Psykisk Hälsa nr 3 2011: Smakprov by Pidgin Group

3 • 2011 TEMA: FÖRSKOLA Sven Bremberg, Mats Granlund, Gunilla Halldén, Ingrid Pramling Samuelsson, Gunilla Niss, Magnus Kihlbom, m fl.

INNEHÅLL En förskola för livet 4 TEMA: FÖRSKOLA Kärt barn har många namn Elinor Schad 6 Små barns psykiska hälsa

Lena Almqvist, Anne Lillvist, Mats Granlund

Omsorg vs lärande Gunilla Halldén

Förskolan i Sverige 2011 Ingrid Pramling Samuelsson

Förskolans kvalité och barns hälsa Sven Bremberg 30 Förskoleklassen som övergångszon Helena Ackesjö 38 Trygghet och gruppstorlek Gunilla Niss 44 Förskolan som arena för föräldrastöd Anna Sarkadi 50 Kvantitet kontra kvalitet i förskolan Magnus Kihlbom 58 Kompletterande anknytningsperson på förskola 66 Birthe Hagström

Ordets mening Karl Eriksson – mottagare av uppsatsstipendiet

När vinden vänder och tuppen gal Ann Lantzourakis

Aktuell litteratur

Minnesord

Inledning:

En förskola för livet 2. Trenden med en ökad andel stora barngrupper är oroande. Barngruppernas storlek bör anpassas till viktiga faktorer såsom barnens ålder, mognad, språkliga förutsättningar, kompetensen hos de vuxna osv.

Hur kan förskolan och grundskolan främja den psykiska hälsan? I två temanummer hösten 2011 ska Psykisk Hälsa granska förskolan och grundskolan. I detta nummer om förskolan har ett tiotal av landets ledande experter inom unga barns utbildning och hälsa bidragit. När vi tar tempen på förskolan ser vi att den i många avseenden mår bra, inte minst vid en internationell jämförelse. Som flera av författarna påpekar – bland andra Pramling och Bremberg – hamnar Sverige i topp jämfört med flertalet andra i-länder. Flera studier visar också att en förskola av god kvalité gynnar barns hälsa och utveckling långt senare i vuxen ålder, inte minst för barn som har en problematisk hemmiljö. Hur ser vi då till att förskolan verkligen ger positiva avtryck, både här och nu och för resten av barnens liv? Sammanfattningsvis pekar artiklarna i temanumret på sex stora utmaningar:

3. Samordningen mellan förskolan, barnhälsovården, socialtjänsten och barnpsykiatrin behöver bli bättre, för att tidigt upptäcka barn som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa. Förskolan har en unik möjlighet att tidigt identifiera och stödja barn som kan få svårigheter i skolan eller som mår dåligt, men rollen behöver preciseras och regleras, och förskolan bör naturligtvis ges verktygen att göra detta. 4. En viktig forskningsuppgift är att hitta vägar för att höja förskolans pedagogiska uppdrag utan att det blir traditionell skola – dvs på förskolans egna villkor. Det behövs bland annat mer kunskap om vad som krävs för att barn ska öka sin förståelse av skrift och antalsuppfattning.

1. Det behövs fler utbildade förskollärare och vidareutbildning av de förskollärare som idag är yrkesverksamma. Idag är det cirka 50 procent av personalen som har en förskollärar utbildning.

5. Flera författare pekar på vikten av att inte skilja på lärande och omsorg då trygga

i förskoleklass får och bör lära ut, och det blir inte tydligare i den nya läroplanen Lgr11. Det behövs en genomtänkt nationell beskrivning av målet med förskoleklassens verksamhet.

relationer till vuxna är avgörande för att ta in ny kunskap. Förskolans kvalité kan höjas genom ett systematiskt kvalitetsarbete, såsom att ge förskollärare stöd till att analysera och reflektera över sina egna rutiner, och genom att införa metoder för att skatta effekterna av kvalitetsarbetet på barnen. (Sådant stöd bör erbjudas förskolan på bred front).

Vi vill också uppmärksamma er alla på att Birgitta Nordelius, föreningens mångåriga kansli chef och redaktör för Psykisk Hälsa, har gått bort. Birgitta lämnar ett stort tomrum efter sig. I slutet av detta nummer återfinns ett minnesord över hennes gärning.

6. Förskoleklassens syfte behöver preciseras. Man kan undra varför förskoleklassen ofta utgör ett ”väntrum” och inte ett gyllene tillfälle att förbereda barnen för skolstart utifrån sina förutsättningar. Det finns en otydlighet kring vad lärarna

Redaktionskommittén för Psykisk Hälsa

PRENUMERATION Företag, institutioner, organisationer 750kr/år, Privatpersoner 400 kr/år Heltidsstuderande och pensionärer 250 kr/år Lösnummer 120 kr

TIDSKRIFTEN PSYKISK HÄLSA: Tidskrift för främjande av psykisk hälsa. Organ för Föreningen Psykisk Hälsa. (Swedish National Association for Mental Health) ISSN: 0033-3212

MANUS TILL PSYKISK HÄLSA: För information gällande manus kontakta oss via info@psykiskhalsa.se eller 08-34 70 65

ANNONSERA: För information och annonsprislista, kontakta info@psykiskhalsa.se, 08-34 70 65 eller se www.psykiskhalsa.se

REDAKTÖR: Carl von Essen Omslagsillustration: Jonas Rahm

Form & Produktion: Pelle Isaksson

REDAKTIONSKOMMITTÉ: Robert Erikson, fil. dr, professor i sociologi; Siv Fischbein, professor emerita, special pedagog; Fredrik Lindencrona, leg. psykolog, fil. dr.; Per-Anders Rydelius, professor i barn- och ungdomspsykiatri, överläkare och Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi.

TRYCK: Tryckt hos ett klimatneutralt företag: Edita, Västra Aros 2011. Denna tidskrift är tryckt på miljövänligt papper.

FÖRENINGEN PSYKISK HÄLSAS KANSLI: Kammakargatan 7, 4 tr, 111 40 Stockholm Telefon 08-34 70 65, info@psykiskhalsa.se, www.psykiskhalsa.se Org.nr. 802002-7291 Plusgiro 541 73-0, bankgiro 944-4043 Föreningen har 90-konto, pg 900853-3

Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

Kärt barn har många namn – förskolans historia

Författare: Elinor Schad Leg. psykolog och frilansskribent. undervisar på psykologprogrammet i Lund och har en bakgrund som skolpsykolog. Elinor är även ordförande för Psios som är en yrkesförening för psykologer i förskola och skola.

religion, musik, läsning, och räkning varvat med Sverige är världskänt för sin förskola. Trots att den frisk luft och näringsriktig mat. har fått utstå mycket kritik under de senaste åren Ganska snart visade det sig att barnens hälsa är det en verksamhet som får många världen runt förbättrades och därmed blev småbarnskolorna en att avundas och förundras över våra möjligheter god investering för fattigvården. Småbarnskolorna till förvärvsarbete. Förskolans fokus har pendlat levde kvar under resten av mellan omsorg och inlärseklet men ersattes alltmer ning, och den har bytt av barnkrubbor inriktade namn och skepnad många Den första gånger. Här gör Elinor barnkrubban startades endast mot förvaring. Den första barnkrubban Schad, frilansskribent och på Kungsholmen i startades på Kungsholmen psykolog några nedslag i Stockholm 1854 ... i Stockholm 1854*. Syftet förskolans historia. var förvaring av de fattigas Kanske var det redan barn och målet sedlighet i barnkrubban som och ordning. Efter att Kunskap och hälsa grunden lades för den barnen badats och satts Förskolans 175-åriga svenska synen på den på uniform fick de precis historia började 1836 med som dagens förskolebarn att överste Carl af Forsell fria lekens betydelse. frukost. Sköterskorna startade en småbarnskola hade stärkta förkläden i Stockholm efter engelsk och en tydlig uppdragsbeskrivning: det skulle råda modell. På några årtionden fanns det småbarnskoordning i allt men ingen aga var tillåten. Med lor för arbetarnas barn i de flesta svenska städer. fokus på vänliga rättelser och opartisk övervakning Man inriktade sig på barn i åldrarna 2–7 år som av barnens lek skulle barnen lära sig genom goda ofta annars bara drev omkring. Verksamheten förebilder. Kanske var det redan i barnkrubban bekostades ursprungligen av välgörenhet och som grunden lades för den svenska synen på den inriktade sig på fostran men också på att ge barnen fria lekens betydelse. elementär kunskap. Barnen fick undervisning i

Små barns psykiska hälsa – förskolan som skyddande miljö

Författare: Lena Almqvist, Fil.Dr, CHILD, HST, Mälardalens Högskola, Anne Lillvist, Fil.Dr, CHILD, UKK, Mälardalens Högskola och Mats Granlund, Fil.Dr, professor, CHILD, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping

för att inte i tillräcklig grad ge barn, familjer och andra verksamheter där barn vistas (t ex förskola, skola, fritidsverksamhet) rimliga förutsättningar Barns psykiska hälsa och ohälsa har på senaste för en tillräckligt god uppväxt. Dessa kritiker tiden med rätta fått ta plats i media och politiska menar att man i för hög grad flyttar över ansvaret debatter. Man talar nu om att även små barn från samhället till enskilda barn och familjer, har sömnsvårigheter, ont i magen och andra vilket understöds av det stressrelaterade besvär, utvecklade diagnos- och sådant som tidigare mest behandlingstänkande uppmärksammats hos I Sverige går 80–90 som ger goda förutsättvuxna och i viss mån hos procent av alla 1–5 ningar för stöd till barn äldre barn och ungdomar. åringar i förskola som diagnosticerats men Andra symptom som eller hos dagmamma. kanske inte för barn i uppmärksammas som allmänhet. Kanske kan tecken på psykisk ohälsa Många barn spenderar barn generellt sett ges en är t ex utåtagerande fler vakna timmar i bättre start i livet genom beteende, koncentrationsförskolan än vad de att förskolan på ett explisvårigheter, passivitet, faktiskt gör hemma cit sätt utnyttjas som en varaktig nedstämdhet och svårigheter med kamratremed sina föräldrar och stärkande faktor för små barns psykiska hälsa. lationer. syskon. I Sverige går 80–90 I en rapport från procent av alla 1–5 åringar Barnombudsmannen (BO, i förskola eller hos dagmamma. Många barn 2007) framkom att upp till 30 procent av alla spenderar fler vakna timmar i förskolan än vad spädbarn idag inte har en trygg anknytning till de faktiskt gör hemma med sina föräldrar och sina föräldrar under det första levnadsåret och en syskon. I förskolans läroplan (Lpfö 98 reviderad del föräldrar saknar de förutsättningar som krävs 2010) betonas att arbetet i förskolan ska präglas av för att skapa bra och trygga relationer till sina omsorg om det enskilda barnets välbefinnande, barn. Kritik riktas ibland mot samhället i stort Förskolan som skyddande miljö för psykisk hälsa

Omsorg vs lärande – förskolan som en del av barns vardagsliv

Författare: Gunilla Halldén Gunilla Halldén är professor em. vid Tema Barn, Linköpings universitet. Hennes forskning har behandlat föräldrars vardagspsykologi, barns föreställningar om familj samt barndomsbegreppets förändring under 1900-talet.

utgick från utvecklingspsykologisk teoribildning Förskolan ses nu som en självklarhet för barn och och utvecklade hur målen jagutveckling, komutgör en del av den normala uppväxten också för munikationsförmåga och begreppsbildning skulle de minsta barnen. Det är en stor förändring som uppnås. En tidigare syn på utveckling som utgått har skett på de sista fyrtio åren. Förskolan har från Gesell och hans mognadsteori fick lämna plats närmast samma ställning som skolan med den åt teoretiker som Jean Piaget och Erik H. Erikson stora skillnaden att den inte är obligatorisk. När och utredningstexten markerade vikten av barnets kraven på en utbyggnad av barnomsorgen restes aktivitet och samspelets betydelse. under senare delen av 1960-talet var det en följd av Barnstugeutredningatt kvinnorna gått ut på ens betydelse i förskoarbetsmarknaden efter lans historia är stor och 1950-talets hemmafruBarnstugeutredningen utredningen resulterade period. poängterade barnets i att arbetsplaner för En statlig utredning förmåga till lärande förskolan utarbetades av Barnstugeutredningen och vikten av att hålla Socialstyrelsen och att tillsattes 1968 och i Kommittén för tv och betänkandet som avgavs samman begreppen radio i undervisningen valde man att lansera omsorg och lärande. (TRU), det som senare begreppet förskola som blev Utbildningsradion, en gemensam beteckutvecklade program för förskolan och fortbildning på både heldags- och halvdagsverksamheten ningsprogram för förskolepersonal. Frågan om (SOU 1972:26,27 Förskolan). Detta var ett sätt att huvudmannaskap diskuterades i utredningen och markera den pedagogiska grunden för verksamheman valde medvetet att behålla Socialstyrelsen som ten. Man ville inte ha en uppdelning mellan lekhuvudman för att på det sättet markera avståndet skolor med pedagogisk målsättning och daghem till skolan. Men samtidigt poängterades barnets med ett tillsyns- och omsorgsmål. Utredningen förmåga till lärande och vikten av att hålla samvar ambitiöst upplagd och arbetade under flera man begreppen omsorg och lärande. år med en stab av experter knutna till sig. Man

TEMA: FÖRSKOLA

barnperspektiv innebär emellertid att vi måste fråga oss vad det är för barn som skrivs fram och vilka egenskaper som tonas ner. De resonemang som nu förs om förskolan och som är influerade av lärandebegreppets dominans, för med sig att verksamheten i förskolan ses som en del av det livslånga lärandet. Omsorg beskrivs som en aspekt av lärandet och man undviker att ge ett utrymme åt omsorgsbegreppet som inte är starkt kopplat till lärande. I den första utvärderingen av förskolan som gjorts efter införandet av läroplanen, har det visat sig att förskolan blivit alltmer lik skolan, något som inte var avsikten. Forskning har också visat hur de lokala utvecklingsplaner som förskolan enligt läroplanen är ålagd att göra, innebär att barndomen regleras och att denna reglering är kontextuell och varierar mellan kommuner. Segregeringen i samhället befästs och det pedagogiska arbetet med de individuella utvecklingsplanerna som styrmedel medverkar i denna segregering. I detta läge tycker jag att det är på sin plats att granska omsorgsbegreppet och se vilka delar av förskolans verksamhet som riskerar att försvinna om inte omsorgen och därmed sammanhängande förhållningssätt värnas. Inom omsorgsetiken poängteras vikten av att se och känna igen det som förenar oss som människor, nämligen att vi är bundna i en kropp som är kopplad till en tid. Omsorg har getts betydelsen att ta hand om utan att ta makten över den som tas om hand. Omsorg innefattar en respekt för och ett erkännande av den andre, men att inte utifrån definiera den andres behov. Genom att understryka relationernas betydelse och allas vårt beroende tydliggör vi grunderna för den psykosociala utvecklingen. Omsorgsbegreppet förstått som ett accepterande både av den andres egenart och som en grundläggande likhet mellan människor kan bli ett redskap för att förstå de psykosociala processer som utspelar sig i förskolan. Det blir ett begrepp som tydliggör

både de vuxnas ansvar och barnens agerande och samspelande. En risk när man likställer omsorg med pedagogik, menar jag är att de aspekter av omsorg som handlar om ett accepterande av det man inte kan förändra tonas ner. Förskolan är inte bara en skola, utan också en omsorgsinstitution, vilket kräver att dilemman hanteras. En viktig fråga rör hur de olika delarna av verksamheten ska ges utrymme och värderas. Omsorg behöver i vår tid företrädare och vi behöver fråga oss varför omsorgsbegreppet har fått en underordnad ställning i den pedagogiska retoriken. Den starka markeringen av moderns betydelse, som var framträdande i den tidiga barnträdgårdsrörelsen, kan vara svår att förena med en modern förskoleverksamhet och ett könsneutralt föräldraskap. Det kan också vara så att den mycket starka ställning som omsorgen har haft inom förskolan gör att den utgör en självklarhet och inte något man tycker sig behöva lyfta fram. I den nuvarande läroplanen för förskolan skrivs omsorg fram som viktigt, men kopplas samtidigt till lärandebegreppet. Det sägs att förskolan har att hantera denna dubbla uppgift att både vara en omsorgsinstitution och en institution för lärande.

Det aktiva barnet eller det beroende?

Det aktiva barnet är ett begrepp som kan ges olika betydelser och som vinner sitt inflytande genom att det inte preciseras, häri ligger dess retoriska kraft. Frågan är vad som tonas ner när aktivitet och nyfikenhet blir viktiga begrepp? Hur hanteras beroende i denna diskurs? Det genomslag som den sociala barndomsforskningen har fått innebär samtidigt ofta ett avståndstagande från utvecklingspsykologin, något som kan leda till ett förnekande av olikheten mellan barn och vuxna och en oförmåga att se de små barnens specifika behov. Barn är sociala aktörer, men de är beroende av ett samspel med vuxna som

Omsorg vs lärande

ser dem och som bekräftar dem, för att de på så sätt ska känna tillit. Detta innebär att vi kan markera en likhet mellan barn och vuxna i vissa avseenden och samtidigt markera den olikheten som finns och det ansvar som därmed åvilar den vuxne. Det finns alltså en tendens att tänja lärandebegreppet och låta det innefatta omsorgen utan att omsorgen problematiseras. Med den starka betoning av lärande och av barnets kompetens som tonar fram i styrdokumenten för förskolan konstrueras en bild av barnet där behovet av omsorg osynliggörs. Detta säger inte bara något om vår bild av barnet utan också något om vår tid. I ett individualistiskt samhälle är det de autonoma individernas kompetens och förmåga till lärande som framhävs. Det finns en tendens att idealet om det fria valet och den individuella människan förnekar det biologiska och kroppsliga beroendet. Det kan finnas skäl att knyta denna diskussion till frågan om varför lärandebegreppet har fått en sådan dominans inom förskolan. Är det så att vi vuxna har behov av det kompetenta barnet för att själva kunna realisera en autonomi? Och är det så att vi har svårt att acceptera både barnets beroende och vårt eget? Den utsatthet och det beroende som finns som en likhet mellan alla oss människor, tenderar att förnekas i talet om det flexibla samhället med sina kompetenta medborgare. Jag vill hävda att lärandebegreppets dominans innefattar två led. För det första oviljan att se barnet som beroende för att det då knyts till en passivitet. För det andra oviljan att bli förbunden med en hemdiskurs och en traditionell omsorgsmodell för att den inte ses som förenlig med framgång. När förskolan nu är en del av utbildningsväsendet blir det viktigt att definiera vad som är innebörden i begreppet pedagogisk verksamhet. Så länge det var en boskillnad mellan förskola och skola, via olika huvudmän och olika instanser för tillsyn och styrning, var det lättare att utveckla olika pedagogiska traditioner. När nu avsikten är att de

olika verksamhetsformerna ska berika varandra kan man fråga sig vem som får tolkningsföreträde och vilken idé om barndomen som blir dominerande. Studier visar hur det finns en risk att förskolan tenderar att bedöma barnen i förhållande till uppnåendemål snarare än strävansmål, vilket innebär att man bryter mot läroplanen, men också att dessa bedömningar fungerar segregerande. Det är det kompetenta barnet som nu lyfts fram som ett ideal. Barnet är inte längre som i början av 1900-talet utskiljt som olik den vuxne, snarare finns nu många röster som hävdar barnets likhet med den vuxne och i det sammanhanget är barnets kompetens viktigt. Här finns emellertid en risk som är viktig att uppmärksamma, nämligen det faktum att värderandet av kompetens kan innebära ett förnekande av behovet av omsorg och omhändertagande, alltså det beroende barnet. Beroende är något som inte står högt i kurs i ett samhälle där konkurrens, individualitet och flexibilitet utgör ledmotiv. Vi kan se att barnet nu i början av det nya seklet definitivt är ett offentligt ansvar och verksamheten för också de yngre barnen diskuteras som en aspekt av det livslånga lärandet som varje individ numera måste involveras i. Men behöver en poängtering av barnets kompetens och aktivitet betyda att dess beroende förnekas? Självklart inte. Det gäller emellertid att vara uppmärksam på hur en verksamhet för barnomsorg kan förvalta en tradition och inte förneka de specifika behov som de yngre barnen har.

Referenser 1.

Halldén, Gunilla (2007): Den moderna barndomen och barns vardagsliv, Stockholm: Carlsson Bokförlag.

Skolverket Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad 2010. Stockholm: Fritzes

SOU 1972:26 och 27 Förskolan 1 och 2. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning, Stockholm: Liber.

Förskolans kvalité och barns hälsa – internationella erfarenheter

Författare: Sven Bremberg Sven Bremberg är docent, läkare och expert på bl a barns och ungas hälsa vid Statens folkhälsoinstitut, samt lektor vid Institutionen för Folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.

I Sverige är förskola idag en självklarhet. Ett stort Personaltäthet och gruppstorlek antal studier visar otvetydigt att förskola, med Diskussionen i Sverige gäller inte längre om den pedagogik och personaltäthet som gäller förskola är bra eller dålig utan fokuseras istället i Sverige, gynnar barns hälsa och utveckling på förskolans kvalité. Kvalité är ett mångtydigt (Bremberg, 2001). Den gynnsamma effekten begrepp. Det innefattar både yttre ramar som gäller även på lång sikt. En experimentell studie personaltäthet och gruppstorlek och den pedagomed förskola för giska praktiken vid socialt utsatta barn en enskild förskola. i USA visar på effekDet är enklast att År 1980 fanns 24 årsarbetare ter upp till 40 års diskutera de yttre per 100 barn för att år 1995 ha ålder (Muennig, ramarna eftersom reducerats till 18 årsarbetare 2009). En annan måtten är enkla per 100 barn. Det finns inget amerikansk studie och statistik finns av förskola för barn allmänt tillgänglig. vetenskapligt stöd för att med mer varieranDetta förhållande denna reduktion lett till en de social bakgrund bidrar också till försämring av förskolans visar också positiva att den politiska gynnsamma effekt. effekter upp till 15 diskussionen ofta års ålder (Vandell, inriktas på de yttre 2010). Effekten av ramarna. Där går förskola för de minsta barnen har dock ifrågadet också att utkräva ett tydligt politisk ansvar. satts. En genomgång av internationella studier Flera debattörer hävdar att personaltätheten visar emellertid att förskola främjar hälsan för idag är för låg och att barngrupperna är för stora. barn även i åldern 12–40 månader, förutsatt den Tekniskt är det enkelt att ändra på sådana förhålpersonaltäthet som finns i Sverige (Holmgren, landen men kostnaderna är betydande. Redan 2009). idag kostar en förskoleplats i genomsnitt 114 400 kr per barn och år (Skolverket, 2010). Huvud-

Förskole klassen som över gångszon – väntrum eller genomfart?

Författare: Helena Ackesjö Helena Ackesjö är fil. lic. och doktorand vid Linnéuniversitetet i Kalmar. Hennes forskning fokuserar på lärarnas professionella yrkesidentiteter i förskoleklass samt barns övergång från förskola till förskoleklass. Hon har även medverkat i utredningen om Flexibel Skolstart.

Följande artikel erbjuder en problematisering av förskoleklassen som övergångsfas mellan förskola och skola. Man kan både utbildningspolitiskt och teoretiskt placera förskoleklassen i ett gränsland mellan förskola och skola, vilket reser både möjligheter och dilemman för lärarna och barnen.

Inledning

Förskoleklassen kan betraktas som en viktig övergångsfas för barnen, där de ska få möjligheter till ”förberedande men mjuka, lekfulla och lustfyllda möten med skolans krav på färdigheter och kunskaper” (SOU 2008:109, s. 244). Verksamheten beskrivs som något ”mitt emellan” förskola och skola. Frågan som väcks är hur man på ett pedagogiskt bra sätt knyter samman traditionerna från förskola och skola i förskoleklassen på ett sätt som gör att kontinuitet skapas som kan gynna barnens fortsatta lärande. I de få direktiv som finns för förskoleklassen, och i lärares berättelser om verksamheten, framkommer gång på gång att förskoleklassen ska utgöra ”en smidig övergång”. Men vad innebär detta? Smidighet ur vems perspektiv? I denna artikel beskrivs lärares och barns ibland skilda syn på förskoleklassens innehåll och funktioner.

En plats för social och relationell utveckling

I min forskning har jag delvis fokuserat förskoleklasslärares berättelser om sig själva och sina professinella yrkesidentiteter (Ackesjö 2010 a&b). Lärarna är ganska eniga om att förskoleklassen är en plats för social och relationell utveckling, där inte lärandet av bokstäver och siffror per automatik sätts i första rummet. Den viktigaste, tydligaste och ofta mest uttalade intentionen med förskoleklassen är att verksamheten ska grundas i förskoleklasslärarnas förskolepedagogiska förhållningssätt, och att denna förskolepedagogik ska färga av sig i skolan (Myndigheten för Skolutveckling, 2006). I och med denna utgångspunkt betonas omsorg som ett centralt begrepp även i förskoleklass. Ett av målen i verksamheten är att lärarna ska förbereda barnen inför en ny skolform. Detta kallar Ackesjö & Persson (2010) för framtidsorienterad riktning. I detta arbete understryker förskoleklasslärare ofta att de utgår från varje barns behov och ”möter barnet där det står”, vilket då kan underlätta övergången. Den underliggande pedagogiska tanken är att knyta an till barnens tidigare erfarenheter och kunskaper för att skapa progression och kontinuitet i barnens

Trygghet och grupp足 storlek

Författare: Gunilla Niss Gunilla Niss är leg psykolog och arbetar som handledare och utbildare inom förskola, skola och socialtjänst. Hon är utbildare i programmet ICDP/ Vägledande samspel och författare till flera böcker om förskolan.

Den svenska förskolan är världskänd på ett positivt En tvåårig pojke hämtar sin napp på hyllan i försätt för sin ambition att förena omsorg och lärande skolan och stoppar den i munnen på en gråtande i sin verksamhet, men hur ser verkligheten ut? Det kompis. Samtidigt ger han honom en klapp på kinhar hänt mycket på både gott och ont under de den. Han vet vad som behövs när man blir ledsen. senaste 20 åren inom svensk förskola. Forskningen Han har själv blivit tröstad på detta sätt. Vuxna är ger oss ständigt nya kunskaper om barn och barns barnens viktigaste förebilder. behov. Konventionen Tre flickor leker om barnets rättigheter glada och upprymda med varandra och Barnets största behov är: Se har stärkt barns rätt att komma till tals och plötsligt får en av dem mig! Älska mig! Dessutom ha inflytande. Respekt en knuff och ramlar behöver barnen få svar av för barnets tankar, i golvet. Hon gråter oss vuxna på frågan: Vem känslor och avsikter är hjärtskärande. De klart uttalat. Barnets andra blir rädda och är jag? De vill veta: Är jag bästa ska stå i centrum springer därifrån. De en dum en? En snäll en? En för alla beslut som rör förstår inte riktigt vad elak en? Får jag vara med barn. Förskolan har som hände och behöeller vill ni inte ha mig? fått en egen läroplan ver givetvis hjälp av och skollagen gäller någon vuxen. Tyvärr även förskolan. var den pedagog som just då fanns på avdelningen upptagen av att byta blöjor, en i arbetslaget var sjuk och den tredje hade ännu inte kommit. Vi kan tycka vad vi vill om att barnen börjar Barns behov tidigt i förskolan, går långa dagar och är där när Barnets största behov är: Se mig! Älska mig! föräldrar är lediga. Men nu går barnen där, föräldDessutom behöver barnen få svar av oss vuxna på rar har rätt till en plats för barnet inom en viss tid frågan: Vem är jag? De vill veta: Är jag en dum en? efter att de anmält behov av plats. Från tre år har En snäll en? En elak en? Får jag vara med eller vill alla barn rätt till en förskoleplats. Förskolan är till ni inte ha mig? I vårt ansikte kan de läsa svaret. De för och ska utformas utifrån barnens behov. ser vad vi känner. Ser hon glad ut när jag kommer Majoriteten av svenska barn mellan ett och fem springande eller vänder hon bort blicken. Har hon år går i förskolan. Sverige är därmed ett unikt land. tid med mig eller inte? Vad barnet ser och känner

Förskolan som arena för föräldra stöd – en studie av effekter och implementering av Triple P: Programmet för Positivt Föräldraskap

Författare: Anna Sarkadi Anna Sarkadi är leg läkare och docent vid Centrum för Föräldraskapsforskning (CEFF) vid Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet.

Sammanfattning

Treårigt projekt

Att erbjuda seminarier och enskilda samtal genom Triple P på förskolan visade sig vara ett framgångsrikt koncept. Föräldrarna uppskattade närheten, att de kände förskolepedagogerna och att pedagogerna kände dem och barnen. Pedagogerna gillade den ökade trygghet de fått genom Triple P utbildningen och att de nu hade fått mandat och verktyg för att ge goda råd – fast utan att ge dem. Det ingår nämligen i Triple P konceptet att hjälpa föräldrar att hitta sina egna lösningar i stället för att servera färdiga svar. Föräldrarna som deltog gjorde det av nyfikenhet, allmän vilja att förbättras i sitt föräldraskap och ibland för att lösa vardagsproblem med barnen. Föräldrar som inte deltog hade andra prioriteringar, kände inte till möjligheten att delta eller kände att de inte hade behov av det. Ingen tyckte att förskolan var en olämplig arena för att erbjuda föräldraprogram. Resultaten visade tvärtom, att beteendeproblemens förekomst minskade i interventionsgruppen, liksom antalet vårdbesök för föräldrars egna eller barnets problem. Hälsoekonomiska beräkningar gav därför tummen upp för konceptet.

Projektperioden på tre år börjar närma sig sitt slut och Uppsala-studien om Triple P har blivit en framgångsrik satsning trots att det inte såg ut så hela vägen. Kombinationen forskning och kommunal verksamhet samfinansierad och av varandra beroende i ett projekt har varit till nytta för båda verksamheterna. Kommunen har lärt sig att bli bra även på att beställa goda utvärderingar och utnyttja forskningskompetensen så att den kommer den tillgodo och forskargruppen har lärt sig att ta hänsyn till fler faktorer än god vetenskap – utan att tumma för mycket på det senare. För att besvara forskningsfrågan – är förskolan en arena för föräldrastöd – har vi följt 758 föräldrar till 488 barn med enkät och intervjuat 21 av dem i enskilda intervjuer. Vi har även följt 31 förskolepedagoger, intervjuat 8 av dem, intervjuat deras chefer, gjort en attitydundersökning bland föräldrarna och utfört omfattande statistiska och hälsoekonomiska beräkningar. I följande avsnitt beskrivs några av de viktigaste lärdomarna från projektet. Resultaten är hämtade från rapporter och studentuppsatser som samtliga finns på projektets hemsida i sin helhet.

Kvantitet kontra kvalitet i fรถrskolan

Författare: Magnus Kihlbom Barn- och ungdomspsykiater med lång erfarenhet av arbete med barn och föräldrar. Medförfattare till bland annat Förskola för de allra yngsta – på gott och ont med Birgitta Lidholt och Gunilla Niss (Carlsson Bokförlag 2009).

Denna inledande del av socialisationen försigI stora demonstrationer på 1970-talet skallade gick tidigare i familjen. I våra dagar har förskolan ropet ”Dagis vill vi ha, men dom ska vara bra”, övertagit en betydande del av denna funktion. och på föräldrarnas knappar stod ”Bra dagis till Redan från två års alla barn”. Nu är ålder tillbringar det självklart för de flesta att förskolan I förskolan har barnet en stor över 90 procent av Sveriges barn långa måste finnas. Men möjlighet att utveckla det dagar där. Vistelseatt den måste ha man kallar social kompetens, tiden per vecka är kvalitet tycks inte i korthet förmågan att både i genomsnitt c:a 30 lika självklart. timmar, men för 25 Dagens unga församarbeta och fungera procent av ett- och äldrar borde ropa självständigt. tvååringarna mer än på samma sätt! 36 och för 13 procent mer än 40 timmar. C:a 16 000 ett- och tvååringar tillbringar lika lång Ett samhälleligt perspektiv tid i förskolan som deras föräldrar gör på sina För att överleva måste varje organisation, samarbetsplatser. hälle och kultur fostra nya generationer vars medI förskolan har barnet en stor möjlighet att lemmar har både vilja och förmåga att samarbeta utveckla det man kallar social kompetens, i kortför överenskomna mål. Införlivandet av normer het förmågan att både samarbeta och fungera och nödvändiga sociala förmågor, socialisationen, självständigt. Det sammanfattar en rad nästan tar sin början redan under barnets första levnadsparadoxala förmågor: att ha både självkänsla och år. Uppfostran är en avsiktlig del av processen, förmåga till ömsesidighet, att kunna underordna en oavsiktlig – och kanske viktigare – är barnets sig gemensamma regler och ändå vara kreativ, identifikation med känslomässigt viktiga vuxna.

Komplette rande anknytnings person på förskola – Ett lokalt projekt för att stödja barn till föräldrar med psykisk ohälsa

Författare: Birthe Hagström Birthe Hagström är fil.dr i pedagogik och utvecklingsledare på Sociala Resursförvaltningen i Malmö.

samverkan kring föräldrar med psykisk ohälsa Många små barn till föräldrar med psykisk och deras späda och små barn. En kartläggning ohälsa saknar tillräckligt vuxenstöd i sin konbland socialtjänsten, barn- och vuxenpsykiatakt- och relationsutveckling. I Malmö har en trin samt barnhälsovården visade att 284 barn i modell prövats där förskolepedagoger erbjuds tre stadsdelar hade fortbildning och minst en förälder barn får en kommed psykisk ohälsa, pletterande anNär föräldern inte kan eller cirka 4 procent knytningsperson. vara så förutsägbar och av alla barn i åldern De positiva resultillgänglig som ett barn 0–7 år. Sannolikt taten antyder att behöver, är det viktigt att finns det fler familjer fortbildning för där föräldrarna har pedagoger och en undersöka möjligheter till psykisk ohälsa men anpassad förett kompletterande stöd för dessa kommer inte skolevistelse kan barnet. Ett sådant stöd kan i kontakt med de få en avgörande bl.a. vara en förutsägbar och nämnda inrättningbetydelse för bararna. nets utveckling. trygg relation på förskola. Via samverkan Små barns uppmärksammades behov av en trygg bl.a. att vissa barn inte fick det utvecklingsstöd de förutsägbar vuxen kan stå i stark kontrast till var i behov av på förskolan. Det resulterade i ett föräldrars förmåga och egna behov om föräldprojekt och en studie på förskola där barn erbjöds ern har psykisk ohälsa. En övergripande fråga en kompletterande anknytningsperson, i samråd är därför hur samhället kan erbjuda stöd. 1999 med föräldern. påbörjades ett arbete i Malmö för att utveckla

Ordets mening Fackspråkets roll och förändring i människobehandlande organisationer

Författare: Karl Eriksson I mars 2011 utlyste Föreningen Psykisk Hälsa ett uppsatsstipendium på 10.000 kr. Stipendiet skulle premiera elever som skriver en kandidat- eller magisteruppsats som belyser frågor inom ämnesområdet psykisk hälsa på ett intressant sätt. Vi fick in över 60 bidrag från ett stort antal lärosäten. Redaktionskommittén för tidskriften beslöt att ge stipendiet till Karl Eriksson, student vid Socialhögskolan vid Lunds Universitet, för hans kandidatuppsats Ordets mening. I sin motivering skriver redaktionskommittén: ”För ett originellt ämnesval och en klargörande analys av fackspråkets betydelse vid mötet mellan den hjälpsökande och samhällets professionella hjälpapparat – en uppsats som stämmer till eftertanke.” Karl, som är 22 år, säger i en kommentar att ”När jag fick höra att jag skulle få stipendiet blev jag verkligen tagen på sängen ...att andra människor uppe i Stockholm hade läst min uppsats och tyckt att den var så bra så att de ville ge mig ett stipendium. Det var mäktigt. Jag gick på moln i några dagar.” Dessutom fick två uppsatser hedersomnämnanden: Självhjälpsgrupper är inte bara snack – en studie om kunskapsutveckling utifrån sig själv i dialog med andra eller om att vara människa genom människor av Veronica Liljeqvist, magisterprogrammet i socialt arbete vid Högskolan Väst; samt Livets längsta relation – en kvantitativ studie om kvalitet i syskonrelationer och dess kopplingar till välbefinnande, rivalitet, åldersskillnader och andra faktorer av Anna Hellberg och Karin Österlund, psykologprogrammet vid Lunds Universitet. Nedanstående essä är en sammanfattning av Karl Erikssons uppsats med samma namn. De tre premierade uppsatserna kan läsas på föreningens webbplats: www.psykiskhalsa.se.

Språk i förändring

När vi i vårt dagliga språkbruk använder ordet idiot vill vi ofta understryka någons inkompetens. Ibland faller det ur munnen i ett tyst muttrande, ibland kanske det yppas i ett skrikande tonläge. Vissa av oss kryddar säkert på med någon okristlig svordom också. För inte allt för länge sedan hade ordet idiot ett helt annat användningsområde. I Svenska Akademins Ordlista 2011 står det att idiot eller idioti är en ”… föråldrad term för svår grad av efterblivenhet… ”. Ordet användes inom psykiatrisk verksamhet från början av 1700-talet

ända in på 1960-talet. Nu är det ett fult ord, då var det under en lång tid ett professionellt samlingsbegrepp för människor med någon form av psykisk problematik som till exempel människor med Downs syndrom eller schizofreni. Någonstans på vägen blev idiot ett fult ord och det togs bort ifrån ett professionellt sammanhang i egenskap av fackterm. Det svenska språket är i ständig förändring och att vårt språks enda uppgift är att hjälpa oss att kommunicera med varandra är en klar underdrift. Språket är också en spegel som represente-

N채r vinden v채nder och tuppen gal Funderingar utifr책n 책ldrande

Författare: Ann Lantzourakis Ann Lantzourakis är leg psykolog/psykoterapeut och psykoanalytiker. Hon var verksam i många år på PBU och har bl a skrivit en av Föreningen Psykisk Hälsas monografier, Barnpsykoterapeutisk metodik (monografi nr 40, 1995).

Genom henne, men också genom min mamma Det har slagit mig att många gammaldags talesätt (född 1901) och andra äldre människor blev jag och uttryck lever kvar i mig från min tidiga barnmottagare av många språkliga uttryck som nu ter dom. Möjligen är det ett ålderstecken, bland ansig ålderdomliga och främmande. Men de speglar dra, att de liksom infinner sig av sig själva och tar ett tänkande som vi som är äldre bär med oss, sig in i mina mer dagsaktuella tankegångar, som inombords och i våra ett slags kommentarelationer. rer eller hälsningar ”Din vilja växer i från min inre mänGenom min mamma och skogen” säger vi nog niska. I en bok som andra äldre människor inte mer till barn, men jag nyss läst pekar blev jag mottagare av många av oss har nog min tidigare kollega många språkliga uttryck. fått höra uttrycket. Emmy Gut på hur ”En fågel i handen år åldrandet aktualise”Din vilja växer i skogen” bättre än tio i skogen” rar barnet inom oss, säger vi nog inte mer till Vad menas med det? hur grunden till hur barn, men många av oss Att ”man vet vad man vi kommer att bli har nog fått höra uttrycket. har men inte vad man som gamla läggs i får”, kan man förmoda. vår tidiga barndom. Att det är dumt att ”gå (”…att man sent i över ån efter vatten”, det är ju begripligt. ”När livet har blivit just den åldring man är på grund en blind leder en blind faller båda i gropen.” av vilket barn man varit och vad man har varit ”Surt sa räven om rönnbären”. ”Den råd lyder är utsatt för i barndomen” (s.76)). vis”, ”I morgon är en skälm” och ”ingen vet var Jag hade som barn en nära kontakt med min haren har sin gång”. ”Små sår och fattiga vänner mormor. Hon var född 1862 och levde alltså en skall man inte förakta”, ”högmod går före fall” stor del av sitt liv i ett nu avlägset århundrade.

En förskola av hög kvalitet kan främja barns psykiska hälsa långt upp i åren. Men vad utmärker en bra förskola? Ett tiotal av landets experter på barns utbildning och hälsa har bidragit till detta temanummer, där vi pekar ut de största utmaningarna för förskolan 2011. Dessutom litteratur och en essä av Karl Eriksson, mottagare av Psykisk Hälsas uppsatsstipendium 2010–2011.