ISKALLT UPPDRAG

På sitt arbetsrum i Forsby har Meteorologiska institutets isexpert Patrick Eriksson utrustning för insamling av data om isarna. Hela Östersjön är Erikssons arbetsgrupps ansvarsområde.

Data för sjöfartens behov samlas in från flera olika håll – från observationsstationer, isbrytare och satellitbilder.

Eriksson visar en satellitbild på sin telefon. På bilden kan man urskilja fartyg, is och fastland.

Satelliterna är viktiga arbetsredskap, eftersom de erbjuder heltäckande bilder över stora havsområden även i mörker och molnigt väder. Frivilliga observatörer är också viktiga för Meteorologiska institutet. Observatörerna är kustbor som rör sig på isarna och samlar information om isläget – lotsar, kustbevakare, hamnkaptener, fiskare och sälfångare.

Det finns ett tjugotal observationspunkter.

De frivilliga observatörerna rapporte-

Meteorologiska institutets isexpert Patrick Eriksson känner isarna i Lovisa. Eriksson samlar data från flera olika källor. Frivilliga observatörer ger viktig information om isläget.

rar om isens tjocklek och kvalitet, hur stora delar av isen som består av kärnis och stöpis. De rapporterar om snöläget, om snön är våt eller lätt och om olika förändringar i förhållandena, säger Eriksson.

Nyckfulla Lovisaviken Det finns en observationspunkt i Kabböle och informationen som samlas där gäller för hela kustområdet i Lovisa. – Observationspunkten är tillräckligt långt ute till havs. Den ger information om isläget i farleden in till hamnen. För mer än tio år sedan fanns det en observationspunkt i Valkom. Det skulle vara fint om någon började ta hand om den igen. Men isläget i Kabböle och Valkom är ganska lika.

Lovisaborna är naturligtvis intresserade av hur kärnkraftverkets kylvatten påverkar isläget på kusten.

isdata

I slutet av februari uppmätte Patrick Eriksson en istjocklek på totalt 52 cm i Valkom. Isen bestod av 31 cm kärnis, ett 10 cm tjockt lager stöpis över kärnisen, och ett 4 cm tjockt skikt av slask och sörja över stöpisen, täckt med ännu ett 11 cm tjockt skikt av stöpis. Överst låg några centimeter snö. Isläget i Kabböle var liknande: 25 cm kärnis och 23 cm stöpis, sammanlagt 48 cm.

Trots att Lovisaviken är smal är isarna på östra ock västra stranden inte likadana. Det beror på havsvattnets rotationsriktning och djup. Isarna på östkusten är ofta svagare på grund av varmare vatten.

Invånarna känner till det här. På grund av kylvattnet fryser havet i närheten av kärnkraftverket inte alls. Men på tio kilometers avstånd från kärnkraftverket påverkas iskvaliteten inte.

Isexperten vill ändå påminna om farledernas faror. Stora fartyg orsakar stora vågor.

De hackar sönder angränsande isar på stora områden. Man ska aldrig ge sig ut på isen ensam.

Klimatförändringen har påverkat isarna, istäcket kommer allt senare och smälter allt tidigare. Det har till och med funnits isfria vintrar.

Lokaltidningarnas istippnig är populär i Lovisa. Brukar månne isexperten delta i tippningen och gissa när Lovisaviken är isfri? – Istippningen är en strålande idé, men jag är kanske jävig. Jag har alltså inte deltagit, men jag brukar följa med tippningen med stort intresse.

Svårt, utmanande, roligt Patrick Eriksson sammanställer israpporter för Yle. Han tycker om uppgiften, men ofta är det språkligt utmanande att sammanfatta rapporterna.

Vokabulären måste vara tydlig och följa en viss terminologi. Det finns inget utrymme att yra.

Rapporterna sammanställs också på svenska och engelska. Då används en internationell terminologi. Besättningen på ett nordamerikanskt fartyg måste kunna förstå rapporterna.

Enligt Eriksson är gruppen av internationella isforskare en fantastisk gemenskap, som en egen familj.

Andan och stämningen i gruppen är bra. Patrick Eriksson rör sig inte ute på isarna. Han har inte så mycket att göra där, eftersom han inte är intresserad av pilkfiske.

Men vad gör ismannen på sommaren? – Isjouren tjänstgör dagligen under vintern, ofta arbetar vi på veckosluten också. Det leder till att ledigheterna flyttas till sommaren.