2 minute read
Minnesord över Ulf Callert
from Unum 2023-2
Jan-eric Jonsgården, ordförande för Stiftelsen Berget.
Kyrkoherde emeritus Ulf
Advertisement
Callert avled den 22 februari 2023 i Falun i en ålder av 91 år. Hans uppväxt skedde i Saltsjöbaden, vilket gjorde det naturligt för honom att inledningsvis efter gjord prästvigning verka som präst i Stockholms stift. Sina gedigna teologiska kunskaper inhämtade han genom studier vid Uppsala universitet. Den teologiska fakulteten i Uppsala dominerades då i mitten av 1950-talet av docenter och professorer med högkyrklig inriktning, vilket allt verkade inspirerande på Ulf, och som kom att sätta prägel på hans fortsatta tjänst som präst i Svenska kyrkan.
I Uppsala träffade han också Ulla, som blev hans fru. Tillsammans fick dom sedan barnen Lars, Anders och Margareta.
Efter tjänstgöring i Stockholms stift bytte han i mitten på 1960-talet stift till Västerås stift där han till att börja med blev ungdomspräst vid Stiftsgården i Rättvik. Redan på den tiden hade stiftsgården ett omfattande ungdomsarbete. Det var populärt för ungdomar att komma på läger eller bara vara på stiftsgården under ett par eller flera veckor. Detta var en tjänst som passade Ulf och han blev kompis med många ungdomar som under årens lopp kom till stiftsgården och som senare blev hans vänner för livet. Den dagliga verksamheten på gården omgärdades av bön, gärna i tidebönens form.
Under sommarmånaderna på Stiftsgården fanns under 1960talet alltid en grupp bröder från första orden i Society of Saint Francis (S.S.F) som deltog aktivt i ungdomsarbetet. S.S.F. är en franciskansk orden inom den Anglikanska kyrkan. Den består av tre grenar = första, andra (clarissorna) och den tredje orden. Medlemmarna i första och andra orden bär ordensdräkt, vilket inte är fallet för medlemmarna i den tredje orden.
Sommaren 1971 hade S.S.F för avsikt att avsluta sitt samarbete med Stiftsgården. Ordens dåvarande novisrådgivare för första ordensbröderna, brother Giles, erbjöd då Ulf och ett par andra entusiaster möjligheten att ansluta sig till tredje orden av S.S.F. i England. Detta erbjudande mottogs med glädje och i oktober 1974 kunde Ulf och Ulla som första medlemmar i orden avlägga sina livstidslöften i det som kom att kallas Franciskus Tredje orden inom Svenska kyrkan (F.T.O).
Ulf inträdde redan från början som kaplan i den svenska grenen av orden. Eftersom denna gren är en del av ett anglikanskt ordenssammanhang var den första uppgiften att inom de ramar som S.S.F. tillät försvenska ordenslivet efter ordningen inom Svenska kyrkan. Här var bidraget från Ulf av betydande värde. Han kom sedan under många år att vara kaplan för orden, vilket var till båtnad för dess stabilitet och fortsatta tillväxt.
Sedermera kom Ulf med familj att lämna Stiftsgården då han blev kyrkoherde i Stora Kopparbergs församling i Falun där han verkade som herde under åren 1977 – 1996. Här fick Ulf utlopp för sina teologiska kunskaper i kombination med en sällsynt god social förmåga. Man hade alltid roligt i hans sällskap. Han hade en underfundig humor och berättade gärna komiska anekdoter. Kännetecknande för Ulf var också hans ungdomlighet som han behöll till långt sent i livet.
Helt lämnade dock inte Ulf Rättvik. Istället kom han att engagera sig i Stiftelsen Berget, som präst, retreatledare och som huvudman inom den Vänförening som finns kring stiftelsen.
Ulf var hela tiden trogen Svenska kyrkan och respekterad, även av dem som inte alltid delade alla hans åsikter. Samtidigt var han mycket ekumeniskt lagd med många kontakter inom såväl Anglikanska som Katolska kyrkan.
Hans sista år förmörkades av sjukdom men också av en besvikelse över hur den Svenska kyrkan utvecklats. Den hade blivit något annat än den kyrka som han en gång hade prästvigds vid.