Varsin dator – Kungälv kommun Bakgrund Nu har vi under 1 år haft drygt 500 notebooks i bruk inom skolan olika stadier, från förskola till gymnasium. Det är dock bara gymnasiet som har kört konceptet Varsin fullt ut, grundskolan har köpt in klassuppsättningar som är till för alla att nyttja. Försöket har fallit väl ut och från Ht-10 har gymnasiet köpt in en kraftfull bärbar dator till alla elever, ca 1800 st. Grundskolan högstadier kommer om ekonomi tillåter att gå in i Varsin från hösten 2011. För att testa pedagogiken kring Varsin har 3 klasser i år 9 utrustats med varsin dator och där vi i EnIT kommer att stötta både pedagoger och elever med att ta fram en pedagogik kring Varsin dator. En stark faktor för att få detta med Varsin dator att falla väl ut är att pedagogerna har tillgång till ett IT-klassrum (projektor, dator och ljudanläggning) vilket vi i Kungälv har fullt utbyggt från förskolan till gymnasiet. En stor farhåga som jag har stött på från pedagoghåll är att man kan mindre än eleverna. Detta har från flera håll visat sig vara felaktigt. Tittar man på hur många elever använder datorn är det till kommunikation (tex via Skype, Msn mm), spela On-line, använda sociala medier (Facebook, Twitter mm). Att använda datorn som ett verktyg i/för sitt lärande är det få som har någon större kunskap i och det är här som pedagogen kommer in med sitt kunnande. Det är viktigt att pedagogerna kan känna att man inte måste vara expert på datorer för att kunna arbeta med Varsin dator. En annan farhåga som lyfts fram är tiden, det tar tid att komma in i ett nytt arbetssätt och det är sant, då det tar tid att förbered sig, plocka fram relevanta länkar, nätresurser mm och framför allt så måste tekniken testas och fungera. Det blir svårare att springa in på en lektion. Däremot så kan mycket att förberedelsetiden kortas och underlättas av att pedagoger samarbetar mer kring material, hjälps åt att sammanställa länkar, delge kollegorna om olika nätresurser mm. Dessa kan enkelt sammanställas och delas om skolorna har någon form av gemensam plattform för lärande, vi i Kungälvs kommun använder Fronter. Sedan finns alltid eleverna. Det finns en stark kraft i deras nyfikenhet att använda i skolarbetet. Våga fråga vad de vill, vad tycker de är viktigt, gör dem delaktiga kring sitt eget lärande. Ta hjälpa av dem att lära varandra, använd deras medier, språk mm. Eftersom detta koncept är relativt nytt i Sverige finns än så länge ingen långsiktig forskning kring eleverna resultat men det som syns i de klasser som arbetar med Varsin dator är att intresset för skolan hos eleverna har ökat kraftigt likaså studierna på fritiden. Skolan har blivit mer lustfylld och mer i fas med elevernas vardag.
Varsin dator Som tidigare nämnts så använder vi i Kungälv Froner som plattform för lärande. Fronter är uppbyggt som en ”Skola” med korridorer och rum. Rummen fungerar som elevernas klassrum där de kan spara sina arbeten, arbeta med länkar som pedagogerna lägger ut åt dem, läsa skolinformation, veckobrev mm. Pedagogerna kan lägga ut läxor, texter, länkar filmer mm åt eleverna, föra frånvaro, administrera elevernas IUP mm. I Fronter finns även föräldrarna/vårdnadshavarna så att de kan logga in och ta del av sitt/sina barns skolarbete och följa deras utveckling. De får en närmare och tydligare inblick i vad de arbetar med och vad som händer på skolan i övrigt. Både elever, föräldrar och pedagoger kan ha en bättre kommunikation, i form av meddelande och olika typer av diskussionsforum.
Ett motargument för att inte använda sig av Varsin dator är att det saknas läromedel på nätet och att de som finns kostar mycket pengar, detta är en sanning med modifikation. Visst finns det färre läromedel på nätet än i bokform men det byggs ut allteftersom och visst en hel del kostar mycket pengar men det finns även de nätresurser som är gratis. Här kommer det pedagogiska samtalet pedagoger emellan , att man delar med sig. Alla behöver inte uppfinna hjulet! En framgångsfaktor för att få till stånd detta sätt att arbeta är den kompetensutbildning som många pedagoger runt om i Sverige har fått i PIM, Pedagogisk It- och Mediekompetens, från Myndigheten för Skolutveckling. Detta har gjort att digital teknik har kommit in i klassrummet och framför allt att det har börjat komma eleverna tillgodo. Helt plötsligt är ord som film/bildredigering, digitala presentationer och digitalt lärande ord som börjar hörs i klassrummet, personalrummet och i korridorerna. En annan framgångsfaktor är att många pedagoger börja ta efter eleverna, ser de något intressant som någon elever eller annan pedagog gör på datorn vågar man fråga, hur gjorde du det där, var kan jag finna detta mm. Både elever och pedagoger lära av varandra och tillsammans på ett sätt som aldrig tidigare funnits i skolan.
Pedagogiska resuser En viktig bit i att som pedagog arbeta där alla elever har varsin dator är att variera sin undervisning och att använda olika sätt att presenterar information och visuallisera ämnet och att göra det tillgängligt för eleverna. Jag kommer att ta upp och presentera några sätt och program kring detta. Jag kommer att använda mig av freewareprogram (gratisprogram). Pointofix (Ladda ner här) Det är ett freeware-program. Det är ett ritprogram som går att använda oberoende av vilka typer av applikationer,webläsare du använder, du kan rita, skriva, göra figurer mm för att förtydliga detaljer på skärmen/duken. Bilden går sedan att spara och skicka ut till eleverna, lägga ut i plattformen mm. Detta gör att bilderna och det som gås igenom lättare når eleverna som av olika skäl inte kan närvara på undervisningen.
Jing (Ladda ner här) Jing är ett freeware-program och är ett screenshot-program. Vilket innebär att det går att ta exakt kopior av något på bildskärmen, lägga till text mm. Det går även att spela in instruktionsvideo med hjälp av Jing, där du pratar samtidigt som du agerar på datorn. Detta gör att eleverna kan få instruktioner via videon och arbeta ut ifrån dessa. Ytterligare ett sätt för att variera undervisningen.
Issuu Är ett program för att skapa en ”digital bok”. Det går att använda sig av både pdf- och wordfiler. Detta arbete är sparat både i pdf och issuu-format.