OL 05/06 #4 by Osqledaren

Osqledaren #4.indd 1

05-12-19 10.09.31

KTH vill önska alla studenter och anställda en riktigt

God Jul och ett

Gott Nytt År!

Osqledaren #4.indd 2

05-12-19 10.09.36

TEKNISKAHÖG SKOLANSSTUD ENTTIDNING< OSQLEDAREN #4 05/06

Chefredaktör & ansvarig utgivare Helen Silvander osqledaren@ths.kth.se Graﬁsk formgivning & layout Helen Silvander Skribenter Mikael Nilsson, Per Pettersson, Milena Davila, Markus Nirbrandt, Elin Kudo, Catrin Eriksson, Elin Li, Per Ganbar, Sthig Jonasson, Julia Sörensson, Helen Silvander

OSQLEDAREN hurra, ett jullovsspecial

Vad är ett jullov egentligen? De senaste jullov jag haft äran att bevittna har inneburit ångest, sena nätter och en BETA-handbok. Ett vagt minne säger mig att det någon gång i tiden varit annorlunda, men vad skulle JAG veta om verkligheten? Förmodligen är det koffeinet som spökar. Här kommer i alla fall en liten tröst från Osqledaren (din bästa kompis). Det här är vår julklapp till dig. (Hatar julen. HATAR den.) HELEN SILVANDER chefredaktör

Illustratörer Marcus Nirbrandt, Kamila Swiezewska, Jonas Gunnarsson, Michelangelo, Per Pettersson, Helen Silvander

Ledare 5

Fotografer Elin Kudo, Helen Silvander

Nyheter 6

Annonsansvarig Oskar Zander annons@ths.kth.se 08 - 790 98 71 070 - 739 53 67 Redaktör för THS sidor Sthig Jonasson info@ths.kth.se Omslag Helen Silvander Repro & tryck Edita Västra Aros Kontakt 08 - 790 98 70 070 – 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se www.ths.kth.se/osqledaren Adress Osqledaren, THS, 100 44 Stockholm Kårhuset Nymble, Drottning Kristinas väg 19 ISSN 0347 – 0164 Postgiro 1937 – 2 Bankgiro 572 – 3192 Org nr 802005 – 9153 Får du inte Osqledaren trots att du betalat kåravgiften? Ring Kårexpeditionen på 08 – 10 45 72 eller CityMail på 0200 – 211 911 och kolla att din adress stämmer. Ett stort tack till Tomteland, Sara Öhman, Anders Flodström (the man), Edita, KTH- ekot, våra annonsörer och alla andra som hjälpt oss skapa denna eminenta tidning. TACK!

Osqledaren #4.indd 3

Forskning och teknik 8 Debatt: Vad gör kårstyrelsen? 10 Debatt: Olja och blod 15 Jämställdhetspriset 2005 16 KTH-spelet 18 Kan alla få Nobelpriset? 24 Krönika: Jag ﬁnns inte 27 Musik 28 Film 29 Teater 30 THS sidor 32 Trams 34 Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs medlemstidning. Tidningen ges ut 8 gånger per år med en upplaga på 20 000 ex. Osqledaren är fullständigt annonsfinansierad och skickas kostnadsfritt till alla studenter och anställda på KTH. Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och kritiskt granska verksamheten inom KTH och THS.

Bidrag Vill du vara med i Osqledarens redaktion? Maila osqledaren@ths.kth.se. Manusstopp för #5 är den 20 januari. Redaktionen förbehåller sig rätten att skära i eller refusera insänt material. För icke beställt material ansvaras icke. I tidningen gjorda uttalanden är endast, om så anges, att betrakta som THS eller Osqledarens ståndpunkt.

05-12-19 10.10.06

��

VARNING!

��

VARNING VARNING VARNING VARNING VARNING VARNING VARNING

��

Vid läsning av denna tidning kan du drabbas av en oemotstådlig lust att gå med i redaktionen som skribent, illustratör eller fotograf.

��

Det bästa botmedlet inom västerländsk medicinkonst är att skicka iväg ett mail till osqledaren@ths.kth.se.

��

Do it, just do it.

OSQLEDAREN

��

-DIN

BÄSTA

KOMPIS -

OL.indd 1

05-11-24 14.18.42

AstraZeneca R&D Sverige delar årligen ut ett pris till sökande som utfört examensarbete inom organisk kemi. Vid varje tillfälle kommer tre examensprojekt att belönas. Priset består av SEK 25.000:- plus ett diplom. Pristagarna kommer att bjudas in till en av AstraZenecas enheter i Sverige på studiebesök (valfritt vilken); i besöket ingår också att pristagaren håller ett föredrag om sitt examensprojekt. Riktlinjerna för utdelning av priset är: •

Ämnesområde: Priset omfattar examensprojekt gällande alla delområden inom organisk kemi, och även arbeten i gränsområdet mellan organisk kemi och andra ämnesområden (t. ex. beräkningskemi, fysikalisk organisk kemi, biokemi/biologi, läkemedelskemi, processkemi, materialvetenskap). Det är alltså inte ett krav att ämnesområdet har omedelbar relevans för läkemedelsindustrin – alla projekt i vilka organisk kemi i någon form har utgjort huvuddelen av arbetet kan komma i fråga för ett pris. För att kunna komma ifråga för ett pris ska arbetet ha innehållit åtminstone ett delmoment av organisk syntes.

•

Sökande: Berättigade att söka priset är alla studerande som utfört sitt examensarbete på ett universitet eller en högskola i Sverige (observera att det är ett krav att det praktiska arbetet utförts på en akademisk institution). Studerande som är registrerade vid en svensk högskola och som har utfört examensarbetet vid en utländsk högskola är också berättigade att söka. Åtminstone en del av arbetet ska ha utförts under kalenderåret 2005, och sökanden får inte ha ansökt om priset tidigare.

•

Bedömningsgrund: Examensarbetet ska vara slutfört och godkänt. Vid bedömningen kommer speciell vikt att läggas vid arbetets kvalitet, omfattning och ambitionsnivå, och rapportens kvalitet (t ex disposition och språk; se www.studentwebben.nu för riktlinjer).

•

Ansökan och ansökningstid: Ansökan gällande år 2006 (examensarbeten som avslutats under vår- eller höstterminen 2005) ska vara inskickad senast fredag den 24: e februari 2006, och skickas till kontaktpersonen nedan. Skicka rapporten per e-post (pdf eller Word), och en papperskopia; alternativt 4 papperskopior. Ett intyg från handledaren att rapporten är godkänd ska också bifogas. Glöm inte att uppge fullständiga adressdata (postadress, e-post, telefonnummer).

•

Kontaktperson: Mats Thelin, AstraZeneca R&D, Process Chemistry, 151 85 Södertälje; e-post: Mats.Thelin@astrazeneca.com; tel: 08 – 55 32 55 47.

Välkommen att skicka in Din ansökan!

Jan-Erik Nyström Avdelningen för Läkemedelskemi AstraZeneca R&D Södertälje

Jan Kihlberg Avdelningen för Läkemedelskemi AstraZeneca R&D Mölndal

Klaus Urbahns Avdelningen för Läkemedelskemi AstraZeneca R&D Lund

Magnus Larsson Avdelningen för Processkemi AstraZeneca R&D Södertälje

Osqledaren #4.indd 4

05-12-19 10.10.23

Osqledaren skulle vilja markera att vi genom denna ledare inte på något sätt tar parti för något parti och/eller block. Vi önskar endast föra en allmän

AstraZenecas Excellenspris till Examensarbete i Organisk Kemi 2006

LEDARE Att lära gamla hundar sitta I BÖRJAN AV DECEMBER fastställde regeringen räntan på studielån till 2,3 procent för 2006. Denna nivå tros vara den lägsta hittills och är en sänkning med 0.5 procentenheter från 2005. Varför uteblir fanfarerna?

er med ett räkneexempel. Idag ﬁnns det över en miljon människor med studielån. För den som har 150 000 kronor i lån betyder sänkningen ungefär trettiotre riksdaler extra i plånboken varje månad. Värt att notera är att den överhängande majoriteten av dessa har inkomst som överstiger 15 000, varpå en extra falafel i månaden inte gör någon märkbar skillnad. TILLÅT MIG UNDERHÅLLA

-24 14.18.42

a t a

t k

: n

Osqledaren skulle vilja markera att vi genom denna ledare inte på något sätt tar parti för något parti och/eller block. Vi önskar endast föra en allmän diskussion över det bristfälliga politiska systemet i Sverige.

. r

Osqledaren #4.indd 5

LÅT OSS NU titta på de nuvarande studenterna. Enligt Högskoleverkets statistik fanns i höstas cirka 337 000 aktiva studenter. Tänk om man hypotetiskt hade valt att strunta i räntesänkningen för att istället bevilja de outtröttliga kraven på ett ökat studiebidrag. Detta skulle per student innebära en ökning på cirka 1200 kronor per år. Ställer man denna siffra i relation till en students inkomst skulle det innebära en ökning på 1.7%. Motsvarande siffra för examinerade skulle ligga på 0.2%, och detta beräknat på en lön på endast 15 000.

bör tilläggas att studielånsräntan påverkas av det genomsnittliga ränteläget i landet och beräknas utifrån Riksgäldens ovägda genomsnittsränta på de tre senaste årens statsskuldväxlar och statsobligationer. TILL REGERINGENS FÖRSVAR

OVANSTÅENDE RÄKNEEXEMPEL är självfallet något enfaldigt och ger ingen komplett bild av räntesituationen, men visst är det något märkligt att studiemedelsfrågan än en gång lämnats åt sitt öde? DET GÅR INTE att lära gamla hundar nya trick. I Osqledaren #2 05/06 fanns en artikel rörande regeringens budgetproposition vid namn ”Många plus på fel ställen”, en rubrik som passat lika väl i detta sammanhang.

Helen Silvander chefredaktör

05 05-12-19 10.10.35

NYHETER Kvinnliga civilingenjörer näringslivschefer

allt

oftare

Teknikföretagens konjunkturbarometer fjärde kvartalet 2005

Kvinnor har flyttat fram sina positioner i näringslivet och förändrat sina utbildnings- och yrkesval. Det konstaterar Krister B Andersson och Håkan Eriksson på Svenskt Näringsliv i rapporten ”Luckor i glastaket”.

Konjunkturen för industrin är sammantaget fortsatt dämpad och efterfrågan på arbetskraft mycket låg. Det visar Teknikföretagens konjunkturbarometer för årets sista kvartal.

Andelen kvinnor på chefspositioner har ökat de tio senaste åren och idag finns kvinnor i allt högre utsträckning i branscher och arbeten som tidigare dominerats av män. Detta sker främst inom yrkesgrupper som civilingenjörer och civilekonomer.

För bil- och transportmedelsindustrin fortsätter exportorderna minska samtidigt som hemmaefterfrågan stabiliserats. En fortsatt stark efterfrågan i byggindustrin gör att hemmaorder sammantaget ökar något. Detta till skillnad från exportvolymen som fortsätter sjunka om än inte lika omfattande som under tredje kvartalet. Kapacitetsutnyttjandet har även den minskat, särskilt inom bilindustrin och bland bilindustrins leverantörer.

– Fler kvinnor utbildar sig till de här yrkena, vilket oftast är en förutsättning för högre poster i näringslivet, säger Håkan Eriksson. Att fler utbildar sig till ingenjörer och ekonomer återspeglar sig också på hur könen fördelar sig på chefspositionerna. Bland civilingenjörer har andelen kvinnor ökat med mellan 70 till 190 procent beroende på chefsnivå. En kraftig ökning sker även bland civilekonomerna. Ett annat trendbrott är att de kvinnor som når vd-positioner är mycket yngre än sina kollegor bland männen. – Det har skett en värderingsförändring och att det är accepterat att kvinnor ska göra karriär. Dessutom pågår det en talangjakt i näringslivet och då det irrationellt att exkludera en stor del av talangpoolen. Parallellt har företag idag förstått att det måste anpassa sig till kvinnors situation och behov för att attrahera dem och få dem att vilja göra karriär, menar Håkan Eriksson.

KTH-EKOT

Färre vill läsa på högskolan i vår Antalet sökande till vårens utbildningar har minskat med 8 procent jämfört med förra våren. Av de stora utbildningarna har socionomutbildningen tappat flest sökande – 22 procent. Det visar en ny analys från Högskoleverket.

Rapporten innehåller både positiva och negativa överraskningar. Positivt är att såväl maskinindustrin med leverantörer som tillverkare av elmaskiner avslutar året starkt. Mer negativt är att inte bara bilindustrin utan också metallvaruföretagen har ett påfallande svagt orderläge. De senare är ju de som främst speglar konjunkturen mer allmänt för industrin i Sverige. – Vår samlade bedömning är att tillväxten för svenska teknikföretag fortsätter, men att tillväxten nästa år blir lägre än i år. Därför kvarstår risken att vi får ytterligare ett år med färre anställda, avslutar Anders Rune, Tekniskföretagens chefekonom. Undersökningen som genomfördes i mitten av november månad omfattar 536 företag med en försäljning på tillsammans drygt 600 Mdr SEK, varav i genomsnitt 78 procent säljs på export.

700 i vår. Generellt sett är söktrycket dock fortfarande högt. Det går 3,2 förstahandssökande per plats till de knappt 10 000 programplatser som fördelas under våren.

Högskoleverket har analyserat antalet sökande till program våren 2006. Siffrorna kommer från VHS (Verket för högskoleservice) som sköter antagningen till de flesta utbildningsprogram. Betydligt färre utbildningar startar på våren än på hösten.

Bland de större utbildningarna har intresset minskat mest för socionomutbildningen – minus 22 procent. Intresset fortsätter också att sjunka för systemvetenskaplig utbildning. På ett år har antalet sökande minskat med 40 procent och sedan 1999 är nedgången hela 98 procent. I vår är det bara 54 förstahandssökande till 180 utbildningsplatser. Även ekonomutbildningen och medie- och kommunikationsutbildningen har tappat många sökande på sex år.

Trots att ungdomskullarna i åldrarna 19–25 år blir allt större har antalet sökande till högskolor och universitet minskat med åtta procent, från cirka 32 300 förra våren till 29

Utbildningar som har fått fler sökande i vår är till exempel apotekarutbildningen, högskoleingenjörsutbildningen och basårsutbildningen.

Osqledaren #4.indd 6

Högskoleverket

05-12-19 10.10.49

NYHETER Mäktigast i Forskningssverige Hetast i Forskningssverige just nu är Harriet Wallberg-Henriksson skriver tidningen Ny Teknik i sitt senaste nummer. För tredje gången rankar Ny Teknik Sveriges mest inflytelserika personer inom svensk teknisk och naturvetenskaplig forskning. På första plats rankar Ny Teknik Karolinska institutets rektor Harriet Wallberg-Henriksson, “Biodrottningen”, som leder det fjärde högst rankade biomedicinska universitetet i världen, enligt den brittiska tidningen The Times Higher Education Supplement. Som tvåa på prispallen placeras Pär Omling, “Guldgossen”. Hans makt beskrivs bland annat med orden: “Starka forskargrupper får hädanefter be denne fysikprofessor om anslag istället för rektor”. KTHs professor Mathias Uhlén, på tredjeplats, kallas “Byggmästaren” för sin kartläggning av livets byggstenar. KTHs rektor Anders Flodström, “Presidenten”, har i år tagit sig in på tio-i-topp. ”Med siktet inställt på att bli åtminstone en av Europas ledande tekniska högskolor organiserar han om sitt KTH och samarbetar både med nummer 1 och nummer 14 (Chalmers rektor J-E Sundgren) i Kina”, skriver Ny Teknik om Anders Flodström. Det snurrar snabbt i forskningsvärlden. Förra årets dubbla vinnare, ministrarna Leif Pagrotsky, “Skuggfiguren”, och Thomas Östros, “Näringslösaren”, har fått maka på sig i årets upplaga av maktlistan, och hamnar först på femte respektive nittonde plats. På årets lista finns hela 16 nykomlingar. Årets rookie är Ericssons FoU-chef Håkan Eriksson, “Samurajen”, som går direkt in på sjunde plats. Han har på nytt vind i seglen och ökar sina utvecklingssatsningar efter flera år av neddragningar.

Rättvisare antagning med prov och intervjuer Regeringen har nyligen beslutat om förändringar i högskoleförordningen. Ändringarna innebär att högskolorna också ska kunna använda sig utav intervjuer och prov för att särskilja sökande innan urval med hänsyn till kön eller lottning görs. Skälet till beslutet är att det idag lottas bort många sökanden, främst vid ansökning till mycket attraktiva högskoleutbildningar, som till exempel läkarutbildningen och veterinärutbildningen. De nya reglerna ska kunna tillämpas redan vid antagningen till hösten 2006. – För mig är det viktigt att meriter och inte slumpen avgör vem som kommer in på en attraktiv utbildning, säger utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky. Nu blir antagningssystemet mer rättvist, effektivt och förutsägbart för den sökande. Det finns i dag ett fåtal högskoleutbildningar där det krävs högsta jämförelsetal i fråga om betyg för att antas. Till dessa utbildningar finns ett flertal sökande som har jämförelsetalet 20,0 och deras antal ökar inför varje antagningsomgång. Det innebär att flera sökande med jämförelsetalet 20,0 lottas bort. Inför antagningen höstterminen 2004 placerades exempelvis 390 sökande till läkarutbildningen med jämförelsetalet 20,0 som reserver.

Utbildnings- och kulturdepartementet

160 miljoner från Vetenskapsrådet till KTH forskare

Astronauten Christer Fuglesang (KTH) åker ut, eftersom han aldrig åkte upp. Några fler KTH:are hittar vi dock längre ner på listan; Börje Johansson, “Magnetisören” på 33:e plats och Jens Zander “Radiotungviktaren” på 41:a.

Vetenskapsrådet har nu fattat beslut om utdelning av forskningsbidrag från årets stora ansökningsomgång. Inom Humaniora och samhällsvetenskap fick åtta forskare från KTH tillsammans cirka 14 miljoner i bidrag. Det mest iögonfallande projektet är Charlotte Holgerssons “Sexklubbar och eskorter - om konsumtionen av sextjänster i arbetssammanhang” som fick 2,3 miljoner kronor för tre år.

Ny Tekniks reportrar har utfört sin bedömning efter kriterier som prestige, ekonomisk makt, aktualitet, politisk makt, förmåga att få fram resultat och att kommersialisera dem, inflytande över opinionen samt framtidspotential.

Inom Natur- och teknikvetenskap fick totalt 578 projekt bidrag varav 80 KTH projekt som fick cirka 145 miljoner kronor över tre år. Några fick också bidrag till anställning som forskarassistent.

KTH-EKOT

Osqledaren #4.indd 7

KTH-EKOT

05-12-19 10.10.57

Osqled

FORSKNING OCH TEKNIK Nej till kaffe är avvikande Att dricka en dryck tillsammans är ett sätt att uttrycka samhörighet. Kaffe och alkoholdrycker är många gånger givna umgängesdrycker. De är så självklara att det ofta tas för givet att alkohol eller kaffe dricks av alla i sällskapet. Ingegerd Sigfridsson konstaterar, i sin avhandling ” Självklara drycker? Kaffe och alkohol i social samvaro”, att om man tackar nej uppfattas detta många gånger som ett avvikande beteende. Ingegerd Sigfridsson diskuterar detta i termer av norm och avvikelse. Normaliteten är att servera och dricka dryckerna. Att inte dricka den självklara drycken uppfattas som en avvikelse. Bland dem som dricker alkohol och kaffe betraktas det som en större avvikelse att inte dricka alkohol än att inte dricka kaffe. Avvikarna däremot – de som inte vill ha den bjudna drycken – upplever det som ett större problem att inte dricka kaffe än att inte dricka alkohol. Valet av alkoholdryck är på olika sätt knutet till vad som förknippas vara ett ”rätt” val, både ut ett köns- och ett klassperspektiv. Sammanhanget spelar här en stor roll. I privat miljö kan man handla friare och mer efter egna önskemål än i en offentlig miljö. Dryckesvalet är en social distinktionsfaktor: social position och kulturell kompetens uttrycks genom vad du dricker, när du dricker och vem du dricker med.

Göteborgs Universitet

Behövs speciella bilar för äldre? Ny forsknings visar att seniora bilförare tittar bort från vägen längre jämfört med yngre när de skall trycka på en knapp i bilens interiör. Skillnaden mellan åldersgrupperna är inte stor, men signifikant vilket kan motivera mer anpassad design än vad dagens bilmodeller erbjuder. Det är några av resultaten i en studie som utförts vid Lunds Tekniska Högskola i samverkan med Arbetslivsinstitutet Väst, Göteborg och Saab Automobile AB.

Chockbesked från forskare - skidvalla ger sämre glid Leonid Kuzmin, doktorand vid Mittuniversitet, har kommit fram till att motionsåkare med fördel kan strunta i att valla sina skidor för att få bättre glid. Även för tävlingsåkare kan det i vissa fall vara bättre att åka på ovallade skidor. – Att man måste valla skidorna är en myt. Det är mycket bättre att nyttja skidbelagets egna positiva glidegenskaper. Förutom att det blir lättare att åka, slipper skidmotionären allt för- och efterarbete, får mer tid i skidspåret och mera pengar i fickan, säger Leonid Kuzmin. I januari kommer Leonid Kuzmin att presentera en licentiatavhandling kring skidvallning. I den presenteras uppgifter som innebär ett paradigmskifte inom skidsporten. Leonid Kuzmin har testat friktionen mellan snö och skidor och upptäckt att glidvallan bara ställer till besvär för skidåkaren.

Att designa skrikmaskiner -känslan bakom pengarna En vanlig maskin i en fabrik eller ett kontor har ett värde som är tydligt mätbart. Hur många burkar kan den förpacka? Hur många sidor kan den skriva ut? Hur starkt lyser lampan? Utifrån såna egenskaper värderar vi om det är en bra eller dålig maskin.En nöjesmaskin däremot, är en teknisk konstruktion som har ett mycket annorlunda syfte: att producera en upplevelse. En berg- och dalbana är en blandning av maskin- och upplevelseindustri eftersom det är en teknik som byggs från grunden, med höga säkerhetskrav och mycket ingenjörskunnande inom svetsteknik, hydraulik och mekanik, men där ekonomin till slut hänger på en enda psykologisk skör tråd: att folk skriker i kurvorna. Den måste fungera perfekt, såväl tekniskt som känslomässigt. Inget skrik - inga pengar.

Studien syftade till att öka förståelsen för hur placeringen av tryckknappar påverkar bilkörningen och olika bilförares upplevelse av säkerhet och komfort. Sådan forskning, liksom forskning om interiördesignens inverkan på yngre och äldre förare, har hittills endast gjorts i begränsad omfattning.

Helena Csarmann, doktorand inom industriell ekonomi på KTH, vill ta reda på hur den typen av maskiner produceras. Hur man försöker ta reda på känslan innan konstruktionen tar vid, vilken typ av yrkeskunnande som krävs och vilka ekonomiska överväganden som görs. Kort sagt: hur går det till att konstruera en upplevelse?

– En tendens är att bilindustrin i allt högre grad målgruppsanpassar sina bilar, på bilshower finns det t ex nu speciella bilar för tjejer. Resultatet visar att äldre har andra beteenden, förutsättningar och behov än yngre förare. Därför är det inte orealistiskt att göra en version för äldre och en annan för yngre. Utmaningen kanske snarare ligger i att få till en design och marknadsföring som tilltalar äldre förare, resonerar Lars Hanson, Tekn Dr. vid institutionen för ergonomi och aerosolteknologi vid LTH.

Berg- och dalbanestudien är en del av “The Pink Machine”, ett större forskningsprogram på KTH Industriell ekonomi där man valt att studera ekonomiområden som normalt inte studeras och där “känslan” spelar en viktig roll på vägen mellan teknologi och ekonomi. Andra studieobjekt inom “Pink Machine” är till exempel dataspel, matlagning, improvisation och rapmusik. www.pinkmachine.com www.kth.se/forskning

Osqledaren #4.indd 8

05-12-19 10.11.15

Osqledaren 215 x 285

05-12-01

16.20

Sida 1

Challenge yourself. Push your career to the next level.

Go on. Be a Tiger. Accenture knows the importance of creating the right environment for success. We’re one of the world’s leading management consulting, technology services and outsourcing companies and we want talented people who are looking for a challenge. We offer unrivalled training and you’ll be able to develop your skills faster here than almost anywhere else. Join our global team and you’ll be delivering the innovation that helps our clients become high-performance businesses.

Opportunities in management and IT consulting We’re now looking for exceptional graduates to join our consulting team – people with the potential to become leaders. Our clients include many of the world’s largest organizations and we’ll train you up to take a central role in developing innovative business and technology solutions that improve the way they operate. Professional development is a

key part of the total rewards package we offer. You’ll get continuous training, both formal and on-the-job, and you’ll be working on some of the largest, most challenging projects around. In our dynamic environment, you can move your career forward faster than with most other employers. And in return for

taking on a high level of responsibility, build deep market-relevant skills and get competitive compensation with a full range of benefits. Join Accenture and you could be delivering the innovation that helps our clients become high-performance businesses. To find out more about graduate career opportunities and to submit your resumé online, visit our website today.

Visit accenture.se/jobb

Osqledaren #4.indd 9

05-12-19 10.11.19

Vad (i helvete) gör kå

OSQLEDAREN #4 05/06 DEBATT: VAD I HELVETE GÖR KÅRSTYRELSEN?

DEBATT

Osqledaren #4.indd 10

05-12-19 10.11.28

kårstyrelsen egentligen? Illustration: KAMILA SWIEZEWSKA Jag är nog inte den ende som någon gång funderat över vad kårstyrelsen egentligen håller på med. Kanske är det på grund av att jag inte precis tillhör den grupp människor som tycker att det bästa de kan göra med en tisdagskväll är att gå på sektions- eller kårfullmäktigemöten, som jag inte har full insikt, men jag kanske ändå är värd att informeras. Eller? JAG LÄSTE THS SIDOR i senaste Osqledaren, där jag får se kårens ordförande hålla en utläggning om vad som har hänt på kåren senast. Av de fem saker som radades upp var två punkter, kan ni fatta, TVÅ punkter utvärderingar, en om mottagningen och en om styrelsens arbete, ironiskt nog. De andra punkterna handlade om ett projekt om språkliga förmågor man fått igång, samt att ”Det nya arbetet med näringslivsfrågor är fortfarande i sin linda men vi kan skönja en begynnande struktur och kårens arbete med frågan förbättras hela tiden”. Det flummigaste jag läst i hela mitt liv. Ja, och just det, ordförande betonar sin uppgift att ”leda kårstyrelsen”, vilket han förnämt kommenterar med ”Och det har jag gjort”. DETTA GÅR ALLTSÅ MIN KÅRAVGIFT TILL? Som jag har förstått det finns det tolv kårmuppar som jobbar heltid. Tolv. Hur mycket pengar blir det över till att säkerställa kvalitén och miljön för oss studenter efter att alla dessa har fått sin lön? Och varför är allting så jävla hemligt?! Det enda jag någonsin har sett eller hört av ordförande eller någon annan i styrelsen är de gånger jag råkat stå bakom dem i fikakön på Jalla Prego, vilket har skett mer än en gång. Är det det enda ni gör hela dagarna; fikar, utvärderar och rullar tummarna?

under året in ett mail till dessa våra ljuva arvoderade för att få reda på lite mer om vart alla pengar tog vägen. Om 17 000 studenter alla betalar nära fyrahundra spänn får kåren väldigt många miljoner att leka med. Då fick jag ett käckt svar om att det bara sex miljoner kronor som kommer från mina pengar och att resten tas från KTH. Fint, men vad händer med dessa sex lökar? ”Du kan väl kolla på hemsidan” blev svaret. JAG SKICKADE TIDIGARE

DETTA GJORDE JAG självfallet, men bara för att finna information om kårens aktuella fokusområde demokrati vars syfte och mål är att ”öka och underlätta medlemsinflytandet i kårens verksamhet, samt hitta vägar för enskilda studenter att engagera sig och påverka”. Det var också allt som fanns att läsa om vad kåren faktiskt gör. Har alla kårarvoderade gått en kurs i luddig skrivteknik eller? EN ANNAN SAK som åkallat min uppmärksamhet är Armada. Tre dagars hoola-baloola. Visst. Det är sjysst att vi får träffa våra framtida arbetsgivare, så ingen kritik till mässan i sin helhet. Däremot är jag starkt tveksam till att det verkligen behövs

“Det enda jag någonsin har sett eller hört av ordförande eller någon annan i styrelsen är de gånger jag råkat stå bakom dem i ﬁkakön på Jalla Prego, vilket har skett mer än en gång. Är det det enda ni gör hela dagarna; ﬁkar, utvärderar och rullar tummarna?” en projektledare som jobbar med det HELTID under ETT HELT ÅR, för någonting som bara resulterar i några dagars mässa. Dessutom har jag förstått att denne person omges av en projektgrupp bestående av femton medlemmar som hjälper till under hela året. Icke att förglömma alla värdar som springer runt på mässan. När jag sedan fick reda på att det dessutom anställdes ännu en heltidsarvoderad i styrelsen för att ansvara för näringslivsfrågor fick jag nog. Här har vi alltså två personer, som båda jobbar för samma sak och båda mjölkar ut varsin heltidslön från kåren. Är det detta jag betalar för? SEDAN HAR VI Osqledaren, som jag för övrigt tycker är en väldigt bra tidning, men som också har en heltidsarvoderad. Jag har ingen exakt statistik på detta, men jag kan säga att majoriteten av alla studenttidningar i Sverige sköts ideellt. Varför kan inte Osqledaren klara av det om alla andra chefredaktörer runtom i Sverige fixar det? SAMMANFATTNINGSVIS;

vad i helvete håller ni på med?

Anonym

11 Osqledaren #4.indd 11

05-12-19 10.11.37

Kårstyrelsen svarar

DEBATT: Vad gör kårstyrelsen egentligen? “HEJ! VAD GÖR NI EGENTLIGEN?/Teknolog” – så står det på en lapp som en gång för några år sedan lämnades i kårstyrelserummet och som nu sitter inramad på väggen där. Den hänger där inte för att den är rolig, även om man kan tycka det, utan för att det är en berättigad fråga som ställs. Vi i kårstyrelsen är av åsikten att kåren gör många bra saker för sina medlemmar, men vi är samtidigt smärtsamt medvetna om att ett av våra problem är att nå ut till medlemmarna med information om vad vi egentligen gör – och varför.

är ”att främja medlemmarnas studier och vad som har sammanhang med dessa”, vilket stämmer väl överens med ”att säkerställa kvalitén och miljön för oss studenter” som debattören efterlyser. Detta syfte försöker vi leva upp till bland annat genom att arbeta med och mot KTH i olika beslutande organ, utredningar och projekt, och där föra studenternas talan. Vi bedriver också egen verksamhet såsom mottagningen, fester och arrangemang i Kårhuset samt nätverksbyggande och påverkansarbete utanför KTH:s gränser.

OSQLEDAREN #4 05/06 DEBATT: VAD I HELVETE GÖR KÅRSTYRELSEN?

THS SYFTE

uttömmande och samtidigt begriplig beskrivning av hela kårens verksamhet är svårt. Det går idag att skaffa sig en relativt god bild av vad THS gör genom att läsa vår verksamhetsplan, vårt åsiktsdokument och de rapporter vi regelbundet skriver till kårfullmäktige. Den kanske vanligaste frågan från medlemmarna, vad kåravgiften går till, kan man få svar på i budgeten. Alla dessa dokument finns visserligen lätt tillgängliga på kårens webbplats, men vem läser dem? Och vem kan man begära ska läsa dem? Ett annat sätt att informera sig är att gå på sektions- eller kårfullmäktigemöten och lyssna på de muntliga rapporterna – eller för den delen delta i debatterna – men antagligen kan man inte heller begära det av alla medlemmar. Hur ska vi då nå fram med ATT GE EN

Osqledaren #4.indd 12

informationen? För ungefär ett år sedan anställde kåren en informatör för att kunna arbeta professionellt och långsiktigt med den frågan. Vår förhoppning är att medlemmarna i framtiden kommer att få en avsevärt klarare och tydligare bild av sin kår och dess verksamhet än de får idag. Om det räcker återstår att se. EN ANNAN BERÄTTIGAD FRÅGA som debattören lyfter är huruvida vi verkligen behöver vara tolv heltidsarvoderade studenter. Det är inte på något sätt uppenbart att så är fallet, och faktum är att antalet bara sedan sekelskiftet har varierat mellan nio och tretton. Dock drar Programgruppen, Armada och Osqledaren själva in sina arvoden, och ISS ordförande bekostas av KTH, varför dessa och deras verksamhet inte kostar medlemmarna någonting. Armada genererar dessutom ett överskott på över en och en halv miljon. Återstår då styrelsens sju personer. Är det motiverat? I dagsläget anser vi det, men utvärderingar och omstruktureringar sker regelbundet. Exempelvis inrättades i våras den styrelsepost med ansvar för näringslivsfrågor som debattören hänvisar till, detta bland annat då en undersökning bland våra medlemmar visade att de ville att vi satsade mer på sådana frågor. Liksom organisationen i övrigt är alltså styrelsens sammansättning föränderlig.

SAMMANFATTNINGSVIS, vad gör kåren egentligen? Och är det motiverat? Vi vill hävda att kåren på ett mycket direkt sätt bidrar till att göra alla studenters, kårengagerade eller inte, tid på KTH bättre. Däremot är ingen organisation perfekt, och det finns alltid utrymme för förbättringar. Vi strävar mot att bli en så bra kår som möjligt och i denna strävan behöver vi medlemmarnas hjälp. Prata därför gärna med oss nästa gång du ser oss i fikakön.

Anna, Emma, Erik, Fredrik, Helena, Jon och Olof Kårstyrelsen

05-12-19 10.12.15

”Din otacksamme jävel ”,

DEBATT: Svar från Armada

VAR MIN FÖRSTA TANKE, men jag inser att det inte handlar om att debattören tycker att jag har gjort ett dåligt jobb, utan att det finns en allvarlig brist i kommunikationen mellan mig och de jag har arbetat för i nästan ett år, studenterna på KTH. JAG FÖRSTÅR ATT det kan verka konstigt att en person avlönas ett helt år för att sköta om två dagars mässa, jag var själv tvivlande till det i början av min KTH-tid, som engagerad i Armada. Men det krävs otroligt mycket mer jobb med en arbetsmarknadsmässa än vad det kan verka. För att inte börja generalisera och riskera att den oklara bilden förstärks kommer jag i mitt svar försöka förklara vad jag konkret har jobbat med under året.

är det som i vilket projekt som helst en struktur som måste skapas. Föregående år utvärderas och nödvändiga och nyttiga förändringar genomförs, en projektgrupp rekryteras och i diskussioner med varje del av den så formas ramarna, målen och visionerna med årets Armada. Som projektledare har man, liksom kårordförande, uppgiften av ”leda” sin grupp. Detta innebär att tillsammans med varje person sätta upp konkreta mål, under arbetet följa upp dessa och se till att de genomförs. Samtidigt stötta projektgruppen i det intensiva arbetet som de under årets gång utför. NÄR ÅRET DRAR IGÅNG

i projektet och som ansvarig är man ibland bollplank, ibland initiativtagare och ibland bromskloss för de förändringarna.

VI GENOMFÖRDE STORA FÖRÄNDRINGAR

– Vi flyttade halva mässan till KTHB så att mässans alla utställande företag kunde känns sig nöjda med sin placering – Vi strukturerade och förbättrade vårt sätt att kontakta presumtiva utställare vilket gav 121 utställare och med andra ord fler möjligheter till kontakt för studenterna – Vi arbetade fram och genomförde Armada Alumni ett helt nytt koncept som andra mässor i landet redan tagit efter – Vi genererade ett överskott på ca 1,9 miljoner kronor till kårens verksamhet, en ökning med ungefär 800 000 kronor jämfört med föregående år.

DETTA KUNDE under inga som helst omständigheter ha genom-

förts om projektledaren för Armada i år och föregående år inte varit arvoderad av THS och därigenom kunnat säkerställa varje enskilt projekts kvalité. DET KAN KANSKE fortfarande kännas som få konkreta arbetsuppgifter och det finns många fler (ekonomi, nationell samverkan, projektmöten, företagskontakt, representation mm), men sett i ren arbetstid, något som i alla fall går lätt att mäta, har jag för att kunna genomföra projektet arbetat i snitt cirka 8-10 timmar, 6 dagar i veckan under våren och ca 12-14 timmar, 6 dagar i veckan under hela hösten.

har jag, i likhet med tidigare projektledare, tvingats prioritera bort att anordna events mer kontinuerligt under året. Det är delvis därför man valt att inrätta en ny kårstyrelsepost. MOT BAKGRUND AV DETTA

JAG ÄR INTE PÅ NÅGOT SÄTT arg över debattörens insändare, mer besviken på att arbetet vi gör på kåren inte är så transparant som det borde vara. Något som ligger oss i fatet i både vårt kontinuerliga arbete men också vid rekrytering till olika poster i organisationen. MIN FÖRHOPPNING är att ovanstående ger en någorlunda förståelig och försvarlig bild av mitt arbete och jag kan samtidigt lova debattören att det ligger i mitt intresse att få THS medlemmar mer upplysta om dess verksamhet. Detta arbete ska jag försöka utföra, likt många andra, som ideellt engagerad student i kårfullmäktige. Något för debattören kanske? MED FÖRHOPPNING

om en mer transparant framtid.

Johnny Warström Projektledare Armada 2005 Fakta: Armada genomförs under två dagar och har totalt 180 engagerade studenter. De flesta, cirka 165 stycken, har enbart praktiska uppgifter inför och under mässan. Det är projektgruppens 15 medlemmar som strukturerar och planerar mässan under ett års tid. Mer info om Armada finns på www. armada.nu.

Osqledaren #4.indd 13

05-12-19 10.12.44

Jag skulle kunna kyssa dig DEBATT: Svar från Osqledaren

DET ÄR SANT. Jag skulle faktiskt kunna kyssa dig. Äntligen dyker det upp någon som vågar ifrågasätta och kritisera, någon som faktiskt bryr sig om vad som händer (och inte händer). Du är efterlängtad. Kom upp på redaktionen om du inte tror mig.

OSQLEDAREN #4 05/06 DEBATT: VAD GÖR KÅRSTYRELSEN? DEBATT: OLJA OCH BLOD

DU HAR HELT RÄTT i att du inte är den ende som undrar över vad de arvoderade egentligen håller på med. Det visar ett flertal undersökningar gjorda av kåren genom åren (ja, undersökningar, jag vet). Länge var jag själv övertygad om att det endast rörde sig om en klubb för inbördes beundran och ryggdunkande.

fredaktörposten och lägga ner några kvällar i veckan på sitt kärleksbarn, men det är långt ifrån omöjligt. Däremot är jag övertygad om, och här tror jag att du håller med mig, att man har så mycket mer att vinna på att ha en kontinuerlig tidning som frekvent avtäcker åtminstone en liten del av den verksamhet som sker på kåren och KTH. Detta särskilt när övriga informationskanaler är så knapphändiga. För att detta skall kunna genomföras krävs en heltidstjänst. och många andra ur arvoderadegruppen är det sällan Osqledarens arbetsvecka stannar på 40 timmar. Vad i hela friden behövs all denna tid till? kan man undra. Som med nästan allt kårarbete är det mesta mer eller mindre motiverat osynligt. Osqledaren kan jämföras med ett enskilt företag. Ungefär en tredjedel av chefredaktörens tid går åt produktion (den asgrymma tidning du håller i din hand), en tredjedel går åt ekonomi och personaladministration (redaktionen) och resterande tid läggs på marknadsföring (strategisk varumärkesbyggnad och yttre kontakter). LIKSOM FÖR JOHNNY

DET ÄR EN INTRESSANT FRÅGESTÄLLNING som du väcker. Varför är inte Osqledaren ideell? Som du nämnde är de flesta studenttidningar runtom i Sverige ideellt bedrivna, medan väldigt många inte är det. Det hela står i relation till tidningens upplaga, omfång, samt hur ofta den ges ut. Vad gäller chefredaktörer på större universitet är nästintill alla arvoderade (på Lundagård har de till och med två heltidstjänster). Detta hänger direkt ihop med den upplaga och omsättning verksamheten har. Då Osqledaren med sina 20 000 ex är Sveriges största tekniska studenttidning, faller även vi in i den kategorin.

SAMMANFATTNINGSVIS, om jag ska svara på din fråga, kan man säga att en heltidsarvoderad chefredaktör inte alls är en självklarhet, men däremot en förmån för tidningen och dess läsare.

VÄRT ATT NOTERA är att Osqledaren är fullständigt annonsfinansierad, både vad gäller produktion och arvoden. Det arvode som går åt heltidstjänsten kommer således från annonsörer och inte från KTH:s studenter. Denna ekonomiska självständighet är en förutsättning för att kunna säkerställa Osqledarens granskande uppdrag gentemot kåren och KTH. Plus att det är en schysst service kontra våra vänner, vår publik.

SLUTLIGEN skulle jag bara vilja tacka än en gång för ditt debattinlägg. Jag hoppas att våra svar inte avskräckt dig, utan att de tvärtom, ökat din nyfikenhet. Om du kommer på någonting annat du tycker är för jävligt, ska du inte tveka en sekund över att ringa, maila eller komma förbi Osqledarredaktionen. (Detta gäller alla andra THS-medlemmar också.) Du behöver inte vara rädd för att jag skall infria rubriken. I värsta fall får du en pepparkaka och en klapp på axeln.

finns det faktiskt ingenting som skulle hindra Osqledaren från att bli en ideell tidning. För ett förverkligande skulle det faktiskt räcka med att man skar ner i antal sidor och nummer per år (till kanske en fjärdedel). Självfallet skulle man behöva finna ett par eldsjälar som kunde dela på che-

TROTS DETTA

Osqledaren #4.indd 14

HELEN SILVANDER Osqledarens chefredaktör 05/06 Kontakta Osqledaren på 08/070- 790 98 70 eller maila osqledaren@ths.kth.se. Vi bor i Mediaflygeln på tredje våningen i Kårhuset Nymble.

05-12-19 10.13.43

APELSIN

FOTBOLL Illustration: Michelangelo

DEBATT: Olja och blod Tänk, nu stinker det ännu värre! I Osqledaren #1 05/06 publicerades en artikel vid namn ”En stinkande cocktail av Olja och Blod”. Inte kunde Osqledaren ana de starka reaktioner denna skulle inducera. Nu står vi här, tre debattinlägg senare. Nedan följer den gastkramande fortsättningen. FÖRST SKA VI HJÄLPA Herr Zander med ordförståelsen; en lögnare är en person som medvetet förvrider fakta. Jag kan lova Herr Zander att han inte kan finna något faktautlåtande i min artikel som det inte finns belägg för. Mina siffror kommer från officiell statistik från amerikanska Department of Energy. Om Herr Zander vill bestrida dessa siffror så gör han bäst i att mejla pappa Bush (men Herr Zander vet ju redan hur korrekta dessa siffror är eftersom han själv rättade sin egen text efter att ha sett dem). Sedan presenterade jag tolkningar av dessa fakta, och dem kan man ha olika uppfattningar om. Man kan tycka att de är rimliga eller orimliga, riktiga eller oriktiga. Men tolkningar är inte lögner; de är, just det, tolkningar. Observera att jag inte kallat Herr Zander för lögnare en enda gång. Det beror inte på att han har rätt, utan på att han inte vet vad han pratar om.

som Herr Zander framför så kan jag i de flesta fall bara hänvisa till mitt första svar. Läs om det! Vissa påståenden kräver dock genmäle.

ANGÅENDE DEN KRITIK

att kongressledamöter skickar sina barn till kriget i högre grad än den amerikanska befolkningen i allmänhet, procentuellt sett. Eftersom det bara finns 500 kongressledamöter, betyder det att bara en av dessa behöver ha ett barn Irak för att detta ska stämma. Men en rättvis jämförelse måste förstås bygga på det faktiska antal soldater som dör i Irak. Jag vågar säga att inget av kongressledamöterHERR ZANDER SÄGER

nas barn strukit med. Det förstod de demokratiska senatorer som 2003 krävde att man skulle återinföra ’the draft’, alltså det slumpmässiga inkallandet av soldater (användes senast under Vietnamkriget). Deras motivering var att kanske skulle kongressen bli lite försiktigare med att rösta för krig om de visste att deras barn löpte lika stor risk som alla andra att bli inkallade. Som en tragisk kommentar till detta så pågår det just nu en diskussion i USA kring en taktik som militären använder för att ragga framtida soldater, nämligen att anordna pizzapartys och våldsdatorspelskvällar för unga tonårspojkar (vilket naturligtvis lockar mängder av medel- och överklassgossar). SLUTLIGEN VILL Herr Zander sprida panik genom att säga att dessa länder skulle gå under om vi inte köpte deras olja. Dessa länders “monoekonomi” är ju vår skapelse, inte deras (åtminstone inte deras folks ty de har aldrig fått säga något alls om saken), och visst skulle det gå åt helvete om vi bara lämnade dem åt sitt öde. Därför måste vi ta ansvar för våra gärningar och hjälpa dessa länder att ställa om. Alternativen måste bestämmas av ländernas befolkningar; demokrati måste vara ledordet. Raka motsatsen till idag alltså.

Bigotteri och pessimism går hand i hand, men förändringen kommer vare sig Herr Zander vill eller inte. Darra, analfixerade kälkborgare, ty ett visionernas spöke drar genom världen!

Mikael Nilsson

Osqledaren #4.indd 15

05-12-19 10.13.56

Rektors jämställdhets- och mångfaldspris 2005 Tre inspirerande kvinnor Rektor delar sedan några år tillbaka ett årligt pris till anställda och studenter som arbetar för jämställdhet och mångfald på KTH. I år delas de anställdas pris av doktoranderna Åsa Lindström och Isabelle Dussauge för deras arbete med mentorprogrammet Technologia för kvinnliga doktorander, och studentpriset tilldelas Johanna Eriksson för hennes arbete med den feministiska webbplatsen feminetik.se. Text, foto & illustration: PER PETTERSSON TECHNOLOGIA STARTADES av Åsa tillsammans ihop med en annan doktorand, Maja Fjaestad, för drygt ett år sedan. Sedan sommaren har Isabelle tagit över ansvaret för driften av programmet. Inspirationen till programmet kom efter att en undersökning, Doktorandspegeln, visat att kvinnliga forskarstuderande mådde sämre och hade sämre nätverk och karriärmöjligheter än manliga dito. Åsa och Maja tog tag i saken och kom fram till denna idé.

just nu går ut på att få en kontinuitet i arbetet. Hittills har projektet drivits av doktorandsektionen med stöd av Karriärcenter, som man nu vill ska ta hand om allt det administrativa med ökat stöd av KTH. Som det är nu är projektet beroende av att det ﬁnns intresserade personer i doktorandsektionen, vilket kan vara förödande vid en svacka i sektionsengagemanget.

– Tanken är att kvinnliga doktorander kan få en mentor, antingen från KTH eller från näringslivet, berättar Åsa. Vårt krav är att mentorn måste vara disputerad men det spelar ingen roll vid vilket lärosäte eller inom vilket ämne. I dagsläget är de ﬂesta mentorerna från KTH och ﬂertalet är män.

JOHANNA ERIKSSON halkade in på feminetik.se på ett bananskal. Efter att ha byggt upp sidan från ett diskussionsforum till ett helt community är hon idag webmaster och projektledaren Joseﬁne Alvungers närmaste medarbetare.

som doktoranderna kallas, började i början av 2005 och har under året som gått fått delta i seminarier kring karriär och arbetssituation. Syftet med dessa är ett ökat utbyte och givande diskussioner med mentorerna. Både mentorer och adepter inbjuds att delta. Seminarierna arrangeras av intresserade adepter och inte enbart av programmets organisatörer, något som bidrar till att adepterna kan skapa sig kontaktnät och dessutom ta upp frågor som berör dem. OSQLEDAREN #4 05/06 JÄMSTÄLLDHETSPRSET 2005

FÖRSTA OMGÅNGEN ADEPTER,

– Hittills har det mestadels varit föreläsningar och paneldebatter under seminarierna, berättar Isabelle. Nu tar vi nästa steg och ska utveckla mer interaktiva seminarier, till exempel coaching-seminarier, där både adepter och mentorer kan vara mer aktiva och arbeta med sina egna utmaningar. Vi ska också införa ett tillfälle på två dagar där adepterna får lära sig att ta för sig, att ta plats. UTÖVER DETTA ﬁnns förhoppningar om att vidareutveckla projektet. En sak som Isabelle gärna skulle arbeta för är ökad information till forskarstuderande från andra länder. Idag är all information på svenska. Dessutom tycker hon att programmet bör marknadsföras bättre bland potentiella mentorer även utanför KTH.

Osqledaren #4.indd 16

MYCKET AV ARBETET

– Jag var ute och surfade på webben när jag hamnade på den här sidan, berättar Johanna. Det stod att de sökte en webmaster och tekniskt ansvarig. Eftersom feminism är något som ligger mig varmt om hjärtat, och jag vid det tillfället letade efter ett lämpligt projekt att ta mig an för webbprogrammering, så hörde jag av mig till Josefine. Det ledde till att vi pratade ett tag över nätet och att jag fick uppdraget som webmaster för sidan. Idag har sidan hunnit fylla två år och har över tusen medlemmar. Man behöver inte vara feminist för att vara med, men man har inte tillgång till alla forum om man inte identifierar sig som feminist. Lite av charmen med sidan är dock att här kan alla mötas, oavsett feministisk inriktning eller syn på feminism. Däremot finns policyn att alla som arbetar med sidan ska vara feminister. – Det enda vi egentligen kräver när man registrerar sig är e-postadress, säger Johanna. Men man kan lämna alla sorters information, och identifierar du dig som feminist ska du skriva något om vad feminism är för dig. På så sätt vet vi att de som kallar sig feminister verkligen är seriösa med det. Däremot dömer vi inte ut folk efter deras egen beskrivning av feminism.

För mer information: Technologia: http://www.kth.se/internt/projekt/future_faculty/mentorprogram_technologia.html feminetik.se: http://www.feminetik.se/

05-12-19 10.14.03

Från vänster: Johanna Eriksson, Isabelle Dussauge och Åsa Lindström

17 Osqledaren #4.indd 17

05-12-19 10.14.09

. Du dras med Quarnevalen ör att bygga en ananbil i papieraché, minus poäng.

4. SSSB hotar att vräka dig eftersom du har tagit för lite poäng. Du blir motiverad att ta 5 poäng till.

3. En veckas diet av Red Bull, kaffe och kexchoklad lönar sig. Du klarar tentan och tar 10 poäng.

2. Endast varv 0: En skäggig person i solglasögon vill ha din uppmärksamhet. Visa god min och stå över ett kast.

1 g .D o en u k c ch om a b is m hi d sta ex ana ed nn örr r d e t ra n, tu r p arn ig s la slå nn re a g . ett el22. Du åker utomlands på ett utbytesår. Mellan croissanterna och rödvinet skrapar du ihop 10 poäng.

21. X-JOBB. Har du mer än 159 poäng? Du tar 20 poäng, men det drar ut på tiden. Stå över ett kast.

En unik upplevelse skapad av Markus Nirbrandt, Milena Davila och Per Pettersson.

20. Du på var har tr i ö me d så anter ttnat av p ger s. S n t kår med illa h asta u en l en. att ne på

Osqledaren #4.indd 18

18. STUDENTHÄLSAN. Här får du ingen hjälp, slå igen och gå vidare.

17. NADA ger dig 10 poäng. Stå över ett kast och gör klart dataprojektet också.

16. Sträck ut dig gårdens gräsmat dera på varför h Du känner dig g poäng till.

05-12-19 10.14.14

9. T a tion kurs e på ssökn n info b i spa ibliot ng, 2 rmap e n det a in s ket, o oäng ch i fik ena s t e e t . mo -

7. Hoppa till Xjobbsrutan.

6. Mot förmodan klarar du termodynamiken, vågrörelseläran och att ha F3 som föreläsningssal. 10 poäng.

5. Du dras m i Quarnevale för att bygga bananbil i p maché, minu 5 poäng.

12. Laboration klockan åtta i Kista. Du tar 5 poäng men får stå över ett kast för att du kom två timmar sent.

11. Du förirrar dig till operahögskolan. Ett högt C spräcker dina trumhinnor. Uppsök studenthälsan.

Spelet går ut på att samla poäng. Förste i mål med 180p eller 120p vinner. Förse er med kasttärning och lämpligt antal spelbrickor (se nästa uppslag) och slå om vem som skall börja. Spelet startar och slutar i Stadshuset. När du gjort X-jobbet får du vänta lite på diplomeringen; slå udda för att bli

10. Du går en flumflum-kurs på Universitetet på distans och tillgodoräknar dig de enklaste 10 poängen i hela ditt liv.

SPELREGLER

Sträck ut dig på borgrdens gräsmattor och funra på varför himlen är blå. känner dig glad och tar 5 äng till.

Osqledaren #4.indd 19

15. Hoppa till X-jobbsrutan.

i å ast et p f r k ä ,4 äs Du tatr lå 3 vi. 13 ten g. S t gå ra n om g-Si ör at asse k Sin er 5 f h in ell e, oc . r da oäng 5p

05-12-19 10.14.19

”Och varför ska vi anställa just dig, tycker du?”

Simulerade intervjuer och andra smarta verktyg i starten på din karriär – www.sif.se Osqledaren #4.indd 20

05-12-19 10.14.34

P! P I L K P! KLIP P! KLIP

Osqledaren #4.indd 21

05-12-19 10.14.48

LI ! IP K L ! P K ! P P K I ! P P P! LIP ! KL P! KLI IPP P L P I K L ! P K I KL P! KLIP ! KLIPP PP! LIPP! K IPP! ! I L P P K LI !K P! KL P! LIP IPP K ! P P L ! I K P P L ! P I K P LIP LIPP KLIPP! LIPP! K IPP! KL PP! KLI P! KLIP ! K ! K ! P !K P! IP KL P! KLI PP LIP IPP L ! P P I L I L P P K L I K ! P K LI !K P! IP KL P! PP KLIP P! KLIPP ! KLIPP! LIPP! K LIPP! KL PP! KLI P! KLIP I K P KLIP P! KLIPP ! KLIPP! LIPP! K LIPP! KL PP! KLI I K KLIP P! KLIPP ! KLIPP! LIPP! K LIPP! KL K KLIP P! KLIPP ! KLIPP! LIPP! K K KLIP P! KLIPP ! KLIPP! KLIP P! KLIPP KLIP ELÄNDE

ARMADA Pennorna från Vi-anställer-tyvärrinte-i-dagsläget-mengå-gärna-in-på-vårhemsida-ochregistrera-ditt-CV AB är trasiga. Hoppa till kårhuset och ta nya på årets Armada.

KÅRARVODERAD

Gå till Kåren och vänta tills alla passerat dig.

Tågen går inte på grund av lövhalka, du spiller kaffe på kursböckerna, ersättningsbussen kör i diket. Du missar tentan i sannolikhetsteori. Minus 5 poäng.

STUDIEPLAN

CSN

TENTAÅNGEST

Anpassad, ta bara hälften av poängen tills du passerar Studievägledaren.

Du har jobbat för mycket och får inget studiemedel. Stå över ett kast och tänk över din framtid

Du lider av tentaångest. Stå över ett kast.

TENTAPUB

FADDERIET

LABBAR

Du blir fadder för Nollan, -5P och stå ett kast.

Dina korridor kom pisar har gjort labben. Kopiera och lämna in, 5P.

Tentapuben har slagit hårt mot dom små grå. Föreläsningar na i differential- och integralkalkyl blir övermäktiga. Minus 4 poäng.

Osqledaren #4.indd 22

FUSKLAPP Klara tentan direkt och få 5P.

HÅRD DIET PÅ NUDLAR OCH SKRÄPMAT Ta ett varv runt Liljanskogen eller lyft skrot i KTH-hallen. Stå över ett kast.

Ö V E R K L A G AT PÅ EN TENTA Du lyckas överklaga på din TET tenta. 1 gratispoäng.

05-12-19 10.14.51

Denna sida 채r h채mtad fr책n Osqledaren #4 1969. Osqledaren #4.indd 23

05-12-19 10.15.07

Kan vem som helst

Osqledaren #4.indd 24

05-12-19 10.15.09

st få Nobelpriset? 10 miljoner pix och inte en kvinna eller arab Nobelpriset innebär inte bara en gigantisk pengacheck. Den person som tilldelas priset hjälteförklaras och får en enorm skjuts i karriären. Samma dag som ett antal tio- miljoners kuvert delades ut till lika många Nobelpristagare, samtalade åtta akademiker under parollen ”Kan vem som helst få Nobelpriset.”. Det framgick ganska snart att så inte är fallet. Text & Foto: ELIN KUDO Illustration: HELEN SILVANDER MED FACIT I HAND har 2,4 procent av Nobelpristagarna hittills varit kvinnor. I år, 2005, var det inte en enda. Panelen bestod av åtta forskare från olika ämnesområden. Vare sig det var det fysiologiska-, humanistiska-, psykosociala- eller genusperspektivet som forskarna representerade var det genomgående att inte vem som helst kan få Nobelpriset. Det ﬁnns ett recept. Rätt kontakter, rätt kön, rätt mentor och rätt skola kan öka dina chanser väsentligt. Tänk dig i den bästa av världar, där en fullständig objektiv mänsklig jury eller ännu bättre en objektiv process som skulle kunna ta fram den person som förtjänade priset mest. En person som genom sina upptäckter inom fysiken, kemin eller medicinen bidragit till att föra mänskligheten ett stort steg framåt. Jo, det ﬁnns faktiskt ett sådant urval och ja, det tillämpas redan. Metoden kallas, bibliometri. Det är en kunskapsmätning som objektivt ska mäta värdet av ett arbete. LÅT SÄGA ATT vi har Forskare X. Forskare X placerar sig kontinuerligt i framstående vetenskapsmagasin såsom National Geographic, återkommer regelbundet i the Economist och citeras frekvent i The Observer. Tidningar tillskrivna både dignitet och makt. Den bibliometriska kunskapsmätningen går ut på att Forskare X får poäng. Ett poängsystem tillämpas där olika tidskrifter rankas olika högt och antalet gånger man placerat sig i dem. Det hela multipliceras och summan av kardemumman är Forskare X: s potential att hamna på prispallen.

ma om. I Dagens Nyheter den 11:e december skriver japanen Isao Takahashi ”Japan räknar Nobelpriset som det förnämsta i världen. Det har en lång tradition, urvalet är rättvist, man läcker inga namn i förväg. Ett litet land som Sverige delar ut en sån fantastisk utmärkelse.” NOBELPRISET ÄR ETT VARUMÄRKE som landet Sverige borde förvalta med den respekt och det ansvar det förtjänar. Det är inte en slump att majoriteten av nobelpristagarna kommer från en anglosaxisk, akademisk, manlig och kulturellt homogen grupp. På freds- och litteraturprissidorna är vyerna något vidare, men på det naturvetenskapliga området ﬁnns det en hel del brister. De kommittéer som delar ut priserna representerar väl den beskärda skara som det delas ut till. De tillhör alla samma gubbklubb. Vid närmare funderingar kan det hela om än i karikerad form beskrivas som något mycket likt 1800-talets klass- och kvinnosyn.

– Bakom många av de Nobelpristagande männen står en kvinna. En kvinna som ofta är den Nobelpristagande mannens hustru. Ofta har de arbetat och forskat sida vid sida. Men på prispallen står han, ensam, sa Astrid Pettersson, professor i pedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm. Anders Bárány, sekreterare i Nobelkommittén för fysik, och ﬂera andra nickade instämmande i Astrids uttalande. Alla verkade de vara ense om hur det är. Men varför görs det då inget för att lyfta fram ﬂer kvinnliga och icke anglosaxiska Nobelpristagare?

DET LÅTER JU BRA, riktigt bra, med en objektiv utomstående domare som vaskar fram bästa tänkbara Nobelpristagare. Men kan man egentligen någonsin vara riktigt objektiv? Nej, svaret är givet. Ingen kan vara objektiv. Inte ens bibliometrin. För vem bestämmer vem som får publicera sig i National Geographic eller the Economist? Skulle din nitiska bänkkamrat Olle från tekniska fysiken få publicera sig där om han kom fram till något riktigt stort? Med största sannolikhet, inte. För det är där problemet ligger. I det selektiva urvalet om vem som har rätt att publiceras och därmed också ges en ärlig chans i Nobels lotteri.

DET FINNS EN STELHET i urvalsprocessen. Den verkar hysa brist på självinsikt åtminstone praktisk sådan. Visst kan man sitta på podiet i Kulturhuset i Stockholm den 10 december och berätta om fakta. Att det mest är amerikaner, engelsmän, fransmän och japaner som kammar hem priserna. Och att bara 2,4% av pristagarna på den naturvetenskapliga fronten varit kvinnor. Men man gör inget åt det. Det råder ett slags handlingsförlamning och därmed också acceptans av faktum. Man verkar helt enkelt inte vara villiga att ändra på traditionerna när det väl kommer till kritan.

HUR STOR VIKT som faktiskt läggs vid Nobelpriset är vi svenskar nog inte fullt medvetna om. I världen tillskrivs priset otroliga proportioner, det har en status i forskarvärlden vi bara kan dröm-

Det är ett oerhört viktigt pris. Något borde göras åt dagens föråldrade urvalsprocesser och dess allt för homogena medlemskaror. Nobelpriset måste tas in i 2000-talet.

Osqledaren #4.indd 25

DET ÄR SORGLIGT.

25 05-12-19 10.15.11

Nobelpriset Varför svenskar inte får degen Sverige är en väl erkänd forskarnation. Ändå är det nästan inga svenskar som på senare tid fått Nobelpriset. Vad kan det bero på? Forskar svenskarna inom ”fel” områden, eller sker någon form av diskriminering i nomineringsprocessen? Osqledaren bollade frågan mot panelen i Akademiska Forums diskussion ”Kan vem som helst bli Nobelpristagare?”. Text: ELIN KUDO & HELEN SILVANDER med forskning bedriven inom både naturvetenskap och teknik. På de naturvetenskapliga fronterna hävdar vi dessutom oss väl i ute världen. Ändå är det förvånansvärt få svenskar som på senare tid tilldelats Nobelpriset. Vad tror du det beror på?

OSQLEDAREN #4 05/06 NOBELPRISET JAG FINNS INTE

SVERIGE HAR KOMMIT LÅNGT

Torbjörn Tännsjö, professor i praktisk ﬁlosoﬁ vid Stockholms universitet. – Jag tror att det är svårare att ge priset till en svensk numera. Ögonen på oss utifrån och därmed riskerna är större i det globaliserade samhället än vad de var tidigare. Det är lätt att priset kommer i en löjlig dager om man ger priset till en svensk.

Istället för att samarbeta över ämnena konkurrerar man ut varandra. Vi borde vara mindre asketiska med våra kollegers insatser. En sätt skulle kunna vara att bredda dagens smala fysikpris och tillåta mer tvärvetenskapliga lösningar. Magnus Söderlund, docent i marknadsföring och chef för Center for Consumer Marketing, CCM vid Handelshögskolan i Stockholm. – Vi svenskar halkar efter lite eftersom man för att hävda sig på det internationella planet måste använda engelskan. Fortfarande är vi inte alls lika bra på att marknadsföra vår forskning som de anglosaxiska länderna. Vi behöver lära oss att vara mera aggressiva i vår retorik. Lyssna bara på amerikanarna.

Astrid Pettersson, professor i pedagogik och ordförande i nämnden för grundutbildning, forskarutbildning och forskning vid Lärarhögskolan i Stockholm. – Man passar sig extra. Det råder ett slags jantelag där man som svensk inte vill hävda sig själv. Man vill helt enkelt inte lyfta fram någon eller en grupp ur det egna.

Teresa Kulawik, docent i statsvetenskap och lektor i genusvetenskap vid Södertörns högskola. – Jag tycker man borde vända på frågan och fråga sig varför så många anglosaxer och forskare från ett fåtal skolor är så överrepresenterade. Speciellt urvalet till ekonomipriset har varit otroligt ensidigt.

Margareta Norell Bergendahl, professor i integrerad produktutveckling och prorektor på KTH. – Jag tror att forskarna i de natur- och tekniska områdena tar ut varandra.

ETT ENTYDIGT SVAR går kanske inte att nå i dagsläget. Dock blir svaret på frågan ”Kan vem som helst bli Nobelpristagare?” än en gång smärtsamt tydligt.

Osqledaren #4.indd 26

05-12-19 10.15.28

Jag ﬁnns inte

Text: CATRIN ERIKSSON Foto: HELEN SILVANDER

JAG FINNS INTE. Det bevisas med lätthet via information jag fått mig tilldelad från gemene man. Det går att bevisa, så understå er inte att ha en annan åsikt. I TYSKLAND fick jag en gång en diskret förfrågan om huruvida alla svenskor är blonda och blåögda. Diverse filmer talar ju om att den typiska svenskan är en blond, blåögd Inga, så visst borde det ligga någon sanning i det. En grabb jag träffade på i tonåren hävdade till och med att jag omöjligen kunde vara en svenska med svenskfödda föräldrar, vilket jag kan försäkra att mina föräldrar hävdar att jag är. Jag påstås dessutom vara född och uppvuxen inom Frälsningsarmén, vilket leder till ännu ett dilemma. Där är ju alla över 80 och spelar gitarr, så en som varken passerat femtiostrecket eller plinkar på lyran kan ju inte ha koppling till Frälsis. TILL DETTA RESONEMANG tillkommer valet av en praktisk teknisk utbildning. På gymnasiet var det ett välkänt faktum att inga tjejer väljer mansdominerade yrken, och då jag inte var kille bekräftar det min teori. Om en tjej slår sig in på ett ickeflickigt yrke så är hon dominant eller maskulin, inte någon som sprungit runt i långklänning och älskat “swingkjolar” vilket en teoretisk Catrin skulle ha gjort i sina yngre dagar. Därpå vet väl alla att det bara är rikemansbarn som studerar på KTH, ett lika välkänt faktum som att bara elever under 20 kan behöva studeranderabatt på SL.

Under mina år som KTHstuderande har jag sett färre överförfriskade människor bland icke KTH-studerande, än bland de våra kära studenter. Om man till

NU TILL YTTERLIGARE BEVISNING.

Osqledaren #4.indd 27

råga på det besökt diverse fester utan att dricka en droppe alkohol, kan man omöjligen existera! Sådana KTH-studenter förekommer deﬁnitivt inte, särskilt om man utgår ifrån den ström artiklar som behandlar om KTH-studenters alkoholvanor. att den klassiska kompetensen att hantera läppstift, maskara, ögonskugga och rouge är någonting som alla kvinnor föds med. Vi får dessutom inte glömma att alla tjejer ÄLSKAR att prova kläder. Då man varken kan sminka annat än clownvarianten eller är karl, samt avskyr att prova kläder som jag inte tänker handla, bekräftas ovanstående hypotes ännu en gång.

SEDAN VET VÄL ALLA

OM JAG EXISTERADE skulle jag troligen ha varit gift eller förlovad, arbetat inom vård eller inom något serviceyrke, haft barn och deﬁnitivt inte studerat på KTH. Dessutom borde jag gå över till att endast lyssnar på dansbandsmusik, det är ju normen när man passerat 30-årssträcket.

Jag har massor! Jag var en gång med och delade ut mackor till uteliggare då en vänlig tårögd man träffade mitt i prick när han sa att ingen någonsin gett honom någonting gratis. Enligt min teori var det ju just ingen som gav honom ﬁka, jag existerar ju inte, så det måste ha varit så. BEHÖVS MER?

STATISTISKA SANNINGAR byggs mestadels på information från,

av varandra, oberoende källor vilkas gemensamma nämnare i sin tur ger sannolika slutsatser. På dessa statistiska grunder anser jag det härmed bevisat att jag på intet sätt existerar. Vågar ni säga emot?

27 05-12-19 10.15.32

MUZAAK

Röyksopp The Understanding Betyg 2 Röyksopps uppföljare till albumet ”Melody Am” är en ren, elektronisk danspopskiva. Den norska duon har, precis som förväntat, prioriterad musiken. I de låtar där sång förekommer sätts ingen särskild tyngd på lyriken. I vissa låtar är det inte ens sång utan snarare mummel. Musiken följer rena linjer, men är en aning för repetitiv. Jag kan inte länge påstå mig vara en allätare, jag har problem med den här sortens musik. Den sätter sig inte och så snabbt jag tryckt på “next”-knappen har jag glömt bort hur den tidigare låten gick eller vad den ens handlade om. Kanske saknar jag den musikaliska intelligens som krävs för att kunna njuta av nästintill instrumental musik. Lite plus får bandet dock för “Dead to the world” och “What else is there”. Dessa låtar kan jag nog lyssna på tre gånger till innan jag tröttnar på dem.

Elin Li

Osqledaren #4.indd 28

Get rich or die trying

Nirvana

Sliver –the best of the box Betyg 2 Detta är musik för en publik som föredrar sexig heshet framför rena toner. Old Age, Heart shaped box och Rape me uppväger att det mysiga introt till Spank thru fortsätter med hes tondöv stämma som inte matchar upp det, trumbiten med tal i Mrs Butterworth lyste upp en i övrigt skränig sång medan Floyd the barber var helt spelbar efter introt.

Catrin Eriksson

Monica Zetterlund Det bästa med Betyg 2

Soundtrack Betyg 2

Hustlers ambition klingar träsmak och gäspningar och What if gjorde ingenting för att väcka mitt intresse. Det mesta kändes som någonting man redan hört flertalet gånger men Talk about me är faktiskt någonting jag kan tänka mig att spela någon gång emellanåt om än inte allt för ofta. Som helhet är det inget jag skulle lägga pengar på.

Catrin Eriksson

Gamla favoriter i repris? Man kan låtarna utantill vare sig man vill eller ej. Det vore kul att höra nya och mer fantasifulla variationer. Mister Kelly är en av fåtalet som inte spelats sönder och det märks att Monica har mer kraft i stämman och kunde ge låtarna betydligt mer variation och personlighet. CE

05-12-19 10.21.21

Text: PER GANBAR

Att hitta den rätte Stolthet och fördom (Pride and prejudice)

Regi: Joe Wright I rollerna: Keira Knightley, Rosamond Pike, Judi Dench Premiär: 6 januari

Betyg: 3

Den engelska familjen Bennets fem döttrar börjar alla närma sig giftasåldern och får genom mamma, släkt och bekanta tips på lämpliga och passande ungkarlar. Framför allt mamman ser det som sin stora uppgift att få dem att gifta sig med rätt män. Det behöver inte betyda av ren kärlek utan hellre för att säkra ekonomin och den framtida försörjningen. Det accepteras av majoriteten men inte av den unga Elizabeth som hellre väljer kärlek framför rikedom och därför avvisar den rike men fåordige och något snobbige Marc Darcy. Visst är första intrycket oftast avgörande och Elizabeths åsikter om Darcy bygger mycket på deras första möte men hon får anledning att omvärdera sina åsikter. Liksom en gömd skatt kan Darcy visa sig innehålla annat än bara rikedom. ”Stolthet och fördom” är baserad på Jane Austens kända 1800-talsroman med samma namn och räknas till den engelska litteraturens klassiker. Temat är alltså kärlek över klassgränserna vilket fortfarande, 200 år efter bokens utgivning, är aktuellt i åtminstone Storbritannien. Boken har filmatiserats flera gånger förut. Vackra engelska landskapsbilder höjer känslan för handlingen.

Osqledaren #4.indd 29

FILM

Från rå indrivare till harmonisk konsertpianist Mitt hjärtas förlorade slag (De battre mon coeur sest arete)

Regi: Jacques Audiards I rollerna: Romain Duris, Aure Atika, Emmaniella Devos Premiär: 13 januari

Betyg: 3

Tom är 28 år och jobbar i den hårda fastighets/indrivningsbranschen. Han drömmer ofta om ett annat liv, ett lugnare och anständigare liv, kanske om kärlek eller till och med den förlorade ungdomen och pianospelandet. Hans liv kunde ha varit annorlunda: mamman var en berömd konsertpianist och gav regelbundet pianokonserter. Tom ärvde som barn hennes talang, men övergav det senare alltmer för indrivandet. Genom ett slumpartat möte med mammans tidigare manager bestämmer han sig för att ge pianospelandet en ny chans. Kärleken till musik börjar ta över plikten gentemot kollegorna i indrivningsfirman. För sin far tänker han motvilligt göra ett undantag och dra in pengarna som den ryske gangstern Minskov är skyldig honom. Det franska actiondramat är baserat på den inom film noir kultförklarade rullen Fingers från 1978. 30-årige Romain Duris som spelar huvudrollen spelar väldigt övertygande och det fascinerar och imponerar. Tittarsiffrorna har varit höga både i Frankrike och utomlands, bland annat har den i USA varit den mest sedda icke-engelskspråkiga filmen i år. Filmen vann dessutom pris för bästa filmmusik på den ansedda Berlin Filmfestival.

05-12-19 10.26.49

TEATER

OCH DYLIKT

Framifrån och från vänster: Melinda Kinnaman och Erland Josephson; Hassan Jafari och Ingvar Kjellson; Fares Fares, Björn Granath och Morgan Alling

Sultanens hemlighet Dramaten t.o.m 31 december På Dramatens lilla scen spelas nu den egyptiske författaren Tawfik al Hakims ”Sultanens hemlighet”. Den skrevs 1960 i Nassers Egypten, men av självbevarelsedrift förlade al Hakim handlingen till 1200-talet.

Det är en saga för vuxna som skildrar förhållandet mellan makt och laglig rätt. Storyn handlar om den mäktige Sultanen som i sin barndom blivit köpt som slav av den förre sultanen. Denne uppfostrade slavpojken som sin son, för att denne skulle kunna ta över tronen. Av ett fånigt förbiseende utfärdas dock aldrig något fribrev innan den gamle sultanen dör. Den nye härskande sultanen förblir alltså i lagens mening en slav och statlig egendom – samtidigt som han är envåldshärskare. Han beslutar sig dock, efter viss vånda för att han, av formaliaskäl, skall säljas på auktion, för att sedan omedelbart friges. Han köps av en kvinna med dåligt rykte, som kräver ett nattligt samtal med honom innan han får sin frihet. Det blir en natt som handlar om makt och lag, rätt och fel, som ger sultanen en ny syn på sig själv och världen. ”Sultanens hemlighet” innehåller allvar lika mycket som fars uppblandad med lek och magdans, men ändå är föreställningen märkligt seg och stundtals alltför lång. Problemet är att pjäsens allvar inte tas till vara, textens svagheter blir allt tydligare. Det blir aldrig någon riktig konflikt. Allt är upplagt så att vi i publiken egentligen aldrig har något val. Rätt är rätt och våld är fel. Och ...?

Sthig Jonasson

Här finns allt: en bra historia – präriens kommunikationisering – en vildsint och skjutglad hjältinna (Calamity Jane), en vild (nåja) indianhövding (Sitting Bull) och hans frenetiskt dansande indianer, två beryktade och törstiga västernlegender (Buffalo Bill och Doc Holliday), en konsultkonsult (Andrew Carnegie) och en telegrafissa som vill ha ordning i det kaos de andra skapar och ordningen skall vara delbar med två (Sarah Bagley).

Ponnyexpressen (eller Utan en tråd på prärien) Kårspexet 2006, THS Jag har sett årets kårspex. Det var befriande: Efter en rad existentiella ångestattacker på höstens teaterscener – Geten, Dödsdansen, Erik XIV och Romeo och Julia, Sympati för djävulen – är ”Ponnyexpressen” eller ”Utan en tråd på prärien” precis vad själen behöver.

Alla samsas (si så där) i den obetydliga hålan Springfield där telegrafledningarna mellan öst och väst skall kopplas ihop. Låter det roligt? Enligt Sigmund Freuds ”Witztheorie” i ”Der Humor (1905) förstärks det komiska och humoristiska av ordvitsar, lättsamma sånger till kända melodier, obegripliga intriger och stepp på bord. Se där, det är vad ”Ponnyexpressen” innehåller. Alltså komik, humor och underhållning under 3 1⁄2 timme inklusive paus och många omstarter.

Julia Sörenson

Osqledaren #4.indd 30

05-12-19 10.31.16

UPPRÄTTELSE! I Osqledaren #2 05/06 figurerade det grymma fotot här till vänster i bakgrunden av en artikel om budgetpropositionen vid namn ”Många plus på fel ställen”. Fotografens namn föllo bort, men förtrösta icke, ty Osqledaren vet att det är ingen mindre än DAVID ASPLUND som står bakom kreationen. Smaka på det: D-A-V-I-D---A-S-P-L-U-N-D. Fint namn.

sqledar-redaktionen skulle på detta ödmjuka sätt vilja tacka alla studenter, skribenter, illustratörer, fotografer, inspiratörer, konspiratörer, annonsörer, bullbakande fikatanter och javascriptande teknikmarodörer som hjälpt oss under året, samt önska eder alla en riktigt

God Jul och ett

Gott Nytt År! OSQLEDAREN LIKE ME? Me too. Illustratören heter Jonas Gunnarsson.

-DIN

BÄSTA

KOMPIS -

��

Osqledaren #4.indd 31

05-12-19 10.32.14

THS SIDOR TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Olof Somell:

Inför vårterminen Såhär i december blir arbetet på THS mer och mer hektiskt. Planeringen inför vårterminen börjar ta form och vi har fått tre nya till arvoderadegruppen. Tyvärr innebär det också att gamla medarbetare kommer att lämna oss – snart kommer tre års samlad erfarenhet att försvinna och mycken tid kommer att gå till att överföra de kunskaper de har till våra nytillträdda. I övrigt tittar kårstyrelsen för tillfället bl.a. på innehållet i åsiktsdokumentet. Åsiktsdokumentet är THS styrdokument för vad kåren tycker i frågor och är tillsammans med verksamhetsplanen den grund som kårstyrelsen står på när vi arbetar och uttalar oss i sakfrågor. Åsiktsdokumentet skall lyftas en gång om året för att förnya innehållet och ge en möjlighet att omvärdera THS policy. Om man tycker att kårens hållning i någon fråga är felaktig och vill att den ska ändras så har man all möjlighet att påverka detta. Beslut om åsiktsdokumentet tas av kårfullmäktige, så om du vill påverka innehållet: ta kontakt med din KFledamot. Slutligen vill jag passa på att från THS arvoderade och personal önska alla medlemmar en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! P.S. Åsiktsdokumentet finns att tillgå under http://www.ths.kth.se/ths/ dokument

Kårfullmäktiges möten KF 5: KF 6: KF 7: KF 8: KF 9:

Osqledaren #4.indd 232 THS sidor OL4.indd

2006 01 23 2006 02 20 2006 03 20 2006 04 18 2006 05 08

Katarina Lund om året med ISS

��

� � � F F d s s

o o

t F t

� � � �

� � �

Karolina Öström ny i KS Vid Kårfullmäktiges sammanträde den 6 december valdes Karolina Öström ny i KS - Studiesocialt efter Erik Edstam, som avgår vid årsskiftet. Karolina, som läser på cilvilingenjör & lärarprogrammet, anser att den psykosociala arbetsmiljön är viktig för studenternas studieresultat och välbeﬁnnande. Hon är intresserad av mottagningsfrågor och menar att alla skall – på ett eller annat sätt – ta del av mottagningen. Därför är det viktigt med alternativa aktiviteter vid mottagningen. Dessutom skall Karolina arbeta med att öka integrationen mellan de olika sektionerna. Därutöver nämnde hon särskilt alkoholfrågor och CSN som viktiga delar i hennes framtida arbetsuppgifter.

05-12-19 13:37:07 10.32.19 2005-12-09

��

THS sidor

THS SIDOR

TEKNISKA HÖGSKOLANS STUDENTKÅR

Frida Schildauer ny ordförande för ISS � �� Frida läser på tredje året på Design och Produktframtagning. Hon är från Finspång med svensk mor och tysk far vilket gjort henne hemma i både den svenska och den tyska kulturen. Med den erfarenheten tror hon inte sig ha några svårigheter att förstå och att sätta sig in i utbytesstudenternas situation. - Internationella erfarenheter blir allt viktigare, men det kan man uppnå också genom att engagera sig på hemmaplan. Det gör det lättare att förstå olika kulturer när man kommer ut i världen, säger Frida. Frida betonar Katarinas goda arbete i ISS och menar att det är bättre att ta över en välskött verksamhet än att behöva bygga upp den från början. Foto: Sthig Jonasson Frida framförde vid KF-sammanträdet att hon skulle arbeta med tandem som en komplettering till den nödvändiga och viktiga fadderverksamheten. Om de framtida arrangemangen säger Frida: - Jag kommer att prioritera arrangemang i och runt Stockholm, men jag skulle tycka det var trevligt att ordna en resa för studenterna också till någon annan plats i Sverige.

Ellen Rova ny projektledare för Armada ��

Rektors jämställdhetspris

på d rer es

13:37:07

��

THS arvoderade hittar du i kårhuset Nymble på Drottning Kristinas väg 15–19. Redaktör är Sthig Jonasson, sthig@kth.se.

Osqledaren #4.indd3 33 THS sidor OL4.indd

05-12-19 13:37:08 10.32.23 2005-12-09

OSQLEDAREN #4 05/06 TRAMS

�

Osqledaren #4.indd 34

Illustration: JONAS GUNNARSSON

05-12-19 10.33.22

��

Osqledaren #4.indd 35

05-12-19 10.34.17

Osqledaren #4.indd 36

05-12-19 10.34.19