OL 05/06 #8 by Osqledaren

OSQLEDAREN #8

Karriärcenter har ﬂyttat till Info-Center, Drottning Kristinas väg 4 Kom in till oss på CV-feedback! Drop-in tisdagar 13-15, torsdagar 10-12 www.kth.se/student/karriar Välkommen! KTH Karriärcenter

TEKNISKAHÖG SKOLANSSTUD ENTTIDNING<

OSQLEDAREN

OSQLEDAREN #8 05/06

NÅGOT SMART

Chefredaktör & ansvarig utgivare Helen Silvander osqledaren@ths.kth.se

Det är ungefär nu det skall ske. Slutet. Finalen. Det vi alla har väntat på. Frågan till svaret 42. Pressen. Ångesten. Behovet att prestera. Tillbaka likt en oönskad vän. Ja, det kan verkligen bli magnifikt.

Graﬁsk formgivning & layout Helen Silvander Skribenter KJ Andersson, Zara Eriksson, Alexander Wojt, Jenny Sundén, Per Pettersson, Dunja Vujovic, Catrin Eriksson, Per Ganbar, Sthig Jonasson, Helen Silvander

Lugn, jag tänker fortfarande.

Illustratörer Josefin Karlsson, Jonas Gunnarsson, Anna Eliasson, Helen Silvander

HELEN SILVANDER chefredaktör

Fotografer Eddie Wernholm, David Asplund, Jenny Sundén, Alexander Wojt, Helen Silvander

PM för PM 41 Den rasslande avslutningen i serien “Dokument du inte PM för PM Dokument du inte visste fanns, del 3

Annonsansvarig Oskar Zander annons@ths.kth.se 08 - 790 98 71 070 - 739 53 67 Redaktör för THS sidor Sthig Jonasson info@ths.kth.se Omslag Nora Oxliden Repro & tryck Wallin & Dalholm Boktryckeri AB Kontakt 08 - 790 98 70 070 – 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se www.ths.kth.se/osqledaren Adress Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm Kårhuset Nymble, Drottning Kristinas v19 ISSN 0347 – 0164 Postgiro 1937 – 2 Bankgiro 572 – 3192 Org nr 802005 – 9153 Får du inte Osqledaren trots att du betalat kåravgiften? Ring Kårexpeditionen på 08 – 10 45 72 eller CityMail på 0200 – 211 911 och kolla att din adress stämmer. Ett stort tack till Anders Flodström, Sanna Selvehed, Helena Berg, Olle Blomqvist, FCZ-stjärnorna, EMI, Sonet, B Walströms förlag, THS, readktionen, våra annonsörer och alla som hjälpt oss skapa denna grymma asskicking tidning!

visste fanns.

PROMEMORIA. PM. MEMO. I OSQLEDARENS POPULÄRA SERIE ”DOKUMENT DU INTE VISSTE FANNS” AVSLÖJAS STUDENTKÅRENS FÖRKÄRLEK FÖR DET SKRIVNA ORDET, I FORM AV RUTINER OCH PM. KÅREN HAR NÄMLIGEN NÅGRA STYCKEN. BLAND ANNAT ETT PM VARS UPPGIFT ÄR ATT REGLERA HUR ANDRA PM SKA SKRIVAS.

Arkitektur på språng 15

KJ ANDERSSON Illustration: HELEN SILVANDER Renovering?Text:Transportering? Nybyggsplanering? Vad kommer egentligen hända med arkitekturs lokaler? NÅGRA SOM ALLTID har dragits till Kåren är paragrafryttare. De

ALLTSÅ, MISSFÖRSTÅ MIG RÄTT.

människor som älskar att pilla med stadgar, regler och PM. Så då är det ju inte konstigt att det även ﬁnns klara regler för hur dessa dokument ska se ut. Som i detta fall. PM för PM. Smaka på ordet. Pe-Mmm för Pe-Mmm... Om du märker att du nu dreglar lite svagt är det ett tecken på att även du är en paragrafryttare.

Jag tycker att PM är bra, man slipper gå igenom det sura arbetet av att pilla i stadgarna men man kan ändå bestämma saker. Men man måste väl inte vara så

MED SÅ ÖVERVÄLDIGANDE STORA MÄNGDER PM KÄNNS DET VERKLIGEN BRA ATT DET FINNS

DEBATT: RECLAIM KTH 10 Overallen. Studentkostymen. DenSOM älskade. ORDENTLIGA STYRDOKUMENT HÅLLERDen hatade.

radar på ett hyfsat lättförståeligt sätt upp reglerna för hur ett PM ska utformas, ändras och arkiveras. Och det är ju bra att veta. Framförallt om man ingår i en stor organisation med stora krav på organisation. Det ﬁnns till och med en punkt där samtliga THS PM ska vara samlade. Synar man den hittar man totalt 19 PM, inklusive PM för PM. Med så överväldigande stora mängder PM känns det verkligen bra att det ﬁnns ordentliga styrdokument som håller ordning på hur det ska se ut. Utan det blir det anarki, världskrig och wasteland av allting där alla åker runt i fantasifulla fordon och dödar varandra för en tank bensin. Och det vill vi ju inte.

PM FÖR PM

ORDNING PÅ HUR DET SKA SE UT. UTAN DET BLIR DET ANARKI, VÄRLDSKRIG OCH WASTELAND AV ALLTING DÄR ALLA ÅKER RUNT I FANTASIFULLA FORDON OCH DÖDAR VARANDRA FÖR EN TANK BENSIN. OCH DET VILL VI JU INTE.

Kungen på KTH 18

semi-anal för det? Vad blir nästa steg, PM för PM för PM? Kan

man inte lämna lite friheter för spontanitet? Mindre regler, mer Osqledaren ställer Flodis mot väggen. “Fjässa! Fjässa!”. Läs ”PM för PM” och andra intressanta dokument på www.ths.kth.se/ths/dokument/

Hjältarna 30

DOCUMENTS YOU NEVER THOUGHT EXISTED 3 The Student Union, THS, has a lot of memos. Well, maybe not that many, but enough to have a ”Memo for Memos”, so you know how to write and manage memos. To be exact, 5.26 % of the memos are memos about memos. Sure, it is nice for all the

bureaucrats who live for this kind of things, but to me it just sounds like more pain and agony. Do you have to be that semianal? What is next, Memo for Memos for Memos? What happened to fun and laughs? Make love, not memos!

FCZ-stjärnorna talar ut om livet i rampljuset.

Ledare 4 Nyheter 7 Forskning & Teknik 9 DEBATT: Drömmen om ett drömmande KF 14 Framtiden börjar idag(?) 16 KTH till salu 24 OSQLEDARENS INLÄGG I FEMINISTDEBATTEN 25 Nostalgi, 27 Klubben för inbördes beundran 28 Det har redan börjat 33 Älskade frisyr 34 Stark 35 Nöje 36 THS sidor 38 Dokument du inte visste fanns, del 3 41 Strunt 42

Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs medlemstidning. Tidningen ges ut 8 gånger per år med en upplaga på 20 000 ex. Osqledaren är fullständigt annonsfinansierad och skickas kostnadsfritt till alla studenter och anställda på KTH. Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom KTH och THS.

Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras icke. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

AVSLUTNINGSTAL/SVAMMEL/DYKLIKT DET HELA BÖRJADE SOM ETT SKÄMT DET HELA BÖRJADE SOM ETT SKÄMT. Likt många chefredaktörer före mig, har även undertecknad efter bara några månader, utvecklats till en patetiskt överentusiastisk arbetsnarkoman, som inte kan göra annat på fritiden än att prata jobb. Därför var det inte så oväntat att det var just i ett sådant sammanhang som vi dessa ord yttrades. ”Osqledaren behöver en slogan!”. (Efterföljt av diverse hånskratt och mindre lämpliga förslag)

OSQLEDAREN #8 05/06 LEDARE TACK

DET VAR SJÄLVFALLET ett skämt, men ju mer jag tänkte på det desto mer verkade det vara den lösning vi letat efter. Under en längre tid hade jag förbannat faktumet att vår kårtidning saknade någonting vitalt. En identitet. En personlighet. En intention. Vi hade medel, vi hade visioner, men ingen uttalad relation till vår omgivning. Vi behövde ett varumärke, och det snabbt. Utan det var Osqledaren bara en rebel without a cause. VEM ÄR OSQLEDAREN? Vad har tidningen för syfte? Under de femtio år tidningen tjänat under KTH:s studenter har den nästan varje år bytt färg, form och innehåll. En sak verkar dock alltid ha varit och kommer förmodligen alltid att förbli densamma. Den görs av studenter, FÖR studenter. Oavsett om du är overallbärare eller overallhatare. Stureplansminglare eller södershakare. Musiknörd eller teknikmarodör. Osqledaren ﬁnns till för just dig och för att bevaka just dina intressen. Kanske var det därför som ”Osqledaren – din bästa kompis” blev den självklare vinnaren. Och visst, det är fortfarande lite roligt.

IT ALL STARTED OUT AS A JOKE It all started out as a joke, but the more I thought about it, the more sense it made. Osqledaren needed a motto, a catchphrase, a slogan. But who is Osqledaren? The publication might change form and

JAG SVOR ATT JAG hellre skulle smeta in mig i honung och rulla

runt i myrstackar framför att hålla långa sentimentala avskedstal, men jag antar att ett år i Mediaﬂygelns innersta vrår förändrar ens syn på sådant. Nu i efterhand kan jag ärligt talat säga att jag förmodligen inte hade någon som helst aning om vad jag egentligen gav mig in på. Men det gick ju bra ändå. Jag skulle kunna mala på i evigheter om allt jag lärt mig, alla sena nätter och stressiga deadlines och om hur jag älskat varenda sekund av det, med det ska jag inte. Istället nöjer jag mig med att buga och bocka och hoppas att jag och Osqledaren både lyckats informera, inspirera och provocera brallan av KTH-studenten 05/06. som de ﬂesta bra saker brukar göra. Men det ÄR inget skämt. Och DU är inget skämt. Glöm inte bort det. Osqledaren är din bästa kompis. På riktigt. Jag tackar för att jag under detta år också har fått vara det. DET HELA KANSKE BÖRJADE SOM ETT SKÄMT,

Helen Silvander Chefredaktör 05/06 PS. Jag skulle vilja passa på att hälsa nästa års chefredaktör Dunja Vujovic hjärtligt välkommen upp på tronen och in i Osqledarfamiljen. Se upp gott folk, hon är kaxig, hon är skärpt och hon har blåslampan i högsta hugg. Det blir ett spännande år kan jag lova. Me like. attribute every year, but one thing has always remained the same. It is a magazine made for students, by students. Maybe that is why the slogan “Osqledaren – your best ﬁend” ﬁts so well. It may have started as a joke. But it isn’t one. Osqledaren is truly your best friend. Don’t you forget it.

05-11-24 15.50.33

05-12-19 10.09.31

Osqledaren #4.indd 1

OSQLEDAREN

OSQLEDAREN #8

Osqledaren#3.indd 1

OSQLEDAREN #6

OSQLEDAREN #5 Osqledaren #6.indd 1 Osqledaren #5.indd 1

05-10-31 15.50.12

OSQLEDAREN #3

OSQLEDAREN #2

OSQLEDAREN #1 Osqledaren Nr2.indd 1

06-03-14 16.28.25

06-02-10 10.12.28

Å DET ÖDMJUKASTE DET FINNS SÅ MÅNGA FINA MÄNNISKOR DÄR UTE, SOM PÅ ETT ELLER ANNAT SÄTT HAR HAFT ETT FINGER MED I SKAPANDET AV TIDNINGEN DU HÅLLER I DIN HAND. DET VORE SVÅRT ATT RÄKNA UPP ALLA, MEN HÄR KOMMER ETT PAR AV DEM. TACK REDAKTIONEN

Tack alla ni som tappert arbetet sida vid sida, skippat tentor, slitit sena nätter, skrivit, fotograferat, illustrerat och kämpat rumpan av er för att skapa den grymmaste studenttidningen norr om ekvatorn. Love you all: Felix Alnemark, KJ Andersson, David Asplund, Ingela Bjurhager, Milena Davila, Anna Eliasson, Catrin Eriksson, Sara Eriksson, Per Fogelberg, Lena Halonen, Per Ganbar, Jonas Gunnarsson, Sara Gustavsson, Sthig Jonasson, Joseﬁn Karlsson, Sergej Kotliar, Elin Li, Moralpolisen, Mikael Nilsson, Marcus Nirbrant, Magnus Perlerius, Per Pettersson, Malin Pilkrona, Tanja Suhima, Jenny Sundén, Kamila Swiezewska, Dunja Vujovic, Alexander Wojt och Oskar Zander.

TACK ALLA ANNONSÖRER

Ungefär en gång i månaden har vi haft äran att skicka ut Osqledaren till alla KTH-studenter. Det hade varit omöjligt utan Ert stöd och engagemang. Ett stort tack till: Scania, ABB, Stora Enso, McKinsey, Tetra Pak, Studentkortet, Academic Work, Högskoleverket, ITT Flygt, Astra Zeneca, Accenture, SIF, ZTV, Lafa, Tekniska museet, Saab, JORCEP, Locum, Spendrups, KTH- B,

Lutherhjälpen, Premo, KTH- hallen, Transit, Karolinska Institutet, The Education, Tulip M, Coca-Cola, Svenskt Guldsmide & Design AB, Telia, Akademiska Hus, Combitech, The Light Agency, KTH:s Akademiska Kapell, Swebus Express, Skatteverket, Stockholms Filmfestival, Nortlander Tours, SSIF, Karriärcenter, HÖRS, Kista Optik och självfallet KTH.

ICKE ATT FÖRGLÖMMA

Anders Flodström, Joseﬁn Viidas, Sthig Jonasson, Olle Blomqvist, Åsa Ankarkrona, Elin Kudo, Studentjuristerna på SSCO, Fabian Göransson, Birgitta Westholm, Katinka Hultqvist, Mårten Dahlberg, Sven Alexandersson, Lars Simson, Eduardo & gang, Jalla och HÖRS- gänget, kårfullmäktige, kårstyrelsen, programgruppen, ISS, Sara Tauberman, Fredrik Aldeus, Radionämnden, THS Radio, Edita Västra Aros, Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, Citymail, Posten, Markus Axelsson, Annicka Fröberg, Liza Ladenberg, Camilla Engström, Julia Sörensson, Sara Öhman, Kaj Kauko, Johanna Eriksson, Jerry Sandberg, Frida Schildauer, Emma Karlsson, Frida Sandström, Victor Sebes, Nora Oxliden och Patrik Hallqvist. Och sist men inte minst

TACK ALLA LÄSARE

Ni är vår polis, domare och bödel. Det är ni som inspirerar, provocerar och motiverar oss i vårt arbete för att skapa er bästa kompis. TACK!

Kontaktlinser �� Priser som på nätet!!! ��

��

160:-/30 st

Focus N & D

750:-/6-pack

Biomedics 1 day

160:-/30 st Biomedics

275:-/6-pack

Legitimerad optiker • Kontaktlinser • Terminalglasögon • Solglasögon Specialglasögon • Modebågar • Synhjälpmedel • Snabba leveranser • Egen verkstad

Gången vid Burger King • Kista Galleria • Tel. 08-751 90 95 • Alla dagar 10-21



��

Focus Dailies

Har du alltid drömt,



Nu har du chansen. Vi söker personer till följande grupper:

��

× (ﬁxar spons, annonser, programblad m.m.) ×  (är du bara allmänt snygg i blåkläder?) × (skapar mer eller mindre sköna ljud framför scen) ×  (klubmästeriet, bäst på fest!) ×  (kostym mask peruk, fri tillgång till att kladda på skådis…) ×  (ja…? Skådisar, mycket mera mest på scen)

Skicka din ansokan till: ansokan@karspexet.se

NYHETER

Text: CATRIN ERIKSSON & KTH-EKOT

Sveriges studentkårer får nya uppgifter

Bidrag från KTH vinner Venture Cup

Utredningen om modernisering av kårobligatoriet, Studentkårsutredningen, har nu överlämnat sitt betänkande till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky. De föreslår bland annat att studentkårers och nationers uppgifter omprövas och blir tydligare, att verksamheten granskas hårdare och att enskilda studenters rättssäkerhet stärks. Förslaget innebär bland annat att: • Den obligatoriska kåravgiften enbart får finansiera Studentkårernas syfte och ändamål, vilket skall vara att bevaka och bidra till att utveckla studenternas utbildning och deras arbets- och allmänna studiemiljö samt värna studenternas rättigheter. • Nationernas främst skall erbjuda sociala och kulturella aktiviteter. • Den enskilda studenten ges rätt att överklaga ett beslut fattat av studentkåren eller av nationen. • Högskoleverket får uppdrag att granska studentkårernas verksamhet. • Studenter som valt att avstå ifrån sin nations eller särskilda studentförenings aktiviteter skall kunna betala en reducerad avgift. • Förslagen om kåravgifter löser de orättvisorna för de många nätstudenter tvingats betala dubbla eller flerdubbla kåravgifter.

KTH-bidraget Veridict, som går ut på att möjliggöra för datorer och maskiner att uppfatta tal vid bullrig och högljudd miljö, vann Venture Cup Öst. Tekniken kan till exempel användas vid brandbekämpning då rökdykare kan rapportera genom en dator under masken.

The national investigation of the mandatory Student Union fees has come up with a proposal of how to modernize the student fees. They suggests, among other things, that the mandatory fee only should be used for student issues as education, work environment and rights and that social and cultural activities should mainly be offered by the program congregations. They also advise that students who wish not to participate in the arranged activities should be offered a lower fee.

Lättare att söka pengar hos CSN Efter den 22 maj blev det smidigare att söka studiemedel hos CSN. 240 000 studenter ges nämligen möjligheten att anmäla sig som e-kund och på så sätt lämna en elektronisk studiemedelsansökan via “Mina sidor”. De studerande knappar in sina uppgifter via datorn i stället för att använda den traditionella blanketten. Med e-ansökan kan den sökande vara säker på att inte missa att fylla i någonting vilket minimerar risken att ansökan returneras, exempelvis på grund av att de glömt att skriva under den. E-kunder får i gengäld all information och beslut från CSN i elektronisk form. För e-tjänsterna behövs en e-legitimation som man kan få genom att ta kontakt med sin bank. CSN, the national authority that handle the Swedish financial aid for students, recently started the possibility of becoming an e-costumer at csn. se. Among other services, this means that students can apply for financial aid online. All letter correspondence will also be replaced by electronic ones. To use the service you need an electronic ID that you can sign up for at your bank.

First price in Venture Cup East went to Veridict from KTH. The group discovered a technique allowing computers to interpret speech in noisy environments.

Vinnarna korade i Swedish Game Awards I början av maj gick finalen i Swedish Game Awards, Sveriges största spelutvecklingstävling, av stapeln där besökarna fick träffa spelbranschens främsta representanter på KTH. Bästa PC-spel blev Dawnspire Prelude, bästa mobilspel Quantum och bästa spelidé Sumo. The grand finale of the Swedish Game Awards, the largest game developing competition in Sweden, was held at the beginning of May at KTH. Dawnspire Prelude was elected as the best PC game, Quantum as the best mobile one and Sumo for having the best game idea.

Nytt parti bara för ungdomar och studenter Det nya partiet Ungdoms- och Studentpartiet (USP) anser att sittande politiker och opposition är för svaga vad gäller frågor som rör unga och studenter, och ställer upp i Stockholms kommunalval. Partiet har redan nu över hundra aktiva medlemmar och vill bland annat ta ansvar på regional nivå genom byggandet av fler billiga ungdoms- och studentbostäder samt ordna rabatt på kollektivtrafiken. USP, the Youth and Student Party, is a new political party that considers both government and opposition to have been mistreating youth and student issues. The party already has over one hundred members, and aim to work for cheaper student accommodations and discounts on public transportations.

��

�

��

studieskuld? Nu har du chansen till extra utdelning – bli tidningsbud! Vi söker dig som fyllt 18 år, har körkort samt tillgång till bil om du vill arbeta i förort. Du arbetar klockan 02.00 – 06.00 och får dagarna fria till annat

��

som känns viktigt. Läs mer om arbetet på www.premo.se, mejla nyttjobb@premo.se eller ring 08–632 45 45.

��

Vi ger dig utdelning.

Premo (Pressens Morgontjänst) ansvarar för distributionen av alla prenumererade morgontidningar i Storstockholm.

FORSKNING&TEKNIK

Text: CATRIN ERIKSSON

Mer än fyra vetenskapliga artiklar per dag av KTH:s forskare KTHs forskare författade och publicerade som medel mer än fyra vetenskapliga artiklar per dag under 2005, detta enligt en redovisning från KTH:s enhet för vetenskaplig information och lärande. Antalet uppmättes via ett stort antal databassökningar inom STN (The Scientific & Technical Information Network) och Mathsci. Då det påvisats att sökningar i Science Citation Index med merparten av de vetenskapliga artiklar som KTH:s forskare publicerar inte ger fullständigt resultat bygger enheten för vetenskaplig information och lärande en egen databas med uppgifterna. Denna blir tillgänglig på Internet, och väntas bidra till marknadsföring av KTH:s forskningsproduktion.

Ett DNA-labb i handen Ett kemilaboratorium för DNA-analys kan vara 100 kvadratmeter stort rum fyllt med dragskåp, bägare, kromatografer, separatorer, blandare och andra apparater där en analys tar en till flera dagar då det tar tid att kopiera upp den mängd DNA som krävs för olika tester. På KTH Signaler Sensorer och System smälts biologi och mikroelektronik samman så att funktionaliteten ryms på ett litet chips, mindre än ett frimärke och analysen görs på några minuter. Forskarna har utvecklat ett chips för DNA analys i en volym på 0.5 nanoliter vilket möjliggörs via extremt små mängder av det som ska analyseras. Vid en traditionell DNA-analys måste gensekvensen analyseras och kopieras upp. Med ett labb i handen kan enstaka celler räcka, kanske ett enda hårstrå och analysen skulle kunna göras direkt på brottsplasten. Kärnproblemet handlar om hur man ska separera ett ämne från ett annat vilket i ett vanligt labb oftast görs genom filtrering eller destillering. I chipset går kanaler där man sprutar in det ämne som ska analyseras. Kanalerna går till en slags bur med små mikrokulor av plast som endast vissa ämnen reagerar och fäster på, det som inte fastnar kan passera genom buren, I DNAchipset har DNA satts på plastkulorna och förts in i buren i chipset. Sedan får så kallade reagenser (ämnen som reagerar med DNA) flöda igenom buren och genom glaslocket kan man mäta små ljusblixtar som bildas vid reaktionen. Tekniken fungerar och forskarna jobbar med att optimera chipset och kemin för att kunna läsa så långa DNA strängar som möjligt.

Scientists at KTH produced about four scientific articles every day during 2005. This was calculated by searching the databases within STN and Mathsci. A future internal database with scientific articles from KTH is under construction.

Eldflugans sken kan hjälpa oss att finna liv i rymden Eldflugans ljusämne, luciferas, används idag vid olika bioanalyser men är temperaturkänsligt. Jonas Eriksson, doktorand på KTH, har dock fått ämnet att fungera vid högre temperaturer, vilket kan ge säkrare DNA-analyser. På sikt kanske det även kan hjälpa till att spåra liv i rymden. Vetenskapliga syften kan nyttja ljusfenomenet då luciferas reagerar på allt levande material och bildar ljus vilket ger en indikator för att spåra liv. Idag används tekniken används till exempel för att upptäcka till bakterier inom livsmedelsindustrin och även vid DNA-analys. Tekniken är i likhet med de flesta biologiska tekniker temperaturkänslig. Lägre temperaturer kan ge reaktioner som gör mätresultaten mer svårtolkade. Jonas Eriksson har påvisat en metod där man genom ett termodynamiskt ”trolleritrick” kan få den att fungera vid högre temperaturer, vilket gör mätningen säkrare. Upptäckten tros kunna leda till fler användningsområden, bland annat att utrusta en framtida rymdsond med sensorer för att upptäcka biologiskt liv.

Usually a lab for DNA-analysis is about 100 square meters and contains heaps of equipment. At KTH Signals, Sensors and Systems a little chip that can do the same job in less time is being developed. The ordinary filtering is replaced by the chip that contains tiny plastic bullets that react and catch specific substances. The technique works and the scientists are trying to prolong the possible length of DNA-strings to be measured.

Jonas Eriksson, postgraduate student at KTH made the sensitive light essence luciferas, found in fireflies and often used in bioanalysis, work with higher temperatures, which makes DNA analysis more secure. Since luciferas reacts with all living materia, a future usage can be within space probes with sensors locating biological life.

www.kth.se/forskning

OSQLEDAREN #8 05/06 DEBATT: RECLAIM KTH

DEBATT: RECLAIM KTH #1

RECLAIM KTH Text: WILHELM SVENSELIUS

LÄSTE ARTIKELN “Reclaim KTH” i Osqledaren #7 och blev hyfsat upprörd. Vad är det här för människor och varför vill de oss illa? Varför går de inte ut med sina riktiga namn? Är de bara ute efter att förstöra eller kan man föra en konstruktiv dialog med dem? Jag tycker att det är olyckligt att Osqledaren publicerade artikeln utan att ge någon overallsbärare en chans till mothugg, eftersom många av påståendena som “Reclaim KTH” kommer med är illvilligt lögnaktiga. JAG CITERAR: “Det ﬁnns en tydlig korrelation mellan folks sociala skills och overallsbärande. Är man socialt hämmad och var mobbad/utanför under skolgången så funkar overallen som ett socialt glidmedel, man hamnar i en ﬂock och kan känna gemenskap”.

är korrelationen gripen ur tomma luften. Man har uppenbarligen aldrig varit på något större eller mindre overallsevenemang om man tror att overallsbärare i regel är socialt hämmade. Vidare framställs det faktum att overallen kan vara ett sätt att bli accepterad som något förrädiskt. För det första så stämmer det inte riktigt, någon blir inte automatiskt och utan vidare accepterad i overallsbärande kretsar om han/hon är dum i huvudet. För det andra så frågar man sig varför evenemang som Quarnevalen har en sådan enorm popularitet om alla deltagare är “rikspuckon” i världens ögon? I själva verket är det nog “Reclaim KTH” som vädrar sina fördomar här, inget mer.

i intervjun med “Reclaim KTH” är att det på de ﬂesta sektioner är vi i sektionsplagg som står för mottagningen av nya studenter till våra respektive utbildningsspår. En enligt så gott som alla deltagare mycket uppskattad aktivitet som är helt frivillig och ger alla som vill en introduktion till vad studentlivet har att bjuda på. Vidare är mottagningen en chans att lära känna alla de människor som man förhoppningsvis kommer att plugga tillsammans med under de kommande fem åren samt även bilda kontakter med folk från högre årskurser. Inte ens “Reclaim KTH” kan undgå att se det positiva i detta. NÅGOT SOM INTE NÄMNS

BETYDELSEN OCH OMFATTNINGEN av debatten kring “Ny Norm KTH” som nämns i intervjun tycks mig överdriven. Det verkar bara ha funnits en enda forumtråd och en enda initiativtagare för NNK; det ﬁnns inga bevis på att nätverket haft ett enda

TILL ATT BÖRJA MED

“RECLAIM KTH” BERÄTTAR att han inte känner så många människor som bär overall. Detta hindrar honom emellertid inte från att lägga fram breda generaliseringar om alla overallsbärare. Okunnighet har aldrig hindrat någon från att ha åsikter, men jag undrar vilken rätt “Reclaim KTH” har att förolämpa de tusentals teknologer som ingår i den overallsbärande “minoriteten” på KTH. Vidare tycks “Reclaim KTH” tro att det bara ﬁnns en bild av KTH-studenter, men om någon på fullt allvar tror att 17 000 människor kan utgöra en homogen grupp är denne i svårt behov av en verklighetsjustering. Den som deltagit i några studentikosa evenemang vet att skillnaderna är stora, även inom enskilda sektioner.

RECLAIM KTH BERÄTAR ATT HAN INTE KÄNNER SÅ MÅNGA MÄNNISKOR SOM BÄR OVERALL. DETTA HINDRAR HONOM EMELLERTID INTE FRÅN ATT LÄGGA FRAM BREDA GENERALISERINGAR OM ALLA OVERALLSBÄRANDE. medlemsmöte. (Forumtråden om “Ny Norm KTH” ﬁnns att läsa på http://www.forum.ths.kth.se/read.php?f=1&i=2403&t= 2403&v=f) “Reclaim KTH” hävdar att “Ny Norm KTH” gick under därför att man gick ut ofﬁciellt med sina åsikter. Samtidigt är det precis vad “Reclaim KTH” själva gör. Anonymitet skyddar inte från kritik, men det stjäl trovärdighet. JAG OROAS AV DET FAKTUM att “Reclaim KTH” tagit sitt namn från en grupp extremistiska vänsteraktivister som slår sönder delar av Stockholm med jämna mellanrum. De vågar inte heller gå ut med sina riktiga namn. De påstår också att deras åsikter delas av många men de har inte, och vägrar bilda, någon organisation som skulle styrka detta påstående. Jag hoppas att någon inom “Reclaim KTH” är villig att ta en konstruktiv och seriös debatt om vilka nya traditioner man skulle kunna bygga upp inom KTH som alternativ till de nuvarande.

DEBATT: RECLAIM KTH #2 ÖPPET BREV TILL RECLAIM KTH Text: KJ ANDERSSON, ordförande i Overallens Vänner Stockholm

OSQLEDAREN #8 05/06 DEBATT: RECLAIM KTH

DÅ BÅDE OVERALLENS VÄNNER som förening, overallen som plagg och det studentikosa livet angreps i nummer 7 av Osqledaren så känner jag mig minst trippelt tvingad att ge svar på tal. Overallens Vänner Stockholm (för att ej blandas ihop med vänföreningar på andra skolor) är en intresseförening, med mer än 450 medlemmar (bland annat våran kära rektor), vars främsta syften är att bevara de studentikosa traditionerna, umgås och ha kul och lära känna nya människor. Vi är inte på något vis emot folk som inte har overall (eller B-frack). Vi anser att alla ska få klä sig som de vill (förutsatt att det inte bryter mot lagen). På vårat Teknis är alla välkomna, hur de än ser ut. Vi tycker om den studentikosa traditionen, du får tycka om vad du vill! Föreningen bildades för övrigt då ordföranden för programgruppen på Kåren inte ville släppa in folk i overall på tentapubar. Och nu är vi en Kårförening. Tänka sig...

JAG KAN FÖRSTÅ ATT DET KAN KÄNNAS JOBBIGT ATT BLI FÖRKNIPPAD MED KULTURER MAN KÄNNER MAN INTE PASSAR IN I. DÄRFÖR ÄR JAG GLAD ATT JAG INTE LÄSER PÅ HANDELS... MEN OM NU QUARNEVALEN, N0LLNINGEN OCH LIKNANDE OVERALLTILLSTÄLLNINGAR ÄR DEN ENDA MEDIABEVAKNING VI STUDENTER FÅR, VARFÖR INTE VISA LITE ENTREPENÖRSANDA OCH NYTÄNKANDE OCH SKAPA NÅGONTING NYTT ATT SKRIVA OM! och träffar nya människor gör man oftast det under festliga former, så om man verkligen vill kan kan ju påstå att en del av agendan är att dricka öl (eller motsvarande). Men visa mig den icke nykteristiska teknolog som inte har med det på sin agenda! Att vi skulle vara särskilt sviniga vet jag väl inte. Man blir ju inte tvingad att rulla sig i leran bara för att man har oömma kläder. Att man inte behöver overall för att svina till rejält kan man se man om man besöker några mindre overallstätta NÄR MAN UMGÅS

lärosäte som Uppsala eller Göteborg. Eller varför inte bara Kåren en vanlig tentapub. JAG KAN FÖRSTÅ att det kan kännas jobbigt att ständigt bli förknippad med kulturer man inte känner att man passar in i. Därför är jag glad att jag inte läser på Handels... Men om nu QuArneVALen, n0llningen och liknande overallstillställningar är den enda mediabevakning vi studenter får, varför inte visa lite entreprenörsanda och nytänkande och skapa något nytt för tidningarna att skriva om!

och visa upp den bild av KTH som ni känner er bekväma med. Det är ingen som hindrar er, jag skulle vara den första att gratulera, vi behöver mer mediabevakning på alla plan. Lockar det verkligen så mycket att det är enklare att förstöra än att bygga upp? Beware of the dark side... VÅGA TA TAG I SAKER SJÄLVA

Om man främst arbetar mot svinerier och folk man tycker förstör ens rykte, varför väljer man ett namn efter den mest ociviliserade gatuaktion (Reclaim the streets, -city, osv) Sverige skådat på senare år? Och en till, reclaim betyder ju återta. Ni vill alltså återta KTH från overaller, B-frackar och annan studentikos kultur. Återta? Overallen är runt 30 år gammal, jag skulle inte bli förvånad om B-fracken är över 80, och den studentikosa kulturen ska vi inte tala om. Exakt vilken tidsålder är det ni förespråkar att vi ska ta oss tillbaka till? 1910? Enbart sju sektioner, ingen möjlighet för ickeborgare att studera, CSN var inte ens påtänkt och kvinnor tillåts inte studera här. Var det verkligen bättre förr? EN LITEN SISTA SAK.

RECLAIMA PÅ NI, men gör det med samma grundtanke som oss i Overallens Vänner Stockholm; Hata inte, Älska!

DEBATT: RECLAIM KTH #3 OFFICIELL KOMMUNIKÉ FRÅN RECLAIM KTH Text: RECLAIM KTH RECLAIM KTH ÄR EN GRUPP MÄNNSIKOR som likt till exempel kårföreningen Overallens Vänner har en sak gemensamt, sin avsky (eller i Overallens Vänners fall hyllning) till overallen. Reclaim KTH uppkom i syfte att agera en motpol till den studentikosa kulturen som tyvärr får allt för stor uppmärksamhet på och utanför KTH. Av KTH:s 17 000 studenter använder endast en bråkdel sin overall mer än en enda gång, väldigt få har bytt märken med varandra och ännu färre ben, armar, ﬁckor eller kragar (som enligt utsago ska vara förknippade med utbyte av kroppsvätskor, även om det har skett en devalvering inom detta område, förmodligen för att inte så många overallsbärare får ligga med någon).

är eller har alla på något sätt varit engagerade i studentkulturen på KTH och flera av medlemmarna har varit på betydligt fler studentikosa evenemang än de flesta av till exempel medlemmarna i QMISK (Qlubbmästeriet Ingenjörssektionen Kista) vilket gett oss en gedigen studentikos bas att stå ovanpå. RECLAIM KTH:S GRUNDARE

OVERALLEN SOM STUDENTPLAGG härstammar från 1970-talet och används idag ﬂitigt på speciellt tekniska högskolor i Sverige under mottagningen av nyantagna studenter (mottagningen går ibland under andra benämningar som n0llning, phösning och skändning) och andra studentikosa evenemang som efterfester till Quarnevalen och Squvalp eller på ensamma sektionssittningar. Dessutom har det av något egendomligt anledning även smittat av sig på en mindre grupp gymnasieelever som även de tror att overaller tillför studietiden något gott.

brukar framhäva två saker om sin groteskt äckliga snutteﬁlt: det något abstrakta overallens möjlighet till framtida arbete och den mer fysiskt betingade overallen skyddar personen inuti att bli allt för nergrisad på gasquen. Båda handlar givetvis i slutändan om att bli accepterad. Dels av sina förhoppningsvis framtida arbetskamrater, dels av den grupp OVERALLENS FÖRESPRÅKARE

man tror ska underlätta studietiden på KTH (vilka ibland visar sig vara en och samma). Att bli socialt accepterad och därigenom få någon sorts social kompetens. VI ÄR LEDSNA ÖVER ATT BEHÖVA SÄGA DET, men social kompetens handlar inte om att sjunga bastusånger, att lacka in spyor i en skrubb eller att ha sviniga sittningar tillsammans. Det handlar inte ens om att prata med konstig röst, stava alla saker man kan komma på med bokstaven ”Q” eller bära solglasögon i kombination med för mycket ansiktshår. RECLAIM KTH HANDLAR OM att ge alla som inte känner att overallen berikar deras liv ett alternativ, vilket förhoppningsvis i slutändan smittar av sig på overallsbärarna.

spelat ut sin roll totalt och att framtidens ingenjörer måste kunna interagera med andra människor som inte har samma bakgrund. Det ställs nämligen helt andra krav på oss ute i arbetslivet än vad det gjorde förut. En ingenjör sitter inte längre i sin skrubb och pillar med sina mojänger. VI HÄVDAR ATT OVERALLEN SOM PLAGG

VILKA ÄR VI? Tjejen bredvid dig i föreläsningssalen, killen bakom dig i matkön eller övningsledaren som hjälper dig med matten.

Göra upp med den studentikosa kulturen och få teknologer att inse att en overall inte är ett måste. Få de som bär overall att inse att det inte är ok att grisa runt i en sparkdräkt. Få folk utanför KTH att inse att inte alla här är socialt handikappade och inte måste ha i sig kopiösa mängder alkohol för att våga prata med någon av det motsatta könet.

VAD VILL VI?

HUR KAN DU HJÄLPA TILL? Släng din overall och få andra att göra det samma. Det ﬁnns gott om papperskorgar.

DEBATT DRÖMMEN OM ETT DRÖMMANDE KF

Text: JOAKIM LUNDBLAD & MARTIN NYGREN

HÖGST UPP I DEN

demokratiska organisationen THS sitter Kårfullmäktige, KF. KF utgörs av representanter från THS alla medlemssektioner och beslutar om de viktigaste frågorna inom THS. KF borde därför vara källan, eller kanalen, för drömmar, visioner och framtidstänkande inom Tekniska Högskolans Studentkår. Inom KF är det helt enkelt tänkt att sektionerna skall kunna hålla en dynamisk dialog om hur THS skall verka och därmed hur sektionerna kan samverka.

inneboende styrka och mångfald inom KF. Varje given fråga som tas upp skulle kunna angripas ur ﬂera perspektiv från en mängd kompetenser. Med det underlag som varje ledamot får tillgång till i och med KF-handlingarna som skickas ut inför varje möte är det synd att så pass få väljer att delge KF sina åsikter. Det är även tråkigt att många av de diskussioner som faktiskt förs, till stor grad lider av en beklagansvärd brist på långsiktighet och stringens.

att vara KF-ledamot, men också en stor möjlighet. Det är på intet sätt ett enkelt åtagande att sätta sig in i alla beslutsfrågor, men icke desto mindre ett viktigt sådant. Det är därför oroväckande att se KF fatta beslut som inte försiggåtts av en levande diskussion där de olika representanternas åsikter klarlagts på ett tydligt sätt. Exempelvis är det väldigt få som utnyttjar möjligheten att fråga ut kandidater inför kommande val, eller som lägger följdmotioner till liggande förslag och idéer. Detta beror i vår mening inte på att det saknas åsikter hos fullmäktiges ledamöter, utan snarare på en bristande tro på forumets egen potential.

VI VÄGRAR TRO att KF är oförmögna eller ointresserade, däremot synes det smärtsamt uppenbart att KF som forum blivit fantasilöst och osäkert på sin egen roll och relevans. Kanske har vi alla blivit bortskämda med att ha ett stort demokratiskt inﬂytande i organisationen och tar det därför för givet? En annan tanke som

DET FINNS ONEKLIGEN ETT INTRESSE för KF, något som tydligt

slår, och oroar, är att vi kanske helt enkelt vaggats in i en tillvaro fylld av ”lagom”, där ingen egentligen ser någon poäng med att anstränga sig för att förändra något så länge det inte är direkt dåligt för dem själva. Om så är fallet, måste vi ställa oss en rad följdfrågor, varav den viktigaste lyder: Kan något vara tillräckligt bra, grundat enbart på det faktum att det inte är dåligt?

OSQLEDAREN #8 05/06 DEBATT: DRÖMMEN OM ETT DRÖMMANDE KF ARKITEKTUR PÅ SPRÅNG

DET INNEBÄR ETT STORT ANSVAR

märks genom god närvaro på de månatliga KF-sammanträdena. Det ﬁnns även en medvetenhet om de frågor som behandlas. Här avstannar dock maskineriet av någon anledning, och många ledamöter väljer ett passivt deltagande framför ett aktivt. I och med detta förlorar KF mycket av sin tyngd som beslutsfattande organ och förvandlas till en renodlad informationskanal mellan sektionerna och kåren. Ett stort problem med detta är att utan ett fungerande högsta beslutsorgan inom THS minskar mängden information som behöver spridas till sektionerna anmärkningsvärt, och KF:s betydelse marginaliseras ytterligare.

VI VÄGRAR TRO ATT KF ÄR OFÖRMÖGNA ELLER OINTRESSERADE, DÄREMOT SYNES DET SÄRTSAMT UPPENBART ATT KF SOM FORUM BLIVIT FANTASILÖST OCH OSÄKERT PÅ SIN EGEN ROLL OCH RELEVANS. KANSKE HAR VI ALLA BLIVIT BORTSKÄMDA MED ATT HA ETT STORT DEMOKRATISKT INFLYTANDE I ORGANISATIONEN OCH TAR DET DÄRFÖR FÖR GIVET?

att olika sektioner fungerar på olika sätt och har olika intressen, ﬁnns det en stor

av ett drömmande KF. Ett av dem porträtterar ett visionärt forum för utveckling och framtidstilltro inom THS. Det andra lämnar oss med bilden av en trött, dagdrömmande församling utan vare sig mål eller motiv. Vilken bild representerar bättre den gemene teknologens intresse för sin omgivning? Vi vet vilken bild vi föredrar, och vi tror inte vi är ensamma.

DEBATE: THE DREAM OF A DREAMING KF Kårfullmäktige, KF, is the chief decisive institution of THS, and is constituted of representatives from all KTH sections. KF has the potential to be a source for visions and strategies for THS and the sections. Sadly, in reality this is not the case. Instead of this active assembly, fuelled with lively debates and inspirational discussions, a passive one has taken its place – resulting in a si-

lent assembly where the primary goal seems to be information gathering. For KF to regain the possibilities a strong and well functioning council possess, and to contribute to an even better student union, something has to be done to change the attitude of the representatives. The ideas and opinions are not absent, and yet they are not heard.

TROTS, ELLER KANSKE JUST PÅ GRUND AV

DET FINNS TVÅ VERSIONER

ARKITEKTUR PÅ SPRÅNG Text: PER PETTERSSON Illustration: JOSEFIN KARLSSON

HEMMA, VAR LIGGER DET NÅGONSTANS? FÖR ARKITEKTURSKOLAN ÄR DET I DAGSLÄGET EN VÄLDIGT RELEVANT FRÅGA. SKOLANS LOKALER HAR DISKUTERATS I FLERA ÅR, MEN FÖRST NU ÄR ETT BESLUT SNART FÖRESTÅENDE. ÄNNU FINNS DOCK ETT ANTAL FRÅGETECKEN KVAR KRING VAR DE SKA HUSERA. OSQLEDAREN BEGAV SIG UT I CAMPUSDJUNGELN FÖR ATT TA REDA PÅ VAR ARKITEKTURSTUDENTERNA KOMMER ATT HAMNA.

för tre år sedan om problemen med arkitekturskolans lokaler. Underhållet av de lokalerna var eftersatt och trångbodda på många sätt. Sedan dess har frågan vand-rat fram och tillbaka genom KTH-byråkratin, och många förslag har varit på tapeten. Många är de som gett sig in i debatten, men nu verkar det äntligen som att det kan komma ett beslut om Arkitek-turskolans framtid. Men vilka förslag är egentligen aktuella? Så här ser det ut i dagsläget. OSQLEDAREN SKREV REDAN

DET FÖRKASTADE FÖRSLAGET: TELEFONPLAN

Arkitekturskolan ville gärna ﬂytta bort till Telefonplan för att komma närmare bland annat Konst-fack, som har sina lokaler där. Detta förslag gillades inte av KTH dels för att det skulle kosta en hel del, men också för att det skulle föra Arkitekturskolan ännu längre bort från övriga KTH. Med den nya omorganisationen, där arkitektur och samhällsbyggnad tillhör samma skola, blir det mer natur-ligt att hålla samman dessa. Detta förslag är inte heller aktuellt längre, nu handlar det om olika lös-ningar för att hålla arkitekterna nära KTH. FÖRSLAG 1: BO KVAR

Det enklaste förslaget i dagsläget är att låta arkitektur stanna kvar där de är men tvinga fram renove-ringar och anpassningar av lokalerna från Akademiska Hus. Nackdelen med denna lösning är att renoveringar tar tid och de måste genomföras medan undervisningen delvis bedrivs. Dessutom kommer problematiken med att arkitektur både fysiskt och kulturellt ligger en bit från resten av KTH att ﬁnnas kvar. Dock är detta det alternativ som förespråkas av arkitektur själva i dagsläget.

ARCHITECTURE ON THE RUN The School of Architecture at KTH wants to move from their current location on the other side of Valhallavägen. Right now a decision has not been made on where to move them. An idea is

FÖRSLAG 2: FLYTTA TILL SAMHÄLLSBYGGNAD

Ett annat alternativ är att ﬂytta arkitektur till lokaler i närheten av samhällsbyggnadsutbildningen, i området i och runt L- och V-husen på campus Valhallavägen. Detta alternativ förespråkas av sam-hällsbyggnad eftersom man på så sätt kommer varandra närmare inom skolan. I dagsläget är det dock oklart vilka lokaler som skulle användas och hur arkitekterna ställer sig till dessa. Med tanke på utbildningens egenart kan vanliga lokaler kanske inte användas utan det kommer krävas anpass-ningar. FÖRSLAG 3: NYBYGGE VID CAMPUSENTRÉN

Ett alternativ som diskuteras är att bygga ett helt nytt hus och i så fall troligtvis vid campusentrén, det vill säga där Infocenter ligger. Troligtvis bygger man då ett hus på innergården mellan Infocenter och KTHB. Detta alternativ kräver givetvis stora investeringar och kommer att förvandla entrén till en byggarbetsplats ett tag. Samtidigt är rektor Anders Flodström intresserad av denna idé. Det är inte svårt att förstå varför, eftersom det dels skulle göra KTH mer kompakt plus att det ger arkitek-terna för ändamålet redan från början anpassade lokaler. VAD ÄR DET SOM KOMMER ATT AVGÖRA vad som händer med arkitekterna? Förutom den ekonomiska frågan ﬁnns det många saker som måste tas med i beräkningarna. Dels måste KTH se till sina egna intressen vad gäller arkitekturutbildningen. Vill man föra den närmare KTH eller låta den behålla sin särart? Vill man göra utbildningen mer teknisk, mer konstnärlig eller behålla den som den är? Dessutom tillkommer intressen från den gemensamma skolan för arkitektur och sam-hällsbyggnad. Det ﬁnns vinster att göra om man kan få utbildningarna närmare varandra. Slutligen måste det tas i beaktande vad anställda och studenter tycker. THS har fått i uppdrag att ta reda på vad studenterna tycker i frågan för att kunna agera remissinstans inför att beslutet ska fattas. ÄN ÄR DET EN BIT KVAR TILL BESLUT, men dagen då arkitekterna äntligen får ett permanent hem närmar sig. Osqledaren håller tummarna för att de ska bli nöjda.

to re-main at their old location, but renovate the building. Another solution is to move them to move to the area around the L- and V-houses on campus, or to have a completely new house built at the campus entrance.

ve rse: live se: l : live course: live crash course: crash course: t crash course: t crash course: crash course: t livet crash course: t livet livet l li ve cr t livet a sh course: li crash course: crash course: crash course: crash course: crash course: vet livet livet li li ve cr t livet a sh crash course: course: live crash course: crash course: crash course: crash course: livet livet liv livet crash course: t livet cr a sh cr cr a co cr sh ash course: u ash course: livet rse: livet course: livet crash course: li li v ve cr t livet a sh crash course: course: livet crash course: crash course: crash course: crash course: livet livet li li ve ve cr t livet a sh crash course: course: live crash course: crash course: crash course: crash course: livet livet live livet crash course: t livet cr a sh cr cr a co cr sh ash course: u a livet rse: livet sh course: li course: livet crash course: li ve ve cr t livet a sh cr ash course: course: livet crash course: crash course: t crash course: crash course: livet livet li li ve ve cr t livet a sh cr ash course: course: livet crash course: crash course: t crash course: crash course: livet livet live li ve cr t livet a sh cr ash course: course: livet crash course: crash course: t crash course: crash course: livet livet li li ve ve cr t livet a sh cr ash course: course: livet crash course: crash course: t crash course: crash course: livet livet li li ve ve cr t livet a sh cr ash course: course: livet crash course: crash course: t crash course: crash course: livet livet live li ve cr t livet a sh cr ash course: HAR course: livet crashENGAGERA crash course: t ”NÄTVERKA! DIG!crash MARKNADSFÖR DIG SJÄLV!” course: livet crash course: co li u ve rs t e: li livet ve crash course: live craOCH sh coursPROPAcrashFÖRR? crash course: t crash cours DU OCKSÅ LESS livet course: liveÄR crash course: t DU HÖRT DET e: livet e: livetPÅ SLAGORD li ve t cr livet a sh cr a co sh course:EGENTcrash DU urse: livet crash course: t crash course: AV? HUR VÄRDERAS GANDA SOM course:INTE crash course: livet livet VET BETYDELSEN live li ve cr t livet a sh cr a co sh course: li crash course: urse: livet crash course: t crashDET LIGEN ERFARENHETER? FINNS NÅGOT FRAMGÅNGSRECEPT? crash course: co u ve rs t li e: ve li li ve t vet crash course: live crash crash NÅGON crash course: t coursKRITAN? crash couDET KOMMER TILL livet course: livet ROLL NÄR crash course: t SPELAR DET e: livet rse: liveVÄL li ve cr t livet a sh cr a co crash course: OCH HELENA urse: livet crash course: t crash co SANNA SELVEHED BERG SVAREN. sh course: livet crash course: urse: liveHAR livet live cr t livet a sh cr a co sh crash course: urse: livet crash course: t course:SILVANDER crash course: Text & bild HELEN crash course: li ve t li ve li li ve t ve crash course: live crash course: crash course: crash course: t crash course: t livet crash course: t li ve t li ve li li ve t ve crash course: live crash course: crash course: crash course: t crash course: t livet crash course: t livet livet live livet cr livet HELA a sh cr a co sh DET cr u rse: livet crash course: t ash course: course: livet crash course: crash course: li ve li li ve t ve crash course: livet crash course: i början av cragymcrash course: t crash course: t sh course: li livet crash coursSTARTADE li ve t ve li li ve t e: ve crash course: livet Pikarna om hur crash course: är att skaffa crashviktigt crash course: t crash course: t livet course: lidet crash course:nasiet. livet vet live lisenare ve cr t liveett a sh cr t a co sh cr u sig nätverk och tänka framåt. När studenten flera år Sanna. Det rse: livet crash course: t ash course: course: livet crash course: crash course: li ve li li ve t ve cr tkänlivet sina studiercrär ash course: c sh cohjälp ett karriärproffs. är encragod crash course: t ashhon crash coursÄndå urse: lipåvetvägen livet coursi e:princip crash course:avslutar li e: ve li li ve t ve cr t t livethon sig vilse när a c sh cr a co sh cr u ner det är dags att ta klivet ut i arbetslivet. Kan när man letar efter drömjobbet, dessutom kräver de rs crash course: ash course: course: livet crash course: e: live crash course: livet livet livet crash course: t livetvara så att vi har cr craföretag sh coursviss crash det svårt omsätta teori till praktik? Där tror flesta arbetslivserfarenhet. cr cr ash course: a li sh coursatt ve e: co t li u e: livet vet rse: livet li vet cr a cr sh cr a co sh crash cokunna u sig KTH Karriärcenter vara till hjälp. rs cr course: livet crash course: e: livet ash course: urse: live livet livet crashandra cra course:ord, sh course: li SITUATION med crash course: t cr ENcraWIN-WIN någonting som cr a a sh coofta li sh ve co t u u rs vet rse: livet e: livet li vet cr ash coMen cr a crash coursi e:studentsammanhang. u rs cr – Vi försöker jobba för att så tidigt som möjligtcrgeashstudenter verktyg och framhävs hur ska man börja, och e: live ash course: course: livet livet livet crash course: t cr a crashdet s metoder för att nå sina mål, säger Sanna Selvehed, co finns egentligen något framgångsrecept? crash corekryteringsansurse: livet livet urse: live varig på KTH Karriärcenter. Idag handlar det om så myckett mer än bara teoretiska kunskaper, man måste kunna marknadsföra sig själv och – Det finns helt klart ett värde i att börja engagera sig och planera sin karkunna lyfta fram sina styrkor. riär tidigt, säger Sanna. Ta hjälp av Karriärcenter, KTH Alumni eller andra verktyg som finns och viktigast av allt; börja bygga upp ett nätverk. POÄNGEN MED CV-POÄNG är ett ämne som är vida omdebatterat. Dels angående betydelsen av dessa vid en anställningsin”ETT PERSONLIGT NÄTVERK är alla de kontakter som en individ tervju, men också rörande graderingen mellan olika erfarenheter. IDAG RÄCKER DET INTE LÄNGRE ATT BARA STUVäger till exempel ”Projektledare för Project India” lika tungt DERA OCH FÅ BRA BETYG. MAN MÅSTE DESSUTsom ”Studienämndsordförande”? OM JOBBA EXTRA, VARA MED I NÅGOT SPÄNNANDE PROJEKT, TILLBRINGA ETT ÅR I KINA, – Det är alltid bra att uppvisa en bra spridning på sitt CV, menar SanKÄNNA KLETI OCH PLETI SAMT TALA FLYTANDE na. Det viktiga är inte så mycket vad man har gjort, utan att man har gjort RYSKA. OCH HELST SKA MAN OCKSÅ VARA EN någonting. Att man lyckats med det under sin studietid visar tydligt att man HYVENS PRICK. faktiskt är en flexibel person som kan prioritera och hålla många bollar i luften. Vilket tillhör de vanligaste argument man brukar vilja peka på i har med andra personer. Det professionella nätverket är den del en ansökan. som byggs upp av kontakter som uppstått vid en individs utbildning, yrkesutövning eller som har med en persons profession att Trots det verkar det vara förnuftigt att även försöka få en god göra.” När begreppet ”networking” började bli ett allmänt vederdos arbetslivserfarenhet under studietiden. taget uttryck i affärssammanhang i början av 90-talet marknadsfördes det som grunden för framgång, vilket kanske förklarar – Eftersom man idag tyvärr inte har någon riktig praktik i utbildningen, är lärans enorma spridning, som inte undgått KTH. En av de mer extrajobb det enda sättet att få en god inblick i hur företag fungerar, säger officiella sådana är KTH Alumni, ett nätverk som alla examinerade OSQLEDAREN #8 05/06 FRAMTIDEN BÖRJAR IDAG?

FRAMTIDEN BÖRJAR IDAG?

TOMORROW STARTS TODAY Ever since senior high school, students have been told to start networking and start thinking of their future. KTH Career Center (Karriärcenter) and KTH Alumni are two institutes who want to give students a helping hand in that process. - Our main objective is to give students tools and methods to reach their goals, Sanna Selvehed, recruiting manager at KTH Career Center says. Today there is so much more than technical knowledge to think about, you

also have to actively market yourself. It is very important to in an early stage of your studies start planning your career and engaging yourself in after school projects or part time jobs. A good way of networking and staying in touch with colleagues is to join KTH Alumni, a network organization for postgraduates. - It is not only about meeting each other but also about helping each other, Helena Berg, alumni manager at KTH Alumni, says. We want to build a platform that beneﬁts everyone and their speciﬁc interests.

h course: live h course: live se: livet crash course: crash course: live crash course: live crash course: t crash course: t ourse: livet crash course: crash course: t livet crash course: t livet livet livet crash course: livet crash course: crash course: ourse: livet cr ash course: crash course: live crash course: live live livet crash course: t livet crash course: t crash course: t urse: livet cr a sh course: l crash course: live crash course: live live live crash course: t live crash course: t crash course: t urse: livet crash course: crash course: t livet crash course: t livet livet l live crash course: live crash course: crash course: urse: livet crash course: crash course: t livet crash course: t livet livet li li crash course: ve live crash course: crash course: crash course: rse: livet crash course: t live crash course: t live live liv livet crash course: t livet crash course: t crash course: t cr rse: livet ash course: crash course: livet crash course: livet livet li v li cr ve ash course: live crash course: crash course: crash course: se: livet crash course: t livet crash course: t livet livet li ve li cr ve ash course: live crash course: crash course: crash course: e: livet crash course: t live crash course: t live live live livet crash course: t livet crash course: t crash course: t cr ash course: e: livet crash course: livet crash course: livet livet li ve li cr ve ash course: live crash course: crash course: crash course: t : livet crash course: t livet crash course: t livet livet li ve li cr ve ash course: live crash course: crash course: crash course: t livet crash course: t livet crash course: t livet livet live li cr ve ash course: live crash course: crash course: crash course: t livet crash course: t livet crash course: t livet livet li ve live crash course: live crash course: crash course: crash course: t livet crash course: t livet crash course: t livet livet li ve li cr ve a live crash course: crash course: sh course: li crash course: t ivet crash course: t vet crash course: t livet livet live li cr ve a live crash course: crash course: sh course: li crash course: t vet crash course: t vet crash course: t livet livet li ve live crash course: live crash course: crash course: crash course: t vet crash course: t livet crash course: t livet livet li ve live crash course: live crash course: crash course: crash course: t vet crash course: t livet crash course: t livet livet live li cr ve a li cr cr t sh course: li ve ash course: ash course: crash course: t crash course: et vet crash course: t livet livet li ve live crash course: live crash course: crash course: crash course: t crash course: t t livet crash course: t livet livet li ve live crash course: live crash course: crash course: crash course: t crash course: t t live crash course: t live live live livet crash course: t livet crash course: t crash course: t crash course: t crash course: livet crash course: livet livet li ve live crash course: live crash course: crash course: crash course: t crash course: t livet crash course: t livet livet li ve live crash course: live crash course: crash course: crash course: t crash course: t live crash course: t live live live livet crash course: t livet crash course: t crash course: t crash course: t crash course: livet crash course: livet livet li ve live crash course: live crash course: crash course: crash course: t crash course: t livet crash course: t livet livet li ve live crash course: live crash course: crash course: crash course: t crash course: t livet crash course: t livet livet live live crash course: livet crash course: crash course: crash course: t crash course: t livet crash course:K T H livet livet -stuli ve live crash course: livet crash course: crash crash course: t crash course: t livet crash course:denter livet får vara med i.course: livet li ve live crash course: live crash course: crash course: crash course: t crash course: t livet crash course: t livet livet live live crash course: livet crash course: crash course: crash course: t crash course: t livet crash course: – När livet sig i livedet man tagit examen skall vara en självklarhet att registrera li t ve live crbringa ash coursett livet crash course: crash course: crash course: t e: liår crash course: t vet live livet Berg, alumnihandläggare alumninätverket,crtycker Helena på KTH li t ve livet criashKina, crash course: ash urse: crash course: t course:känna livet kleti och livetman ska liveom Alumni. Det handlarcointe bara är att live t återträffar, utan tanken crapleti sh cousamt crash course: t rse: livetala t ﬂytande ryska. Och helst ska livet ta kontakt med varandra och aktivt ta hjälp av varandra. Vi vill bygga en man också vara en hyvens prick. Är det kraven som är orimliga, plattform där det ﬁnns någonting för alla, oavsett om man är intresserad av konkurrensen som är för hård eller ingenjörsrollen som håller på karriärcoaching eller bara vill träffas och ha roligt. att förändras?

så många olika tekniker och metoder att vässa meritförteckningen på, återstår egentligen bara en fråga. Hur mycket ska man egentligen kompromissa med sig själv för att få ett schysst CV?

NÄR DET NU FINNS

– Självklart ska man utgå ifrån det egna intresset, menar Helena. Men man måste vara medveten om att man måste sticka ut och vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. – Själva målet med utbildningen är ju att man ska få jobb, säger Sanna. Man vill inte stå efter diplomeringen och vara helt vilse. Följ dina intressen, men planera din karriär tidigt och anpassa dina planer efter det. är ingen student. Hon är ett företag. Idag räcker det inte längre att bara studera och få bra betyg. Man måste dessutom jobba extra, vara med i något spännande projekt, till-

– Konkurrensen är hård och därför är det viktigt att man har något extra att komma med. Man bör tidigt tänka på och skaffa sig meriter som sticker ut. Samtidigt är det givetvis viktigt att man följer det egna intresset och tar hjälp av de kontakter man har. SOM VI ALLA VET har varje trend en mottrend. Redan idag ﬁnns det företag som på prov använder sig utav så kallade anonyma ansökningsprocesser. Syftet med dessa är att få en mer rättvis och jämlik rekrytering, där faktorer som nätverk, kön, etisk bakgrund eller personkemi får så liten inverkan som möjligt. Om detta blir den nya trenden som tar över HR-avdelningarna i Sverige återstår att se.

KTH ALUMNI

STUDENTEN ÅR 2006

The student of 2006 is no longer a student, but a company. Today it is no longer enough to study for good grades. You also have to have a part time job, join a project of some sort, spend time abroad and have a wide social sphere. Are the demands unreasonable or is the engineering trade changing? However, as we all know, every action has a reaction, and it may be just a matter of time before the current trend is replaced by another.

KTH KARRIÄRCENTER

Karriärcenter är KTH:s egen arbetsförmedling. Utöver en CV-databas erbjuder de CVgranskning, träningsintervjuer, karriärkurser och företagsseminarier. Gratis. KTH Career center offers a net-based resume bank, CV reviews, career courses and company seminars. All free of charge. www.kth.se/student/karriar

KTH Alumni har idag 5100 aktiva medlemmar i alla åldrar, och alla som någon gång tagit examen från KTH finns med i nätverkets databas. KTH Alumni anordnar bland annat alumniträffar, mentorprogram, karriärcoaching och skickar ut nyhetsbrev och tidningen KTH & Co till alla aktiva alumner. Gratis. KTH Alumni is a network for people graduated from KTH. The institution offers, among other things, reunions, mentor programs and career coaching. www. kth.se/alumni

OSQLEDAREN #8 05/06 ETT SNACK MED MANNEN

ETT SNACK MED MANNEN VAD TYCKER HAN OM OVERALLER? VARFÖR ÄR DET SÅ FÅ SÖKANDE TILL KTH I ÅR? OCH KOMMER HAN ATT KANDIDERA TILL ÄNNU EN MANDATPERIOD? OSQLEDAREN STÄLLER KTH:S REKTOR ANDERS ”FLODIS” FLODSTRÖM MOT VÄGGEN. Text & grafik: HELEN SILVANDER Foto: DAVID ASPLUND myten och legenden på KTH. Spindeln i nätet, som har ett ﬁnger med på varje wuji-bräda. Osqledaren tog sig ett snack med rektor Anders Flodström om det gångna året.

HAN ÄR MANNEN,

HUR STOR ROLL HAR KTH SPELAT I DEN FÖRÄNDRINGEN?

HUR SKULLE DU SAMMANFATTA ÅRET SOM HAR GÅTT?

– Ja, vi har väl spelat lika stor roll som de andra stora i det här. Den som har lett vårt lopp i det här sammanhanget har varit prorektor Anders Eriksson tillsammans med Helen Danetun, dekan på Tekniska Högskolan i Linköping, som lett gruppen, Peter Olsson, selektor på grundutbildningen på Chalmers och Per Walling, motsvarande på Lunds Tekniska Högskola. Det är väl de som har varit tunga påtryckare. Det har varit intressant på så sätt att det inte är så ofta som man vanligtvis lyckas med sådant här.

– Ja under vårterminen har det hänt både spännande saker, roliga saker och tråkiga saker. VAD VAR DET TRÅKIGASTE?

– Som rektor ligger man vanligtvis, mellan första och femtonde april, vaken på nätterna och lurar över ifall det skall söka några studenter till KTH. Drömmer mardrömmar om ett helt tomt campus, där man dricker ölen ensam på tentapubarna. 2005 var ett bra år och i år visste vi att det kom ut ﬂer från gymnasiet, så vi trodde att det skulle vara rätt lugnt. De enda varningssignalerna vi haft var att antalet som hade gjort högskoleprovet hade minskat. Vi trodde väl att den här tendensen skulle hålla i sig, men sedan brakade det iväg åt andra hållet istället. DET VISAR SIG att antalet sökanden till civilingenjörsutbildningarna i genomsnitt sjönk med 17 procent i landet. På KTH kom man lindrigast undan, med en sänkning på 8%. – Fast det är ju inget roligt att vinna marknadsdelar på en minskad marknad.

nedåtgående trend egentligen bero på? Hänger det ihop med att alltfler studenter vågar ta sabbatsår eller är det civilingenjörsyrket som har tappat status? – En sak som vi konkret vet är att lagerreserverna av äldre studenter har tagit slut, nu är vi i stor utsträckning hänvisade till sådana som kommer direkt från gymnasiet. Och då vet vi att det är färre som har behörighet att söka en teknisk utbildning. Detta trodde vi skulle balanseras upp genom att det kom ut fler från gymnasiet, men det verkar finnas en generell sänkning av sökande. Det skulle kunna vara sabbatsår, men sedan ser vi att antalet sökande till yrkesutbildningar har ökat, och kanske är det så att man letar efter kortare utbildningar. Fem år känns nog som en väldigt lång tid. Egentligen vet vi väldigt lite om varför det har blivit så här.

VAD KAN DENNA

att antalet sökande till högskoleingenjörsutbildningen, det närmsta KY-utbildning man kan komma på KTH, har ökat. Tvärtom har de minskat ännu mer. – Det är naturligtvis långsiktigt oroligt. Om det fortsätter så här kommer det för det första så småningom endast ﬁnnas två tekniska högskolor kvar i landet. För det andra så kommer vi att hamna i ett läge där svenskt näringsliv kanske måste försörja sig genom att rekrytera ingenjörer utanför landet. Eller också kommer våra masterstudenter bli populärare. Det är en både oroande och spännande utveckling. Det var väl det som var oväntat och inte sådär jävla roligt. Det roligaste var att civilingenjörsutbildningen, tack vare lobbying från de tekniska högskolorna, förlängdes från fyra och ett halvt år till fem, och ﬁck behålla statusen som både yrkesutbildning och forskarförberedande utbildning. DETTA HAR DOCK INTE LETT TILL

VAD HÄNDER MED CIVILINGENJÖR 200P?

– De nya utbildningarna kommer att vara färdiga i början på december. Vi får väl se, men jag kan gissa att något av civilingenjörsprogrammen görs om till kandidatutbildningar. Innan vi har fått en examensordning går det inte riktigt att göra någonting åt dem som har en 180p-utbildning och vill ha en 200p-utbildning. Vi måste se hur övergångsreglerna kommer att bli innan vi gör någonting. Det är väl ingen dum gissning att vi kanske gör en enklare variant med kanske management, entreprenörskap, vetenskapsteori och den typen av kurser som läggs till. FLODSTRÖM HAR MYCKET att göra på väldigt kort tid. Hans mandatperiod går nämligen ut den första november nästa år och ännu har han inte beslutat huruvida han skall kandidera ännu en gång. Dessutom ﬁnns det rykten om landet i väst. – Ja, jo, jag har ett jobb i USA ifall jag vill det, på Stanford i ett forskningsprojekt. Jag får se. Nu har ju Chalmers fått en kvinnlig rektor så nu är pressen borta på KTH. Men jag vet inte om jag kandiderar. Jag har ju varit rektor i tolv år och en månad, om man räknar Linköpings-tiden. Normalt brukar man väl bara vara det i tolv år, så... VEM SKULLE DU VILJA SE SOM DIN EFTERTRÄDARE, FÖRUTSATT ATT DU INTE KANDIDERAR SJÄLV?

– Ja, det är svårt. Det ﬁnns rätt många professorer på KTH som jag skulle kunna tänka mig. Jag tror att Mattias Hylén skulle vara en alldeles utmärkt rektor i det här sammanhanget. Men han är inte ensam, mina prorektorer är duktiga och det ﬁnns säkert också kandidater bland skolcheferna. KOMMER DU ATT KANDIDERA?

– Nja, eh, jag vet inte. Jag menar, det är ju alltid så med sådana här yrken. Ibland så tycker man att det är världens roligaste arbete, ibland så undrar man varför man lägger ner så mycket tid i det hela. Men jag har haft fantastiskt roligt på KTH. Så oavsett hur det blir har jag varit nöjd. HUR KOMMER DET SIG ATT DU ÄR ETT SÅ LYCKAT OCH VÄLKÄNT VARUMÄRKE, TROR DU? ALLA VET JU VEM ”FLODIS” ÄR.

– Det har nog att göra med att jag gillar att tycka saker och ting, och är väl lite amerikansk-inﬂuerad. Det är viktigt att man säger vad man tycker, utan att man behöver vara helt säker på att man har rätt. Ibland kan man ju ändra sig också. Är man normal-Svensson så vill man gärna ha rätt och tycker att det är jobbigt att ändra sig. Jag har inga problem med att ha fel, haha. Sen har det ju blivit så att jag ofta och i många sammanhang ger föredrag. Möjligtvis kan det också ha att göra med att jag alltid, tror jag,

även i skolan, varit en duktig berättare. Jag gillar anekdoter och jag gillar att formulera tillvaron i sådana saker. Sedan gillar jag också att skriva. VISST ÄR DET SÅ. För några år sedan hade rektorn till och med en stående spalt i Osqledaren. Men skriver han verkligen allting själv? – Jo, jag skriver alltid allting själv. Jag skriver och sedan skickar jag över det till Eva Vigzell eller Ann Frau så att det blir läsbart. Båda dem två fungerar som tvillingsjälar, men idéerna och bakgrunden kommer från mig.

OSQLEDAREN #8 05/06 ETT SNACK MED MANNEN

HUR KOMMER DET SIG ATT DITT SMEKNAMN UTNYTTJAS SÅ HÅRT I OLIKA SAMMANHANG, ”FLODIS LILLA BLÅ” TILL EXEMPEL?

– Det har väl mer varit ett marknadsföringstrick, men det är inte jag skyldig till. Jag är skyldig till en sak och det är att jag använder e-mailen flodis@kth.se. E-mail till mig diarieförs, men ifall man vill kommunicera till mig som privatperson skriver man bara flodis istället för rektor eller anders.flodstrom. Det värsta är att några som känner mig både officiellt och privat skickar officiella mail på flodisadressen och då blir registratorn rätt sur. Jag ska se, jag har en flodis-samling här. HÄR BÖRJAR ANDERS PILLA på de tiotal flodhästar han har liggandes på sitt skrivbord. Stolt visar han upp den ena efter den andra och berättar små anekdoter om hur han fått dem. Allt ifrån de som är köpta i Indien till dem som kommit ur flingpaket. Slutligen plockar han upp en stor blå flodhäst i glas. – Det här är KTH:s nya officiella present. Här nere kommer det att stå ”This is a gift from the President of the Royal Institute of Technology”. När jag var rektor i Linköping var jag på besök på Roskildes universitet. Där hade de en logga med en snäcka på, och vi undrade alla vad det stod för. Rektorn berättade att de hade valt snäckan för det oavsett hur vattnet var på snäckan eller hur havet stormade, alltid fanns ett lugn bakom snäckan. Och det var symbolen för ett universitet. Oavsett hur omvärlden stormade eller vad som hände så skyddade universitetet den miljö där människor kunde

utvecklas. Och så kan man ju inte säga om KTH:s logga. Den är ju bra för att det står ”vetenskap och konst”. Om det inte stod det hade det ju bara varit ett simborgarmärke. Men flodhästen blir lätt att prata kring. Nästa rektor får hitta på något annat, haha. EN STÄNDIGT ÅTERKOMMENDE DEBATT i studentsammanhang är den om overallen och de studentikosa traditionernas vara eller inte vara. Vad tycker KTH:s rektor om overallkulturen? – Overallkulturen är ju en ganska svår fråga. Det finns något oerhört positivt över overallkulturen, det är en slags, så att säga kamratskap, att man tillhör en krets där man kan ha gemensamma åsikter om saker och ting på ett positivt sätt. Den fostrar en sammanhållning som jag vart oerhört positiv mot i många sammanhang. Samtidigt så skulle jag inte vilja vara på ett universitet där det bara fanns den typen av nätverk och sammanhållning. För mig är det viktigt att overallkulturen kompletteras med studentföreningskulturen. Att vi har finanssällskap, elektroniksällskap, spex, att vi har aktiviteter som för samman studenter över områdes och skolgränser. Vi behöver båda kulturerna. Ibland är jag avundsjuk på Uppsala som har nationerna som komplement, oavsett vad man går för utbildning har man en nation. Studentföreningar bli våra nationer, man behöver båda. Sedan finns det ju vissa saker som förknippas med overallkulturen som jag inte riktigt kan köpa. Som alla sådana grupper i den typen av kulturer kan de bli för slutna. Man blir för inåtvänt, man tycker bara att man bara är bra själv. Det största tecknet av den typen av kultur har väl inte funnits på KTH utan mer på Chalmers, där det kan bli väldigt grabbigt i vissa sammanhang. Då tror jag att då har det liksom gått för långt. VARJE ÅR UTFÖR KTH en dyr och omfattande mellanårsenkät, vars syfte är att kartlägga studentens hälsa och studiesituation. Varje år visar den en starkt oroande nedåtgående trend i studenters allmänna välbefinnande. Ändå händer ingenting. VARFÖR TAR MAN INTE TILLVARA PÅ RESULTATEN FRÅN MELLANÅRSENKÄTEN?

– Det är en jäkligt bra fråga. Jag har faktiskt bett att det ska hända någonting. Det är en av de viktigaste enkäterna och verktygen vi har. Det är nog implementationen som är problemet. Vi har haft genomgång av den i både ledningsgruppen och universitetsstyrelsen. Jag tror att det har dragits en hel del slutsatser i det hela. Men det är nog mer en sorts tafatthet i tillämpningen. Och kanske borde THS pusha det som fråga mer än vad man har gjort. De genomgångar som har hafts och den analys som har gjorts har varit väldigt uppskattad. Man ﬁck substans i en del tankar man har haft, men därefter var det slut.

svårare när man ska bedöma två saker tillsammans. Det ﬁnns en risk att man förlorar excellensen i vissa forsningsområden, därför att den i teknisk utveckling ibland inte är kopplad till att man är duktig entreprenör. Men detta är en utveckling som pågår överallt i hela världen. Alla vill skapa de här nya affärsmöjligheterna och de här industrierna. Jag hoppas att vi i Sverige blir professionellare på att bedöma entreprenörskap och framför allt att man förstår att ett ställe som Stockholm och KTH måste vara en motor i svenskt näringslivsutveckling. Att man inte kan tillämpa kommunal utjämningspolitik på kunskap. Det funkar inte.

KTH HAR UNDER DE SENASATE ÅREN drivit en rad olika satsningar och projekt för att förändra den skeva könsfördelning som råder på campus. En av dem är en sommarkurs som endast ges för tjejer.

med moralen inom grundutbildningen då? Ett ständigt dilemma på KTH är den mellan att önska att utbilda etiska ingenjörer, samtidigt som man inte gör avkall på kursutbudet, oavsett om kunskapen i enskilda kurser endast kan användas inom till exempel vapenindustrin. – Du ska naturligtvis tänka på etiken som ingenjör, precis som i alla andra yrken. I grunden ligger faktumet att ingen av oss vill ha ett samhälle utan etik. Ingenjören har en unik särställning med sin kunskap. Forskare, drivna av nyﬁkenhet, kanske inte anar eller kan tänka sig att deras upptäckter tio år senare kan användas inom vapenindustrin, likväl som inom vården. Inom många yrken, som till exempel läkare, kan etiken vara en svår fråga. Denna blir bara ännu krångligare när man kommer till ingenjören som skapar samhällssystem som berör många. Och tyvärr upplever jag ett ointresse från studenterna för denna debatt.

HUR LÅNGT KAN MAN EGENTLIGEN DRA DET HÄR MED POSITIV SÄRBEHANDLING?

– Sommarkurserna var väl en bra grej och jag tror fortfarande att det ﬁnns ett utrymme för det. Men däremot, ifall man bortser från tjejerna, så tycker jag att det blir roligt att vi har den typen av aktiviteter. Sedan är det väl bra för Stockholm också, det blir åtminstone några föräldrar som får en fri förmiddag tillsammans, hehe. Egentligen hade väl jag tyckt att det hade varit bättre att teknikområdet varit så jämställt att det hade räckt med att bara ta hit ungdomar. Det hade varit jättebra, men i och med att det ändå är tjejer som är en bristvara på några program, så är väl det här att försöka rekrytera ﬂer tjejer på det här sättet fortfarande bra och okej. IDAG UPPMANAS ALLTFLER DOKTORANDER ATT FÖRSÖKA KOMMERSIALISERA SITT FORSKNINGSRESULTAT. HUR SER DU PÅ DEN UTVECKLINGEN? ÄR KTH TILL SALU?

– Många av dem som tidigare gav oss forskningspengar bara på grund av att vi var duktiga på teknik och teknisk utveckling, får vi idag bara forskningspengar av om vi också kan skapa innovationer eller skapa entreprenörskap på företagen. Man kopplar ihop de här två uppgifterna. Jag är väl rädd för den här utvecklingen lite grand. Dels på grund av att livet blir mycket

HUR STÅR DET TILL

MEN FRAMTIDEN, DEN ÄR LJUS.

– Jag ser ljust på framtiden och på våra studenters framtid. Vi är med i olika internationella tävlingar med bilar, programmering, robotar, allt du kan tänka dig och vi placerar oss alltid bra. Vi gör karnevaler, spex och så vidare. Trots att jag hållit på med det här så länge blir jag ibland förvånad över den kraft som ﬁnns när studenterna här vill någonting, då blir det någonting. Det är den roliga delen av jobbet. Det är det jag kommer att sakna.

��

�� Ur Kårspexet 2006 “Ponnyexpressen” Foto: PER PETTERSSON

��

Kårspexet 2006 “Ponnyexpressen” Foto: PER PETTERSSON

��

KTH tackar alla studenter oc året och önskar en ��

��

God Jul ��

Gott Nytt År!

��

God Jul

��

Gott Nytt År!

��

Osqledaren#3.indd 2

God Jul

��

Gott Nytt År!

��

�

��

05-12-02 11.22.49

Ur Kårspexet 2006 “Ponnyexpressen” Foto: PER PETTERSSON

��

och anställda för det gångna en trevlig sommar!

��

05-12-02 11.22.49

Osqledaren#3.indd 2

��

Osqledaren#3.indd 2

��

05-12-02 11.22.49

��

�� Ur Kårspexet 2006 “Ponnyexpressen” Foto: PER PETTERSSON

��

ETT KTH TILL SALU Text: HELEN SILVANDER Illustration: ANNA ELIASSON varit duktig på att marknadsföra och livnära sig själv och de projekt som för tillfället varit aktuella. Oavsett om det rört sig om studentarrangemang eller utbildningsknutna bestyr, har ledord som självförsörjning, entreprenörskap och autonomitet, särskilt på senare tid, tillhört de främsta. Den senaste trenden inom detta område är kommersialisering av forskningsresultat. KTH HAR ALLTID

NYLIGEN FICK ALLA LÄROSÄTEN med naturvetenskapligt, tekniskt eller medicinskt vetenskapsområde uppdraget att utarbeta handlingsplaner för kommersialisering och tekniköverföring av forskningsresultat.

OSQLEDAREN #8 05/06 ETT KTH TILL SALU

- Jag vill ha fler produkter, fler företag och fler nya jobb som resultat av svensk forskning, säger utbildnings- och kulturministern Leif Pagrotsky i ett pressmeddelande från Regeringskansliet. Det är viktigt att holdingbolagen ges förutsättningar för att fortsätta utarbeta goda miljöer för kommersialisering. Vi måste förbättra systemet så att de innovationer som kommer från universitet och högskolor lättare når ut på marknaden. I FÖRELÄSNINGSSERIEN ”Doktoranden som entreprenör” som gått på KTH under våren framhävdes just detta. Här uppmanades bland annat doktoranderna att i fösta hand ta kontakt med en patenthandläggare eller dylikt för att undersöka om forskning-

KTH FOR SALE One of the currently most often used words on campus is entrepreneurship. This trend has now also spread to the postgraduate student. Today all doctoral candidates are encouraged to start thinking about market values instead of scientiﬁc publications. But how much can we give up for sale? Should not knowledge

supptäckterna har ekonomisk bäring. Väljer man att istället publicera sina fynd, brukar iakttagelserna anses vara allmän kännedom, vilket minimerar chanserna för patent. För bara några år sedan var forskningens största mål att bli publicerad och bli erkänd för sina upptäckter. Idag har ändamålen förändrats. Finns det någon gräns för hur mycket som kan eller bör säljas ut? Ska kunskap

NÄR SKEDDE DENNA OMVANDLING?

DEN ENDA RIKTIGT VIKTIGA FRÅGAN IDAG ÄR HUR VI SKA GÅ TILLVÄGA FÖR ATT FORTSÄTTA SÄLJAS TILL HÖGSTBJUDANDE, OCH INTE UTVECKLAS TILL ETT LÅGPRISVARUHUS. vara gratis? Och i så fall vilken? Kommer detta tankesätt hjälpa eller stjälpa den tekniska utvecklingen? Hur länge kan KTH rida på vågen innan den akademiska trovärdigheten ﬂagnar? KTH ÄR UTAN TVEKAN TILL SALU, och inte bara genom forskningsresultaten. Våra arbetsmarknadsdagar är till salu, liksom våra anslagstavlor och våra studenter. Detta är en uppåtgående trend som idag är ofrånkomlig. Den enda riktigt viktiga frågan idag är hur vi ska gå tillväga för att fortsätta säljas till högstbjudande, och inte utvecklas till ett lågprisvaruhus.

be free? Will this way of thinking help or hinder the technical evolution? KTH is deﬁnitely for sale, and not only through research. Our labor fairs are for sale, so are our notice boards and students, a trend we cannot escape. The only concern that really matters right now is keeping our credibility and not turning into Wall-Mart.

OSQLEDARENS INLÄGG I FEMINISTDEBATTEN. Klipp ut och sortera.

��

BAKSIDAN TILL OSQLEDARENS INLÄGG I FEMINISTDEBATTEN. Klipp ut och sortera.

DESSA

MTA ÄR HÄ P P I L URK

#4 AREN D E L Q ITE OS FRÅN AKER VAR L S . . Å 4 AD 196 RLUND ANNO

OSQLEDAREN #8 05/06 INVALSFÖRENINGAR

KLUBBEN FÖR INBÖRDES BEUNDRAN VI HAR ALLA SETT DEM. VANDRANDES I TROPIKHJÄLMAR. CIGARR-RÖKANDES I FRACK. VAD GÖR INVALSFÖRENINGSKIDSEN EGENTLIGEN? OCH VARFÖR? FREDRIK AHNMÉ , GAMMAL BAS INOM M20, SVARAR PÅ FEM FRÅGOR VI ALLTID UNDRAT OM INVALSFÖRENINGAR. Text: HELEN SILVANDER Illustration: JONAS GUNNARSSON

INVALSFÖRENINGAR ÄR FORTFARANDE vanligast i USA, men fenomenet har spritt sig som en löpeld till även denna sida av Atlanten. På KTH myllrar det av både kända och okända invalsföreningar. En av dessa är M20 från Maskinsektionen. Dessa tjugo grabbar är berömda för att alltid visa sig i festliga sammanhang bärandes ﬁnfrack. Fredrik Ahnmé, som en gång i tiden haft översta posten (Nummer 1), tog sig tiden att besvara Osqledarens många och envisa frågor.

HUR STIGER MAN I GRADERNA, HUR BLEV DU NUMMER 1?

1. VILKA FÖRDOMAR TROR DU ATT FOLK HAR OM INVALSFÖRENINGAR?

- Man pröjsar för det man gör av med på middagar och dylikt. När man ”gått ur” föreningen som aktiv, betalar man en medlemsavgift. Idag har vi strax under 300 medlemmar i nätverket, fastän det bara är tjugo som är aktiva.

- Att vi är politiskt mörkblå och supersexistiska. Det är i verkligheten väldigt opolitiskt, man sitter bara och har kul ihop. En annan sak är den makt folk tror att vi har. Många tror att det är M20 som bestämmer på sektionen och i phöseriet. Man har en rädsla och respekt för att inte stöta sig med oss, för att man är rädd att man själv inte kommer att bli invald. Det är en väldigt onödig rädsla. MEN ÄR DET INTE SÅ ATT NI OFTA BRUKAR TYCKA LIKADANT PÅ SEKTIONSMÖTENA?

- Det har väl mer att göra med att vi aktivt diskuterar sektionen, självklart gör vi det. Ibland kan det verka som om vi är sammansnackade, men det handlar mer om att vi är pålästa. Vi är inget hot mot sektionsdemokratin. En sista fördom är den som handlar om karriären. Det är någonting som jag kan reta mig på. Man talar om hur viktigt det är att skaffa sig ett nätverk, men när man ﬁxar det ska man få skit för det. Vi är som en sorts alumniverksamhet, som ett virtuellt fotoalbum. 2. HUR GÅR REKRYTERINGEN TILL?

- Vi väljer in killar som verkar bra. Men det är ingenting vi talar öppet om, för respekt till dem som inte blir invalda. DE FLESTA SOM ÄR MED HAR PÅ ETT ELLER ANNAT SÄTT VARIT VÄLDIGT AKTIVA INOM SEKTIONEN. ÄR DET VÄGEN TILL ERT HJÄRTA?

– Nej, det ﬁnns inga mönster, det handlar mer om tillfälligheter. Vi har inte det elitistiska perspektivet, alla blir invalda på personliga egenskaper.

– Det kan jag inte direkt svara på, hur det går till är hemligt. FÖRST IN, FÖRST UPP?

– Nja, jag vet inte om jag kan svara på det. Det är upp till föreningen. Det ﬁnns mycket komplicerade och studentikosa algoritmer som ligger bakom. Men man behöver inte förnedra sig på något sätt. 3. HUR FINANSIERAS DET?

VAD LIGGER AVGIFTEN PÅ, VAD BETALAR DU?

– Det kan jag inte svara på, jag vet inte. 4. LIKT DE FLESTA INVALSFÖRENINGAR ÄR ALLA MEDLEMMAR AV SAMMA KÖN. VARFÖR ÄR DET BARA KILLAR I M20?

- Ja, det är en bra fråga. Det är ingenting jag tycker är självklart. Jag är kanske inte i majoritet i den här frågan, men jag är heller inte ensam. Ett argument kan vara att det ﬁnns två tjejföreningar och att man skulle konkurrera med dem ifall man började välja in tjejer. Det är möjligt att synen på detta ändras i framtiden. 5. VAD GÖR NI EGENTLIGEN?

- Haha, syftet med M20 är att på olika sätt främja studentlivet på teknis. Föreningen startades på 60-talet, när det studentikosa ansågs vara mindre ﬁnt. Då fanns det knappt någon mottagning ens, men M20 såg till att starta upp den igen. Idag anordnar vi dels många interna träffar, möten och middagar, men vi blir också väldigt ofta bjudna till olika arrangemang. Det har nog att göra med att vi inte är några partybromsar, vi piffar upp festen och är rätt roliga killar att bjuda. VAD HAR DU FÅTT UT AV DITT MEDLEMSKAP?

- Det har varit väldigt intressant med den här sociala samvaron. Jag vet inte om jag blev visare, men jag har i alla fall ﬂer erfarenheter.

HAR NÅGON TACKAT NEJ?

– Nej, inte vad jag kan komma på.

THE INNER CIRCLE Fraternities and sororities are typical American traditions. However, the trend has found its way to KTH as well. Fredrik Ahnmé, former leader of M20, a fraternity at Machine Engineering, happily agreed to give us a little insight in the mysterious world of fraternities. What prejudices do you think that people might have about fraternities?

- That we are politically conservative, sexist and career freaks. How do you recruit new members?

- There is no pattern; we just try to pick out good guys, mainly on personal

qualities. How is it the fraternity financed?

- Everybody pays for his own expenses. There is also a membership fee for graduated members. Why is the society an all men club?

- Personally I do not see that as something obvious or necessary. I am not alone to feel that way, but we are not a majority either. What have you gained from your membership?

- It has been very interesting. I don’t know if I am all that wiser, but at least I have a lot more experiences.

OSQLEDAREN #8 05/06 HJÄLTARNA

FCZ-STJÄRNORNA OM LIVET I

RAMPLJUSET KTH HAR UNDER ÅREN GJORT SIG KÄND SOM EN SKOLA SOM FÖRSER NÄRINGSLIVET MED SVERIGES BÄSTA INGENJÖRER. DET GÅNGNA ÅRET HAR MAN VISAT FRAMFÖTTERNA OCH BEGRIPIT ATT TEKNOLOGER KAN DOMINERA NÖJESVÄRLDEN OCKSÅ. TORE KULLGREN, FARHAD ROUHANI OCH DANIEL STJERNLÖF VISADE I HÖSTAS DET SVENSKA FOLKET ATT TEKNOLOGER VISST KAN SPELA FOTBOLL DÅ DE GJORDE SUCCÉ I ZTV:S FC-Z. Text & foto: ALEXANDER WOJT & JENNY SUNDÉN EN SOLIG TORSDAGSEFTERMIDDAG träffar vi de tre fotbollshjältarna på Syster och Brors uteservering. Dagen till ära köper alla tre varsin glass som de slickar i sig medan vi på Osqledaren nyﬁket känner dokusåpadeltagarna på pulsen. HUR HANTERAR NI KÄNDISSKAPET SOM FC-Z HAR MEDFÖRT? TORE: - Flera i laget avundas mig för att jag får uppmärksamhet. Det är

Han avbryts av att Tores telefon ringer, Daniel svarar. - Det är till dig, nån tjej från Aftonbladet. VAD VAR DET SVÅRASTE ATT LÄRA SIG I BÖRJAN? DANIEL: - Det var samarbete. Vi insåg att alla inte behöver stå

vid målet

för att skydda det.

smickrande, nu har jag en liten TV-karriär som glamourreporter för ett Formel 1-program tillsammans med Carolina Gylling.

Tore instämmer: - I början sprang alla efter bollen, sedan lärde vi oss att hålla våra positioner.

JASÅ? TORE: -

HUR VAR GLENN? DANIEL: (Skratt) - Tjidding!

Ja, men vi är bara arbetskamrater, hon är inte min typ...

HAR NI BLIVIT MER INTRESSERADE AV SPORT NU EFTER FCZ? DANIEL: - Nej. Formel 1 och fotbolls-VM är det som gäller. Vi ﬁck gå

på Helsingborg-Öster gratis, men då var det bara tre personer från laget som gick! DANIEL OCH FAHRAD BERÄTTAR också att de ﬁck ett gymkort av ZTV, vilket Fahrad berättar att han har använt ﬂitigt, bland annat under schack-SM i Göteborg. Daniel däremot berättar stolt att han aldrig har använt sitt. VAD HÄNDE I MATCHEN MED DANSKARNA EGENTLIGEN? FARHAD: - Danskarna var sportigare från början och jag tror det hade

mer betydelse än att de hade ett års försprång. Då hade vi inte heller fattat det där med offsiden. VAD TROR NI OM FC-Z:S CHANSER I SOMMARENS NÖRD-VM I TYSKLAND? FARHAD: - Det beror på hur de andra lagen är castade.

THE STARS FROM FC-Z ABOUT LIVING IN THE LIMELIGHT KTH has always had a reputation of being an institute that feeds the Swedish industry with top-class engineers. However, last year, Farhad Rouhani, Daniel Stjernlöf and Tore Kullgren showed that in the future, engineering students might also dominate showbiz. Osqledaren has met the three stars from ZTV’s show FCZ. How do you handle being a celebrity after FCZ? Tore: - Many in the team envy me because of the attention I get. It’s ﬂatter-

Det var nog hundrade gången vi ﬁck den frågan! Bra, engagerad, han ville verkligen att vi skulle bli bra. TORE: - Till skillnad från HCZ: as tränare, han står mest och skrattar. UTAN FÖRVARNING halar Fahrad upp en rulle med afﬁsher. Han överlämnar en till oss som souvenir. Han berättar att de ibland brukar ordna egna ”gig” (red. anm matcher) för att dra in lite pengar. Den största haken med FCZ är nämligen att deltagarna inte får betalt. ÄR STUREPLANS VIP-RUM VÄLBESÖKTA? TORE: - Jag spenderar inte så mycket tid på Stureplan.

Stureplan är över-

skattat, der är så ytligt. Tore menar på att han inte vill utnyttja kändisskapet och att kändisar träffar han tillräckligt ändå. BLIR NI IGENKÄNDA PÅ STAN? DANIEL: - Ofta kommer helt okända män fram, har man tur inleder de ett

samtal, annars skrålar de bara: Och vi är FCZ ååiå... och går därifrån.

ing. Now I have a TV career as a glamour reporter for a Formula 1 show. What happened in the game against the Danes? Farhad: - Well, we hadn’t really learned the thing with offside What was the hardest thing to learn? Daniel: - Teamwork, deﬁnitely. We realized after

back then.

a while that everyone

didn’t have to stand near the goal to defend it. Osqledaren thanks the trio for their time and looks forward to the next season of FCZ!

- De jobbigaste fansen är 15 till 20-åriga berusade killar som kommer fram och skriker och vill bli fotade med mig.

OSQLEDAREN #8 05/06 HJÄLTARNA DET HAR REDAN BÖRJAT

TORE:

DANIEL: - Det är svårt att inte bli igenkänd. Jag syns ganska väl eftersom jag är typ två meter lång och har stort hår.

- En gång satt jag på en buss när massa barn kom fram och ville ha autografer. Det var helt hysteriskt. De vuxna runtomkring fattade ingenting för de känner inte igen mig. FARHAD:

RYKTET SÄGR ATT DU DANIEL BLEV HEADHUNTAD TILL FC-Z. KAN MAN SÄGA ATT DET HÄNGDE PÅ HÅRET ATT DU KOM MED? DANIEL:

- Ja, det stämmer. Jag blev uppraggad utanför Mimers bar.

och Osqledaren har fått svar på sina frågor. När vi ställer oss upp för att ta en bild frågar Fahrad om inte vi kan föreviga ögonblicket med hans kamera också. Han är väldigt noga med att det ska synas att det är en intervjusituation. Osqledaren tackar trion och ser med spänning fram emot nästa säsong av FCZ som börjar i höst. GLASSEN ÄR SLUT

FEM SNABBA MED FCZ-TRION STUREPLAN ELLER GASQUE? Gasque (i kör) FOTBOLL ELLER FYSIK? Fysik GLENN HYSÉN ELLER GÖRAN MANNEBERG? Båda (“Den var svår”). PAOLO ROBERTO ELLER BINGO RIMÉR? Bingo Rimér (“Han är inte farlig”) NATASCHA PEYRE ELLER CAROLINA GYNNING?

Carolina för att hon är arbetskamrat med Tore. (“Pest eller kolera”)

DET HAR REDAN BÖRJAT

Text: DUNJA VUJOVIC Foto: EDDIE WERNHOLM

DET HAR REDAN BÖRJAT. Debatten med stort D. Debatten om overallen. Alla har en åsikt, oftast en rätt så stark åsikt. Egentligen är det bara toppen av isberget. Det handlar om så mycket mer än overallen. Vem är teknologen? Vad står teknologen för? Jag bryr mig om vad omvärlden tycker om teknologen. Jag bryr mig om vad teknologen tycker om sig själv. Förresten, har vi glömt bort arkitekten? Vetenskap och konst eller Ölhäv och Vinmingel? Fördomar och sanningar blandas, tills det enda vi kan diskutera är overallen. Men hey, jag diskuterar mer än gärna overallen. Overallens vänner och Reclaim KTH behöver inte oroa sig, båda kommer få plats i debatten om de så önskar.

IT HAS ALREADY STARTED It has already started. The debate about the overall. Everybody has got an opinion. Both sides will be given the chance to give their opinion. And of course Osqledaren will continue to review

kan ni vara säkra på att Osqledaren kommer att fortsätta granska THS, KTH och allt som rör dig som student. Den är ju trots allt ”Din bästa kompis”, och den kommer att fortsätta hålla dig i handen även i höst.

FÖRUTOM DENNA HETSIGA DEBATT

DET SÄGS ATT KF VALDE MIG på grund av mina visioner. Jag undrar fortfarande vad jag sa som lät så bra. Jag är i vilket fall vald och har stora skor att fylla efter Helen Silvander. Hon har gjort tidningen intressant, rolig och snygg. Se till att inte missa när jag gör det samma! Dunja Vujovic tar över chefredaktörsposten på Osqledaren till hösten efter Helen Silvander. Vill du vara en del av hennes redaktion? Skicka din intresseanmälan till osqledaren@ths.kth.se.

THS, KTH and everything else that is important to you as a student. Helen Silvander has made the paper interesting and fun. Don not miss when I do the same!

ÄLSKADE FRISYR

Hon kan dela upp sitt liv i frisyrer. Hon vet att folk ser hennes frisyrer. Hon hatar tråkiga frisyrer. Hon vill att folk ska se henne. Text: ZARA ERIKSSON Hon är ledsen.

Människor ser hennes yttre. Hon är ledsen. Inga ser hennes inre. Hon är tråkig att känna. Hon är en frisyr.

FOTO: Spelkort Helen hittade på golvet bakom skrivaren på redaktionen

Jag har bestämt mig för att inte längre vänta på tunnelbanan. Tunnelbanan den röda linjen. Där ﬁnns inget att vänta på, jag har insett det nu. Jag tänker inte vara stark och bita, bita i hopp. Nej jag tänker gå upp ur tunnelbanan. Jag tänker ta en omväg till

livet i dag. Jag tänker gå och gå. Inte till dig! Nej, jag ska ta en liten promenad och säga hej. Hej till våren. Den är här nu och den väntar inte. Våren är inte heller stark. Hon är skör och spröd och det är okej. För hon har något vackert. Det kallas mod.

STARK Text: ZARA ERIKSSON

MUZAAK

Text: HELEN SILVANDER

OH BOY!

Det bästa med Peps Persson

Alla ni som trodde att fenomenet Peps Persson bara bestod utav visor som ”Oh boy!” och ”Styr den opp” har mer att vänta. På träskrockskungens samlingsalbum får vi möta allt ifrån folkmusik till blues till reggae. Allt med samma intensitet och galenskap, från vemod till eufori och tillbaka igen. I slutändan undrar man om det är Peps som hittat musiken eller musiken som hittat honom. Ett ord: Strålande.

VARJE DAG E LÖNING

AFC

Tvillingbröderna Ramo och Smiley har kopierat de mer klassiska framgångskoncepten inom hip-hopen och massproducerat ihop till ett helt album. Som tur är har de lyckats rätt bra med sin karikatyr, ”Varje dag e löning” är ett både välproducerat och lovande album. Till och med det överdrivna användandet av gatuslang kan förlåtas, mest för att grabbarna är så där lagom nu-kaxiga. AFC:s debutalbum gästas av bland andra Petter, Timbuktu, Ison & Fille, Mesayah och Medina och är allt som allt inte så jävla tokig. Eller ”soft att chilla till”, som streetkidsen hade sagt.

FEEL

Florence

Visst hittar man både en och annan musikalpopslåt att stampa i takt med (Noel v/s Art, For Iris), men på det stora hela är Florences debutalbum platt och själlös. Texterna har en enorm känsla och intensitet, men slaktas i många fall när den musikaliska ambitionen inte är lika hög. Florences målsättning ska uppenbarligen vara att göra moderna musikdramatiska föreställningar där både dans, musik och text väger lika tungt. Hoppas de är riktigt duktiga dansare.

FILM

Text: PER GANBAR

TRISTAN OCH ISOLDE Filmen är baserad på historien med samma namn från 1200-talet, som är ett av den brittiska litteraturens mest kända verk. En episk berättelse som handlar om omöjlig kärlek, hjältar och lojalitet. Den unge brittiske hövdingsonen Tristan ser sin familj och de flesta av sin stam mördas under en attack av irländska inkräktare. Han svär att han ska hämnas dem och döda irländarna. I tron att han är död i en strid sänds han iväg på en båt och räddas av den irländska prinsessan Isolde. Vackert drama som kan upplevas som en aning för lång men är ändå välgjort. Har man inte läst boken kan man satsa på att se filmen.

SILENT HILL Filmen är baserad på dataspelet med samma namn. Den unga Sharon går i sömnen och talar om ett ställe vid namn Silent Hill. De engagerade föräldrarnas sökning leder dem till en övergiven spökstad som slog igen för länge sedan efter att stadens kolgruva fattade eld. I jakten på sanningen ger sig mamman och dottern iväg dit. Underliga saker börjar hända vid deras ankomst. De finner sig snabbt jagade av konstiga halvmänskliga varelser som vandrar runt och bränner ner allt i sin väg. Det är normalt svårt att göra en vettig film av ett dataspel. Doom var ett exempel. Storyn är rätt tunn och förutsägbar vilket blir lite trist men specialeffekterna är rätt coola.

TAKE THE LEAD Dansläraren Pierre Dulaine älskar att dansa ballroom. Det dansas mest i de finare salongerna och består bland annat av dansstilarna tango, vals, rumba och salsa. En kväll på väg hem efter en danssession ser han hur en ung kille vandaliserar en bil. Dagen därpå anmäler han sig som frivillig på hans skola för att ta hand om deras kvarsittningstimmar. Han tänker övertala eleverna där att fokusera sin energi på dans i stället. Det blir inte lätt och flera av lärarna liksom eleverna är tveksamma. Det är ingen dans på rosor precis men Pierre ser viss potential i de stökiga eleverna. Vackert, varmt och engagerande drama som berör och är bitvis lysande. Antonio Banderas i rollen som dansläraren är utmärkt och känns helt rätt. Filmen är baserad på en sann historia.

TEATER

Text: STHIG JONASSON

TRUBADUREN Operan

Giuseppe Verdis opera ”Trubaduren” är på sätt och vis en nerkokning av hela operakonsten till de grundläggande delarna: Utsökt musik med flera av operahistoriens mest kända och spelade arior och körpartier medan handlingen är tät, ruskig och obegriplig. Inte undra på att bröderna Marx använde just ”Trubaduren” i sin kanske bästa film – ”En galakväll på Operan”. I ”Trubaduren” är det svårt att hitta någon riktigt sympatisk figur; alla försöker hämnas på alla och allt kretsar kring ondska och död med hämnade och ohämnade oförrätter. Det handlar om den sadistiske greve Luna som blir försmådd av den vackra Leonora som föredrar Lunas fiende trubaduren Manrico. Luna utkräver en våldsam hämnd som ytterst drabbar honom själv och innebär en maniskt hämndlysten zigenerskas slutliga seger. Regissören Wilhelm Carlsson har skapat en föreställning där hämnden blir allt och två familjers sammanvävda tragedi förs åt sidan. Carlsson låter dessutom hämnden materialiseras i form av en svart änglademon som iskallt bevakar att vreden och hatet inte tunnas ut. Allt som utspelas är determinerat, ödesbestämt, och helt utanför de inblandades kontroll. Givetvis är sångarna av yppersta klass. Hillevi Martinpelto gör en utmärkt Leonora som lidelsefullt och uppoffrande älskar Manrico. Lite problematiskt blir det att Badji Maisuradze är en usel skådespelare som gör en uttunnad och ointressant Manrico, men hans tunga tenor ger också rollen en sånglig laddning så det räcker och blir över. Mot Leonora och Manrico står greve Luna som Karl-Magnus Fredriksson sjunger med lidelse och en fasansfullt olycksbådande svärta. Marianne Eklöf gestaltar den hämndlystna zigenerskan Azucena med gripande allvar och stram skärpa. Operakören lever nästan ett eget liv på scenen och deras insatser förtjänar bara lovord – som så många gånger förr – särskilt den välkända smideskören vid zigenarnas lägereld blir en bra show. Dirigenten Christian Badea förstår att väl ta vara på ”Trubadurens” många emotionella höjdpunkter. Hans tolkning har en tydlig känsla för operans dramatiska form. Föreställningen har ett övermått av sceniska infall som kanske inte tillför själva historien så mycket, till exempel när Leonora skall gå i kloster. Då domineras scenen av ett stort krucifix med en livs levande och vitsminkad Jesus som välsignar de bedjande nunnorna med närmast behagsjuka rörelser. Eller Lunas depraverade gardessoldater som sjunger om krigets alla trevligheter och glada lekar medan de struttar runt i kalsingar, kräfthattar och höga klackar som vilka moderna och rätt fnittriga transor som helst. Reinhard von der Thannens scenografi liknar närmast en gasklocka eller kanontorn med roterande väggar som dels visar den välvda utsidan nära rampen, dels insidan som en rund innerscen eller cirkusarena. ”Trubaduren” har sina brister, särskilt i skådespelandet, men den är se- och hörvärd för sångarnas prestationer i det myller av händelser som utspelas på och, lika ofta, utanför scenen. Publiken möter ett konstant utflöde av starka känslor som det inte går att komma undan. Operan framförs på italienska med översättning på textmaskin.

BÖCKER SKUGGORNAS VANDRARE

David Gemmell

Dakeyras, Gråmannen, den legendariska lönnmördaren Vandraren. En gammal man som bara vill komma bort från dödandet som följt honom så länge. Men när blodtörstiga varelser hotar öppna en portal som varit stängd i tusentals år, och kunskapen om den knappt ens lever kvar i legender och sagor, tvingas han åter ta fram sitt armborst och sina knivar för att skipa den enda rättvisa han känner. Boken är den nionde i serien, men eftersom de är fristående går det bra att som jag inte ha läst några av de tidigare böckerna. Det här är en fantasybok, men den har inte så stort fokus på magi som är vanligt i genren, snarare handlar det om mänskotyper. Det är svårt att definiera onda och goda karaktärer, alla är mer eller mindre mellanting, något som gör läsandet intressant då det är svårt att sia om hur relationen mellan karaktärerna kommer utveckla sig. KJ ANDERSSON

FOTBOLL FÖRKLARAR VÄRLDEN

Franklin Foer

Inte gör boken skäl för titeln, det är inte mycket här i världen som förklaras. Boken handlar mest om individer och grupptryck, där man använt fotbollen som är gemensam faktor och metafor. Vi påminns om vad grupptillhörighet och jakten på samhörighet kan ställa till med. Och att bråkstakarna ofta muckar gräl i fotbollens namn. Precis som i övriga samhället kan man i det egna lagets namn få en samhörighetskänsla som kan vara vinst eller förlust beroende på vilken del av fancluben man umgås med. CATRIN ERIKSSON

REBIRTH 5 Woo “Vampyren Deshwitat (...) söker en blodig hämnd på magikern Kalutika som en gång var hans bästa vän.” Man kan ju inte påstå att det är en särskilt originell story i den här mangan. Vampyrtemat gör att kopplingen till den kristna kyrkan är uppenbar, så det är inte konstigt att nästan alla kapitlen i delen utspelar sig i Rom. Det första jag slås av när jag öppnar bokens pärmar är att den är anpassad för västerländskt läsesätt, Det vill säga man går igenom boken från vänster till höger, och inte från höger till vänster som är standars för Japanska serieböcker. Men visst, det kan jag leva med. Något jag inte ser med lika blida ögon är språket. Jag vet inte hur originaltexten är formulerad, men den svenska översättningen är nästan påfrestande att läsa. KJ ANDERSSON

THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR Olof Somell:

Tack för året ��

Stängt i sommar ��

SquVAlp 2006 ��

Foto: Johanna Person och Haben Berhe.

KTHR3 ��

��

THS SIDOR

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR THS styrelse och övriga arvoderade 2006/2007

��

Rickard Frithiof

��

Charlotta Gustafsson

��

Per Pettersson

Maria Nordström

Karolina Öström

Sara Eriksson

Ebba Lindgren

Ida Klasén

ISS söker faddrar

Armadaintyg

��

THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19. Redaktör är Sthig Jonasson, sthig@kth.se. Foto: Sthig Jonasson

Björn-Emil Jonson

Nu har inte ens soffliggare något val Det är bara att resa sig, ta sitt ansvar och skyndsamt anmäla laget till Akademiska Rodden! Speciellt som det i år är 10-årsjubileum för tävlingen. Vilket betyder att årets rodd, den 2 september vid Brunnsviken, blir extra festlig. I vanlig god ordning är Akademiska Rodden kostnadsfri och öppen för studenter och personal – som tävlar i var sin klass – vid universitet och högskolor i Stockholm. Varje lag får innehålla sex personer, men båten ros av två kvinnor och två män. Akademiska Hus ställer upp med båt och styrman till alla deltagande lag. Eftersom antalet lag är begränsat kan det vara läge att lägga på ett kol. Anmäl ditt lag senast den 15 juni via rodd.stockholm@akademiskahus.se Samma adress fungerar fint för frågor jubileum om årets ro-ligaste tävling.

10-års

Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsbolag. Vi är ledande på kreativa miljöer och skapar levande campus där studier, forskning och service samverkar och ger växtkraft. Vi har verksamhet över hela landet, från Malmö i söder till Kiruna i norr. Mer information finns på www.akademiskahus.se

STOCKHOLMS FILMFESTIVAL SÖKER VÄ RLDSBÄST

TEKNIKPERSONAL

Stockholms filmfestival startade 1990 med syftet att bygga upp en internationell filmfestival i Stockholm och är idag en av Nordens största filmorganisationer och kulturevenemang. Nästa festival äger rum 16 till 26 november 2006. Nu söker vi personal som kan göra den sjuttonde festivalen till den bästa någonsin! TEKNIKANSVARIG

Ansvarar för att rekrytera teknikgrupp, fastställer det tekniska behovet på respektive avdelning och ser praktiskt till att all teknik fungerar på olika platser. Tjänsten är ideell och fördelad på halvtid i september, oktober och heltid i november. I september och oktober måste du finnas på kontoret 1–2 dagar/vecka – men från och med november måste du vara tillgänglig på heltid. Du som söker bör ha ett teknik- och filmintresse, känsla för organisatoriskt arbete, ha lätt för att samarbeta och du kan arbeta med flera saker samtidigt. TEKNIKGRUPP – flera personer

Fungerar främst som teknisk support under festivalen. Tjänsterna är ideella och innebär deltid september/oktober/november men med flest arbetspass förlagda under festivalen. Att arbeta med Stockholms filmfestival innebär att ta del av en livskraftig, fartfylld kulturorganisation med ett brett kontaktnät inom både svensk och internationell filmbransch. Skicka din ansökan bestående av CV, foto och följebrev till: Josefin Kollberg, Festivalproducent E-post: josefin@stockholmfilmfestival.se Mer information hittar du på www.stockholmfilmfestival.se Filmen om Brian Jones – ”Stoned” – visades på Stockholms filmfestival 2005.

Dokument du inte visste fanns, del 3

PM för PM PROMEMORIA. PM. MEMO. I OSQLEDARENS POPULÄRA SERIE ”DOKUMENT DU INTE VISSTE FANNS” AVSLÖJAS STUDENTKÅRENS FÖRKÄRLEK FÖR DET SKRIVNA ORDET, I FORM AV RUTINER OCH PM. KÅREN HAR NÄMLIGEN ETT PAR SÅDANA. BLAND ANNAT ETT PM VARS UPPGIFT ÄR ATT REGLERA HUR ANDRA PM SKA SKRIVAS. Text: KJ ANDERSSON Illustration: HELEN SILVANDER

NÅGRA SOM ALLTID har dragits till Kåren är paragrafryttare. De människor som älskar att pilla med stadgar, regler och PM. Så då är det ju inte konstigt att det även ﬁnns klara regler för hur dessa dokument ska se ut. Som i detta fall. PM för PM. Smaka på ordet. Pe-Mmm för Pe-Mmm... Om du märker att du nu dreglar lite svagt är det ett tecken på att även du är en paragrafryttare.

Jag tycker att PM är bra, man slipper gå igenom det sura arbetet av att pilla i stadgarna men man kan ändå bestämma saker. Men man måste väl inte vara så

ALLTSÅ, MISSFÖRSTÅ MIG RÄTT.

MED SÅ ÖVERVÄLDIGANDE STORA MÄNGDER PM KÄNNS DET VERKLIGEN BRA ATT DET FINNS ORDENTLIGA STYRDOKUMENT SOM HÅLLER ORDNING PÅ HUR DET SKA SE UT. UTAN DET BLIR DET ANARKI, VÄRLDSKRIG OCH WASTELAND AV ALLTING DÄR ALLA ÅKER RUNT I FANTASIFULLA FORDON OCH DÖDAR VARANDRA FÖR EN TANK BENSIN. OCH DET VILL VI JU INTE. semi-anal för det? Vad blir nästa steg, PM för PM för PM? Kan man inte lämna lite friheter för spontanitet? Mindre regler, mer “Fjässa! Fjässa!”. Läs ”PM för PM” och andra intressanta dokument på www.ths.kth.se/ths/dokument/

Bild: HELEN SILVANDER

TEN. F Ä , HÅLL K SOMMAR! D MENAR, GLA G JA

��

B Posttidning

Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm

Framtid för unga akademiker Framtid för unga På www.scania.se visar vi Scanias offensiva,akademiker expansiva och globala värld med dess möjligheter för unga akademiker. På Du www.scania.se vi Scaniasatt offensiva, och globala kommer bl visar a att upptäcka vår affärexpansiva är långt mycket störrevärld än medutveckla dess möjligheter för unga akademiker. att och producera tunga fordon. Scania är ett högteknologiskt, Du kommer bl a att att vår affär företag, är långt som mycket än utvecklingsintensivt ochupptäcka marknadsorienterat medstörre avancerad att teknik utveckla och producera tunga fordon. Scania är ett högteknologiskt, ny ständigt skapar mer kunskapsbaserade fordon, intelligenta utvecklingsintensivt marknadsorienterat företag, som med avancerad serviceprodukter ochoch ﬁnansieringslösningar. ny Scanias teknik ständigt skapar fordon, intelligenta framgång är tillmer storkunskapsbaserade del resultatet av ständig utveckling av våra serviceprodukter och ﬁnansieringslösningar. medarbetare, produkter, metoder och marknader. Vi ger dig utmaningar framgång är till storutveckling. del resultatet av ständig utveckling av våra ochScanias möjligheter till personlig medarbetare, produkter, metoder och marknader. Vi ger dig utmaningar och möjligheter till personlig utveckling.