Litteracitet i en digital tid lisa adamson

Li#eracitet i en digital tid

E# li#eracitetsbegrepp i förändring Vad betyder det för läsningen?

Lisa Adamson Center för Skolutveckling/Institutionen för tillämpad IT, Göteborgs universitet

August Strindberg Å vad jag är nyfiken. Vill ”läsa” mer!

Frågeställningar 1. Kreativitet, variation och delaktighet - digitala verktyg breddar synen på hur vi hanterar och ser på text. Vad får det för betydelse för begreppet litteracitet?

2. Hur yttrar sig ett breddat litteracitetsbegrepp ex.vis bland unga idag?

3. Våra styrdokument om läsförmåga i relation till ett breddat litteracitetsbegrepp?

1

Kreativitet, variation och delaktighet -­‐‑ digitala verktyg breddar synen på hur vi hanterar och ser på text. Vad får det för betydelse för begreppet li#eracitet?

Li#eracitet • Kommer från engelskans literacy och betyder: ”En bred och samlad beteckning på aktiviteter som i ett socialt sammanhang omfattar användningen av tal, bilder, symboler och tecken i direkt eller indirekt koppling till skrift.”

Axelsson m.fl. 2005:8

Traditionell definition av li#eracitet • Kunskapen att läsa, skriva och använda tryckt text i olika sammanhang

Förskjutning

Idag

Traditionell syn • Text • Bild • Samtal

• • • • • • •

Text Stillbild Rörlig bild Ljud Internet Samtal irl Sociala medier

Läsförmåga (Reading Literacy) inom forskningen Två perspektiv Begreppet breddas och omdefinieras

Intra-­‐‑individuellt perspektiv Två centrala förmågor: avkodning och läsförståelse • Senaste 40 åren fokus på barns fonologiska medvetenhet • Individers olika sätt att förstå texter beroende av hur de är skrivna • Individens biologiska och neurologiska förutsättningar för utveckling av avkodning och läsförståelse • Senare år: Hur avkodning och förståelse kopplas till motivation, attityder och föreställningar i relation till läsandet

Inter-­‐‑individuellt/institutionellt/ sociokulturellt perspektiv • • •

Senare delen av 1900-talet – läsandet i vardagen och dess funktioner - ej individen i centrum Hur är läsandet situerat i olika sammanhang?

Hur kan olika sätt att läsa, läspraktiker, utvecklas i ett samhälle eller inom en kultur?

Studier baseras på: • Samspelet mellan människor (inter-individuellt persp) • Hur detta utvecklas till specifika sätt att läsa (institutionellt perspektiv).

• ”Läsning” som en social praktik (sociokulturellt perspektiv) •

Förmågan att avkoda och förstå text ses vara situerade i en läspraktik och tar sig därmed olika ut för olika slags texter och olika syften med läsandet.

New Literacy Studies • Vilka förmågor krävs egentligen för att delta i läsandet inom en viss läspraktik?

• Avkodningsförmåga och förståelse OCH • Inta ett reflekterat förhållningssätt till textens innehåll • Ställa sig kritisk till innehåll och form • Ingå i samtal om det lästa och att använda sig av det lästa på olika sätt Langer 1995, 2011, Hasan 1996, Luke m.fl. 1999; Liberg m.fl. 2012b

I e# bre# sä# a# se på läspraktiker, läsande och läsförmåga ingår: • Avkodning • Läsförståelse (inkl meningsskapande baserat på det skrivna och andra modaliteter i text) • Se hur text och läsande är situerade i ett visst sammanhang • Se på texten och det lästa med kritisk och kreativ blick • Använda sig av det lästa i andra sammanhang Liberg (2013) s. 89, i Bagga-Gupta, Evaldsson, Liberg, Säljö red.

A# se på text med kritisk och kreativ blick Kritiske läsaren: • Analyserar textens sammanhang, funktion, innehåll eller form • Ex. vilka perspektiv, normer, värderingar och ideologier som den vilar på.

• Tex. jämföra med andra texter och därmed upptäcka vad som valts ta med och vad som uteslutits Kreative läsaren: • Läsaren omskapar eller designar texten för att se sådant som hur olika perspektiv kan förstärkas, försvagas eller helt tas bort (Luke, 1999; Langer, 2011)

God läskompetens = förmå skapa mening i läsandet Judith Langer (1995) • Bekanta sig med texten via textytan, förstå detaljer • Gå på djupet i texten, fundera över motiv, känslor eller relationer och samband.

• Läsaren kliver ut ur texten och jämför det lästa med erfarenheter från andra sammanhang och texter.

På raderna Mellan raderna Med utgångspunkt i raderna

Vad menar PISA med

”reading literacy” • ”Reading literacy is understanding, using, and reflecting on written texts, in order to achieve one’s goals, to develop one’s knowledge and potential, and to participate in society.”

• ”PISA examines to what extent adolescents are able to understand and integrate texts they are confronted with in their everyday lives. Aspects such as reading speed take a back seat here. PISA measures the following dimensions: • Retrieve texts and access them • Interpret and integrate texts • Reflect and evaluate texts” •

OECD: http://www.pisa.tum.de/en/domains/reading-literacy/

EU Multiple literacy – The ability to use reading and writing skills in order to produce, understand, interpret and critically evaluate multimodal texts.

Broadly equivalent to PISA Level 3 and above, the threshold identified by OECD enabling people to meet lifelong literacy requirements.

Functional literacy – The ability to read and write at a level that

enables development and functioning in society at home, school and work.

Broadly equivalent to PISA Level 2

Baseline literacy – The ability to read and write at a level that enables self-confidence, and motivation for further development Broadly equivalent to PISA Level 1 EU High level group of experts on literacy, Final report, 2012, s. 13

2

Hur y#rar sig e# breddat li#eracitetsbegrepp exempelvis bland unga idag?

Konvergenskulturer • Medier blandas med varandra (nytt-gammalt osv) • Gränsen mellan sändare och mottagare suddas ut • Digital användarkultur tvinnas ihop med masskulturellt medieutbud • Centralt - Vad gör vi med medierna? Inte vad medierna gör med oss • Transmedia – storytelling through different kind of media

Förstärkta böcker

• Pekplattor/smarta telefoner förändrar ”läsning” • Digitala bokförstärkningar – video, musik, berättande, pop-ups, spel, interaktiva kartor, 3Dobjekt – kan användas på många sätt och av olika anledningar.

• Det ger läsaren mer innehåll och kan bidra med många sätt att ta sig in i en berättelse – oavsett om det är fiktion eller icke-fiktion

Konvergens med digitala medier Förstärkta böcker • • • •

Sagoböcker Klassiker Utbildning iBooks Author

• Vad ser vi här?

• Vilken typ av media blandas?

Fanfiction Harry Potter • Darkened • Hermione & Dracula • Twilight Harry Potter • Star Wars – Indiana Jones • Darth Vader - exposed • Vad ser vi här?

Konsument • • • •

Bok Ebok Ljudbok Film

Prosument/Konvergenskultur • • • • •

Fanfic http://harrypotterfanfiction.com/ Spel: PC, PS, Nintendo DS, Wii, Xbox (spela med varandra i rollerna som Harry och Ron Sociala medier Forum Kreativitet

Se filmerna och läsa om Harry Potter och sen få vara delaktig är det närmaste man kan komma till att leva i hans värld.

”We are entering an era where media will be everywhere and we will use all kinds of media in relation to one another”

Henry Jenkins I Diverge, 2001

Vi vill helt enkelt vara med Inte vara passiva deltagare Använda oss av det som stimulerar olika sinnen Dela med andra Kunna göra det när vi vill

3

Våra styrdokument om läsförmåga i relation till e# breddat li#eracitetsbegrepp?

Godkänd läsförmåga och Lgr11

Läroplan • Skolan ”ska ansvara för a# varje elev efter genomgången grundskola kan använda det svenska språket i tal och skrift på e# rikt och nyanserat sä#” (Skolverket 2011a s.

13)

Ur: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

Godkänd läsförmåga och Lgr11

• En godkänd läsförmåga fångas med begrepp som: • Läsande av skönli#eratur och sakprosa med flyt för a# återge/ sammanfa.a, kommentera, föra resonemang och relatera till egna erfarenheter.

• Krav på kritiskt och kreativt läsande i kunskapskraven är ganska avsmalnade såväl som skrivningar om digital läsning Ur: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011

Digital läsning versus traditionell läsning Traditionell läsning • I regel på papper • Läses i regel linjärt • Statisk

Digital läsning • • • • • • • • • •

På skärm, webbsidor Skriven text trängs tillbaks för andra modaliteter, t ex illustrationer Andra symbolsystem används i det digitala läsandet än i den traditionellt typografiska texten Kombination av olika mediaformer – sammansmälta olika delar till helheter Väljer textstycken och läsa dem i den ordning läsaren själv bestämmer Texterna innehåller hyperlänkar till annan text- andra sätt att navigera Inte bara konsument – lika mycket producent Dynamisk Liberg (2013) s. 106 i Bagga-Gupta, Evaldsson, Liberg, Säljö (red.)

Skolverket (2013). Digital och traditionell läsning.

A# navigera sig i digital läsning Söka på ”August Strindberg” 1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

Förstå syftet med uppgiften. Vad är målet? Vad ska jag lära?

Hitta rätt sökord, ju mer specifikt, ju färre träffar Medvetenhet om att prioriteringen i sökträffar är resultat av Googles kartläggning av tidigare sökningar Avgöra relevans i träffar – Vilka träffar är pålitliga? Vem är avsändare? Vad har den för syfte, motiv? Politiska, ideologiska avsändare – källkritik och kritisk läsning Kan en sidas utformning och utseende ge signaler om sidan är pålitlig?

Inne på en sida: Vilken ordning bör man ”läsa”? Vilka hyperlänkar är av intresse och relevans?

Tolkning av illustrationer Strategier för att läsa olika texttyper/genrer Upphovsrättsliga frågor Hur stötta eleverna så att de inte undviker att ta sig an text, även på lite svårare nivå, till förmån för korta texter och filmklipp?

Användande av texten jag kan bära med mig i andra sammanhang - kreativ läsning Ex.vis Wikipedia: Vad är grundläggande för en wiki? De blåmarkerade orden, vad står de för?

Ex.vis auguststrindberg.se: Vad är August Strindberg-sällskapet? Hur vet jag att det är seriöst?

”Färdiga” länkar och skollicenser • Underlättar sökprocessen för eleverna.

• Läraren har redan gjort sållningen och säkrat urvalet (som vid läromedel).

• Eleverna lär sig inte att hantera olika typer av läsning.

Frågeställningar 1. Kreativitet, variation och delaktighet - digitala verktyg breddar synen på hur vi hanterar och ser på text. Vad får det för betydelse för begreppet litteracitet?

• •

Begreppet breddas – i takt med ökad mångfald av texttyper, modaliteter, genrer och läspraktiker Digitala verktyg ett stöd – bidrar med olika texttyper, för med sig olika läspraktiker samt bidrar till en mångfald i hur vi själva kan producera och interagera

Frågeställningar 2. Hur yttrar sig ett breddat litteracitetsbegrepp exempelvis bland unga idag?

Konvergenskulturer ett uttryck för den obegränsade möjligheten till att kombinera medier och att delta.

Att ”läsa” får därför en mycket bredare innebörd

Frågeställningar 3. Våra styrdokument om läsförmåga i relation till ett breddat litteracitetsbegrepp?

• • • • • • •

”Läsning” idag så mycket mer än den traditionella definitionen Breddad syn på ”läsning” innebär också bredd i läsundervisningen i alla ämnen Stöd för att träna och utveckla läsning av längre, sammanhängande text lika viktigt som att förstå och navigera i digital text (webbläsning) Källkritik får inte stanna vid att värdera källan – också läsa kritiskt och kreativt Den här bredare synen syns i styrdokumenten men har relativt blygsam plats i kunskapskraven – digital läsning är inte med Stöd till elever och utvecklad kunskap hos pedagoger kring olika typer av läsprocesser och läspraktiker är väsentligt Risk för fragmentisering och ytlig kunskap om eleverna lämnas ensamma med sin ”läsning” (Fleischer, 2012)

A# bära med sig • Läroplanens skrivningar innefattar inte den bredd av litteracitet som forskningen talar om idag (tex om kritisk, kreativ och digital läsning) • Stöttning av olika läspraktiker självklart i alla ämnen (eftersom det just är så olika)- ingen får lämnas ensam med sin läsning • Strategier för digital läsning • Strategier för att hantera längre, sammanhängande text • Strategier för kritisk läsning • Strategier för kreativ läsning

LITTERACITET I EN DIGITAL TID Ett begrepp i förändring

Li#eracitet och teknologi – en digital li#eracitet?

Framtiden och nuet

• • • • • • • •

En ny form av litteracitet leder oss mot en digital renässans som påverkar alla aspekter av våra liv Konvergenskulturen tänder en gnista Motstridiga krafter Nya former för upphovsrättskydd måste fortsätta utvecklas Ställa frågan: Vad är läsning idag?

Ställa frågan: Vad är det att lära idag?

Kan barn och ungas mediala delaktighet vara en ingång till lust och motivation?

Alla tider upplever självklarheter rätt vad det är är dessa borta

@ Tack fรถr mig!

Lisa Adamson Lisa.adamson@educ.goteborg.se Twitter: lisaadamson69