Fokus Förskola Malmö stad

en tidning om förskolan i malmö stad | mars 2013

Från hantverkare till pedagog sista sidan Y Förskoledirektören om framtiden 4 Z Y Ny mötesplats för modersmål 10 Z Y Utbyggnad gav olika temarum 20 Z

innehåll

Populär sajt om pedagogik 3 På Malmöpedagogernas egen webb-

rekrytering av danska pedagoger 6

experiment som lockar 16

pedagogistor nätverkar 14

sinnlig matematik 26

utbyggnaden gav möjligheter 20

ledare

Mycket spännande på gång

N

är höstens nummer av Fokus Förskola kom ut, var arbetet med att ta fram förslag till en ny organisation i Malmö stad intensivt. Sedan dess har våra politiker fattat beslut som bland annat innebär att vi den 1 juli i år får tre skolförvaltningar för förskola, grundskola och gymnasium/vuxenutbildning. Malmö stad är nu mitt uppe i bygget av Sveriges största förskoleförvaltning! Möt Andreas Norbrant, Malmö stads nytillträdde förskoledirektör, som berättar om ambitionen med och bygget av den nya förskoleförvaltningen.

Många spännande saker är på gång i våra förskolor såsom fortbildning och utveckling där Skolsatningen är en viktig del, samarbete, rekrytering och utbyggnad. Ett exempel på samarbete är det mellan fem förskolor, tre i Malmö och två i Stockholm med syfte att lära av varandra och utveckla arbetet med pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete.

Den reviderade läroplanen inspirerar till mycket tänk om hur vi vill och kan utveckla förskolan i Malmö. Ta del

av de pedagogiska exempel och fortbildningsinsatser vi berättar om i detta nummer av Fokus Förskola!

Bockarna Bruse är vi alla väl bekanta med. Missa inte det Kristin Hultbergs skriver om barnboken! Hur arbetar vi med berättelserna tillsammans med barnen? Vrider och vänder vi, lyssnar vi?

Utbyggnaden som varit omfattande under flera år fortsätter att vara så.

Malmös unga befolkning föder många nya Malmöbor och 2012 utökade vi med ytterligare 910 nya förskoleplatser. Om några av dessa kan du läsa i reportaget om Lindängehus förskola som utökat med ett nytt hus och en förskolebuss på ett lite annorlunda sätt. Visans förskola har också en ny buss som de uppskattar, den ger vidgade vyer, med den kommer de längre och till andra platser än med Christianiacyklarna!

Malmö stad arbetar också intensivt för att rekrytera kollegor, läs om danska pedagoger på besök! Och hur är det egentligen att vara ny på jobbet? Pelle Nafgren berättar om sin upplevelse sist i detta nummer av Fokus Förskola som jag hoppas att ni ska uppskatta!

fokus förskola ges ut av malmö stad och är en tidning för dig som arbetar inom eller är intresserad av förskola och utbildning utgivare inga sandström, telefon 040-34 33 45 produktion redaktionen.nu, maria sehlin och inga sandström, malmö stad grafisk form benny mårtensson, www.gregory.se fotograf peter kroon, www.peterkroon.net tryckeri jms ab, sandra svensson beställ fler ex av tidningen genom att mejla till inga.sandstrom@malmo.se

2 n mars 2013

plats Pedagog Malmö kan du hitta inspirerande exempel på hur man kan arbeta. Här finns artiklar, bloggar och filmer som berättar om olika exempel i Malmö. Det handlar om bland annat utomhuspedagogik, genusarbete och hur man kan arbeta med läsplattor. Bakom sajten står CPI Malmö (Centrum för pedagogisk inspiration) och målgruppen är all pedagogisk personal i Malmö, från förskola till vuxenutbildning. Alla pedagoger är välkomna med egna bidrag och det finns flera bloggar med och för förskolepersonal.

Webbplatsen har nyligen firat ett år och har snabbt blivit en av de sidor under Malmo.se som har flest besökare under terminerna med mellan 12000-13000 besökare per månad. Dessutom har de 2000 följare på facebook och twitter. Sajten lockar besökare

från hela Sverige.

– Målet med webbplatsen är att inspirera pedagoger och synliggöra all den inspirerande verksamhet som finns i Malmö, så att pedagoger hittar varandra och kan lära av varandra, säger huvudredaktören Sara Arildsson.

Läs mer: malmo.se/pedagogmalmo

910 nya förskoleplatser 3 Det skapades 910 nya förskoleplatser i Malmö under 2012. Ökningen fortsätter i hög takt, enligt den senaste statistiken blir det ytterligare 988 nya platser under 2013.

Nu arbetar mer än 3600 personer inom förskoleverksamheten i Malmö. Av dem är 1577 förskollärare, 1729 barnskötare, 228 pedagoger och 115 förskolechefer.

Digitalt sparar papper 3 Från februari får nästan alla som arbetar i Malmö stad lönebesked digitalt och inte hem i brevlådan. På så sätt sparas mer än 1,4 ton papper per år. Alla uppgifter om din lön kan du se i HRutan. Mer information om e-lönebesked hittar du på Komin.

Dags söka praktikant 3 Förra året var 2490 ungdomar ute i praktik genom Ung i Sommar i Malmö. Mer än dubbelt så många hade sökt. I år hoppas Malmö stad att fler arbetsplatser ska anmäla sitt intresse. Läs mer på malmo.se/ungisommar

temalekplatser: sollekplatsen På Sollekplatsen i Västra hamnen kan man resa genom solsystemet och springa genom en hängbro.

dressincyklar, hängmattor och en liten elefantrutschkana. För den som har spring i benen finns också gröna kullar att springa på och en lång hängbro att vandra genom.

3 Från Turning Torso ser man den stora

Sollekplatsen är en del i Varvsparken och

gula lekställningen på Sollekplatsen. Den gula

alldeles intill lekplatsen finns en stor rund

solen har sparats från bostadsmässan Bo01

grönyta med en lång bänk runtom. Som gjort

men i övrigt är det mesta andra på lekplatsen

för fotbollsspel och vilopaus.

är nytt. Sollekplatsen invigdes i augusti 2012.

Sollekplatsen ligger vid Flaggskeppsgatan

Lekplatsen har flera delområden som

och Einar Hansens esplanad. Tag exempelvis

passar olika åldrar. Från den gula solen kan

buss linje 8 till Ubåtshallen och gå genom

den vågliga åka häftiga rutschkanor. Strax

det nybyggda kvarteret, riktning mot Turning

intill finns gungor, nätställning, gunggrodor,

Torso.

Kompetens i HRutan

Matte, språk och teknik i nya skrifter

3 I månadsskiftet januari-februari hade 3500

Utvecklingsenheten i Södra Innerstaden i Malmö har tagit fram tre häften kring matematik, språk och naturkunskap/teknik. Syftet med häftena är att ge inspiration och ledning vid planering av arbetet i förskolan.

månadsavlönade förskollärare, fritidspedagoger, lärare och pedagoger lagt in sin kompetens i HRutan. Skynda dig om du missat detta, senast den sista mars ska alla ha lagt in sin kompetens!

Under våren kommer Kompetens i HRutan att utvecklas så att också dina yrkeserfarenheter, uppdrag (exempelvis hand­ledare, process­tödjare eller mentor) och kommungemensamma utbildningar (exempelvis PIM, processtödjarutbildning eller Framtida ledare) ska läggas in i kompetensmodulen. Det innebär att du som medarbetare kan synliggöra ännu mer av din samlade kompetens för din chef, och att Kompetens i HRutan går att använda som ett fullgott CV. Mer information om detta kommer i augusti.

I det arbetet behöver vi, som alltid, lyssna på bar-

I häftet ”Språkutveckling i förskola och förskole-

nen, deras tankar och teorier. Ur matematikhäftet:

klass” lyfter man fyra olika områden: lyssna, tala

“Låt barnen … berätta om sina strategier. Lyssna

och samtala, berätta, läsa och skriva

på deras resonemang och ställ utvecklande och

I häftet ”No/Teknik i förskola och förskoleklass”

utmanande frågor som Hur kom

behandlas: konstruktion, året

du fram till att ..?”

runt i naturen, de fyra elemen-

I häftet ”Matematik i förskolan”

ten, människokroppen och

har exempel på matematiska akti-

hälsan, teknik i vardagen och

viteter i förskolan sammanställts

kraft och rörelse.

och kopplats till läroplanens strä-

Häftena har tagits fram i ett

vansmål. Därefter har materialet

samarbete mellan förskola och

fördjupats och strukturerats i fem

förskoleklass. Om ni är intresse-

områden nämligen: sortering och

rade av att få häftet som pdf,

klassificering, rumsuppfattning,

ta kontakt med utvecklingsse-

taluppfattning, mönster, symme-

kreterare camilla.nord­s trom@

tri och geometriska former och 1

mätning.

Matematik i förskolan

Södra innerstaden

malmo.se på utvecklingsenheten i Södra Innerstaden.

mars 2013 n 3

För barnens bästa förskola Andreas Norbrant är Malmös nya förskole­direktör.

I vår har han bråda dagar med att förbereda den nya organisationen men målet är klart: – Vi ska skapa Sveriges bästa förskola för barnen, säger han.

F

BILD: Förskoledirektör Andreas Norbrant.

4 n mars 2013

rån den 1 juli får Malmö en helt ny förskoleorganisation. Det blir en egen förvaltning för hela Malmö som fokuserar enbart på förskolefrågor. På samma sätt får grundskolan en egen förvaltning likt den gymnasiet redan har. Andreas Norbrant kommer att basa över cirka 3500 medarbetare, varav 114 förskolechefer med ansvar för 240 förskolor runt om i Malmö. Fokus Förskola ställde några frågor till honom.

Hur ser du på den nya organisationen?

– Det blir Sveriges största förskoleförvaltning, vilket är jättespännande! Förr har förskolan varit lite i skuggan av skolan, nu skapar vi en egen förvaltning som ska ge den bästa förskolan i Sverige.

Var ska ni sitta rent fysiskt?

– Vi får inte plats i stadshuset så vi tittar på olika lösningar just nu. Något som är viktigt är att vi enkelt kan samarbeta med grundskola och gymnasium eftersom det är en utbildningslinje hela vägen.

Varför är det viktigt att samverka med grundskolan?

– Malmö ska nå bättre måluppfyllelse i skolan, fler ska gå ut med godkända betyg. I det är förskolan en viktig kugge.

Vem planerar den nya förskoleorganisationen?

– Vi är en interrimmistisk (tillfällig) ledningsgrupp med sex personer som träffas varje torsdag och fredag för att dra upp riktlinjerna. Det är jag, HR-chef Karin Bergstrand, ekonomichef Anna Westerling, barn och ungdomscheferna Ana-Maria Deliv och Jytte Lindborg och kommunikationsoch kanslichef Mats Holmström.

Vilka frågor jobbar ni med nu?

– Det är två tunga beslut: att förbereda budgeten för 2014 och att dra upp principerna för den nya organisationen. Där får vi vara kloka och kreativa och beakta den politiska diskussionen. Vi har många frågor och inte alla svar än. Det blir en jätteorganisation. Nu försöker vi prioritera vilka steg vi ska ta först.

Du har en bakgrund som ekonom, vad är din styrka i detta?

– Jag tror min bakgrund är en styrka. Jag är ödmjuk inför ämnet, jag är inte pedagog utan intresserad av ledarskapsfrågor och har en bakgrund som förvaltningschef. Som chef är man inte duktig på allt, jag är en lagspelare och duktig på

att få ihop strukturer. Jag kan inte lösa detta själv utan lyssnar, tar intryck och är lyhörd, jag har jättestora öron när det gäller den pedagogiska verksamheten. Mina närmaste medarbetare är viktiga.

Vad gör du nu?

– Jag åker runt i staden och träffar alla förskolechefer, informerar om mina tankar och idéer och letar efter goda exempel som vi kan sprida över staden. Det här är mumma för mig! Det finns så mycket entusiasm och jag möter bara positiva medarbetare. Sedan leder jag ledningsgruppen där vi diskuterar hur vi ska gå vidare och jag delar ut olika uppdrag.

Vilka utmaningar står förskolan inför?

– Ett problem är förskolebristen, vi växer så pass mycket att det är svårt att få fram nya lokaler. Vi bygger ut med cirka 1000 förskoleplatser per år, förra året 910 stycken, så vi planerar att skapa en särskild lokalförsörjningsenhet som helt jobbar med lokalfrågor. Utbyggnaden för med sig ett annat problem: det är svårt att hitta tillräckligt många förskollärare att anställa. Där har vi ju gjort en spännande satsning: att försöka locka danska pedagoger, men jag tror också att vi måste uppvakta utbildningarna för att visa att det är attraktivt att arbeta i Malmö.

Vilken organisation vill du bygga?

– Resurserna ska vara så långt ut i verksamheten som möjligt. Om vi avlastar förskolecheferna från byggmöten får de mer tid för det pedagogiska ledarskapet. Vi har en väldigt bra verksamhet, den kritik vi får är att skillnaderna är stora. Jag vill säkerställa kvaliteten i varje förskola. Det betyder inte att man ska göra likadant överallt men det ska finnas en likvärdighet över staden.

På viket sätt gynnas barnen av den nya organisationen?

– Jag tror ingen kommer att märka skillnad direkt, men på sikt ska vi se till att förskolechefen får mer tid för det pedagogiska uppdraget, så att pedagogerna får mer tid med varje barn och på så sätt kommer barnen att utvecklas bättre.

Barnen är i fokus, det är för dem vi finns.

På vilket sätt påverkas personalen?

– För 95 procent av medarbetarna blir det ingen förändring.

Det kommer att bli mellanchefer mellan förskolecheferna och mig. Jag är länken till politikerna. Bra ledarskap är viktigt i alla led. På sikt kommer det att bli mer utrymme för personalen att arbeta med utmanande pedagogik. Vi kommer att kunna hjälpas åt över förskolegränserna och lyfta medarbetare. Jag vill skapa mycket pedagogiskt lärande även för medarbetaren.

Vilket är målet?

– Vi ska bygga Sveriges bästa förskola. Vi ska kunna säga att vi har en bra kvalitet i alla förskolor. Det är ingen utopi.

Vi har en väldigt bra förskoleverksamhet och får nu en god möjlighet att utveckla den. n

Personligt: Namn: Andreas Norbrant, 47 år.

Bor: Gathus i Landskrona.

Familj: Två döttrar födda 1992 och 1996.

Bakgrund: Utbildad ekonom. Har jobbat med ekonomi i flera svenska kommuner bland annat Fagersta och Osby. Började i Malmö stad 2002 som ekonomichef i Kirseberg, blev sedan vice stadsdelschef i Rosengård, sedan stadsdelschef i Västra Innerstaden innan han 2012 blev stadsdelschef i Limhamn.

Bästa resminne: ”Peru, där vi bland annat besökte Machu Picchu. Vilken kulturhistoria och vilket landskap!”

Hobby: ”Gillar att arbeta praktiskt, jag renoverar, målar och meckar gärna.

Gathuset har jag renoverat själv.”

Aktuell: Nytillträdd förskoledirektör.

mars 2013 n 5

rekrytering

Nyfikna på svenska förskolor Hur många barn är det i varje barngrupp? Hur långt är det till Centralstationen? Har alla förskolor så här stora och fina lokaler? När de danska förskollärarna gästade Fregattens förskola i Västra Hamnen var frågorna många.

E

BILD: De danska pedagogerna Ameera Beklar, Virgina Madsen, Mette Christ och Zeynep Celik tittade nyfiket in på Fregattens förskola under ledning av förskolechef Jessica Borjo (till vänster). Barnen var lika nyfikna på besökarna.

6 n mars 2013

n ruggig dag i januari kom en buss fullastad med danska förskolepedagoger. Det var en studieresa ordnad av Köpenhamn kommun och Malmö stad för att väcka intresse för arbete på andra sidan sundet.

Intresset var stort, bussen blev fullbokad på en dag. I Danmark är många förskolepedagoger utan jobb, men i Malmö är förhållandet det omvända: Det är svårt att rekrytera förskollärare.

En av de förskolor som anmält att de gärna tog emot några danska pedagoger var Fregattens förskola i Västra hamnen som öppnade i somras. Förskolechefen Jessica Borjo förklarade att hon såg det som ett gyllene tillfälle att knyta nya kontakter. Hon ska inom det närmaste halvåret öppna nya avdelningar och behöver anställa 18 pedagoger.

– Det här är spännande! Jag hoppas att de danska pedagogerna har många frågor och

funderingar, det är ju ändå en del som skiljer mellan dansk och svensk förskola, sa hon före visningen.

– Jag hoppas att de ska vilja jobba här hos oss. Ännu har jag inte någon dansk pedagog anställd men det är absolut intressant – inte minst eftersom vi har en hel del danska familjer här i Västra hamnen, säger Jessica Borjo.

Utbildade pedagoger De fyra danskar som steg av vid Fregatten var Virgina Madsen, Ameera Beklar, Mette Christ och Zeynep Celik. De har lite olika tid i yrket men är alla utbildade förskolepedagoger och för tillfället utan arbete.

De steg nyfiket in på förskolan med Jessica Borjo som guide. Jessica berättade om hur förskolan var uppbyggd och visade runt i olika rum.

Det dröjde inte länge förrän de försiktigt började

ställa praktiska frågor: – Hur många pedagoger arbetar här?

– Hur stora är barngrupperna?

– Var byter man blöjor?

– Var sover barnen middag?

– Vad stora lokaler, hur många barn är här?

Jessica svarade och berättade om den pedagogiska verksamheten, om synsättet kring det kompetenta barnet och om rutiner och öppettider.

Frågorna fortsatte längs hela turen, liksom kommentarerna kring vad de såg. De nya och flexibla lokalerna imponerade och även att det var så lugnt inomhus. Särskilt de väl tilltagna ytorna, både inne och ute, överraskade gästerna: – I Köpenhamn har vi ofta förskolor i lägenheter vilket gör att det blir trångt både ute och inne, vi får ofta ge oss iväg när vi ska ut men här kan man ju gå rakt ut på gården som är ”kempestor” – det är jättebra! säger Mette Christ.

– Det här är så dejligt, det är nytt, fint och flott, kommenterade Virginia Madsen.

Kock imponerade En annan sak som imponerade och förvånade var att det finns en kock anställd och att mat ingår.

I Danmark har barnen med sig egna matpaket. Även den lilla kokvrån på respektive avdelning noterades positivt.

De danska gästerna försökte räkna antalet vuxna per barn för att kunna jämföra med danska förhållanden men blev inte riktigt kloka på om det var fler eller färre barn per vuxen eftersom indelningen var olika.

Efter rundvandringen samlades gruppen i personalrummet för att ta lite dricka och frukt.

Då kom de mer arbetsmässiga frågorna som ifall Jessica Borjo verkligen kunde tänka sig att anställa en person som inte kan svenska så bra. mars 2013 n 7

Därför ordnas bussresorna Med bussturer från Köpenhamn, informations­ möten och svenskkurser för danskar hoppas Malmö stad hitta några av framtidens förskollärare.

B

bild stor: Förskolechef Jessica Borjo på Fregattens förskola ledde det danska studiebesöket genom ljusa och luftiga lokaler som imponerade. bild liten: De danska pedagogerna Mette, Virginia, Zeynep och Ameera tyckte resan till Sverige var intressant.

8 n mars 2013

– Jodå, er danska kan faktiskt vara en fördel eftersom vi har flera danska föräldrar till barn här. Jag tror man lär sig språket rätt så snabbt, svarade Jessica Borjo.

Hon delade ut läroplanen för förskolan och pratade om värdegrunden innan de kom in på de 18 tjänster hon ska annonsera ut i år. Hon förklarade att tjänsterna är på olika förskolor och att man söker via en särskild jobbsökarplats.

– Hur många ansökningar brukar ni få per tjänst? 38 sist!? Oj, i Köpenhamn brukar det vara 400 sökande per tjänst, sa Zeynep Celik.

De frågade också om den svenska legitimationen krävs innan man börjar, om hur verksamheten planeras, hur personalmöten fungerar och vad lönen ligger på.

De konstaterade att lönen är lika många kronor som i Danmark fast här i svenska kronor och dessutom ligger slutlönen i Danmark högre. De fyra var ändå nöjda med vad de såg och hörde, och efter en timme var det dags att avsluta och stiga på bussen igen.

– Jag ska absolut söka jobb i Sverige! Jag har redan skickat in ansökan om svensk förskollärarlegitimation, berättar Virginia Madsen.

Det enda som möjligen avskräckte var själva resvägen.

De hade svårt att få kläm på hur lång tid resan skulle ta med Öresundståg och buss, men den detaljen skulle de studera närmare när de kom hem, förklarade de.

– Det är mycket som är likt hur det fungerar i Danmark. Jag kommer att söka, jag vill verkligen ha jobb, säger Mette Christ. n

ussturen ordnades av Malmö stad, i samarbete med Öresundsregionens Job og Uddannelse, Jobcenter, danska A-kassen och det danska fack­förbundet.

– Dansk pedagogutbildning är likvärdig med svensk förskollärarutbildning och det råder stor arbetslöshet bland danska pedagoger, säger Inga Sandström som är HR-specialist på HR-strategiska avdelningen.

Det talas om 500 arbetslösa förskolepedagoger i Köpenhamnsområdet medan förhållandet är det omvända i Malmö som behöver nyanställa 425 kollegor varje år framöver.

– Eftersom svenska förskollärare inte räcker till ville vi prova detta. Både kulturellt och språkligt ligger vi nära varandra så det känns ganska enkelt, säger Inga Sandström.

”Jag ska absolut söka jobb i Sverige” Fakta Dansk pedagoguddannelse är likvärdig med svensk förskollärarutbildning. Med denna utbildning kan man ansöka om och få svensk förskollärarlegitimation. Danska pedagoger anställs därför som förskol­ lärare i Sverige.

Hon är nöjd med hur bussturen gick.

Hon lämnade av smågrupper på flera olika förskolor i Malmö och hämtade sedan upp dem en dryg timme senare.

– Det var rena nybyggarandan när de kom tillbaka upp på bussen! De var så entusiastiska och flera sökte direkt kontakt med förskolan, berättar Inga Sandström.

En del rektorer har också hört av sig för att få namn på de som var med i bussen.

– De danska pedagogerna var imponerade av lokalerna, intressant pedagogik och de pedagogiska tankarna kring maten. Sveriges förskolor är ju världsberömda för Educare (kombinationen pedagogik och omsorg) och det skiljer sig en del mellan Danmark och Sverige vilket hördes i kommentarerna, säger Inga.

Hon planerar nu för en svenskkurs via Komvux för de nyanställda danskar som förväntas komma. Det handlar om sju gånger tre timmar och ska i första hand erbjudas de nyanställda.

– Kanske kan det bli fler kurser.

De första bussresorna gick i januari och man har även haft ett informationsmöte i Köpenhamn.

– Intresset är stort! Till informationsmötet kom cirka 100 pedagoger och den första bussturen blev fullbokad på 24 timmar, berättar Inga Sandström.

Nu hoppas hon att satsningen lockar arbetssökande danskar till Malmö.

– Jag hoppas och tror att detta på sikt kan ge ett 40-tal anställningar. Vi kommer att följa utvecklingen noggrant, säger Inga Sandström.

En workshop har också hållits i Köpenhamn på temat hur man skriver en bra ansökan, den får gärna vara på danska. Det kommer att bli fler informationsmöten.

– Vi planerar också att informera på den danska pedagogutbildningen i Köpenhamn om hur det är att arbeta i Sverige. Situationen är verkligen den omvända där – de går rakt ut i arbetslöshet, säger Inga Sandström.

Blir det fler bussturer?

– I april blir det nog en ny bussresa.

Våra danska samarbetspartner har fått jättemycket påringningar av fler som är intresserade, inte bara från Köpenhamn utan från Jylland och Bornholm med mera. n

”Flera fördelar med att jobba i Sverige” Det är jättebra att jobba i Sverige, det finns flera fördelar. Det säger danskfödda Susanne Seitzberg som arbetar på Svågertorps förskola.

3 Susanne flyttade till Sverige för sex år sedan och har arbetat både på dansk barnehave och nu på svensk förskola. Egentligen är hon grundlärare men har alltså erfarenhet från förskolans värld på båda sidor sundet. Susanne har varit med på informationsmötena i Köpenhamn för att berätta om den svenska organisationen. Skillnaderna är inte så stora menar hon.

– Det är samma rutiner och inte så stora kulturskillnader. Och behoven hos ett barn är desamma, säger Susanne.

En praktisk skillnad är att föräldrar i Danmark betalar för en viss tid och att det styr hämtning och lämning.

Susanne tyckte det kändes ovant att intressera sig för föräldrarnas arbetstid.

Det hon själv var mest orolig för var språket, att hon inte skulle bli förstådd, men det visade sig vara en onödig oro.

– Mycket av kommunikationen sker med kroppsspråket och att jobba på förskola är nog bästa språkkursen! På vår förskola har dessutom hälften av alla barnen danska föräldrar så där är mitt språk en fördel, säger Susanne.

Hon tycker att yrket har högre status i Sverige, att det är mer uppskattat.

– Man har mer pedagogisk verksamhet och större ansvar i Sverige, säger Susanne.

Lönen är visserligen något lägre i Sverige konstaterar hon, men det är också den svenska skatten, så nettoskillnaden är marginell. Man arbetar också fler timmar i Sverige.

– Men i Sverige kan man välja att gå ner i arbetstid när de egna barnen är små – det är jättebra! En annan stor fördel är att man har rätt att vara hemma med sjukt barn, det är fantastiskt! I Danmark får man bara vara hemma med sjukt barn en eller två dagar, sedan måste man skaffa barnvakt, berättar Susanne Seitzberg. n bild: Susanne Seitzberg

mars 2013 n 9

nyheter från barn och unga

Samarbete som ska ge kvalitet Genom ett samarbete med Stockholm ska Malmö stad hitta nya sätt att arbeta med pedagogisk dokumentation.

Man vill synliggöra både kollektiva lärprocesser och det enskilda barnets utveckling.

I

nom ramarna för samarbetet ska man träffas ett par gånger om året för att utbyta erfarenheter och berikas av varandra.

Från Malmö stad deltar tre stadsdelar: Västra Innerstaden, Kirseberg och Centrum, från Stockholm två: Norrmalm och Skarpnäck.

– Alla är överens om att det handlar om att dokumentera barns lärande och se verksamheten ur barnens perspektiv, säger Per Dahlbeck som har tagit initiativ till projektet. Han arbetar vid Lärande och Samhälle på Malmö högskola, och under våren även med utveckling av förskoleverksamheten vid FoU Malmö-utbildning.

Nu ordnas en mötes­ plats för förskole­ chefer som vill ha stöd i sitt arbete med flerspråkighet.

Mötesplats för modersmål E

BILD: Linda Berg, Margaretha Palm, Lisbeth Assarsson, Pia Håland och Lena Palm träffades på mötesplatsen för flerspråkighet.

10 n mars 2013

fter Skolinspektionens granskning 2010 fick Malmö stad kritik för sin bristande hantering av flerspråkighet och interkulturella arbetssätt i förskolorna. FoU Malmö-utbildning har startat en mötesplats för förskolechefer som vill ha stöd i sitt arbete med flerspråkighet. Under våren erbjuds tre träffar med möjlighet att ta del av nya rön, dela erfarenheter och diskutera.

– Det här är svåra frågor. Jag tror att de har behov av både input och att prata med varandra om det här, säger Pia Håland som är utvecklingssekreterare vid FoU Malmö-utbildning och den som håller i ramarna för projektet.

Pia Håland stod också för innehållet vid den första mötesplatsen som hölls i mitten av februari. Då samlades ett tjugotal förskolechefer från hela Malmö för att diskutera olika arbetssätt och frågor med utgångspunkt i boken Flerspråkighet i förskolan som Pia Håland varit med och skrivit. Under den avsatta förmiddagen tog man upp allt från vilka språkutvecklande strategier man arbetar med till hur man planerar sagoläsning och väljer böcker som gynnar flerspråkiga barn.

Nya arbetssätt Tanken med den första mötesplatsen var att förskolecheferna skulle få med sig nya arbetssätt att utveckla vidare i sina verksamheter, men också nya förhållningssätt till flerspråkighet och interkulturalitet. Något som poängterades vid mötesplatsen var att flerspråkighet och modersmålsutveckling inte är ett hot mot inlärningen av svenska.

– Man har tyvärr haft den uppfattningen tidigare, men det är helt fel. Ju fler språk man kan, desto fler kan man lära sig. Modersmålet hjälper barnen att ta till sig svenskan och det är i förskolan man lägger grunden till flerspråkighet, säger Pia Håland.

Tid för diskussion De förskolechefer som fanns på plats var positiva till initiativet med mötesplatserna.

– Det är bra att man har snappat upp det här behovet och satsar på det, säger Linda Berg som är förskolechef vid Lillstjärnans och Solglimtens förskolor.

Att stödet utformats som en mötesplats med tid till diskussion gillades också.

– Det ger mycket att få prata med andra stadsdelar om det här. Vi har ju kommit olika långt och kan uppmuntra varandra, säger Margaretha Palm som är förskolechef vid Diamantens och Oxievångs förskolor.

Lena Palm, förskolechef vid Lin­bärets och Svängedam­mens förskolor, håller med.

– Det är väldigt inspirerande och jag har fått många nya tankar kring hur vi kan jobba vidare med det här. n om träffarna Mötesplatsträffarna kommer att ha lite olika innehåll under våren. Redan den 21 mars är det om interkulturellt förhållningssätt som inte enbart har koppling till språk och etnicitet. Koppling till värdegrund, demokrati och språklig framgång.

Den 14 maj, klockan 9-12 (anmälan görs senast den 7 maj) blir det om modersmålstränarnas och förskollärarnas roll kopplad till Malmö stads pågående utredning samt till kvalitetsgruppens arbete.

Enskilda individer Stadsdelarna som ingår i projektet står inför liknande utmaningar. En av dem är att i dokumentation synliggöra såväl det enskilda barnets spår och lärande som kollektiva och kooperativa lärprocesser.

– Vi får inte bara se barnen som en grupp. De måste också betraktas som enskilda individer och därför behöver vi en dokumentation som fångar detta, menar Per Dahlbeck.

De första kontakterna inför projektet togs i slutet av sommaren och i februari hölls det första mötet. Då samlades representanter från deltagande stadsdelar – pedagoger, pedagogiska ledare, förskolechefer och chefer på stadsdelsnivå – på Malmö högskola.

Olika kulturer Under mötet visades konkreta exempel på dokumentation från de olika verksamheterna och därefter diskuterades de processer man såg – ett upplägg man fortsätter med vid kommande möten.

– Det är viktigt att vi inte bara sitter och pratar om erfarenheter utifrån våra minnen och idéer. Barnen måste också finnas med. När vi reflekterar kring dokumentationen måste vi utgå

från deras lärande och sträva efter att tolka det vi ser ur barnets och barnens perspektiv.

Per Dahlbeck ser fördelar med att samarbeta med andra storstäder, såsom att olika stadskulturer synliggörs. Han noterar att konkurrensen sinsemellan tycks utebli.

– När skillnaderna är självklara och väntade blir de spännande och inspirerande istället för hotfulla. Istället för

att tävla mot varandra tycks respekt för olikheter och mångfald uppstå. Kanske krävs det två olika städer för att uppnå det.

Den 6 mars presenteras projektet och erfarenheterna från det första mötet för Malmö stads förskolechefer vid en träff på stadskontoret.

– Vi vill dela med oss av det här till andra stadsdelar och tror att samarbetet kan bli en viktig inspiration för det systematiska kvalitetsarbetet i Malmö, säger Per Dahlbeck.

Nästa möte hålls i Stockholm till hösten. n BILD: Per Dahlbeck

mars 2013 n 11

pedagogiskt exempel

nyheter från barn och unga

Enkät ska ge föräldrars perspektiv Projektet för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter under 2013.

I

höstnumret av Fokus Förskola berättade vi att projektet just lanserat en ny modell för verksamhetsuppföljning. Samtliga förskolor hade ombetts att identifiera tre utvecklingsområden och ett framgångsområde.

Inom projektet gjorde man därefter en sammanställning av samtliga svar, som presenterades för förskolecheferna.

Under hösten besökte man också de stadsdelar som så önskade och presenterade svaren för den aktuella stadsdelen samt pratade med förskolechefer och barn- och ungdomschefer om utvecklingsområdena som angetts. Några av de områden som förskolorna upplever att de behöver jobba mer med är pedagogisk dokumentation, språkutveckling och modersmålsstöd samt samverkan med föräldrar. Man tycker däremot att man lyckats bra med att implementera den nya skollagen och den reviderade läroplanen.

– Det var väldigt spännande att träffa dem och höra hur de tänker arbeta vidare för att förbättra verksamheterna, säger projektsekreterare Anna Harborg.

Ute på förskolorna har cheferna sedan hållit resultatdialoger med sina medarbetare och därefter fört diskussionerna vidare till barn- och ungdomschefer samt stadsdelschefer.

– Stadsdelarna och förskolorna äger själva sina utvecklingsområden och resultaten av de här dialogerna. Projektet följer inte upp dem. Vår roll är att stötta diskussionerna, säger Anna Harborg.

Vid läsårets slut sker dock en utvärdering då förskole­ cheferna får rapportera hur arbetet med utvecklingsområdena gått.

Inom ramen för projektet har man också tagit fram en ny föräldraenkät som skickas ut senare i vår. Då tidigare enkäter haft låg svarsfrekvens har man med hjälp av forskare från Göteborgs universitet utformat en ny enkät som man hoppas ska kännas mer angelägen.

– Föräldrarnas upplevelser av verksamheten är ett viktigt perspektiv, men för att vi ska få ett bra underlag måste fler svara, säger Anna Harborg.

I nuläget ligger stort fokus på den nya förskoleorganisationen och under våren inleds arbetet med att koppla ihop kvalitetsprojektet med denna. n 12 n mars 2013

Egen film utvecklar kvaliteten

Genom att bland annat studera det egna arbets­ sättet på film utvecklar man det systematiska kvalitetsarbetet på Kastanjegårdens förskola.

I

bild: David Kyhlberg, Anton Lindskog, Linda Berggrensson, Ingela Cedervall Taylor, Ulla Friberg och Miaad Al-Bazaz tycker att det är bra med regelbundna reflektionsmöten.

ett mötesrum på Kastanjegårdens förskola i Fosie sitter fyra medarbetare och tittar koncentrerat på den film som visas på dataskärmen. Pedagogen David Kyhlberg har hamnat på film tillsammans med några av barnen.

– Vi försöker få syn på vad barnen gör och var vi kan hitta deras tankar.

Det är ett litet detektivarbete, säger Davids kollega, ateljeristan Ingela Cedervall Taylor.

På Kastanjegården utgör den pedagogiska dokumentationen grunden för det systematiska kvalitetsarbetet och man tar gärna hjälp av filmkameran.

– Om man inte har fångat situationen på film är det lätt att efterkonstruera.

Man kanske inte minns exaktvad som sades eller vad som hände. Har man det på film kan man ju se precis hur det var, menar David Kyhlberg.

Sådana här reflektionsmöten hålls varannan vecka med olika konstellationer av medarbetare. Deras samtal kring dokumentationen utgår från det arbetsmaterial som Kastanjegården tagit fram för att utveckla sitt kvalitetsarbete. I ett särskilt reflektionsprotokoll besvarar de frågor som hur och vad barnen kommunicerar, vilka frågor och hypoteser som uttrycks samt hur barnen undersöker dessa.

– Reflektionen sker mitt i verksamheten och nära barnen. Det är en nyfiken process och ett roligt sätt att arbeta på, säger pedagogistan Linda Berggrensson.

Reflektionsprotokollen är tillgängliga för alla som arbetar på Kastanjegården och två gånger per termin hålls större utvärderingar med utgångspunkt i protokollen.

– Det här ger mig ett väldigt bra underlag för att utveckla förbättringar och planera verksamheten, säger förskolechefen Ulla Friberg.

När projektet för systematiskt kvalitetsarbete bad Malmös förskolor att identifiera tre utvecklingsområden, valde Kastanjegården genus, föräldrasamverkan och språkutveckling/modersmål.

Reflektionsmaterialet som tagits fram utgår från dessa, men också från andra områden som man vill titta närmare på.

– Det hjälper oss att fokusera på våra förbättringsområden och nå våra mål, konstaterar Ulla Friberg.

Hon säger att arbetssättet med regelbundna reflektionsmöten och särskilda protokoll kan verka krångligt och tidskrävande, men att det egentligen är tvärtom.

– Det är när det är systematiskt som det blir enkelt. Jag tror inte att vi skulle kunna jobba på något annat vis. n mars 2013 n 13

Hur viktigt är det med män i förskolan?

enkät

Andelen män som arbetar i Malmö stads försko­ lor är högre än riksgenomsnittet. I Malmö arbetar drygt 7 procent män medan riksgenomsnittet är drygt 3 procent. Malmö stad vill öka andelen ytterligare. Vi frågade några pedagoger hur viktig de tycker frågan är.

Catarina Björklund

Är lek och under­ sökande samma sak? Hur talar man med barnen om svåra ämnen som liv och död? Vad är skillnaden mellan dokumentation och pedagogisk doku­ mentation? Frågor som dessa kan dyka upp när Malmös pedagogistor håller nätverksträff.

förskollärare på Rörsjöns förskola – Alla människor behövs inom förskolan: män, kvinnor, flerspråkiga.

Olikheter är bra! Men normen, som säger hur män och kvinnor förväntas vara, måste vidgas. Fokus måste ligga på individ istället för kön, även inom förskolan.

Axel Åberg pedagog på Sege parks förskola

Pedagogistor möts i nätverk E

BILD: Pedagogistorna Ingrid Bogren, Aida Gaco, Monica Levin, Sari Olsson, Christel Olsson, Agneta Perevski, Karolina Pesonen, Anna Johansson, Linda Berggrensson, Maria Flinck, Anna Edvardsson och Pia Nilsson nätverkar gärna.

14 n mars 2013

n eftermiddag i månaden samlas Malmös pedagogistor för att diskutera yrkesrollen och utmaningarna de möter i arbetet.

– Det här är filosofiska diskussioner om vad barnen gör och hur den pedagogiska verksamheten kan möta upp det, säger Per Dahlbeck, som under våren arbetar med utveckling av förskoleverksamheten vid FoU Malmö-utbildning. Det är han som samordnar nätverket och leder träffarna.

Diskussionerna har det gemensamt att de oftast utgår från dokumentationer som pedagogistorna tagit med sig från sina förskolor. Det kan vara sådant som upplevs extra intressant, eller kanske problematiskt. Sådant som de funderat lite extra på och vill höra de andras tankar kring.

– Det är givande att få diskutera en situation med andra. Man upplever den på olika vis och tillsammans kan vi utveckla bilden av vad som hänt,

säger Christel Olsson som är pedagogista i Fosie.

När Fokus Förskola besöker nätverkets februari­möte, kretsar samtalet kring skillnaden mellan känd och okänd kunskap. Ingrid Bogren, pedagogista i Kirseberg, visar en filmad dokumentation av två barn som ritar en gemensam teckning och försöker komma fram till hur man egentligen ritar en sjörövare, med ögonlapp och allt.

– Hur kan man få syn på okänd kunskap i detta? frågar Ingrid sina kollegor, och snart är samtalet igång.

Nätverket kom till i september 2011, efter att Reggio Emilia Institutet under läsåret 2010/2011 utbildat en första kull pedagogistor i Malmö.

Sedan dess har de träffats varje månad.

Pia Nilsson, pedagogista i Kirseberg, och Karolina Pesonen, pedagogista i Västra Innerstaden, är två av dem som gick utbildningen, och de försöker att alltid gå på nätverkets träffar.

– Det ger en massa nya tankar och bekräftar tankar man själv har. Genom träffarna håller man igång det här tänket och står inte still på samma ställe, säger Karolina Pesonen.

Pia Nilsson instämmer.

– Det är viktigt att vi får mötas och förhålla oss till teoretiska perspektiv.

Det blir en form av fortbildning och ett tillfälle att förstärka vårt arbetsredskap, den pedagogiska dokumentationen.

Karolina och Pia värdesätter också gemenskapen med de andra pedagogistorna. Pia säger att det betyder mycket att få vara del av ett större sammanhang med kollegor från hela staden.

– Det är bra att ha koll på vad de andra gör och att vi tänker på Malmö som en helhet. n

– Kompetens måste alltid gå före kön, men det är skönt att inte vara ensam man på jobbet och män behövs inom förskolan. Mångfald förgyller, så är det ju. Så länge man kommer överens och fungerar bra ihop i arbetslaget så är det bara positivt att vi är olika.

Åsa Adamsson förskollärare på Ellstorps förskola – Vi är en väldigt kvinnodominerad yrkesgrupp och det är viktigt att barnen får andra förebilder än kvinnor.

Samtidigt så är vi individer och vi jobbar utifrån samma läroplan, oavsett om vi är män eller kvinnor. Men mångfald berikar, både när det gäller kön och nationalitet.

Anton Lindskog Pedagogistan: Pedagogistan utformades inom den kommunala förskoleverksamheten i Reggio Emilia.

Pedagogistan arbetar inom alla typer av förskolor.

Pedagogistans roll varierar, den innebär ofta att följa arbetslagets arbete, att vara verksamhetsutvecklare och representant för den pedagogiska verksamheten.

barnskötare på Kastanjegårdens förskola – Båda könen behövs inom förskolan, både för barnens skull och för oss vuxna. Det är viktigt att personer med olika genus, etnicitet och ålder finns representerade i den miljö där vi skapar det framtida samhället.

mars 2013 n 15

pedagogiska exempel pedagogiskt

Experiment som lyfter intresset Vad händer om man sticker en penna i en plastpåse fylld med vatten?

Sjunker ägg i saltvatten? Varför får man får ont i öronen? När Gunilla Aronzon och Kerstin Mårtensson kommer på besök till Lillstjärnans förskola ger experiment och egenskrivna sånger svaren.

16 n mars 2013

mars 2013 n 17

hallå där...

Eva Tiller, förskollärare på Sockerbruks­gårdens förskola i Oxie, där man använder TAKK, Tecken som alternativ och Kompletterande Kommunikation, som en del av den dagliga verksamheten.

bilder: Föregående uppslag: Kaan Sait, Novah Nilsson Johnsson, Julia Flasch, Olof Marthinsson, David Gerasovski, Emil Wu, Teinar Osvaldssen. ovan: Vad händer om man suger in i sugröret?

Barnen på Lillstjärnarn provar. höger uppe: Kerstin Mårtensson (Magneta) busar med Gunilla Aronzon(Elektra). höger nere: Vad händer om man häller salt i vattnet?

18 n mars 2013

M

ellan sångerna berättar Kerstin Mårtensson att hon varit på badhuset och fått ont i öronen. Gunilla Aronzon förklarar varför, med hjälp av en burk varmvatten och en plastflaska utan botten, men med en tom ballong på toppen. Vad händer om man sätter flaskan i vattnet? frågar hon barnen.

– Det kommer luft i ballongen, gissar femårige Olof Marthinsson.

Gunilla Aronzon trycker ned flaskan i det varma vattnet och ballongen blåses upp.

– Jag sa ju det, konstaterar Olof nöjt.

Gunilla Aronzon förklarar att vattnet trycker upp all luft från flaskan, in i ballongen. På samma sätt blev det ett tryck i Kerstin Mårtensson öron när hon badade. Barnen skiner upp och tittar fascinerat på ballongen som blåsts upp, nästan som av sig själv.

Skapar intresse Gunilla Aronzon och Kerstin Mårtensson är förskollärare på Solglimten respektive Lillstjärnan fyra dagar i veckan, men på fredagar åker de runt mellan Oxies elva förskolor för att skapa intresse för naturvetenskap, både hos barn och personal. Och det har de lyckats med. På fredagarna tar de på sig scenkläder och kallar sig Elektra och Magneta och besöket

blir som en slags föreställning med sång och experiment där barnen är delaktiga.

– Barnen tycker det är så roligt när vi kommer på besök.

Vi får så mycket kärlek och värme när vi är ute, berättar Kerstin Mårtensson.

På varje förskola gör de tre olika föreställningar med innehåll anpassat efter olika åldersgrupper. Det är de äldsta barnen, de mellan fyra och sex år, som experimenterar tillsammans med Gunilla Aronzon och Kerstin Mårtensson.

– Det här fångar barnens intresse. De tar till sig det vi gör på ett helt annat sätt än om vi bara hade visat experimenten eller pratat om det här. Vi tror på det lustfyllda lärandet, säger Gunilla Aronzon.

Skrev sånger Gunilla och Kerstin började med sina föreställningar i höstas.

Innan dess hade de lett en kör tillsammans med femåringarna i Oxies förskolor, men nu ville de utveckla en kombination av musik, teater och naturvetenskap. De fick en dag i veckan till förfogande och snart hade de konceptet klart. Gunilla och Kerstin satte sig ner och skrev roliga sångtexter om naturvetenskapliga fenomen till välkända barnmelodier. De förberedde experiment som förklarar sådant som densitet, undertryck och magnetism.

– Man ska inte vara rädd för att använda de svåra orden.

Barnen snappar upp mer än vad man tror, och när de här orden kommer på tal i skolan kanske de känner igen dem, säger Kerstin Mårtensson.

”Vi tror på det lustfyllda lärandet.”

Smittar av sig Lamija Pasalic är barnskötare på Lillstjärnan. Hon säger att Gunillas och Kerstins besök smittar av sig på den vanliga verksamheten.

– Sedan de började komma hit experimenterar vi ganska ofta.

Vi tar vara på den nyfikenhet det väcker hos barnen och snappar upp experiment som vi sedan provar själva. Ofta fortsätter barnen också experimentera hemma, berättar hon.

Det är svårt att ta med en hel barngrupp på teater och föreställningar inne i stan, så på Lillstjärnan är man tacksamma över besöken från Gunilla och Kerstin.

– Vi är lyckligt lottade att vi har den här kompetensen. Barnen brukar sjunga på sångerna och längtar tills de kommer tillbaka, säger Lamija Pasalic. n

Hur och när använder ni TAKK? – Vi har med det i verksamheten hela dagen, alla dagar.

Vi använder tecken för att underlätta kommunikationen och stödja språkutveckling. Vi har en tecknad miljö vilket innebär att vi har bilder och tecken uppsatta. I kapprummet finns till exempel bilder på klädesplagg och tecknen för dem. När barnen vill veta hur något tecknas är det bara att titta på bilderna.

Vad skiljer TAKK från det vanliga teckenspråket?

– I teckenspråk tecknar man i hela meningar. I TAKK tecknar man enstaka ord, som ett komplement till det talade språket.

Hur länge har ni använt TAKK på förskolan?

– I tre år. Det började när vi hade ett barn på förskolan med Downs syndrom, tecken blev ett bra komplement till det talade språket.

Varför använder ni TAKK på hela förskolan?

– Det talade ordet försvinner så snabbt ur medvetandet. När vi använder tecken som förstärkning tydliggör vi det som sägs, vilket är bra för alla barn. Det ökar dessutom barnens koncentrationsförmåga. Det är vad vi själva har kunnat se och vad forskningen visar på. Vi märkte att det var bra för alla barn och att barn som inte har det talade språket lättare kan göra sig förstådda. Därför beslutades det att alla pedagoger i Oxies förskolor skulle gå en grundkurs i TAKK. På vilket sätt har TAKK förbättrat verksamheten på förskolan?

– För barnen är det en förbättring, de får information från två kanaler, både auditivt och visuellt. n mars 2013 n 19

utbyggnad

Utbyggnad gav nya möjligheter Lindängehus förskola har blivit större.

Mycket större. En paviljong har placerats på andra sidan gården och nu har man plats för 220 barn, förmodligen störst i Malmö.

– Det var en fantastisk möjlighet att få en ny byggnad. Nu kan vi lägga upp verksamheten på ett nytt sätt, säger för­ skolechef Marina Karlsson.

L bild: I Lindängehus nyrenoverade och ljusa lokaler har man valt att skapa olika temarum. Som den ljusa öppna atején där Roger Jepsson och barn från olika avdelningar gärna är.

20 n mars 2013

indängehus För­ skola ligger på bak­ sidan av Lindängeskolan i Fosie. Den ursprungliga byggnaden är från 70-talet och hänger ihop med skolan. Lokalerna totalrenoverades och förskolan flyttade tillbaka så sent som i december 2011.

Då hade man cirka 155 barn. Under ombyggnaden förändrades lokalerna stort. En del innerväggar togs ner medan andra fick stora fönster för att släppa genom mer ljus och skapa överblick. Man valde att göra många olika temarum för att öppna för en mer pedagogiskt stimulerande och utmanande verksamhet. Nu har man en ljus och öppen förskola.

– Förr stod allt material på hyllorna och man fick plocka ner det när barnen frågade. Nu står allt framme så att barnen kan uppleva det de är nyfikna på. Vi utgår från vad barnet vill. Det får lära genom att uppleva och få självförtroende, säger ateljeristan Christina Lagrange.

Hon har arbetat på Lindängehus i 16 år, först som förskollärare och numera som ateljerista. Hon har varit tongivande i inredningen av de nya lokalerna och tänkt utanför de traditionella ramarna. Här finns inte så många

färdiga leksaker men många saker att leka med.

– Eftersom vi tror att barn är kompetenta ville vi göra miljön vacker och inspirerande så att de får lust att utforska och skapa sig egna teorier.

Miljön och materialet är viktigt, säger Christina.

Hon lyfter också betydelsen av att stimulera alla sinnen, vilket är en av anledningarna till att det finns citronträd och olivträd i restaurangen.

STIMULERANDE MILJÖ På Lindängehus arbetar man Reggio Emilia-inspirerat. Det innebär att man lägger stor vikt vid en stimulerande miljö som skapar nyfikenhet och en lust att utforska. Här finns sandrummet med några sandlådor där barnen gärna sitter och gräver. Här finns vattenrummet där man får stoppa ner hela armarna i badbaljor eller blåsa bubblor med sugrör i en stor skål. En bit in finns ateljén där leran och pärlorna alltid ligger framme.

Allt är alltid tillgängligt för att miljöerna ska locka till aktivitet.

– Barn är nyfikna på saker, den processen är viktig, säger pedagogistan Anna Edvardsson.

– Vi vill ge barnen så många valmöjligheter som möjligt för att verkligen få utforska. Det här är början på ett livslångt lärande och vår uppgift är att se till att de får en bra start. Barn har så många uttrycksmedel, säger Anna.

De är stolta över den verksamhet de åstadkommit. Det fungerar bra och lugnet i lokalerna är påtagligt. Alla barn tycks upptagna med att göra egna upptäckter.

NY PAVILJONG För mindre än ett år sedan fick förskolechefen Marina Karlsson besked om att en förskolepaviljong skulle placeras mars 2013 n 21

utbyggnad

Om genus i barnboken Sagan kan vara en väg att öppna för nya tankar. Det gäller att vara med­ veten om vilken blick man läser med och vilka normer man utgår från, menar genuspedagog Kristine Hultberg.

– Jag vill att vi ska skapa så många möjligheter som möjligt för barnen, säger hon.

Foto: Karin Bengtsson

3 Kristin Hultberg är genuspedagog på FoU Malmö-utbildning. Hon brinner särskilt för bokens och berättandets betydelse.

– Vad vi berättar och vilka bilder vi förmedlar blir sanningar för barnen, det är viktigt att reflektera över vad det är vi förmedlar, säger hon.

Som exempel nämner hon att sånger om djur ofta handlar om den starke krokodilen, det farliga lejonet och den lilla söta musen. Och att den lilla bocken Bruse är rädd för att han är liten.

– Vi måste börja ställa frågor om vad vi berättar med sagan eller sången. Vad säger berättelsen

bild vänster: Vattenrummet kräver lättare klädsel. bild höger: I sandrummet är sanden alltid framme berättar förskolechef Marina Karlsson, pedagogistan Anna Edvardsson och ateljeristan Christina Lagrange.

på gården. De hade då att välja på att låta paviljongen vara en egen enhet eller göra den till en del av Lindängehus. De valde det senare.

– Personalen tyckte inte det var en bra idé att ha en helt ny förskola med enbart nyanställda, därför har vi blandat gammal och ny personal i båda byggnaderna, berättar Marina.

Paviljongen kom på plats i augusti och förskolan utökades därmed med en tredjedel. För att få det till en och samma förskola så har man valt att ha gemensamt fikarum i gamla byggnaden och gemensamt planeringsrum i nya byggnaden.

Allt för att bidra till naturliga möten.

Det andra skälet till att skapa en gemensam förskola är att man kan utnyttja lokalerna på ett annat sätt när man har stora ytor, det erbjuds helt enkelt fler rum.

– Barnen som går i paviljongen kanske vill gå till ateljén i huvudbyggnaden och då ordnar personalen det. Det är

varje pedagogs uppgift att se till att alla barn får möjlighet att utforska alla rum och allt material på hela förskolan, oavsett ålder, berättar Christina.

I paviljongen går de yngre barnen. På samma sätt händer det att de större barnen från huvudbyggnaden vill gå till de mindre barnens utemiljö och känna sig lite stora.

– För barnen har det blivit bättre eftersom de fått större ytor och fler valmöjligheter, hela förskolan är till för alla. Vi tycker det fungerar väldigt bra, säger förskolechefen Marina.

– Det är bra att barn i alla åldrar och att all personal möts, säger Christina.

EGEN BUSS I år har Lindängehus utökats ytterligare, med en förskolebuss. De valde att göra även den som en del av förskolan och de större barnen turas nu om att åka ut några dagar i taget.

Alla barn har en fast plats på en inneavdelning, och bussen har blivit en del av den ordinarie verksamheten.

– Det är helt fantastiskt med buss, jag ser bara fördelar med det. Barnen jobbar med samma tema inne som ute, om de har arbetat med vatten här så kan de också arbeta med vatten i bokskogen, det blir en större upplevelse, säger Anna.

– På Lindängehus sätter vi upptäckarglädje i centrum och ger barnen möjlighet att uttrycka sig på så många olika språk och uttryckssätt. Det här är början på ett livslångt lärande, säger Anna. n

egentligen om hur pojkar, flickor eller vuxna är?

I sitt arbete handleder och föreläser Kristine

3 N är det började talas om att köpa in

åka till Käglinge rekreationsområde och håva

man nu löst genom att de som kommer sent

bussar till Fosies förskolor för att skapa fler

grodyngel, säger Marie.

stannar på förskolan och att bussen kör hem

platser blev Marie Norberg genast intresserad.

På Visan hade de redan en uteavdelning som

– Barnen utforskar också naturen, de rullar sig nerför slänter och de upplever mer.

– Innehållet är inte det viktiga utan hur du som

ämnet. Inspirerad av böckerna En rosa pedagogik

pedagog väljer att arbeta med berättandet. Man

av Hillevi Lenz Taguchi med flera och Att lära sig

kan göra så mycket mer än att bara läsa. Det behö-

läsa och skriva i förskolan av Carina Fast har hon

ver inte vara svårt. Det viktiga är att reflektera över

tillsammans med pedagoger arbetat med att låta

vad som sägs och sedan vara med i samtalet med

barn skapa sina egna barnböcker. Workshopen

barnen efteråt, säger Kristine.

kallas ”Trubblande genus i barnböcker” där trubb-

Hon poängterar att genus inte enbart handlar

lande står för att problematisera och att utgå från

om kön. Det handlar om klass, sexualitet, etnici-

barnen, deras identitet och hur de berättar eller

tet, familjebildning och så vidare.

ningar. På förskolan finns en kock som lagar

En buss skulle kunna vidga vyerna, tänkte hon.

man har gjort riskbedömningar på och bru-

all mat från grunden. Den hemlagade maten

– Jag åkte med de fackliga företrädarna på

kar återvända till. Det händer att de åker till

åker med i värmeskåpet som finns i bussen.

studiebesök till en förskola i Limhamn som

samma plats flera dagar i rad för att de arbe-

hade buss. Det var klockrent, vi såg genast

tar med något särskilt.

För knappt ett år sedan kom så bussen och

är det mer som en utflykt, säger hon.

har blivit en del av uteavdelningen Stubben med plats för 20 nya barn. Stubben använder

– Genom att barnen skapade berättelsen öpp-

tar med sagor och sånger för barnen präglar deras

nades fler möjligheter. Det visade sig att barnen

tankar om vad och vem de blir och vilka möjlighe-

samarbetade mycket och löste konflikter, det gav

ter som finns, säger Kristine.

Här tipsar Kristine om hur man kan arbeta med genusfrågan med två olika böcker:

22 n mars 2013

Bockarna Bruse

av Stina Wirsén

traditionell saga från Norge

I boken möter vi en vuxen och ett barn som i kampen om vem som ska bestämma brottas med många känslor. Barnet vägrar och sätter sig ilsket på tvären i både ord och kropp, och den vuxne brottas med sina argument som går över i ren och skär ilska. Det är en bok som många kan känna igen sig i. Vem bestämmer belyser på ett enkelt och konkret vis den makt som kan finnas mellan barn och vuxna, både i hemmet och på förskolan. Här finns en uppsjö av samtalsämnen för hela barngruppen att ta sig an.

Bockarna Bruse har enorm berättarpotential, där man kan vända och vrida och diskutera med barnen. Vi möter fyra roller i sagan, den lilla rädda, den mellan rädda, den stora orädda och den farliga. Vad händer om vi leker lite med rollerna? Om vi vänder och vrider på hur normen säger att det ska vara? När jag berättar kan den lilla bli en ettrig envis medan den stora är rädd för den farliga och den farliga är rädd för den stora.

Så öppnar sig ett samtala om rädsla, om storlek, om platser man kan vara rädd för och varför.

mit är att efterfrågan ökat på uteavdelningen.

– Stubben var inte så efterfrågad tidigare men nu ser föräldrarna ett tydligare mervärde Marie.

bussen tisdag till torsdag och barnen, som är

och ser det hela som en utvecklingsprocess.

På måndagar har Stubben planerings­dag

i åldrarna 3 till 6 år, turas om att åka ut i två-

– Vi har inte upptäckt några nackdelar än.

och är hemma. Då hyrs bussen antingen ut

Däremot har de fått räta ut en del fråge-

till andra förskolor i närområdet eller används

veckorsperioder.

Vem bestämmer

En lite oväntad effekt av att bussen tillkom-

i att barnen får komma ut och uppleva, säger De har provat sig fram med lite olika upplägg

– Det handlar om identitetsbygge. Det vi berät-

skapar sig själva.

Visans förskola har även fem vanliga avdel-

Förskolan har valt ut fem naturområden som

– Visst åker vi till andra ställen också, men då

Ett annat sätt att arbeta med boken är att välja en färdig bok.

redan till mellanmålet.

utforskar närområdet med Christianiacyklar.

möjligheterna, berättar Marie.

på sina villkor, säger Kristine.

för pedagoger och har även ordnat workshops i

Bussen är ett pedagogiskt redskap Bussen är som ett pedagogiskt redskap, den är ett bra tillskott till vår förskola. Det säger Marie Norberg som är förskolechef på Visans förskola i Fosie.

en väldigt positiv effekt att de ägde berättelsen

– Vi är väldigt nöjda med hur det fungerar.

tecken på vägen, som hur ska man hantera

Det ger nya dimensioner, om man arbetar med

barn som inte kommer före bussens avfärd

av de fasta avdelningarna på Visan.

– Bussen har blivit väldigt efterfrågad, vi har

vatten kan man åka till en sjö eller till havet.

på morgonen, och hur man hinner tillbaka till

ett schema och de andra längtar tills det är

Om man arbetar med djur och natur kan man

vårdnadshavare som hämtar tidigt. Det har

deras bussdag, berättar Marie. n

3

3

mars 2013 n 23

fortbildning

På förskolorna Riseberga, Slånbäret och Tussilagon har de kreativa lekarna del­ vis ändrat karaktär.

Jämsides med kritor och färgpenslar finns nu bitar av avlopps­ rör, skruvar, muttrar, karbinhakar, sand och småsten, som barnen leker med och utfors­ kar inomhus.

Lekfullt lärande på förskolor i Husie F

bild: Barnen Linn Habib, Enzo Popelin, Ture Nilsson Ahlgren och Tova Cargill.

Pedagoger Birgitta Larsson, Kerstin Haakman och Susanne Öberg Olsson.

24 n mars 2013

örskoleområdet Gröningen, med förskolorna Riseberga, Slånbäret och Tussilagon i Husie stadsdel, har sedan länge arbetat med att utveckla nya pedagogiska grepp.

Syftet är att locka fram barnens nyfikenhet och förbereda dem inför ett livslångt lärande.

– Språk, samhällsorienterande ämnen, musik, rörelse och skapande genom leken har sedan länge funnits med i vår verksamhet, berättar förskolechef Marie Sparrholm Falk. Vi har haft en särskild satsning med fokus på matematiken.

Förskolorna är nu med i Malmö stads skolsatsning, med ett projekt där NO-ämnen och teknik lyfts fram. Det material som har köpts in för lek och experiment ligger i kartonger och pappkassar lite varstans i lokalerna. Det är byggvaror av olika slag som kan passa för lekfulla experiment där barnen lär sig om teknik och utforskar fysikens lagar.

– Vi vill absolut inte ha skola i förskolan,

utan det handlar om skolutveckling, säger Marie Sparrholm Falk. De ledord vi följer är längtan och lust till lek och lärande.

Sökte stöd Initiativet till det nya projektet kom från förskollärarna Susanne Öberg Olsson, Kerstin Haakman och Birgitta Larsson på förskolan Riseberga, som vid ett möte fick information om skolsatsningen, där förskolor som arbetar med ämnesutvecklande språksatsningar kan få finansiellt stöd.

– Vi var på ett möte om skolsatsningen och kände att vi redan arbetade på det sättet, säger Susanne Öberg Olsson. Varför då inte söka och få pengar till det?

Förskolorna skrev en ansökan till ett projekt inriktat på NO-teknik med genusperspektiv, och beviljades 315 000 kronor.

Pengarna har huvudsakligen använts till att

täcka medarbetare på utbildning. De tre initiativtagarna och deras kollegor Victoria Syrén och Annette Wilén får fortbildning genom kurser som Malmö stad har köpt in från högskolan i Kristianstad, där fyra av dem läser NO-teknik, medan Susanne Öberg Olsson läser matematik.

På förskolorna fanns sedan tidigare ett arbetssätt med utvecklingsgrupper där alla tre förskolorna är representerade.

– Vi byter representanter i de planeringsgrupper vi har, så att alla som arbetar här vet att det så småningom är det deras tur att få leda och utveckla sina idéer, säger Marie Sparrholm Falk.

Utvecklingsmöten En viktig del är att tid avsätts för de utvecklings- och planeringsmöten som hålls varje fredag. En representant för varje avdelning berättar hur de nya tankarna och metoderna har utvecklats, och vad barnen arbetat med och testat i verksamheten. Mötet är också en studiecirkel, där de fem i utvecklingsgruppen delar med sig av nya kunskaper och lär

ut experiment. Direkt efter mötet sitter de fem som är huvudansvariga kvar och planerar framåt.

Det byggmaterial som har köpts in till förskolorna har, tillsammans med de nya kunskaper som utvecklingsgruppen bidrar med, använts på olika sätt på avdelningarna.

”Vi vill absolut inte ha skola i förskolan” – Vi utgår alltid från vad barnen vill och är nyfikna på, säger Susanne Öberg Olsson. På en avdelning har lekarna handlat mycket om friktion och på andra har barnen istället utforskat hävstångs- och katapultprincipen och sådant som rör kraft och energi.

I arbetet med att locka fram barnens lust till lärande ingår genustänkandet, där grundprincipen är att alltid se barnen som individer. n mars 2013 n 25

pedagogiskt exempel

fortbildning

Sinnlig matematik

En övning i matematik kan bli ett konstverk eller en dans.

Den kan också bli till ett helt rymdepos, med sång, musik och en rymdraket som man har byggt av en kartong.

Förskollärarna Helena Lovdal och Anna Sue-Ho Lundquist hittar nya vägar till siffrornas värld.

H

elena Lovdal, rytmikpedagog och förskollärare, och Anna Sue-Ho Lundquist, förskollärare och ateljérista, arbetar på två olika avdelningar på Vintrie förskola. De är båda esteter som tar med sina respektive specialkunskaper i arbetet. Under ett projekt som pågick under 2012, där de en eftermiddag i veckan fick möjlighet att arbeta tillsammans på olika förskolor, blev mötet mellan deras kreativa världar till glädje för både dem själva och barnen.

Grundidén till projektet var den handledning som regeringen skickade ut, där man beskrev hur det var tänkt att den nya läroplanen skulle användas på förskolorna.

– Häftet skickades ut till alla förskolor och eftersom vi är lite nördiga här, läste vi också ordentligt igenom allt i den, berättar Anna Sue-Ho Lundquist.

Hon och Helena fastnade för beskrivningen av hur matematiken kan implementeras i förskolorna, där målen formulerades i sex konkreta exempel: räkna, lokalisera, mäta, konstruera, leka och förklara.

Genom projektet utvecklade de två förskollärarna sina egna tankar kring detta. En eftermiddag i veckan lämnade de sina vanliga arbetsplatser för att istället ägna sig åt sinnligt matematiserande med barnen på Gottorps och Fjärilens förskolor.

I projektet utgick de från sådant som barnen visade intresse för. I skapande verksamheter med bild, rytmik, sång, musik och konstruerande fick de med barngrupperna i aktiviteter där man samtidigt stötte på olika matematiska begrepp. De skapade tillsammans, med leken och upptäckarglädjen som viktiga ingredienser.

– De upplevde att sådant som ses som skräp, kan återanvändas och bli till ett konstverk för någon annan, berättar Helena Lovdal.

De matematiska funderingarna och tankegångarna presenterades hela tiden i en estetisk kontext.

– Känslan för estetik är något vi alla bär inom oss, och det handlar om sinnlighet. Det handlar om att låta sig bli berörd, säger Anna Sue-Ho Lundquist.

På en av förskolorna byggde barnen en rymdfarkost av en kartong, som också målades. Helena Lovdal skrev en saga med rymdmotiv där matematiken lyftes fram. Det blev sedan till en hel föreställning där barnen skapade filmmusik till berättelsen som Helena läste.

Det avslutades med att barnen gjorde en väggmålning samtidigt som filmatiseringen av föreställningen visades på väggen.

Då var stämningen så tät att man kunde ta på den, säger Helena Lovdal.

Alla barnen var totalt koncentrerade.

De två förskollärarna använder nu idéer de har lånat från varandra på sina respektive avdelningar, men hoppas få möjlighet att också göra ett projekt tillsammans igen. n

En rikedom på ord och lek­ fulla experiment ska göra barnen inom Herrgårdens förskoleområde redo att möta skolans värld. Sex pedagoger från lika många förskolor är sedan i somras med i ett projekt med språk­ utveckling genom NO.

Tankar kring språk E

Tips på böcker med experiment för förskolebarn:

bild: Olika sorters ljus och genomskinligt material ger häftiga effekter konstaterar Selma, Helena Lovdal, Joakim, Anna Sue-Ho Lundquist, Alicia och Hugo.

26 n mars 2013

Russinhissen – enkla experiment i fysik och kemi, av Hans Persson.

Naturvetenskap och miljö i förskola och förskoleklass, av Ingrid Pramling Samuelsson, med flera. bild: Nyfikenhet och experiment är en bra väg till rikare ordförråd tycker Zahra Hamza som är med i arbetslagsutvecklingen. Här med barnen Mohammed Assi, Fatima Fenjan, Zahra Hamza, Aman Zadran, Fatimatalzahra Salman.

n gång i månaden träffas de sex förskollärarna, Mayvie Hansson från Högatorps förskola, Haddel Amer från Herrgårdens förskola, Camilla Lindborg från Kastanjens förskola, Marima Asahovic från Fölets förskola, Ivanka Rifo Gutierrez från Klövervallens förskola och Zahra Hamza från Rosens förskola, för att delta i en studiecirkel i NO/teknik med arbetslagsutveckling. Annika Karlsson, forskare och lärare, är med som cirkelledare och gör dessutom besök ute på förskolorna.

Syftet med studiecirkeln är att de medverkande förskollärarna tillsammans ska utveckla sina verksamheter och dela idéer med varandra. De arbetar alla på förskolor där många barn inte har svenska som sitt modersmål. Genom att fånga barnens nyfikenhet på naturorienterade ämnen med roliga och lekfulla experiment, skapar de situationer där det är naturligt att plocka in nya ord och begrepp, både på svenska och på barnens olika modersmål.

Annika Karlsson arbetade länge som mellanstadielärare på Rosengårdsskolan och kom på sig själv med att ibland försöka förenkla undervisningen, för att på så sätt försäkra sig om att de barn som inte hade svenska som modersmål skulle hänga med. Men det som spontant kändes som rätt för eleverna, var i praktiken att göra dem en otjänst.

– Genom att förenkla så blir undervisningen tråkig och eleverna kommer sedan inte att klara

sig på gymnasiet, förklarar hon.

De förskollärare som är med i projektet har genom studiecirkeln blivit mer medvetna om hur viktigt det är att de i den dagliga verksamheten använder sig av så mycket ord och så fullständiga meningar som möjligt.

– Jag tänker mer på hur jag uttrycker mig och på att verkligen prata hela tiden med barnen, säger Mayvie Hansson. En enkel uppmaning som ”gå och tvätta dig”, blir bättre om man istället säger ”gå och tvätta händerna” eller kanske till och med ”gå till vasken och tvätta händerna”.

De experiment som görs med barnen bygger på enkla vardagsnära saker som tomflaskor, ballonger, kolsyrat vatten, russin och sugrör. För barnen blir experimenten upplevelser som lär dem att börja tolka och förstå enkla fysikaliska och kemiska reaktioner. Men stunderna med experiment används också till att utveckla barnens språk, där upprepning och upplevelser genom flera sinnen gör det till kunskaper de minns.

– När vi undersöker hur båtar av papper fungerar och kan lastas med olika saker, så tränar vi samtidigt på nya begrepp som flyter, sjunker, tung och lätt, förklarar Zahra Hamza.

Studiecirkeln de fem förskollärarna deltar i fungerar som en injektion på deras respektive arbetsplatser, då de återvänder med nya kunskaper och idéer som de sedan delar med sig av till sina kollegor. n mars 2013 n 27

ny på jobbet

Pelle tror på det kompetenta barnet Han kommer från en familj med många pedagoger. Men det tog Pelle Narfgren ett halvt vuxet liv att själv bli lärare.

Möjligheten att driva egna projekt var en anledning som fick honom att nappa på en anställning på Sege Parks förskola.

28 n mars 2013

D

et närmar sig arbetsdagens slut för Pelle Narfgren. Han har precis snickrat med några äldre barn inomhus, medan andra delen av avdelningen Stubben tillbringade eftermiddagen i parken. Han visar stolt upp en trumma som en av pojkarna gjort.

– Jag tror mycket på det kompetenta barnet. Den här killen har enorm rytmkänsla och vill trumma på allt. Klart han då ska göra en trumma, berättar Pelle Narfgren.

Att alla barn ska ha det utrymme de behöver för att utvecklas är något som Pelle Narfgren brinner för.

– Det busiga barnet blir lätt undanskuffat, men behöver kanske ännu mer positiv respons och bli bejakad i sina intressen. Det gäller att hitta aktiviteter som passar.

Pelle Narfgren trivs och känner sig väl omhändertagen på Sege Parks förskola dit han först kom som praktikant. En kollega fungerar som mentor och Pelle har snabbt fått möjlighet att dra igång ett eget projekt i form av en snickarhörna i ett gammalt garage.

– Barnen och jag är lika engagerade. Det är jättekul och en utmaning som fler av barnen behöver, berättar han.

Han har stort förtroende för sin chef.

– Hon ser till verksamhetens bästa och det innebär att ge oss möjlighet till utbildning, att vi utvecklas som pedagoger, säger han.

Innan Pelle Narfgren hoppade på förskolekarriären i 40-årsåldern arbetade han många år som hantverkare och mångsysslare inom olika branscher. Denna breda erfarenhet tar han gärna ta med sig in i sitt nya jobb. Ett inlinesåk i Västra hamnens skejtpark slutade med handledsbrott och sjukskrivning från murarjobbet. Det fick Pelle att börja titta på Malmö högskolas olika kurser, varpå han ”sögs in” i lärarutbildningen med inriktning mot förskoleklass och årskurs 1 till 3.

– Släkten är full av pedagoger och förskollärare. Så det kändes bara naturligt. Att jag är man i ett kvinnodominerat yrke tänker jag aldrig på.

På Sege Park har han ytterligare fyra manliga kollegor och vikten av att behandla killar och tjejer lika diskuteras aktivt.

– Man behöver rannsaka sig själv dagligen. I vår grupp är det ett tufft klimat. Tjejerna är lika busiga som killarna. Det finns ingen anledning att till exempel vara snällare mot tjejerna eller avfärda killarna med att ”de är som de är”.

Sege Park arbetar inspirerade av Emilia Reggio-filosofin, vilket också var en faktor som fick Pelle Narfgren att fastna för en anställning här. Att se varje barn efter sina egna förutsättningar och intressen tror han är särskilt positivt i en mångkulturell miljö.

– Det är verkligen roligt att det finns barn med så olika bakgrunder här, det tycker jag är särskilt spännande med Malmö. Det ger så mycket, säger han. n