Fokus Förskola nr 2, 2012

en tidning om förskolan i malmö stad | oktober 2012

Mot mer jämställdhet sista sidan

Y Typförskolor modellen när många förskolor ska byggas 22-24 Z Y Specialutbildning ger fler förskollärare 8-9 Z Y Naturbussen har börjat rulla 4-6 Z

innehåll

Ny film om gränslöst lärande

modersmål även för små 20

introduktionsperiod ger mycket 10

kockens tankar om mat 14

studiebesök i malmö 19

ingrid jobbar till 67 år 26

ledare

rubrik

t

ext

fokus förskola ges ut av malmö stad och är en tidning för dig som arbetar inom eller är intresserad av förskola och utbildning utgivare inga sandström, telefon 040-34 33 45 produktion redaktionen.nu, maria sehlin och inga sandström, malmö stad grafisk form benny mårtensson, www.gregory.se fotograf peter kroon, www.peterkroon.net tryckeri jms ab, sandra svensson beställ fler ex av tidningen genom att mejla till inga.sandstrom@malmo.se

2 n oktober 2012

En ny film om förskolan hade premiär den 11 oktober på Oktoberseminariet på Malmö högskola.

3 Filmen ”Det gränslösa lärandet, en film om barns och pedagogers utforskande” är den tredje som producerats i Malmö stad. De två första, ”Att utmana lärandet, en film om förskolan i Malmö” och ”Att lära för hela livet, en film om det tidiga lärandet”, har setts av många.

I den senaste filmen får vi följa två arbetslag i arbetet tillsammans med barnen under tre månader. Den väcker tankar om betydelsen av att vara en nyfiken pedagog i nära samarbete med barnet, om vikten av medvetenhet, om utforskande arbetssätt och att utveckla begrepp, dokumentation och reflektion i arbetet i förskolan.

Mentorsutbildning på högskolan

Filmen ska spridas bland förskolorna i Malmö och till lärosäten. Med filmen följer ett häfte med frågeställningar som är tänkta att stimulera samtal och diskussioner på arbetsplatsträffar och föräldramöten.

Det är vår förhoppning att filmen ska uppskattas, inspirera och spridas till många!

För info, kontakta inga.sandstrom@malmo.se

Löneutveckling bättre i Malmö Förskollärare i Malmö har en bättre lön och löneutveckling än riksgenomsnittet.

3 – Lönen för de högst betalda förskollärarna ligger 1000 kronor över riksgenomsnittet, säger Inga Sandström som är HR-specialist på Malmö stad.

Lönen för de 10 procent som har lägst lön är några tiotals kronor under riksgenomsnittet men sedan utvecklas lönen starkare i Malmö. Därför är lönespridningen i Malmö större än i övriga landet.

Enligt lönestatistik från 2011 är medianlönen i Malmö 25.000 kronor (24.580 kronor i riket).

För de 10 procent som har högst lön är snittlönen i Malmö 28300 kronor i månaden (27.300 kronor i riket). n

temalekplatser: äventyrslekplatsen

3 Kursen är på 7,5 poäng under en ter-

En hinderbana med klätternät där man kan leka inte nudda marken. Äventyrslekplatsen är Malmö stads senaste temalekplats och är ett ställe som inbjuder till rörelse.

min. 30 förskollärare i Malmö stad har fått

Här finns klätternät, klätterkul-

plats på kursen som heter ”Handledning och

Nu har handledarutbildningen kommit igång. Det är Malmö högskola som håller en kurs i handledning och mentorskap.

Fler män i Malmö

lar och rutschkanor - allt förbinds

Andelen män som arbetar

bedömning av lärares professionsutveckling

via en slinga. Lekplatsen har även

i Malmös stads förskolor är

1”. Utbildningen anses så viktig att de kom-

en betongscen med vattenstrålar

högre än riksgenomsnittet.

mer att få en del arbetstid för sina studier

som sätter igång av rörelse. Stora

I Malmö arbetar drygt

av arbetsgivaren Malmö stad. De som går

delar av lekplatsen är tillgänglig-

7 procent män medan riks-

utbildningen kommer att bli mentorer under

hetsanpassad. Äventyrslekplatsen

genomsnittet är cirka 3

introduktionsperioden för nyutbildade för-

ligger i Kroksbäcksparken nära

procent. Nu diskuteras hur

skollärare, eller handledare för studenter

Holmaskolan.

man kan öka andelen

under utbildning. n

Första fairtrade­ diplomerade förskolan

ytterligare. n

Utbildning om anknytning

Två grönare förskolegårdar

Heleneholms förskola blir den första förskolan som diplomeras av Malmö Fairtrade City.

Om anknytning och vikten av trygghet handlar en endagsutbildning som anordnas av FoU Malmö.

3 Konceptet heter Skola/Förskola för Rättvis handel och hand-

3 Utbildningen

lar om att på ett enkelt sätt arbeta med frågor som rättvis handel

Broberg, Malin Broberg och Birthe

Malmö som planerar grönare förskolegår-

och etisk konsumtion. För att bli godkända ska man bland annat

Hagström som också skrivit en bok i

dar på Annetorps förskola i Limhamn och

uppfylla fyra punkter i en lista som till exempel handlar om att välja

ämnet. Boken, liksom föreläsningen,

Prästkragens förskola i Rosengård. Personal,

etiskt märkta produkter, studera etiskt märkta produkter i affär och

heter ”Anknytning i förskolan – vikten av

äldre barn och projektledning från Gröna skol-

göra en utställning på temat. Malmö Fairtrade City förklarar att det

trygghet för lek och lärande”.

gårdar ska tillsammans diskutera hur man vill

hålls av Anders

Nästa höst finns två grönare förskolegårdar i Malmö.

3 Det

är projekt Gröna skolgårdar i

genom arbetet med materialet bli lättare att uppfylla läroplanens mål

Kursen hålls på Sankt Gertrud i Malmö

och värdegrund kring miljö och internationella perspektiv. Malmö

och är indelad i en förmiddagsdel med

kan göra om dem.

Fairtrade City finns som

föreläsning om anknytningsteori och en

Under nästa år görs ombyggnaden och till

stöd i arbetet. När kriteri-

eftermiddagsdel med tre valbara semi-

hösten ska de gröna gårdarna vara klara.

erna är uppfyllda skickar

narier. Kursen vänder sig till personal

Målet är att få utemiljöer som främjar utelek,

man in sin redovisning och

i förskola, förskoleklass och elevhäl-

aktivitet, lärande och kreativitet. Alla försko-

kan då få ett diplom.

soteam. Anmälan görs senast den 10

lor och grundskolor i Malmö kan ansöka en

Du hittar mer informa-

november på www.pedc.se/booking och

gång per år.

tion på www.malmo.se/

där väljer man också vilket seminarium

fairtradecity

man vill gå på.

kunna använda gårdarna och planera hur man

Läs mer på malmo.se/gronaskolgardar Eller skriv till gronaskolgardar@malmo.se

oktober 2012 n 3

pedagogiskt exempel

Nu rullar Naturbussen till skogen ”Jag har hittat en snigel!”.

Fyraårige Colin är nöjd med sin nya bekantskap i Bokskogen. Han bär runt snigeln på en pinne och visar alla intresserade.

För barnen på avdelning Lejonet från Gyllebo förskola blir utflykten med Naturbussen en ­minnesvärd dag.

bild topp: Jessica Gustavsson hjälper treårige Storm att ta sig över hinderbanan. bild mitten: Naturbussen är gratis och går att boka varje vardag. bild nere vänster: Förskollärare Hans Seifert tycker det är bra att Naturbussen börjat köra igen. bild nere höger: Colin visar upp sin snigel för förskollärare Jessica.

4 n oktober 2012

R

edan bussresan ut till skogen är en upplevelse för barngruppen. Att åka buss är lite ovanligt för flera barn och de hinner se både kor och konstiga bilar. När bussdörrarna öppnas så är gruppen redo att traska iväg in i skogen. De går hand i hand över en liten bro och in på naturlekplatsen. Väl framme har barnen spring i benen. De tar sig genast an olika delar av hinderbanan och går balansgång över stockar, klättrar upp för hinder och hoppar mellan stenar. Några övergår snart till att leta pinnar.

– Titta vilken lång pinne jag har hittat! utropar femåriga Isabelle och konstaterar att grenen är längre än henne själv.

Efterlängtad buss Så fort förskollärare Jessica Gustavsson och Marina Harved läste att Naturbussen skulle börja rulla igen så bokade de en utflykt till Torup i Bokskogen.

– Vi har länge velat åka till skogen men det har varit så svårt att ta sig hit och det är dyrt att hyra buss. När vi såg att Naturbussen skulle starta anmälde vi oss direkt, berättar Marina Harved.

Gyllebo förskola blev därför en av de allra första som åkte med Naturbussen.

– Det är verkligen kanonbra att Naturbussen börjar köra igen, säger kollegan Hans Seifert.

Förutom att ha en skön och händelserik dag i friska luften tänker de plocka hem lite höstlöv, kottar och grenar för att använda till kreativt arbete och få in matematik i jämförelserna.

– En annan sak som är bra med skogen är att

marken är så mjuk och ojämn, det är häftigt för barnen att känna, säger Marina Harved.

– Och att stockarna är hala och runda. Här får de verkligen prova sin balans och känna efter vad de vågar, säger Jessica Gustavsson.

Ut i naturen Gyllebo förskola ligger bredvid Mellanhedens skola och har utedag varje torsdag. Vanligtvis brukar det innebära en promenad till en närliggande lekplats. De tror att dagens skogsutflykt kan ge många bestående intryck.

– Det är nog inte alla barn som är vana vid att vara skogen. Bara att komma hit och lukta och upptäcka spår efter djuren är häftigt, skogen är så full av möjligheter, säger Marina Harved.

Just att spana efter djur blir snart en intressant syssla för några killar. De ställer sig på led vid ett staket och spanar intresserat ut i skogen.

– Vi letar efter vilda djur! Jag ser två konstiga hål i ett träd, det bor nog en ekorre där, säger treårige Edvin.

– Jag har bara sett en katt och en huggorm, säger Joel.

Efter en kamrats protester kommer de fram till att huggormen nog egentligen var en pinne.

Efter korvgrillning och förtäring av egenbakade kanelbullar så hämtar bussen dem igen efter fyra timmars skogsutflykt.

– Vi har haft hur kul som helst, det har fungerat jättebra. Vi kommer absolut att boka Naturbussen igen, konstaterar Jessica Gustavsson och Hans Seifert. n

Naturbussen utvecklas vidare Naturbussen har börjat köra i Malmö efter flera års uppehåll. Den går till tre olika gröna platser och är gratis för förskolor och skolor. Man kan åka till två ställen i Bokskogen, till Käglinge rekreationsområde och SEA-U på Ribersborg. Resmålen kommer att utvärderas längre fram.

Kulturförvaltningen står bakom satsningen.

Förvaltningen har redan det fungerande konceptet med Kulturbussen och tanken är att utveckla busskonceptet med en blandning av natur och kultur.

– Vi vill ordna olika program som bygger på kulturarv och natur och som ska bli bokningsbara i samband med att man använder naturbussen. Dessa ska i framtiden ledas av guider som möter barn och förskolepersonal i Torup samt på övriga ställen. Vår tanke är att successivt utveckla dessa program, säger Malena Sandgren som är enhetschef för kultur Barn och unga .

Naturbussen bokas via ett formulär på Malmö malmo.se, på samma sätt som Kulturbussen. Bokning ska ske en till sex veckor i förväg. Det går också att skicka e-post till naturbussen@nobina.se.

För bokning med kort varsel prova via telefon, klockan 9-14, vardagar på 040-685 78 32. n

oktober 2012 n 5

Hemsida får fler skogstips

Mot högre kvalitet Redan till sommaren ser Malmö ut att få en ny, gemensam organisation för förskolan. Målet är jämnare och högre kvalitet på förskoleverksamheten.

K

Var ligger grillplatserna? Toaletterna? Vad kan man uppleva längs stigarna? Nu utvecklas Pedagogiska kartor med fler tips och information om vad man kan göra i Torup i Bokskogen.

M almö stad står bakom Peda­gogiska kartor med gröna utflyktsmiljöer som finns på internet. Här kan man gå in och läsa för att förbereda exempelvis sin skogsutflykt.

– Tanken är att underlätta planeringen för förskolan att hitta bra platser även i Bokskogen, säger Bo Lindvall på Malmö naturskola, CPI. Tillsammans med stadsbyggnadskontoret samordnar han arbetet med att lägga in mer information, eller som han uttrycker det ”det blir ett helt nytt kartskikt”.

– Vi lägger in praktiskt info om var toaletter och grillplatser finns men också idéer om olika aktiviteter man kan göra i Bokskogen, säger Bo Lindvall.

Pedagogiska kartor erbjuder sedan tidigare en del information om Bokskogen och Torup, bland annat berättelsen om sagostigen.

Sagostigen fungerar som så att man först läser sagan på förskolan och så kan sagan fortsätta när man kommer ut i skogen.

– I skogen går barnet in i sagan och kan leva sig in i historien och miljön, det är spännande! säger han.

Att man nu vill vidareutveckla Pedagogiska kartor beror på att intresset blivit större genom att det finns fler förskolebussar och nu senast att naturbussen börjar rulla.

– Det finns mycket bra information om skogsutflykten i kartan, men det gäller att klicka sig ända fram – det är en del pedagoger som missar det, säger han.

– Om man till exempel vill läsa om Sagostigen måste man först bocka för Temastigar i högermenyn, sedan klicka på symbolen som kommer på kartan, förklarar han.

Det finns även ett par hundra tips från olika skolor och förskolor om till exempel hur man kan få in matte på skogsutflykten. Bo Lindvall hoppas att tips fortsätter att flöda in.

Kartan uppdateras efter hand och nästa år planerar man även göra en mobilapplikation så att man lättare kan söka information på plats i skogen.

– Bokskogen vid Torup ger en väldigt fin skogskänsla med hundraåriga träd och dessutom fin kulturmiljö kring slottet och statarmuseet, säger Bo Lindvall. n Du hittar kartorna på: www.pedagogiskakartor.pedc.se

6 n oktober 2012

BILD: Ana-Maria Deliv välkomnar en förskoleförvaltning.

utredningens förslag till ny organisation för skolan

förskole­ nämnd

grundskole­ nämnd

förskola

grundskola

förskole­ förvaltning

grundskole­ förvaltning

gymnasie­ nämnd gymnasium vuxenutbildning

gymnasie­ förvaltning

ommunstyrelsen godkände den 2 oktober förslaget till ny organisation och kommunfullmäktige väntas godkänna det den 25 oktober. Förslaget innebär att förskola och skola lyfts ur stadsdelarna och får sina egna fackförvaltningar, en förskoleförvaltning och en skolförvaltning, på samma sätt som gymnasiet redan har. Den nya förskoleförvaltningen ska ansvara för alla förskolor i hela Malmö.

– Jag välkomnar det. Målet är att samla krafterna för att kunna höja kvaliteten och bistå med rätt insatser, säger Ana-Maria Deliv som är chef på stadskontoret, avdelning barn och ungdom i Malmö stad.

Hon uppskattar att förskola och skola får olika organisationer.

– På så sätt lyfts förskolan och drunknar inte i grundskolans frågor, säger hon.

Fördelar med central förvaltning är bland annat bättre möjligheter för likvärdigt beslutsfattande över hela staden, gemensamma stödresurser och enhetlig ersättningsmodell.

Bakgrunden till omorganisationen är att Malmö stad behöver säkerställa likvärdigheten och anpassa sig efter den nya lagstiftningen och stadens utveckling med bland annat mer rörlighet över stadsdelgränserna. Med den nya skollagen 2011 blev förskolan en egen skolform och när Malmö nu vill skapa en egen förvaltning för förskolan väcker det intresse bland andra kommuner.

Malmö stad behöver även åtgärda de bristområden som Skolinspektionen pekat på, vilket främst gällde lokalerna och att kompetensnivån ser väldigt olika ut över staden.

– Med en egen förvaltning och en egen politisk nämnd som blir väl insatta i just förskolefrågor så har man bättre möjlighet till relevant fördelning och rätt insatser, säger Ana-Maria Deliv.

Hur kommer personalen att märka omorganisationen?

– I ett ingångsskede inte mer än att de eventuellt får ny förvaltningschef. Jag tror inte att det dagliga arbetet kommer att påverkas så markant första tiden, men på sikt blir det en mer relevant kvalitetsutveckling, säger AnaMaria Deliv.

Om kommunfullmäktige godkänner den nya organisationen så blir förskoleförvaltningen verklighet redan i sommar, den 1 juli.

I samband med detta har man även lyft frågan om att minska antalet stadsdelar från tio till fem eftersom verksamheten då minskar. n

Vad har du för förväntningar på den nya förskoleorganisationen?

Eva Mendez förskollärare på R F Bergs förskola i Limhamn-Bunkeflo – Att förskolecheferna får möjlighet att vara mer närvarande i verksamheten.

De har ett större, mer konkret uppdrag i den nya läroplanen och måste få tid och resurser att genomföra det.

Madelene Nyström förskollärare på Berga förskola i Limhamn-Bunkeflo – Att resurserna fördelas mer jämlikt mellan de nya stadsdelarna. Bara för att man generellt har det bättre ställt i en stadsdel betyder inte det att det inte finns barn med speciella behov där. Jag förväntar mig att man ser över detta för i dag är resurserna ganska snedfördelade.

Leila Ismail förskollärare på S:t Gertruds förskola i Centrum – Att alla förskolor ska hålla samma kvalitet, oavsett stadsdel. Vi utgår alla från samma läroplan och alla barn har lika stor rätt till lärande, kunskap och pedagogisk undervisning. Genom en jämnare fördelning av resurser kan vi också få en jämnare fördelning av pedagoger och närvarande chefer.

Amanda Widén barnskötare på Solbackens förskola i Västra Innerstaden – Förändringar leder ofta till något positivt och jag förväntar mig att man i den nya förskoleorganisationen satsar på mindre barngrupper och fungerande arbetslag. Det är viktigt att vi ges utrymme att lyssna på varandra och tiden att se varje barn som en individ.

oktober 2012 n 7

Foto: Jenny Fors

utbildning Strategin som ska höja förskolan Flexibel arbetstid, fler karriärvägar och god lönespridning. Det är några av vägarna för att locka fler förskollärare till Malmö stad.

Malmö stad behöver anställa cirka 425 förskollärare om året de närmaste fem åren. För att klara det har en kommungemensam strategi skrivits som nu är ute på remiss. Bakgrunden är att Malmö stad bygger många nya förskolor för att klara barnökningen samtidigt som den reviderade läroplanen tydliggör förskollärarens ansvar.

Förhoppningen är att den gemensamma strategin ska bli ett stöd i rekryteringsarbetet. Förslaget som är ute på remiss i stadsdelarna består av fyra delar: • Yrkeskategorier och karriär • Ledarskap • Kommunikation • Rekrytering, löne- och anställningsvillkor Med den föreslagna strategin följer en handlingsplan och en rad exempel på vad vi ska verka för och hur vi skulle kunna göra det. Här följer några exempel på rubriker ur handlingsplanen: • Höja andelen förskollärare till minst 60 % år 2015 och till 75 % år 2020 • Ha en bred kompetens med förskollärare, pedagoger och barnskötare i förskolan • Öka möjligheterna att göra karriär i förskolan • Kompetensutveckling • Öka andel manliga medarbetare • Individuell lön och god lönespridning • Tid för verksamhetsutveckling (kallas ibland planeringstid) • Erbjuda god introduktion och introduktionsperiod • Tillsvidareanställning • Flexibel arbetstid • Synliggöra Malmö stad som en attraktiv arbetsgivare • Öka intresse för arbete i förskola • Delta i och organisera förskolemässor och arbetsmarknadsdagar Vill du läsa mer vänd dig till din chef eller maila inga.sandstrom@malmo.se.

Remissvar från stadsdelarna ska vara inlämnade senast 2012-12-31.

8 n oktober 2012

krönika

liselott nilsson, HR-direktör stadskontoret

Hur attraherar vi morgon­dagens medarbetare?

”Fantastiskt få vidareutbilda sig” Malmö stad vill öka antalet förskollärare ute i verksamheterna.

Ett tjugotal medarbetare i förskolorna har ansökt och kommit in på en kompletterande utbildning som leder till förskollärarexamen.

bild: SiriNin Sjöstrand, Laura Arevalo och Julia Smalarz

E

n av dem som just påbörjat utbildningen är Laura Arevalo. Hon arbetar i dag som pedagog vid Sommarbäckens förskola i Södra Innerstaden.

– Jag vill ha den rätta utbildningen för barnens skull.

Som förskollärare får jag också ta större ansvar och kan påverka verksamheten på ett annat sätt, säger hon.

Efter att ha jobbat som lärarvikarie i grundskolan, kom Laura in i förskolan som pedagog. På Sommarbäcken har hon arbetat sedan den öppnade för 2,5 år sedan.

Under studierna kommer Laura att fortsätta arbeta på heltid, men hon får ledigt under de kursdagar som schemalagts och extra tid för gruppövningar, inlämningsuppgifter och hemtentor.

– Det betyder jättemycket att få det stödet. Det känns också bra att veta att det finns en vikarie här så att jag inte behöver ha skuldkänslor gentemot kollegorna som är kvar med alla barnen.

En av Lauras kollegor ska också gå utbildningen.

Under kursdagarna får de även tillfälle att träffa kollegor från andra förskolor.

– Det är berikande att träffas och byta erfarenheter om arbetssätt. Jag hoppas ta med mig alla kunskaper och all inspiration tillbaka till Sommarbäcken, säger Laura.

När Sommarbäckens förskolechef Patricia Carpanetti Larsen tipsade om utbildningen hade Laura redan haft tankar på att vidareutbilda sig. Dels för att det kändes viktigt att få rätt behörighet på papper, dels för att hon ville kunna ta större ansvar i verksamheten. I dag är hon tacksam för att möjligheten dök upp.

– Det är fantastiskt att jag får vidareutbilda mig vid 48 års ålder. Jag ser fram emot att kunna bidra till verksamheten på ett bättre sätt.

Utbildningen har precis börjat, men Laura tycker att den verkar välplanerad och intensiv. Utöver pedagogik kommer hon även att läsa matte och språk.

Hon säger att det nog kommer att kännas lite konstigt att sitta still och läsa och skriva. På förskolan är hon i rörelse nästan hela dagarna. Att skriva tentor igen blir också en utmaning.

– Men det är en utmaning som jag är väldigt glad för. n

Kompletterande utbildning Utbildningen Kompletterande utbildning, inriktning mot förskolan, omfattar 60 högskolepoäng och genomförs under två terminer vid Malmö högskola.

Den sökande måste sedan tidigare ha en lärarexamen (avsedd för grundskolans tidigare år eller för fritidspedagogisk verksamhet) eller en fritidspedagogexamen samt, efter en sådan examen, minst ett års erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskolan på minst halvtid.

Genomförs främst på distans, men har även schemalagda kurstillfällen.

Förbereder för arbete som förskollärare och leder, tillsammans med tidigare examen, till en examen som kan vara behörighetsgivande för förskollärarlegitimation.

Innehåller två verksamhetsförlagda delkurser med placering i förskola.

I

mitt uppdrag som ansvarig för personalfrågor i staden är det naturligtvis viktigt att vi kan rekrytera och behålla våra medarbetare. Och särskilt utmanande är detta inom förskolan där vi har ett fortsatt högt tryck på utbyggnad och därmed också nyrekrytering.

Vi har under flera år byggt ut förskolan med drygt 600 platser om året, i fjol 2011var det en fördubbling med drygt 1 200 platser. I år ser det ut att bli en utökning med nästan 1000 platser.

Utbyggnaden av förskoleplatser innebär nyrekrytering, sedan 2005 har vi ökat antalet medarbetare inom förskolan med drygt 1 700, i fjol ökade vi med drygt 300 och sedan september 2011 har vi ökat med ytterligare över 800 medarbetare. En helt otrolig utveckling, vilken annan verksamhet i Malmö har denna utveckling.

Detta innebär att det är mycket viktigt att vi har attraktiva arbetsplatser och att alla medarbetare inom förskolan är bra ambassadörer så att det finns många sökande till våra lediga jobb inom förskolan här i vår stad! Bra kollegor och medarbetare i staden är en förutsättning för vårt mycket viktiga uppdrag, att ge Malmöbarnen en bra förskola. Men det vet ju redan alla som arbetar inom förskolan att en förskola av god kvalitet är av avgörande betydelse för Malmöbarnens utveckling, lärande och hälsa samt att en förskola med hög kompetens ger ett bättre resultat.

I ett längre personalförsörjningsperspektiv behöver vi också fundera över vad det är som får dagens ungdomar att i sina val mot ett yrkesliv se förskolan som ett framtida yrke. Detta är något vi ständigt måste fundera på för att säkra god kompetens inom förskolan. Vad behövs ytterligare för att ungdomar ska välja förskola som ett framtidyrke?? n oktober 2012 n 9

introduktion

Riktlinjer ska ge likvärdig introduktion För att introduktionsperioden ska vara likvärdig har Malmö stad tagit fram ett dokument med riktlinjer och rutiner.

E

nligt den nya skollagen måste förskollärare som tagit sin examen efter den 30 juni 2011 genomgå en introduktionsperiod motsvarande ett läsår på heltid. Sedan kan ansökan om förskollärarlegitimation skickas in.

För att introduktionsperioden ska vara likvärdig och av god kvalitet för alla, oavsett stadsdel och arbetsplats, har Malmö stad nu tagit fram ett styrdokument. Här finns riktlinjer och rutiner för hur introduktionsperioden ska genomföras inom Malmö stads verksamheter.

– Det är viktigt att introduktionen blir så bra som möjligt för alla. Vi vill också underlätta arbetet för förvaltningarna och de enskilda verksamheterna genom att tydliggöra den viljeriktning vi har inom Malmö stad, säger Helena Sjöblom som är HR-specialist på HR-strategiska avdelningen.

Dokumentet för Malmö stads introduktionsperiod innehåller bland annat riktlinjer för ansvarsfördelning, mentorskap och anställning samt mallar för dokumentation, bedömning och yttrande.

Riktlinjerna är desamma för samtliga förskolor och skolor, med möjlighet att variera rutiner och innehåll efter den egna verksamhetens behov.

– Varje arbetsplats måste komma fram till hur just de ska göra, så där har förskolecheferna ett stort ansvar, menar Helena Sjöblom.

Dokumentet som tagits fram är baserat på de nationella styrdokumenten. Inspiration har också hämtats från det introduktionsprogram som tidigare utvecklats i Fosie.

– De hade ett material som utgår från regelverket så vi har tagit tillvara deras arbete. Vi har bland annat använt delar av deras dokumentationsmallar, berättar Helena Sjöblom. n

”Bra att mina frågor får ta tid” Samtalen med mentorn är en trygghet under det första arbetsåret. Det tycker Josefin Snygg som tog sin förskollärarexamen i januari och strax därefter påbörjade sin introduktionsperiod vid Sege parks förskola i Kirseberg.

Fakta Dokumentet kan hämtas på Malmö stads intranät KomIn. Du hittar det här: Arbetsfält/verksamheter > Förskola & utbildning > Behörighet och legitimation > Introduktionsperiod förskola och skola.

I anslutning till dokumentet finns även en samling länkar, bland annat till mentorsutbildningar, dokumentations- och yttrandemallar, Skolverkets information om introduktionsperioden samt aktuella delar av skollagen.

10 n oktober 2012

bild vänster: Josefin Snygg gör sin introduktionsperiod vid Sege Parks förskola. bild ovan: Josefin Snygg vid Casper Hellsten och August Dagnekvist som skapar med lera i avdelningens egen ateljé.

–D

et är skönt att veta vem man ska vända sig till när man har funderingar och bra att det finns avsatt tid för att reflektera kring sin funktion och sitt förhållningssätt, säger hon.

Efter att ha tagit en kandidatexamen i måleri gick Josefin en förskollärarutbildning vid Malmö högskola.

Hon visste att hon ville arbeta med barn och med bild och skapande som uttrycksmedel.

– Jag hade funderat på konstterapi, men när jag gjorde min praktik här på Sege park insåg jag hur roligt det är att arbeta inom den vanliga förskoleverksamheten.

När Josefin började på Sege park var hennes avdelning Stubben mitt uppe i en omorganisation och hennes arbetslag hade just satts samman. Den första

tiden handlade därför mycket om att hitta ett arbetssätt inom arbetslaget, att forma den inre miljön på avdelningen och delta i det organisatoriska arbetet.

Josefin fick även en rad utbildningar i bland annat brandskydd och pedagogisk dokumentation, och hon läste regelverk och informationsmaterial om hur olika situationer i förskolan kan hanteras.

– Det kändes lite som att skolan fortsatte, så det var en bra övergång till arbetslivet, säger hon.

Det viktigaste stödet under introduktionsperioden får Josefin av sin mentor, förskolechef och kollegor.

– Det är ett väldigt öppet klimat på förskolan. Jag känner mig bekväm med att fråga vem som helst i huset om råd i olika situationer.

Josefin och hennes mentor Ingrid Bogren försöker planera in ett möte varannan månad för att sitta ned och prata kring frågeställningar som dykt upp i arbetet. De diskuterar även de utvecklingsområden som tas upp i det introduktionsmaterial som Skolverket tagit fram. Främst har de fokuserat på områden som varit aktuella för Josefin, såsom struktur, arbetslagets organisation och förskollärarens roll i arbetslaget.

Halvvägs in i introduktionsperioden hade Josefin också längre utvärderingsmöten med både mentor och förskolechef. Under hösten ska de tre träffas för gemensamma diskussioner.

Utöver de inplanerade samtalen blir det många informella möten och diskussioner.

– Ingrid och jag kan börja prata om något medan vi tar på oss skorna och det kan sedan bli ett samtal på 45 minuter. De mötena är jätteviktiga och det känns bra att mina frågor får ta tid.

Josefin menar att samtalen hjälper henne att höja kvaliteten i sitt arbete.

– Jag har ju inte så mycket erfarenhet att luta mig mot, så det är svårt att veta om jag gör rätt i vissa situationer och vad de långsiktiga konsekvenserna blir. De lyfter också saker som jag gör som är bra. Det är både peppande och lärorikt.

För Josefin återstår bara några månader av introduktionsperioden och hon hoppas att hon under året fått in vanan att reflektera kring sitt arbete.

– Det är viktigt att man alltid försöker utvecklas i sitt arbete. n oktober 2012 n 11

Dags att visa din kompetens Alla månadsavlönade ska nu lägga in sin kompetens i HRutan.

SMART MAT för små och stora magar Recept från förskolekockar i Malmö stad.

Enkät gav fler svar Hyllies förskolor har tagit fram en egen enkät för att öka föräldrasamverkan. Fokus Förskola har träffat ett arbetslag vid Per Albins hems förskola som berättar om arbetet med denna.

F

örskolorna i Hyllie ville veta hur barnens föräldrar upplever att verksamheten fungerar. I våras genomförde man därför en enkät med elva frågor kring bland annat bemötande, språkutveckling och barnens trivsel.

– Syftet är att förbättra vår verksamhet och enkätsvaren har gett oss ett bra material att arbeta vidare med, berättar Celie Nordström som är chef vid förskolorna Södertorp och Per Albins hem.

Hon och de andra förskolecheferna i Hyllie tog tillsammans fram frågorna som ett komplement till den enkät som Malmö stad vartannat år delar ut till samtliga föräldrar med barn i den kommunala förskolan.

– Stadens enkät har väldigt många frågor och är inte så lätt att följa upp. Det är också ganska många föräldrar som inte besvarar den, säger förskollärare Monica Ahlroth.

bild: Celie Nordström, Annika Schelin, Alicia González, Mirela Dragancea och Monica Ahlroth är nöjda med den enkät man tagit fram i Hyllie.

12 n oktober 2012

Alla svarade För att så många som möjligt skulle svara på stadsdelens egen enkät, fick föräldrarna fylla i den på plats i förskolorna. Översättningar fanns tillgängliga på fem språk.

– Det gick jättebra, alla svarade och föräldrarna var positiva, berättar förskollärare Alicia González. Även förskolornas pedagoger fyllde i enkäten för att sedan kunna jämföra svaren med föräldrarnas.

– Om vi har en bild av verksamheten som inte alls stämmer överens med föräldrarnas är det viktigt att vi får syn

på det så att vi kan undersöka det vidare. Vi hade dock inte så stora skillnader, menar förskollärare Annika Schelin.

Tre förbättringsområden Sammanställningen av enkätsvaren blev färdig i början av sommaren. Man hade då tagit fram ett resultat för varje förskola men även brutit ned svaren så att varje avdelning kunde se sitt eget resultat. Under hösten ska arbetslagen diskutera resultaten vid sina arbetsplatsträffar för att hitta sätt att arbeta vidare med dem.

På Per Albins hems förskola har man utifrån föräldrarnas svar tagit fram tre gemensamma förbättringsområden som gäller hela förskolan. Därefter har varje avdelning själva valt ytterligare två områden att arbeta vidare med. Gemensamt vill man bättre informera föräldrarna om vad barnen gjort under dagen, arbeta mer med alla barns språkutveckling och oftare dela in barnen i mindre lärgrupper.

Bättre trivsel Redan syns konkreta förändringar i verksamheten. I kapprummet finns nu en tavla och en kalender där pedagogerna berättar om dagen, en språkpedagog träffar numera tre- och fyraåringarna en dag i veckan och varje dag arbetar pedagogerna med barnen i smågrupper.

Enkätresultaten och de förändringar som följt, ska presenteras vid ett föräldramöte senare i höst och förhoppningsvis lägga grunden till en dialog med föräldrarna.

– Om man genomför en sådan här enkät måste föräldrarna se att den tas på allvar, att vi använder svaren för att förbättra verksamheten, säger Celie Nordström.

Barnskötare Mirela Dragancea håller med och poängterar att föräldrarna har en stor betydelse i förskolan.

– Föräldrarnas upplevelser påverkar barnen. Om föräldrarna är nöjda trivs barnen bättre.

Hyllies förskolor planerar nu att fortsättningsvis genomföra den egna enkäten vartannat år. n

Maskerad på Maskrosen Av Kristina Murray Brodin Boken är skriven av en förskollärare som beskriver sin egen vardag på den fiktiva förskolan ”Maskrosen”. Det är en actionfylld berättelse i konfliktfyllda situationer där olika rollekar skapas utifrån ett utklädningstema.

Rollerna intas på ett självklart och tillåtande sätt utan att problematisera och diskutera kön eller etnicitet i fostrande syfte vilket är befriande. I sin enkelhet är den ”rätt upp och ner” med ett lyckligt slut, där en ”Prinsesstiger” förhandlas fram. Det är bra så.

Stefan Skog, genuspedagog.

Malmö stad har tagit fram en kokbok där kockar i förskolekök delar med sig av sina bästa hållbara recept. Genom att handla ekologiskt, servera mindre kött och välja säsongsanpassade grönsaker påverkar vi vår framtid och serverar god mat. Det gagnar många, inte minst barnen och deras framtida möjlighet att leva i en hållbar värld.

Kokboken går att ladda ner som pdf från Malmö stads hemsida, sök på bokens namn.

Anknytning i förskolan av Malin Broberg, Birthe Hagström och Anders Broberg.

Om relationell pedagogik En pedagogisk påminnelse om att relationer är grundläggande, så självklara att de lätt glöms bort inom mötesplatsen utbildning. Boken skildrar den pedagogiska människan som en relationsvarelse och introducerar en ny riktning för tänkandet kring utbildning med ett helhetsbegrepp från förskola till gymnasium.

Författarna rör sig mellan existentiella pedagogiska antaganden och praktisk pedagogik och lyckas medverka till teoriutveckling inom området samt ge ett välkommet bidrag till de utmaningar skolan står inför idag.

Stefan Skog, genuspedagog.

”Anknytningsteorin anses idag vara den viktigaste psykologiska teorin vad gäller hur såväl barn som vuxna förhåller sig till närhet, beskydd och omsorg å ena sidan och självständighet, upptäckarglädje och betoning av egen styrka och förmåga å den andra.” Boken borde läsas av alla som arbetar i förskolan. Dess syfte är inte att ersätta föräldrar, fokus är på förskolans roll i omvårdnad och fostran.

Författarna avser främst barn på förskolan som inte fyllt tre år och deras relationer till pedagogerna, men man har nytta av att läsa boken också för att förstå äldre barns agerande och reaktioner. Författarna för även resonemang kring konsekvenserna av större barngrupper.

Bokens tre delar består av en gedigen genomgång av anknytningsteorier, olika anknytningsmodeller samt vilken långsiktig roll pedagogerna har som anknytningspersoner. Andra tips är hur man kan hantera olika praktiska situationer i förskolan och stötta barn om deras liv ser komplicerat ut.

Pia Håland, FoU Malmö-utbildning

A

tt samla all formell kompetens på ett och samma ställe ger underlag för lönesamtal, underlättar vid arbetsbyte och när specialkompetens söks. Tanken är att det ska underlätta för både arbetsgivare och arbetstagare.

– För medarbetare är det bra att svart på vitt kunna tydliggöra sina kvalifikationer, det kan vara ett stöd vid medarbetarsamtal så att inget glöms bort, säger Therese Herrman som är HR-konsult på Utbildningsförvaltningen.

Alla medarbetare ansvarar själv för att uppgifterna är kompletta.

Det man ska lägga in i HRutan är grundutbildning, påbyggnadsutbildning på minst 7,5 hög­skolepoäng, behörighet, om man undervisar och eventuellt språkkunskaper. Dessutom lägger man in betyg och eventuell legitimation. Om man har språkkunskaper från ett eller flera andra språk än svenska så kan man göra en självskattning av hur bra man är på språket.

– Om en förskola exempelvis letar efter en förskollärare som talar albanska eller italienska kan de gå in i basen för att se om de språkkunskaperna finns inom förvaltningen, förklarar Therese Herrman.

När man byter jobb inom Malmö stad följer ens uppgifter med den nya anställningen.

För arbetsgivaren, Malmö stad, ger upplägget flera fördelar.

– Den största fördelen är att vi får en mycket bättre överblick över vilken kompetens som finns. För chefer blir det enkelt att se om någon kompetens saknas eller om det finns speciella kvalifikationer som kan komma till användning, säger Therese Herrman.

För att hitta samma information i dag så behöver man gå igenom flera olika system förklarar hon.

Arbetet med att lägga in sin kompetens sker etappvis. Malmös cirka 5500 månadsavlönade förskollärare, lärare, fritidspedagoger och pedagoger är först ut, arbetet har redan börjat och kommer att pågå fram till januari.

– De flesta kan lägga in uppgifterna själv, det tar cirka 20-25 minuter. På vårt intranät Komin finns en bra film som berättar hur man gör, säger Therese Herrman.

Mer information finns på intranätet Komin. malmo.se/hrutan och hos din chef. oktober 2012 n 13

pedagogiskt exempel

Leenden istället för dricks

14 n oktober 2012

”Marcelo, vad ska vi äta för gott i dag?” Så brukar barnen på Motettens förskola i Lindängen ropa när de möter förskolans kock ute på gården.

>>>

oktober 2012 n 15

Matkurs för bättre miljö Maten är en viktig del i Malmö stads satsning på hållbarhet. År 2020 ska all mat som serveras inom kommunens verksamheter vara ekologisk och klimatanpassad.

S M

arcelo Silva Gomez började arbeta i Motettens kök i februari 2011 med ambitionen att bjuda förskolebarnen på god och näringsrik mat, lagad med omsorg.

Varje arbetsdag lagar han och kokerskan Molly Tang frukost, mellanmål och lunch till drygt 150 barn och vuxna på förskolan. All mat lagas från grunden, Marcelo använder sig aldrig av halvfabrikat.

– Det ska dofta. Ögonen ska svida när man hackar lök.

Det ska vara på riktigt. Dessutom smakar det bättre utan halvfabrikat.

I den mån det är möjligt använder han svenska, ekologiska och rättvisemärkta råvaror – för kvaliteten såväl som för miljön.

– Jag vill kunna servera något jag är stolt över och det är viktigt att barnen får bra mat. Äter de skräpmat får de inte den näring och energi de behöver, då tappar de gnistan, säger Marcelo.

bild mittuppslag: Marcelo Silva Gomez trivs med arbetet i Motettens kök. bild ovan: Barnen äter duktigt, men kan behöva hjälp att ta maten. Nora Sabah Hansson och Marcelo Silva Gomez serverar Valentina Pawlovska och Finatu Kanu. bild nere: Dagens meny välkomnar hösten: köttfärslimpa med potatis och morötter.

16 n oktober 2012

Lockande grönsaker Oftast lagar han enligt egna recept. När han bytt till sig recept från kollegorna vid de andra förskolorna i Fosie, försöker han lägga sin egen touch till maten. Han lyfter gärna smakerna med citron, chili och cayennepeppar. Men inte så mycket, barnen gillar inte stark mat.

När Fokus Förskola besöker Motetten lagar Marcelo en lunch som välkomnar hösten: köttfärslimpa med potatis och morötter. Till det får barnen sallad, inlagda rödbetor, ättiksgurka och hemkokt lingonsylt. De äter ordentligt och nickar ivrigt som svar på frågan om det smakar bra.

– Titta Marcelo, jag kan dela själv, säger Wilma Larsson och tar sig an köttfärslimpan med kniv och gaffel.

Det är dock inte helt enkelt att få maten att ligga still på tallriken. Efter en stunds försök rycker Marcelo in och hjälper till.

Barnen på Motetten är duktiga på att äta grönsaker, men maten måste se lockande ut för att de ska vilja äta, berättar Marcelo.

– Vi serverar tre sorters grönsaker till frukost och då lägger vi upp dem så att barnen ser färgerna och formerna. Det är viktigt att de ser vad det är.

Just nu är barnen extra förtjusta i soppor, gärna med palsternacka, tomat eller svamp. Fisk brukar också vara populärt, men den stora favoriten är naturligtvis pannkakor.

– Fast det får de bara en gång i månaden, säger Marcelo och skrattar.

Matsedeln planeras två veckor i förväg och varje vecka serveras kött, fisk, kyckling och vegetariskt.

Egen odling Att laga från grunden med ekologiska råvaror är oftast dyrare än att använda halvfabrikat. Marcelo håller sig inom kökets budget genom att använda råvaror som är i säsong, baka eget bröd och själv koka sylt, marmelad och äppelmos. Han har även gjort noggranna beräkningar för att undvika matsvinn.

Numera blir det knappt två kilo svinn i veckan.

Kostnaderna hålls också nere genom den odling som anlagts ute på förskolans gård. Där växer potatis, kryddor, morötter, paprika, rädisor och olika sorters sallad.

– Jag försöker lära barnen var maten kommer från. De tycker att det är spännande att vara med och plocka kryddor och ta upp potatis ur jorden, berättar Marcelo.

Innan han började som kock i förskolan arbetade Marcelo i restaurangkök. Det innebar ofta sena kvällar och mycket tid från familjen. Förskolans arbetstider ger honom mer tid med de egna barnen och han tycker om sitt arbete i Motettens kök.

– Det här är en fin miljö att arbeta i och uppskattningen jag får från barnen betyder mer än att jobba i en lyxrestaurang. Här får jag stora leenden från barnen istället för dricks, säger han och skrattar. n

om ett led i arbetet för den hållbara måltiden utbildas förskolekockar och pedagoger om mat och hållbar utveckling. Miljöförvaltningen erbjuder under hösten elva kurser i allt från hur man lagar vegetariskt och undviker svinn till hur man använder råvaror efter säsong och lagar mat från grunden.

– Kurserna fokuserar på de val man kan göra för att förbättra miljön och är anpassade efter de behov som finns ute i köken.

De flesta blandar teori med praktik, berättar Diana Dosen Grunning som är inspiratör och koordinator för utbildningarna.

Höstens utbildningar är ett steg i arbetet med att genomföra den policy för hållbar utveckling och mat som Malmö stad antog i oktober 2010.

– För att nå målen måste vi informera och inspirera dem som arbetar med mat dagligen, säger Diana Dosen Grunning.

Tio av kurserna är kostnadsfria för att så många som möjligt ska kunna delta.

– Förskolekockarna är en oerhört viktig yrkesgrupp och vi vill lägga lite krut på dem. De lagar mat till våra barn och redan i förskolan kan man lägga grunden till en hälsosam livsstil.

Miljöförvaltningen har hållit kurser om mat och hållbarhet sedan 2010 och har

tidigare främst lockat just kockar. Nu hoppas man på fler deltagande pedagoger.

– De kan använda maten som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten och prata med barnen om var maten kommer från, säger Diana Dosen Grunning.

Miljöförvaltningen tar emot anmälningar under hösten. Mer information om matutbildningarna hittar du här: www.malmo.se/matutbildning Foto: Anders Andersson.

Köksnätverk gav matinspiration

I Kirseberg har man de senaste fyra åren gjort en rad satsningar på maten i stadsdelens förskolor.

–D

et hela började med att vi såg att vi

att man sällan tillagade rotfrukter och sällan bakade

hade väldigt olika kvalitet och kom-

eget bröd, hölls utbildningar för alla förskolekockar

petens i våra förskolekök, berättar Margaretha

kring just mellanmål, rotfrukter och bröd. De fick

Danielsson som är förskolechef i Segevångs

provlaga rätter och tipsades om bra recept.

förskoleområde.

Därefter satte Hushållningssällskapets repre-

Ett köksnätverk startades för kockar och che-

sentant ihop en basmatsedel med bra mat för

fer vid Kirsebergs förskolor. De träffas minst två

förskolan och förslag på näringsrika måltider.

gånger per termin för att diskutera kring maten

Barnens föräldrar bjöds in till öppna föreläsningar

och arbetet i köken.

om förskolematen.

– Nätverket har skapat en bra gemenskap mellan

– Det är jätteviktigt att man satsar på maten

kockarna som inte fanns innan. De behöver få prata

i förskolan. Ett litet barn ska orka vara här hela

med varandra och utbyta recept, menar Margaretha

dagen och hitta en jämn rytm. Därför är det viktigt

Danielsson.

att vi serverar flera måltider med bra mat, säger

Under 2008 bjöds en representant från

Margaretha Danielsson.

Hushållningssällskapet in för att göra en genom-

Fortbildningen av Kirsebergs förskolekockar

gång av samtliga förskolekök i Kirseberg. Hon såg

fortsätter och till hösten deltar flera av dem i mil-

över utrustning och matsedlar. Då det visade sig att

jöförvaltningens utbildningar om mat och hållbar

de mellanmål som serverades ofta var enahanda,

utveckling. n

oktober 2012 n 17

nyheter från barn och unga

Förskolor i Malmö lockar studiebesök

Dags identifiera utvecklingsområden Nu ska varje förskola identifiera utvecklingsområden och framgångsområden.

I

förra numret av Fokus Förskola berättades om det då nystartade projektet för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet inom förskola och skola. Sedan dess har projektsekreterare Anna Harborg varit i kontakt med förskolecheferna i alla stadsdelar för att diskutera projektet och verksamheternas kvalitetsarbete.

Inom ramen för projektet har man också lanserat en ny modell för uppföljning av verksamheterna. Samtliga förskolor inom Malmö stad har ombetts att identifiera tre utvecklingsområden och ett framgångsområde för sin respektive förskola. Svaren ska sedan utgöra underlag inför de resultatdialoger som ska föras mellan förskolechefer, arbetslag och stadsdelarnas barn- och ungdomschefer. Resultatet av dialogerna ska därefter föras vidare till politiker och tjänstemän.

– Det är ett sätt att få fram vilka delar av förskoleverksamheten som man behöver jobba lite extra med. Det är en bra början att alla pratar om vad de behöver, säger Anna Harborg.

Modellen ska framöver användas återkommande för att identifiera utvecklingen inom verksamheterna. Nu vid det första tillfället samlar även projektet in svaren för att se hur modellen fungerar

och vad förskolorna tycker om den.

– Vi är nöjda med att alla har skickat in sina svar och vi kan se att det finns en hel del utvecklingsområden på gång ute i verksamheterna. När vi gör en uppföljning nästa år kan vi se hur man har hanterat dem, säger Anna Harborg.

Bland de utvecklingsområden som verksamheterna upplever att de behöver jobba mer med finns pedagogisk dokumentation, språkutveckling och

modersmålsstöd samt samverkan med föräldrar. Däremot har förskolorna lyckats bra med att implementera den nya skollagen och den reviderade läroplanen, bland annat med hjälp av processtödjare. Flera förskolor är också nöjda med sitt arbete kring utemiljö och utepedagogik.

Man har också arbetat med analysstöd och tagit fram ett frågematerial som förskolorna kan använda när de analyserar sin verksamhet. Materialet blev färdigt i våras och används nu ute i förskolorna.

Senare i höst väntar bland annat en föreläsning om självvärderingsinstrument som riktar sig till förskolecheferna. n

Förskolelyftet II ska stärka kompetens Förskolelyftet fortsätter nu som Förskolelyftet II. Syftet är att stärka förskollärares och förskolechefers kompetens för att främja förskolans måluppfyllelse.

Satsningen pågår till 2014. Skolverket kommer, i samarbete med lärosäten, erbjuda fortbildning inom två områden:

utsträckning på distans.

Förskollärare och förskolechefer måste ha sin huvudmans godkännande för att göra en

Förskollärare och förskolechefer erbjuds

anmälan. Staten står för själva fortbildningen,

fortbildning som inriktas på uppföljning och

det vill säga betalar lärosätena för de kurser

utvärdering av förskolans verksamhet.

som erbjuds. Den som är intresserad kan prata

Förskollärare erbjuds fortbildning som inriktas på barn i behov av särskilt stöd när det gäller deras språkliga och kommunikativa samt matematiska utveckling.

Kurserna omfattar 7,5 högskolepoäng, går på kvartsfart, löper över en termin och bedrivs i stor

18 n oktober 2012

med sin arbetsgivare om hur kursdeltagandet kan stödjas.

Mer fakta att läsa om förskolelyftet finns på: www.skolverket.se/ fortbildning-och-bidrag/­f orskolelyftet-tva

Vi har ofta samling en halvtimme på morgonen, sedan är det fri lek. Här är hela verksamheten genomtänkt, det är underbart att se! Det här är mer utmanande, hit strävar jag!

Hon ingick i en grupp om ett 30-tal holländare.

Seniorrådgivaren, före detta läraren och rektorn Jan Littink, var imponerad över att förskola och skola samarbetar och hänger ihop.

– Hos oss är det barnomsorg och sedan skola, här är det mer lärande i förskolan. Sedan verkar man arbeta mer i team här, säger Jan.

pengar finns för språksatsning Nu är det dags att söka pengar för nästa års språkutvecklande insatser inom ramen för Skolsatsning 2012. Senast den 15 november ska ansökningarna ha inkommit till FoU-enheten.

E

nskilda förskolor och skolor kan själva utforma sina lokala insatser för att integrera språkutveckling inom ramen för Skolsatsningen. Ansökan om medel sker dock genom förvaltningen som samlar stadsdelens idéer i en gemensam ansökan till FoU. – Det är viktigt att det är välplanerade och genomtänkta processer. Därför vill vi att det går via förvaltningarna, säger Leif Åhlander som är enhetschef på FoU Malmö-utbildning.

Ansökan ska bland annat innehålla en beskrivning av insatsen och dess mål, en budget och en beskrivning av hur insatsen ska följas upp och utvärderas.

– Sannolikt kommer många att vilja förbättra och vidareutveckla de satsningar man påbörjat under 2012, säger Leif Åhlander.

Utöver de lokala insatserna kan förvaltningarna även ansöka om pengar motsvarande en heltidstjänst för att utse en eller flera nyckelpersoner till processtödjare. Schablonbeloppet för en processtödjartjänst är 500 000 kronor.

Inom ramen för Skolsatsning 2012 erbjuds en rad kurser som riktar sig till nyckelpersoner inom verksamheterna. Även anmälan till dessa kurser sker genom respektive förvaltning. n

En holländsk borgmästare, en trupp norska kommuntjänstemän och några tyska förskolechefer – vad har de gemensamt? De har alla varit på studiebesök på förskolor i Malmö stad!

Faktaruta – Skolsatsning 2012 En långsiktig språkutvecklingssatsning inom de pedagogiska verksamheterna i Malmö stad.

Satsningen beslutades av kommunstyrelsen i februari 2012 och genomförs via FoU-enheten.

Satsningen har tre inriktningar: språkutvecklande ämnesundervisning, flerspråkig ämnesundervisning och formativ bedömning.

Under 2012 har hittills sammanlagt 13 miljoner kronor utnyttjats. 4,5 miljoner av dessa gick till olika lokala insatser i skolor och förskolor, 5,5 miljoner gick till processtödjartjänster och 3 miljoner till att köpa in kurser.

stor bild: Jolanda Berendrecht och Jan Littink från Holland var intresserade av Lillys förskoledag.

Till höger förskolläre Sofi Lund Jensen och Isabelle. liten bild: Pia Håland.

M

a lmös fö r s ko lo r lockar långväga studiebesök ett par gånger i månaden. Vad man är nyfiken på varierar, berättar utvecklingssekreterare Pia Håland som är ansvarig för studiebesöken.

– Vi kan vara stolta över studiebesöken, det visar att vår förskola är en bra förebild.

Studiebesöket från Amsterdam kommer till exempel att påverka hur de planerar sin förskoleutveckling i Holland, säger Pia Håland.

Det holländska besöket i september sökte kontakt med frågan ”Hur är det möjligt att kombinera omsorg med pedagogik?”.

– Det var enkelt att visa att det går hand i hand.

Vi har under decennier utvecklat omsorgen och den pedagogiska verksamheten, säger Pia Håland.

Imponerade holländare För Jolanda Berendrecht från utbildningsdepartementet i Holland blev det ett givande besök på Mariehage.

– Förskolan här skiljer sig mycket från vår.

Om kvalitet Utomnordiska besökare vill ofta få kunskap om hur förskolesystemet är uppbyggt utifrån kvalitetsaspekt, platstillgång och kostnad, berättar Pia Håland.

– När jag berättar om maxtaxan och de får höra att mat ingår blir reaktionen ofta ”Vi flyttar hit, det är ju nästan gratis!”, berättar Pia Håland.

Så var det även för den holländska delegationen: – I Holland kostar barnomsorg mycket, upp 6 euro i timmen, och arbetslösa har inte rätt till plats, berättar Jolanda Berendrecht.

De återkommande norska studiebesöken är framför allt intresserade av kvalitetsutveckling. Och när det kommer besök från andra svenska kommuner är det ofta flerspråkighet som är i fokus.

Pia Håland är noga med att ta reda på vad gruppen är intresserad av och försöker matcha varje studiebesök så att de kommer rätt. De vanligaste önskemålen är att få se hur Malmö arbetar med flerspråkighet och olika pedagogiska inriktningar som uteförskolor, bussförskolor, Reggio Emilia, hälsoprofil, hörselprofil med mera.

– Många blir imponerande av vår utepedagogik och hur vi arbetar i förskolebussarna. Vi får överlag väldigt positiva reaktioner på det vi visar, berättar Pia Håland.

Vad ger studiebesöken oss?

– Det ger oss inga pengar men det är stimulerande för personalen att bli sedd och få förklara och analysera hur man arbetar. Vi ska vara stolta – vårt arbete ger ringar på vattnet ut i världen! säger Pia Håland. n Fotnot: Under årets första nio månader har Pia Håland tagit emot studiebesök med sammanlagt 233 personer. Dessutom görs ytterligare studiebesök där direktkontakt tas.

oktober 2012 n 19

pedagogiskt exempel

För att stärka språkutvecklingen hos flerspråkiga barn har Gubbabackens förskola och Modersmålsenheten vid Malmö stad inlett ett samarbete.

Tillsammans har de tagit fram ett nytt arbetssätt där fyra- och femåringar möter både svenska och sitt modersmål samtidigt.

Modersmål även för de minsta E

n förmiddag i veckan delas alla barnen­ in i smågrupper efter språk – svenska, spanska, turkiska, kurdiska eller arabiska. Tillsammans med en modersmålstränare i det aktuella språket och en svensktalande förskollärare ägnar de sig åt språkutvecklande aktiviteter kring ett ämne som väckt barnens intresse.

– Barnen får språkträning i både svenska och sitt modersmål i samband med kunskapsinlärningen, säger Maria Sjöstedt som är biträdande rektor vid Modersmålsenheten.

stor bild: Surfplattan är ett viktigt verktyg i modersmåls­ träningen. Fatima Al-Hilew, Baraah Omar, Sama Abdulazzez och Lamya Mansour Yahya spelar memory på arabiska tillsammans med sin modersmåls­ tränare Hanaa Sajet. liten bild: Christel Olsson, Maria Sjöstedt och Katarina Lindqvist-Nilsson är nöjda med samarbetet mellan Modersmålsenheten och Gubbabackens förskola.

20 n oktober 2012

NYTT ARBETSSÄTT Maria Sjöstedt och Gubbabackens förskolechef Katarina Lindqvist-Nilsson har tillsammans utvecklat det nya arbetssättet.

– När vi tidigare satsat på modersmålsarbetet har det främst handlat om kompetensutveckling av personalen. Nu vill vi rikta oss direkt till barnen, säger Katarina Lindqvist-Nilsson.

Ett av målen med det nya arbetssättet är att göra barnen bättre språkligt förberedda för förskoleklassen. Genom att träna båda språken i samband med olika ämnesaktiviteter får barnen med sig både begrepp inom olika områden såsom

matematik, naturvetenskap och vardagsord.

– Flerspråkiga barn tänker mer flexibelt än enspråkiga och är duktiga på att sortera upp begrepp på olika språk. Vi tror på den här metoden, säger Katarina Lindqvist-Nilsson.

Gubbabacken började använda det nya arbetssättet på en av sina avdelningar i mitten av september. För att kunna utveckla det vidare, köpa material och genomföra studiebesök, har man ansökt om medel inom ramen för Skolsatsning 2012.

Två av Gubbabackens förskollärare och två modersmålstränare, även de utbildade förskollärare, ska också gå en utbildning om tvåspråkighet vid Malmö högskola.

Med dokumentation Maria Sjöstedt och Katarina Lindqvist-Nilsson började planera för det nya arbetssättet i april, men samarbetet mellan Gubbabacken och Modersmålsenheten inleddes redan tidigare under våren. Då inbjöds de elva modersmålstränare som är knutna till förskoleområdet Gullvik /Hermodsdal till en grundkurs i pedagogisk dokumentation. En av dem som höll i undervisningen är Christel Olsson, pedagogista på Gubbabacken.

– Vi arbetar mycket med pedagogisk dokumentation i området, så vi ville att även modersmålstränarna skulle få inblick i det. För barnens skull är det viktigt att alla som är här på förskolan förstår hur vi jobbar och kan använda sig av pedagogisk dokumentation som verktyg, säger hon.

Kontakt med hemmen Katarina Lindqvist-Nilsson menar att utbildningen var början på ett djupare samarbete med Modersmålsenheten och gjorde modersmålstränarna mer delaktiga i förskolans verksamhet. Under hösten ska Gubbabackens modersmålstränare få en ny och starkare roll som brobyggare mellan förskolan och hemmen. De kommer att ha utökad kontakt med barnens föräldrar och närvara vid föräldramöten.

– Det är en viktig roll och nu kommer modersmålstränarna vara en del i vårt arbete på ett helt nytt sätt, menar Katarina Lindqvist-Nilsson.

Tydligt uppdrag Den reviderade läroplanen, som trädde i kraft i juli 2011, ger förskolan ett tydligt uppdrag att medverka till att barn med ett annat modersmål får möjlighet att utveckla både sin svenska och sitt modersmål.

Maria Sjöstedt betonar också att det är viktigt att modersmålsträningen inleds redan i förskolan för att barnen ska ta till sig språket så tidigt som möjligt. Kunskaper i modersmålet underlättar också inlärningen av svenska. I dag inleds förskolornas modersmålsträning när barnen är 3 år.

– Om vi hade ytterligare resurser skulle vi kunna börja med träningen direkt när barnen börjar på förskolan, menar Maria Sjöstedt. n

Modersmålsstöd ska ses över Det skiljer stort i hur bra man arbetar med språkutveckling på Malmös förskolor.

Det konstaterar Skolinspektionen i sin tillsyn av Malmö kommuns förskolor. Skolverket noterar att kommunen visserligen lagt vikt vid barns språkutveckling men att det finns stora kvalitetsskillnader. Det finns pedagoger som utmanar barnen i en medvetet språk-

Modersmålsenheten Enhetens uppdrag är att ordna modersmålsstöd i förskolan och modersmålsundervisning i skolan. Vid enheten finns 45 modersmålstränare som arbetar mot förskolan och 200 modersmålslärare som arbetar mot skolan.

Modersmålstränarna representerar 18 olika språk. Elva av enhetens modersmålstränare har uppdrag i förskoleområdet Gullvik/Hermodsdal och sex av dessa på Gubbabackens förskola.

Skolsatsning 2012 En långsiktig språkutvecklingssatsning inom de pedagogiska verksamheterna i Malmö stad.

Beslutades av kommunstyrelsen och genomförs via FoU-enheten. Inom ramen för Skolsatsning 2012 kan de pedagogiska verksamheterna söka pengar till språkutvecklande insatser. Läs mer på sidan 18.

utvecklande miljö menar Skolinspektionen.

Men det finns också enheter där personalen saknar både möjligheter och kompetens och som inte talar vare sig svenska eller barnets eget språk.

Av läroplanen framgår det att förskolan ska sträva efter att varje barn som har ett annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera, såväl på svenska som på sitt eget modersmål. Skolinspektionens tillsyn är ännu inte avslutad men samtliga stadsdelar, liksom Malmö stad som huvudman, har redovisat sina åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Kommunstyrelsen har också beslutat att arbetsformer inom modersmålsstödet ska ses över och att metodutveckling ska initieras. n

oktober 2012 n 21

utbyggnad

Ny förskola kan få efterföljare Ljusa lokaler med stora fönster så att barnen kan titta ut, många innerväggar av glas för bättre överblick och en av stadens största utemiljöer.

– Vi är jättenöjda, vi har fått så otroligt fina, ljusa och öppna lokaler, säger förskolechefen Mari Axlin.

22 n oktober 2012

B

ulltofta nya förskola är en av Malmös första typförskolor. Det här är en av de större modellerna, den är i två våningar och har plats för 144 barn. Förskolan öppnade i september efter mer än ett par års planering. För förskolechefen Mari Axlin har det inneburit många byggmöten eftersom hon varit med i planeringen sedan start.

– Vi har ändrat så att vi har fler ingångar, vridit trappan, gjort om flera små balkonger till ett stort loft och bytt ut några vanliga fönster till fönsterdörrar, berättar Mari Axlin.

Med nybyggda Bulltofta förskola har Kirseberg byggt ifatt kön och har till och med några enstaka lediga platser. Mari Axlin räknar dock med att de snart är tillsatta.

Hitta strukturer Bulltofta förskola har funnits på samma plats i flera år men har nu ersätts av denna större byggnad. Personal och barn är inte helt nya för varandra. Förutom dem som kommer från gamla Bulltofta förskola har några avdelningar funnits i olika tillfälliga lokaler i närområdet ibland annat en lägenhet och på Sege Park. Endast ett 40-tal platser är helt nya. De har föreberett sitt samgående under nästan två års tid.

– Ju större en förskola är, desto större vikt måste man lägga vid att hitta fungerande strukturer. Det har vi arbetat med i två år, med många personalträffar, och det har varit väldigt roligt, säger Mari Axlin.

De har haft möten där man diskuterat värdegrunder och framgångsstrukturer berättar hon.

– Sedan har vi gått vidare och pratat mer konkret om barnsyn, miljöns betydelser och hur vi vill arbeta tillsammans, säger Mari.

Delat i enheter Hur de vill arbeta har påverkat lokalernas utformning. De har valt att dela upp förskolan organisatoriskt så att avdelningarna samarbetar två och två i större enheter med 42 större barn respektive 30 mindre barn i varje enhet. Mellan dem finns inga väggar.

– Det var personalens önskan att få arbeta så. Enheterna delas dagligen upp i flera mindre grupper och man kan ha tvärgrupper beroende på intressen och ålder. Dessutom ger det fler valmöjligheter när det gäller lekkamrater, och det blir också lättare att täcka upp bra när någon i personalen blir sjuk eftersom barnen känner fler pedagoger, säger Mari Axlin.

De har valt att göra många smårum för att

kunna ha olika verksamheter igång samtidigt.

– Tack vare att vi har valt att ha fönster i innerväggar och dörrar så har vi bra överblick.

Dessutom ger det bra ljus i hela lokalen, säger Mari Axlin.

Dörskollärare Angelina Johansson på avdelningen Lejonet, är nöjd: – Lokalerna är fantastiska, fina och ljusa och allt är så genomtänkt, säger Angelina som närmast kommer från tillfälliga lokaler på Sege Park.

– Här är mer lättarbetat! De många smårummen ger valmöjligheter, säger Angelina.

Delad gård Förskolans utemiljö är uppdelad för att det ska fungera så bra som möjligt. Småbarnsgården ligger närmast huset – de har direktutgångar dit från sina lokaler på första våningen. De större barnen har sina avdelningar på ovanvåningen, invändiga trappor tar dem till entrén. Varje enhet har sin ingång.

Utomhus har de större barnen tillgång till en stor gård med backe, stockar, gungor, småhus och en asfalterad körbana med övergångsställen – allt för att locka till aktivitet. Kanske är det Malmös största förskolegård.

– Gården har många mötesplatser och vi har

bra överblick, säger Mari Axlin. Är det inte svårt att hålla ordning på avdelningens barn utomhus när de är så många?

– Nej, i och med att vi arbetar i större enheter så känner vi fler barn. Och det är sällan alla på en avdelning går ut på gården samtidigt, säger Mari Axlin.

Bulltofta förskola arbetar mycket med utepedagogik och alla barn har en utedag i veckan. Då tar gruppen med sig lunchen och beger sig till Beijers park som ligger alldeles intill eller åker på längre utflykt.

– Utomhus finns så otroligt inspirerande miljöer för barn, naturen är en fantastisk källa till kunskap!

Att förbereda öppnandet av en stor förskola kräver mycket planering och struktur men ger också nya möjligheter.

– Det har varit mycket jobb men det har varit fantastiskt roligt, säger Mari Axlin. fakta: »» Bulltofta förskola, Öppnades: september 2012. »» Personer: 144 barn, 24 pedagoger och 2 i köket. »» Är en av stadens första typförskolor och en modell vi kan få se i andra stadsdelar. Läs mer om utbyggnadsplanerna på nästa sida.

bild vänster: Azra Husic uppskattar de många smårummen som gör att man kan dela in barnen i mindre grupper. bild mitten: Många fönster i innerväggarna ger genomsikt mellan­ rummen. En mindre barngrupp från avdelningen Krokodilen arbetar i målarrummet, i dörren Mari Axlin. bild höger: Gården är avgränsad för de mindre barnen längst in och för de större längre ut. Bulltofta förskola är nu en av stadens större förskolor. bild ovan: Föreskolechefen Mari Axlin.

oktober 2012 n 23

utbyggnad

Full fart på förskolebyggandet Bulltofta förskola och Fjärilen i Bunkeflostrand är Malmös första typförskolor. Fler är på gång.

Typförskolorna är ett sätt att effektivisera utbygganden.

T

rots att det fram till oktober i år tillkommit 803 förskoleplatser i Malmö så är trycket i förskolekön stort. 1071 barn i kön har behov av plats senast 1 februari. Även om det nu tillkommer nya förskolor i en aldrig tidigare upplevd hastighet så tillkommer nya barn hela tiden. Malmö är en stad i expansion. Här föds fler barn än på andra håll i Sverige och staden har dessutom stor inflyttning.

– Vi är inte uppe på toppen i alla stadsdelar än. Kanske att ökningen mattas av något i en del områden nästa år men inte i alla, säger Lisa Olsson som är utredningssekreterare på stadskontoret.

Hon har en viktig roll i lokalförsörjningsarbetet med att förbättra och effektivisera processen med fler förskolor.

Det finns en övergripande styrgrupp med förvaltningscheferna i de förvaltningar som arbetar med utbyggnaden av förskolor och skolor. Man måste hitta effektivare lösningar att tackla platsbristen och lösa strategiska problem. Genom konceptet med olika typförskolor slipper man gå igenom projekteringsarbetet gång efter gång.

– Det är inte rimligt att varje förskolechef ska springa på byggmöten och välja golvmaterial eller att vi ska behöva göra samma utredningsarbete om och om igen. Här kan vi effektivisera processen och spara halvårsvis, säger Lisa Olsson.

– Jag ser två fördelar med typförskolorna: vi effektiviserar processen och bygger förskolor där de pedagogiska kvaliteterna redan är utvärderade, säger hon.

Personalen kommer till viss del att kunna påverka hur typförskolan ska byggas. Det kan handla om att välja bort en innervägg exempelvis.

Typförskolor kommer inte att bli det enda Malmö stad bygger, ibland passar det inte in på tomten. Men att vi får se fler tvåvåningsförskolor är hon övertygad om. Även förskolebussar och 24 n oktober 2012

utepedagogiska avdelningar lär vi få se mer av. På en del platser kan det bli tal om tillfälliga moduler i väntan på permanent lösning.

– Vi har närmare 100 förskoleprojekt på gång runt om i staden, det handlar om tiden fram till 2017-2018, men det

är inte säkert att alla kommer att bli av, säger Lisa Olsson.

Trycket på förskolor är väldigt olika stort i olika delar av staden. Högst just nu är trycket i Centrum, Fosie och Limhamn-Bunkeflo, där ökar köerna.

– I Centrum finns det knappt någon byggbar mark och i Limhamn-Bunkeflo överklagas både bygglov och detaljplaner, berättar Lisa Olsson.

Däremot är man nu nästan ifatt i Kirseberg och i Oxie.

Hur länge alla nya förskoleplatser behövs är svårt att säga, därför är det viktigt att de är flexibla och kan användas på andra sätt i framtiden. Om några år lär det vara platsbrist på skolorna och då kanske småbarnskullarna minskat.

När man är ifatt med utbyggnaden är omöjligt att säga, menar Lisa Olsson.

Mycket blir försenat och det är omöjligt att i förväg se var det föds fler barn, men utvecklingen går åt rätt håll.

– Jag är försiktigt optimistisk, vi räknar med att få klart 970 förskoleplatser i år och nästa år ser vi ut att bygga mer än planerat på grund av årets förseningar. Det ser i alla fall bättre ut än för ett år sedan, säger Lisa Olsson. bild: Lisa Olsson foto: lena englund

”Moduler smidig lösning” Förra hösten uppstod en akut brist på förskoleplatser i Hyllie. För att snabbt kunna möta behovet av platser startades den nya förskolan Kullabäcken, inhyst i fem förskolemoduler på gården utanför Kroksbäcksskolan.

stor bild: Förskollärare Elisabeth Johansson och förskolechef Lena Klapp tycker att lokalerna i förskolemodulerna är ljusa och fina. bild höger uppe: Sipan Khano Saleh, Mohammad Ajabi, Diep Nguyen och Zakariya Ibrahim Mohammed vilar efter lunchen. bild höger nere: Kullabäckens förskola består av fem moduler och är därmed den största modulförskolan i Hyllie.

D

et fanns inte td att färdigställa en förskolebyggnad, så det var inte ett alternativ, berättar Jan-Ola Olsson som är områdeschef för förskolorna i Hyllie.

Verksamheten inleddes i mitten av januari och i dag finns ett femtiotal barn och nio pedagoger på Kullabäcken. Förskolechef Lena Klapp visar runt på förskolans fyra avdelningar, som alla har vitmålade väggar och himmelsblå linoleumgolv.

– Vi är väldigt nöjda. Lokalerna är fräscha och ljusa och allt är alldeles nytt. Vi har också fått en fin gård, säger hon.

Fungerar bra Förskollärare Elisabeth Johansson instämmer.

– I det vardagliga arbetet tänker vi inte på att det här inte är en vanlig förskolebyggnad.

Vi har det vi behöver och kan fungera precis som andra förskolor.

Varje modul är 144 kvadratmeter stor och

rymmer en avdelning. Alla har samma planlösning med två större rum och två mindre, samt en liten köksdel där barnens frukost och mellanmål kan förberedas. Förskolan har dock inget eget kök, lunchen tillagas av Malmö skolrestauranger i den intilliggande Kroksbäcksskolan.

– Vi kan sakna att barnen inte har någon kontakt med dem som lagar maten, men å andra sidan är det positivt att vi själva kan styra över tiderna för frukost och mellanmål, menar Elisabeth Johansson.

Tillfällig lösning Modulerna skiljer sig också från permanenta förskolor i det att de inte har några samlade utrymmen som är särskilt avsedda för pedagogerna. Istället används ett av de mindre rummen i varje modul till planering och möten.

– Det hade inte varit fel att kunna koppla till en särskild personaldel med mötesrum, kök och toaletter. Men vi får inte glömma att

modulerna är en tillfällig lösning och som sådan fungerar de väldigt bra, säger Lena Klapp.

Ku l labäc ke ns mo d u l e r hy r s av Stadsfastigheter och kontraktet sträcker sig till 2016. Då löper även bygglovet för modulerna ut. Vad som händer därefter är oklart.

Det finns tankar på att bygga en permanent förskola i Kroksbäcksparken i samband med att parken förtätas.

– Men det ligger några år fram i tiden, berättar Jan-Ola Olsson.

Kullabäckens fem moduler kan ta emot 90 barn. I dag står en av dem tom i väntan på fler inskrivningar, men i början av nästa år väntas förskolan vara fullbelagd.

– Det kan vara svårt att planera behovet av platser i Malmö. Därför är de här modulerna en lätt och smidig lösning. Man kan snabbt ställa upp dem och sedan montera ned dem igen när de inte längre behövs, säger Lena Klapp. n

oktober 2012 n 25

Praktik och teori i språkutbildning Under hösten deltar 25 barnskötare från olika förskolor runtom i Malmö i utbildningen Språk, kommunikation och förhållningssätt.

Syftet är att deltagarna ska utveckla sin didaktiska förmåga och lära sig att skapa kommunikativt utvecklande lärmiljöer.

”Jag älskar mitt jobb” Ingrid Ohlsson har arbetat inom barnomsorgen i Malmö i 48 år. Än cyklar hon glatt till jobbet varje dag.

– Jag älskar mitt arbete! Jag valde att jobba kvar efter 65 eftersom det är så roligt, säger Ingrid.

stor bild: – All respons från barnen är det bästa med jobbet, säger Ingrid Ohlsson. liten bild: Ingrid Ohlsson i sin uniform på väg till småbarnsavdelningen på 60-talet.

26 n oktober 2012

1964.

När Ingrid började som barnskötare på Södervärns förskola i Malmö var hon tvungen att bära uniform.

Det var en blå hellång klänning med vita manschetter, krage och förkläde.

– Föräldrarna fick lämna över sina barn till oss i dörren, de fick inte komma in och se hur vi hade det. Väl inne klädde vi alla barn i samma rutiga dräkt som de sedan hade hela dagen. När de skulle hämtas fick föräldern ringa på en klocka och så kom vi ut med barnet. En del barn var så små som sex månader, berättar Ingrid.

Då fanns endast ett tiotal förskolor över hela Malmö och på den tiden arbetade man även lördagar, så även inom förskolan. Fast då hette det daghem och fanns för att ge barnen omsorg medan föräldrarna arbetade. Verksamheten låg under Socialdepartementet. Inte förrän på 90-talet kom begreppet förskola som ger utbildning och ligger under Utbildningsdepartementet.

När Ingrid började som barnskötare var det tydliga gränser mellan dem och förskollärarna: – Förskollärarna hade andra kläder och fick dua föreståndaren, vi barnskötare skulle kalla henne ”fru Högberg”.

Arbetet har förändrats mycket sedan dess men Ingrid har trivts genom alla år.

1985 sökte hon sig till nystartade Beritta Gurris förskola nära Ribersborg.

– På den tiden gjordes anställningar efter tjänstesår så jag fick tjänsten för att jag hade jobbat länge!

Det visade sig vara en lyckoträff. På Beritta

Utbildningen, som är ett samarbete mellan Malmö högskolas lärarutbildning och Centrum för Pedagogisk Inspiration (CPI) vid Malmö stad, är skräddarsydd för just barnskötare.

– Vi har många barnskötare i våra förskolor och de har stor betydelse för barnens utveckling. Det är viktigt att de känner det, säger Ina Alm som är mediepedagog vid CPI och en av kursens sex lärare.

Utbildningen omfattar åtta tillfällen. Genom föreläsningar, workshops och samtal undervisas deltagarna

Gurris har hon blivit kvar i 27 år. På frågan vad som fått henne att stanna så länge som snart 49 år och på bara två förskolor kommer hon på mycket: – Jag har trivts! Jag älskar mitt jobb! Det är en sådan underbar förmån att få mötas av skratt och kramar varje dag. Det är roligt, jag får vara tillsammans med barn och vi är utomhus varje dag.

Särskilt brinner hon för den sociala delen och för att göra barn språklig medvetna. Att möta barn som har det motigt är en annan hjärtefråga.

– Det är ett privilegium att få förtroende att ta hand om andras barn och viktigt att möta föräldrar och barn med respekt.

Hon har nog en särskild plats i många unga Malmöbors liv för det händer att det kommer in före detta förskolebarn som fått egna barn och hälsar på.

1986 vidareutbildade hon sig till förskollärare.

Hon konstaterar att hon hunnit uppleva många förändringar, de flesta till det bättre – särskilt den pedagogiska verksamheten och kontakten med föräldrar har utvecklats positivt.

– Jag har haft tur att hitta min plats i livet, det är ett underbart yrke! Jag cyklar fortfarande glatt till jobbet varje dag. Genom cykelturerna håller jag mig också pigg fysiskt eftersom det blir fem mil per vecka, säger hon.

Ingrid möter en del skeptiker när hon berättar att hon valt att arbeta kvar efter 65.

– En del tycker att jag ska ta det lugn och njuta av pensionen. Jag kan inte se att jag skulle ha det bättre som pensionär, jag lyssnar till mig själv, säger Ingrid.

Nu är det cirka ett halvår kvar tills Ingrid ändå måste gå i pension och det är något hon bävar för, men sysslolös tänker hon inte bli.

– Jag kommer nog att hoppa in här som timvikarie. Jag har också funderat på att bli volontär för ensamma äldre.

Vad säger du till andra som funderar på att arbeta vidare efter 65?

– Gör det! Så länge du har hälsan och vill, så finns det inget bättre! n

om bland annat lärandesituationer, genus- och utepedagogik, bildanalys och andraspråksutveckling. De många praktiska momenten varvas med teori och den reviderade läroplanen är ett viktigt inslag.

– Många barnskötare känner att de saknar teoretisk underbyggnad, så vi försöker ge dem det. Vi hoppas kunna väcka en lust att utvecklas, säger Ina Alm. Deltagarna ska få med sig både nya tankebanor och konkreta arbetsmetoder från utbildningen.

Som mediepedagog visar Ina Alm hur de kan skapa bildspel och bildberättelser med Photo Story, ett pedagogiskt verktyg som finns i de flesta förskolors datorer.

Därefter reflekterar de kring bilderna, övar på att hålla

Fakta: Ingrid Ohlsson, 66 år

receptionssamtal och diskuterar skillnaden mellan att

Gör: Förskollärare på Beritta Gurris förskola i Västra Innerstaden. COPE-ledare kvällstid för föräldrar, har hållit sju kurser.

Familj: Särbo, två söner, 4 barnbarn mellan 0 och 15 år.

Aktuell: Arbetar kvar efter 65 år, går i pension vid 67-årsdagen i vår.

beskriva och att tolka.

– De får lära sig att prata med barnen om det de ser och blir medvetna om sin egen tolkning och betydelsen av den, berättar Ina Alm. Sedan utbildningen hölls första gången 2008 är det drygt 250 barnskötare som gått, eller går, utbildningen.

– Det är svindlande att tänka på att det runt alla de

Rättighet att arbeta till 67 år Alla har rätt enligt svensk lag att arbeta till 67 års ålder. Men det är inte många inom förskolan som väljer att göra det. Det berättar Slavi Silwer som är förskolechef för Slottsstadens förskoleområde.

– Arbetet är kreativt, utmanade och roligt, men det kan också innehålla lyft, aktiva barn och en del höga ljud. Det beror på hur man mår själv och om man vill fortsätta, säger Slavi Silwer.

Om det fungerar och den anställde vill fortsätta så ska man stötta detta, anser hon.

– Mångfald är viktigt även när det gäller ålder, säger Slavi Silwer.

här barnskötarna finns massor av barn som påverkats av den här utbildningen, säger Ina Alm. I de utvärderingar som gjorts säger tidigare deltagare att de genom utbildningen blivit mer medvetna om hur de förhåller sig till barnen och det lärande som finns i barnens fria lek.

Ina Alm säger att många uttryckt önskemål om en fortsättningskurs.

Det är betydligt vanligare att personal väljer att gå

– Det här är en grupp som inte är så van vid fortbild-

i pension vid 65 och sedan ställa upp som vikarier.

ning och som värdesätter möjligheten att få utvecklas.

– Det är ofta till glädje både för oss och dem,

Vi som jobbar med utbildningen känner också att vi

konstaterar Slavi Silwer. n

verkligen får vara med och sätta igång en process. n

oktober 2012 n 27

ny på jobbet

”Alla barn har rätt utvecklas fritt” I förskolans uppdrag ingår att främja jämställdhet mellan könen. Camilla Löf är samordnare för de sex genus­ pedagoger som arbetar för att stödja Malmös förskolor.

M

almös genuspedagoger är knutna till FoU Malmö-utbildning och ser till att förskolorna får det stöd de behöver.

Camilla Löf började som samordnare i början av året.

Vilket stöd kan ni erbjuda förskolorna?

– Vi erbjuder bland annat handledning, föreläsningar för pedagogerna, bokcirklar och pedagogiska caféer. Hur genuspedagogerna arbetar varierar sedan mellan stadsdelar och verksamheter. Det är viktigt att handledningen utgår ifrån den enskilda verksamhetens behov och förutsättningar.

Vad gör du som samordnare?

– Just nu arbetar jag med att kartlägga vilka förskolor vi har samarbetat med och hur man arbetar kring genus i de förskolor där vi inte varit. Jag försöker få en bild av vilken typ av stöd som förskolorna behöver för att kunna utveckla sitt jämställdhetsarbete. Jag träffar också regelbundet våra genuspedagoger för att diskutera deras arbete. Vi har hela tiden ett pågående samtal.

Hur ser ett bra jämställdhetsarbete i förskolan ut?

– Många kan önska att det finns en quick fix, men det gör det tyvärr inte. Det handlar främst om att ha en analytisk blick på det man gör. Att man utgår från ett genusperspektiv och bär med sig det här tänkandet i arbetet med barnen när man väljer pedagogiskt material och vid aktiviteter. Men jämställdhetsarbetet handlar inte bara om pedagogernas förhållningssätt, utan är också ett innehåll. Man kan föra pedagogiska samtal om genus och kön med barnen redan i förskolan. Ytterst handlar det om förskolornas värdegrund och det är något som alltid intresserat mig.

Varför är det viktigt att arbeta med jämställdhet i förskolan?

– Man ska göra det enligt förskolans styrdokument.

Det handlar om social rättvisa och alla människors lika rättigheter. Alla barn har rätt att utvecklas fritt, oavsett kön. För att det ska vara möjligt är det viktigt att pedagogerna tänker på detta och organiserar en verksamhet som erbjuder variationer av sätt att vara på. Förskolan har ett socialt uppdrag och genus är en viktig del av det.

Vad har du gjort innan du började arbeta vid FoU? – Jag är utbildad gymnasielärare och har arbetat inom skolan, men framförallt har jag arbetat med utveckling av skolans sociala uppdrag, bland annat som utbildningssamordnare på Malmö stads program för sexuell hälsa. Sedan forskade jag vid Malmö högskola inom projektet Mångkontextuell barndom. Jag skrev min avhandling om skolämnet livskunskap. En viktig del av avhandlingen var att titta på hur skolor organiserar sitt jämställdhetsarbete. I januari började jag arbeta som samordnare för genuspedagogerna. n vem är Camilla Löf? Ålder: 43 Familj: Elise 11 år, katterna Olle och Jasper Bor: Malmö Hobby: Ridning, musik och cirkus Senast lästa bok: Igelkottens elegans

28 n oktober 2012