Osqledaren #3 2018-2019 by Osqledaren

Vill du jobba hos en av Sveriges mest spännande fastighetsägare och bidra till ett robust samhälle och en säkrare värld? Vi arbetar med avancerad teknologi i samhällskritiska byggnader och hemliga bergrum, på flygfält och marinbaser. Vi vårdar världsarv, sköter fastigheter som du inte ens visste fanns och är en viktig del av landets krisberedskap. Vi söker fler begåvade ingenjörer och andra kompetenser inom fastighetsförvaltning.

fortifikationsverket.se/nyttjobb

LEDARE

A SHORT ENCURAGEMENT TO WRITE SOMETHING FUN.

A short encouragement to write something fun. I really hate to repeat myself. So this message from me, is up for you to decode. I feel like a lot of a magazine is lost if you don’t let the readers be part of it. The cover of OL#3 is made with a lot of consideration and is made by the local now magazine cover artist Carl. Do not think that anything in this cover was made without a thought behind it. I and Carl have really been giving this our best in giving you something that wants to say something. Does it upset you or do you feel like it bears a great message and wants to tell us what you think it means, please send us an email on Cover@Osqledaren.se! We also have some really good articles written for you that might get you to think about something you did not know about, please enjoy! Simon Sundin

Chefredaktör 2018/2019

You can contact osqledaren at our email osqledaren@ths.kth.se or on our social media.

OSQLEDAREN #3

INFO

Chefredaktör och ansvarig utgivare Simon Sundin Grafisk form och layout Sabina Nordell, Erik Lindberg & Simon Sundin Omslag Carl Järmyr Eriksson

OSQLEDAREN

Om Osqledaren Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år med en upplaga upp mot 10 000 exemplar.

Bidrag Vill du bidra till tidningen? Maila osqledaren@ths.kth.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

Mellan pappersutgåvorna fortsätter vi rapportera på osqledaren.se

Kontakt osqledaren@ths.kth.se Specifik redaktionsmedlem: [förnamn.efternamn]@osqledaren.se

Tryck Sörmland Printing Solutions

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH.

Papper Inlaga: 120g TF Obestruket Offset Omslag: 240g TF Obestruket Offset

I tidningen gjorda uttalanden är endast, om inte annats anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.

/osqledaren

OSQLEDAREN #3

@osqledaren

Annons Kontakta chefredaktör eller se osqledaren.se/annonsera Postadress Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm Producerad med kärlek  på KTH

INFO

TABLE OF CONTENTS

BRANSCH

Rezan Güler: Proteinforskare

Liten men tuff – Möt satelliten MIST Vad händer på campus?

ENGLISH

Hyperloop at KTH

PhD Safety - My biggest concern

Why we should talk about sustainability on campus Word of the Day

Look @ the way we live

OL GRÄVER

Sektionerna tycker till om THS

Dålig stämning på arkitekt? Vetenskapens katedral

27 28

Rapport från Europas IT-hjärta

UNDERHÅLLNING

Vad är väl en pub på KTH?

Tentarättandets fem faser

What to do in Nymble

AKTUELLT

Årets Lärare

Genomströmning handlar om konflikten mellan kunskap och prestige

OSQLEDAREN #3

BRANSCH

Rezan Güler: Proteinforskare

Rezan Güler: Proteinforskare TEXT ANGELOS MILIADIS

FOTO AYLEEN BURT ILLUSTRATION LOVISA WÅHLSTRÖM

Biologiska läkemedel har ökat i trend de senaste åren och med goda anledningar. Genom att använda sig av större, mer komplexa molekyler som exempelvis proteiner kan man utveckla nya metoder för detektion och behandling av stora folksjukdomar som cancer. Osqledaren har haft möjligheten att intervjua Rezan Güler, doktorand på Kungliga Tekniska Högskolan, och fick höra om hans proteinforskning, tyngden i att kunna kommunicera väl och livet som forskare.

OSQLEDAREN #3

BRANSCH

Nyligen vann Rezan tävlingen Forskar Grand Prix 2018 där de tävlande presenterade sin forskning på ett inspirerande men lättförståeligt sätt. Detta, att kondensera ett komplext ämne till något begripligt för allmänheten utan att förlora kärnan i ämnet, kan vara en tuff uppgift. Att kunna kommunicera med allmänheten om sin forskning är inte bara viktigt för att vinna Forskar GP, utan också för forskningens överlevnad. Det är samhället som bestämmer vilken forskning som ska satsas på, säger Rezan. Därför är det viktigt att kunna sammanfatta vad ens forskning går ut på och motivera hur den kommer att bidra till ett bättre samhälle.

Rezan Güler: Proteinforskare

Det finns många olika sätt att sedan använda proteinet som läkemedel, förklarar Rezan, men ett sätt är att man kan koppla giftiga ämnen till det målsökande proteinet som dödar cancercellerna när proteinerna binder till dem. Detta gör att inte hela kroppen tar skada. Tekniken kallas för antibody-drug conjugate.

Rezans forskning är direkt kopplad till nobelpris i kemi 2018 om riktad evolution. I naturen sker slumpmässiga förändringar i DNA:t, men med riktad evolution kan man bestämma dessa slumpmässiga förändringar. Med denna metod skapar han stora proteinbibliotek av potentiella målsökande proteiner med olika skillnader i proteinsekvensen och ser vilka som binder bäst till cancerceller. För att kunna detektera och selektera ut cancermarkörer (red. anm.: ämnen som överproduceras vid cancer) som proteiner bundit in till så har man på förhand märkt in cancermarkören så att den lyser. Dessutom har man till exempel virus som bär respektive kod för varje enskilt protein i proteinbiblioteket man skapat. Varje virusenhet producerar då ett protein som de sedan fäster på sin yta. Detta gör att när man väl hittat proteiner som binder till cancermarkörer så har man även koden för den så att man vet hur man ska producera proteinet. Sedan kan man gå vidare med proteiner som bundit till cancercellerna för att hitta ett potentiellt läkemedel.

Styrkan med biologiska läkemedel som målsökande proteiner till skillnad från syntetiska läkemedel som paracetamol ligger i att man inte behöver administrera läkemedlet lika ofta. Proteiner är stora samt komplexa och binder därför specifikt till målceller, detta till skillnad från syntetiska läkemedel som är mycket mindre och därmed hamnar lite överallt i kroppen.

OSQLEDAREN #3

Däremot finns det tillämpningar för båda säger Rezan. Biologiska läkemedel lämpar sig mer för komplexa folksjukdomar men skulle troligtvis inte användas för exempelvis lindring av huvudvärk och feber som paracetamol används för. Vägen till att bli forskare har inte alltid varit självklar, utan Rezan hittade det han ville forska om via diverse möjligheter han fick under sin studietid på KTH. Under de första 4 åren på KTH funderade Rezan på att åka utomlands efter examen och jobba, men efter att ha sommarjobbat på AlbaNova fastnade han - och trivs än idag väldigt bra. Rezan förklarar att han är tacksam för forskningsmiljön på KTH, hierarkin är inte så befäst utan det är en öppen och gemensam miljö. Enligt honom är det roligaste med att forska att man alltid lär sig något nytt och trots att forskning inte alltid går som planerat blir det ändå roligt på ett utmanande sätt.

ning.

Tuffa perioder bemöter han med självinsikt och menar att man får fråga sig själv varför man forskar, vad meningen med jobbet är; mycket har att göra med med vad man vill göra med sitt liv. Så genom självinsikt kan man motivera sig själv att kämpa igenom tuffa perioder. Detta är något vi på OL tycker man kan ta med sig även som student - när du går igenom tuffa perioder, fundera själv på varför du är här, varför du valde ditt program och vad som ger dig meningsfullhet i ditt val av utbild-

Vill du läsa mer om Rezan och hans tips till studenter som funderar på att forska efter studierna kan du kika in osqledaren.se och läsa resten av artikeln!

H Ö K A R Ä N G EN

Mi casa es mi casa ———

Tetris, 1–4 rum och kök, 27–78 kvm Snart kan du kalla någon av våra lägenheter i Hökarängen för ditt alldeles egna hem. Lägenheter där du, eller ni, kan göra precis vad du känner för precis när du känner för det. Mäklare Svensk Fastighetsförmedling Elin Norberg 070-898 99 79 elin.norberg@svenskfast.se

MED SVERIGES SÄKRASTE FASTIGHETER I FOKUS VARJE DAG. Vi är en av Sveriges bästa arbetsplatser (högst attraktiv arbetsgivarindex 2018 enligt Nyckeltalsinstitutet). Några av anledningarna är våra satsningar på lika karriärmöjligheter, kompetensutveckling och ett gott ledarskap. Vi tror också att mångfald och jämställdhet bidrar till ett mer dynamiskt arbetsklimat. Det ska helt enkelt vara kul och utvecklande att arbeta på Specialfastigheter. Vill du jobba med några av Sveriges säkraste fastigheter och mest spännande kunder? Läs mer om oss och vårt viktiga uppdrag på specialfastigheter.se

BRANSCH

Liten men tuff – Möt satelliten MIST

Liten men tuff – Möt satelliten MIST TEXT CHARLIE MÅRTENSSON ILLUSTRATION CARL JÄRMYR ERIKSSON

Den är ungefär stor som ett mjölkpaket och tung som fyra. Trots sitt oansenliga yttre kommer den en dag att färdas längre än de flesta av oss någonsin kan drömma om. Detta är MIST: KTH:s egen Miniature Student Satellite.

OSQLEDAREN #3

BRANSCH

MIST är en så kallad CubeSat, en miniatyrsatellit som utvecklades under tidigt 2000tal för att ge studenter praktisk erfarenhet av satellitkonstruktion. Initiativet till MIST togs år 2015 av Christer Fuglesang, docent i partikelfysik och astronaut, för att skapa ett projekt som knöt ihop all KTH:s rymdrelaterade verksamhet och dessutom kunde involvera studenter. Som ansvarig för projektet valdes Sven Grahn, numera pensionerad ingenjör inom rymdteknik. Sven har 31 år på Swedish Space Corporation bakom sig, vilket har gett honom gedigen erfarenhet av satellitbygge.

Liten men tuff – Möt satelliten MIST

Ursprungligen planerades en uppskjutning under 2017, men den har försenats på grund av den stora mängden experiment och bristen på kontinuitet som orsakades av att projektteamet byttes ut varje termin. Nu hoppas man på att rekrytera studenter som ska jobba med projektet under två terminer, och sedan skjuta upp MIST i december 2020. – Efter nästa rekryteringsomgång kommer det redan att finnas ett gäng som håller på med samma saker, och då kan de

OL träffar Sven Grahn inne på MIST:s kontor i Alfvénlaboratoriet. Där sitter också Agnes Gårdebäck, amanuens och handledare i projektet. Även själva satelliten befinner sig på plats. Sven visar upp dess metallstomme, som just nu är fylld med 3D-printade plastmoduler för att testa kabeldragningen. Under en Clas Ohlson-låda av plast döljer sig några av de komponenter som en dag kommer att lämna jorden, bland annat omborddatorn och radion. Det är en hel drös olika experiment, instrument och material från olika företag som ska följa med MIST ut i rymdens hårda vakuum: strålningsdetektorer och piezoelektriska motorer, tester för att rätta den korrumpering av dataminnen som sker i rymden, värmetålig kiselkarbid och en kamera som ska fota jorden. De flesta som spontant söker sig till MIST går programmet Aerospace Engineering, men en satellit har många olika delar som kräver en bred mängd kompetenser, bland annat från teknisk fysik, inbäddade system, maskinteknik och elektroteknik. Majoriteten är masterstudenter, ungefär hälften internationella studenter, och flera använder sitt arbete med MIST som kex- eller exjobb. Totalt har närmare 100 studenter deltagit i projektet. Det är obligatoriska teammöten en gång i veckan, men många arbetar också med projektet på sin egen fritid. Många som varit med tidigare håller sig uppdaterade om hur det går och fortsätter att bidra med sin kunskap.

delta. – Vi stänger ner projektet under tentaperioderna. Sven hoppas även på att det ska bli ett nytt projekt efter MIST. – Jag är för gammal för att vara med då, men vi pratar ofta om att ”om vi gör ett nytt projekt gör vi på det här viset”. – Det finns inga konkreta planer, men många förhoppningar om en satellit efter MIST, säger Agnes. De vill då montera färre experiment så att projektet inte ska dra ut lika mycket på tiden. Varför borde en KTH-student gå med i MIST? Agnes svarar: – Det är jätteroligt, och coolt att jobba med något som faktiskt kommer att användas – det är inte bara teoretiskt, utan riktig forskning. Och det är så många olika utbildningar inblandade, väldigt multidisciplinärt.

“Det är inte bara teoretiskt utan riktig forskning.”

All information om rekryteringen kommer att läggas upp på hemsidan mistsatellite.space under februari. Hit kan man alltså vända sig om man vill hjälpa den lilla satelliten ta sig bortom stratosfären och uppfylla sina stora drömmar.

NOTES N STUFF

jobba ihop och lära sig av varandra, säger Sven. Rekryteringsprocessen drar igång i februari i år. Den som vill gå med ska helst ha förkunskaper som är relevanta för den sökta rollen, men behöver inte kunna allt från grunden. Ansökan sker med CV och personligt brev, precis som till ett riktigt jobb. Tanken är att projektet ska drivas som ett projekt i industrin, men arbetet fördelas så att studenter ska ha tid och möjlighet att

OSQLEDAREN #3

grupp

Cubesatstandarden som måste följas för att satelliten ska gå att skicka upp i en standardiserad låda. Uppskjutningen köps av en rymdmäklare och skjuts upp i

Mer fun fact om satelituppskutning finns på Osqleadren.se

BRANSCH

Vad händer på campus?

Vad händer på campus? TEXT ANN-SOFI LENANDER FOTO MELANIE BONNAUDET

Från arbetsplats till trevligt Campusområde. Ungefär så kan utvecklingen på Campus de senaste åren beskrivas. Under hösten har byggställningar och galler plockats bort, och det har blivit lättare att ta sig fram på Campus. Kvar blev de nya bostäderna och undervisningshusen.

OSQLEDAREN #3

BRANSCH

Undervisningshus Först ut att färdigställas var undervisningshusen. Det prisbelönta arkitekthuset blev klart först och öppnade dörrarna år 2015. Därpå följde två nya undervisningshus till hösten 2017. Favoritplatsen att värma matlådan, U-huset, används idag främst för föreläsningar, övningar och eget arbete. Vissa helger och kvällar hålls olika evenemang i byggnaden. Det andra huset är troligtvis inte lika välkänt. I huset sitter institutionerna för Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik samt Fastigheter och byggande. Bottenvåningen inrymmer en del salar för seminarium, en liten undervisningssal och ett utrymme som påminner om ett vardagsrum. Största delen av byggnaden är alltså avsedd för anställda på KTH, men det nedersta våningsplanet kan brukas av vissa studenter.

Bostäder Utöver nya undervisningslokaler har en hel del bostäder uppförts. Dessa bostäder hyrs ut via KTH Accommodation och Relocation till internationella studenter och forskare. Med detta vill man underlätta samarbeten mellan KTH och utländska universitet. De boende i husen får möjlighet att hyra bostaden i ett år, varpå de förväntas hitta en egen permanent bostad. Chansen att bo på KTH Campus ges då till nya internationella studenter. Ett relativt nytt bostadshus på Campus är det svarta huset med ett inglasat uterum

Vad händer på campus?

på taket. Huset gav till en början boning åt forskare, men bosätts numera även av internationella studenter. I husets bottenvåning finns en lokal, till vilken man fortfarande söker en lämplig verksamhet. På andra sidan av Drottning Kristinas väg lite norrut står två nya bostadshus till. Ett vitt högt hus med ett litet gym i bottenvåningen, samt ett rött tegelhus. I det röda tegelhusets bottenvåning finns the Coffice, kaféet som blivit mycket populärt på norra sidan av Campus.

Andra projekt Förutom att förse skolan med nya lokaler arbetas det kontinuerligt med behoven i dagsläget. Årligen ses saker som föreläsningssalarna över, de förses med bättre belysning, inredning och fler eluttag. KTH:s utomhusmiljöer är också viktiga och målsättningen är att flera små gröna områden ska finnas mellan byggnaderna. Nytt till våren 2019 är att Akademiska hus skänkt ett utegym till Campus i 100-årspresent. Detta planeras uppföras i närheten av KTH-hallen. Avslutningsvis Visserligen kan det vara frustrerande när olika delar av Campus stängs ner på grund av byggnation. Däremot är det spännande att KTH Campus kan växa och förtätas på en sådan begränsad yta. Att Campus nu-

I närheten av Q står tre bostadshus i betong. Dessa är plusenergihus, vilket innebär att de producerar mer energi än de använder, och överskottsenergin kan ledas vidare till andra fastigheter. Vissa av dessa lägenheter är anslutna till forskningsprojektet Live-in-Lab, i vilket man vill undersöka beteende och beteendeförändringar hos de boende genom att mäta bland annat energianvändningen. Dessa lägenheter har mobila vägga, och kan enkelt göras om från en etta till en flerrumslägenhet. Mer om detta projekt får du veta på Osqledarens hemsida! De sista bostadshusen för denna etapp är de sex gula tegelhusen borta vid V-huset. De flesta av dessa är redan inflyttade, men två kommer att bli inflyttningsfärdiga först till höstterminen 2019. Två nya lokaler tillkommer, dels i en bottenvåning och dels ett litet tegelhus. Verksamheten som ska bedrivas i dessa är ännu inte fastställt.

OSQLEDAREN #3

mera även inrymmer bostäder innebär att det kommer att vara mer folkliv på Campus, även kvälls- och nattetid. Byggandet har även gett förutsättningar för cafén på Campus, och ifall fler studentbostäder byggs kanske vi till och med på lång sikt skulle kunna få en matbutik?

ENGLISH

Hyperloop at KTH

Mitt emellan techHyperloop at KTH prep och normcore TEXT FÖRNAMN TEXT TARAEFTERNAMN MIRKOVIĆ ILLUSTRATION ILLUSTRATION LINDA FÖRNAMN CNATTINGIUS EFTERNAMN

Imagine living in Copenhagen and spending close to 5 hours every morning travelling Att klä sig snyggt, hållbart ochright ekonomiskt. Vad ska man of egentligen av to KTH campus. No one in their mind would ever dream doing that.kräva But what if I told you that thisefter trip in only 25 minutes, you consider tillverkaren? Jag you har could längedo letat kläder som jag kanwould känna mig snygg iti, then? med

bra kvalitet och jag kan se var de tillverkats. Därför blev jag väldigt glad när jag It should possible paper.Ett Whether just a wild concept by och onehåller of the hittade ettbemärke somonAsket. företag som fokuserar påimagined öppenhet world’s most visionary minds, or only the very beginning of a full-scale transport revdesignen till en härlig och lätt koordinerad nivå. Jag fick reda på det genom att olution, of a super-fast Hyperloop has already much en polarethe till idea mig började jobba där och ficktrain-like höra hurpod taggad han var sparked på att jobba debate. But what is Hyperloop exactly and why are tech giants, startups and student på ett ställe där man tänker på klädernas livslängd och på hur sakerna tillverkteams alike so hyped about the idea? ades.

OSQLEDAREN #3

ENGLISH

A group of students at KTH took on the ambitious challenge to test the theory by designing and building their own smallscale Hyperloop pod from scratch. Formed just half a year ago, the first team in Scandinavia has already managed to pass the first phase of the selection process for the Hyperloop Pod Competition organized annually by SpaceX in the USA. Meet the students at KTH working night and day to invent the future of mobility. Hyperloop, known as the fifth mode of transportation, is the concept of a pod traveling in near-vacuum conditions at 1200 km/h. The idea was first presented by Elon Musk in a white paper in 2012, and since then, different actors have taken on the challenge of creating the world’s first full-scale Hyperloop system. Since 2015, Elon Musk and SpaceX have been hosting the Hyperloop Pod Competition to speed up the realization of a first functional prototype and encourage student innovation. University teams from all over the world have since then been working on the technology, and this year, the first Hyperloop team in the Nordics might be traveling to California alongside TU Delft, EPFL and MIT to showcase their pod after months of hard work.

Hyperloop at KTH

be huge.” says Vivek Anand, Team Lead at KTH Hyperloop. “It would affect everything, from the way we work to the way we plan our day and manage our time.” We’re sitting in a small room at the Integrated Transport Research Lab (ITRL). The exam period is at its most hectic, but the lab is full of people rushing around, talking about the linear induction motor, this morning’s phone call with a potential sponsor or the new marketing strategy. Finding a calm spot in the lab and half an hour for the interview is no easy task. Working at KTH Hyperloop is like working in a startup – you never know what might come up last minute, and everything moves really fast. “There were initially only 5 people willing to jump in this project with me. Now we are more than 40 members.” What originally started out as a summer research project at ITRL took a very different turn at the beginning of the autumn semester. “We spent the summer in the lab. We really put a lot of work into improving our design, and it paid off: support grew exponentially after we presented our results at the end of August. The researchers at ITRL were really impressed.”

“Implementing Hyperloop would mean globalization for real. The impact would

OSQLEDAREN #3

The ITRL staff, including Prof. Nybacka, who supervises the project, were not the only ones to be impressed. SpaceX was impressed too: the team made it through the Preliminary Design Briefing, the first stage of the selection process for the Competition. “Our aim was to start the project, not the competition. But when the results actually came in, we were really surprised. Because it’s huge, out of so many teams, to make it.” And indeed, out of more than 600 teams, only 50 were selected. A technological prowess inarguably, it is first and foremost an exercise of the mind. The unique opportunity to apply principles of electromagnetics, aerodynamics, physics, and software skills to a revolutionary technology is also a reason some team members actually applied to study at KTH in the first place. “When you work for a course, you know that if you follow the right steps, it should lead to a certain result. What we’re doing here is entirely different.

ENGLISH

HYPERLOOP AT KTH

There are so many unknowns”, says Vivek. And the KTH Hyperloop team did not choose the easy way. So far, all teams have chosen to compete for the highest speed using a wheel design, but the KTH team decided it wanted to create something as close as possible to what the Hyperloop will actually look like. “We are currently the first team to use a linear induction motor, which is a rotary motor cut open and arranged linearly. Skipping the technical aspects and talking about it functionality, why it's important and unique? Because it is the only mechanism to make sure that the pod is levitating and is being self-propelled at the same time”, says Vivek. I ask him why it’s such an exciting time to be working on the Hyperloop concept. “So many companies worked on developing railway systems in the early 1800s. It’s this period for Hyperloop. We want to make sure the concept is brought to existence.” A topic as controversial as its originator, one might wonder whether the concept will truly come to life one day, and when passengers will actually be allowed to board. “I think it will first be used for logistics and maybe to remove heavy transportation from roads. It might take 15 to 20 years for the first passengers to use the Hyperloop”. With transportation and communication undergoing a revolution - think of the potential impacts of 5G - a butterfly effect could further accelerate the process. “It’s hard to predict what the future holds.” One thing is certain, KTH Hyperloop is on its way to create, within KTH and Sweden, a hub for growing students’ skills and interdisciplinary cooperation to push the Hyperloop technology forward. “Even if we don’t make it to the next round, I’m going to make sure that we build the pod” affirms Vivek. Whatever the outcome, the drive and commitment fueling the project have already taken the team members a long way. Fingers crossed we’ll soon be reading another article about the preparations for this summer’s trip to California. Stay in the loop and follow the journey on Facebook and Instagram! @kthhyperloop

OSQLEDAREN #3

ENGLISH

PhD Safety - My biggest concern

PhD Safety - My biggest concern TEXT TARA MIRKOVIĆ FOTO MELANIE BONNAUDET

Working as a PhD student in a foreign country can be challenging. Anyone freshly catapulted in a new country is acquainted with common struggles such as the need to adapt to a different culture, adopt new customs and learn the basics of an unfamiliar language. With all these elements to take into consideration, dealing with discrepancies that arise during your research can become much of a hassle. A conflict with your supervisor, funding trouble, questions about healthcare or general inquiries about your rights and obligations as a PhD student? Ingrid Iliou, PhD Student Advisor at THS, offers a listening ear and is here to support you in all confidentiality, whether you are a THS member or not. Knowing your rights is a first step towards making your life as a PhD student easier, and Ingrid is here to help you discover and make use of them. “I’ve had cases of students complaining about not being able to sleep at night because of conflicts with their supervisors. For some, the problem has escalated in such a way that they suffer from depression. The safety of PhD students is an issue to be taken seriously” stresses Ingrid. An infectious relationship with a supervisor might not be as uncommon as one may think. Abuse of power and macho behavior have been reported as a common starting point of a venomous bond. Issues may not take such drastic proportions for everyone, but a dispute of any kind can be a source of discontent and affect the overall experience of the student. “Every case is individual. I can help with big problems and smaller ones. People come to me with issues and questions of any kind, even though most are in some way related to supervisors and the workplace.”

Ingrid offers help in a variety of ways. For some, talking about the problem may be enough. “If you are angry or sad about your situation, or wonder whether you should quit and go home, I will be there to listen. You may not want an open conflict. In this case, I can offer advice and coaching, and also help inform you of your rights”. Others may want action to be taken in order for the situation to improve. According to Ingrid, many PhD students, and especially students coming from abroad, are not well informed of their rights when arriving to Sweden. “For instance, many students do not know that they are allowed to change supervisors, and those who might be aware of this may also fear that the process of changing supervisors will be a long and complex one” explains Ingrid. Students indeed have to find a suitable supervisor in the same field, and the question of funding might be problematic. “In this case, the first thing I do is organize a meeting with the FA, Director of Third Cycle Education (Forskarutbildningsansvarig in swedish), and involved supervisor/s. In a diplomatic way, I try to improve the relationship between the tutor and the student.” Of course, the student can choose to be present at the meeting. If the situation doesn’t improve and the student wish-

OSQLEDAREN #3

es to change supervisors, Ingrid is there to make the process as smooth as possible. The whole process is free, and most importantly, confidential as long as the student wants it to be. The confidentiality is broken when the student chooses to move on with changing supervisors. Ingrid also holds regular information meetings about PhD student rights and obligations, which are quite popular among PhD students and can be very beneficial. “I am free from both KTH and labor unions and I think having these meetings in the context of THS facilitates things for students which are not part of a union, or who just arrived in Sweden”. Rights of PhD students also encompass aspects which are not directly related to the workplace. Healthcare for example is another concern for many students. “Every PhD student, employed or unemployed, has the right to consult a physician 3 times for free and totally confidentially, but many students are not aware of this”, says Ingrid. Ingrid highlights that she is here to help with any topic related to the well-being of PhD students. “I don’t think you can make it alone, it is too hard to deal with academic conflicts”. For any inquiries or if you want to book a meeting with Ingrid, you can contact her by e-mail her at drombudet@ths.kth. se or by phone at 08-790 98 75.

ENGLISH

WHY we Why WE should SHOULD talk TALK about ABOUT sustainability SUSTAINABILITY on ON campus CAMPUS

Why we should talk about sustainability on campus TEXT TARA MIRKOVIĆ

Coming to Sweden to study Sustainable Urban Planning and Design, I expected “sustainability” to be as pervasive in my daily life as it is in the titles of academic programmes at KTH. Unfortunately, it wasn’t. Early morning coffee at 7 Eleven before hastily rushing to class. I toss the paper cup in the first bin I see on my way to the Architecture building. Break at 10 am, another coffee because it’s exam period and I desperately need caffeine to keep my sleep-deprived self focused on the lecture. 12pm, heading to Nymble, where I have the option between a beef patty, grilled chicken breast, tuna filet or the weekly vegetarian menu I already had the day before. 5pm, I’m hungry again and will probably be spending the evening at the library, so I head to the KTH Entré café where my banana and wrap are carefully placed in a paper bag I almost instantly throw away, in the same bin I chuck the banana peel in. I spend most of my time on campus, as the majority of students at KTH presumably do. How many paper cups, paper bags, kilograms of meat and improperly sorted organic waste does that make per week? I’ll let you do the math. Studying in a university where principles of circular economy are central to most academic programs, in a country which prides itself for its sustainable practices, having the urge to write this article came as quite unexpected. Where other european universities have set up sturdy environ-

mental programs to foster sustainable behavior on campus, KTH is seriously lagging behind in terms of providing students with incentives to reduce their carbon footprint. Where are the super cool reusable water bottles everyone wants to have (check out the Dopper bottles, everyone has those in the Netherlands), discounts for people who bring their own coffee mugs to school, bans on plastic bottles and single-use items, and more visible recycling bins everywhere on campus? Sustainable behavior should be made easy, and disincentives made more visible to make acting in a way that is uncaring of the environment, well, more difficult.

lem is that such a network does not seem to exist right now, or at least, it is not visible enough. Different smaller groups at KTH do work on very specific topics related to sustainable development, but no single, clearly defined “Green Office” congregating these initiatives currently exists at THS. Engagement at the associative level to change this situation is not enough. Moving “sustainability” higher up the ladder by putting it on the THS agenda, and not only on the agenda of yet another association, would lead to considerably more impactful actions at the campus level and hopefully, fruitful conversations with the Sustainability Office.

The question now is: who is responsible for this situation? Maybe the administration, maybe THS, and maybe eventually us, the students.

This call to action extends to us, the students. We are not exempt from acting more responsibility on the basis that no defined structure seems to be providing incentives for a more sustainable behavior. Next time you need your caffeine boost before a long lecture, think twice about using a paper cup. Say no to a paper bag if you don’t absolutely need one. If you care about this topic and want to get involved, talk about it around you, look for ways you can contribute. Support structures seem to be present, what is missing is active student engagement on such topics.

KTH seems to be taking sustainability seriously – six people are working at the KTH Sustainability Office to ensure that the issue is included as an integral part of education, research, and outreach. This might not clearly be reflected at the campus level, but the Office claims it would readily support a student network aiming at improving the situation. The only prob-

OSQLEDAREN #3

ENGLISH

Word of the Day

Word of the Day TEXT POORIA GHAVAMIAN ILLUSTRATION ANGELOS MILIADIS

There are some moments in our lives, when familiar everyday objects feel peculiar. A feeling of not really knowing what they are: a momentary disconnect between the word and the mental representation of the actual referenced object. Roquentin, the protagonist of Jean-Paul Sartre’s Nausea goes through a strange situation where he finds himself unconsciously unshackling the radical absurdity that hides behind designated names. A feeling of objects escaping their “essence” induces a feeling of nausea in him. An early instance of this is when he recalls holding a pebble in his hand and feeling a “nausea of the hands”. He sees through the essence (e.g. dryness, color, weight, use) that allowed him to recognize the pebble and is faced with its being per se. He continues to have these re-discoveries and ends up with the same feeling of nausea. A similar concern is raised in Friedrich Nietzsche’s On Truth and Lies in an Extra-Moral Sense. To him words are metaphors that are inadequate in capturing an original stimulus. “We believe that we know something about the things themselves when we speak of trees, colors, snow, and flowers; and yet we possess nothing but metaphors for things–metaphors which correspond in no way to the original entities.” he reminds the reader of the seemingly arbitrary relationship between the signifier and signified. Nietzsche also mentions human’s tendency to categorize everything and how this has given rise to the platonic theory of forms by stripping away distinctions, which creates an illusion of the ideal. “Just as it is certain that one leaf is never totally the same as another, so it is certain that the concept “leaf” is formed by arbitrarily discarding these

individual differences and by forgetting the distinguishing aspects. This awakens the idea that, in addition to the leaves, there exists in nature the “leaf”: the original model according to which all the leaves were perhaps woven, sketched, measured, colored, curled, and painted–but by incompetent hands, so that no specimen has turned out to be a correct, trustworthy, and faithful likeness of the original model.” We have heard how language and words are a great “tool” for communication, but we rarely describe it as a “lens” through which we perceive reality. Language, in many cases, decides the essence of objects. Take for instance the study done by Lera Boroditsky which investigates how different vocabularies from different cultures manipulate the emotional response to an object. The object in one of her studies is “Viaduct de Millau”, the tallest bridge in the world constructed in southern France back in 2004. Newspapers in Germany described the bridge with words such as “elegant”, “light”, and “breathtaking” whereas French newspapers highlighted the strength of the bridge by describing it as an “immense concrete giant.” Little did we know, in German language “bridge” is assigned the feminine noun, Brücke, while the masculine noun Pont is used in French.

OSQLEDAREN #3

An arbitrary gender assignment, thus, sublimates to a drastically different emotional visualization of the same object [1] . There is convincing evidence that language does in fact filter and modulate reality to a great extent and it can change the essence of objects we see. Integrating Sartre’s ideas to Nietzsche’s, have we satiated the need to curb the feeling of nausea through language? Does language work as a defense mechanism in stopping our brains from overloading on so many unique stimuli? We must realize that we can separate the essence of objects from their existence, but it feels as though we much rather overlook such a possibility. Ignoring the bare existence of objects, inanimate and animate alike, although useful and necessary, can sever the fundamental connection we feel with our surroundings. As we cover our reality with more and more layers of technology and metaphors, we risk losing our own individualized interpretation of nature in hopes of enhancing our intellectual connection with it. References: 1. Shakespeare Had Roses All Wrong. (2009, April 6). National public radio (NPR). Retrieved August 4, 2016, from http://www. npr.org/templates/story/story.php?storyId=102518565 2. Begley, S. (2010, March 13). Why Language May Shape Our Thoughts Retrieved October 15, 2016, from http://europe. newsweek.com/why-language-may-shapeour-thoughts-81725?rm=eu

ENGLISH

Word of the Day

OSQLEDAREN #3

ENGLISH

Look @ the way we live

Look @ the way we live TEXT PORYA GHAVAMIAN ILLUSTRATION TIAM KHAYYAMI

It is 2019 and the holidays have brought ample time for us to reflect on our lives. This reflection usually takes the form of scrolling through old photos and judging past fashion choices. Unfortunately, not all of our mistakes can be dismissed with a sardonic grin. Looking back at history, there are glaring instances where we collectively green-lighted horrendous deeds. The questions are: what things are we currently wrong about? And how does the way we react to wrongdoings shape the future of morality? The first question has been lurking in the back of my mind, and has been brought back to the spotlight after realizing that the creator of the categorical imperative, and one of the most influential figures in modern moral philosophy was an unabashed racist. How can a mind like Kant that put forth novel ideas about humanity and autonomy, also advocate prejudices that directly contradict them? If one of the most brilliant figures of the enlightenment was oblivious to this inconsistency in their values, what guarantee is there that our values also donâ&#x20AC;&#x2122;t have feet of clay? Chances are that we are plagued by the

same inconsistencies. Our current stance on the meat industry, animal rights, climate change, consumerism, poverty, education, and correctional facilities are only a few topics that will be outrageous to future generations. An outrage that has been a powerful tool in shaping our current world of morality. For example, on topics such as civil rights, and discrimination, a nonchalant dismissive attitude is no longer an acceptable course of action and is frowned upon. The expression of outrage has evolved drastically over the years with the advent of social media. Social media encourag-

OSQLEDAREN #3

es engaging with content, and polarizing content amasses a high amount of engagement. One can express their outrage from the safety of their home without being too invested in the topic and moreover, face no serious retaliation or benefit in so doing. Therefore, voicing outrage can just become a form of moral posturing for the like-minded. Our generation has a uniquely saturated information-action ratio. On one hand, we have access to many worthy causes and on the other hand, most of our energy gets absorbed in keystrokes. How will this change the landscape of future morality? Will this modern form of expression lead to more inclusive and nuanced moral systems or will it be our undoing?

PATENT EXAMINER Summer Internship PRV är centret för immateriella rättigheter. Här jobbar cirka 130 civilingenjörer med innovationer inom alla samhällsområden. Pluggar du till civilingenjör, är språkkunnig och gillar ny teknik? Välkommen till oss! Läs mer och sök på prv.se

Sök senast

22/2

Patent- och registreringsverket

OL GRÃ&#x201E;VER

OL GRÄVER

Sektionerna tycker till om THS

Sektionerna tycker till om THS TEXT ERIK HÄGGSTRÖM ILLUSTRATION OKRA LIVIA

THS - Teknisk Högskolans Studentkår - är en nästan urgammal organisation, 112 år, som organiserar studentlivet vid KTH och anordnar evengemang som till exempel Armada och äger lokalerna Nymble och sportstugan Osqvik. Under THS lyder 21 olika sektioner som företräder de olika programmen på KTH. Osqledaren har fått tips på att kontakten och samarbetet mellan THS, sektionerna och övriga THS-medlemmar inte fungerar smärtfritt. Vi bestämde oss därför för att kolla läget med några av THS sektioner för att se vad de tycker om THS centralt och deras arbete.

OSQLEDAREN #3

OL GRÄVER

Elektro “Som jag ser det är samarbetet mellan vår sektion och THS minimalt. Till stor del på grund av att vi nästan aldrig har haft någon från vår sektion på en ledande post i THS. När det kommer till transparens så kan jag inte uttala mig då jag inte aktivt läser på om vad THS jobbar med. Vi har på alla våra SM - en person från THS närvarande ämnad att upplysa om vad de gör men jag har aldrig fått en uppfattning av vad de gör i nuläget utan bara vad de har gjort tidigare. Jag vet att många av våra äldre medlemmar är skeptiska till vad THS åstadkommer för oss studenter. De uppskattar att de ibland sätter ner foten mot udda förändringar som KTH vill genomföra men de ser inte vad de gör för oss resten av tiden.

Sektionerna tycker till om THS

Samhällsbyggnad “För mig har THS en stor och viktig uppgift, nämligen att göra livet lättare för alla studenter vid KTH. Det är därför av vikt att THS ledning är väl insatt i sektionernas arbete, men också verkar för att göra det så lätt som möjligt för dem att anordna event och arbetsmarknadsmässor. Jag upplever det som positivt att THS kårstyrelse ökat närvaron vid våra sektionsmöten, där de kommer ut och ger en uppdatering om sitt eget arbete. Emellertid hade det varit

Jag anser inte att vi har en dålig relation med THS utan mer att våra medlemmar och även jag inte är speciellt insatta i vad THS jobbar med vardagen. Jag kommer inte jobba för att förbättra samarbetet utan ämnar bara att förbättra den sektion jag tillhör.”

Dock tycker jag att saker kan förbättras mellan THS centralt och studenter som inte är aktiva inom sektionerna. Jag tror att det är THS stora problem som de behöver arbeta med. Det gör de säkert också och de är definitivt medvetna om det. Det som behövs är mer kontaktyta mellan THS centralt och de icke aktiva studenterna. Det skulle också hjälpa de att få fler engagerade inom kåren och allt som finns där.”

Anton Kindlund, Ordförande Konglig samhällsbyggnadssektion Energi och miljö “W är en av de sektioner som traditionellt (även om våra traditioner inte sträcker sig så långt bak i tiden) har bra relation till THS centralt. Så är det även i år, jag är nöjd med kontakten med Emma Ingo (kårordförande, reds. anm.) och de andra i KL. Ordföranderåden är ett fantastiskt forum där vi diskuterar både vad THS centralt och sektionerna arbetar med, kommer med synpunkter, tips och argument åt båda håll. Jag känner att jag har relativt bra koll på vad THS centralt sysslar med, och om jag skulle vilja grotta ner mig mer i det vet jag också vart jag skulle vända mig. Ser absolut sektionen som en del av THS, självklart gör vi det mesta inom sektionen men samarbetet med andra sektioner är starkt och många nya idéer bollas som sagt med Emma Ingo och andra sektionsordföranden i ordföranderådet.

Charlie Jeansson, ordförande Konglig elektrosektion Fysik “Vi upplever att vår relation med THS centralt är bra. De är bra på att svara på eventuella frågor och det känns som att de gärna stöttar oss om vi har några problem. Exempelvis är det trevligt att, i alla fall de jag har varit i kontakt med, är snabba med att föreslå att vi ska träffas över lunch eller en fika för att lösa problemet. Jag tycker därför att jag inte kan säga något som bör förbättras i relationen mellan THS centralt och sektionernas styrelser eller aktiva.

id. Där har naturligtvis THS själva ett stort ansvar. Som nytillträdd ordförande för S ser jag fram emot att driva viktiga frågor i ordföranderådet och lyfta ökat samarbete mellan sektionerna och THS centralt.”

Julia Granlund, ordförande W-Energi och miljö

önskvärt med mer enkelhet när det kommer till arrangemang där THS är inblandade. Samhällsbyggnadssektionen är tämligen stor med i nuläget 850 betalande medlemmar. Jag upplever att THS organisation är relativt diffus för många av dessa. Jag hoppas och tror att det kan tydliggöras för S-sektionens medlemmar vad THS kan bidra med och på vilket sätt THS arbetar för att förenkla och förgylla deras studiet-

Mikael Lyth, ordförande F-Fysiksektionen OSQLEDAREN #3

OL GRÄVER

Dålig stämning på arkitekt?

Dålig stämning på arkitekt? TEXT THOMAS VAKILI ILLUSTRATION MARIA JACOBSON

Under hösten fick OL-redaktionen ett minst sagt spännande tips. Flera studenter hade hört av sig och undrat varför det under 2015 varit “dålig stämning” på arkitekt. För den som inte känner till det så gör KTH med jämna mellanrum undersökningar kring hur vi studenter uppfattar kvalitén på våra program, i vilken utsträckning vi får jobb, och en del andra intressanta indikatorer. År 2015 var det en ovanligt kryptisk formulering på sidan 33, i slutet av kapitlet: “Ett oroväckande antal arkitekter är mycket kritiska mot utbildningen och den dåliga stämningen på skolan”

-Inga tentor? Inga betyg? Superkul! Men baksidan av denna struktur ger en indikation på vad den dåliga stämningen kanske en gång bottnade i. Under de första åren fokuserar utbildningen på den individuella utvecklingen, och den största källan till frustration är enligt David frik-

tionen mellan studenterna som alla måste samsas om ritsalarna, och de kritiktillfällen där lärarna en gång per termin ger stundtals ganska hård respons på studenternas projekt. Från och med det tredje året flyttas fokuset när många arkitekter till fullo inser att de är varandras konkurrenter, och att de tävlar med varandra om attraktiva posteringar utomlands och på arbetsplatser. Dessutom menar David att det teoretiska djupet inte är tillräckligt och att det hämmar den kreativa utvecklingen. Det har han också visst stöd för i rapporten från KTH, där arkitekterna var de som var mest kritiska till påståendet att deras utbildning förberedde dem inför arbetslivet, och där var fjärde inte tyckte utbildningen hade någon koppling alls till näringslivet. Så, var det alltför hård konkurrens och lite för hård kritik som spökade då, när rapporten skrevs? För lite teori och för mycket praktik? Eller var det kanske något helt annat? Det får vi kanske aldrig veta. Men det som har hänt har hänt, och enligt David är det idag antagligen lika god stämning på arkitekt som på de flesta andra program.

Vad betyder det? Vilka var orsakerna? Hur ser det ut idag? OL har försökt nå rapportens författare, utan resultat. Istället pratade vi med en arkitektstudent som pluggar här nu, David Janson, för att se hur det är i dagsläget, och om det finns några spår kvar av de antydda problemen. David pekar ut att arkitektprogrammet är lite avskilt från resten av KTH, vilket delvis förklarar varför formuleringen i rapporten känns så mystisk. Arkitektprogrammet är helt annorlunda från vad många av de mer traditionella ingenjörsprogrammen är, och fokuset ligger på praktiskt snarare än teoretiskt arbete. Eller, som David beskriver det:

- Jag är jättenöjd att jag valt arkitektur. Man får arbeta med alla delar av hjärnan, från det kreativa till det analytiska, vilket gör att man aldrig blir uttråkad. Om du vet mer, tveka inte att höra av dig! Den omtalade rapporten hittar du på KTH-webben.

OSQLEDAREN #3

OL GRÄVER

Vetenskapens katedral

Vetenskapens katedral TEXT ANN-SOFI LENANDER FOTO AYLEEN BURT

En snötäckt förmiddag möter vi upp Leif Handberg vid Drottning Kristinas väg 51. En byggnad de flesta passerat flera gånger, men kanske inte reagerat på skylten R1 - reaktorhall, som hänger ovanför dörren på byggnaden. Visst är den känd, den gamla reaktorhallen som finns nedgrävd under KTH Campus, men vad vet man egentligen om dess bakgrund?

OSQLEDAREN #3

OL GRÄVER

Vetenskapens katedral

gen strålning som överskrider något gränsvärde, vilket gör att lokalen kan användas till mycket.

Leif Handberg jobbar på KTH som universitetslektor och har uppdraget som projektledare för dagens användning av R1 som lokal för kultur, vetenskap och evenemang. OL-delegationen välkomnas in i en stor hiss, som på 90 sekunder för oss ner 25 meter under marknivån. Väl nere möts vi av orgelmusik och en dramatisk stämning, som förstärks av mystiken kring att lokalen en gång huserat Sveriges första kärnreaktor. Reaktorhallen R1 användes från 1954 i forskningssyfte, där man ville undersöka kärnkraftens möjlighet till energiutvinning och möjlig kärnvapentillverkning från dess restprodukter. Kärnkraft var på 50-talet en helt ny teknik, i vilken man såg potential för ekonomisk tillväxt och att förbättra svenskarnas livsvillkor. Reaktorn var liten jämfört med andra, och energin som utvanns användes enbart i forskningssyfte. Den stora hallen inrymde flera forskares kontor och hade fördelen att vara i nära anslutning till kunniga fysiker på KTH.

Orsakerna till att verksamheten lades ner 1970 var flera. Reaktorn började bland annat klassas som omodern i jämförelse till de nybyggda reaktorerna söder om Stockholm och Sverige tog 1968 beslutet att inte ta fram egna kärnvapen. R1 monterades ned, och kärnavfallet skeppades tillslut iväg till Storbritannien för att upparbetas till nytt bränsle. R1 undersöktes för strålning, vilket är orsaken till att hela lokalen är indelad i ett stort koordinatsystem. Varje ruta i systemet undersöktes för att säkerställa att all strålning var tillräckligt låg. Idag finns in-

- Det var en annan tid då man bestämde sig för att bygga R1. Det hade varit krig i sex år och världen var orolig. Sverige ville utnyttja sina uranfyndigheter och bli mer självförsörjande, berättar Leif.

OSQLEDAREN #3

Lokalen ger idag rum åt undervisning och flera evenemang. De evenemang som får tillgång till salen är sådana med koppling till KTH och övriga högskolor i närheten. Även kulturella föreställningar och examenskonserter brukar hållas i R1. I och med de stora och kala betongväggarna och den långa efterklangen, påminner akustiken om den i en kyrka. Under tiden verksamhet drevs brukade R1 internt kallas för Vetenskapens katedral. Genom åren har även ett flertal kända namn besökt lokalen, några nämnvärda är Stephen Hawking och Alan Walker. Fun facts: Delar ur Madonnas musikvideo Nothing Really Matters är inspelad i R1 och när kungen besökte R1 tyckte han att lokalen verkade lämplig för en kräftskiva. Vill du veta mer om R1 och dess historia bör du ta en extra titt på Osqledarens hemsida!

OL GRÄVER

Rapport från Europas IT-hjärta

Rapport från Europas IT-hjärta TEXT CHARLIE MÅRTENSSON FOTO TIAM KHAYYAMI

Ungefär 20 minuter norr om Stockholm ligger campus Kista, mitt i området som kallas Sveriges Silicon Valley. Kista har landets högsta koncentration av företag och är Europas största kluster för informations- och kommunikationsteknik (ICT). På KTH:s hemsida står det att ”den geografiska närheten till näringslivet ger studenter unika möjligheter till samarbete med organisationer och företag”, men hur väl upplever studenter i Kista att det stämmer? Bland de studenter som OL talar med ryms många olika erfarenheter: allt från personer uppvuxna norr om Stockholm som länge känt till Kistas status som IT-mecka, till folk som hamnat i Kista utan att ha haft en aning om vad det är för område och internationella studenter som har valt Kista för att deras partner jobbar där. De flesta skulle inte ha någonting emot att jobba i Kista efter examen, men poängterar att de valt sin utbildning för att inriktningen intresserar dem, inte på grund av studieorten.

Näringslivsansvarig på IN-sektionen, Celine Mileikowsky, berättar för OL: – En bra kontakt mellan studenter och företag får man om studenterna tidigt får möta sina möjliga framtida arbetsgivare. Därför tar vi under mottagningen med våra nya studenter på studiebesök hos företag i närheten, och bjuder in företag till event som lunchföreläsningar och sponsrade pubar i vår sektionslokal Kistan 2.0. Dessutom vill sektionen, enligt sin hemsida, göra det möjligt även för startupföretag med mindre budget att delta på Kista Arbetsmarknadsdag. Det stämmer väl öv-

OSQLEDAREN #3

erens med KTH:s påståenden om att Kistastudenter kan komma i kontakt även med mindre, entreprenörsägda ICT-företag. Vad görs då från företagens sida? – Flera företag har studentambassadörer, som hjälper företagen att synliggöra sin verksamhet för studenter, samt fiska upp studenter som företagen kan finna intressanta för rekrytering. – Många företag erbjuder också deltidsanställningar som tillåter studenter att jobba vid sidan av sina studier, säger Celine.

OL GRÄVER

Dessutom har flera företag i Kista färdiga exjobb, och är öppna för förslag på både ex- och kexjobb. En av de unika saker som hör till campus Kista är Mentorspace, en verkstad där studenter på hårdvaruinriktade utbildningar ofta sitter och pysslar med saker. Företagsrepresentanter kan lätt gå över gatan och se vad studenterna faktiskt kan åstadkomma, utöver enbart betygen.

Rapport från Europas IT-hjärta

Det finns dock också de som bara kommer till skolan för att gå på lektioner och därför inte kommer i kontakt med denna verksamhet, även om de känner till att företagsevent förekommer. Frågan är om KTH kan behålla sin position som självklar plats att leta efter kompetens på när konkurrensen tätnar, och skapa en utbildning som på ett unikt sätt är attraktiv för både studenter och arbetsgivare?

– Mentorspace gör att utbildningen känns närmare tekniken, säger en student. – Kista känns som ett bra ställe att bli upptäckt på, tillägger en annan, och hänvisar dels till Mentorspace och dels till den stora företagstätheten.

OSQLEDAREN #3

UNDERHÃ&#x2026;LLNING

UNDERHÅLLNING

Vad är väl en pub på KTH?

Vad är väl en pub på KTH? TEXT AMALIA BERGLÖF ILLUSTRATION MARIA JACOBSON

”Hur går det med studentlivet då? Det måste bli mycket billig studentöl?” Ja, så kan det låta när man träffar vem som helst som inte pluggar. Men hur ser det egentligen ut med öldrickandet på Campus? Är det som så många säger - att vi bara dricker billig öl och oftare är bakfulla än inte? På KTH finns det 19 pubar, varav 15 finns på Campus. OL gav oss ut i klubbmästeridjungeln för att leta efter svaren på våra många funderingar.

OSQLEDAREN #3

UNDERHÅLLNING

”Varför undersöker ni öl? Varför inte cider?” frågade klubbmästaren på Data. Och ja, det kan man ju verkligen fråga sig. Men efter att ha snabbt kikat i godtycklig klubbmästerikyl i godtycklig sektionslokal så är det just antalet olika öl som är slående - variationen i cider lyser i mångt och mycket med sin frånvaro. Eller så har vi bara valt att fokusera på öl därför att OL med två prickar över sig blir, ja just det, öl. När man googlar “öl kth” så kommer många sektionsvisor om denna dryck upp - och det enda som får undertecknad att höja på ögonbrynen är att det tydligen skett ett forskningsprojekt på KTH som handlat om att, bland annat, göra tång-öl. Ja, du läste rätt. Tång, det där klibbiga som man lätt misstar för hajar när man badar, kan tydligen vara framtidens ölråvara. På KTH trängs alltså både sektionsliv och forskning kring drycken. Må vara av olika anledningar, men det är olikheterna som förenar oss. Så, vilka intressanta siffror kan man få ut av en pubkväll? Vi hörde av oss till 8 klubbmästerier för att få lite mer kött på benen. Disclaimer: Vi på Osqledarens redaktion vet mycket väl hur jul- och tentatrötta klubbmästeristerna kan ha känt sig och reserverar sig därför för alla eventuella fel i siffrorna. Vi tar en kik på diagram 1.

Vad är väl en pub på KTH?

Om man antar att snittkonsumtionen per person och tillfälle är 2 öl, betyder det att runt 1000 personer besöker en pub på KTH under en vecka. Det är bara att ge sig ut att mingla!

Av de 8 klubbmästerier vi tillfrågade fanns i snitt 34 olika ölsorter att välja mellan. Det skulle, för den nyfikne, ta 11 veckor att testa sig igenom det ölsortimentet om man drack 3 öl per pub.

Men öl är ju inte bara öl. Det finns små öl, stora öl, veteöl och glutenfri öl. Mango, lager, hjortron. Blå flaskor, röda flaskor, gröna flaskor och genomskinliga flaskor. Ibland en och annan burk också. Har man någon gång fått lust att besöka ett av KTHs soprum under en pubkväll och trotsat stanken av avslagen öl och sopor, vet man vad som väntar. Utöver de av glasflaskor överfulla bingarna och nödlösningskartongerna som alltför sällan städas bort, träffar man på vad som nästan kan kallas en uppsjö av diversitet av flaskor. Hade jag varit flasksamlare hade jag varit lycklig.

Men variation handlar ju inte bara om smak och färg, bryggteknik eller storlek. Då många hävdar att ölen är så otroligt billig på studentpubar; Hur mycket kostar egentligen ölen? Vad är det billigaste, respektive dyraste? Några siffror har vi redovisat i diagram 3.

Varenda gång jag besöker en pub så är det mirakulöst svårt att välja ölsort. Därmed är det kanske dags att avslöja något - jag gillar inte konceptet av att köpa öl. Eller egentligen avskyr jag att lägga mina surt förvärvade CSN-pengar på en öl som visar sig vara ett experiment och ingen fullträff. Hade det inte varit lättare om det bara fanns ett val? Så slapp man stå där och behöva välja och vraka mellan dessa hopkok av smaker. Hur som haver; våra klubbmästerier verkar gilla variation. Ni vet, det ska finnas något för alla, alla ska kunna vara med, inkludering är viktigt. Det visar nämligen statistiken i diagram 2.

OSQLEDAREN #3

Så ja, ölen är (relativt) billig, och blir det inte en pubkväll i veckan så kanske två. Däremot gör vi det ju med någorlunda klass och finess; det är inte bara sunköl på tapp, utan en uppsjö av olika sorter att välja mellan. Kanske får det här dig att bli sugen på att ta en svängom på Campus för att utforska inte bara nya sektionslokaler, utan också livet i stort. För säga vad man säga vill om studenter och alkohol; oavsett om man besöker en pub med hög eller låg promillehalt i blodet så är det ändå det studiesociala som förenar oss. Det är på pubarna vi blir kära, träffar vänner för livet, får våra hjärtan krossade och tar modet till oss att öppna LADOK för att se resultatet från senaste tentan. Nåja, vad är väl en pub på KTH… Den kan vara fruktansvärt långtråkig och dötrist och tråkig och alldeles… alldeles underbar. Vi ses i vimlet!

UNDERHÅLLNING

Tentarättandets fem faser

Tentarättandets fem faser TEXT ANN-SOFI LENANDER

De som sysslar med att rätta tentor har ett inte särskilt varierande arbete. De rättar likadana tentor och tentasvar år efter år. Det är inte förvånande att under ett sådant arbete bli lite trött. Och virrig. Lite ensam? Denna artikel tar oss igenom tentarättningens fem känslomässiga faser. 1. Förvirring Efter att ha rättat ett antal tentor kan uppfattning av tid och rum försvinna. Det kan vara svårt för tentarättaren att formulera sin bedömning. Tentarättaren själv kan även vara lite tudelad gällande vilket poäng svaret är värt. Som i det här fallet, då svaret gavs två poäng. Eller?

2. Förnekelse Det kan vara svårt för en inbiten rättare att acceptera när vissa studenter bryter mot fysikens lagar. Det kan vara så uttröttande, att denna beslutar sig för att se mellan fingrarna. Bara den här gången. Tankegången går något i stil med “felet var kanske inte så grovt, och jag ORKAR INTE rätta detta igen. På omtentan.”

3. Ilska Det finns lätta tentor och svåra tentor. På samma sätt finns det studenter med stenkoll på formler och härledningar, och de som...inte har lika stenhård koll. Efter att gått igenom några tentor blir tentarättaren frustrerad, rentav arg. “Hur många gånger är det möjligt att göra samma fel?? Vilka antaganden har gjorts? För GUDS skull glöm inte inre derivatan!!!” Detta stadie resulterar i ilskna kommentarer, likt denna:

4. Meningslöshet Tentarättaren har nu tagit sig igenom hälften av alla tentor. Alltså i bästa fall. Vid det här laget har har tentarättaren hittat slarvfel, teoretiska fel och motiveringar till varför jorden är platt. Tentarättaren ger upp och en stark känsla av meningslöshet infinner sig. Kanske borde hen blivit astronaut, eller politiker? I dagdrömmandet glömmer hen bort att skriva kommentarer på tentor.

OSQLEDAREN #3

5. Acceptans Nu är det bara ett fåtal tentor kvar. Tentarättaren har sett svaren av både duktiga studenter och studenter mer begåvade på...annat. En högre grad av acceptans har uppnåtts, och tentarättaren ser fram emot att inte behöva rätta fler tentor förrän nästa period. Fram till att de sista tentorna är rättade kan tentarättaren föra monologer vid sidan av bedömningen. Då kan det se ut såhär:

UNDERHÅLLNING

What to do in Nymble

What to do in Nymble TEXT ANJA ERICSON ILLUSTRATION OKRA LIVIA INKERI-DIMLE

Vissa bor här, andra kommer bara förbi för att köpa morgonkaffet och så finns det de som knappt satt sin fot i det vita funkishuset på Campus Valhallavägen. Men en sak är säker, Nymble har något för alla. Vi på OL har listats kårhusets alla must do’s! För Glader Vi börjar med efterrätten! För den partysugna bjuder Nymble nämligen på allt från fredagsölen till tentafesten. På THS Café kan du avnjuta några glas på fredags-AW:n med plugg-gänget, eller varför inte med den spännande personen på det andra programmet? Cafét bjuder på härlig atmosfär av rang om du frågar oss.

För Trötter Är du en av de som känner att du drunknar i formler, böcker och plugg? Kanske till och med i så hög grad att det känns nästintill omöjligt att simma hem till sängen? Du kan inte minnas senast du var utanför de röda tegelbyggnadernas territorium. Du kan vara lugn, du behöver inte lämna campus för att ta dig en tupplur. I Nymble finns nämligen det hemliga sängrummet, i det så kallade Annexet!

OSQLEDAREN #3

För Butter För den hungriga bjuder Nymble på många möjligheter. På plan 1 finns Stora Gasque, ett kök där kan man laga mat till hundratals människor samtidigt. Perfekt till Gasquen, eller kanske ett cocktailparty? Känner du istället att du vill ha kakan men inte baka den eller att studentplånkan skulle behöva gå ner lite i vikt bjuder Nymble istället på både en restaurang och ett café. I restaurangen kan du avnjuta någon av dagens luncher och i cafét kan du prova ett bakverk om dagen!

UNDERHÅLLNING

För Toker Bara för att man pluggar på KTH behöver man inte enbart ha ett bra sinne för formler och siffror. Man kan faktiskt ha andra intressen också. För teknik-esteten som även kan spela instrument finns det ett musikrum i Nymble. Här kan man utmana kompisen med några toner från Beethoven, eller varför inte starta det där bandet man alltid drömt om? Är man en av de som inte är särskilt musikalisk men ändå vill ta sig akustiska uttryck så finns det ett poddrum. Här kan du prata på om vad du vill, hur mycket du vill. Men ett tips är att försöka prata om något lite intressant om du vill att någon ska lyssna i efterhand.

What to do in Nymble

För Prosit Såhär i vintertider kan det kännas som att man aldrig blir varm. Det spelar ingen roll hur hög kaffefrekvens man lyckas uppnå eller hur mycket tyg man bäddar in kroppen i, byggnaderna verkar aldrig riktigt vilja värma fullt ut. Förutom U-byggnaden då, men där finns det ändå aldrig någon plats. Vi förstår att du blir aningen fundersam när vi nu påstår att du i Nymble nu med fördel kan klä av dig snarare än på dig. För OL presenterar härmed Nymbles alldeles egna – bastu! Den är mycket behaglig när vintern härjar utanför, det är sant, OL har testat!

För Kloker Och till sist, efter några tips på vad Nymble har att erbjuda som på ett eller annat sätt landar i någon form av underhållning så kan man ju faktiskt besöka byggnaden av samma anledning som att man är i skolan över huvud taget, man kan nämligen komma dit och plugga. Husets alla våningar bjuder på studieytor. Varför inte sno åt sig ett av de stora borden på plan 3? Där ligger solen alltid på. Ja, när det är sol utomhus förstås. Eller varför inte ta plugget till kårex? Då kan man nästan inte komma närmre THS cafés alla gottigheter. Men glöm då inte att ta med dig pluggdisciplinen…

För Blyger För den som har som nyårslöfte att maxa sina studier, fokusera mera, och inte falla för alla sociala lockelser som finns, så är bra litteratur ett perfekt hjälpmedel. På plan 2 finns kårbokhandeln som erbjuder alla böcker du behöver, inte behöver, pennor i roliga färger, och sällskapsspel om abstinensbesvären orsakade av utebliven social samvaro blir för svåra. Allt till ett studentvänligt pris.

Säg hej till OL! Och slutligen, för den mest svårflirtade, som ännu inte blivit övertygad av Nymbles glans finns nu en sista anledning till att börja ägna mer tid i denna spännande byggnad. Häng med oss på OL!

OSQLEDAREN #3

Nu när vi på OL sålt in byggnaden i fråga till hela studentsamfundet kände vi att det var dags att vända lite på steken. Nu har vi flaggat med vad som finns i huset, men är det något som saknas? Vi har gett oss ut i Nymble för att fråga studenterna vad de tycker om byggnaden. Och om de fick drömma, vad skulle de vilja ha i Nymble för att de skulle vara här oftare? Läs om detta på osqledaren.se!

AKTUELLT

Årets Lärare

Årets Lärare TEXT ANJA ERICSON

FOTO ROBIN KAMMELANDER

Ulf Carlsson är en del av institutionen farkost och flyg där han främst lär ut ämnen som handlar om ljud och vibrationer. När vi frågar honom hur han känner inför att ha fått utmärkelsen Årets lärare får vi svaret ”man flyger som på vingar”. Men hur ser årets lärare på sin roll i klassrummet egentligen?

OSQLEDAREN #3

AKTUELLT

Det är onsdag när OL träffar Ulf Carlsson i ett av KTH:s kanske häftigaste rum. Rummet är uppbyggt av stora, ljudisolerande skumgummikuddar och dörren in är närmare en meter tjock. Det är inte jättekonstigt att Ulf vill visa oss just det här rummet – han är ju proffs på ljud! Ulf förklarar att han tror att nyckeln till utmärkelsen är att han kombinerat en bra pedagogik med en personlig relation till eleverna. - Jag försöker skapa en dialog snarare än monolog. Samt en dialog mellan studenterna. Det är vi i grupp som ska lyckas, det är min vision. I motiveringen till priset står det att Ulf går utanför den vanliga föreläsning-tentamen strukturen. Vi ber honom förklara hur han lägger upp sin undervisning. - Jag inspireras av Flipped Class-konceptet där man bland annat delar ut förberedelseuppgifter inför kommande föreläsning. Det kan vara att se ett videoklipp, läsa ett avsnitt eller göra uppgifter utanför skolan. Under den schemalagda tiden kontrollerar man sedan uppgifterna och rättar till felen. När man är klar med kontrollfrågorna kan man ägna tid till fördjupning, till det som verkligen är svårt.

Årets Lärare

Ulf konstaterar att det finns utmaningar med Flipped Class, som att eleverna kräver en tydlig motivering till systemet och att det kan vara ovant för vissa att ta till sig. Men trots det har han märkt att det fungerar bra. - Ja, men jag kör en lightversion av Flipped Class. Jag lägger ut ett videoklipp åt gången på 10 minuter. Första halvan av

Ulf har inte alltid varit lärare, men på KTH har han varit desto längre.

“Skapa en dialog snarare än monolog.”

Även om Ulf inte lämnat KTH på många år anser han ändå att det är viktigt med utveckling. Han förklarar att det är viktigt att våga ändra på sina kurser. Men ändringen ska ske i små steg.

föreläsningen kör jag kontrolluppgifter och fördjupning och andra timmen kan det bli mer traditionellt. Så jag kör en blandning och det känns som det passar bättre i stor grupp. Utöver undervisning anser Ulf även att det är viktigt med kursutvärderingar. Där är det viktigt att han visar att studenternas synpunkter är värda någonting för att på så sätt få deras respekt.

OSQLEDAREN #3

- Jag var doktorand och var tvungen att lära ut. Jag har helt enkelt aldrig lyckats komma över Valhallavägen. Men jag rekommenderar mitt yrke. Det är kul att få träffa så mycket olika studenter och att få anpassa sin undervisning så att så många som möjligt tycker det är roligt. Det är det man brinner för.

- Annars blir det kaos, menar han. För att ge alla elever förutsättningar att lära sig så mycket som möjligt ger Ulf sina studenter många olika typer av verktyg. En del vill se och höra medan andra vill läsa. Han brukar ofta ta med sig demonstrationer till föreläsningarna. OL får syn på en träkloss med två fastmonterade klockor på i Ulfs rum. Vi testar att slå på den och Ulf ber oss diskutera i grupp, vad är det som gör att ena låter och den andra inte gör det?

Med engagerade medarbetare över hela världen har Xylem resurserna som krävs för att hitta nya effektiva lösningar för hur vatten används, bevaras och återanvänds. På vår R&D-enhet i Sundbyberg pågår hela tiden arbetet med att utveckla framtidens världsledande produkter inom pumpning, omrörning och luftning. Till våra ingenjörers förfogande står ett 4 000 m2 stort laboratorium, moderna datorhjälpmedel och ett nära samarbete med övriga R&D-enheter runt om i världen. Bland våra varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, med tillverkning i Småland. Härifrån levereras årligen 145 000 energieffektiva pumpar och omrörare, viktiga för ett klimatsmart globalt samhällsbygge. Vill du vara med och räkna på nya lösningar för världens vattenförsörjning? Gå in på xylem.com och sök efter lediga tjänster, eller ladda upp ditt CV.

xylem.com

AKTUELLT

Genomströmninghandlaromkonfliktenmellankunskapochprestige

Genomströmning handlar om konflikten mellan kunskap och prestige TEXT SIMON EDSTRÖM – THS CHEF FÖR UTBILDNINGSINFLYTANDE 2017 & JONATHAN EDIN – THS CHEF FÖR UTBILDNINGSINFLYTANDE 2018/2019

Genomströmningen på ingenjörsutbildningar är en fråga som ofta dyker upp i media. Under hösten har flertalet debattörer (t.ex. ÅF, KTH:s Gunnar Karlsson och UTN) har gett deras bild av problemet och lägger ett antal förbättringsförslag. Det stora problemet ligger dock I synsättet på utbildningens syfte. Vill vi öka genomströmningen utan att sänka kraven måste vi börja se syftet med högre utbildning som att ge kunskap åt alla snarare än att ge prestige åt vissa.

OSQLEDAREN #3

AKTUELLT

Dagens nationella resurstilldelningssystem leder till att lärosätesledningarna för ingenjörsutbildningar har som enda ekonomiska incitament på utbildningssidan att attrahera ett tillräckligt stort antal sökande studenter. Trots att cirka hälften av den nationella tilldelningen tillsynes kommer från att studenter klarar sina kurser kan lärosätet få full tilldelning även om en enda student inte tar examen förutsatt att det finns tillräckligt antal sökande och antagna. För att uppnå ett högt antal sökande är det enklast att inte ge en helt rättvisande bild av utbildningen utan istället klura ut vad dagens ungdomar är intresserade av och sedan matcha marknadsföringsmaterialet till det. Ni kan själva tänka vad effekten blir; enligt (HSV, 2010) är den största anledningen till avhopp bland tekniska utbildningar att ”utbildningen hade fel inriktning för mig”. Att endast fokusera på att maximera sökanden är alltså både dåligt för genomströmningen men även oerhört orättvist för individen.

GENOMSTRÖMNING HANDLAR OM KONFLIKTEN MELLAN KUNSKAP OCH PRESTIGE

Detta betyder att vi inte behöver sänka kraven för att öka genomströmningen, bara ställa andra krav! Även åtgärder som att identifiera vilka studenter som är i riskzonen för att hoppa av och sedan ge dem särskilt stöd (Gibbs, 2010) har visat sig vara effektivt och rekommenderas av (UKÄ, 2017). Dessa åtgärder i kombination en kulturförändring kring acceptansen av 100 % godkända studenter är det som krävs för att få till en förändring och för att uppnå detta lägger vi fram följande förslag:

Inför system som automatiskt fångar upp när en student ligger i riskzonen för avhopp och genomför då särskilda insatser Tillåt studenterna att välja egen inriktning och kurser i ökad grad än idag för att inte försöka passa in alla till samma låda och förkasta resten Säkerställ att examinationen mellan kurser inom samma program hänger ihop – gör scheman på programnivå som kartlägger vilka kurskomponenter som leder till varandra med hjälp av studentrepresentanter och säkerställ att de kommer med i examinationen

“Genomströmning Andel som avslutar ett program de börjat studera”

De stora studentkullarna som uppstår av resurstilldelningssystemet förstärker perspektivet av att kurserna alltid måste sålla bort vissa studenter och häri ligger grundproblemet. En kurs där 85% av studenterna fick godkänt anses ofta ha optimal genomströmning eftersom om 100% av studenterna fick det vore kursen ’för lätt’ och läraren kan då anses vara lat och ’släppa igenom’ studenterna. Problemet är att den sammantagna effekten av detta över ett helt utbildningsprogram blir att genomströmningen blir betydligt lägre, omkring 50% på civilingenjörsutbildningar (SCB, 2017). Många studenter som lyckas ta examen ser detta som någonting positivt eftersom de får prestigen av att ha klarat en ’svår’ utbildning. Problemet är att utbildningar med låg genomströmning inte behöver vara indikativt av att utbildningen är krävande eller transformativ utan handlar troligtvis mer om att examinationen inte är kopplad mellan kurserna och/eller till kursinnehållet.

Påskynda den faktiska implementeringen av målrelaterad examination på KTH för att säkerställa att lärandemål och examination hänger ihop på kursnivå. Följ sedan upp examinationen med hjälp av kvalitetssäkringssystemet! Att öka genomströmningen utan att sänka kraven är fullt möjligt, vi måste bara ändra vårt synsätt från att se högre utbildning som något som ger prestige åt vissa till något som ger kunskap åt alla.

Referenser: HSV, 2010. Orsaker till studieavhopp. SCB, 2017. Universitet och högskolor - Genomströmning på grundnivå och avancerad nivå till och med 2015/16. Gibbs, 2010. Dimensions of Quality.

UKÄ, 2017. Tidiga avhopp i högskolan.

OSQLEDAREN #3

competition continues! Take photos when you spot the Thomas brand. Upload your images to Instagram with the hashtag #seenthomas and compete for the fine concrete inspired prises!

Thomas Concrete Group AB | www.thomasconcretegroup.com

Osqledaren #3 2018/2019

#seenthomas