Fokus Förskola nr1 2014

EN TIDNING OM FÖRSKOLAN I MALMÖ STAD | MARS 2014

Robin utbildas på förskolan sista sidan Y KVALITETSTEMA Z

Y

Storsatsning på fler pedagogistor i Malmö stad 11 Z Y Ny avdelning ska ge tid för pedagogik 5 Z Y Kreativt lärcentrum del i kvalitetssatsning 8 Z

innehåll

REGERINGEN FÖRESLÅR ÖVNINGSFÖRSKOLOR

introduktionsperiod 18

Regeringen har föreslagit en femårig försöksverksamhet med övningsförskolor och övningsskolor.

3 Syftet med detta är att höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) och stärka kvaliteten i handledning och i kontakter mellan högskola och övningsförskola och övningsskolor.

Att vara övningsförskola kommer bland annat innebära att: »» Studenten gör huvuddelen av sin VFU där. »» Hög koncentration av studenter. »» Handledaren ska ha en utbildning

kvalitetsstödjarna 6

inom handledarskap om minst 7,5 högskolepoäng. »» Samarbete med högskolans VFU-lärare med uppgift att följa, bedöma och bidra till studenternas utveckling. »» Särskilt yrkesskickliga förskollärare används i VFU. »» Ämne för examensarbete tas gärna fram i samarbete med verksamheten.

Malmö högskola kommer att ansöka om att få delta. Försöksverksamheten startar under hösten.

Tobias är en manlig förebild Förskollärare Tobias Theander på Mariehage har utsetts till manlig förebild av Skolverket.

Han utsågs i konkurrens med 121 förskollärare från hela Sverige.

3 Omkring tre procent män arbetar inom förskolan i dag. Skolverket har fått regeringens uppdrag att genomföra en kampanj för att öka andelen. ”Det är viktigt att redan i förskolan visa att kön inte ska vara avgörande Tobias Theander.

i yrkesvalet. Därför vill

fler pedagogistor 11

ledare

ny fortbildning 22

pedagogiskt exempel 14

Barnens bästa förskola FÖRSKOLEFÖRVALTNINGEN har nu funnits i drygt sju månader. Vi är många med stora förväntningar på den och som kanske emellanåt är lite otåliga. Våra politiker fattade beslutet att samla all förskoleverksamhet i en gemensam förvaltning för att bättre arbeta för en likvärdig förskola av god kvalitet i Malmö stad.

Vad händer, och får förvaltningen ihop de utmaningar det innebär att höja kvaliteten i förskolan i en tid då vi bygger ut och det råder brist på förskollärare?

Det är det många som jobbar för!

När ni läser detta nummer av Fokus Förskola kommer ni att finna att många kloka beslut har fattats och efterhand kommer den organisation som krävs för att lyckas på plats.

Det allra viktigaste sker ute på förskolan i mötet mellan barn och vuxna. Det är där det måste vara bra för barnen, deras föräldrar och medarbetarna vad gäller goda relationer, spännande innehåll och trygghet.

Organisationen vi bygger har ständigt barnens bästa förskola i fokus.

Vilka funktioner behövs då för att stödja arbetet ute i förskolorna? I detta nummer berättar vi om avdelningen för fysisk miljö och hur den med sin kompetens frigör tid för förskolecheferna.

Vi berättar också om kvalitetsarbetet ute i förskolorna. Vi bygger tre delar till en helhet med förskolorna: Kvalitetstödjare, Pedagogiska utvecklingsteam och Kreativt lärcentrum. Kvalitetstödjarna samarbetar med arbetslag och förskolechefer bland annat med att få syn på den egna förskolans arbete. De pedagogiska utvecklingsteamen, ett i varje förskoleområde, kommer på plats efterhand. De kommer att, med sina olika kompetenser, jobba tillsammans med förskolorna. Till det kommer det Kreativa lärcenter som ska starta under hösten där mycket spännande, intressant och utvecklande kommer att ske! n

Visst bygger vi för barnens bästa förskola!

FOKUS FÖRSKOLA GES UT AV MALMÖ STAD OCH ÄR EN TIDNING FÖR DIG SOM ARBETAR INOM ELLER ÄR INTRESSERAD AV FÖRSKOLA OCH UTBILDNING UTGIVARE INGA SANDSTRÖM, TELEFON 040-34 33 45 PRODUKTION REDAKTIONEN.NU, MARIA SEHLIN OCH INGA SANDSTRÖM, MALMÖ STAD TEXTER ULRIKA HOTOPP, MIA ISING, JÖRGEN OLSSON OCH MARIA SEHLIN FORM BENNY MÅRTENSSON, WWW.BENNYMARTENSSON.SE FOTOGRAF PETER KROON, WWW.PETERKROON.NET TRYCKERI JMS AB, SANDRA SVENSSON BESTÄLL FLER EX AV TIDNINGEN GENOM ATT MEJLA TILL INGA.SANDSTROM@MALMO.SE

2 n mars 2014

vi uppmärksamma före-

SEGLA IVÄG PÅ LEKPLATSEN

bilder för unga män som ska välja yrke och utbildning”, förklarar Ann Charlotte Gunnarson

Hav och strand är temat för lekplatsen i Hammars park.

krabbor och delfiner och stora grönytor att springa

3 Temalekplatsen ligger i kanten av Hammars

4 stannar närmast, stig av Hammars Parkväg.

verket alla förskolechefer att nominera en

park inte långt från Sibbarps badvik. Att temat är

I Malmö finns ett tjugotal temalekplatser.

uppskattad man som jobbar på deras förskola.

hav och strand är därför inte så konstigt. Här finns

Mer information och karta finns på Malmö stads

Förskolechef Jeanette Schildt nominerade

ett stort sjörövarskepp, lekskulpturer i form av

hemsida.

på. Lekplatsen ligger i hörnan mot Polgatan. Buss

som är projektledare på Skolverket.

Som ett led i kampanjen uppmanade Skol­

Tobias Theander för att han ” är stabil, lugn, professionell och alltid sätter barnen i första rummet”.

Tobias Theander får, förutom äran, 20.000 kronor till sin förskola.

Läs mer om manliga förskollärare i Malmö på sidan 27.

Malmö stad är lärarutbildare Förskollärarutbildningen omfattar 210 högskolepoäng, av dessa ansvarar Malmö stad för 25 under den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). För att klara detta uppdrag bygger förskoleförvaltningen en tydlig organisation med duktiga handledare.

Din kompetens i HRutan Alla månadsavlönade lärare, förskollärare, fritidspedagoger och pedagoger i Malmö stad ska lägga in sin formella kompetens i HRutan.

VARFÖR? När du lägger in din kompetens samlar du dina uppgifter och dokument på ett ställe som du uppdaterar vid behov. Du och din chef kan använda det i medarbetarsamtalet och som underlag för långsiktig kompetensutveckling. Dina uppgifter följer med dig om du byter arbetsplats i Malmö stad. Malmö stad har också behov av dina och övriga medarbetares uppgifter för att få överblick, göra en bra planering av organisation, nyrekrytering och kompetensutveckling på bred front inom kommunen.

NYANSTÄLLD Du som nyanställd ska lägga in dina uppgifter under din första anställningsmånad.

UPPDATERING Uppdatera dina uppgifter t.ex. när du får din legitimation eller avslutar en ny utbildning.

Glöm inte att meddela din chef när du gjort en uppdatering.

3 Centralt finns en huvudsamordnare som samarbetar med förskoleområdena, ansvarar för att ramavtalet följs, leder och håller ihop VFU arbetet samt för dialog med högskolorna.

I varje område finns en samordnare med ett nätverk av kontaktpersoner som ansvarar bland annat för att: »» ta fram VFU platser av god kvalitet »» alla studenter får ett gott och väl förberett mottagande samt en kvalitativt god VFU genom hela utbildningen »» ge handledarna rätt förutsättningar för uppdraget och, i samarbete med högskolorna, stöd i arbetet.

I Malmö stads förskolor finns nu 190 förskole­ studenter på VFU från Malmö högskola varav

ALLA YRKESGRUPPER Vi arbetar för att alla yrkesgrupper i förskolan ska kunna lägga in sina kompetenser i Kompetens i HRutan under hösten.

Läs mer: komin.malmo.se/Min-anstallning/Kompetens/Din-kompetens-i-HRutan.html

103 går termin 2. Utöver dessa har vi studenter från andra högskolor och blivande förskollärare som går distansutbildning. Ambitionen är att ta emot fler studenter.

Fotnot: Läs gärna om Robin som har sin VFU i Malmö, sista sidan.

mars 2014 n 3

kvalitet

”Vi satsar på högre kvalitet” Hur går ekvationen höjd kvalitet ihop med stor utbyggnad? Förskoledirektör Andreas Norbrant ser en utmaning men ingen motsättning.

M

ALMÖ STADS FÖRSKOLEVERKSAMhet växer i snabb takt. Fler platser ordnas, nya förskolor byggs, fler medarbetare anställs och en del tillfälliga lösningar görs. Mitt i allt detta har förskoleförvaltningen siktet inställt på högre kvalitet, hur går den ekvationen ihop?

– Det finns inget motsatsförhållande. Vi kan inte bara trycka in fler barn på förskolorna, vi lyssnar på förskolecheferna som avgör om de kan ta emot fler barn. De ska säkerställa att det blir en bra pedagogisk verksamhet, säger Andreas Norbrant.

MER PENGAR Han har ett särskilt trumfkort på hand: extra pengar till dem som tar emot fler barn, vilket gör att man där kan anställda fler pedagoger.

– Så var det inte alltid förr, att pengar följde med fler barn.

Men så är det nu och jag saknar inte pengarna, vi har 40 miljoner kronor och för varje nytt barn följer 100.000 kronor, säger han.

Men då blir barngrupperna större?

– Jag tycker att ett bättre mått är att se hur många barn per vuxna vi har, där blir vi lite bättre för varje år enligt

bild: Andreas Norbrant.

4 n mars 2014

statistiken, säger Andreas Norbrant.

Om det går att utöka eller ej är upp till varje enskild förskola förklarar han. En del nya platser har det blivit på detta sätt.

– Ofta är det lokalerna som sätter begränsningarna.

Förskolechefen bedömer bäst vad lokalerna klarar, säger han.

– Det måste vara ett rimligt antal barn per vuxen, så att man klarar av de pedagogiska relationerna, fortsätter han.

Förskoleförvaltningen arbetar med kartläggningar av hur förskolecheferna organiserar sina barngrupper.

Att hitta kompetent personal är en utmaning. Det är brist på förskollärare i en tid när förskoleförvaltningen behöver anställa och dessutom vill öka andelen förskollärare.

Förvaltningen gick i början av året ut i stora annonskampanjer för att locka nya medarbetare.

– Det blev en lyckad kampanj! 300 barnskötare och 100 pedagoger har anmält sitt intresse, vi är jätteglada för att folk vill jobba hos oss!

– Vi behöver alla, vi ska anställa cirka 400 förskollärare per år och vi har fortfarande ambitionen att höja andelen förskollärare. Vi tullar inte på kvaliteten – vi ska ha ett bra pedagogiskt innehåll, säger han.

OLIKA SATSNINGAR Den nya organisationen ska frigöra tid för förskolecheferna så att de kan ägna sig mer åt den pedagogiska verksamheten. De ska få avlastning i bland annat frågor kring lokaler, bemanning och administration.

– Allt har inte satt sig än i den nya organisationen, men mycket är på gång!

Han nämner också utvecklingssatsningar som bemanningsprojektet, pedagogiska team, lärcentrum och kvalitetsstödjare som vi berättar om på andra platser i tidningen.

Dessa satsningar ska även fungera som stödstrukturer för att kunna säkerställa en högkvalitativ och likvärdig verksamhet. För att följa hur det går ska kvaliteten i förskolan mätas.

– Vi har arbetat fram kvalitetsindikatorer i nära samarbete med Malmö Högskola och Göteborgs Universitet, berättar Andreas Norbrant.

Hur ser du på framtiden?

– Jag är försiktigt positiv. Det är ett skarpt läge nu men vi har mycket som går åt rätt håll! Vi får aldrig ge avkall på kvaliteten, det är viktig fråga för hela Malmö att vi har bra pedagogisk verksamhet som gör att fler klarar skolan med godkända betyg. Och har vi en bra verksamhet så kan vi lättare rekrytera de medarbetare vi vill och behöver, säger Andreas Norbrant. n

Frigör tid för pedagogik Behöver förskolan nytt kök? Byggas till? Nytt städavtal?

Ny matleverantör? Då är det den nya avdelningen för fysisk miljö som ska fixa det. På så sätt får medarbetare inom förskolan mer tid för det pedagogiska arbetet.

F

REDRIK SÖRLING ÄR CHEF PÅ DEN NYA avdelningen som arbetar för alla tre skol­för­ valtningarna.

– Vi ska avlasta verksamheten med allt som rör den fysiska miljön för att frigöra pedagogisk tid, säger han.

Avdelningen har två enheter: lokalförsörjning och fysiskt stöd. De har hand om frågor som nybyggen, ombyggnader, renoveringar, utemiljöer, mat, städkontrakt, brandskyddsarbete, möbler, felanmälan och miljöfrågor.

bild: Fredrik Sörling.

TRETTIOTAL PERSONER Avdelningen inrättades i höstas och har nu ett trettiotal personer med olika kompetenser, det är byggare, rektorer, vaktmästare med flera.

– Just nu har vi fokus på förskolan och ska hitta de platser som saknas, det har verkligen blivit en kickstart för oss, säger han.

De är igång för fullt och bygger nytt, bygger om och letar lokaler.

Genom att ha en gemensam avdelning för alla skolförvaltningarna ska lokalhanteringen framöver bli effektivare.

– Vi har ett helhetsperspektiv och tittar flera år framåt i tiden, vi ska inte hamna i akuta situationer, säger han.

De använder sig av befolkningsstatistik för att förutspå vilka behov som väntar.

– Att bygga nytt innebär långa processer, det handlar om upp till fem år från beslut till att man kan använda lokalerna, förklarar han.

Att bygga om går snabbare och flera sådana lösningar väntar nu.

– Avdelningen har kommit till för att det fanns brister i

den gamla organisationen. Det är nödvändigt att ha ett helhetsgrepp, säger Fredrik Sörling.

En annan viktig del i detta helhetsgrepp är att de ansvarar för hela Malmö, tidigare låg ansvaret ute i stadsdelarna.

– Vi kan bland annat följa flyttströmmar över Malmö, det är ett komplext mönster, säger han.

Avdelningen för fysisk miljö kommer att dra igång planeringen för förskolor i god tid innan de behövs.

– Vi ska se till att det finns förskoleplatser och lokaler som fungerar. Om vi framöver ser att det kommer att behövas fler förskoleplatser i ett område planerar vi i ett tidigt skede för detta tillsammans med utbildningschefer och förskolechefer, säger Fredrik Sörling.

Hur stort inflytande får förskolepersonalen?

– En del, de får vara med och påverka men de ska inte lägga tid på att planera. Vi kommer att avgöra ganska mycket eftersom vi sitter inne med den kostnadsmässiga kompetensen och har stor erfarenhet av hur bra lokaler ska se ut, säger han.

En av de saker han vill förbättra är kommunikationen, personalen ska få reda på om en ny förskola blir försenad och så vidare.

– Kommunikationen kommer att bli mycket bättre, det är en av de stora utmaningarna. Vi kommer på att lägga ut information om vår verksamhet och vad som är på gång på Komin och planerar även lägga ut ärendehantering där, säger han.

EN UTMANING Avdelningen har många bollar i luften. Just nu har de 184 aktuella projekt och två tredjedelar av dem är förskolans.

Framför allt är det ombyggnad och avveckling. En del förskolor avvecklas för att de inte anses ändamålsenliga, andra för att skolan kräver tillbaka lokaler som använts av förskolan.

– Det är en stor utmaning, vi har mycket att göra och några tuffa år framför oss! På sikt kommer vi att ha betydligt bättre framförhållning. Jag tror att vi om fem år kan titta tillbaka och vara nöjda med vad vi åstadkommit, säger Fredrik Sörling. n mars 2014 n 5

kvalitet

Fem erfarna medarbetare ska stötta kollegor i kvalitetsfrågor.

Målet är att bidra till en likvärdig förskola för alla i Malmö stad.

De ska ge stöd för utveckling D

E HAR YRKESMÄSSIG BAKGRUND FRÅN olika delar av Malmö, har olika lång arbetslivserfarenhet och olika pedagogiska roller. Gemensamt är att de brinner för kvalitetsfrågor inom förskolan och vill vara med och bidra till att utveckla förskoleverksamheterna i staden. Det kommer de att göra genom sin speciella roll som kvalitetsstödjare ute i verksamheterna i staden.

stor bild: Barbro Jarnhäll, Anna Welander, Isabelle Åkerström, Karolina Pesonen och Kristina Westlund. liten bild: Karolina Pesonen och Kristina Westlund.

6 n mars 2014

LIKVÄRDIG FÖRSKOLA Att bidra till en mer likvärdig förskola är ett annat viktigt mål.

– Vi vill vara med och utforma en förskola med mer lika villkor för barnen. Det är stora skillnader i kvalitet mellan förskolorna, säger Karolina Pesonen, en av kvalitetsstödjarna.

Hon och kollegorna betonar att de är just ”stödjare” – inte kontrollanter. Istället är det medarbetarna på förskolorna som själva ska göra en första skattning av kvaliteten på avdelningen och därefter på förskolan genom ett självskattningsunderlag.

– Dialogen är mycket viktig för att få syn på vad kvalitet är. Vi är bara extra ögon, betonar Kristina Westlund.

Enligt de fem kvalitetsstödjarna är det många faktorer som avgör kvalitet.

– Det är komplext. Sedan betyder inte likvärdighet att allt ska vara likadant konstaterar Karolina Pesonen.

HITTA GODA EXEMPEL Därför har kvalitetsstödjarna tagit fram ett skattningsverktyg som utgörs av 16 olika områden. Här finns rubriker som ”omsorg, relationer, samspel”, ”språk och kommunikation”, ”naturvetenskap och teknik” och ”barns inflytande”. Allt detta ska ge en helhetsbild kring den specifika förskolans kvalitet och möjliga utvecklingsområden. Karolina Pesonen lyfter fram ett annat syfte med att mer i detalj titta på det konkreta förskolearbetet i staden: – På så vis samlar vi också på oss en bank av goda exempel som vi kan förmedla på olika sätt, säger hon.

BESÖKER ALLA Kvalitetsstödjarna kommer att besöka stadens 260 förskolor systematiskt från mars i år. För att hinna med alla kommer de även att låna in 24 extra kvalitetsstödjare. Två av de fasta kvalitetsstödjarna är med vid varje besök. Det planeras ta två dagar på varje förskola, en dag för samtal och observation. Den andra för återkoppling.

– Hittills har vi tagit fram material och övat oss på

besöken. Vi har använt referensgrupper och gjort provbesök. Då har vi kunnat se om det vi tar upp är relevant, förklarar Kristina Westlund.

Kollegorna flikar in och betonar att ödmjukhet är en viktig ingrediens under besöken. De är medvetna att de enbart kommer en specifik dag. Och att en dag inte är den andra lik i förskolans värld.

– Processen kommer på sikt att öka medvetenheten och kompetensen hos all personal på förskolan, vilket kommer att resultera i högre kvalitet och ge barnen den bästa förskolan, säger Karolina Pesonen. n OM KVALITETSSTÖDJARNA Förskoleförvaltningen rekryterade kvalitetsstödjare under hösten 2013. De ingår i avdelningen Kvalitet och myndighet. Alla är förskollärare, några av dem har också utbildning som pedagogistor, andra specialpedagoger och en av dem är förskolelektor. De kommer att ha sina roller i tre till fem år.

De kommer att arbeta utifrån ett skattningsverktyg för att identifiera varje enskild förskolas framgångsom­ råde och utvecklingsområde.

DE 16 OMRÅDENA ÄR: »» Omsorg, relationer och samspel »» Likabehandlingsarbete »» Barn som behöver mer stöd än andra »» Språk och kommunikation »» Modersmål och flerspråkighet »» Estetiska uttrycksformer »» Matematik »» Naturvetenskap och teknik »» Motorik »» Barns inflytande »» Leken »» Miljö och material »» Tematiskt arbetssätt »» Dagsrytm och organisation »» Samverkan med vårdnadshavare »» Uppföljning, utvärdering och utveckling

mars 2014 n 7

kvalitet PEDAGOGISKA TEAM SKA HÖJA KVALITETEN Nu startas pedagogiska utvecklingsteam inom förskolan i Malmö. De ska hjälpa till att skapa bra förutsättningar för pedagogiskt arbete på alla förskolor.

n

De pedagogiska utvecklingsteamen är en av pusselbi­ tarna i arbetet för att kvalitetssäkra den pedagogiska

utvecklingen. Det blir ett utvecklingsteam i varje förskoleområde, åtta team totalt alltså.

– Vi letar efter duktiga pedagoger, säger utbildningschef Mariana Thelander som sitter i förskoleförvaltningens ledningsgrupp.

Bakgrunden till satsningen är Skolinspektionens kritik som pekar på att Malmö måste satsa på en likvärdig förskola av hög kvalitet för att lägga grunden för ett livslångt lärande.

Varje team ska vara fem personer starkt och ha olika yrkeskun­ skap. Två inriktningar är redan klara: en person ska ha inriktning pedagogisk dokumentation och en inriktning IT-pedagogik, medan övriga teamdeltagarna kommer att variera beroende på områdets behov. Det kan vara exempelvis ateljérista, pedagogista eller spe­ cialpedagog i teamet. Vilka kompetenser man väljer är upp till det enskilda förskoleområdet.

En grundtanke är att teamen ska vara en del i den lärande orga­ nisationen. De kan arbeta på uppdrag av förskolecheferna med exempelvis handledning, kompetensutveckling av medarbetarna

Ett lärcentra för hela staden En fysisk mötesplats för utbildning och erfarenhetsutbyte kring kreativt lärande och pedagogisk dokumentation. En plats med praktiska exempel, teori och material.

Allt detta kan ett kommande kreativt lärcentra för alla i Malmö stads förskolor komma att innehålla.

bild: Margaretha Danielsson förbereder, tillsammans med referensgruppen, ett kreativt lärcentra i Malmö

8 n mars 2014

I

NOM MALMÖ STAD FINNS IDAG 20 UTBILdade pedagogistor. De handleder och stödjer bland annat pedagogers arbete med dokumentation. För att samla erfarenhet och goda exempel har ett arbete för ett dokumentationscenter inletts.

Margaretha Danielsson arbetar till vardags som förskolechef men ansvarar nu också för utredningen av initiativet att få igång ett kreativt lärcentra för förskolor i Malmö stad.

– Det behövs en plats dit pedagoger kan komma och dela med sig av eget arbete men också få möta andra förskolors arbete. Om man som pedagog tillsammans med en grupp barn vill arbeta med skuggor ska man ha möjlighet att komma till centrat och titta på och inspireras av andra förskolors arbete, berättar hon.

INSPIRATION OCH MÖTEN Hon säger att det finns mycket bra arbete på förskolor inom staden som är värt att lyftas för att inspirera fler. Det är vad ett kreativt lärcentra skulle kunna bidra med. Men även vara en naturlig fysisk mötesplats för barn, föräldrar, pedagoger, studenter och andra inom förskolans värld från olika delar av Malmö. Margaretha Danielssons vision är en plats där inspiration och fortbildning kan mötas i teori och praktik.

På lärcentrat ska det också finnas tillgång till material är det tänkt. Inte minst återvinningsmaterial.

– Här ska vi kunna ha workshops, olika teman och utmana våra pedagogiska tankar och visa hur vi tänker pedagogiskt inom förskolan i Malmö stad. Vi är en stor förvaltning och det behövs en plats där alla kan känna sig välkomna. En plats som är gemensam och där vi alla kan arbeta för en likvärdig förskola.

På lärcentrat ska man kunna arbeta med nya material tillsammans med barnen.

– Det är lite som att gå ut och promenera i en skog med eller utan kunskaper. Du kan njuta ändå, men upplevelsen blir en annan om du först lär dig mer om naturen. Du får med dig andra dimensioner. Det blir en annan kvalitet på förskolan när pedagoger strävar mot att fördjupa sina kunskaper, förklarar Margaretha Danielsson.

För henne handlar initiativet om att både höja kvaliteten och att stärka förskolan. Istället för att bra och intressant

och som professionell förebild. Utbildningschefen i respektive område organiserar teamet.

– Teamen kan gå in och jobba på enskilda förskolor med exem­ pelvis kompetensutveckling, förklarar Mariana Thelander.

– Det kan också vara att de hjälper till att skapa bra miljöer och bra förutsättningar för pedagogiskt arbete. Vi får prova oss fram, säger hon.

arbete stannar inom en förskola kan det spridas till fler och göra större pedagogiskt avtryck. Det ger också möjlighet till samarbete med kollegor över områdesgränser.

VIKTIGT ARBETE Uppbyggnaden av ett kreativt lärcentra skyndar fram långsamt. Det är så Margaretha Danielsson anser att det blir mest hållbart. Det är viktigt att pedagogerna själva är med i utvecklingen av centrat. Därför har en referensgrupp bildats bestående av 24 pedagoger från våra åtta utbildningsområden.

(Dessutom finns det en arbets­grupp som även består av förskollärare Therése Sjöberg, pedagogista Ingrid Bogren, förskolechef Kathrine Haugland, samt Anna Welander och Nergül Simsek från avdelningen för kvalitet och myndighet.)

– Det är härligt att arbeta i Malmö stad när man gör en sådan satsning på förskolan! Min vision är att vi kan starta det kreativa lärcentrat till hösten, säger hon. n

Kreativt Lärcentrum

Kvalitetsstödjare

Pedagogiskt utvecklingsteam

Teamen kommer att bemannas under 2014. Förskoleförvaltningen börjar med att annonsera efter teamledare. De blir fast anställda.

Däremot kommer utvecklarna i teamen att ha tidsbegränsade uppdrag på mellan 2 och 5 år, dock har de en fast tjänst inom förskoleförvaltningen.

– Det är för att behovet av olika kompetenser kan förändras, säger Mariana Thelander.

Under 2014 ingår även processtödjare för språkutvecklingen i teamen, deras arbete finansieras via skolsatsningen.

Teamledarna kommer att ha ett nätverk över staden och ha kon­ takt med det kreativa lärcentrum som planeras.

De pedagogiska utvecklingsteamen, kvalitetsstödjarna och krea­ tivt lärcentrum är tre ben i samma utvecklingsarbete som Malmö stad nu satsar på.

– Jag har stora förhoppningar att det blir en dynamisk process, att kunskapslärandet sprider sig över hela staden. De tre benen är bero­ ende av varandra för att bli väldigt bra, säger Mariana Thelander.

mars 2014 n 9

kvalitet

Fler pedagogistor höjer kvaliteten 24 nya pedagogistor ska utbildas inom Malmö stad.Utbildningen utförs av Reggio Emilia Institutet och bekostas av förskoleförvaltningen.

– Det känns fantastiskt, jag tror utbildningen kommer att vara mycket inspirerande, säger Madelene Hillborg som antagits.

I

bild: Madelene Hillborg ska läsa till pedagogista vilket glädjer förskolechef Ninni Hyleborg.

10 n mars 2014

NTRESSET FÖR PEDAGOGISTAUTBILDningen är stor. Ett hundratal förskollärare kom till informationsmötet som hölls av förskoleförvaltningens ledningsgrupp och en representant från Reggio Emiliainstitutet. 60 förskollärare ansökte sedan med personligt brev där de förklarade varför de ville gå utbildningen.

24 valdes ut av Reggio Emiliainstitutet i Stockholm. En av de utvalda är Madelene Hillborg på Sjöhästens förskola i centrala Malmö. Hon har arbetat som förskollärare sedan 1996.

– Jag kände att jag bara måste söka detta! Jag vill ta den pedagogiska verksamheten ett steg vidare och dessutom utvecklas själv och det skrev jag i brevet, säger Madelene Hillborg.

Hon är redan i dag Reggio Emiliaförespråkare och håller föredrag om detta på sin förskola och grannförskolan.

– Reggio Emilia filosofin tilltalar mig mycket, jag tycker om hur man ser på barnen – att allt utgår från barnens behov, säger hon.

Efter utbildningen tänker hon sig att hon kommer att fungera som en pedagogisk handledare för hela förskolan, till exempel bolla idéer kring förändringar av den inre miljön.

– Jag tror att en inbjudande, tillåtande och rik miljö inspirerar till en mer kreativ och lugn miljö, säger hon.

Under utbildningen kommer hon att lämna arbetsplatsen under vissa arbetsdagar för att studera, med lön. Bland annat blir det i maj en resa till Reggio Emilia i Italien där filosofin föddes.

– Det är helt underbart att jag ska få se de förskolor och träffa de personer som jag läst så mycket om! Även förskolechefen Ninni Hyleborg är entusiastisk över pedagogistautbildningen.

– Det är en fantastisk satsning förskoleförvaltningen gör!

Det är sällan man får möjlighet att utbilda medarbetare så här annars, säger Ninni Hyleborg.

Hon tror att hela förskolan kommer att få stor glädje av Madelen Hillborgs utbildning.

– Jag tänker mig att Madde blir förskolans kritiska, positiva och utmanande pedagogiska ögon och även ett stöd och bollplank för mig som pedagogisk ledare, säger Ninni Hyleborg.

Hon är dock inte helt säker på att hon får behålla Madelene Hillborg på heltid efter utbildningen, men räknar med och hoppas på i alla fall deltid.

– Sjöhästens förskola har hela tiden arbetat målmedvetet

med den pedagogiska utvecklingen, vilket gör kollegiet medvetet och intresserade av vad utbildningen innebär för oss och för Madde, vi vill vidare, säger Ninni Hyleborg.

Förskolan Sjöhästen öppnade för två år sedan i tillfälliga paviljonger på Exercisgatan vid Rörsjöparken. I höst går flyttlasset till en helt nybyggd förskola på Lugnet några kvarter bort. Då får man ytterligare möjligheter att påverka miljön.

– Vi har haft ett Reggio Emiliainspirerat förhållningssätt ända sedan starten. Vårt mål är att bli den bästa förskolan och med den här satsningen finns det bara vinnare, säger Ninni Hyleborg.

GER UTVECKLING Utbildningen består av 20 utbildningsdagar vid åtta tillfällen fram till hösten 2015. Utbildningen är förlagd till Malmö men i maj reser hela gruppen till Reggio Emilia i Italien.

Redan i dag finns 20 pedagogistor i Malmö stads förskoleverksamhet, de arbetar på ett par förskolor vardera med arbetslag för att få syn på nya ingångar i verksamheten.

Mariana Thelander i förskoleledningen har goda erfarenheter av pedagogistans arbete från sin tid i Kirseberg.

– De är en av de enskilda insatser som har gett störst effekter på den pedagogiska verksamheten, säger Mariana Thelander.

Hon lyfter särskilt pedagogistans arbete med att stödja arbetslagens arbete med barnen utifrån den pedagogiska dokumentationen.

– Det blir en väldig utveckling i arbetslagen när de arbetar med hur man kan använda miljön och förhålla sig till barnen, säger hon. n OM PEDAGOGIST0RNA Pedagogistans roll är att följa arbetslagets arbete, att vara verk­samhetsutvecklare och representant för den pedagogiska verksamheten.

Följande medarbetare är uttagna till pedagogist­utbildningen: Biljana Stamenkovic, Pia Berg, Vildana Jugo, Ulf Malmqvist, Ida Nordborg, Maria Forsman, Olivia Paulovic, Åsa Adamsson, Jorun Lindskog, Livija Grebovic, Ann-Kristin Rydberg, Sook Hansson, Eva-Lena Sköld, Maysam Abbas, Käthe Svensson, Elvira Cibo, Eva Gustafsson, Madelene Hillborg, Maria Simon, Marie Nilsson, Birgitta Schmitz och Debbie Grothén.

mars 2014 n 11

kvalitet

Ambassadörer för måltider

Måltiden är mycket mer än bara mat. Det är en av tankarna bakom arbetet med att ta fram ambassadörförskolor för måltidskvalitet.

M

Förskolekök kan få pris Mariehage kan få fint pris för sin mat. De är nominerade som ett av Sverige tio bästa förskolekök.

E

N MATRECENSENT HAR ÄTIT PÅ förskolan och bedömt förmågan att sprida måltidsglädje hos de allra minsta.

Recensenten studerade dofter, smaker, synintryck, humor, lekfullhet och hur näringsriktig maten är.

I förskolans kök arbetar kockarna Niclas Forsman och Andreas Andersson som tar mat på allvar. De skiljer inte på vuxenmat och barnmat utan förklarar att det alltid handlar om vällagad mat.

bild: Niclas Forsman och Andreas Andersson.

12 n mars 2014

FRÅN GRUNDEN Niclas tänker att han här kan göra skillnad genom att introducera bra mat för barnen. Här lagas mat från grunden och olika kryddor används gärna.

Grönsakerna är snyggt och tilltalande upplagda

och barnen får tycka till om nya rätter.

Varje dag lägger de ut matbilder på sin blogg så att föräldrarna kan se dagens lunch med egna ögon. På bloggen finns också veckans meny.

Konceptet har gjort att barnen äter med god

aptit och provar nytt. Det händer också att föräldrar frågar om de får köpa rester.

WHITE GUIDE Bakom utnämningen står restaurangguiden White Guide och tidningen Magasin Måltid. I samarbete med samarbetsorganisationen Skolmatsverige, nätverket Svenska måltider och föreningen Kost & näring ligger de bakom White Guide Junior. De har nominerat pristagare i sju olika kategorier.

Här finns bland annat även årets skolkök och årets skolmatskommun. Bästa förskolekök är en ny kategori. Den 31 mars utses vinnarna vid en ceremoni i Stockholm där bland annat prins Carl Philip och tv-kockarna Tina Nordström och Paul Svensson deltar. n

ILJÖFÖRVALTNINGEN arbetar nu med ett tiotal förskolor som ska bli certifierade för måltidskvalitet, så kallade ambassadörförskolor.

Gemensamt för de tio är att de har anställda kockar. Under fyra träffar möts chefer, kockar och några pedagoger från de utvalda förskolorna för att diskutera och inspireras i ämnet.

– Vi har sett att måltiden ser väldigt olika ut på olika förskolor och att kockarna ofta är väldigt ensamma kring maten. Vi vill att all personal ska vara delaktig och att man ska inspireras för att förbättra måltidssituationen, säger Gunilla Andersson som är projektledare för hållbar utveckling med fokus på mat på miljöförvaltningen.

De har därför tagit fram ett kvalitetscertifieringssystem som gör att personalen tillsammans kan gå igenom hur man kan arbeta bättre. Det är uppbyggt kring 12 olika ämnen: samarbete och matråd, köksträffar, en god måltid, hygien och säker mat, måltidsplatsen, pedagogisk måltid, mat som pedagogiskt verktyg, individuell anpassning, inköp, delaktighet och omtanke, resursförbrukning och kontakt med föräldrar.

– Det är ett ganska enkelt system där man poängbedömer sig själv genom att

systematiskt gå igenom hur man arbetar i olika delar. På så sätt ser man hur man ligger till och ser vad man kan bli bättre på, förklarar Gunilla Andersson.

Det kan handla om hur man dukar tilltalande, hur barnen kan vara delaktiga, hur man arbetar med språk under måltiden, hur man lagar mat med bra kvalitet och hur man inrättar matråd och så vidare.

– Det här är ett redskap för att jobba Gunilla Andersson. mer sammanhållet med maten, säger Gunilla Andersson.

De tio förskolor som nu träffas kring certifieringssystemet kan påverka modellen, sedan ska konceptet spridas till alla Malmös förskolor. Tanken är att de som nu går på träffarna blir ambassadörförskolor i höst och att de sedan ska kunna sprida den här modellen i sitt område – Min förhoppning är att måltidskvaliteten och samarbetet kring maten blir bättre, säger Gunilla Andersson. n

Förskolor prisade för ekologisk mat Femton förskolor har fått diplom för att de köpt in stor del ekologiska råvaror under 2013.

n

Tre förskolor med tillagningskök har köpt

Prisade förskolor:

in mer än 75 procent ekologiskt 2013. En

Tillagningskök

förskola med mottagningskök har köpt in drygt 90

Guld: Ulricedal, Boken och Sjöhästen.

procent ekologiskt.

Silver: Visan/Stubben och Trekanten.

Miljöförvaltningen delar ut priset för att uppmuntra de kockar som kommit längst mot målet att alla råva­ ror ska vara ekologiska år 2020.

Brons: Kastanjegården, Konstnären och Ellenborg.

Mottagningskök Guld: Glimmingehus

Utmärkelserna är indelade i kategorierna guld, sil­

Silver: Solkatten och Solbacken

ver, brons beroende på hur stor andel ekologiskt de

Brons: Fridhem och Katrinelund

köpt in. Alla som köpt in mer än 65 procent ekologiskt fick pris, för förskolor med mottagningskök är kravet något högre: minst 70 procent ekologiskt ger pris.

De förskolor som ökat sin andel ekologiska råva­ ror mest fick utmärkelsen ”Årets raket”. Det var Sofieholms förskola (tillagningskök) som gått från 26 procent till över 50 procent och Kvarnlyckans förskola (mottagningskök) som gått från 30 till 69 procent.

mars 2014 n 13

pedagogiskt exempel

Med blick för vad barnen gör Se vad barnen går igång på och låt verk­ samheten styras av det. Det är kärnan i den arbetsmetod som några pedagoger på förskolan Tranan arbetar efter.

D

stora bilden: Pedagogen Sanna Mikkola deltar i dagens magiska lek. lilla översta: Glittriga stenar fascinerar. mellersta: Prinsessorna flyttar in i sina kartongslott. nedersta: Tina Lo Presti tycker att arbetet som pedagog är roligare när barnens intresse får styra.

14 n mars 2014

ET HANDLAR OM ATT UTGÅ FRÅN BARnens intressen och utveckla dem med hjälp av pedagogisk dokumentation.

– Vilken sten vill du ha Tyra? Nu ska vi se, vad var det för krafter den skulle ha? frågar Tina Lo Presti ett av förskolebarnen runt bordet. De är fullt upptagna med att få klart sina figurer av toarullar klädda i färgglada silkespapper och hår av garn.

En del av figurerna är glittriga med regnbågens alla färger. Andra följer en enhetlig färgton. Det sista som ska sättas på är den ”magiska stenen”.

Aktiviteten runt bordet är en del av det pågående projektet på avdelningen Pingvinen på Tranans förskola. Stenar och till det kopplat kronor, prinsessor och magiska krafter.

Allt utifrån vad pedagogerna såg att barnen visade intresse för. För att verkligen kunna se vad barnen är intresserade av behövs pedagogisk dokumentation och ett analytiskt tillvägagångssätt i tolkningen av det som bilder, filmer eller nedskrivna citat visar. För det är inte alltid det som den vuxne ser vid första anblick som är det barnen egentligen uttrycker.

Tina Lo Presti och förskollärarkollegan Sanna Mikkola har gått en kurs, initierad av Skolverket, på Malmö Högskola med Per Dahlbeck som heter ”Dokumentera, utvärdera och utveckla”. Kursen handlar om pedagogisk dokumentation som kommer att bli allt mer central inom förskolan.

Per Dahlbeck menar att vi ofta utgår från vår logik och vår förståelse av olika fenomen när vi tolkar vad barnen är

intresserade av. Det kan behövas en djupdykning för att verkligen öppna upp för olika förståelser av vad som intresserar barnen. För att möjliggöra det kan pedagogisk dokumentation vara ett både nödvändigt och användbart redskap.

Tina och Sanna har genom kursen och projektet på Tranans förskola insett att det handlar om ett nytt sett att se sin roll som pedagog och hur pedagogen ser barnen.

– Förskolan bygger på en tradition baserat på utvecklingspsykologi. Det synsättet håller på att ändras, förklarar Tina Lo Presti.

I praktiken handlar det om att utgå mer från vad barnen gör än vilka barnen är. Förskolans uppdrag är inte längre att bedöma och värdera barnen utan att fokusera på verksamheten, vad barnen gör och hur vi utmanar deras lärande vidare, anser Sanna och Tina.

EN UTMANING Detta förhållningssätt gör att aktiviteter inte kan planeras i detalj långt i förväg, vilket är en utmaning enligt pedagogerna på avdelningen. Bland annat i kommunikationen med föräldrarna.

– Men när vi förklarat hur vi arbetar och de nu ser hur vi gör möter vi positiv respons, berättar Sanna Mikkola.

När barnen kommer tillbaka efter sommarledigheterna börjar en insamlingsperiod där pedagogerna, tillsammans med barnen, dokumenterar det de gör i både fri lek och planerad verksamhet. Sedan tolkar de tillsammans vad de ser

för att komma fram till vad som fångar barnens intresse.

– Delaktigheten är viktig. Vi har även tagit in föräldrarna och bett dem läsa dokumentationer med barnen hemma, säger Tina Lo Presti.

Under hösten 2013 framkom – bland annat i teckningar – att prinsessor, magi, glitter, färger och regnbågar fascinerade barnen. Glittriga och glänsande stenar kom också in i bilden.

– Vår uppgift är att klura ut vad barnen går igång på och vad de försöker förstå genom sitt intresse. Vi kan bidra med ren fakta, men också möjligheten att ge sig in i det okända, förklarar Sanna Mikkola.

Gruppen fyra- till sexåringar har därför pratat mycket om diamanter, rubiner och safirer. Vad de är rent naturvetenskapligt, men också vad de kan tänkas ha för magiska krafter. Alla har fått välja sin sten med valfri kraft. Under projektet har också kronor, svärd, sagofigurer och lekar tagit form.

– Min sten kan göra mig osynlig, berättar Nour stolt när hon valt ut sin skimrande sten som ska pryda hennes figur.

Regnbågen har varit ett genomgående tema.

Färgsättningen och fenomenet fascinerar.

NUDDAR LIVSFRÅGOR Sanna Mikkola hittade av en slump regnbågsgudinnan Iris som satte sin egen prägel på aktiviteterna.

– Vi nuddar många livsfrågor med barnen. Kanske är det så att de fascineras av sådant som mänskligheten alltid har fångats av, som till exempel det vackra i form av symmetri,

starka färger och det som skimrar, säger hon.

Projektet har öppnat nya vägar att se på barnen och pedagogiska möjligheter.

Några av barnen har tagit på sig sina kronor och leker i vad som ser ut som kartonglådor. Men det är i själva verket, för dagen, en flygande val.

”Vi ser att barnen skapar mening genom olika sätt att kommunicera.”

– Vi ser att barnen skapar mening genom olika sätt att kommunicera, både med varandra, oss och materialet.

Prinsessorna flyttar in i slottet rent fysiskt, inte bara i ett ritblock. Barnen gör något med materialet men materialet gör också något med barnen, säger Tina Lo Presti.

Det är uppenbart att pedagogerna på förskolan Tranan brinner för sitt arbete och upplever att de har stora möjligheter att utveckla både sig själva och det pedagogiska arbetet.

– Det har blivit roligare att jobba sedan vi drog igång detta arbetssätt, sammanfattar Sanna Mikkola med ett stort leende. n mars 2014 n 15

VAD TYCKER DU?

Storsatsning kapade förskolekö Tillfälliga förskolor i tomma klassrum, flerfamiljs­ system och en omflyttningskö är lösningarna som ska göra att förskolekön försvinner under våren. ”Få fram förskoleplatser till alla barn som behöver det inom fyra månader”. Det var uppdraget till den speciella kö-grupp som tillsattes inom förskoleförvaltningen i början av året. Då riskerade 981 barn i kö att inte få plats inom de lagstadgade fyra månader, ett informationsbrev om detta gick ut och föräldrar protesterade. Snart hade dock förskoleförvaltningen lyckats hitta lösningar så att alla med garantidatum i februari fick plats. Även mars månad ser ljus ut, liksom fortsättningen på våren.

– Vi kommer förhoppningsvis att klara att ge alla de barnen förskoleplats innan sommaren, säger Mariana Thelander.

Hon är sammankallande i gruppen som ska lösa kö­­ situationen.

Gruppen innehåller personal från avdelningen för fysisk miljö, HR, utbildningschefer, kommunikationsavdelningen och placeringsenheten. De träffas en gång i veckan och stämmer av lokalmöjligheter, möblering, personal och så vidare.

Det har varit ett intensivt arbete sedan i januari.

De började med att dammsuga staden på lediga lokaler som kan bli förskolor.

– Vi har identifierat ett antal lokaler vi kan få igång under våren. Det blir tillfälliga lokaler med undantag av några enstaka som kan bli permanenta förskolor, berättar Mariana Thelander.

Det är bland annat tomma klassrum på Rosengårdsskolan, Hermodsdalsskolan och Heleneholmskolan som nu under-

n

”Vi måste hitta mer långsiktiga lösningar.” söks om de kan göras om till förskolelokaler med plats för upp till 100 barn vardera. Dessutom har de hittat ett antal mindre lokaler.

bild Mariana Thelander

16 n mars 2014

SPECIELL BEMANNING Parallellt med detta har de börjat söka medarbetare till de provisoriska förskolorna.

– Bemanningen är den stora problematiken, det är svårt att få tag på utbildad personal, säger Mariana Thelander.

De har löst det så att de gör en specialsatsning genom att skapa så kallade kärntrupper som ska sköta de tillfälliga förskolorna tillsammans med övriga medarbetare. En kärntrupp består av platschef, två förskollärare och två barnskötare på vardera ställe.

– Vi letar efter duktiga pedagoger som får ett tillfälligt lönepåslag för att utgöra kärntruppen, säger Mariana Thelander.

Hon tror att många av de här tillfälliga förskolorna kan öppna redan i mars.

För de familjer som erbjuds plats på de tillfälliga förskolorna är ambitionen att de samtidigt ska få besked om var den fasta platsen blir.

– Jag är övertygad om att alla kommer att ha en fast plats i augusti! Kanske är det inte precis där man önskar men vi försöker matcha så gott det går, säger hon.

För att råda bot på detta arbetar man med en överflyttningskö där man försöker matcha de som fått plats långt från hemmet.

En ny strategi och handlingsplan för Kompetensförsörjning inom förskolan har antagits.

Fokus Förskola frågade några chefer inom Malmö stads förskolor vad de tänker om den.

Jan-Ola Olsson utbildningschef

Strategi och handlingsplan för kompetensförsörjning

– Jag ser många fördelar med en så tydligt uttalad strategi för förvalt­ ningen gällande kompetensförsörjning för alla förskolans yrkeskategorier. Att vi dessutom kraftsamlar oss kring ledar­ försörjning känns oerhört viktigt när vi känner till de kommande årens stora avgångar på chefsnivå. Om vi dess­ utom lyckas utveckla möjligheterna till intern rörlighet för medarbetarna inom vår förvaltning är jag säker på att detta bidrar till en aktivt lärande organisation i framtiden!

Ulla Friberg förskolechef – Jag tycker den är bra eftersom den pekar på hur vi på olika sätt kan öka ande­ len förskollärare. Att uppmuntra och erbjuda våra pedagoger och barnskötare att vidareutbilda sig till förskollärare är en väg att gå. Kontakten med högskolan och våra VFU studenter är en annan viktig väg.

Hur ska vi jobba för att rekrytera och utveckla duktiga medarbetare? Svaret finns i den nya strategin för kompetensförsörjning.

På önskemål från föräldrar ska man också öppna möjligheten för flerfamiljssystem. Det betyder att flera familjer kan gå samman och ha en heltidsanställd (eventuellt en förälder) hemma hos en av dem.

Den speciella kö-gruppen kan i bästa fall avveckla sig själv snart.

– Jag tror att vi någon gång under våren kommer att ha kontroll över kösituationen och då behövs inte gruppen längre, säger Mariana Thelander.

Hon tror att årets kösituation egentligen inte skiljer så mycket från tidigare år, men att den blivit synligare i och med att man nu tagit ett helhetsgrepp över staden. Det plus att några objekt blivit försenade.

– Det är ingen ny sits för oss att det blir fler barn i kö på våren. Vi måste vara mer flexibla, säger hon.

De kommer att gå vidare och diskutera hur man ska undvika denna situation i framtiden. En idé är att öppna nya förskolor i januari då behovet är stort.

– Vi måste hitta mer långsiktiga lösningar, det här får ju bara inte hända igen! säger Mariana Thelander. n

V

I ARBETAR FÖR EN HÖG KVALITET I VÅRA förskolor, barnens bästa förskolor. Vårt rekryteringsbehov är stort i en tid då det nationellt råder brist på förskollärare. En ny skollag och reviderad läroplan (2011) tydliggör förskollärarens ansvar.

Hur ska vi jobba för att både lyckas rekrytera men också utveckla och behålla tillräckligt många engagerade och duktiga medarbetare med rätt kompetens till våra förskolor?

En strategi i fyra delar för kompetensförsörjning och till den en handlingsplan för 2013 -2015 med olika insatser har tagits fram. De omfattar alla yrkesgrupper som verkar i förskolan. På olika sätt kommer vi som arbetar i förskolan i Malmö stad att vara involverade i arbetet.

Strategins fyra delar är Yrkeskategorier och karriär, Ledarskap, Kommunikation samt Rekrytering, löne- och anställningsvillkor.

Handlingsplanen beskriver hur vi kan jobba för att lyckas med kompetensförsörjningen. Exempel på detta är att erbjuda karriärmöjligheter, arbeta med ledarförsörjning, skapa likvärdig introduktion och introduktionsperiod, få fler män att arbeta i förskolan, bygga upp en stödjande organisation för VFU och se över tid för verksamhetsutveckling.

I dagarna har ni fått ut handlingsplanen till era förskolor, kanske har ni redan talat om den på en arbetsplatsträff? n

Martin Erberth förskolechef – Det känns riktigt bra att för­ valtningen tar ett samlat grepp om de här frågorna. Varje steg mot likvärdighet i Malmös försko­ lor är ett steg i rätt riktning. Sen får man aldrig glömma att det är ute på förskolorna det verkliga jobbet ska göras.

Ninni Hyleborg förskolechef – Att Malmö stad tar ett övergri­ pande ansvar för barns rättighet till bra förskola gör mig glad och stolt. Det kompensatoriska uppdraget i förskolan i en segregerad stad som Malmö kräver en bra och likvärdig förskola, vilket vi bara kan nå med kompetent personal.

Denna långsiktiga satsning är en väg att trygga alla Malmös barns rätt till en god framtid och därmed en positiv utveckling för staden.

mars 2014 n 17

introduktionsperiod

INTRODUKTIONSPERIOD KICKSTARTAR KARRIÄREN Idag ska alla förskollärare som tar examen göra en introduktionsperiod ute i verksamheten, därefter är det möjligt att ansöka om legitimation. Stöd från mentorer och förskolechefer ska bädda för en bra start i yrkeslivet. n Skolverkets krav på introduktionsperiod för förskollärare, och lärare, infördes 2011. Alla ska ha ett läsårs introduktion på heltid, i en verksamhet som styrs av svensk skollag, läroplan och kursplan. Förskolläraren kan genomföra introduktionsperioden på olika arbetsplatser, bara det är möjligt att arbeta med en mentor. Mentorn ska regelbundet följa undervisningen och ge individuellt stöd, lyfta det som görs bra och vara någon att vända sig till med funderingar om förhållningen till arbetet.

Förskolechefen ansvarar för att planera introduktionsperioden samt bedöma och intyga lämpligheten för att undervisa.

Introduktionen i Malmö stad ges utifrån riktlinjer baserade på de nationella styrdokumenten, men med möjlighet att variera rutinerna efter egen verksamhet. n

REGERINGSFÖRSLAG:

Introduktionsperiod inget krav för legitimation

Introduktionsperioden för förskollärare är ett system i förändring. Regeringen före­ slår nya riktlinjer och Malmö stad ser över hur nya förskoleförvaltningen kan organi­ sera introduktionen.

Lollo och Sanna utbyter tankar Lollo Fajte på Sommarängens förskola i Husie är mitt i sin introduktionsperiod.

Hon tvekar inte på vad som ger mest: att få diskutera arbetet med en erfaren mentor.

N

BILD: Lollo Fajte (tv) och Anna Petersson.

18 n mars 2014

ÄR LOLLO FAJTE BÖRJADE SOM FÖRskollärare hade hon först mentorn på en annan förskola, men det var svårt att få till träffarna. Nu finns mentorn Anna Petersson i huset. De är på olika avdelningar, men det ser Lollo Fajte som en fördel: – På detta sätt blir det mer reflektion och mindre bedömning. Jag uppskattar samtalen med erfarna kollegor och i synnerhet stödet från min mentor.

– Annas sätt att jobba inspirerar! Och får mig att reflektera kring olikheter och likheter i våra arbetssätt.

Anna Petersson gör observationer och de träffas kontinuerligt för samtal. I övrigt ser Lollo Fajtes vardag på avdelning Blåsippan ut ungefär som för andra förskollärare.

– Jag gör samma uppgifter, säger hon.

De utgår båda från kompetensprofilen för förskollärare i sin dokumentation av särskilt fyra områden: mötet med barnet, ledarskap, samverkan och ansvar för lärande och utveckling.

Anna Petersson tycker att det är viktigt att vara lyhörd som mentor.

– Min roll är att lyssna in Lollo och vara delaktig i det hon gör. Vi pratar om Lollos roll, hur det går för henne och vad som händer i barngruppen.

Anna Petersson, som arbetat som förskollärare sedan 2002, tycker att hon själv lär sig mycket.

– Vi utvecklar våra tankar hela tiden, Lollo och jag. Och jag har ett bra stöd i vår förskolechef.

Förskolechefen heter Martin Erberth och något av det han uppskattar i upplägget av introduktion är att mentorerna arbetar ute i verksamheten.

– Det är bra, de kan jobbet. Jag tror förskollärarna överlag är nöjda med introduktionsperioden. Det ger en chans att komma in i jobbet på ett bra sätt samtidigt som det ger en bild av hur personen fungerar i yrket.

Det senare kan i sin tur ge svar på frågor som vilken kompetensutveckling och vilket stöd behövs, vad kan personen

själv bidra med och vilket arbetslag han eller hon passar i. Även Martin Erberth ser introduktionen som givande för alla inblandade.

– Inte minst tror jag att det kan ge mentorn en bra chans att utvecklas i sin yrkesroll.

”På detta sätt blir det mer reflektion och mindre bedömning.”

Men han anar samtidigt att alla känner viss osäkerhet kring den dokumentation man har att göra. Rutinerna har inte hunnit sätta sig – och nu ses de över igen. Lollo Fajte vet hur hon vill se upplägget: – Den plan och den dokumentation vi har att följa är ganska styrande. Olika moment ska bockas av och det är inte alltid så förankrat i verkligheten. Jag hoppas på mer reflektion och samtal och mindre bedömning utifrån enbart givna ramar. n

n Åtminstone fram till den 15 juni i år är introduktionsperiod för nyutexaminerade förskollärare ett krav för att kunna ansöka om legitimation. Regeringen föreslår dock att skollagen ändras så att man kan ansöka direkt efter examen. Då krävs inte heller förskolechefens intyg om lämplighet för jobbet för att få legitimation.

– Men nya förskollärare har fortfarande rätt till en introduktion med mentor, förklarar Jörgen Dunér, pedagog i Malmö stad.

Antas förslaget kommer det att skrivas tydligt i skollagen att det är arbetsgivarens skyldighet att ge en introduktionsperiod som omfattar ett läsår på heltid.

Jörgen Dunér har i uppdrag att ta fram underlag för en organisation av introduktionsperioden i den nya förskoleförvaltningen. Ansvaret för den låg tidigare i dåvarande stadsdelarna.

– Nu vill vi ha en organisation med tydligt Malmö­ perspektiv.

Han kommer att lägga fram ett förslag för såväl ledning som utbildningsområden. Det ska sedan sjösättas i augusti.

– Jag lägger stor vikt vid att höra hur man tycker att det fungerar ute i verksamheten idag. Den erfarenheten ska vi ta tillvara.

Mycket är i sin linda, men Jörgen Dunér lättar lite på förlåten: – Vi vill lägga fokus på chefens roll och samtidigt underlätta för chefen. Hur mycket av introduktionen ska ligga där?

Vilket stöd krävs? Chefens ansvar ser så olika ut – från mindre, Öppna förskolor till stora förskolor med flera avdelningar. n mars 2014 n 19

bemanning

Närhetsgräns vid tre kilometer

Bemanningen ska undersökas Hur ser bemanningen i Malmö stads förskolor ut, och hur behöver den se ut? Detta är frågor som förskole­förvaltningen nu går till botten med.

F

ÖRSKOLEFÖRVALTNINGEN STÅR INFÖR EN rad utmaningar. En är uppdraget att skapa en likvärdig kvalitet på verksamheten inom samtliga förskolor. En annan är den kraftiga utbyggnadsfas man är inne i och som ställer krav på strategisk planering.

För att möta utmaningar som dessa krävs en god bild av hur verksamheten idag ser ut, bland annat bemanningen.

Därför gör förvaltningen nu, som ett led i handlingsplanen för 2013 till 2015 och strategin för kompetensförsörjning, en översyn i form av ett projektarbete.

– Vi hoppas kunna få nytta av projektets arbete för att få en mer kvalitativ bemanning i Malmös förskolor, säger Lisbeth Mårtensson på förskoleförvaltningen som är projektledare.

BILD: Lisbeth Mårtensson vill bland annat få reda på hur bemanningen ser ut vid olika tidpunkter.

TVÅ PERSPEKTIV Bemanningsprojektet, eller ”Förskolans kvalitativa bemanning” som namnet är, tittar på bemanningen på de kom­­munala förskolorna ur två perspektiv: » »Korttidsbemanningen – användandet av korttidsvikarier och hur en för Malmö stad gemensam organisation för

Familjer med långt till förskolan kommer att erbjuds plats när­ mare hemmet. Gränsen går vid tre kilometer.

korttidsbemanning kan se ut.

– hur resurserna stämmer överens med barnens närvaro, vistelsetider och verksamhetens innehåll. Hur kan resultaten i översynen påverka den framtida bemanningsplaneringen för förskoleverksamheten.

» »Grundbemanningen

Det finns ett beslut om att skapa en förvaltningsgemensam vikariebank för korttidsbemanning som alla Malmös förskolor ska tillhöra. HR-avdelningen arbetar med rekrytering till vikariebanken. Förhoppningen är att det ska bli bättre samordning och högre kvalitet på korttidsbemanningen.

Det finns mått som visar på ett visst antal barn per heltidstjänst som finns i förskolorna. Ett av projektets uppdrag är att ta reda på hur det ser ut i verkligheten, hur många vuxna barnen har hos sig och under vilka tider på dagen.

– Vi ska även se vilka uppdrag, förutom tid med barnen, som tiden används till, säger Lisbeth Mårtensson.

Det ska ge en bild av vilken bemanning förskolorna i Malmö stad har, att ställa mot vilken bemanning de skulle behöva ha.

PILOTFÖRSKOLOR Fyra ”pilotförskolor” är utsedda att ingå i en studie där bemanningen genomlyses. De är av olika storlek och belägna i olika delar av Malmö: » »Kristoffers förskola (liten). » »Sjöhästens förskola (mellan). » »Fosiedals förskola (mellan). » »Bulltofta förskola (stor).

Bristen på förskoleplatser har lett till att familjer fått erbjudande om platser på längre avstånd från hemmet än normalt.

Förskoleförvaltningen startar därför en tillfällig överflyttningskö för att hjälpa de familjerna.

– Vi har haft en pressad situation och det är klart att det är viktigt för oss att få till en så bra lösning som möjligt för de familjer som fått orimligt långt till sitt barns förskola, säger Ana-Maria Deliv som är chef för avdelningen Kvalitet och myndighet.

Sedan tidigare säger bestämmelserna att barn ska erbjudas plats på förskola så nära hemmet som möjligt, men det har inte funnits någon definition av vad det innebär i avstånd. För att kunna göra en avgränsning har nämnden nu beslutat att gränsen går vid tre kilometer.

- Men det är viktigt att poängtera att det återstår mycket arbete innan vi kan skicka ut konkreta erbjudanden till de familjer som berörs, säger AnaMaria Deliv.

Avsteget från de ordinarie reglerna innebär inte att antalet förskoleplatser minskar för andra grupper.

n

I projektets arbetsgrupp ingår de fyra förskolecheferna, som har en viktig roll i resonemanget kring arbetssätt och bemanning. Förskolecheferna dokumenterar, tillsammans med en grupp medarbetare, hur bemanning och verksamhet ser ut.

Förskolorna ska genomlysa sin verksamhet för att identifiera hur det pedagogiska och praktiska arbetet bedrivs.

– Det är viktigt att vi dokumenterar hur många pedagoger som arbetar under dagens olika tidpunkter samt hur de fördelar sin tid i verksamheten utifrån förskolans uppdrag, så som det finns beskrivet i läroplanen, säger Lisbeth Mårtensson.

Hon menar att man har en bild av hur det ser ut med bemanningen i förskolan men om den är rätt eller fel ska de ta reda på nu.

– Vi hoppas kunna få nytta av projektets arbete för att få en mer kvalitativ bemanning i Malmös förskolor, där möjlighet och tid ges till utvecklingsarbete, fortbildning, och ännu bättre kvalitet i innehållet för barnen!

– Malmös förskolor ska arbeta med en effektiv resursanvändning. Vi ska också vara en attraktiv verksamhet och arbetsplats, med god arbetsmiljö och utvecklingsmöjligheter som gör att medarbetarna väljer att utveckla sin profession i Malmö. n

FACKET:

”Goda förhoppningar om kvalitetshöjning”

Henrik Wollter.

20 n mars 2014

Bemanningsprojektet välkomnas av facken. På Lärarförbundet ser man rätt bemanning både som en möjlighet att höja kvaliteten inom förskolan och att attrahera eftertraktade medarbetare.

Fackförbunden utgör en viktig referensgrupp i arbetet med Beman­ningsprojektet, genom sin roll i förvaltningsrådet. Karin Bergstrand som är HR-chef på förskoleförvaltningen bekräftar vikten av de fackliga synpunkterna.

– Detta är en angelägen fråga för fackförbunden

och det är viktigt att höra deras synpunkter, säger hon.

Henrik Wollter, huvudskyddsombud och förhandlare på Lärarförbundet i Malmö, ingår i referensgruppen: – Arbetsbelastningen på förskolorna är väldigt hög idag. Det är jätteviktigt att titta på hur rätt bemanning kan öka möjligheten att använda den samlade kompetensen på rätt sätt, säger han.

– Utan att se över bemanningen kan man inte

Ana-Maria Deliv.

få till stånd pedagogisk utvecklingstid, vilket är en förutsättning för att förskolläraren skall kunna utföra sitt uppdrag enligt läroplanen.

För Henrik Wollter är oklara roller en del av problemet, men det handlar också om för få händer.

– Vi har för många barn per anställd för en hållbar grundbemanning. Det måste till en ökad bemanning, säger Henrik Wollter.

– Malmö Stad behöver anställa 400 förskollärare per år.

Kan vi visa att vi har en kvalitativ och bra bemannad verksamhet ökar vi chanserna i konkurrensen om förskollärarna, säger han. n

De som berörs av beslutet är familjer som erbjudits plats i förskola under perioden 15 september 2013 tom 31 juli 2014 och har mer än tre kilometer till förskolan. Det gäller även vissa familjer som har syskon på olika förskolor och de som står i överflyttningskö och har 3 km eller längre avstånd till förskolan. Reglerna i den nya sidokön gäller till den 31 juli.

Information skickas ut till de familjer som uppfyller kriterierna. n Läs mer på Malmö stads hemsida.

mars 2014 n 21

fortbildning

”Kursen ger oss nya tankar” Hur arbetar ni med matte på er förskola? Är det okej att hänga upp foton på barnen utan att fråga dem? Vilken närmiljö stimulerar till lek? Det var några av de frågor som genast gav diskussion på en ny kurs för barnskötare.

E

N EFTERFRÅGAD FORTSÄTTNING PÅ KURSEN ”Språk, kommunikation och förhållningssätt” har nu kommit igång på Malmö högskola. Kursen omfattar en heldag och sju eftermiddagar under våren och kommer bland annat att ta upp barns perspektiv, den kommunikativa potentialen, språkutveckling, kulturmönster, matematik och litteraturläsning i förskolan.

– Min förhoppning är att alla som arbetar i förskolan ska ha ett bra förhållningssätt och göra det spännande, lustfyllt och lärorikt. Målet är såklart en bra förskola för barnen, säger Sanne Vils som är en av utbildarna.

Under kursen blir det föreläsningar, workshops och gruppsamtal. Genast vid första kurstillfället kom diskussionen igång.

– De här kurserna är så härliga att hålla eftersom många deltagare har lång erfarenhet, kunskap och kompetens och det blir ofta bra diskussioner, säger Sanne Vils som själv började på förskola 1972 men numera arbetar på förskollärarutbildningen.

”Jag inser att leken inte alltid var som jag trodde.”

22 n mars 2014

stor bild: Agneta Brogren och Maj-Lis Rudfell går första kullen i nya fortbildningen för barnskötare på Malmö högskola. liten bild: Sanne Vils, en av utbildarna.

FÖRÄNDRA ARBETSSÄTT Deltagarna i fortbildningen har alla gått grundkursen ”Språk, kommunikation och förhållningssätt” men vid olika tillfällen.

För deltagarna Agneta Brogren och Maj-Lis Rudfell var det två år sedan de gick steg 1.

– Grundkursen var väldigt bra, den gav mycket, säger Agneta Brogren.

– Den fick mig att tänka till på hur jag ser på barnen och mig själv, säger hon.

Både hon och Maj-Lis Rudfell arbetar på Fosiedals förskola och de har haft glädje av att gå fortbildningen tillsammans.

– Det har varit en fördel att kunna diskutera det man tagit upp på kursen och att man kunnat bolla idéer, säger MajLis Rudfell.

LÅNG ERFARENHET De har lång erfarenhet av att arbeta med barn, Agneta 34 år och Maj-Lis 27 år. Att sätta sig i skolbänken igen gav både nya tankar men också bekräftelse.

– Jag fick en annan syn på hur jag arbetar och det blev

flera aha-upplevelser – det är utvecklande, säger Agneta.

Grundkursen ledde till att de delvis förändrade hur de agerar i arbetet på förskolan.

– Förr kunde jag tolka in vad leken betydde men nu frågar jag istället barnen och tittar mer istället. Jag inser att leken inte alltid var som jag trodde och det här sättet fungerar bättre, säger Maj-Lis. Agneta känner igen sig i beskrivningen och lägger till att hon numera är mer medveten om hur hon lyssnar.

– Jag är mer medveten om mitt eget förhållningssätt och låter mig till exempel inte längre bli avbruten när jag pratar med ett barn, säger hon.

STÄRKT YRKESROLL Samtidigt som de fått nya tankar och insikter känner de sig också stärkta i sin yrkesroll tack vare kursen.

– Under kursen blev man ofta bekräftad i att man redan arbetar på rätt sätt, det känns väldigt bra, säger Maj-Lis. Nu kan de också tydligare förklara att det inte handlar om att ”passa barn” utan om hur den pedagogiska verksamheten fungerar.

– Man blir stärkt i sin yrkesroll, säger Agneta Brogren.

De ser fram emot den nystartade fortsättningskursen och hoppas att den blir lika givande som grundkursen. De tänker bland annat höra hur de kan få in matematik i vardagen.

– Det är väldigt bra att vi får gå utbildningen på arbetstid och det är spännande att träffa kollegor från andra förskolor – det är alltid intressant att höra hur andra arbetar! n NY FORTBILDNING Runt 250 barnskötare i Malmö stad har de senaste åren gått fort­ bildningskursen ”Språk, kommunikation och förhållningssätt”.

Ytterligare 50 kommer att gå i år. Kursen har varit uppskat­ tad och nu har en fortsättningskurs, med samma namn och tillägget steg 2, startat. I januari började de första 32 delta­ garna. Kursen är beställd av Malmö stad och görs i samarbete med Malmö Högskola.

Tre av utbildarna är från Malmö Högskola, tre från Centrum för Pedagogisk Inspiration, CPI, i Malmö stad.

mars 2014 n 23

”Inspirerande starta ny förskola” I ett nybyggt villakvarter i Bunkeflostrand ligger Fjärilens förskola. Det är en enplans tegelklädd byggnad med stora fönster som öppnade för två år sedan. Lokalerna är fräscha.

D

bild överst: Marianne Thees, Malin Klang och Eva Grip tycker att det både utmanande och utvecklande att starta ny förskola. under , vänster: Det är bra att de stora dörrarna mellan avdelningen går att öppna för ett bättre samarbete mellan avdelningarna, säger Marianne Thees. under, mitt: Låga fönster ger god utsikt. under, höger: Fjärilen ligger i Bunkeflostrand.

24 n mars 2014

ET VAR MÅNGA SOM SÖKTE DE LEDIGA tjänsterna när de kom ut.

– Det är jätteroligt och inspirerande att starta nytt! Det roliga är att man inte riktigt vet hur olika personligheter kommer att sätta sin prägel på förskolan, säger förskolechef Marianne Thees.

Hon är förskolechef på Gottorps och Fjärilens förskolor i Bunkeflostrand. Hon har startat nio förskolor på nio år så hon har stor vana av att starta nytt och ser särskilda fördelar med nystarter: – De som söker sig till nyöppnade förskolor är öppna för nya utmaningar. Vi provar oss fram och har roliga pedagogiska diskussioner, det gäller att kunna argumentera för sina idéer och att vara öppen och rak mot varandra. Man lär sig mycket och utvecklas, säger Marianne Thees.

Barnskötare Eva Grip är en av dem som varit med sedan starten.

– Klart jag tog den här chansen, det kommer inte ofta ut nya tjänster för barnskötare, säger Eva Grip som kom från grannförskolan Gottorp.

I början handlade det mycket om att få vardagen att fungera förklarar hon. Det fanns till exempel ingen kopieringsmaskin och ibland saknades vagnar. Då var det bra att kunna låna av ”kompisförskolan” Gottorp.

– Det var en rivstart här! Samtidigt är det en kul utmaning och jag tycker det är jättehärligt att arbeta ihop med yngre arbetskamrater med nya idéer – det gäller att vara öppen, säger Eva Grip som tycker att det varit en utvecklande resa för henne personligen.

EGNA TRADITIONER Förskollärare Malin Klang lockades hit av nybyggarandan.

– Det är en kul utmaning att få sätta sin egen prägel och bygga traditioner, istället för att komma till ett ställe där de säger ”så har vi alltid gjort”, säger Malin Klang.

– Man får en bra vikänsla, säger hon.

När medarbetarna lärt känna alla barn och föräldrar började de arbetet mot fyra egna mål: barns inflytande och ansvar, normer och värden, lärande och utveckling samt modermål.

– Vi har lagt mycket kraft på en skapande och kreativ innemiljö, säger Malin Klang.

De arbetar med olika teman och med Grön flagg.

– Där får vi in många olika delar som livsstil, hälsa, natur och miljö, säger Marianne Thees.

Medarbetarnas intressen avspeglar sig direkt i verksamheten: – Vi jobbar mycket med utepedagogik och musik eftersom de intressena finns hos personalen, säger Marianne Thees.

Nu, efter två år, känner de att alla bitar börjar komma på plats. Men vad var det då för särskilda utmaningar hon nämnde i början? Jo, tre saker: att bygget blev försenat, att många barn är i samma ålder och att en del medarbetare inte var förberedda på situationen.

– Starten var svår eftersom bygget blev försenat nästan ett halvår, säger Marianne Thees. Vi fick börja i paviljonger en bit bort. Inredning saknades, gården var inte klar och köket levererades först senare. De fick använda närliggande utemiljöer och beställde lagad mat till förskolan.

– Det fungerade eftersom alla visste att det var tillfälligt, säger Marianne Thees.

Men den största utmaningen, tycker de, är att det kommer många barn som ska skolas in samtidigt. Ofta kompliceras det av, som här, att en stor andel är ettåringar.

– Det är ett hårt jobb att starta ny förskola. Man måste vara förberedd på att nummer ett är inskolningen, det är ett viktigt arbete. Samtidigt måste vi hålla kvar vid visionen vi hade när förskolan startade. Att ha inskolning i färdiga grupper är så mycket enklare, säger Marianne Thees.

STOR INSKOLNING En del medarbetare var inte förberedda på inskolning i tillfälliga paviljonger: – Många som söker är nyutbildade med höga ambitioner om vilken pedagogisk verksamhet de vill skapa. De hade sett ritningar på den nya förskolan och blev besvikna när det mest handlade om att få vardagen att fungera, de var inte

förberedda på vilket slags jobb det var och några valde att sluta, säger Marianne Thees.

Eftersom hon kände till den här problematiken sedan tidigare förskolestarter hade hon valt medarbetare med omsorg: – För att komplettera att många förskollärare är nyexaminerade valde jag att anställa sex rutinerade barnskötare.

På så sätt blev det en bra blandning av kompetens och erfarenhet. Mixen av olika personligheter, utbildningar, åldrar och erfarenheter är viktig, säger hon.

Det fungerade, det blev en bra arbetsgrupp och verksamhet. Men starten var ändå tuff konstaterar hon såhär i backspegeln.

– Det är ansträngande att starta nytt. Vi hade 92 barn som skulle inskolas på kort tid och av dem var mer än hälften, ettåringar - de kräver att personalen ger dem den trygghet de behöver, säger Marianne Thees.

De många ettåringarna ger också konsekvensen att det inte är lika många stora barn.

– En utmaning är att se till att de stora barnen får tillräckligt många kompisar. Lösningen är att samarbeta med

kompisförskolan och ha gemensamma aktiviteter, säger Marianne Thees.

Efter drygt två år har de nu satt grunderna för Fjärilens förskola men känner sig inte färdiga. Utvecklingen fortsätter.

– Vi har lagt mycket kraft på en skapande och kreativ innemiljö, nu pratar vi om att göra något mer med gården, kanske experimenterande vattenlek eller skaffa naturmaterial så att de kan bygga utomhus, säger Malin Klang. n FJÄRILENS FÖRSKOLA Fjärilens förskola ligger på Hedmätare­gatan i Bunkeflostrand.

Det var Malmös första typförskola av modellen Torsten i ett plan. De fick göra vissa förändringar på huset, som till exempel större fönster.

På Fjärilen finns fem avdelningar med sammanlagt 92 barn. Det är fyra vanliga avdelningar och dessutom en min­ dre, med uteprofil, för 5-åringar.

På fjärilen arbetar tre personer på varje avdelning, dess­ utom två resurspersoner, kock och städare.

RÅD TILL DEN SOM STARTAR NY FÖRSKOLA: »» Anställ medarbetare som kompletterar varandra. »» Ha en kompisförskola för utbyte, både när det gäller att låna saker och för peda­ gogiskt utbyte. »» Var beredd på att det kommer att ta tid och att det blir en del personalomsättning.

mars 2014 n 25

från Maria Rundquist Visser

‫ال هروب‬

!‫قصة عن االضط رار لترك كل شئ‬

Flykten

— en bok om att tvingas lämna allt

TEXT OCH BILD MIA HELLQUIST FORSS

‫ ورسوم ميا هيلكفيست فورس‬،‫تأليف‬ ‫ رزاق عبود‬:‫ترجمة‬

TEXT OCH BILD MIA HELLQUIST FORSS

i skolan

i skolan

Flykten - en bok om att tvingas lämna allt Anna Harborg.

Föräldrars svar ska höja kvalitet Känner sig ditt barn tryggt på förskolan?

Lär det sig matematiska begrepp? Ges flickor och pojkar samma möjligheter?

D

ET ÄR NÅGRA AV FRÅGORNA I FÖRÄLDRAenkäten som gått ut till alla föräldrar som har barn på Malmö förskolor.

Föräldraenkäten gick ut i februari- mars till alla cirka 18.500 föräldrar som har barn i kommunala och privata förskolor i Malmö. Om man har flera barn i förskolan fick man flera enkäter eftersom varje barns situation är unik. Föräldraenkäten gjordes även i fjol.

– Enkäten är ett sätt för medarbetare, förskolechefer och förskoleförvaltningen att få reda på hur föräldrar upplever verksamheten, säger Anna Harborg som är projektsekreterare på förskoleförvaltningen. Den blir ett komplement till den dagliga kontakten och utvecklingssamtalen.

Frågorna är cirka 40 stycken och desamma som förra året, på så sätt går det bra att jämföra resultaten.

– Frågorna utgår från våra styrdokument. Svaren är bra för medarbetare och förskolechefer att ha som underlag i det systematiska kvalitetsarbetet, säger Anna Harborg.

Frågorna handlar bland annat om barnens situation i förskolan, om personalen i förskolan, om trivsel och information.

– Det finns ett stort intresse av resultatet, säger Anna Harborg.

Enkäten gick ut per post till alla föräldrar i februari med svarsdatum siste mars, antingen svar per post eller på webben.

Förra året svarade totalt drygt 58 procent och de allra flesta valde att svara per brev. I år förlänger man svarstiden och skickar ut påminnelse två gånger.

– Svarsfrekvensen var en enorm förbättring förra året jämfört med 2011 och nu hoppas vi att ännu fler svarar. Ju fler som svarar desto större nytta har vi av undersökningen, säger Anna Harborg.

Resultatet av föräldraenkäten blir klart i mars-april och innan sommaren kommer rapporten om undersökningen, den görs av utredningssekreterarna Jimmie Sandström och Christina Persson på förskoleförvaltningens avdelning för Kvalitet och myndighet. n 26 n mars 2014

av Mia Hellquist Forss Boken, som finns på två språk, handlar om Jonas, en helt vanlig femårig pojke som går och lägger sig på kvällen efter en helt vanlig dag… men väcks mitt i natten! Det är krig. Familjen måste fly. Hals över huvud flyr de, bort från allt de känner till, ut i det totalt okända.

Många barn i Sverige idag delar öde med bokens huvudpersoner. Boken är för dem, men den är också för alla barn som INTE delar deras öde. Som läsare vet man inte var historien tar sin början, det kan vara någonstans i Europa, det kan till och med vara i Sverige.

Miljöer och vardagsbestyr i början av boken känns bekanta för läsaren; det här kan vara jag, det här kan hända mig. Med det vill jag förmedla att männ­ iskor som tvingas fly inte är en annan sorts människor, de har bara inte haft samma tur som vi som lever i Sverige just nu. Identifikation föder empati.

Empati föder förståelse. Finns på svenska och arabiska.

Kontakt vid intresse av print on demand: johanna@layouten.se

från Elizabeth Florez, förskollärare och genuspedagog

Malmö förebild för minister Många manliga förskollärare. Det var anledningen till att minister Maria Arnholm besökte Malmö och Mariehage förskola.

F

Vad berättas om mig?

– Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation av Bente Svenning Under förra året handledde jag referensgrupper från fem förskolor i Malmö.

Tyngdpunkten i våra reflektioner var att skapa en gemensam syn kring lärandeprocesser. Boken Vad berättas om mig (2011) av Bente Svenning har för oss varit ett mycket givande analysverktyg i våra reflektioner. Svenning lyfter upp ett kritiskt perspektiv till dokumentation som görs i förskolan idag. Hennes fokus ligger på barns delaktighet i dokumentation eller kan­ ske främst bristen på barns delaktighet och inflytande samt innebörden av begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. Boken har väckt många tankar och känslor i våra samtal som tvingat oss att granska vår pedagogroll utifrån till exempel hur vår barnsyn kan uttryckas i verksamheten.

stor bild: Jämställdhetsminister Maria Arnholm (tv) med barnen Emelie, Carl och Dositej på Mariehage och partikamraten Tina Acketoft (th). Stående är förskollärare Tobias Theander och folkpartisten Ewa Bertz.

ÖRSKOLECHEF JEANETTE SCHILDT TOG emot jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Maria Arnholm (FP) i december. Då hade hon rest runt i Sverige och besökt förskolor där män fanns anställda.

Hon blev imponerad av läget i Malmö: – I Malmö är drygt sju procent av pedagogerna män, det är en väldigt bra siffra - dubbelt så många som i resten av landet, säger Maria Arnholm.

På Mariehage har man ännu större andel, 20 procent av pedagogerna är män. Det finns en Malmöförskola, Mellanheden, som har ännu fler – 33 procent är manliga medarbetare.

– Det är väldigt bra, jag önskar att det såg ut så här i resten av Sverige också, säger Maria Arnholm.

Hon funderar på nationella strategier och hur man ska locka fler män till förskolan. Just de frågorna lyfte hon också med Mariehages förskolechef Jeanette Schildt som anser att fler män i förskolan är viktigt av flera skäl: – Det är viktigt att ha tillgång till både manliga och kvinnliga förebilder för barnen. Även ur ett genusperspektiv är det viktigt att visa att både män och kvinnor gör alla uppgifter,

där fyller förskolan en viktig funktion, säger Jeanette Schildt.

– Dessutom vet vi av erfarenhet att det i en blandad personalgrupp blir en bättre stämning, blandningen skapar ett gott arbetsklimat, säger Jeanette Schildt.

Hon fick berätta för minister Maria Arnholm hur förskolan lyckats anställa så många män.

– Vi arbetar aktivt med att få hit många män, när vi rekryterar letar vi efter duktiga män. Jag tror att bara den vetskapen gör att fler män söker sig till våra tjänster, säger Jeanette Schildt.

De arbetar också för att locka fler till yrket.

– Vi tar emot många praktikanter och försöker inspirera dem vi tycker är lämpliga, både män och kvinnor, att söka sig vidare till utbildningen. Jag tror att våra goda manliga förebilder ger inspiration för många av våra manliga praktikanter att utbilda sig, berättar Jeanette Schildt.

I strategin för kompetensförsörjning inom förskolan i Malmö är målet att öka andelen män inom förskolan till 10 procent till år 2020. I handlingsplanen nämns hur förskoleförvaltningen vill arbeta för att nå dit, det handlar både om att locka nya män men också att behålla de man har, då erfarenheten visar att män som har manliga kollegor stannar i högre utsträckning.

– Det här är ett väldigt viktigt arbete som vi nu kan fokusera på än mer sedan vi blev en enda förvaltning, säger Inga Sandström som är HR-specialist på förskoleförvaltningen. n mars 2014 n 27

vfu

Förskolan viktig del av utbildningen Robin Helmetschläger läser till förskol­ lärare. En del av sin utbildning har han förlagd till Cypressens förskola i Malmö.

– Det är roligt att komma ut i förskolan, jag lär mig minst lika mycket här som i skolan, säger han.

R

OBIN HELMETSCHLÄGER ÄR 24 ÅR OCH LÄSER andra terminen på förskollärarutbildningen på Malmö högskola. Malmö stad ansvarar för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) som är 25 av de 210 högskolepoängen. Robin har sin utbildningsplats på Cypressens förskola på Hindby. Denna termin är det fyra veckors verksamhetsförlagd utbildning.

– Vi är så glada att vi fått Robin, säger förskolechefen Christina Hallberg.

– Vi tar gärna studenter men brukar inte alltid få, jag är jätteglad att vi fick Robin i år, säger hon.

Anledningen till att hon vill ha studenter är att hon tycker det är utvecklande för verksamheten och höjer kvaliteten på förskolan.

– Det ger jättemycket! De kommer in med nya synvinklar och aktuella kunskaper. Det blir som en intern fortbildning för oss som jobbar i verksamheten, säger Christina Hallberg.

Robin har länge funderat på att arbeta i förskolan. Redan i gymnasiet gick han barn- och fritidsprogrammet men bytte inriktning efter ett par år. Sedan dess har han bland annat arbetat utomlands och studerat folkhälsovetenskap.

– Det var inte rätt för mig. Jag bestämde mig för att söka till förskollärarutbildningen och det känns helt rätt. Det är roligt att vara ute i verksamheten, det är lärorikt och man blir glad av att vara bland barnen, säger Robin.

EGEN HANDLEDARE För att ge bästa möjliga introduktion i yrket har Robin tilldelats en handledare på förskolan, Royne Nilsson.

– Jag har tänkt att Robin ska få planera och genomföra några olika aktiviteter och sedan reflektera över dem, säger Royne Nilsson.

Riktigt vad det blir för aktiviteter är inte bestämt, det beror på Robins intressen förklarar han. Royne är anmäld till en handledarutbildning på Malmö högskola och ser fram emot att vara handledare för studenter.

– Jag vill förmedla att det här är ett toppenjobb, att man kan jobba efter läroplanen på olika sätt och att det är viktigt att kunna möta alla sorters människor och ha en bra barnsyn, säger Royne Nilsson.

Studenten Robin förklarar att han gillar matte och idrott, kanske kan han göra något inom de ämnena – men hur och vad vet han inte.

28 n mars 2014

– Det är skönt att ha en handledare, då har jag någon att fråga om allt, säger Robin.

Robin kommer att återvända till Cypressen under hela sin utbildning i de perioder han har VFU. Han kommer också att vara med på arbetsplatsträffar, utbildningsdagar och kanske föräldrasamtal – allt för att lära.

– Det är jätteviktigt att vi ger en bra handledning med tanke på rekryteringen. Vi vill ju att de ska fortsätta studera och att de trivs så bra att de vill jobba i Malmö och kanske till och med på vår förskola, säger Christina Hallberg.

Nu har hon anmält förskolan att bli övningsförskola och hoppas bli uttagen.

– Jag tror det höjer kvaliteten på förskolan att ha studenter. Man får press på sig att engagera sig, visa bra exempel och själv fundera på vad man gör och varför. Det blir en slags utveckling, säger hon. n

Läs mer om övnings­ förskolor på sidan 3 stor bild: Royne Nilsson på Cypressens förskola handleder Robin Helmetschläger under hans verksamhetsförlagda utbildning. bild i text: Förskolechef Christina Hallberg ser att studenter ger utveckling.