER GUSTAVS INSPIRATIONSKÄLLOR varierar de brett; det kan vara samtal, skivor, böcker eller drömmar. De är nya för varje låt. “The shoplifters united” skrevs som en reaktion på att några litteraturstuderande folkhögskoleelever, tyckte att det enda de lärt sig var, att författare det var de inte. Låtnamnet är också en hyllning till the Smiths, “Shoplifters of the world unite”. Låten försätter mig i ett nostalgiskt 60-talsskimmer.

– Jag ville betona hur onödigt mycket man oroar sig för vad folk ska tycka.

GUSTAV KJELLVANDER avslutar intervjun med att spela, “Danish light”. Texten handlar om hur han och hans gamla flickvän, Hanna, blev kära i varandra.

THE FINE ARTS SHOWCASE

people think. It should be the heart that rules you.

Osqledaren and the student radio had the pleasure of meeting Gustav Kjellvander, the leading man of “The Fine Arts Showcase” to discuss his new album “Radiola”.

“Radiola” kicks off with a smooth country sound and later advances to both Springsteen and indie influences, a width that according to Gustav, was made on purpose.

One of the songs, “Laughter”, is about a homosexual onenight stand, why?

How does one dare to bet on a career as a professional musician?

“Laughter”, handlar om ett homosexuellt one night stand, varför?

- I wanted to emphasize how unnecessary it is to worry about what other

Osqledaren #6.indd 41

- This is what I’m good at.

41 06-03-14 16.35.47

MUZAAK

Text: HELEN SILVANDER

Torture

Storm Alert Betyg: NEJ! Tortures nya album är trots de ibland alldeles för långa och överpretentiösa gitarrsolona, de förutsägbara jag-vill-bli-vampyr-texterna och faktumet att de ber om dåliga ordvitsar inte riktigt som tortyr.

Det tragiska med trashmetalband är att de antingen är bra på att spela instrument eller på att skriva texter. Två världar som på grund av den högre ordningen aldrig får mötas. Grabbarna har onekligen talang, man bara önskar att de skulle vilja visa det lite oftare.

We are Scientist

With Love and Squalor Betyg: JA!

Skivan i sin helhet kan sammanfattas som en betydligt sämre version av System of a Down. Det här med dödsdyrkande är för övrigt rätt osexigt.

Jag börjar äntligen förstå de våndor och helvetes eldar recensenterna måste ha genomlidit när de skulle betygsätta Tyskarna från Lund. Hur många pinnar ska man egentligen ge till ett band som härmar en hel genre och samtidigt överträffar den?

Tortures new album is not quite like torture, but damn close. Pretentious, predictable and premature. The lads are clearly talented musicians. Unfortunately they just don’t show it too often.

OSQLEDAREN #6 05/06 MUSIK & FILM

Där slutar för övrigt likheterna mellan dessa tu, vilket kanske bör nämnas för de oinvigda. Ty de skånska germanerna (som varken var tyskar eller från Lund) var blott en väl utförd parodi, medan amerikanska We are Scientist (som är mer scientologer än scientister) sjunger sig charmigt pophesa på blodigt allvar.

With love and Squalor är en skön blandning av fylleångest, sista-minuten-ragg och psykedelisk rastlöshet som förtäljer om det bittersöta rock ’n roll-liv du och jag hade kunnat leva om vi inte hade haft tre inlämningsuppgifter i hållfasthetslära tills på fredag.

Pascal

Det här med betyg får vänta tills efter bandets spelning på Debaser 11 mars (ja, kompis, det har redan varit). Redan idag kan graderingen gissas tillhöra ett av de högre primtalen. Det vill säga, om de inte kör något Melody Club-steppande eller Hives-Pelle-spasmande.

Men även då skulle jag nog kunna förlåta dem. Så grymt är det här albumet, som vi lär få höra mycket mer om i framtiden. Kom ihåg var du hörde det först.

Pascal illustrerar hur en korsbefruktning mellan Bob Hund, Franz Ferdinand, Doktor Kosmos och en evangelistisk kyrkokör hade sett ut. Något skrämmande, med andra ord. Mantrat ”Som vanligt skulle mina vänner dö” och ”Jonnie, vad gör du?”, utförd på skogsmörk skånska, säger väl egentligen allt.

How does one grade an album that not only plagiarizes an entire indie genre, but also surpasses it? With Love and Squalor by American We are Scientists (who are rather scientologists than scientists) is a charming mixture of wino anxiety, late night booty calls and psychedelic restlessness in a lovely indie pop/rock package.

Osqledaren #6.indd 42

Förbi fabriken Betyg: OK

Swedish Pascal is a somewhat scary mixture of Bob Hund, Franz Ferdinand and an evangelistic church choir, with a lovely touch of southern Sweden beats on the side.

06-03-14 16.35.56

Text: PER GANBAR

Jakten på de röda

Good night, and good luck Premiär: 24/3 Betyg: 4 Verklighetsbaserat drama om synen på oliktänkande i USA under 50-talet.

För att hålla “fienden” borta och inte låta det amerikanska folket falla för kommunismpropaganda lät den republikanske senatorn Joseph McCarthy FBI och staten hålla noggrann koll på alla organisationer och individer som kunde tänkas vara misstänkta kommunistsympatisörer. Jakten på försvarare av arbetarnas rättigheter i kapitalismens lovordade land var högprioriterad och kunde drabba vem som helst. Att vara misstänkt sympatisör var nog det värsta man kunde råka ut för på den tiden.

George Clooneys hyllade film, där han både regisserar och spelar en viktig roll, visar en mörk bild av landet som påstår sig vara frihetens vagga.

Det är en mörk period i USA:s historia där oskyldiga fängslades för minsta misstanke, ibland utan riktiga rättegångar. Fiktiva svartvita bilder blandas skickligt med äkta sådana där McCarthy och Robert Kennedy förekommer.

Det är sorgligt att konstatera att historien upprepar sig femtio år senare.

Georges Clooneys acknowledged drama on the fight for freedom of speech in the anti-communist America in the fifties.

Osqledaren #6.indd 43

Ung kärlek bland norrländska gangstrars Babas bilar Premiär: 31/3 Betyg: 2

Jojo och Anso är det unga paret som drömmer om ett gemensamt hus och semester i Paris. Tidigare har Jojo jobbat för Ansos pappa, bilhandlaren Baba men det var kortvarigt eftersom de inte kom särskilt ofta överens. Han har dock lovat Anso pengar till hus och semester så han tackar motvilligt ja till mer jobb hos den potentielle svärfadern. Jojos uppdrag är att hämta en Cadillac hos en rysk gangsters fru som vill lämna honom. Det är början till en vild jakt där flera är inblandade eftersom lasten är mer värd än själva bilen. Ryssens finländska indrivare får uppgiften att ta hem bilen och de är mer för att slåss än snacka. ”Babas bilar” känns för experimentell för att vara en gangsterkomedi.

Det finns en del roliga scener. I övrigt driver den mer med fördomar om Norrland som den laglösa vildmarken och eldoradon för skjutglada galningar och knarkhandlare. Inte särskilt troligt med andra ord. Manuset kunde ha bearbetats bättre. Dialogen känns ibland svagt. Det bjuds också på en del explosioner och skjutande men det bär inte upp historien.

The two lovebirds Jojo and Anso make up the young couple who get into trouble with Russian gangsters, while transporting a Cadillac to the north of Sweden.

FILM

Hämndens vackra ansikte Lady Vengeance Premiär: 24/3 Betyg: 3

Lady Vengeance är tredje och sista delen i regissören Chan-Wook Parks trilogi med hämnd som tema. Den unga och vackra Geum-Ja anklagas för ett barnmord som hennes manlige sällskap, den äldre Baek utfört.

Godtrogen som hon är tar hon på sig skulden och får sitta inne tretton år bakom galler. Första halvan av filmen beskriver hennes tid i fängelset. Det är tufft och jobbigt, men fascinerande att se hennes kamp för överlevnad.

Revansch på Baek för sveket är det som främst rör sig i hennes tankar.

Hon planerar noga hur hon ska sätta dit honom.

När hon släpps fri letar hon upp Baek och sin dotter som hon tvingats adoptera bort. Hämnden på Baek är våldsamt men känns ändå rättfärdigande.

Filmen är förmodligen inte lika stark och fascinerande som regissörens förra “Oldboy”, som av många betecknades som en av fjolårets mest spännande filmer, men “Lady Vengeance” är ändå vacker. Inte bara för sin huvudrollsinnehavare, utan även för temat, storyn, bilderna och musiken.

Young Geum-Ja is wrongfully imprisoned for thirteen years, accused of a murder she did not commit. On the inside every day is a struggle for survival, until the day she starts planning her revenge...

06-03-14 16.36.21

TEATER

Text: STHIG JONASSON

Samhällsmedvetet av Dostojevskij

Onda andar Spelas på Stockholms Stadsteater tom 30 maj

“En vacker flicka som har tråkigt kan bli livsfarlig” Manon Lescaut Spelas på Operan tom 26 maj

Det finns få operahjältinnor som är så lättraggade och så lättfotade som Manon Lescaut i Giacomo Puccinis opera med samma namn. När nu Operan för första gången på 45 år spelar, ”Manon Lescaut”, om den unga kvinnan som inte kan skilja mellan kärlek och pengar är det både på och i tiden.

OSQLEDAREN #6 05/06 TEATER & BÖCKER

Så här är det: Operan börjar i Amiens på 1700-talet, dit Manon Lescaut ledsagas av sin bror för att ovilligt gå i kloster. På ett värdshus möter de den mycket rike, åldrige och lystne greven Geronte som luktar sig till lammkött och planerar att enlevera Manon till Paris. Samtidigt som greven planerar förförelsen uppvaktas hon enträget av studenten De Grieux, som är i mer passande ålder, och de smiter själva till Paris. Greven blir givetvis upprörd men lugnas av bror Lescaut med att när studentens pengar är slut kommer Manon tillbaka. Andra akten börjar med att Manon, som lämnat De Grieux för ett liv i lyx och gift sig med greven, sitter i sitt slott och har tråkigt. När den kärlekskranke De Grieux dyker upp är hon nästan genast beredd att följa honom, hon skall bara ta med sig några smycken hon fått av greven. De ertappas av den rasande Geronte och Manon deporteras, tillsammans med en rad andra fnask, till Louisiana, som är då en fransk besittning i Amerika.

Här är det snabba ryck där handling och musik följs åt i en dramatiskt vacker, modernistisk scenografi och en formlig orgie i sidendräkter. Därutöver finns inget av falsk fransk 1700-talsromantik. Istället är det den ohejdbara passionen och det alldeles naturligt amoraliska i Manons karaktär som Puccini visar fram. Må vara att skådespelandet ibland blir litet statiskt när sångarna riktar sig rakt ut i salongen, men med Sara Olsson som Manon och Lars Cleveman som Des Grieux har operan ett kärlekspar som förstår att gestalta en bottenlös ensamhet och en total förtvivlan. Den 18 minuter långa dödsduetten i Louisianas öken är mycket vacker och mycket sorglig. I övrigt gör Sten Wahlund ett obehagligt porträtt av den överrike och hämningslöse Geronte som gifter sig med Manon för bara enda sak skull. Missa inte ”Manon Lescaut”.

Osqledaren #6.indd 44

När Fjodor Dostojevskijs roman ”Onda andar” från 1872 spelas på Klarascenen i Stockholm, dramatiserad och regisserad av norrmannen Ole Anders Tandberg, möter vi mycket av dagens elände. Pjäsen är ett spel både om den reella makten och om makten som beroendeframkallande drog.

Dramat utspelas på ett ölsjapp i en anonym rysk provinsstad där alla känner alla och alla också känner till allas hemligheter. Spelet kretsar mellan det absolut goda och det absolut onda som representeras av de två manliga huvudpersonerna. Dels Nikolaj Stavrogin en vacker, karismatisk och idealistisk figur som vill gott, men resultatet av vars handlingar blir ont och dels Pjotr Verchovjenskij, en politisk revolutionär och manipulatör med oklara motiv, som håller samman sin cell av unga nihilister och liberala frihetstänkare med skräck, misstänksamhet, angiveri och hot. Han utövar en brutal ”micro macro terror for freedom”. Hans blinda tro på ett högre mål med absoluta värden leder till ett besinningslöst våld som han tror skall utgöra grunden för en ny idealvärld där lyckan blir evig och total.

Simon Norrthon spelar Nikolaj en man lika ansvarslös som Pjotr är samvetslös. Han låter sig utnyttjas av olika krafter medan han söker bekräftelse på sig själv. Mot eller med honom står Leif Andrées kraftfulle intrigör Pjotr som njutningsfullt frossar i mat, sprit och mordiska intriger och låter lik kanta den revolutionära vägen. På samma sätt som dagens terrorister alltid tycks åberopa ett högre väsen för att med kallt blod ta livet av människor.

Av uppsättningens övriga sexton roller minns man Verchovjenskij senior (Lars Edström) som en bekväm man som får se sonen Pjotr och dennes sammansvurna utarma och kompromettera ett idealistiskt tankegods genom att låta terrorn skörda både skyldiga och oskyldiga offer. Nikolajs mor, Varvara (Marika Lindström) är en drottninglik kvinna med en hård vilja och kylig skönhet. Ingenjören Kirillov (Joakim Gräns) försöker övervinna sin existentiella ångest genom att ta sitt liv.

Den här föreställningen av ”Onda andar” är sevärd därför att pjäsen har flera olika nivåer och det tidsmässigt linjära berättandet bryts ibland upp med olika parallella handlingar som spelas samtidigt på ställen i krogen. ”Onda andar” är en viktig uppsättning för vår förståelse av världen idag.

06-03-14 16.36.32

Foto: NINA VARUMO

BÖCKER

Gaskriget

Fabian Göransson Betyg: 4 Väggtidningskungen Fabian Göranssons bokdebut är en brutal reflektion över det politiska och icke-politiska läget runtom i världen. Han berättar om människor som äter barn, val som inte är val, och om att alltid ha fel när man tror man har rätt. Bomber och gaskrig, fysiska som mentala.

Med sina råa och ärliga människoskildringar pekar han ett darrigt finger på oss västerlänningar, vi andra, vi som tror att vi är normala, och skrattar oss rakt upp i ansiktet.

HS

Hundra procent fett Sommarens hot Leif Woxlin Betyg: 2

Sommarens hot är den andra fristående boken i Leif Woxlins romanserie om kriminalpolisen i Hudiksvall. Det läggs stor och omotiverad fokus på snusblaffor och faktumet att en av poliserna har en CP-skada. Detta i kombination med avsaknaden av ordentliga miljö- och karaktärsbeskrivningar gör hela historien både platt och meningslös.

Boken är långt ifrån förutsägbar, men det är nog den enda komplimang man kan ge. Sommarens hot är ingen bok du kommer att fastna i. Tvärtom lär du märka att den är rätt lätt att lägga ifrån sig.

Catrin Eriksson

Osqledaren #6.indd 45

Liv Strömquist Betyg: 2

Hur mycket jag än underhålls av sarkastisk feminism i serieformat kan jag inte låta bli att tycka att ”Hundra procent fett” är något av en besvikelse. De dåligt dolda moralkakorna blandas med ett överdrivet användande av orden “imperialism” och “patriarkat” (ofta föregånget av “krossa”). Vissa generaliseringar gör mig för övrigt riktigt, riktigt mörkrädd.

Liv Strömqvist får dock till både en och annan poäng om destruktiva förhållanden, infödda könsroller, det moderna klassamhället och vikten av systerskap. I slutändan lämnas man ändå med känslan att man redan läst allting tidigare. För tre år sedan.

HS

Stick ut!

Seth Godin (red) Betyg: 3 Vid första anblick verkar ”Stick ut!” vara ännu en i raden böcker där det förklaras hur man blir framgångsrik, av folk som inte är det. Seth Godin bryter dock mönstret när han bjuder in 32 av världens främsta företagare och affärstänkare för att dela med sig av sina bästa tips och tricks.

Hemligheten för att lyckas som entreprenör, företagare och människa tycks vara att våga bryta från mönstret och skapa sig egna regler för hur man vill förhålla sig till sin omgivning. Old news, med andra ord.

Med hjälp av texter som ”Riktiga konstnärer levererar”, ”Vad är du egentligen rädd för” och ”Bob har strumpbyxor” uppmanas vi att sluta vara perfekta, och våga vara enastående.

The Big Moo by Seth Godin

At first sight ”The Big Moo” seems to be just another one in the long line up of “Get-rich-fast-for-dummies” books. However, Seth Godin has gathered 32 of the worlds leading businessmen and women to share their secrets and views on fame and success.

Through articles like “What are you afraid of?” and “David and Goliath” we are encouraged to stop being perfect and start being magnificent.

HS

06-03-14 16.37.00

THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR Anna Bongenhielm:

Med våren kommer valet…

�������������������� ����� ��������������������������������� ���������������������������������� ��������������������������������� ����������������������������������������� ����������������������������� ���� ������� ��� ������ ��������� ���� ������������������������������� ������������������������������� ����������������������������������� ���������������������������������� ����������������������������������� ���������������������������������� ���� �������� ���� ���� ������ ��� ����� ������������������������������������� ������������������������������� ��������������������������������� ��������������������������������� ������������������������������������ ���������������������������������� ���� ���� ���� ������ ������ ������ �� ��������������������������������� ���� �������� ����� ��� ���� ���� �������������������������������������� �� ������ ���� ���� ������ ���� ���� ���� ������������������������������ ����������������������������� ������������������������������ ������������������������������������� ������������������������������������ ��� �������� ��������� ����������� ���� ������������������������ ��� ���� ����� ���� ���� ���� ����� �����������������������

Kårfullmäktiges möten KF 7: 2006 03 20 KF 8: 2006 04 18 KF 9: 2006 05 08 Foto: THS bildarkiv

THS sidor OL2-06.indd Osqledaren #6.indd 462

���������������������������������

�

����������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������� ���� �������� ��� ��� ��� ����������������� ���� ��� ���������� ���� ������ ��� �������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������� �����������������������������������������������

� � �

����������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������

�

� � �

������� ������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������� ����� �� �������� ������ ���������� ���� ������ ��� ���� �������� �������� ���� ��� ��� ��� ��������������������������������������������������������������������������������� ���������������� ��������������������������������������������������

��������������������� ����������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������� ��������������������������� ������������������������������������������������������������ �������������������������������������������������

Kårföreningar ��� ����������� ����������� ������������ ���� �� �������� ����� ��� ��������� ���� ������� �������� �������������������������������������������������������������������������������� ����� ����� ������������� ��������� ���� �������������� ������ ��� ���� ������ ������ ������������ ����������� ���� ����� ����� ������������ ������ ������������� ��� ���� ���������������������������������������������������������������������� ������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������� �������������������������������������� ����� �����������������������������������������������������������������

ISS söker faddrar

�

�

� �� �� �� �

� �� ��

�� �

�� ��

������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������� ������������������������������������������������������������������������� ��������������������������������������������

2006-02-24 06-03-14 13:58:16 16.37.08

THS sidor

THS SIDOR

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

���������

�� ��

�� �� ��

�� �

��������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������������ ����������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������������������������������ ��������������������������������������������������������������������������������� ��������

� � ��

��������������������������

� �

Foto: Sthig Jonasson

�������������������

� �� �� �

���������������������������������������������������� ��������������������������������������������������������� ������������� ������� ��� ���������� ���� ������� ������ ���� ���� ������������������������������������������������������� ������������������������������������ ����������������������������������������������������� ��� ���� �������� �������� ��������� ����� ������������ ������������������������������������������������������������ ������������������������������������������������� ���������������������������������������������������� ������������������������������������������������������� �������������������������������� �������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������� ������������������������������������������������������������ �������. ������������������������������������������������������ Foto: Sthig Jonasson

�� ��

THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19.

Redaktör är Sthig Jonasson, sthig@kth.se.

��

13:58:16

THS sidor OL2-06.indd 3 Osqledaren #6.indd 47

2006-02-24 06-03-14 13:58:21 16.37.14

������� ���������� ���� ������� �����������������

studieskuld?

Nu har du chansen till extra utdelning – bli tidningsbud! Vi söker dig som fyllt 18 år, har körkort samt tillgång till bil om du vill arbeta i förort. Du arbetar klockan 02.00 – 06.00 och får dagarna fria till annat som känns viktigt. Läs mer om arbetet på www.premo.se, mejla nyttjobb@premo.se eller ring 08–632 45 45.

������������������������� ��������������������������������������� ������������������������������������������������ ����������������������������������� ������������������������������������� �� �� ��

�������������������� ���������������� �����������������������������

������������� ���������

������������������������������������� ���������������������������������������� ���������������������������������� Vi ger dig utdelning.

Premo (Pressens Morgontjänst) ansvarar för distributionen av alla prenumererade morgontidningar i Storstockholm.

Osqledaren #6.indd 48

������������������������������������������ �������������������������������������� �������������������������������������� ����������������������������������������������� ��������������������������������������

�� �� �� ��

��������������������� ����������������������������� ���������� ���������������

�������������������

����������������������������������� ���������������� �������������������������������������� ���������������������� ������������������������������������ �������������������������� ����������������������� ���������������������

��������������������������������������� ������������������������������������������������ ��������������������������������������� ����������������������������������������

06-03-14 16.37.31

Dokument du inte visste fanns, del 1

ATT SJUNGA ELLER INTE SJUNGA

Text: HELEN SILVANDER Illustration: MARCUS NIRBRANDT ”Mossbelupen fitta under skrynklig buk. Den ser ut att rymma minst en tolvtumskuk. I dess kanter hänga slamsor gonorré och annan skit, och i raggen kilar baggen hit och dit.” Så hade det kunna låta under studentfesterna på KTH innan sångpolicyn ”Tänk på vad du sjunger!” infördes.

EFTER EN RAD INCIDENTER beslöt kåren för några år sedan att det inte längre var lämpligt med sånger som innehöll sexuellt utnyttjande (”När som sädesvätskan rinner nedför magen, lilla Lisa hon är bara 14 år. Jag kan se att hon är ganska så betagen, när jag trycker kuken mot hennes lår.” ur Lilla Lisa), rasistiska påhopp (”Israels barn hade kukar små, kukar små, kukar små. Knullade gjorde dom ändå, dom ändå, dom ändå.” ur Israels barn) eller påhopp mot sexuell läggning (”Å testiklarna, å testiklarna, står som syltlök i örona pånom’, å stjärten ser ut som en räkmacka” ur För ut i helvete).

EN MASSIV REVIDERING av kårens och sektionernas sångböcker genomfördes, och ett policydokument vid namn ”Tänk på vad du sjunger!” instiftades. Själva syftet var att inga studenter skulle känna sig kränkta av de sånger som kunde förekomma på fester eller andra studentarrangemang. För att sedan förenkla tolkningen av vilka sånger och gyckel som var acceptabla etablerades dessutom olika nivåer som dessa alster kunde kategoriseras i.

Nivå 1 – klart godkänd. Ingen risk för att sången eller gycklet upplevs som kränkande eller stötande.

Nivå 2 – godkänd. Risken är liten att sången eller gycklet upplevs som kränkande. Det förekommer inga stötande ord, men sången/gycklet hamnar ändå inte på nivå 1 eftersom man kan läsa mellan raderna och få fram en annan betydelse av orden.

Documents you never thought existed, part one: THS Song Policy A couple of years ago the Student Union, THS, banned several traditional songs exercised at KTH because of their somewhat un-orthodoxed nature. Official guidelines were created and put

Osqledaren #6.indd 49

Nivå 3 – olämplig. Risken är stor att sången alternativt gycklet upplevs som kränkande, då den innehåller stötande ord och/eller tydliga anspelningar på saker som kan uppfattas som kränkande.

Nivå 4 – utesluten. Sången eller gycklet är kränkande. Exempel: Bamsesången ”Bamse knullar Lille Skutt i baken, svansen kittlar skönt när man är naken. Skalman runkar, Farmor kokar honung, så att Bamse kan få stånd igen.” med sångpolicyn är att den verkar följas av i princip alla förutom de kår- och sektionsaktiva. De allra fräckaste visorna verkar ha blivit K-märkta för att de är så ”urflippade”.

Ett populärt och ofta förekommande knep idag är att smyga in de tabubelagda verserna i ett separat sångblad för enskilda tillställningar (- host - Bergs nollegasque - host -).

DET MÄRKLIGASTE

MAN SKULLE FÖR ÖVRIGT kunna tro att THS offentliga kårföreningar skulle falla hårdast under kniven, men Promenadorquesterns traditioner har glidit omärkbart förbi. Deras sångbok, som nästan alltid har varit lite vassare än alla andras, verkar på något mystiskt sätt ha undgått alla sångrevisioner. Policydokumentets mål att ”studenter och examinerade från KTH skall ha med sig en god känsla för vad en kränkande handling är och medel att sätta sig över den” verkar inte röra de bjudningar som pågår i Nymbles innersta kärna, Sqrubben.

TROTS DE TÖNTIGA generaliseringarna, den tragiskt billiga poesin och THS tappra försök att skydda studenten från sig själv, verkar policydokumentet ”Tänk på vad du sjunger!” mer vara ett imaginärt sätt att säga ”gör som jag säger, och inte som jag gör”.

Fast å andra sidan, vad har kåren egentligen för befogenhet att bestämma över enskilda medlemmars yttranderätt?

together into a song policy document. The main objective was to make sure that no student would feel harassed or violated, while visiting student events, due to the sexist or racist lyrics some of these songs might contain. Nowadays, however, the same songs are in certain crowds almost considered to be cult, and therefore still in (ab)use.

49 06-03-14 16.37.45

När du behöver hjälp med bråkiga jordbävningar och bångstyriga tsunamis.

kth direct

Illustration: KAMILA SWIEZEWSKA

�������������������������������������������� ����������������������������������������������������������������

���������������������������������������� Osqledaren #6.indd 50

06-03-14 16.38.16

�����������������������

�������� ���������������������������������������������� ������������������������������������������ ����������������������������������������������������������������������� �������������������������������������������������������������������������� ���������������������������������������������������������������������

�

�������������������������������� ��������������������������������������

Osqledaren #6.indd 51

06-03-14 16.38.32

B Posttidning

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

Osqledaren #6.indd 52

06-03-14 16.38.48