Osqledaren #4 2018-2019 by Osqledaren

Polisens it-avdelningen bjuder in till

ÖPPET HUS onsdag den 8 maj 2019 kl. 17:00

Är du teknolog eller systemvetare och intresserad av polisens it-verksamhet? Kom och träﬀa medarbetare på it-avdelningen som visar och berättar om polisens it-stöd och it-verksamheten. Bland annat om E-tjänster, beslutsstöd, forensik, gränskontroll-, utrednings- och underrättelsesystem. Du får även information om vilken kompetens vi söker och vilka jobbmöjligheter som ﬁnns hos oss. Kanske är du en av våra nya medarbetare? Vi bjuder på en lättare förtäring. Anmälan: Mejla senast tisdag den 30 april till student.it-avdelningen@polisen.se Adress: Polhemsgatan 30, Stockholm

Välkommen!

ÄR DU REDO FÖR

EN STÖRRE UPPGIFT?

LEDARE

A SHORT ENCURAGEMENT TO WRITE SOMETHING FUN.

A short encuragement to write something fun. The idea for the cover is once again a mystery. This time it was not my idea, but the idea is from some people from the editorial staff. They had some great fun with this one. They wanted to do something just because it was fun, and bring back sex to Osqledaren. Our generation is so stiff and boring in that sense. Everything is career-focused and blablabla... So please tell us what you think!

exams later this year! Fucking great! It’s about time! Let us all hope KTH delivers on that! Now it is time for THS to keep on the good work and start working with the next big thing. Students are feeling worse and pressure is higher than ever. We have an article about THS and what a member think is wrong about it. I think he is pretty on the nose about that. So go and read it!

Cover@osqledaren.se is the email address.

This is also the last magazine from me as editor in chief! And I want to encourage you the reader to apply for the role. It has been great fun for me to do this and now I want someone else to try there best to make Osqledaren even better! So if your interested keep your eyes and ears open!

My own thought is that it is time for THS to back out of the dark hole. Time to get a new perspective. Realize the power of us young adults and start working towards the bigger questions. According to the THS president, KTH is trying anonymous

Simon Sundin

Chefredaktör 2018/2019

You can contact osqledaren at our email osqledaren@ths.kth.se or on our social media.

OSQLEDAREN #4

INFO

Chefredaktör och ansvarig utgivare Simon Sundin Grafisk form och layout Sabina Nordell, Erik Lindberg, Linda Cnattingius & Simon Sundin Omslag Sabina Nordell

OSQLEDAREN

Om Osqledaren Osqledaren är sedan 1959 Tekniska Högskolans Studentkårs tidning. Tidningen ges ut fyra gånger per år med en upplaga på 10 000 exemplar.

Bidrag Vill du bidra till tidningen? Maila osqledaren@ths.kth.se Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i eller refusera insänt material.

Mellan pappersutgåvorna fortsätter vi rapportera på osqledaren.se

Kontakt osqledaren@ths.kth.se Specifik redaktionsmedlem: [förnamn.efternamn]@osqledaren.se

Tryck Sörmland Printing Solutions

Osqledarens uppgift är att informera om, bevaka och granska verksamheten inom THS och KTH.

Papper Inlaga: 120g TF Obestruket Offset Omslag: 240g TF Obestruket Offset

I tidningen gjorda uttalanden är endast, om inte annats anges, att betrakta som THS eller Osqledarens åsikt.

/osqledaren

OSQLEDAREN #4

@osqledaren

Annons Kontakta chefredaktör eller se osqledaren.se/annonsera Postadress Osqledaren Tekniska Högskolans Studentkår 100 44 Stockholm Producerad med kärlek  på KTH

INFO

TABLE OF CONTENTS

BRANSCH

Att vara, eller inte vara - ingenjör! 7 Arbeta för staten: en offentlig hemlighet? 10 Konst & Vetenskap 12 Vad är tillgänglighet och varför är det viktigt? 14 Stockholm Makerspace - en kollektiv verkstad på campus 16

ENGLISH

Space lab 19 The Universiade - a successful winter adventure 21 Airborne allergies – are they real? 22 LINN KEDIN 23 In all shapes and sizes 24

OL GRÄVER

Läget i THS/kåren, en kårmedlems betraktelser 27 En melodi kommer alltid från hjärtat 30 KTH:s hemliga ordenssällskap och deras urinritualer 32 SINGAPORE 33

UNDERHÅLLNING

ÖL-Bryggning i diskbänksrealism 35 I livmoderns tecken 38

AKTUELLT

Offentlighetsprincipen & att plugga på gamla tentor 41 THS Kårledning blir en person färre 43 Fly tekniken 44 Teknisk utbildning har födelsedagskalas! 46

OSQLEDAREN #4

BRANSCH

Att vara, eller inte vara - ingenjör!

Att vara, eller inte vara - ingenjör! TEXT ANJA ERICSON ILLUSTRATION LOVISA WÅHLSTRÖM

Med fem år i skolbänken, tusentals timmar av tentaplugg och fler memorerade formler än vad det finns länder i världen får man till slut ett vitt papper med en kråka på och sen börjar livet. Livet som ingenjör. Vi alla ställer oss nog frågan mer än en gång, är det värt det? Är det verkligen värt de extra åren, timmarna, kaffekopparna och tårarna? Och kommer det lilla extra man ger nu att föra med sig lite extra sen? OL har gett sig ut på spaning för att ta reda på vilka förmåner ingenjören egentligen får ta del av när hen, färdigbakad, tar klivet ut i arbetslivet.

OSQLEDAREN #4

BRANSCH

När vi läser om varför man ska välja ingenjörsyrket finns det en del utmärkande lockelser. Det är inte ovanligt att man får höra att det finns jobb så det räcker och blir över, att själva arbetet är stimulerande och meningsfullt och dagarna med en ekande plånbok snabbt kommer att vara som bortblåsta - och det låter ju lockande! Framtiden är ljus för ingenjören säger ryktet, men vad säger egentligen samhället? Idag är det många som väljer att studera vidare efter tre år på gymnasiet. Enligt Statistiska Centralbyrån pluggar nästan hälften vidare i Sverige. Varför väljer man att anställa just en ingenjör? OL frågar Henrik Dahlin på Sveriges Ingenjörer. - Ingenjören är unik på så sätt att hen kan erbjuda en kompetens som ingen annan yrkesgrupp kan erbjuda i dagens samhälle som står under ständig förändring. Arbetsgivarna skriker efter kompetens som både har det analytiska och innovativa samt det praktiska kunnandet. - Utöver att ingenjören i sin helhet har en god kompetens tillför hen dessutom en spetskompetens inom specifika områden som ingen annan yrkesgrupp kan erbjuda. Spetskompetensen kan exempelvis vara inom programmering, produktutveckling eller byggkonstruktion. En anledning till att välja vägen till ingenjörsyrket är alltså den kunskapsbas ingenjören kommer ha med sig ut i arbetslivet, samtidigt verkar ingenjören även vara eftertraktad. Men en god relation växer sällan ur en vilja från ena parten, utan båda parter måste vara positivt inställda. Varför ska man som individ ta arbetsmarknadens hand som just ingenjör? Henrik svarar: - Som nyexaminerad har man många olika branscher att välja mellan, men gemensamt för dem är att de erbjuder roller som innefattar ansvar för analys och utveckling för projekt och produkter. - Möjligheterna till både personlig och karriärmässig utveckling är stora om man väljer ingenjörs-spåret. Ofta börjar ingenjören sin karriär som utvecklare, analytiker och projektledare för att sedan avancera

Att vara, eller inte vara - ingenjör!

genom att exempelvis ansvara för större projekt med en högre budget eller genom att man får större personalansvar.

man som ingenjör även omringad av andra yrkesroller. Hur ser de egentligen på ingenjören?

När det gäller den ekonomiska aspekten är löneutvecklingen god för ingenjören. Ingångslönen har idag en median på 33 000-34 000 kr och över tid är medellönen i privat sektor 56 000 kr.

- Idag finns det en stor medvetenhet om ingenjörens kompetens och hen syns i många fler branscher och yrkesroller som man kanske inte tänkte sig att finna ingenjören i förr. Förut fanns ingenjörerna främst inom industrin, men idag är de en självklarhet inom allt från IT och start-ups till bank och finans.

- Det är även viktigt att ta ut examen, det gör skillnad i lönekuvertet, menar Henrik. När man läser till ingenjör, oavsett om det tar tre eller fem år, väljer man redan i utbildningsfasen en inriktning genom att välja ett program. Även om programvalet pekar åt en viss riktning i yrkeskarriären så är ingenjören inte bunden till en viss bransch. Sveriges Ingenjörer har tagit fram rapporten Den första Ingenjören som visade att medelstora och

Ingenjörer finns över hela världen och statusen för ingenjören skiljer sig idag i olika delar av världen. - Ingenjörsrollen är det nya coola! Framförallt i och med den fjärde industrialiseringen vi står inför idag, vilket vi till stor del har många av 90-talets och 00-talets tech-entreprenörer att tacka för. För att världen ska komma vidare i utvecklingen krävs ingenjörer och det finns det idag en global medvetenhet om. Allt fler företag och organisationer har ett behov av digitalisering vilket inte är möjligt utan ingenjörens hjälpande hand. Om man själv vill ta klivet utomlands finns det goda möjligheter.

små företag som anställer ingenjörer ökar sin nettoomsättning med 500% under perioden som studien genomfördes. - Detta visade alltså att ingenjören i sig, med sin analytiska kompetens och sitt innovativa sinne, erbjuder ett tillskott för alla former av organisationer, berättar Henrik. Det är alltså en bra idé att fortsätta vandra på ingenjörsstigen om man vill ha goda chanser till personlig och karriärmässig utveckling. Och om man vill vara snabb med att betala tillbaka CSN-skulderna. Det ser alltså ljust ut för en bra relation mellan arbetsmarknaden och den nyexaminerade ingenjören. Utöver arbetsgivarna är OSQLEDAREN #4

- Man kan exempelvis prova att jobba på ett internationellt bolag som har verksamhet i Sverige. På så sätt får man in en fot, vilket i sin tur kan ge en möjlighet att bli utstationerad på andra kontor i världen. Om man behärskar ett tredje språk bättrar det på förutsättningarna till arbete utomlands som ingenjör. Världens syn på ingenjören är alltså inte bara positiv, utan den är även helt nödvändig om utvecklingen ska fortskrida i en positiv riktning. Ingenjörens stora uppgift är att svara på hur vi ska kunna möta människors framtida behov men samtidigt bevara och ta hand om vår planet. Ryktena och samhället verkar alltså vara ganska eniga - det är en fördel i arbetslivet att ha en ingenjörstitel. Ingenjören är eftertraktad, hen står inför en meningsfull karriär och framtiden är ljus. Det är därför man ska bli ingenjör. Det är helt enkelt världens coolaste jobb.

BRANSCH

Arbeta för staten: en offentlig hemlighet?

TEXT CHARLIE MÅRTENSSON ILLUSTRATION CARL JÄRMYR ERIKSSON

Tråkigt, långsamt och lägre lön, eller stabilt, nyttigt och bättre arbetsvillkor? Den offentliga sektorn blir lätt mindre synlig för studenter än näringslivet. För att klara upp fördomar och få insikt i den statliga arbetsmiljön har OL undersökt likheter och skillnader mellan sektorerna.

OSQLEDAREN #4

BRANSCH

Inför ingenjörsstudenter jobbar privata företag hårt med att måla upp sig själva som de platser där innovationen sker, och inte sällan stoltserar de med nyskapande design och framtoning. De sponsrar event på mottagningar, bjuder på mat på lunchföreläsningar och anstränger sig för att lotsa studenter mot en karriär hos just dem. Bland de event som haglar tätt under året lyser statliga myndigheter med sin frånvaro inom många områden. För att få en närmare titt på statliga arbetsgivare har OL varit i kontakt med Glenn Schmitz, IT-konsult på Cybercom. Hans hustru har jobbat inom den offentliga sektorn en längre tid, och själv har han tidigare tjänstgjort hos privata företag i många år, men arbetar just nu i Skatteverkets innovationsteam. – Det finns såklart skillnader mellan den privata och offentliga sektorn, men de är oftast mindre än vad en kan tro, konstaterar Glenn. Oavsett var du befinner dig så kommer du att sitta i massor av möten hela dagen. Det kommer nästan alltid finnas en chef som behöver godkänna ditt jobb, dina timmar, dina projekt. Framförallt så skiljer sig den privata och offentliga sektorn inte så mycket åt, utan det handlar snarare om storleken på företaget eller myndigheten. Har ett företag över 2000 anställda, så försvinner en del förändringshastighet av naturliga skäl. Där finns det ingen skillnad mellan den privata och offentliga sektorn. Självklart upplevs vissa processer som långsammare i den offentliga sektorn, men det beror ju främst på lagstiftning och andra regler som finns på plats för att bland annat motverka korruption och nepotism. Och det är ju en bra sak. En av de förutfattade meningar Glenn hade om myndigheter är att förändringar tar lång tid hos dem – vilket stämmer. – Däremot finns dessa problem även i den privata sektorn. Hur mossiga upplever inte vi slutkunder att banker eller försäkringar är? Det finns många enorma privata ak-

Arbeta för staten: en offentlig hemlighet?

törer som kanske har viljan att förändras, men är så låsta i sina legacy-system att det är oerhört svårt. Bilden av den privata sektorn får inte bara vara att alla företag är coola, snabba startups. Ja, de finns också, men de är få jämfört med bolag som IKEA, H&M, SEB och Nordea. Tidskriften Ny Teknik skrev under 2017 om den stundvis ojämna kampen som uppstår mellan företagen och myndigheterna när det gäller att rekrytera nya ingenjörer. Jobb inom näringslivet framstår på ytan

Löneskillnaden kan upplevas som en sur karamell, men vad beträffar de övriga förmånerna kanske det är så det ska vara: myndigheter som anstränger sig alltför mycket för att verka attraktiva och erbjuda sina anställda flashiga privilegier, riskerar att bli myndigheter som lägger fokus på fel saker. Det kan dock vara ett problem om den offentliga sektorn är mindre synlig än den privata för potentiella rekryter. I mångt och mycket tar kompetensen vägen dit den uppskattas. Myndigheternas sätt att belöna sina förmågor ligger till stor del i värdegrunden. Information från Arbetsgivarverket, arbetsgivarorganisationen för statliga arbetsgivare, understryker att samhällsnytta och demokratiska principer utgör grunden för statliga arbetsuppgifter. Medborgarna i Sverige beskrivs som den yttersta uppdragsgivaren. Ett arbete i den offentliga sektorn bidrar till att bygga upp samhället, samt att skapa och bibehålla en fungerande infrastruktur. Därmed kan arbetstagaren känna att hen gör någonting betydelsefullt som tjänar ett högre syfte och gagnar andra. Mjuka principer, såsom en god balans mellan jobb, fritid och eventuellt föräldraskap samt möjligheter till vidare kompetensutveckling, betonas också. På frågan om vilken sektor som är mer tilltalande för arbetstagaren svarar Glenn:

som mer lockande, med fler ekonomiska och materiella förmåner. Lönen utgör den kanske mest betydande skillnaden mellan sektorerna. Siffror från Sveriges ingenjörer visar att medellönen för en civilingenjör i privat sektor är 7100 kronor högre än i offentlig sektor. Motsvarande skillnad för högskoleingenjörer är 3200 kronor. Konsultrollen utgör ett kryphål i detta, men artikeln i Ny Teknik understryker att det inte är hållbart för myndigheter att endast anställa konsulter utan att ha några egna ingenjörer.

OSQLEDAREN #4

– Äsch, det beror helt på vad du vill få ut av det. Du har förmodligen fler semesterdagar inom den offentliga sektorn och färre ”hemläxor”, alltså där du kommer att behöva jobba hemifrån efter middagen. Båda sektorer är spännande, jag jobbar med innovation på Skatteverket och det är hur kul som helst. Jag gör hellre det än att kunna titulera mig ”Growth & Expansion Manager” på ett hippt bolag och egentligen bara fiffla med PowerPoint-presentationer. Referens: ”Tuff match om de bästa ingenjörerna”, Ny teknik 18/4 2017.

BRANSCH

Konst & Vetenskap

Konst & Vetenskap TEXT ERIK LINDBERG & LOVE BOOK ILLUSTRATION & FOTO ERIK LINDBERG

Konsult, systemingenjör och produktledare. En bra lön, men måste man verkligen gå den här vägen? Osqledaren stämde träff med några alumner som gick åt ett helt annat håll efter examen. jag gick ut manusutbildningen, och jag har jobbat med film och tv sedan dess.

Dunja Vujović Dunja började Datateknik år 2004 på KTH och jobbar idag som manusförfattare. Ett ganska stort kliv från vad man vanligtvis håller på med efter hennes utbildning, men efter att ha pratat med henne får jag verkligen känslan av hon hittat sitt rätta kall.

Kände du att du hade någon nytta av din tid på KTH ändå? - Jag visste ju väldigt tydligt att jag ville skriva tv drama. Det var många i min klass som hade gått filmskola innan, och ville göra mycket mer smal film eller teater och liknande, och det är ju en helt annan väg framåt liksom. Själv har man blivit skolad av KTH, att tänka på ett visst sätt, som jag upplevde att mina kurskamrater kanske inte delade.

Vad jobbar du med? - Jag är manusförfattare, dramaturg och redaktör. De senaste fyra åren har jag skrivit på olika tv-serier, regisserat kortfilm, skrivit och producerat radioteater samt är redaktör för en bok-trilogi som handlar om AI och kontrollproblemet som heter Fermis Filter. Just nu utvecklar jag två egna tv-serier och skriver på säsong 2 av min radioteater samt manus på min nästa kortfilm. Hur kom det sig att du valde den här vägen? - Jag pluggade två år på Data och sen var jag chefredaktör för Osqledaren ett år. Det var efter det året som jag hade svårt att komma tillbaka till mina studier igen, och sökte mig istället till olika jobb. Bland annat som kulturredaktör på en medborgarjournalistik-tidning på webben. Jag fick en känsla att det kan ha varit en front för att tvätta pengar så jag gick tillbaka till KTH. Jag tog någon tenta och gick någon kurs innan jag började på Nyheter24 som skribent. Sådär höll det på ett tag, lite fram och tillbaka. Tills jag kom hem från mitt utbyte, i Singapore, och kände: Nu är det 2011, vad fan händer liksom? Nu får jag bara ta examen. Då hade jag varit smart

nog att lämna alla de jobbigaste tentorna till sist. Men när jag väl lyckades ta min examen tänkte jag att det inte finns något jag inte klarar av. Vad hände sen? - Jag blev klar 2014, och på hösten började jag plugga på Alma manusutbildning. Jag hade tvivlat mycket på om programmering verkligen var något jag ville lägga ett helt liv på. Jag fick en panikkänsla och kände det var dags att ta en risk. Det är 4 år sedan

OSQLEDAREN #4

- På KTH tvingas man att lära sig ta in sjukt mycket information på kort tid. Det gör ju någonting med en, tror jag. Det gör att man lär sig klassificera information, man lär sig kartlägga vad man behöver och inte behöver. Det använder man även när man skriver manus, där man verkligen arbetar med struktur. När man skriver tv-serier så pratar man om att man bygger en seriemotor, det låter sjukt mekaniskt men de bästa serierna är byggda på en stabil motor som låter det konstnärliga uttrycket komma fram på bästa möjliga sätt. - Att gå på KTH gör också något med ens självkänsla, man känner att man kan uthärda sig igenom lite vad som helst.

BRANSCH

Johan L. Heinstedt Johan började på Medieteknikprogrammet 2009, tog examen 2017, och jobbar idag som både skådespelare och filmproducent. Vi möts upp, och han berättar om sin resa. Kan du berätta lite om din väg genom KTH? - Det tog lite längre än 5 år för mig, mycket på grund av att jag tog 1.5 års studieuppehåll. Om man känner att det är lite segt att studera så är det inte hela världen att pausa lite.

Konst & Vetenskap

- Åren gick och jag gick från att bli skådis i spexet till att bli producent, för att testa något nytt. Detta var extremt lärorikt, att dra ihop så pass mycket människor i ett kreativt uttryck av den magnituden var mastigt, men så jävla roligt.

visade sig att det var inte alls samma sak. Men det är ändå färdigheter och skills som jag fått med mig från spexet och KTH: Projektledning, teamwork och ledarskap. Allt sånt är ju applicerbart i alla projekt, och i allra högsta grad ett filmprojekt.

- I samband med det blev jag ihopkopplad med en kompis till en kompis, som är regissör och har jobbat inom filmbranschen länge. Han hade en ny kortfilm på gång

- Jag sade till regissören att jag inte kunde något om filmproduktion, men jag är här för att lösa dina problem. Det blev ett fruktsamt samarbete och vi blev klara med kortfilmen, som skickades till en massa filmfestivaler och vann en massa priser. Den spelades på Göteborgs filmfestival och finns nu faktiskt att hyra på triart.se. Det samarbetet har fortsatt och det är med honom jag jobbar idag. Det var egentligen ren tur att min vän skulle koppla ihop mig med honom.

Vad jobbar du med? - Idag jobbar jag som filmproducent och frilansar som skådespelare. Som producent sitter jag på ett bolag som heter Pentagram Film, det är hyfsat ungt men växer mycket just nu. Vi står just nu på två ben. Vi gör dels kortfilm och långfilm, drama och komedi. Det är där vårt hjärta ligger. Sen gör vi även reklam eller beställningsuppdrag i alla dess former för olika företag, och det är oftast där pengarna kommer in. Kan du berätta lite om hur det blev så? - Jag har alltid haft ett filmintresse men hade aldrig riktigt fattat att man kan jobba med film. Jag har KTH väldigt mycket att tacka för det, kanske inte direkt utbildningen, men studentlivet och nätverket som man fick. Det var under dessa studentengagemang som jag fick testa saker jag aldrig skulle kunna bara läsa på om. Jag fick använda mina erfarenheter praktiskt och fick göra många kreativa saker. Jag var med i spex och har varit sångledare mycket. Där någonstans uppmärksammades jag på att det är väldigt kul att stå på scen. Lite för kul.

Det finns alltså en uppsjö olika yrkesresor man kan göra efter KTH, och det är okej att de inte alltid passar in i den vanliga mallen för ingenjörsyrken. Johan tipsar: - Om du tvivlar på vad du vill hålla på med, följ ditt intresse. Tänk tillbaka på tillfällen i ditt liv där du bara tänkt “Fuck yeah.” När dopaminet bara skjutit i taket. De tillfällena — titta tillbaka på dem. Vad var det som hände då? Kan man på nåt sätt få mer av det i sitt liv, och dessutom få betalt för det? Har du själv livskval eller fler frågor så tveka inte att höra av er till dunja@pushingpaper.se eller johan@heinstedt.se som han behövde en producent till och min nära vän tipsade honom om mig och sade till mig: Du producerar ju musikalteater, då borde du ju kunna producera film. Det

OSQLEDAREN #4

BRANSCH

Vad är tillgänglighet och varför är det viktigt?

Vad är tillgänglighet och varför är det viktigt? TEXT ESRA KAHRAMAN ILLUSTRATION MARIA JACOBSON

Myndigheten för delaktighet beskriver tillgänglighet som skapandet av miljöer för alla där människor, oavsett deras funktionsförmåga, ska ha möjligheten att delta på likvärdiga villkor. I detta inkluderas produkter, tjänster, program och information. Kort sagt samhället i all utsträckning. Så varför känner inte fler till det? Stefan Johansson är expert på accessibility, eller tillgänglighet som det kallas, och jobbar som forskare på KTH. Han är en del av MID, Medieteknik och Interaktionsdesign- avdelningen högst upp på plan 6 i D-huset. När han inte forskar om digitala verktyg för människor med funktionshinder eller tillgänglighet håller han i kursen IT-design för funktionshindrade, för masterstudenter. Utöver det jobbar han även på företaget Begripsam. Vi är både ett företag och en förening. Vi började egentligen som ett projekt, så under ett antal år var vi en grupp på 25 personer som fördjupade våra kunskaper om hur vi kan göra samhället mer inkluderande för de som har framförallt kognitiva svårigheter. Just när det är saker som händer i våra hjärnor, hur vi processar information och hur vi hanterar alla intryck. Många av oss i gruppen har egna sådana svårigheter. Vi testade med många grejer och jobbade med myndigheter och företag. När projektet tog slut hade vi dels så kul, och sen hade vi kommit på idéen att ”det här borde finnas i samhället, det här borde, någon borde kunna anlita sådana som oss för att förstå bättre om hur de ska utveckla sina produkter och tjänster”. Så vi bildade

en förening för att fortsätta träffas och sen bildade vi ett bolag som ska se till att det finns resurser för att fortsätta verksamheten. Idén är att vi ska förändra vår egen tillvaro samtidigt som vi också forskar och utvecklar och utför någonting. På det sättet försöker vi vända oss till delar av samhället som är viktiga för medlemmarna att förändra. Informatör från början, jobbade han från ett tidigt stadie i sin karriär med att förmedla information till människor, men insåg snabbt att det var något som fattades. - Jag jobbade i miljöer där det fanns människor med olika svårigheter. Ganska tidigt träffade jag människor som sa ”sådär som du gör, så kan jag inte förstå din information”. Så började det. Då började jag ta reda på hur det borde vara, hur det skulle vara om jag verkligen ville nå alla. Då insåg jag att om jag gör det här fel, så kommer jag att avgränsa antalet människor som kan delta i min egen verksamhet. Det ville jag inte, utan tvärtom. Att alla skulle vara med. Stefan har jobbat med frågor inom området sedan början av 90-talet och innan internet. När han började jobba med internet insåg han snabbt att det löste många problem och skapade möjligheter. Bland

OSQLEDAREN #4

annat möjligheten att kombinera text och film samtidigt. Men det uppstod även nya problem. - Vi upptäckte att det skapade nya problem också, för att vi inte tänkte tillräckligt inkluderande. När vi började bygga saker på internet stängde vi ut vissa människor på samma sätt som vi gjorde tidigare. Jag har hållt på länge med sådana frågor. Både som konsult och nu forskare. Efter 30 år som konsult började han som doktorand på KTH. Då började det diskuteras att dra igång IT-design för funktionshindrade, en kurs som varit vilande i många år. I år är det andra gången han håller i kursen. Det är kul, jag tror att det behövs en sån kurs, men det är synd är att den inte är permanent och att den är ganska liten. Av alla studenter som finns så är det ganska få som går kursen, och jag tycker egentligen att det är grundläggande kunskap att förstå att vi människor är väldigt olika. Det är viktigt för alla, och oavsett vad man utbildar sig till så jag tror det är en viktig grundförståelse.

BRANSCH

Stefan förklarar att de interaktioner han haft med studenter och andra på KTH visar att det inte är många som vet om tillgänglighet eller universell utforming, vilket innebär att man tar hänsyn till allas diverse behov utan att man ska behöva ändra på omgivningen, produkten eller tjänsten. - I en del läroböcker står det några sidor om det, men det verkar inte som att det räcker. Det verkar som att när studenter träffar mig, om de får träffa mig, så är det första gången de får höra talas om de begreppen. Så det är ganska vanligt att de säger ”det där hade jag ingen aning om”. Så det verkar inte vara begrepp som man stöter på naturligt eller som man redan har en relation till. Mitt intryck är att många inte känner till, inte har tänkt så mycket på eller inte blivit introducerade för de här begreppen. När vi frågar vad han hade lagt till eller gjort annorlunda på KTH, föreslog han ett par saker. Stefan menar bland annat att utvecklare avgränsar användargrupper i onödan. Jag tror att jag hade lagt till mer om hur olika vi är som människor. Att vi som utformar saker helt i onödan begränsar vilka användare vi skulle kunna ha. När man tar beslut i en designprocess eller en tillverkningsprocess så tar man ju ideligen massa små beslut och varje gång som du tar ett beslut kan du inkludera någon eller exkludera någon. Om du gör det pga.

Vad är tillgänglighet och varför är det viktigt?

okunskap så är det ju en väldigt stor risk att du helt i onödan avgränsar , och då blir det mycket utifrån våra egna fördomar om ”vem är det som kommer använda det här”. Den grundläggande förståelsen om att vi är olika, om man har den med sig, oavsett vad man sen utbildar sig till, kommer man göra bättre grejer. Enligt Stefan beror på det oftast på att man inte har kunskapen, fantasin eller förståelsen. Han menar att precis som när man sätter pris på sina produkter och då väljer vem man vill ha som kund, tar man medvetna beslut om vilka som ska använda produkten eller inte. Om vi tar blinda personer. När de går in i en butik så känner de ju egentligen bara fyrkantiga eller runda förpackningar. Det finns ingen information för dem att få i butiken, de känner sig runt på hyllor, och kanske vet var mjölken finns. Då kan de köpa mjölk, men man kan ju lika gärna komma hem med en liter filmjölk, för det finns ingen information som hjälper. På en nätbutik kan jag få hur mycket information som helst om alla produkter.Många nätbutiker är dock inte kodade så de hjälpmedel som blinda personer använder kan tolka informationen korrekt. Så informationen finns bara där ifall utvecklarna förstått att de borde koda enligt en standard. Då blir resultatet att blinda personer inte kan näthandla fast näthandel egentligen är jättebra för den målgruppen.

OSQLEDAREN #4

Sällan tas det aktiva beslut att utesluta en grupp, men Stefan menar att resultatet kan bli densamma. För att motverka detta rekommenderar han att man har en obligatorisk kurs där man lär sig om detta. Det borde vara ett obligatoriskt moment i alla utbildningar, att ha en grundläggande förståelse om hur fantastiskt olika vi kan vara som människor. Vi är väldigt olika, vi är väldigt lika på många sätt också, men olika sorters människor som har olika förutsättningar för att göra saker. Ibland säger man att man har särskilda behov, men det har man ju väldigt sällan. Man har samma behov som alla andra, men man måste gör det på ett annat sätt, eller så måste det vara genomtänkt så att man inte förhindras. Men det skiljer sig egentligen inte på vilka behov vi har. De är väldigt lika. Han avslutar med att påpeka att det nu har blivit lagstiftat i hela EU, enligt det nya Webbtillgänglighetsdirektivet. Alla beställare som jobbar med offentliga medel, myndigheter, kommun etc. måste uppfylla basala tillgänglighetskrav. Om man levererar till offentlig sektor så måste man uppfylla dessa krav och då också förstå de här frågorna. Det har med lagen att göra. Då förändras bilden på vad man som student måste lära sig tycker jag. För nu är det inte så frivilligt längre, utan många kommer att bli inblandade i någonting som ändå byggs med offentliga medel, och då måste man förstå det här.

BRANSCH

Stockholm Makerspace

Stockholm Makerspace - en kollektiv verkstad på campus

TEXT ELLA SÖDERBERG ILLUSTRATION CARL JÄRMYR ERIKSSON

Har du någon gång känt det där kliet i fingrarna av att vilja skapa något med händerna? Bygga en hylla till lägenheten, sy ett klädesplagg du inte hittar i affären, knåpa ihop en robot eller smida ett smycke i silver. Problemet som student är ju att de flesta av oss inte har tillgång till en verkstad att skapa saker av denna magnitud. Eller? Det finns faktiskt en kollektiv verkstad på campus, Drottning Kristinas väg 53 närmare bestämt, (vid Q) som heter Stockholm Makerspace. För 200 kronor per år kan du bli medlem - vilket innebär att du blir inbjuden till workshops och liknande. Varje vecka anordnas till exempel en programmerings-kväll och ett drönarcafé. Andra återkommande evenemang är kurser i laserskärning, svetsning, tillverkning av chokladpraliner och silversmide. Om du vill komma dit oftare kan du betala 300 kronor per månad och då få en nyckel till lokalen och tillgång till hela maskinparken.

Stockholm Makerspace började med ett inlägg på något som heter Elektronikforumet där man började diskutera att skapa en kollektiv verkstad någonstans i Stockholm. Utifrån det bildades en förening och vi hade en stor crowdfundingkampanj. Efter mycket arbete med att hitta lokal flyttade vi in på Norra Bantorget. Där hängde vi runt ett par år. Sedan fick vi erbjudande om att vara en del av THINGS, ett co-working space för startups på KTH campus, när det startade för 4 år sedan. Sedan dess har vi varit där, i källaren hos THINGS.

Vi pratade med Andreas Lundquist, föreningens vice ordförande, som varit aktiv inom föreningen länge. Hur började allt egentligen?

Andreas hoppade på makerspace-tåget ett halvår innan de flyttade in i första lokalen och har varit med sedan dess. Han har

OSQLEDAREN #4

också varit student på KTH och pluggade design och produktframtagning, inriktning mot mekatronik. Detta var en del av anledningen till varför han tyckte att idén om en “medborgardriven teknisk fristad” lät bra. För min del så saknade jag labbet vi hade tillgång till på mekatronikutbildningen. Där hade vi ett ställe där man kunde sitta och bygga saker. Det var en väldigt trevlig gemenskap. Det saknade jag lite efter examen, och när idén om ett makerspace dök upp tyckte jag att det lät perfekt för mig. Andreas säger att föreningen är “som dag och natt” nu jämfört med hur den var i början.

BRANSCH

Stockholm Makerspace

Metallrummet

I metallrummet finns verktyg för att svarva, putsa och polera metall. I detta rum finns det även en CNC-fräs!

Finsmideshörnan

Här finns det också verktyg för finsmide med gaslbrännare, betbad och polertumlare.

Svetsrummet

Allt du behöver för att svetsa!

Trärummet Första åren så kan jag nog säga att jag kände nästan alla som var medlemmar, men nu är det nya människor som tillkommer varje vecka. Nu är det en helt annan grej. Vi har också mycket mer utrustning, maskiner och verktyg idag än vi hade i början. Det är så kul att se, folk skapar verkligen allt mellan himmel och jord. Det är t-shirts, 3D-printar och spelfigurer. Nämn vad som helst och det är någon som har byggt det.

rörläggare, professorer, bagare, lärare och gymnasieelever. Här umgås alla på samma premisser, som man väldigt sällan gör i samhället i övrigt. Som student lever man ju väldigt mycket i sin egna lilla bubbla så då är ju föreningen en mötesplats av stort värde. Även om jag förstår att det är lokalen och verktygen som lockar människor så tycker jag att människorna som finns där är minst lika häftiga.

Andreas berättar att han själv inte hunnit ha några stora projekt i verkstaden än. Istället har han mest varit med och byggt och organiserat föreningen. Detta säger en del om hur mycket han brinner för Stockholm Makerspace.

Så vad finns tillgängligt i lokalerna? Printerrummet

Vi är ju en ideell förening, med allt vad det innebär. Man blir en del av ett community på något sätt och vi hjälps ju åt att driva föreningen. Många gånger är det inte bara maskinerna och projekten som lockar utan det är ju kontexten, att få umgås med så många olika människor med så många bakgrunder. Det är allt från konstnärer till

Det finns flera 3D-printers och två skärplotters. Sedan finns det även ettikettskrivare.

Textilrummet

Det finns vanlig symaskin såväl som overlock-, brodyr- och stickmaskin. Det finns verktyg och utrymme för att skära tyg och provdocka. Det finns även verktyg för tryck på textilier.

Våtrummet

Här finns det spraykabinett, blästerskåp och vakuumpump. Det finns även verktyg för att jobba med screentryck och kretskort.

Workshoprummet

I workshoprummet finns det bord, stolar och projektor så att det är enkelt att hålla workshop. Här finns också datorer med CAD, ett fotobås och inte minst en laserskärare!

Elektronikhörnan

Det finns verktyg för lödning, mätning av ström och spänning, nätaggregat och olika elektronikkomponenter. Det finns också arduinos med sensorer om du vill testa en idé du har innan du köper eget.

OSQLEDAREN #4

Allt du behöver för att såga, hyvla och svarva.

Biolabb

Ett rum med diverse labbredskap! Varför inte gå dit och testa att odla lite bakterier eller klona celler? Vill du läsa mer om Stockholm Makerspace och maskinerna, gå in på https://makerspace.se eller https://wiki.makerspace.se!

ENGLISH

Space lab

Space lab TEXT POORIA GHAVAMIAN FOTO SIMON SUNDIN

We are living in an era with an increasing erosion of trust in experts. Contradictory information are always fighting for our conviction in our newsfeed. In the name of impartiality, scientists and conspiracy theorists are given the same platform and equal airtime. Even when we are in fact presented with relatively uncontested actionable information about how we are eating our way to annihilation with our animal agriculture, we simply choose apathy or guilt.

OSQLEDAREN #4

ENGLISH

Meanwhile, we are asked to unite together in solving universal crises. Therefore, the question of how the things we know, and how we act upon them becomes critical to the survival of our species. This efficiency at short-term decision making manifests itself in many appealing logical arguments. For example, one recurring question that comes up when discussing space exploration is: why spend money on space research when we can use it for the betterment of problems on earth? One main assumption with this critique is that technology developed for space is inherently unrelated to technology meant for earth. That is simply not the case, as many important insights human body, and medicine are gained, and novel methods of producing food and clean water are tested. Technologies like LEDs, memory foam, wireless headsets, and portable computers are only some examples of how space research has shaped our lives back on earth. However, most importantly, it has given us a different, universal perspective on life. Who can look at the famous “pale blue dot” image and not be engulfed in a paradoxical sense of significant insignificance? Therefore I did not hesitate when asked to write about the opening of KTH’s own Space Technology Laboratory. There I had the opportunity to meet many bright minds who were showcasing impressive pieces of technology that are at the disposal of students for research and experimentation. One that caught my attention in particular was a horizontal thermal vacuum chamber that is used to test space hardware, in this case the chamber was inaugurated by placing a student satellite in it. This equipment is used to simulate space conditions and can produce temperatures as low as -150º and as high as 150º. Clearly not the place to nap between classes.

Stockholm Makerspace

We also moved to another room that housed another satellite, this one much larger and required huge helium balloons to carry it to space. Next to it, was a smaller thermal chamber which is more readily available for student projects. At the end of the inauguration, we managed to chat with two students carrying their miniature satellite with extra care up the stairs, and were preparing to demonstrate their project at an upcoming conference. They were quite

excited about the new lab, and looking forward to test them for their future projects. It is rewarding to see motivated students following their passion against the backdrop of all the uncertainty about our future. It might be true that we are born too late to explore the earth, and too early to explore space, but we have the power to shape a human history that does not end on earth.

OSQLEDAREN #4

ENGLISH

The Universiade - a successful winter adventure

The Universiade - a successful winter adventure TEXT ANJA ERICSON

The winter season is over and the first spring flower are about to blossom. But before we enter the warmth (oh well) of spring, OL will take you back to a winter adventure that nine excited KTH-students were a part of at the beginning of March. 2nd-12th of March the 69th Winter Universiade was held in the city of Krasnoyarsk in Siberia in Russia. The Universiade is a gigantic sports event, best described as the Olympics for higher education students. With 2500 participants from 58 countries, this arrangement is the biggest multisports event in the world after the real Olympics. This year the Universiade had eleven sports on the agenda and KTH was represented in three of them. KTH sent six ice hockey players for the men’s tournament, two bandy players for the women's team and one player for the women’s curling team to represent Sweden. The main medal hopes were the bandy and curling players and they didn't disappoint us at all – both came home with gold medals! The ice hockey tournament didn’t go as well as we had hoped for. On the other hand, the opposition were stronger than expected. OL has met Almida who was a part of the women curling team in Siberia: First of all - congratulations to the gold medal! - Thank you!

Your team won the curling tournament – which were the strengths that made this possible? - We have been practicing a lot. Also, we compete a lot in the world tour where we get experience by playing against the best teams in the world. Therefore we have a good routine. Apart from that, we work well as a team and did our absolute best in every competition. What was your expectations before the competition? - Last time we took bronze so this time the goal was to go for the gold medal. We knew we had a chance on beating all the other teams, so our goal was realistic. Except from the results, what’s your top 3 highlights from Krasnoyarsk? - The biggest highlights were from the event rather than the location. All volunteers were very kind and helpful. Also I just liked the atmosphere where we lived in a village and everyone was there for the sports. Finally the spectators at the competitions were fantastic – they were so dedicated!

OSQLEDAREN #4

Was it as cold as they say in Siberia? - No, not at all. I packed way to much clothes. We actually prepared for –30 degrees but when we arrived it was like home. But that was just a nice surprise! Finally, would you recommend the Universiade to other sports interested students? Definitely! The experience is amazing and the arrangement is just like the real Olympics. Everyone becomes a big family. Except from the good results the KTH students were involved in, Sweden brought home one silver medal in the men’s bandy tournament and two bronze medals in the alpine games; one in the Mixed Alpine Team Event and the other in Women Super-G. Over all, Russia became a lucky host and seized most of the gold medals - 41 of them! Far behind, The Republic of Korea became the second best with 6 gold medals and Japan the third with 5. Now, the adventure is over for this time and the students are back in their respective universities. But the countdown has already started to the next winter Universiade of 2021 that will be held in Switzerland - maybe it's your turn to represent KTH then?

ENGLISH

Airborne allergies – are they real?

Airborne allergies – are they real? TEXT ANTON THORELL ILLUSTRATION LOVISA WÅHLSTRÖM

We have all heard stories about nightmarish flights where life threatening allergic reactions arise due to, allegedly, peanut particles that spread through the air of the closed system that is the aircraft cabin. Some insensible person takes a bite of a snickers chocolate bar or opens a bag of peanuts. But was it really these actions that caused the reaction? I briefly looked into the matter of airborne allergies and realized that the medical expertise dedicated to allergies is more than doubtful concerning this phenomenon, illustrated by the story above. This must be considered disturbing, as it is household knowledge that you should be careful with handling, for example, peanuts in places with a lot of people. These researchers mainly adduce two reasons for their doubts: Firstly: tests with children diagnosed with severe peanut allergy cannot unambiguously confirm allergic reaction from sources of peanuts placed near but not in contact with the subject. And second: In order to make food protein spread far from the source, the food has to be aerosolized - pulverized and mixed with a transporting gas - due to the protein’s weight. This can happen when milk is foamed

for coffee, but is unlikely to happen with peanuts on a plane. The doubtful researchers propose other reasons for the allergic reactions: that the allergic person unknowingly came in contact with a contaminated surface or that other food they ate actually had traces of nuts in it. And it isn’t uncommon that people with food allergies is also allergic to different kinds of pollen, called cross reactive allergy; peanut protein have some similar properties as birch pollen and citrus protein as grass pollen. It could well be the case that some of these perceived as airborne food allergies are in fact pollen allergies.

OSQLEDAREN #4

Thus, how far should society go to adapt to a person’s perceived airborne food allergy, even though the food might not be the reason for a reaction? We all want allergic individuals to be and feel safe, but I’m guessing that most people probably feel bad about putting demands on what are allowed in their surroundings. So, the fact that the presence of a food allergen in the room maybe isn’t a reason for concern might come as a relief. Though, the power that comes with the submission of others in relation to one’s allergies might be appealing to some. In itself a problematic view on fellow others, is this a reason for the possibly unscientific views that dominates the discussion about airborne allergies? I think it might, even though the feeling of safety it brings to know that food causing a reaction is banned in the space you’re in, is of greater importance. But everyone can’t always feel one hundred percent safe in public spaces, and my opinion is that the society should weight one individual’s feelings, against the scientific relevance and the violation it does on the surrounding majority’s freedom. If not for a more rational take on airborne allergies, maybe to not strain the majority´s solidarity with allergic people.

ENGLISH

LINN KEDIN

LINN KEDIN TEXT & LLUSTRATION MARIA JACOBSON

OSQLEDAREN #4

ENGLISH

In all shapes and sizes

In all shapes and sizes TEXT TARA MIRKOVIĆ ILLUSTRATION ANGELOS MILADIS

They’re pink. Powder pink, rose-pink, fuchsia, magenta. Sometimes they’re shy, taciturn, thoughtful, withdrawn. Introverted. They like keeping warm and cozy. Some would even call them cliquish. Yet other times they’re expressive, chatty, forthcoming, showing off to the world. Curious about what is going on out there. At times they like to jazz up with bright, colorful pieces of fabric. If you’re nice and politely ask permission to get acquainted with them, they will usually blush and tingle with excitement. Secretive and inconspicuous, they quietly mind their own business. There are about 4 billion of them out there, but no one really knows them that well. Most people think they do, but in fact, they don’t really. Even people who spend the whole day with them might never have looked at them properly. Or they hate them, because they’re not as small or cute as they should be according to some picture of a famous movie star on the internet. Or because someone else told them they saw more beautiful ones the other day. Belly buttons are allowed to take all sorts of shapes and sizes, and nobody ever makes fun of them. They can come in the form of a bud, a swirl,

a tiny hole. No one cares. Why do people care so much about labia then, without even bothering to know them better? Their tall, phallic friends get more attention. They are meticulously depicted in biology textbooks. People like drawing them. Talking about them. Kids find them amusing, give them funny names, sometimes they draw them on each other’s notebooks and adults find that obscene. Not that many people draw labia or actually know what labia look like – same goes for the clitoris, but that’s yet another story. This means that girls don’t really know what to expect when suddenly, different body parts start blooming in all sorts of unexpected directions. One day, they decide to remove the unruly hair down there with sticky gooey wax and discover a totally new anatomical structure. Some might be surprised, shocked, even disgusted, to see layers of skin where there shouldn’t be any according to some bizarre norm of female aesthetic. They might be too shy or ashamed to talk about it with their mother or female friends, and slowly, their heads might unnoticeably start swarming with miserable thoughts. Some girls will wear large, unflattering sweaters to conceal their small breasts, while others will go great lengths to enlarge them, paying inordinate amounts of money to have needles and

OSQLEDAREN #4

scalpels cut through their chests. Likewise, more and more girls are having surgical instruments cutting through their labia in order to remove unsightly centimeters of skin. Some of these girls are younger than fifteen. While the procedure might take as little time as a fika break, what the girls ignore is that the pain will remain present and throbbing for a long, long time. And fun under the sheets might not be so fun anymore. Like fruit, labia come in a multicolored palette of shapes and sizes. None of these are peculiar, abnormal, or unattractive. Lips, feet, breasts, and belly buttons come in diverse variations too, and that’s only what makes them so special, different, characteristic of a person. As for other things, dimensions do not really matter, and worrying about those merely causes uneasiness in all sorts of situations. Squeezing any such bothersome, niggling thoughts out of the mind might offer much zestier and pleasurable experiences.

ENGLISH

In all shapes and sizes

OSQLEDAREN #4

OL GRÃ&#x201E;VER

OL GRÄVER

Läget i THS/kåren, en kårmedlems betraktelser

Läget i THS/kåren, en kårmedlems betraktelser TEXT THOMAS VAKILI ILLUSTRATION TIAM KHAYYAMI

Vad gör egentligen kåren? Det är nog något som vi alla frågat oss själva någon gång, om vi ens reflekterat över att vi är (eller inte är) medlemmar i den. För många är kåren framförallt en nyckel till olika delar av studentlivet, till exempel som inträde till olika pubar, eller som obligatoriskt krav för att kunna stå i SSSB:s bostadskö. OSQLEDAREN #4

OL GRÄVER

I ärlighetens namn hade jag själv lite svårt att besvara frågan när jag började skriva på den här artikeln. Jag har varit en lojal medlem sedan jag började studera här 2013, men utöver att jag de senaste åren aktiverat mig i Osqledaren så har jag mest betalat medlemsavgiften av pliktkänsla. Jag har föreställt mig att kåren nog egentligen är ganska viktig, men att de bara är dåliga på att kommunicera på vilket sätt. På engelska översätts som bekant studentkår till “student union” vilket skvallrar om att kåren också har ett stort åtagande för att försvara och kämpa för våra rättigheter som studenter. De flesta av oss har ganska bra koll på när tentapubarna äger rum, men vi är nog färre som faktiskt har koll på vad för studierelaterade kamper kåren tagit för oss den senaste tiden. Jonathan Edin, en av THS chefer för utbildningsinflytande och nyligen vald till kårstyrelsen, slår fast att THS under de senaste åren faktiskt gjort en hel del för studenterna. Bland annat lyfter han när KTH förra året ville kraftigt begränsa studenternas tillgång till studieytor, där kåren lyckades hålla emot och tvinga KTH att landa i ett beslut som var betydligt mildare än

Läget i THS/kåren, en kårmedlems betraktelser

utgångsläget. Men han erkänner samtidigt att mycket av det kåren gör också är sånt som är svårt att kommunicera: – Generellt så kan man säga att det som gäller i THS påverkansarbete just nu snarare är ett fokus på att arbeta med KTH och påverka inifrån. Mycket handlar helt enkelt om att vara med på rätt möten, se till att rätt frågor hamnar på dagordningen, och att ryta till när KTH vill i en riktning som drabbar studenterna. I många fall är det ett arbetssätt som fungerar. Som alla andra institutioner är KTH måna om sitt varumärke, och Jonathan Edin poängterar att när det bildas en tydlig opinion bland studenterna så brukar KTH ofta ge med sig för att undvika att hamna i konflikt med sina studenter. Men för att det ska kunna bildas en opinion bland studenterna så måste det finnas ett engagemang i botten. Kåren måste inte bara nå ut med vad de gör, de måste också hitta den typen av konkreta frågor som vi studenter bryr oss om och känner något för.

OSQLEDAREN #4

Som ett led i bakgrundsarbetet till denna artikel besökte jag det senaste kårfullmäktigesammanträdet, där många viktiga positioner inom kåren skulle tillsättas. Bland annat skulle ordförande och vice ordförande för kåren väljas, liksom THS talman och andra nyckelfunktioner. I och med den gedigna dagordningen hade det planerats in två möten tillägnat alla dessa val. Men när sammanträdet väl satte igång visade det sig att vi nog faktiskt skulle kunnat klara av det på en kväll. Det fanns nämligen inga kandidater till flera av posterna och valen till dessa kunde därmed bordläggas. Så valdes en ny THS-ordförande utan en vice, och en styrelse där en plats fick lämnas vakant. Det är inte bara bristen på kandidater som oroar, det finns också ett stort demokratiunderskott i vilka som väljer. Kårfullmäktige bärs upp av dess ledamöter – ett gäng eldsjälar som lägger tid på att förvalta och utveckla kåren och som väljs av oss THS-medlemmar. Men inflytandet måste vila på någon form av mandat, och det mandatet är idag väldigt svagt. I det senaste kårvalet deltog knappt var tionde medlem i kårvalet, och från vissa sektioner blev ingen vald för att ingen kandiderat.

OL GRÄVER

Alla har visserligen fått chansen att göra sin röst hörd, men att engagemanget är så lågt att så få utnyttjar denna rätt borde få varningsklockorna att dåna. Samtidigt gör man det lite väl lätt för sig när man nostalgiskt blickar tillbaka på svunna tider då studentrörelsen upplevdes som mer levande. Den romantiserade bilden av 1968 års studentrevolter är ett kulturellt minne som vi alla bär på, och som har en stark koppling till dåtidens vänsterrörelse. Men faktum är att det som triggade igång den ökända kårhusockupationen 1968, när Stockholms universitets studenter ockuperade sitt eget kårhus, var en reaktion på ett lagförslag som rörde just studenternas studiesituation. I grunden handlade det om att man från statligt håll ville hejda kostnadsökningarna för högre utbildning som börjat skena när allt fler sökte sig till högskolorna under 60-talet. Förslaget skulle bland annat innebära att det skulle bli möjligt att stänga av studenter som inte tog tillräckligt många poäng. Protesterna som följde har etsat sig fast i vårt kulturella minne. Men det är här som denna berättelse blir missvisande. Den som tror att det sviktande engagemanget i THS är en ny trend glömmer att vår kår knappt deltog i protesterna utan var ganska passiv även i denna i efterhand så ikoniska konflikt. Även vid den här tiden hade THS stora problem med att engagera medlemsskaran, och de klarade inte ens på den tiden av att tillsätta alla styrelseposter. Problemen med att engagera medlemsskaran har alltså anor långt bak i vår kårs historia. Det är däremot ingen ursäkt att acceptera dagens situation, eller att bortförklara den som en naturlig ordning. Även om trenden med sviktande engagemang är gammal, så är det en pågående process som successivt försvagar kåren och i längden våra möjligheter att påverka vår utbild-

Läget i THS/kåren, en kårmedlems betraktelser

ning. Gamla tiders THS-ledare kunde luta sig tillbaka på kårobligatoriet som tvingade alla studenter att vara med för att få delta i utbildningen, men sedan det försvann har medlemsantalet ungefär halverats trots att antalet studenter ökat. Men om kåren ska kunna göra anspråk på att representera oss så måste vi också förstå varför vi är med. Så vad är en möjlig framtidsutveckling för vår kära kår? Är det så att vi har fått det tillräckligt bra redan, och att kåren kanske mest ska syssla med fest? Jag tror inte det, utan jag tror att kåren har en viktig roll även framöver. Vi har såklart den sociala funktionen, som inte fått så mycket utrymme i den här artikeln men som verkligen är jätteviktig. Men vi ska inte glömma att det i grunden alltid finns en spänning mellan ett lärosäte, politikerna som bestämmer dess förutsättningar, och oss studenter som spenderar några av våra viktigaste år och investerar mycket tid där. Kåren måste fortsätta hålla emot när KTH vill begränsa våra rättigheter, men måste också jobba hårdare för att våra rättigheter ska bli fler och starkare. Ett exempel på en kamp som förts i flera år och som äntligen tycks vara på väg att gå i mål är frågan om anonyma tentarättningar. Det har kåren drivit länge, och det är något som är standard på i stort sett alla andra högskolor. THS måste bli bättre på att uppmärksamma när de gör något bra, men också i högre utsträckning våga opinionsbilda bland oss studenter när de behöver sätta press på KTH. Dessutom måste kåren bli bättre på att blicka utanför KTH och sätta press på politiker och andra aktörer i samhället. Som teknologer har vi till exempel mycket tuffare studier än många andra utbildningar, men CSN behandlar allas högskolepoäng som att de alla kräver samma ansträngning. SSSB:s boendeprövningsregler drabbar oss KTH:are eftersom våra studier är upplagda i perioder där en misslyckad tenta

OSQLEDAREN #4

kanske inte hinner omtenteras i tid. Det här är bara två enkla och väldigt konkreta frågor som berör de flesta av oss, och där THS skulle kunna fylla en viktig roll. Så, avslutsningsvis, gör kåren något då? De gör mer än vi tänker på till vardags, och mer än vad som når oss genom de officiella kanalerna. Trots min initiala skepsis kan jag känna mig lugn i att de senaste 6 årens kåravgifter inte varit förgäves. Men om också framtida studenter ska kunna känna det lugnet så måste kåren ta sina utmaningar på allvar. Vi behöver kanske inte ockupera Nymble, men status quo håller inte länge till.

OL GRÄVER

En melodi kommer alltid från hjärtat

En melodi kommer alltid från hjärtat TEXT CHARLIE MÅRTENSSON FOTO SIMON SUNDIN

Läkare, musiker, forskare och ekonom: Nils-Göran Areskoug kan titulera sig alltsammans. Med fem akademiska examina har han både en unik profil och ett unikt sätt att se på världen. OL träffar honom för ett samtal om tvärvetenskaplighet, intersubjektivitet och vad vetenskapen kan lära av musiken Nils-Göran Areskoug är en akademiker av rang och ett välkänt inslag i KTH-miljön, särskilt om man rör sig i biblioteket. Hans liv – både privata och akademiska – är intressant av många anledningar. En är relevansen hans tankar kring tvärvetenskaplighet har i vår tid. Han hinner också avsluta med ett livsråd till oss KTH-studenter. Men vi börjar från början: En av de saker som gjorde att vi fick upp ögonen för dig var dina examina. Kan du berätta hur du i praktiken lyckades med att få fem stycken? – Eines nach dem andern, det ena efter det andra. Jag är uppvuxen i en entreprenörsfamilj, mina bröder var mer naturvetenskapligt lagda. Men jag var mest intresserad av medicin, för att det har med människan att göra, och musik, för att det också har med människan att göra. Min far och bror sa att jag behövde bestämma mig för vad jag ville studera. I fa-en heller! Man måste inte bestämma sig, man tar en sak i taget. Sedan måste man ju finansiera sådana här vidlyftiga studier, så principen blev många bäckar små. Jag hade många små inkomster: undervisade, skrev artiklar,

var musikkritiker i SvD. Han betonar att han är en vanlig kille från Småland som haft en väldig tur, och fått möjligheten att träffa många intressanta människor. Bland dem återfinns ett flertal Nobelpristagare, Europeiska forskningsrådets före detta ordförande Helga Nowotny, dirigenten Sergiu Celibidache samt Ingvar Kamprad, som Nils-Göran hade en mångårig brevkorrespondens med. – Att träffa spännande personer har varit drivkraften och glädjen. Nils-Görans forskning handlar på pappret om den transdisciplinära tolkningens epistemologi, men själv säger han att han studerar upplevelser. En av hans stora influenser är den tyske filosofen Edmund Husserl. – Mitt sätt att angripa verkligheten är multiperspektiviskt. En kaffekopp ser annorlunda ut från mitt och ditt håll. När man tolkar verkligheten så ställs man inför dilemmat att avgöra om det man tittar på ska anses vara objektivt, subjektivt eller i mitten: intersubjektivt. Intersubjektivitet är ett av de mest centrala begreppen i Husserls

OSQLEDAREN #4

fenomenologi. Ju mer vi talar om, utvecklar, belyser och nyanserar våra upplevelser, desto mer nalkas vi verkligheten, men det är också en dialog med andra människor som tittar på samma kaffekopp. Är det så att verkligheten när vi tolkar den i kognitivt och socialt avseende konstitueras av den gemensamma mötesytan av intersubjektiv överlappning? Jag förmodar att vi alla tre tänker att detta är en kaffekopp, och då är man redan inne på detta. Det här är bara ett exempel på en av de processer som föreligger när man tolkar. Sanningen måste vara multiperspektivisk, konstaterar Nils-Göran.

– Om man ska kunna tillämpa kunskap är det bättre om man inhämtar expertutlåtanden. Ta miljöfrågan: då måste man prata med en fysiker, en metereolog, en kemist och så vidare. Att överbetona rubriken tvärvetenskap låter knögligt, men något som jag ändå vill poängtera med mitt sätt att tänka är: vad är syftet med utbildning? Jag skulle nog säga att det är personlighetsutveckling. Den sidan tycker jag ofta är bortglömd: personligheten, karaktären, vem man blir. Man är ju inte färdig med en gång, utan man förändras hela livet. Man söker sig till olika kunskapsområden för att komplettera sin bild av verkligheten. Någonstans ska man integrera känsla och tanke, tillämpning och teori, det abstrakta som matematik och det konkreta som hälsovetenskap. Om man utgår ifrån det abstrakta måste man hitta hur det är förankrat i verkligheten, och om man utgår ifrån det konkreta måste man hitta något generellt giltigt och erfarbart i det. Jag tror att man måste fundera allvarligt på hur man kan stärka högskolans självständighet, med kvalitet och människans mognadsutveckling som primärt syfte. Resultat i form av siffror, antal bildade företag och patent, det kommer ju om vi är på rätt spår som människor.

OL GRÄVER

Upplever du att det idag ligger för mycket fokus på kvantitativ kunskap? – Jag uppfattar att man är betydligt sämre på att hantera den samhällsvetenskapliga, upplevelserelaterade kunskapen. Statistik är jättebra, jag slukar rankings och resultat, men man undrar vad är det för kvalitet bakom. Vad är den djupa förklaringen? Det är människor i interaktion. När människor interagerar så kommer också känslor i spel, och en melodi kommer alltid från hjärtat, den är en indikator på våra emotioner. Musiken lär oss någonting. Vi kan förvånansvärt nog lära oss från konstarterna som vetenskapsmän, och jag tror också att konstarterna kan lära sig från vetenskapsmän, fast det är svårare.

En melodi kommer alltid från hjärtat

Här beger vi oss från Open Lab Café till SingSing för att fotografera Nils-Göran vid flygeln. Han exemplifierar sitt tankesätt med instrumentets hjälp: att trevande välja en ton efter den andra menar han är långt mindre effektivt än att börja med ackorden, helheten. På samma sätt menar han att detaljkunskap kommer att följa naturligt av att skapa sig en holistisk, multidisciplinär verklighetsbild, som väger in både kvantitativa och kvalitativa aspekter. – Då hittar vi också produktiva och kreativa sätt att tillämpa kunskapen.

Har du något tips till en KTH-student som läser Osqledaren? – Vinnlägg dig om din personliga utveckling! Våga höja blicken och se vad personlig mognad egentligen innebär. Och om det är något tips jag verkligen kan ge till alla så är det att gå med i en kör. Att få stå mitt i en körklang innebär att man kontrollerar sin egen röst, men också deltar i ett socialt utbyte där man interagerar med andra. Kanske är det just där, i mötet med andra människor och tillika skapandet av vår gemensamma verklighet, som vi kan hitta hjärtats melodi.

OSQLEDAREN #4

OL GRÄVER

KTH:s hemliga ordenssällskap och deras urinritualer

KTH:s hemliga ordenssällskap och deras urinritualer TEXT ERIK HÄGGSTRÖM ILLUSTRATION ANGELOS MILIADIS

Härom året, en vanlig dag under rådande termin, satt en mindre skara människor samlade inne på Osqledarens redaktion och samspråkade. Samtalet fortgick i trevlig ton när plötsligt en i gänget – en naiv stackare – slängde ur sig något i stil med “vad tror vi om M20 då?”. Stämningen på redaktionen frös till is. En i sällskapet ogillar frågan och Den Naive bemöts av ett mothugg; “det där får man inte prata om”. Det visar sig att opponenten har en personlig relation till M20 och tar detta på största allvar. Vad är då detta M20 och varur kommer detta allvar? Är M20 någon ondsint gammal Voldemortfigur till rektor, som innan denne utnämnde sig själv till mörkrets herre bar det märkliga vanliga namnet M20? Nej, ledsen alla Harry Potter-fans, M20 är ingen enskild person utan det är ett gammalt hemligt ordenssällskap – en sluten invalsförening. Den typ av sammanslutning som är så vanlig inom den akademiska världen. Många medlemmar ur den brittiska politiska eliten har en bakgrund inom ordenssällskap, tIll exempel den före detta premiärministern David Cameron. Och David Camerons tid inom sällskapet är inte helt okontroversiell. I biografin “Call me Dave”, utgiven 2015, rapporteras det hur Cameron vid ett sammanträde med föreningen – under ritualliknande former – förde in sitt könsorgan i ett griskranie. En händelse som när den kom till allmän kännedom satte nätets samlade kollektiv av memeskapare i flera dygns arbete. M20 är en förening tillhörande Maskinteknikprogrammet och har, som namnet skvallrar om, 20 stycken medlemmar. Endast män är välkomna. Herren som innehar titeln M1 är den som varit medlem längst tid, M2 näst längst och så vidare. Med-

lemmarna väljs in på de karaktärsmeriter som sittande medlemmar anser vara “relevanta”. Det finns inget som tyder på att M20 tagit efter ritualerna på Oxford, utan Stockholms bestånd av griskranium verkar ha fått vara i fred. Men att under gemensamma former hala fram sina könsorgan kan dom inte riktigt värja sig ifrån. Det är välkänt att M20-gänget under gasque-kvällarna brukar samlas när klockan slagit midnatt för att i gemensam trupp, runda under fötterna, ta sikte mot närmsta träd. Ordensmedlemmarna bildar därefter en cirkel runt trädet och på given signal tillåter de sig att simultant lätta på trycket och dränka ner stammen. Det är oklart kring vilka träd på KTH-området detta brukar ske runt – men dessa lär inte lida av näringsbrist. Men M20 är inte bara en mytomspunnen gammal förening. Nej, för att vara ett hemligt sällskap är M20 slående synliga. Gamla medlemmar av M20 är lätta att eftersöka då många glatt lägger in “M20” under sina meriter på Linkedin. När Osqledaren 2007 intervjuade den dåvarande “M1”, Christian Engström, så beskrev han sällskapet som en social aktivitet fylld av “gemenskap och goda vänner”, men också som något som fungerar som ett nätverk i en framtida karriär, vilket valet att sätta M20 på sin Linkedin-profil skvallrar om. OSQLEDAREN #4

M20 har också en kvinnlig motsvarighet som bär namnet M6. Osqledaren vet mindre om denna motsvarighet men antar att M6 inte delar ritualen urinera gemensamt kring träd med sin manliga dito. Maskin har de mest kända ordenssällskapen vid KTH men bakom andra sektioner döljer sig fler hemliga sammanslutningar. Till exempel hade Medieprogrammet fram till och med 2010 en invalsförening vid namn KBM2. Föreningen sysslade med diverse alkoholrelaterade aktiviteter men lades ner efter besult av sektionen. Även namn som Integralorden, och Then Heliga Wunderbaum-ordern har nämnts när det pratas hemliga föreningar men Osqledaren är dagsläget ovetande huruvida dessa fortfarande är verksamma eller inte. Vet du något? Hör gärna av dig till osqledaren@ths.kth.se. Har du andra synpunkter så hör också gärna av dig till Osqledaren. Vem hade rätt i dispyten på redaktionen mellan den Naive och dennes opponent – får man prata öppet om M20? Och jag, artikelförfattaren, skulle också tycka det vore roligt om någon från M20 hör av sig och berättar hur läget är i dag och om det finns möjligheter att bli en del av nätverket alternativ delge inspiration för potentiell förening till OL. Tveka inte – vill du vara anonym så förblir du anonym.

OL GRÄVER

SINGAPORE

TEXT & FOTO ERIK LINDBERG

Sol, skybars och spöstraff Läs och lyssna mer på osqledaren.se OSQLEDAREN #4

UNDERHÅLLNING

1, Du behöver lite grejer. Men om du har grejerna kan du göra massa öl. Kan vara värt det!

UNDERHÅLLNING

ÖL-Bryggning i diskbänksrealism

ÖL-Bryggning i

diskbänksrealism TEXT & FOTO SIMON SUNDIN ETIKETT LINDA CNATTINGIUS & SABINA NORDELL

2, Havregryn och malen malt i en bunke med vatten. Koka!

Detta är ett fotoreportage där OL redaktionen testade att brygga sitt eget ÖL. Vi ville veta hur svårt det var. Om det var värt och framför allt... Om det är kul att göra om du gör det i ett litet kök, som är slitet som fan och där elektroniken fungerar lite sådär. För mer tips om vart man kan skaffa ingredienser, om det var så kul som vi hoppades och såklart en smakrecension: Kolla in Osqledaren.se OSQLEDAREN #4

UNDERHÅLLNING

ÖL-Bryggning i diskbänksrealism

4, Lite silning bara. Gör det 4ggr!

3, Mesken står och meskar till sig

9, Häll upp, sila och låt stå i två veckor.

7, Ner med humlen och låt stå en kort stund.

10, Häll upp igen. OSQLEDAREN #4

UNDERHÅLLNING

ÖL-Bryggning i diskbänksrealism

6, Koka som in i helvete

5, Dags för malten, rör om.

8, Cool it down.

11, På med kapsylen.

12, Bam! ÖL i Osqledarstil! Nu ska den stå i två veckor till. OSQLEDAREN #4

UNDERHÃ&#x2026;LLNING

I livmoderns tecken

OSQLEDAREN #4

UNDERHÅLLNING

I livmoderns tecken

TEXT ELLA SÖDERBERG ILLUSTRATION AYLEEN BURT Livmodern - ett organ som för de flesta gör sig påmint minst en gång i månaden för de som har en, eller som är i nära relation till en livmoderbärare. Många besväras av mensen. Smärtan, humörsvängningarna och blödningarna kan skapa problem med att leva sitt liv. Även risken att bli gravid är något livmoderbärare som har heterosexuellt sex och dess partner måste tänka på. Ett vanligt sätt att minska på dessa symtom är preventivmedel med hormoner. P-piller, P-stav, P-ring, P-plåster och hormonspiral är alla medel som hjälper vissa människor mycket med sina besvär. Det kan ge minskad eller ingen blödning, mindre smärta, hjälpa med humörsvängningar och till och med hjälpa för hormonell akne. Men andra får istället en konstant blödning, förlorar sin sexlust och mår dåligt. Det finns hormonfria alternativ för de som inte vill mixtra med sina hormoner, till exempel kopparspiral. Det är en koppartråd som lindas runt en spiral och som stoppas upp i livmodern. Kopparen skapar en inflammation i livmodern och gör att ett ägg inte kan fästa på väggen i livmodern och förhindrar på så sätt graviditet. Den märks inte av alls för vissa, medans andra får besvär med kraftigare blödningar än tidigare. Vi är många som testar alla olika metoder för att skydda sig mot graviditet utan att hitta något som passar riktigt bra. Jag väntar förväntansfullt till den dagen då preventivmedel riktade till de som tillverkar spermier kommer. Men tills dess är valen begränsade till kondom, pessar eller att hålla koll på när man är fertil och då skydda sig. Intresset för Natural Cycles, appen som kommer med en termometer där man mäter temperaturen varje morgon och baserat på det visar vilka dagar som är fertila, är högt. Många är nyfikna på metoden, men kanske skeptiska. Går det verkligen att ha sex utan skydd och undvika att bli gravid samtidigt?

Det gör faktiskt det! Det är heller inte bara för att undvika att bli gravid, det kan vara intressant att hålla koll på sin cykel, utan det kan visa sig att till exempel mående och energi är kopplat till menscykeln. Det finns en del tecken livmodern ger som du kan hålla koll på. För det första är det viktigt att veta att ägglossningen sker under endast 24 timmar. Detta innebär att tiden en spermie kan ta sig in i ägget är väldigt begränsad. Kanske har du som livmoderbärare märkt att

“Jag väntar förväntansfullt till den dagen då preventivmedel riktade till de som tillverkar spermier kommer. ”

du har mer flytningar under vissa perioder i månaden? Det är antagligen inte flytningar, utan ditt sekret. Detta utsöndras för att ge spermier något att simma i när de ska nå ägget i livmodern. Ett rinnigt eller äggviteliknande, trådigt sekret betyder att livmodern är redo för spermier. Googla gärna “fertilt sekret” för att se exempel på detta. Spermierna kan leva i detta sekret upp till en vecka, därmed är en livmoderbärare fertil runt 7 dagar varje månad.

OSQLEDAREN #4

Så vart kommer temperaturen in? Jo, kroppstemperaturen stiger nämligen efter ägglossningen och fortsätter vara höjd fram till mens. Med hjälp av en basaltermometer (som visar temperaturen med 2 decimaler istället för en) för armhålan eller munnen mäter du temperaturen det första du gör varje morgon. Genom att därefter skriva ned temperaturen i en graf eller i en app kan du se skillnaden i temperatur efter ägglossning. Dock kommer mätningen av temperaturen bli fel om du är sjuk, har druckit alkohol eller mäter vid en annan tidpunkt än du vanligtvis brukar göra. Ett tredje tecken som kan märkas tydligt är livmodertappens position. När du är fertil kryper den fram i vaginan, medans när du inte är fertil åker den upp. Prova och känn efter, du kanske märker skillnaden! Så mitt tips till dig som gett upp alla preventivmetoder, eller bara är nyfiken på hur din kropp fungerar, testa och se om du kan notera någon av dessa förändringar! Köp en basaltermometer (kostar 100300 kronor) och börja skriva upp temperaturen i en app eller i en graf på papper. Två bra appar för syftet är Ovoview för android eller Ovia Fertility Period Tracker för iOS. Att förstå hur livmodern funkar kan faktiskt hjälpa för att bli bättre kompis med den och inte bara irritera sig på att den blöder och gör ont. För att läsa mer om dessa metoder kan du söka på “Fertility awareness”, då kommer du hitta mer information om hur det funkar. Kolla till exempel på hur en temperaturmätnings-tabell kan se ut eller hur fertilt och infertilt sekret ser ut. Lycka till!

AKTUELLT

Offentlighetsprincipen & att plugga på gamla tentor

Offentlighetsprincipen & att plugga på gamla tentor TEXT ANN-SOFI LENANDER

ILLUSTRATION OKRA LIVIA INKERI-DIMLE

Man kan säga vad man vill om att plugga på gamla tentor. Att det är en opedagogisk studieteknik som inte ger studenten någon helhetssyn på ämnet som ska läras. Att det är ett bra sätt att förbereda sig inför en specifik tenta då tidigare års tentor alla varit relativt likadana. Oavsett din åsikt, kan det vara trevligt att känna till att du som en del av samhället alltid har rätt att begära ut alla de senaste två årens tentor och gamla studentsvar till samtliga kurser på KTH. Hur då, undrar du. Genom att begära ut dem som offentliga allmänna handlingar, säger jag. OSQLEDAREN #4

AKTUELLT

Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen syftar till att erbjuda samhällsinvånare möjligheten att syna verksamheten som pågår inom stat, landsting, kommuner och övriga statliga myndigheter. Detta innebär att alla har rätt att begära ut offentliga allmänna handlingar från dessa myndigheter. Även statliga universitet och högskolor omfattas av offentlighetsprincipen, vilket innebär att man har möjlighet att begära ut offentliga allmänna handlingar även från dessa.

Vad klassas som offentliga allmänna handlingar

Relevant att veta är att både gamla frågeformulär och inlämnade studentsvar till tentor klassas som offentliga allmänna handlingar efter att frågeformuläret delats ut vid tentamenstillfället, respektive efter att studenten lämnat in sina svar till tentavakten. Myndigheter, i detta fall institutionen för varje specifik kurs, har en skyldighet att i åtminstone två år efter betygssättningen hålla offentliga allmänna handlingar i sitt arkiv innan dessa får gallras bort. Ett exemplar av varje frågeformulär sparas alltid. I och med att dessa är offentliga allmänna handlingar kan de begäras ut av alla som får för sig att fråga. Studentsvar delas ut anonymiserade, det vill säga att samtliga uppgifter om studenten suddas ut. Om KTH hade haft anonym tentamensrättning hade detta arbete inte behövt göras av institutionen. Vissa handlingar kan dock vara sekretessbelagda, detta hör till ovanligheten.

Hur detta kan nyttjas

Gamla tentor och tentasvar kan begäras ut för att användas som material att plugga på eller som en repetition och kontroll av sina kunskaper inför tentamen. Oftast ges tentasvar med goda resultat ut, men det kan efterfrågas vid begäran. Någon orsak till varför uppgifterna begärs ut krävs inte, och om så önskas finns rätt att vara anonym i sin begäran. Kursansvarig och examinator ska då inte blandas in, och heller inte få reda på att just du begärt ut dessa uppgifter.

Offentlighetsprincipen & att plugga på gamla tentor

Hur man går tillväga

Offentliga allmänna handlingar finns lagrade på institutionen i två års tid efter betygssättning. På institutionen för kursen i fråga jobbar administrativt anställd personal. Upplägget på KTH:s olika institutioner kan variera, och likaså personalens kunskap om offentlighetsprincipen. En god början när man söker efter offentliga allmänna handlingar är att kontakta institutionens allmänna info-mejladress. Även administrativt anställda ska kunna vara till hjälp, och åtminstone skicka dig vidare till rätt personal. I och med institutionernas varierande kunskap om offentlighetsprincipen, är det vanligt att institutionen felaktigt vidarebefordrar dig till examinator eller kursansvarig. Då kan följande tips vara till hjälp!

Tips vid begäran av allmänna handlingar:

Fråga i tid. Din institution kanske inte efterfrågas att ge ut gamla tentasvar alltför ofta, och vet möjligtvis inte vad som gäller. Vad som vanligtvis händer då är att man blir hänvisad till examinator. Beroende på arbetsbördan hos institutionen kan arbetet att ge ut handlingarna även ta olika lång tid.

Du kan be om att få vara anonym. Ifall kontaktpersonen på institutionen vidarebefordrar ditt ärende till examinator eller kursansvarig, finns en risk att denna utifrån din mailadress kan ta reda på vem du är. Ifall du är rädd att detta ska påverka din bedömning vid framtida rättande, har du möjlighet att vara anonym när du begär ut de allmänna handlingarna. På detta vis hindras kontaktpersonen på institutionen att vidarebefordra din begäran till kursansvarig eller examinator, och på det viset får denna ej reda på att just du har begärt att få ut gamla tentor med studentsvar.

Stå på dig. Institutionerna bör vara informerade om offentlighetsprincipen och hantering av offentliga allmänna handlingar, och det ska därmed inte

OSQLEDAREN #4

vara några problem att begära ut gamla tentor och tentasvar. Dock är detta inte alltid fallet i praktiken. Ifall du möter på problem, stå på dig! Det är din rätt som en del av samhället att genom offentlighetsprincipen syna myndigheter i sin verksamhet, och med det begära offentliga allmänna handlingar. Du kan med fördel hänvisa till UKÄ:s hemsida under fliken Studenträtt och tillsyn under Allmänna handlingar ifall institutionen inte är samarbetsvillig.

Kontakta utbildningsadministrativt ansvarig på din skola inom KTH. Denna person har med säkerhet information om offentlighetsprincipen och bör kunna reda ut situationen. Institutionen ska sedan ge ut de allmänna handlingar du begärt.

(Det bör inte gå såhär långt) Begär ett skriftligt myndighetsbeslut av en behörig person på institutionen som säger att institutionen vägrat lämna ut den allmänna handlingen. Ärendet kan med detta överklagas i kammarrätten.

Vill du ha mer information om studenträtt? Hör av dig till THS chef för utbildningsinflytande eller läs mer på UKÄ:s hemsida!

AKTUELLT

THS Kårledning blir en person färre

THS Kårledning blir en person färre TEXT SIMON SUNDIN

THS Kommunikationschef försvinner som arvoderad post efter sommaren och Kårledningen reduceras därmed till elva personer från tolv. Ett beslut taget av under året som kommer resultera i en del förändringar efter sommaren.

Alla instanser inom THS som använt sig av den tidigare kommunikationschefen för kommunikation till medlemmarna kommer troligtvis behöva göra justeringar i sin egen kommunikationsbudget och kommunikationsgrupper. Det saknas för tillfället en konkret plan för hur den nya kommunikatören ska jobba och vad den kommer att ansvara över.

Efter verksamhetsåret 18/19 kommer den heltidsarvoderade posten som kommunikationschef på THS centralt att upphöra. Istället har kårpresidiet (Ordförande och Viceordförande) valt att ta in en person som kommer arbeta på halvtid från en konsultbyrå. Anledningen till förändringen tycks vara en blandning av en förvirring kring rollens specifikation och hur den ska fungera. Tanken med reformen är att få hjälp med att förstå hur man ska kommunicera med medlemmarna på ett bättre sätt. Budgetmässigt verkar det inte bli någon större förändring. Också viktigt att tillägga är att det inte är definitivt att det kommer att bli en fast anställd som job-

Min egen åsikt kring denna omformation är generellt sett positiv. Det är bra att kåren vågar testa nya saker som detta, men det är väldigt viktigt att detta test utvärderas på ett seriöst sätt av nästa kårpresideum, och att den nya kommunikatören ges förutsättningar att göra ett bra jobb. Det är också viktigt att de som sitter i kårledningen och andra instanser som arbetar med THS har ett nära samarbete och samtal med kommunikatören; så att kåren får det relevanta och proffsiga verkställandet vad det gäller kommunikation som kårmedlemmarna förtjänar.

bar med kommunikationen på THS, utan att det beror på hur effektivt den nya rollen fungerar. Ansvaret för att hitta denna person som kommer ta rollen som kommunikatör har givits till THS Vice Ordförande Diana Diez. Detta beslut måste ses som betydelsefullt, med tanke på den viktiga uppgiften att förbättra medlemmarnas förståelse för THS arbete.

OSQLEDAREN #4

AKTUELLT

Fly tekniken

Fly tekniken TEXT ESRA KAHRAMAN ILLUSTRATION OKRA LIVIA INKERI-DIMLE

Med allt fler produkter, tjänster och program så är många av oss uppkopplade större delen av dygnet. Snabb åtkomst till allt (och alla) dygnet runt. Tekniken har förenklat kommunikationen med andra, från olika meddelandeappar till att dela med sig om sin vardag. Men hur kommer det sig att jag allt oftare hör från nära och bekanta att de börjar begränsa sitt användande? Det är morgon. Du vaknar och det första du gör är att titta till din mobil, för att se alla nya notifikationer. Du känner dig fortfarande trött för att du somnade sent. Varför? Du kunde inte lägga ifrån mobilen och som Alice ramlade du ner i ett instagram/facebook/snap/youtube/netflix hål. Under frukosten tittar du på Youtube eller kanske skrollar på din favorit plattform. Ut ur dörren och på väg till skolan fortsätter du, med blicken på telefonen och inte människorna runt omkring dig. Under föreläsningen dras dina ögon till skärmen som lyser upp med notiser, som du också direkt tittar på. Det här fortsätter och när du väl börjar plugga, hemma eller i skolan, blir du igen distraherad av att skärmen lyser upp, att den vibrerar eller plingar. Du får inte tillräckligt gjort med plugget men bestämmer dig för att ta dig an resten imorgon. När du äter din middag fortsätter du titta på serien du började på Netflix och innan du vet om det är det kväll igen och du ska lägga dig. Ännu en gång sent såklart. Känner du igen dig? Då är du inte ensam. Att vara konstant uppkopplad är något många känner igen sig i och det är inte konstigt när företag designar sina plattformar och tjänster för just detta ändamål. Hur många gånger har man inte fastnat på Youtube eller Instagram på grund av den oändliga skrollen eller de skräddarsydda rekommendationerna? Från dess början har sociala medier varit duktiga på att lära in ett beteende som användare nu har svårt att ta sig ifrån. Nu börjar många vilja komma bort från tekniken istället men det kan vara svårt. Speciellt när det finns skräddarsydda utbildningar för persuasive design, något som har använts från reklambyråer till internetsidor genom åren.

Företag använder sig av dessa knep för att hålla fast kunder och användare men nu kommer det en stor våg där folk gör det exakt motsatta och kopplar bort istället. Detta finns såklart i olika utsträckningar. Som hjälp finns det diverse tjänster, appar som Flipd som temporärt stänger ner andra distraherande appar, extension till Chrome som News Feed Eradicator som utför en liknande funktion fast på Facebook feeden istället eller inbyggda funktioner i din iPhone som gör det möjligt att ändra inställningarna på mobilen. Bland annat så att den meddelar när du använder vissa appar utöver en viss tidsram. Allt för att låta människan styra över hur mycket teknik man använder istället för tvärtom. Mer extremt finns det retreats där man lägger ifrån sig plattor, telefoner, etc. i utbyte mot en teknikfri ledighet. Bortkopplad från allt och alla i hopp om att få varva ner. Enligt en årlig studie gjord av Internetstiftelsen i Sverige ökar internetanvändandet år för år såväl som användandet av sociala medier. 83% av alla internetanvändare i Sverige använder sociala medier dagligen, och plattformar som Instagram och Snapchat fortsätter att växa. För vissa är det ett säkert ställe att uttrycka sig, där man hittar sitt community med människor som har samma intressen. Liksom allting gott finns det också nackdelar. Du kanske hört talas om att internet eller sociala medier anses vara beroendeframkallande, och det finns goda anledningar till detta; allt fler människor spenderar sin tid på dessa plattformar och det påverkar våra dagliga liv, mer eller mindre, medvetet eller omedvetet. Det finns en del forskning som visar en korrelation mellan tid spenderat sociala medier och mental hälsa. Allt från hur mycket facebookanvändan-

OSQLEDAREN #4

de kan leda till depression på grund av det ständiga jämförandet med andra till hur en förminskad tid spenderad på sociala medier kan kan öka människors välmående. Det är alltså ingen överraskning att sociala medier och ohälsa ofta länkas samman. Ur detta behov har bland annat Time Well Spent rörelsen föds, där grundarna såg ett behov i det att teknologin ”kapar våra sinnen och samhälle”. Där försöker man att anpassa tekniken efter det som är bäst för människans intressen. De vill motverka manipulationen av vår tid som har påverkat mångas mentala hälsa, barns utveckling, sociala förhållanden och till och med demokratin. Dessa är bara några sätt att lindra symtomen men inte själva problemet. Vi bombarderas konstant med intryck och efter ett tag kan det vara överväldigande. Så hur kan vi som framtida ingenjörer arbeta med detta? Inom många utbildningar på KTH får man läsa någon variant av etikkurs. Det är oftast en del av en större kurs och i samband med detta brukar kriterierna för hållbar utveckling nämnas. Att beakta den ekonomiska, miljömässiga och sociala hållbarheten i det man kommer ta sig för i sitt professionella liv. Kort sagt, långsiktigt tänkande på vad och vem som påverkas. I detta inkluderas människors välmående och hälsa. Att ifrågasätta huruvida det du gör kommer att ha en positiv påverkan eller i alla fall fundera över den potentiella negativa verkan dina beslut kan ha, borde vara en självklarhet för oss ingenjörer eftersom det vi sysslar med ofta har en direkt påverkan på världen – att fokusera på en positiv användarupplevelse som är genomtänkt och uppmuntrar goda användarmönster.

AKTUELLT

Fly tekniken

OSQLEDAREN #4

AKTUELLT

Teknisk utbildning har födelsedagskalas!

Teknisk utbildning har födelsedagskalas! TEXT JUBILEUMSGRUPPEN BERGS 200 ÅR FOTO BERGS ARKIV

INSÄNDARE

Hur coolt är det inte att du går på Sveriges äldsta tekniska utbildning? Att vi i år fyller 200 år? Hade du koll på det? Nu vet du och det är dags att börja skryta! OSQLEDAREN #4

AKTUELLT

BERGS FYLLER 200ÅR

År 1819 startade bergsingenjörsutbildningen (idag materialdesign) som sedan skulle lägga grunden för hela KTH. Det vore ju orimligt att inte fira detta tillsammans! Under 2019 kommer olika evenemang och aktiviteter att anordnas för att uppmärksamma och uppmuntra till teknisk utbildning. Till exempel kommer vi, tillsammans med nyblivna ingenjörer, att träffa gymnasieelever för att inspirera dem och väcka ett större intresse för teknik. Året avslutas med en middag den 23 november i stadshuset - kungen är självklart bjuden - och en hejdundrande efterfest i Nymble! Tro oss, det vill du inte missa! Häng med!

Lättaste sättet att göra det är genom att följa oss på facebook under “B200 Jr.” Och mer info finns på teknik200ar.se

Liten tillbakablick

1819 - Bergsskolan bildas i Falun 1869 - Bergsskolan slås samman med Teknologiska Institutet 1877 - Tekniska Institutet blir Tekniska Högskolan 1902 - Studentkåren THS grundas 1917 - Campus flyttar till nuvarande område 1921 - Kvinnor får börja studera på KTH 1930 - Kårhuset Nymble invigs 2019-

Professor på institutionen för materialPUB CRAWL Ambitionen är att flera sektioner nu i vår öp- vetenskap Pär Jönsson säger: pnar sina barer för en episk pub crawl! Det bjuds på aktiviteter i solskenet, lekar i lokaler- “Vi vill under jubileumsåret minnas historien men framför allt lyfta fram framtida forskning na, dans på borden och tillfälle att lära känna samt diskutera hur den framtida utbildningen nya underbara människor! ska se ut för att möta framtida utmaningar att skapa ett resurseffektivt och hållbart samhälle. MIDDAG Den generella trenden är att alltmer interdisciSlutfesten börjar med en otroligt fin och lite mer formell middag i stadshuset, där KTH står plinära samarbeten behövs för att lyckas förstå dessa frågor. Här spelar den tekniska högre som värd. utbildningen en viktig roll, eftersom de utexaminerade ingenjörerna och doktorerna i hög EFTERFEST! grad kommer att leda denna utvecklingen i Skriv upp 23 november! Nu! För då gör vi om företag, samhälle och akademi.” Nymble till tidernas bästa festlokal och har den coolaste och fetaste festen någonsin med gäster från stadshuset och övriga taggade människor. Håll utkik efter biljettsläppet! Vi ses!

I-VECKAN

I samarbete med systerutbildningar runt om i världen ordnas flera gånger per år en vecka där studenter får möjlighet att besöka varandra, gå på studiebesök hos företag och ha kul tillsammans. I december i år är det Bergssektionens tur! Denna vecka avslutas med Bergslusse.

BERGSLUSSE

Bergssektionens årliga luciafirande där såväl nyantagna som nypensionerade bergsmän firar tillsammans. Det ryktas om en sjukt påkostad och pampig fest som avslutar och knyter samman hela jubileumsåret. “Utbildning och teknik - en grund för hållbart välstånd.”

OSQLEDAREN #4

Absorberar CO2 100 % återvinningsbart Närproducerat Brinner inte Möglar inte Energieffektiv Bra inomhusklimat Håller i längden

Thomas Concrete Group AB | Tel 0104 50 50 00 info@thomasconcrete.group I thomasconcrete.group

#seenthomas

Osqledaren #4 2018/2019

Betong är hållbart