Psykisk Hälsa nr 4 2013

Psykisk Hälsa 2013:4 / Årgång 54 / 99 kr

vasvuohta psyhkalas dearv

Tema: Språket

Innehåll Inledning.............................................................................................................................................4 Tema: Språket Att leka och läka med ord..........................................................................................................10 Cecilia Modig Att översätta det svår­­översatta............................................................................................... 14 Maria Sundvall & Sofie Bäärnhielm Bilingualism och psykoterapi...................................................................................................22 Marian Cabrejas Tolkens roll i behandling med flykting­föräldrar och små barn.................................30 Monica Brendler Lindqvist Språkliga former i stöd via nätet........................................................................................... 36 Cecilia Löfberg & Margareta Aspán Språkets betydelse för lärande och relations­skapande.............................................. 44 Barbro Bruce Övriga artiklar Föräldrar som mist ett barn i suicid..................................................................................... 48 Ullakarin Nyberg & Pernilla Omerov Diskriminerad och psykiskt störd.......................................................................................... 56 Fredrik Edin & Mikael Sandlund Kontaktfamilj – en insats för livet eller för barndomen?.............................................. 66 Lotta Berg Eklundh Begreppet Psykisk Hälsa är översatt till följande språk på omslaget: franska, hebreiska, ryska, nederländska, japanska, turkiska, irländska, swahili, samiska, kinesiska, portugisiska, engelska, arabiska och azerbajdjanska.

Språket och den psykiska hälsan att prata om svåra upplevelser på ett annat modersmål kan ibland vara förlösande. Distansen som det nya språket skapar gör det lättare att närma sig svåra teman.

En liknande effekt kan möjligen åstadkommas genom digital kommunikation. Cecilia Löfberg och Margareta Aspán har undersökt ungas sätt att använda nätet för att söka information och stöd från vuxna om sådant som de själva uppfattar som känsligt. “Jag kan inte prata om det där” – så svarar många av de unga som söker stöd via olika chattforum på nätet, när de uppmanas att söka upp skolkuratorn eller ungdomsmottagningen för att få hjälp. ”Genom att lära oss att förstå hur mående kan kommuniceras på olika sätt, kan den digitala språksituationen bättre anpassas för stödjande kommunikation med unga”, konstaterar artikelförfattarna.

Artiklarna visar inte bara det självklara, nämligen att hur vi använder språket påverkar vår psykiska hälsa, men också att språket har en oändlig förmåga att anpassa sig efter våra behov av att utveckla vårt känsloliv, vår medvetenhet och ytterst vår psykiska hälsa.

Huvudtemat för detta nummer är språk. Tillgången till ord, till ett språk som fungerar i kommunikationen med andra är inte rättvist fördelad i befolkningen. Den som saknar ord får mycket svårare än andra att hävda sin rätt, skapa relationer till andra och bli synlig och respekterad som person. Barbro Bruce, leg logoped och lektor i utbildningspedagogik, skriver i sin artikel om språkets betydelse för lärande och relationsskapande, att språkförmåga – efter de första barnaåren – är en självklar del i att vara människa. Det som tas förgivet pratar man inte om. Hon pekar på att en konsekvens av den ”osynlighet” som gäller språklig och kommunikativ förmåga är att eventuella problem riskerar att inte uppmärksammas och därmed inte behöver möta adekvata stödinsatser.

Flera artiklar i detta nummer uppmärksammar problem och möjligheter i behandlingssituationen när behandlaren och patienten har olika modersmål. Maria Sundvall och Sofie Bäärnheilm vid Transkultulturellt Centrum i Stockholm diskuterar bland annat innebörden av att arbeta via tolk.

Marian Cabrejas diskuterar utifrån forskningsintervjuer med personer som genomgått psykoterapi på annat modersmål än sitt eget, möjligheten att kommunicera på andra sätt än genom ord. Och

Redaktionen

TIDSKRIFTEN PSYKISK HÄLSA / Organ för föreningen Mind / Utkommer med 4 nr/år. Årgång 54 / ISSN: 0033-3212 Copyright © Mind (Föreningen Psykisk Hälsa) 2013 / Chefredaktör & ansv. utgivare: Per-Anders Rydelius / Redaktör: Carl von Essen / Redaktionskommitté: Robert Erikson, fil. dr, professor i sociologi; Siv Fischbein, professor emerita, special­pedagog; Fredrik Lindencrona, leg. psykolog, med. dr.; Cecilia Modig, socionom och författare; Per-Anders Rydelius, professor i barn- och ungdomspsykiatri, överläkare och Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi. Manus till Psykisk Hälsa: Maila info@mind.se / Form & Produktion: Pelle Isaksson / Tryck: Edita, Västra Aros 2013. Denna tidskrift är tryckt på miljövänligt papper. Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

4

Psykisk Hälsa för 50 år sedan högsta ledningen, är publicrelationsmannen, informationssekreteraren, som har att skapa goodwill för kommunal barnavård – kanske också medverka till anskaffandet av fosterhem. ...En specialist som vi i Helsingfors mer och mer har börjat sakna i vårt arbete är en sociolog som kunde anlitas för mer krävande utredningsarbete i planeringssyfte, t ex undersökningar om resultaten av vissa åtgärder eller om arten av ett visst vårdbehov eller om de orsakssammanhang som ligger bakom vårdbehovet osv. ...I och med anlitandet av specialister har barnavårdsnämndens arbete onekligen mist något av sin forna patriarkala prägel. Den enskilda människan, barnet, har mer och mer blivit ett kliniskt fall som inte förstås av lekmän utan av experter. I stället har nämndens uppgifter på sätt och vis flyttats över på ett högre plan. Ur rättskyddets synpunkter är det viktigt att också specialister står under kontroll och den ”common sense”, som en kommunal nämnd representerar, kan i bästa fall ge specialisternas ställnings­ taganden en demokratisk tyngd och auktoritet utåt.

BEHOVET AV SPECIALISTER INOM DEN SOCIALA BARNAVÅRDEN I FINLAND Av vetenskapliga undersökningar har det framgått, att barnavårdsnämndernas barn- och ungdomsklientel är i högre grad avvikande än en neutral barnpopulation från samma socialgrupper. Frekvensen av olika slags skador är redan vid intagningen större. Dessutom nödgas vi erkänna, att vår sociala barnavård fortfarande är så bristfällig, att skadorna delvis uppstår också som en direkt följd av denna vård. ...De speciella krav som ställs på den kommunala barnavården förutsätter följaktligen motsvarande sakkunskap hos dess företrädare. Det har fastslagits, att ansvariga tjänstemän måste ha insikter i kommunal- och sociallagstiftning, i mentalhygien, psykologi, pedagogik och numera också i någonting så svårdefinierbart som casework, i Sverige vanligen kallad socialvårdsmetodik.

I synnerhet kan anlitande av arbetsstudie- och organisationsspecialister, som inte bara är kunniga i rationaliseringsteknik, utan också har insikter i socialvårdens principer, vara påkallat. ...En annan specialist, som också borde arbeta i anslutning till

Margit Törnudd (ur Psykisk Hälsa 1963-4; fetstilsmarkering gjord av red)

Nytt från föreningen Drygt 160 personer från hela Sverige deltog i vår konferens “Att förebygga självmord” fredag 8 november. Deltagarna representerade ett brett urval av yrkesgrupper, bl a skola, omsorg, ideell sektor, räddningstjänst och polis. Talade gjorde bland andra psykiatern Ullakarin Nyberg, psykiater; Maria Marathon Sjöberg, journalist; Ludmila Solomin, psykiater BUP Stockholm, och Susanne Rolfner Suvanto från SKL. Den 24 oktober organiserade Mind ett möte för andra organisationer som arbetar med att främja den psykiska hälsan. Syftet var att planera aktiviteter i samband med valet till EU-parlamentet den 25 maj 2014. En utfrågning av kandidater till EU-parlamentet är planerad till slutet av april 2014.

Marie-Louise Söderberg på scen. Foto: Merja Metell Suomalainen.

nationell nivå. Indexet pekade på samband mellan den psykiska hälsan och ett graden av ekonomisk jämlikhet och utanförskap i ett land. Sveriges Television och Dagens Nyheter hade artiklar och inslag om indexet.

Vid en konferens den 10 oktober presenterade vi vårt nya Mind-index som mäter den psykiska hälsan på

5

Aktuell litteratur HOMO PSYCHICUS SOM ENFALD KONTRA TVÅFALD MOT MÅNGFALD Alf Nilsson. Symposion, 2013.

Recension av Björn Wrangsjö.

punkterna tas i hans egen levda erfarenhet inte minst som forskare och psykoterapeut.

Sedan Alf Nilsson lämnade sin professur i klinisk psykologi i Lund 2001 har han varit sysselsatt med att genom en mångdimensionell ansats föra samman den affektiva/emotionella och den kognitivt/ operativt handlingsinriktade kunskapen om människan i ett såväl evolutionärt som ontogenetiskt perspektiv. Homo psychicus som enfald kontra tvåfald mot mångfald – Det analoga och det digitala som färdriktning mot en människoteori, är den fjärde boken på detta övergripande tema.

Denna ansats är viktig menar han då den kognitiva traditionens begrepp för drivkraft till exempel till utveckling av kunskap och kontroll inskränker sig till intentioner och förbiser motivkrafter som affekter, emotioner och känslor. Han citerar affektteoretikern Silvan Tomkins: ”Uppmärksamheten är en papperstiger om den inte triggas av affekten intresse”.

Texten är, liksom i de tidigare tre verken, tätt vävd med översiktliga teoretiska resonemang, associationer, intressanta utvikningar mot praktiskt taget alla tänkbara human- och naturvetenskapliga forskningsfält, inte minst etologiska, antropologiska och neurokognitiva. Detta ger underlag för en rik men också krävande läsupplevelse.

Författaren betonar att även om framställningen i många avseenden kan te sig som baserad på teoretiska ”top down” perspektiv, är det för hans del fråga om ”bottom up”, det vill säga att utgångs-

Enfalden knyts till affekternas kvaliteter, och dessas analoga ”mer eller mindre” (i en mening ”enögda”) karaktär. Under barnets tidiga amentala utveckling utan tillgång till föreställningar om ”annanhet” har affekterna som analoga stimulusförstärkare inget inre fäste utan kan ses som en ”värdedepå” definierad i relation till moderligheten – bland annat häri ligger ”enfalden” – fram till ca åtta månaders ålder då kapaciteten för rekognitiva föreställningar gradvis har utvecklats. Affekter och relationer är nära länkade. Författaren för samman dem i ett kontingenssystem: Någon i Relation till Någon Annan (N-R-NA). Förmågan till ansvar bottnar i den analoga kvaliteten. Författaren ifrågasätter om människan skulle kunnat existera om moderligheten som kvalitet, i linje med modern anknytningsforskning, inte delats med flera personer, s.k. alloföräldraskap.

Till synes paradoxalt föregår tvåfalden enfalden i det evolutionära perspektivet. ”Tvåfalden” har sin bas i reflexernas digitala ”av-på” kvalitet.

I reflexen finns en förväntan a priori – att bli försatt i bruk. Utvecklingen går via förmåga till härmning mot kapacitet för kognitiva operationer och förmåga till förutseende, språkutveckling och begreppsbildning. Ur kulturell synpunkt tycks det vara den manliga principen som strukturellt bekräftar tvåfalden (Jag tänker osökt på Lacan och ”Faderns lag”). I jägar-samlarsamhällen i vår tid förefaller fäderna dock ta samma ansvar för barnen som mödrarna. Ut ur det ständiga

Enfald och tvåfald

6

Aktuell litteratur tvåfaldens ”antingen eller” utan att göra våld på affekternas egentliga väsen. Han påpekar att även om neuronen tycks fungera digitalt förefaller synapserna fungera som komplexa analoga konstruktioner. Distinktionen mellan digitalt och analogt ger en ny möjlighet att förstå vad en människa är för något då det analoga/semantiska skapar kommunikation och relation, medan det digitala/ informativa skapar skillnad.

I avsnittet om mångfalden behandlas treåringens förmåga till evokativa föreställningar och riktad intention. Dessa i kombination med affekten ”intresse” kommer dels att möjliggöra riktade motiv, dels affektens subjektiva aspekt ”känsla” och den specifika mänskliga förnimmelsekvaliteten ”önskan”.

Författaren ser vidare längtan som människans mest avancerade motiv. Det visuella, blicken och dess kommunikativa förutsättningar och innebörder behandlas ingående. Blickens förmåga att i rum/ tid endast fånga in den första aspekten – rummet – leder till resonemang om tiden som moment, samtidighet och subjektiv uppfattning vilket för vidare till vår oförmåga att föreställa oss vår död annat än i metaforer. En affektiv reaktion inför detta perspektiv tycks vara ”kuslighet”, en företeelse som författaren fördjupat sig i sin föregående bok Det främmande, det kusliga och tankens brist.

utbytet mellan affekt-föreställningslinjen och reflex-operationslinjen springer så småningom mångfalden.

Mångfald, differentiering och integrering

Författaren ger exempel på hur barnets utveckling kan ses utifrån hur de affektiva analoga och kognitiva digitala polerna spänner mot varandra, till exempel i de tre språk som ettåringen förfogar över: det affektiva, det ”sensomotoriska” och det begynnande verbala. Intentionen som kognitiv kvalitet har börjat legeras med förväntan som affektiv dito. Barnets affektiva och kognitiva utveckling följs sedan steg för steg i en vandring mellan perspektiv från skilda begreppsvärldar formade av Piaget, Freud, Pierce, Vygotsky och deras moderna efterföljare hela tiden med författarens ovan beskrivna grundperspektiv som utgångspunkt. Språkutvecklingen till exempel innebär ett möte mellan den digitala, kognitiva tvåfaldens ”antingen eller” och den analoga affektiva enfaldens ”mer eller mindre” i språkets båda dimensioner syntax och semantik.

Författaren gör en ”mångfald” stimulerande intellektuella språng. Ett sådant berör artificiell intelligens. Redan filosofen Leibniz konstaterade i början på 1700-talet att den binära kodningen var nyckeln till ett universellt språk, ”ord som kodar för ordning hanteras i minnet som om de vore tal”.

Alan Turing stöpte om detta till en matematisk princip som lade grunden för datorn, den digitala maskinen vars funktion rest frågor till exempel om gränserna för artificiell intelligens. Författarens åsikt om varför denna maskin aldrig kan bli mänsklig bottnar i att det ytterst mänskliga baserar sig på enfaldens biologiskt givna affektiva ”mer eller mindre” kvalitet, vilken aldrig kan omvandlas till

Diagnostik och personlighetspsykologi

Författaren resonerar om psykopatologi i ett epigenetiskt perspektiv med särskilt fokus på tillstånd som i DSM termer definieras som psykos respektive personlighetsstörning. Han visar med utgångspunkt från sina kliniska studier med hjälp av Percept-genetic-Object-Relation Test (PORT) hur patienternas förställningsvärld, affektladdade

7

Aktuell litteratur

ringsstrategier också i den terapeutiska relationen.

Detta relationsperspektiv omfattar sålunda ”common ground” i alla terapiformer oavsett teoriunderbyggnad och metodspecifik teknik. Affekternas stora flexibilitet gör det möjligt att genom affektteori länka vitt skilda psykologiska traditioner till varandra. Om man också betänker att problem med affektreglering, som i stor utsträckning utgörs av omedvetna, automatiska strategier, förefaller vara en central aspekt av personlighetsstörningar, skapas också en länk mellan affektteori och psykiatrin.

teman och sätt att värja sig mot dessa, tydligt kan komma till uttryck i deras tecknade upplevelse av de subliminalt exponerade bilder de fått betrakta.

Dessa upplevelser kan i sin tur relateras till dessa patienters livshistoria. Författaren föreställer sig att tendensen att uppfatta fara-hot i de neutralt tecknade PORT bilderna hänger samman dels med det visuella intryckets perceptuella överhöghet, dels med scriptaspekten hos frustrerande relationserfarenheter av traumatisk karaktär, till exempel vad gäller anknytning och separation/individuation.

Alf Nilssons författarskap är spännande. Hans sätt att föra samman kunskap om människans mentala utveckling i ett evolutionärt och ontogenetiskt perspektiv, affektivt och kognitivt med utgångspunkt i analoga och digitala processer förefaller unikt åtminstone i den svenska facklitteraturen. När han sedan i denna i sig komplexa framställning generöst väver in utblickar mot andra forskningsfält och mer personliga reflektioner av delvis civilisationskritisk karaktär, får framställningen en än större rikedom.

Förtjänstfull uppdatering

Forskningsbaserad teoriutveckling vad gäller koppling mellan processer i hjärnan och vårt subjektiva upplevande går fort och kräver ständig uppdatering. Marianne Sonnby-Borgström, docent i psykologi vid Malmö högskola ger i andra omarbetade upplagan av Affekter, affektiv kommunikation och anknytningsmönster – ett bio-psyko-socialt perspektiv, en utmärkt sammanfattning av ”the state of the art”; den är systematisk, noggrant skriven och väl försedd med referenser.

I boken beskrivs teorier och forskningsfynd som är relevanta för mekanismerna bakom vår förmåga till inlevelse i andra och affekternas roll i denna process. I en preliminär syntes knyts det sociala samspelsperspektivet ihop med experimentella data från naturvetenskapliga förklaringsmodeller och förankrar därigenom mjuka värden i hårda data.

Varje avsnitt är försett med en översiktlig sammanfattning. Framställningen rymmer ett antal spännande fokus. Ett särskilt sådant gäller den icke verbala ansiktskommunikationen. Psykoanalytikern och socialantropologen Erik Homburger Erikson lär ha sagt att en av de avgörande aspekter som hade undgått honom vad gällde det späda barnets utveckling var betydelsen av den tidiga ögonkontakten.

AFFEKTER, AFFEKTIV KOMMUNIKATION OCH ANKNYTNINGSMÖNSTER – ETT BIO-PSYKO-SOCIALT PERSPEKTIV Marianne Sonnby-Borgström. Lund: Studentlitteratur, 2012. Recension av Björn Wrangsjö.

Relationen är grunden

Relationen mellan terapeut och patient/klient har allt mer kommit att framstå som en central ”curative factor” i bland annat psykoterapeutiskt behandlingsarbete. I en psykoterapi där det utvecklas en viss grad av förtroende mellan klient och terapeut, finns det vanligen skäl att beakta aspekter av patientens anknytning och därmed affektregle-

8

Aktuell litteratur

förstärker sina. Man antar att dessa modifikationer är kulturellt inlärda. Det kan leda till/avspegla att män blir mindre inkännande då den emotionella feedbacken avtar. Ansiktet förmedlar inte bara information om omgivningens utan också om det egna självets motivationella/emotionella tillstånd.

Ansiktets uttryck kan både vara spontant och intentionellt styrt.

Utgångspunkter i Tomkins affektteori

Affekter definieras som motivationellt färgade inre tillstånd av handlingsberedskap. Ett subjektivt emotionellt välbefinnande är målet för all intuitiv affektreglering. Tomkins syn på affekter redovisas ingående. Han ser ansiktet som affekternas organ. Den icke-verbala kommunikationen sker via förprogrammerade biologiska signaler och förmedlar automatiskt affekter till den andre, till skillnad från symbolisk kommunikation t.ex ord.

Det kan förklara att vi mer litar till de icke-verbala signalerna än till orden när ”ord” och ”kropp” ger motsägelsefulla budskap.

Anknytningsmönster, bilder av själv och andra

Författaren beskriver kopplingen mellan skilda anknytningsmönster, affektreglering och samverkan mellan olika neuronala nätverk i hjärnan.

Hon lyfter också fram den vuxna individens inre läge vad gäller integration av självbilden på olika medvetandenivåer och inre arbetsmodeller. Ett tryggt anknytningsmönster svarar mot en i stort sett realistisk och övervägande positiv självbild. Personer med avvisande/undvikande anknytningsmönster har en medveten positiv självbild och negativ bild av andra. På omedveten nivå återfinns dock ett mer sårbart själv med tendens till hög ångestnivå. Bakom ett beroendeanknytningsmönster finner man en idealiserad, orealistisk bild av andra, vilken i viss mån döljer en bristande tillit (och får man anta, en negativ bild av andra).

Framställningen är relativt lättläst med tanke på de komplexa sammanhang och förlopp som skildras. Den täcker området och balanserar översiktlighet mot detaljredovisning på att väl avvägt sätt och bör kunna fungera som baslitteratur i en mängd sammanhang där väl underbyggd professionell kunskap om affekter och kommunikation är väsentlig.

Ständig ”smitta”

Mängder av intressanta kopplingar mellan affekt­ reglerande processer och neuronala strukturer återfinns i den informationsrika texten. ”Emotionell smitta”, att automatiskt synkronisera ansiktsuttryck, mimik, röstläge, gester och rörelser med ”den andra” ger oss möjlighet att uppleva samma känsla som denna. Det är första ledet i den process som leder till ”empatisk omsorg”. Då krävs att smittans ”bottom up” process möts av den fantasifulla inlevelsens och perspektivtagandets ”top down” processer, kompletterade med en avstämning av i hur stor utsträckning den egna väckta emotionen stämmer med den andres ansiktsuttryck. Empati i sig resulterar sålunda inte alltid automatiskt i omtanke och hjälpinsatser.

Emotionell smitta via icke-verbala signaler kan påverka oss och styra vårt beteende på ett subtilt sätt utan att vi är medvetna om det då det rör sig om automatiserade processer.

Manligt och kvinnligt

Män och kvinnor reagerar vad gäller ansiktsmuskulatur spontant likartat på emotionell smitta. Över tid har män en tendens att hämma sina spontana emotionella uttryck medan kvinnor snarare

9

Att leka och l채ka med ord

10

Cecilia Modig är socionom, författare och ordförande för Mind.

”Tusen tack sa Texas Jack. Tog sitt pick och pack och stack.” Jag läste Lennart Hellsing för barnen när de var små. De tittade tacksamt på mig och sen sa de glatt: ”Igen!”. Och det trots att de inte hade en aning om vem Texas Jack var och inte hade en susning om vad som menas med ”pick och pack”.

– Jag var ett barn, leker vi, som hade gått vilse i skogen och var jätterädd för att ett monster skulle komma..

– Och jag var en som räddade dig då och dödade monstret…

Jag lyssnar på barnen som leker på gården nedanför min balkong. Och där är det igen! Lekens imperfektum. Varifrån kommer det? Så pratar inte vuxna om de händelsevis skulle delta i barns lek. Så pratar bara barn som leker. De gör det när de formar lekens utgångspunkter. De skapar ett slags scenografi där leken ska ta form. Kanske är det ett sätt att skilja verklighet från fantasi: Om jag var ett litet barn som hade gått vilse i skogen och inte ett barn som leker tryggt på min gård på Södermalm…så skulle detta kunna hända som nu ska ske i leken.

För dem var texten lika gåtfull som samtida poesi kan vara för en vuxen läsare. Men medan den vuxna poesiläsaren kan bli förargad eller förorättad av en obegriplig text så blir barn bara nyfikna. För dem är världen till stora delar obegriplig och ännu oupptäckt. För varje dag blir den dock lite mera begriplig. Det obegripliga är välbekant och normalt för små barn. Det är sedan, när de börjar skolan som de lär sig att koppla ihop det man inte förstår med ett misslyckande, ett tillkortakommande. Ord som man inte förstår blir till en anklagelse som sedan präglar oss som vuxna: ”Jag förstår inte de där dikterna. Jag är väl för dum förstås. Vem är den där författaren att kalla mig för dum? Nej nu blir jag faktiskt förbannad.”

Barn leker med ord. I ”Nässlorna blomma” berättar Harry Martinsson om fattigbarnet Martin som ”fryser vid sin barndoms härd”. På väg mellan två gårdar där han tvingas arbeta hårt för maten, är han en stund ensam i skogen. Då passar han på att leka med ord. Han rimmar, hittar på ramsor och nonsensord. Han ”larvade sig” står det. För så skulle hans vuxna omgivning ha beskrivit det om de hade hört honom.

Men var barnen då inte alls intresserade av vad de där konstiga orden betydde? Jo då. De var bara förvissade om att det liksom så mycket annat, skulle uppdagas med tiden. Och mycket riktigt – en dag säger jag till

11

Tema: Språket

inte alls har någonting att säga, kan vara början till någonting nytt för den som saknar hopp.

dem. ”Nej nu får ni ta ert pick och pack så att vi kommer iväg till dagis.” Vem Texas Jack var vet jag inte om vi någonsin redde ut. Han kan ha förblivit en gåta.

En vanlig kväll i Minds självmordschatt kan det se ut ungefär så här: När vi talar med barnen och läser för dem ger vi dem ett språk och därmed makten att förklara sin Volontär: Hej Svart, välkommen till chatten! Hur kärlek, utrycka sitt missnöje, kräva sin rätt, få hjälp har du det ? när de behöver…Men att ge barn ett språk handlar Svart: Skit. inte bara om att tala Volontär: Vad är det som till dem utan också att är skit? lyssna på dem. Någon Känslan av att bli synlig, Svart: Typ allt. gång på 80-talet fanns att någon lyssnar Volontär: Är det någonen liten kringreuppmärksamt också när ting särskilt som har sande teatergrupp som hänt just nu? uppträdde i skolornas man tror att man inte Svart: aaaa mellan- och högstaalls har någonting att Volontär. Vill du berätta? dier. När de mötte Och sen kommer beräteleverna sa de till dem säga, kan vara början till telsen om ensamhet och att de skulle spela en någonting nytt för den förtvivlan, övergrepp och pjäs i aulan men att vanmakt. som saknar hopp. de behövde elevernas Ofta kommer den hjälp. Skådespelarna långsamt, stötvis, först bara enstaka ord sedan krävde av eleverna att de skulle bidra genom att allt längre meningar men med SMS-språkets alla på ett papper skriva ned någonting som de tyckte förkortningar och tecken. Volontären frågar, läser borde finnas med i pjäsen. Några skrev tills pappeuppmärksamt, bekräftar och frågar mera. Till slut ret tog slut och hade många idéer. Andra sköt ifrån finns det förfärliga där på skärmen. Svart på vitt. sig papperet och vägrade. När de pressades skrev Det kan t.ex. handla om ”han som kommer in på de ”skit på dig”, ”fitta” eller ”hej” med knappt läslig nätterna”. Styvpappan som ”gör saker”. handstil på det tomma papperet. Den här teaterVolontär: Har du berättat för din mamma om det? gruppen hade en fast princip, nämligen att alla Svart: Nej det går inte. Hon tycker ju om honom. ord, vartenda ett, som barnen hade skrivit på sina Volontär: Jag vill att du berättar det här för skolkupapper skulle finnas med i pjäsen. Storögda och ratorn i din skola eller för ungdomsmottagningen. häpna fick eleverna höra vuxna människor, riktiga Svart: Nej det går inte. Jag kan inte prata om det. skådespelare, uttala de ord som de hade skrivit ned Volontär: Men vet du vad? Det kan du ju för det och ge dem en mening och ett sammanhang. Skåhar du just gjort här på chatten. Och jag tycker att despelarna berättade att särskilt de elever som bara du är så modig och så fin och jag vill att du ska få kastat ned ett fult ord på sitt papper, ville byta ett mycket bättre liv. Jag vet att du kan få hjälp. mailadresser med dem och hörde av sig långt efter Svart: Men jag vågar inte prata. föreställningen. Känslan av att bli synlig, att någon Volontär: Du skulle ju kunna skicka ett mail till lyssnar uppmärksamt också när man tror att man

12

Cecilia Modig

skolkuratorn där du berättar precis som du har gjort här. Då behöver du ju inte prata så mycket när ni träffas. Då vet ju han eller hon redan en hel del. Vad tror du om det?

Svart: Aaa kanske.

Och sedan säger Svart att hon inte vill leva därför att hon inte är värd det. Och volontären säger igen och igen att hon är fin och stark och modig och värd att ha det bra. Och Svart säger ”Nej det är jag inte” många gånger så att volontären många gånger kan svara att det är hon visst. Till sist lovar Svart att skicka ett mail till skolkurator redan i morgon.

Och volontären skriver: BRA. Jag vet att det finns hjälp att få för dig. Ska vi sluta där för ikväll?

Svart: Ok tack snälla för att du lyssnade!

Volontär: Tack själv för att jag fick chatta med dig.

Vi finns här varje vardagskväll så hör av dig till oss igen när du vill. KRAM. Svart: KRAM

Bok 6 de a f ör e cem ber :

SAMHÄLLETS BARN OCH UNGA

Gå 5, be t för 4! ala

29–30 JAN 2014 | CIT Y CONFERENCE CENTRE

PSYKISK (O)HÄLSA

SAMHÄLLE TS BARN OCH UNGA

För femte året i rad återkommer nu Psykisk (o)hälsa-mässan – Samhällets barn och unga.

ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET: Från proffsdröm till mardröm Martin Bengtsson, artist, författare Dissociativ identitetsstörning – psykets anpassning till överväldigande trauma Ann Wilkens, fil kand, leg psykoterapeut Står vi redo för att möta krigets barn?

Ulf Gustavsson, psykolog, verksamhetschef, Röda Korsets behandlingscenter Uppsala

Ordens makt är ojämnt fördelad. De sårande och till och med dödande orden sprids som giftgas i vinden av anonyma avsändare på nätet. Men där finns också ord för tröst och förändring, igenkännande och kontakt. Nu växer det fram allt flera chattforum på nätet som vill ge stöd och hjälp till dem som inte vågar prata. Det är en bra sak. Att bryta tystnaden, börja sätta ord på det som gör ont är en förutsättning för att nå fram till den hjälp som finns att få.

Och mycket mer… Se hela programmet på www.psyoh.se.

Deltagaravgift: 2 dagar 2 595:–, 1 dag 1 995:– Alla priser är är exklusive moms. För- och eftermiddagskaffe samt lunch ingår i priset.

Program och mer information: www.psyoh.se Anmälan: Telefon 08-23 73 10 eller e-post info@expomedica.se

För övrigt anser jag att alla småbarnsföräldrar bör ha följande meddelande inspelat i sina telefoner: ”Du har kommit till…..Jag kan inte prata med dig just nu eftersom jag är upptagen med att prata med mitt/mina barn. Tala in ett meddelande, ring mig efter klockan nio i kväll eller på jobbet i morgon.” Eller också får man väl förse förskolebarnen med mobiltelefoner som ringer upp den förälder som just nu drar barnvagnen i höstregnet på väg från dagis och förefaller tillgänglig endast i telefon.

Arrangör:

Mediapartner:

Samarbetspartners:

ANMÄL DIG PÅ WWW.PSYOH.SE

13

Att översätta det svår­­översatta

14

Maria Sundvall är specialist i psykiatri vid Transkulturellt centrum, Stockholms läns landsting och doktorand vid Karolinska Institutet.

Sofie Bäärnhielm är specialist i psykiatri, med dr och enhetschef vid Transkulturellt Centrum.

där det fortfarande finns mycket att förbättra.

Enligt information från Stockholms läns landsting från 2010 fanns det bara auktoriserade sjukvårdstolkar på 37 av de 200 språk som man tolkar till i svensk sjukvård (www.uppdragsguiden.sll.se).

Det har funnits många problem med landstingens upphandling av tolktjänster, problem som lett till att patienter och personal inte alltid kunnat kommunicera med varandra.

Det är också fortfaKOMMUNIKATION rande – trots informaMED TOLK Det är lätt att tänka tion och utbildning till När vi som arbetar i på tolkning eller vården – inte ovanligt vården funderar kring översättning som att man använder vad det innebär att någon anhörig eller möta personer med en ganska mekanisk någon i personalen som migrationsbakgrund process, där utbytbara tolk. Det är inte heller är det många gånger ovanligt att tolk bara svårigheten med rent ord byts mot varandra. beställs till läkarsamtal, språklig kommunikaoch inte till omvårdtion som vi tänker på. nadspersonalens samtal med patienten.

Det blir ett naturligt fokus på att garantera rätt Bakom frustration över och klagomål på den dåtill tolk och att se till att det finns tillgång till liga tolkningen kan det också finnas en förenklad auktoriserade och sjukvårdsutbildade tolkar. Det uppfattning hos många av oss om vad språk och behövs också kunskap om hur det tolkade samtalet tolkning innebär. Det är lätt att tänka på tolkning genomförs på bästa möjliga sätt och blir så tryggt eller översättning som en ganska mekanisk process, som möjligt. där utbytbara ord byts mot varandra.

Kommunikation med tolk är ett viktigt område Språk är inte direkt översättningsbara mot varandra. Olika språk ger olika möjligheter och begränsningar i att uttrycka känslor, upplevelser och psykisk ohälsa. I denna artikel diskuterar vi språktolkning och hur vi vid psykisk ohälsa använder oss av olika kulturellt färgade lidandespråk samt hur även det svåröversatta kan översättas.

15

Tema: Språket

kan inte tolken använda dem i samtalet. De måste PSYKISK SJUKDOM OCH TERMER I OLIKA SPRÅK omskrivas eller förklaras.

När tolken till vårdgivarens irritation översätter Exempelvis kan ordet ångest inte alltid dien mening med tio och kanske till och med ger rektöversättas mellan språk. I en studie i västra sig in i en dialog med patienten, kan det bero på Stockholm intervjuades turkiskfödda kvinnor om att det vårdgivaren säger inte går att översätta rakt sin sjukdomssyn. Kvinnorna var i kontakt med av till patientens språk. Ord, uttryck och begrepp sjukvården på grund av olika kroppsliga besvär. kan skilja sig åt. Orden är inte helt utbytbara.

Flera av dem berättade att de i sjukvården fått sina Detta är påtagligt med många termer för psykiska kroppsliga besvär kallade för ångest. Detta var för symtom eller psykisk sjukdom. Termerna finns dem ett främmande och för många skrämmande kanske inte på hemlandets språk, eller det kan finord. En del kvinnor gav ångest en kroppslig betynas olika termer med olika nyanser eller till och delse som hjärtklappning, vara på väg att dö eller med stora skillnader i betydelse. Exempelvis beatt benen försvinner. Andra gav det en betydelse skriver Kristian Svenberg i en avhandling att det av stigmatiserad allvarlig psykisk sjukdom (Bäärnfinns tre ord för depression på somali, det språk hielm, 2004). som talas av de flesta i Somalia. De tre orden för depression på somali har helt skilda konnotationer. Begreppet ”murig” betyder ”nedstämd” och ”wali” galenskap. Ett annat begrepp är ”buufis” TERMER FÖR PSYKISK SJUKDOM som betecknar ett tillstånd av depressiv art med – EN HISTORISK OCH KULTURELL PRODUKT paranoia och isoleringstendens. Det anses ha uppTill detta kommer att termer inte är neutrala. Det stått efter landets kollaps 1991 och betecknar ett språk vi använder är alltid en kulturell produkt, känslotillstånd som uppstår under exiltillvarons som bottnar i historia, sociala och kulturella vånda (Svenberg, 2011, s. 18). Det är uppenbart att omständigheter. samtalet kan ta olika I Sverige har begrepvändningar, beroende pen vansinnig, dåre, på vilken av dessa sinnessjuk, mentalsjuk, termer som en tolk psykiskt sjuk och Det är uppenbart att väljer att använda i psykiskt störd använts i samtalet kan ta olika samtalet. officiella sammanhang vändningar, beroende på under olika perioder.

Ibland finns termer i det akademiska lärda Det är olika ord som vilken av dessa termer språket, men många avspeglar olika sätt att som en tolk väljer att patienter vi möter i tänka kring personens Sverige kommer från lidande. Begreppet använda i samtalet. etniska minoriteter vansinne exemplifierar och har kanske inte ens att psykisk sjukdom inte fått läsa sitt eget språk i skolan i hemlandet, eller alltid betraktats som sjukdom. Dåre och dårhushar endast kort skolgång. I Sverige når inte heller hjon var de officiella begreppen fram till 1858, då deras barn den skriftspråkliga nivån i skolans mobegreppet sinnessjuk introducerades i Sinnessjukdersmålsundervisning. Så även om termerna finns vårdsstadgan. Det ersattes först på 1950-talet av

16

Maria Sundvall & Sofie Bäärnhielm

schizofreni, sedan anhöriggrupper framfört kravet begreppet mentalsjuk. Under 1960-talet började under en längre tid. Det tidigare namnet betydde man tala om psykisk sjukdom och det begreppet ”splittrat sinne-störning” har från 1980-talet och det namn man bytte ersatts av psykisk till var ”koordinationsförstörning, det begrepp Stigma påverkas också lust-störning”. Det ansågs som också förekomav språk. Om det inte att det tidigare uttrycket mer i internationella finns språk för ett socialt ledde till stigmatisering diagnosmanualer i en kultur som traditio(Lennestig & Schön, tillåtet lidande minskar nellt värderar personens 2005). möjligheten att tala med autonomi högt. Bara 20 Idag uppfattas flera procent av patienterna av dessa begrepp som andra om tillståndet. som fick diagnosen fick starkt nedsättande veta den av sina läkare. och stigmatiserade.

Det fanns rapporter om att det nya begreppet En definition av stigma är att det utgörs av reakledde till öppnare samtal (Thornicroft, 2006, tioner på människor med ett visst tillstånd, vilka s. 178–179). begränsar deras möjligheter att delta i vardagsliv och familjeliv och leder till att de nedvärderas socialt eller moraliskt (Littlewood, Jadhav & Ryder, 2007).

EN TOLKS ERFARENHETER Stigma påverkas av tankar om orsak, förlopp Det kan vara komplicerat att tolka samtal om psyoch behandling. Om ett sjukdomstillstånd uppfatkisk ohälsa. I en pilotstudie med syrianska-assyriska tas som personens eget fel eller om det är förknippatienter och informanter i Södertälje intervjuades pat med fattigdom och sociala problem, tenderar en tolk. Hon beskrev svårigheten att tolka när det att vara förbundet med högre grad av stigma. personen söker med psykiska besvär på flera nivåer Kroniska tillstånd är ofta mer stigmatiserade än (Sundvall, 2011): kortvariga.

Men stigma påverkas också av språk. Om det • Att hon som tolk känner ett ansvar för inte finns språk för ett socialt tillåtet lidande stigma, för att patienten inte ska skämmas för minskar möjligheten att tala med andra om sina besvär. Särskilt känsligt är det om sjuktillståndet och att söka hjälp för det. Det innebär domen uppfattas som att personen är ”dum i en ökad risk för stigmatisering. I en studie från huvudet”.

Calcutta i Indien visade det sig att av öppenvårdspatienter som uppfyllde diagnoshandböckernas • Att medicinska uttryck som finns i numera kriterier för depression var det bara 5 procent som publicerade medicinska lexikon inte förstås av klagade över ledsenhet, medan 48 procent beskrev flertalet patienter, som endast behärskar talspråsmärta och andra kroppsliga uttryck. Det kan tolket. Tolken måste förenkla begrepp som psykos, kas som ett uttryck för vilken typ av lidande som ångest, depression. Däremot är det lättare att är socialt accepterat och vad som är stigmatiserat. fråga om konkreta upplevelser, som till exempel I Japan bytte man ut det tidigare namnet för ”att höra röster”.

17

Tema: Språket

• Att det finns kulturella normer för mänskliga reaktioner. Det är inte stigmatiserat att berätta om nedstämdhet i samband med sorg efter en död anhörig. Men ifall personen fortfarande efter en längre tid visar depressivt beteende kan omgivningen ta avstånd och uppfatta henne eller honom som icke normal.

KULTURELLT FÄRGAT LIDANDESPRÅK

Inte bara termer kan skilja sig mellan språk, vi kan även använda oss av olika uttryckssätt. Kulturellt färgat lidandespråk, eller som det uttrycks på engelska ”idioms of distress”, lidandespråk, är ett begrepp som används inom antropologin, särskilt medicinsk antropologi, för att förmedla hur uttryck behöver relateras till den historiska tidpunkt och det lokala och • Att det finns skilda uppfattningar om ansvar kulturella sammanhang där de används. Uttryck för och autonomi vid sjukdom. Den svenska hälsopsykisk sjukdom, ohälsa och sociala problem kan vara och sjukvårdslagen är tydlig om patienternas meningsfulla i ett sammanhang men tolkas annorrätt till information. Tolken beskrev att det lunda i ett annat. En rent språklig översättning kan kommer i konflikt med en syn hos hennes landsvara otillräcklig för att förmedla en meningsbärande män att man inte bör ge skrämmande besked betydelse, den kan ibland till och med bli fel genom till patienten som kan ”rasa ner”. att det tolkas mot en annan betydelse.

I den nya diagnoshandboken DSM-5 (APA, 2013) • Det finns en motvilja mot att använda tolk har det antropologiska begreppet kulturellt färgat överhuvudtaget, särskilt i situationer som lidandespråk introducerats (cultural idiom of distuppfattas som känsliga, som vid psykisk ress) (Bäärnhielm, 2013). Det definieras som sätt att sjukdom eller oönskade graviditeter. Det tala om lidande som individer i kulturella grupper handlar mest om skammen att överhuvudanvänder sig av (APA, 2013, s. 14). Det avser begrepp taget berätta för en utomstående, men det och ord för psykopatologi samt uttryckssätt som förekommer också att personerna inte litar på är gemensamma i olika kulturella grupper. tolkens sekretess.

I DSM-5 finns flera exempel på kulturellt färgade lidandespråk. Ett är ”nervios”, ett vanligt utDenna tolks beskrivning trycksätt i Latinamerika illustrerar att tolkning och bland grupper med inte bara handlar om I dessa samman­hang latinamerikansk bakgrund språk. Hon vill som i USA. I dessa sammanhang avser nervios ett tolk inta en neutral roll avser nervios ett tillstånd tillstånd av sårbarhet och har ambitionen att av sårbarhet för belastande översätta ord för ord, upplevelser och svåra levför belastande och hon kämpar med att nadsförhållanden. I DSM-5 upplevelser och svåra påtalas att även den mediupprätthålla denna roll.

För i verkligheten finns cinska termen depression i levnads­förhållanden. det många gånger inga vissa sammanhang används direkta översättningar som ett kulturellt färgat till termer som har samma kulturella valör och lidandespråk. Vardagens sätt att tala om sig själv leder till samma tankar om orsak, förlopp och som att ”jag känner mig deprimerad” behöver inte behandling. överensstämma med den medicinska betydelsen.

18

Maria Sundvall & Sofie Bäärnhielm

eller mer djupgående bedömning är det lämpligt HUR KAN VI FÖRBÄTTRA VÅR KOMMUNIKATION? att träffa tolken en kort stund innan själva samSå vad kan vi göra för att förbättra möjligheten till talet och gå igenom eventuella skalor eller andra kommunikation i det tolkade samtalet? Det skulle instrument. På motsvarande sätt kan vi be tolken vara önskvärt att tolken inte dolde översättningsatt gå igenom centrala begrepp i intervjun efter problemet för vårdgivaren, utan bad denne förklara densamma. Det är uttrycket med andra viktigt att förklara för ord. Det finns sanpatienten att syftet nolikt många skäl till Samtal med kolleger med våra möten med att tolkar inte alltid med annan sociokulturell tolken just är att klaragerar så – kanske för bakgrund ger värdefull göra begrepp så att att inte bli misstolvi inte missförstått kade som inkompebakgrundsinformation om något. Vi lägger också tenta. betydelsen av uttryckssätt. grunden för en bättre I grunden är ansvasamverkan om vi dessret för samtalet alltid utom anstränger oss att få samma tolk till samma vårdgivarens. Vi kan använda vår kunskap om det patient, åtminstone om det handlar om en längre översättbara på flera sätt. Vi kan bemöda oss extra kontakt där kontinuiteten är extra viktig. med att förklara våra termer och exemplifiera med För att i sjukvården förstå en persons kulturellt konkreta uttryck (Entrena, 2013). I mötet med pafärgade lidandespråk är det inte alltid tillräckligt tienter, oavsett ursprung, kan vi utgå från att den med en tolk. Även om betydelsen för patienten vi medicinska världen också utgör en kultur med sitt möter alltid måste utforskas i det aktuella samtalet eget språk och sina egna traditioner. Vi kan också kan kunskaper om de kulturella traditioner och söka andra sätt att utforska mående och psykiska det sociala sammanhang mot vilket utryckssätt tillstånd än att huvudsakligen fråga om symtom formas, förmedlas och förstås underlätta tolkning och känsloupplevelser. Att fråga om vardagen och och förståelse. Denna typ av kunskaper om kultur vilket psykosocialt stöd personen behöver kan vara och kontext kan erhållas på flera olika sätt. Att läsa en väl så fruktbar väg till förståelse för sjukdoskönlitteratur och att röra sig i aktuella sociala och men. I en svensk intervjuguide till det förslag till kulturella miljöer kan vara ett sätt. Samtal med kulturformulering som fanns i DSM-IV finns det kolleger med annan sociokulturell bakgrund ger förslag på frågor att ställa till patienten för att värdefull bakgrundsinformation om betydelsen av utforska psykosocial omgivning och funktionsnivå uttryckssätt.

(Bäärnhielm, Scarpinati Rosso & Pattyi, 2007). Att Hälsokommunikatörer kan vara en ytterligare ha kontakt med familjen kan ge viktig information resurs. Hälsokommunikatörer är en ny yrkesom kulturella aspekter. Det är viktigt att klargöra grupp som etablerats i flera landsting och som i syftet med frågorna och att vara uppmärksam konsultationer till vårdpersonal kan vara behjälppå att det kan vara svårt för patienter att svara liga i att förstå kulturellt färgade lidandespråk. rakt på vissa frågor, till exempel om psykisk hälsa I Stockholm träffar hälsokommunikatörerna (Zandi, et al., 2008). nyanlända flyktingar och andra invandargrupper Vi kan också utöka vår samverkan med toloch i dialogform överför de kunskaper om hälsa karna. Särskilt om det handlar om en utredning

19

Tema: Språket

och hälsofrämjande livsstil. Syftet är att förebygga ohälsa och främja hälsa samt att informera och orientera om hur hälso- och sjukvårdssystemet i Sverige fungerar (Bäärnhielm, m.fl., 2013).

Hälsokommunikationen sker ofta i kommunala verksamheter på modersmål eller lätt svenska.

Hälsokommunikatörerna träffar grupperna upp till 10 eller 15 gånger. Genom dessa dialoger får de en unik kunskap om villkor, situation, språkbruk och föreställningar bland grupper i lokala områden. I konsultationer kan de överföra sina kontextuella kunskaper till personal i kommuner och sjukvård. Hälsokommunikatörerna går aldrig in på enskilda patientärenden men kan förmedla en kunskap om den kontext vari patienter befinner sig i. Om kultur liknas vid det vatten i vilken fisken rör sig, kan hälsokommunikatörerna bidra till att beskriva det vatten som finns i lokala områden. Ett vatten som hela tiden är i rörelse.

Också det svåröversatta kan översättas och begripliggöras även om det inte blir ord mot ord.

Välutbildade tolkar, vårdpersonal med kunskap om tolkning, resurspersoner som exempelvis hälsokommunikatörer och tid för att samtala om vad ord, språk och uttryck betyder kan bidra till förståelse.

4.

Bäärnhielm, S., Scarpinati Rosso, M. & Pattyi, L. (2007).

Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik. Manual för intervju enligt kulturformuleringen i DSM-IV. Stockholm: Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting.

5.

Entrena, E. (2013). Att kommunicera med hjälp av tolk (sid. 335–354). I B. Fossum (red). Kommunikation.

Samtal och bemötande i vården. Studentlitteratur: Lund.

6.

Lennestig, M. & Schön, U.K. (2005). Mot nordliga vindar skyddad. Psykiatrisk vård, patienter och Säters sjukhus under 100 år. Stockholm: Carlsson Bokförlag.

7.

Littlewood, R., Jadhav, S. & Ryder, A.G. (2007). A Cross-National Study of the Stigmatization of Severe Psychiatric Illness: Historical Review, Methodological Considerations and Development of the Questionnaire.

Transcultural Psychiatry, 44(2): 171–202.

8.

Sundvall, M. (2011). «Familjen kan aldrig släppa taget» – erfarenheter från familjearbete i ett psykosteam i mångkulturell miljö. Fokus på familien 3: 196–209.

9.

Svenberg, K. (2011). Mötet mellan patienten och läkaren. Erfarenheter hos somaliska flyktingar och läkare under utbildning. Avhandling. Göteborg: Göteborgs universitet.

10.

Thornicroft, G. (2006). Shunned: Discrimination against people with mental illness. Oxford: Oxford University Press.

REFERENSER

11.

Zandi, T., Havenaar, J.M., Limburg-Okken., A. G., van Es, H., Sidali, S., Kadri, N., van der Brink, W. & Kahn, R.S.

1.

2.

American Psychiatric Association. (2013). Diagnostic

(2008). The need for culture sensitive diagnostic proce-

and Statistical Manual of Mental Disorders, Fifth Edi-

dures. A study among psychotic patients in Morocco.

tion. Arlington, VA, American Psychiatric Association.

Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology,

Bäärnhielm, S. (2004). Restructuring Illness Meaning

43:244–250.

Trough The Clinical Encounter: A Process of Disruption and Coherence. Culture, Medicine and Psychiatry, 28, 41–65.

3.

Bäärnhielm, S., Hussein, H., Baker, U. & Allebeck, P. (2013) Hälsokommunikatörer: Kan de öka medvetenhet om hälsa, levnadsvanor och svensk hälso- och sjukvård? Läkartidningen, 110:CEZA.

20

re!

y Husb ekameror-

tev r när råd Vad ske lämnat om r na ha

et?

i eterap apin ter Familj

ilje övs fam n.

Idag behr än någonsi me

Utblickkistans Pa t mot r ökar.

Vålde noritete ösa mi religi

vinna 0 kr i psats C-up ive får 10 00 men. no Ste Karin m av Socio diu stipen

Substitutionsdroger

Dokumentation

Bokmässan 2013

Utblick

Polarisering i behandling av heroinberoende.

Frågan är om socialt arbete drunknar i dokumentation.

Årets bokmässa är en hyllning till det fria ordet.

Flykten från Syrien till Libanon. Vi var med.

rat so

Kvali fice TEMA

cialt arb

t till vä

lfärd?

Barnavårdsmodeller

ARSOMM EN LL NOVE

fice Kvali

Fo supp rsknings lemen tet 34 r rät

Vem ha

Kvalificerat socialt arbete och psykoterapi #7 2013

pi otera h psyk ete oc

Höste

Arbet ns socialp slöshe olitik ten trots att kri sjunker int e sen är över.

rat so

cialt arb

ete oc

h psyk otera pi

Deba

Kan en tten om EB styra statlig mynd P social högsk ighet olorn a?

Bostä

der i Dags sik satsar att börja by te! gga. Vi på bo städer till un ga.

# 6 20 13

13 # 5 20

UTBL

IC

Rysslan K d

ar

Somm

Barnavårdsmodeller n e l l e v no r på i Europa förti rycket d

derlin

ö rése S

e av Th

Gå djupet!

- röst er från Mosk va

Ryssla nd

Vill du fördjupa dig i varför samhället ser ut som det gör idag?

Hur sociala strukturer påverkar människans livsvillkor och genererar nya strukturer?

Vi har alla nytta av Socionomen i vår vardag för att förstå oss själva och vårt sammanhang.

Med Socionomen hittar du verktyg att förändra — både dig själv och omvärlden.

Från behandling till utredning — Pia Litzell Berg granskar dagens barn- och ungdomspsykiatri i kommande nummer.

Pia Litzell Berg socionom, leg. psykoterapeut och redaktör för Psykoterapi - teori och metod Hans Swärd professor och redaktör för Forskningssupplementet Lena Engelmark chefredaktör och ansvarig utgivare Bli prenumerant idag!

Ring eller mejla till Lena Ardenstedt, 08-617 44 13, prenumeration@akademssr.se

Bilingualism och psyko足terapi

22

Marian Cabrejas är psykolog, psykoterapeut och specialist i klinisk psykologi. Hon är själv språköverskridande och arbetar inom primärvården i Göteborg på Kris- och traumamottagning, en specialistenhet för tortyr- och traumaskadade människor, samt som privatpraktiserande terapeut på Göteborgs Psykoterapiinstitut.

“Jag har bara ett språk och det är inte mitt” J. Derrida

om än inte oviktig för den terapeutiska processen. Föreställningen om att det optimala är att patienten och terapeuten talar ett gemensamt språk, företrädesvis modersmålet, kommer i min undersökning på skam.

I dagens Sverige är det mer regel än undantag att inom hälso- och sjukvården möta patienter som har ett annat modersmål än svenska. Frågan om på vilket språk en behandling skall ske inställer sig när man möter en patient med en annan språkbakORD SOM BEGRÄNSAR, ORD SOM BEFRIAR grund. En vanlig föreställning är att det optimala Att kunna kommunicera sin belägenhet, formulera är att patienten och terapeuten talar samma språk, tankar, känslor och inre upplevelser för en annan ett gemensamt människa är centralt i modersmål. den psykoterapeutiska Inom ramen för processen. Orden, oavFöreställningen om min utbildning till sett språk, kan dock att det optimala är att psykoterapeut på många gånger upplepatienten och terapeuten Göteborgs universivas som trubbiga, otilltet fick jag möjlighet räckliga, stumma och talar ett gemensamt att i en kvalitativ tomma. De lyckas bara språk, företrädesvis intervjustudie till viss del förmedla undersöka hur sju det som avses att bli modersmålet, kommer i personer uppväxta förbindelselänk min undersökning på skam. en utanför Sverige, som människor emellan. har gått i psykoteOrd kan överraska, rapi på annat språk än sitt modersmål, uppfattar täcka över eller avslöja något annat än det som att språket påverkat psykoterapin. Utifrån ett talaren själv är medveten om, och dess budskap går patientperspektiv förefaller det att användningen ibland bortom det som lyssnaren kan begripa av ett sekundärt språk är av underordnad betydelse Det talade ordet har alltid haft en betydande

23

Tema: Språket

position inom psykoanalysen och är fortfarande målet som det språk som associeras till intimitet, idag ett viktigt redskap i de flesta psykoterapifornärhet, humor, och som används för att kunna mer. Sigmund Freud ägnade en del av sitt arbete uttrycka emotioner (Burck, 2004). Förvärvandet åt att reflektera över språket, ordlekens, vitsens av ett språk, både modersmålet och det sekundära och metaforens mekanismer, och dess relation till språket, sker oftast i relation till andra männomedvetna processer (Freud, 1905). Han arbetade iskor som, i en specifik kontext och i samband själv över språkgränser, men han fördjupade sig med olika interpersonella erfarenheter, bidrar aldrig teoretiskt i frågan om bilingualism. Sandor med ord för att symbolisera och benämna olika Ferenczi var den ende bland första generationens både externa och interna ting, upplevelser och psykoanalytiker som lämnade något bidrag vad jagerfarenheter. Förvärvandet av ett språk sker i gäller frågan om bilingualism. Han beskriver i sin begynnelsen i ett odifferentierat ljud- och språkutext ”On obscene words” från 1911 att obscena ord niversum som individen rör sig i. Modersmålets uttalade på modersmålet har en förmåga att väcka prosodi, d.v.s. melodi, rytm, sonoritet, relateras till till liv minnen som är känslor av autenticitet sammankopplade med och tillhörighet och bär en tidig utvecklingspeen symbolisk laddning Förvärvandet av riod och har en tendens knuten till hemlandet ett språk sker i att aktivera regressiva och ursprunget. Enligt begynnelsen i ett fenomen. Ferenczi ansåg ”The mother tongue att ord som lärs in under odifferentierat ljud- och hypothesis” (Altarriba, barndomen för att be2002), förmodas en individ språkuniversum som teckna kroppen och dess kunna minnas barndomsfunktioner framtvingar upplevelser och erfarenindividen rör sig i. starka affektiva rörelser heter med större detaljrioch därför kan aktivera olika försvarsmekanismer. kedom och starkare emotionell laddning om han Julia Kristeva (1988) förknippar, i likhet med Feanvänder sig av modersmålet. renczi, det moderliga språket med kroppen och sinTill skillnad från modersmålet, beskrivs det senenas välde. I sin bok Främlingar för oss själva hävdar kundära språket som mera formellt präglat (Burck, Kristeva att exilen, förlusten av modersmålet och 2004). Det sammankopplas med en känslomässig separationen från familjen och hemlandet, gör det distans som i vissa fall kan möjliggöra en större möjligt för individen att frigöra sig från sexuella frihetskänsla. Det nya språket förefaller kunna ge tabun, förbud och familjeband. I exilen kan gamla individen möjlighet att omdefiniera sig själv och relationer brytas och det går att överskrida gränser kunna ge utrymme till ökad självreflektion. Den på ett sätt som tidigare inte var möjligt och språdistans som det sekundära språket sägs ha, kan ket är där inget undantag. fungera som skydd och vara av betydelse för att kunna benämna bl.a. traumatiska erfarenheter, eller tabubelagda ämnen som annars hade förblivit stumma (Perez Foster, 1996). Det sekundära OLIKA SPRÅKUNIVERSUM? språkets förmodade distanserande effekt kan Moderna studier som belyser förhållandet mellan sammankopplas med en intellektuell funktion, bilingualism, språk och affekter beskriver moders-

24

Marian Cabrejas

sker alltid en förflyttning av betydelse när man och mekanismen bedöms kunna användas aktivt i växlar mellan olika lingvistiska system. Denna terapeutiskt syfte. förflyttning sker enligt Hoffman under inflytande Gränserna mellan olika språk inom en och av omedvetna processer, eftersom det inom ett samma människa ter sig inte alltid knivskarp. Det lingvistiskt system finns flera olika tillåtna alterär inte ovanligt att bilinguala människor växlar nativ som gynnas särskilt av personliga skäl. De eller blandar språk när de talar. Språkväxlingar olika alternativen finns alltid där i bakgrunden för eller ”code switching” (Amati-Mehler, 2002), är ett att antingen tystas ner eller inta en framträdande väl studerat fenomen främst vad det gäller dess plats i diskursen. påverkan på de processer som är involverade i hur I det psykoterapeutiska samtalet berörs ofta man återkallar minnen, men även i dess funktion djupa känslomässiga nivåer. Förnekade, bortträngsom försvarsmekanism. ”Code switching” föreslås da och infantila dimensioner aktiveras i denna spestå i bortträngningens och förnekandets tjänst och cifika form av relation. Dessa erfarenheter kan vara fungerar ångestreducerande. (Buxbaum, 1949). När svåra känslomässiga upplevelser knutna till en tid två olika språk används i psykoterapin kan eventudå det svenska språket inte existerade i patientens ella språkbyten väcka till liv olika överföringsfenovärld och har ibland inte ens kunnat benämnas men relaterade till tidigare språkliga erfarenheter. på modersmålet. Det psykoterapeutiska arbetet Språket bär med sig eller aktiverar minnen av olika inbegriper ett djupdykande i en värld som aktiverar objektrelationer. Idén om att det finns två oberominnen och erfarenende språkuniversum heter som inte alltid som refererar till olika har en färdig språktyper av objektrelateDe olika alternativen finns dräkt att bara gripa rande, har enligt Perez alltid där i bakgrunden för tag i och förmedla till Foster som följd, att att antingen tystas ner eller den andre. intrapsykiskt material Men att vara ordlös kodat eller represeninta en framträdande plats betyder inte alltid terat i det ena språket i diskursen. att vara språklös. Det kan förbli otillgängtycks finnas en grundligt för psykologisk läggande skillnad mellan ickesymboliserat matebearbetning i det andra språket, och olika överförial – bortträngt och omedvetet material – och ringsrelationer aktualiseras i samband med olika medvetet eller förmedvetet material som individen språkanvändning. inte finner ord för i det sekundära språket. En svårighet som inställer sig när man som psykoterapeut lyssnar på tvåspråkiga patienter som har svårigheATT INTE HITTA ORDEN ter att förmedla sig, är just att kunna differentiera Ord är inte alltid genomskinliga. Deras betydelse mellan dessa olika typer av manifest stumhet. Att förändras och varierar utifrån kontext och tidshänvisa till kulturella eller språkliga skillnader och ram. Även inom varje människa får ord sin egen svårigheter kan bli en förenklad förklaringsmodell pregnans. Hoffman (1989) hävdar i sin bok Lost in som troligen stänger vägen till annan potentiell translation att det är omöjligt för ett tecken i ett förståelse av materialet och nya språkliga assospråk att inta samma plats i ett annat språk. Det

25

Tema: Språket

det sekundära språket har en potentiell förmåga ciativa länkar. Det som patienten säger i terapin att användas för att benämna tidigare censurekan många gånger te sig meningslöst och obegriprade eller tabubelagda ämnen av sexuellt eller ligt. När det gäller bilinguala patienter behöver traumatiskt innehåll. Det sekundära språket kan orden betraktas både ur rent språkligt/lingvistisk både begränsa och befria perspektiv och som del i patientens tal och därför en omedveten kommubör språklig rörlighet nikation. Detta kräver När psykoterapeuten uppmuntras och aktivt av terapeuten lyhördhet installeras i denna stödjas i behandlingen. och uppmärksamhet på position, minskar Det kan t ex innebära att olika parallella processer. föreslå patienter som har Tillsynes betydelse-lösa patientens känsla av en begränsad tillgång till ord, kan i det psykoosäkerhet och skam det svenska språket och terapeutiska arbetet använder tolk i terapin betraktas som ord med över de egna språkliga att vid några tillfällen lös-betydelse som söker tillkortakommandena. prova att tala svenska och sin mening. Ord som undersöka vad som sker i antingen patienten eller den kommunikativa processen och i alliansen med terapeuten inte förstår, kan göras begripliga i det terapeuten. Detta bör självklart ske i samförstånd intersubjektiva psykoterapeutiska samtalet och med patienten och utifrån en adekvat klinisk därför bör terapeuten hjälpa den bilinguala patienbedömning och skall inte förstås som en generell ten i denna meningssökande process. rekommendation att inte använda tolk i samtal med patienter med språkliga svårigheter.

Den interpersonella dimensionen berör en ALLIANSEN, KONTEXTEN OCH SPRÅKETS grundläggande aspekt i allt psykoterapeutiskt BETYDELSE arbete: relationen mellan terapeut och patient, den Min studie visar att patientens uppfattning av så kallade alliansen. I min undersökning framkomspråkets påverkan på den terapeutiska processen mer det att det som terapeuten säger, gör och är beroende av ett flertal faktorer. Tre dimensioner förmedlar förstås och införlivas i patientens inre beskrivs i arbetet: den lingvistiska, den interpersosom kommande ur någon som placeras i en särskild nella och den strukturella/ kontextuella, som tycks position. Terapeuten tillskrivs olika förmodade vara variabler som påverkar patientens tillgång till eller faktiska egenskaper som bidrar till, eller sitt språk och sitt tal i terapin. Förmågan att skapa hindrar en god kontakt och den grundläggande en fungerande allians, patientens subjektiva förhåltryggheten som behövs för det fria samtalet. Allande till sina olika språk samt andra faktorer utanliansen påverkas av ickeverbala, verbala, imaginära för terapirummet är av betydelse för processen. och strukturella aspekter av kommunikationen.

Den linguistiska dimensionen berör språket i När psykoterapeuten installeras i denna position, sin funktion som kommunikativt instrument samminskar patientens känsla av osäkerhet och skam manlänkat med en kulturell erfarenhet. Tidigare över de egna språkliga tillkortakommandena. Talet presenterade tankegångar och moderna undersökkan därför röra sig friare. Detta förefaller vara en ningar bekräftas av min studie, där det visar sig att

26

Marian Cabrejas

Upplevelsen av att vara främmande är någonting förutsättning för att kunna etablera en sann dialog som ingår i upplevelsen av att vara människa och med terapeuten överhuvudtaget. är därför ett tillstånd som alla mer eller mindre Den kompetens och det kunnande som den kan identifiera inom sig. Om Kristevas tes är invandrade patienten förväntar eller antar att korrekt hänger inte denna personliga upplevelse terapeuten har, associeras i vissa fall till ”svenskheav annanhet samman med ett faktiskt utanförten” och det förtroende som tillskrivs det svenska skap eller främlingskap utan är ett existentiellt systemets reglerande effekt över yrkesutövningen. predikament hos människan. Kan det vara så att Denna kontextuella dimension, kliver in i terapienbart de terapeuter som har kontakt med sin rummet och strukturerar den konkreta terapeuannanhet, är de som lyckas möta och svara på patiska relationen. Terapeuten som verksam inom tientens egen stumhet och upplevelse av utanfördet svenska samhället tycks bli en representant för skap eller främlingskap? Ur detta resonemang kan svenskheten och dess värderingar och det svenska man argumentera för att det inte är nödvändigt språket blir dess budbärare. Det språk vi talar plaför bilinguala patienter att gå till bilinguala tecerar oss i en relation till patienten som inte kan rapeuter eller behandlas av utländska terapeuter, suddas bort bara genom att ta in en tolk i rummet. utan det viktigaste är att psykoterapeuten i något Den bidrar till att konstituera platsen utifrån hur mån har tillgång till sin vi talar och relaterar till egen annanhet och har patienten. Detta tycks befattat sig med sin egen kunna ha både en positiv och en negativ inverkan Nyord, ordvrängningar existentiella ensamhet. träder in i på behandlingen berooch felsägningar kan bli denPatienten terapeutiska relatioende på vad ”svenskheten” broar istället för hinder nen utifrån sin position representerar för varje som hjälpbehövande. patient. i kommunikationen.

Han behöver hjälp för I detta sammanhang sitt psykiska lidande och skulle jag vilja lyfta fram för att förmedla sin belägenhet på ett språk som en aspekt som berör psykoterapeutens eget förhan inte behärskar till fullo. Detta påverkar patienhållande till ”det svenska” och ”det främmande”. tens upplevelse av underlägsenhet inför terapeuJulia Kristeva skriver (1988) att främlingen är ten. Den redan existerande ojämlikhet som finns ur ett psykologiskt perspektiv en projektion inbyggd i en psykoterapeutisk relation, förstärks på av det främlingskap man känner inför sig själv grund av språkliga brister och det som denna brist som människa, och det viktigaste motgiftet mot representerar i form av ett eventuellt främlingskap denna upplevelse inför en annan, är att acceptera i samhället. Modersmålets plats och status i samsin egen annanhet. I sitt arbete berör hon bland hället påverkar individens förhållande till både sitt annat främlingens relation till samhället och eget språk och det svenska språket. Så som Burck främlingskapets predikament inom oss själva. uttrycker det: ”Språket har socio-politisk betydelse Hon frågar sig vad det är att vara främling och i förhållande till skillnader i makt och status i ett lyfter fram en ontologisk upplevelse av att känna större sammanhang”. sig annorlunda, ensam och skild från andra, som Att kunna tala fritt utifrån en upplevelse av att ett betydelsefullt kännetecken för detta tillstånd.

27

Tema: Språket

inte ha rätt att ha en egen röst, är i sig en svårighet. Det terapeutiska samtalet kan i detta sammanhang få politiska konnotationer. Det kan bli platsen där patienten återerövrar sin rätt att tala och uttrycka sig. Platsen där man blir lyssnad till och hörd av någon som hör till den nya kulturen och ger tillträde till en ny språklig och kulturell gemenskap. Det nya språket kan ge individen tillträde till nya arenor både inom och utanför sig själv. Att uppmärksamma den sociopolitiska och organisatoriska kontexten där behandlingen med invandrade patienter sker, är av betydelse. Hur patienten använder sig av sitt modersmål och sitt sekundära språk i och utanför terapirummet kan ge betydelsefull information för den psykoterapeutiska processen.

Utifrån min studie förefaller det att man inte bör betrakta användningen av ett sekundärt språk i psykoterapin som ett andrahandsalternativ. Ett sekundärt språk kan i vissa fall vara det mest gynnsamma valet för en terapi. När man i samtalet med en patient utgår från att man inte säkert kan förstå vad han vill säga oss, förbereder vi vårt lyssnande. Nyord, ordvrängningar och felsägningar kan bli broar istället för hinder i kommunikationen. Att överbrygga språkliga begränsningar och exponera brister i språket blir en drivkraft till att fortsätta tala om sig och sitt lidande, och kan bli en viktig motor i det psykoterapeutiska arbetet.

REFERENSER 1.

Altarriba, J. (2002). Bilingualism: Language, memory and applied issues. Readings in Psychology and culture, Unit IV, Chapter 4, [elektronisk version]. International Association for cross-cultural psychology.

2.

Amati-Mehler, J. & Argentiere, S. & Canestri, J. (1993).

The Babel of the unconscious, mother tongue and foreign languages in the psychoanalytic dimension.

Connecticut, International Universities press, Inc.

3.

Burck, C. (2004). Living in several languages: implications for therapy. Journal of family therapy. 26: 314–339.

4.

Buxbaum, E. (1949). The role of a second language in the formation of ego and superego. Psychoanalytic Quaterly, 18, 279–289.

5.

Cabrejas, M. (2011). Bilingualism i psykoterapi – ett patientperspektiv. Vetenskapligt arbete på psykoterapeutprogrammet. Göteborgs Universitet.

6.

Freud, S. (1905/ 1981). El chiste y su relacion con lo inconsciente. Tomo I. Madrid. Biblioteca Nueva.

7.

Ferenczi, S. (1911/1916). On obscene words i Contributions to psycho-analysis, (pp. 112–130). [elektronisk version]. Toronto, Canada. Richard G. Badger.

8.

Hoffman, E. (1989). Lost in translation: A life in a new language. New York, E.P. Dutton.

9.

Kristeva, J. (1988/ 1992). Främlingar för oss själva.

Lund. Natur och Kultur.

10.

28

Perez Foster, R.M. (1996). The bilingual self: Duet in two voices. Psychoanalytic Dialogues. 6, 99–121.

Vill du arbeta som volontär på Mind?

Det mesta av Minds arbete utförs av våra ca 100 volontärer, som bemannar Självmords­ upplysningen, Föräldratelefonen och Äldretelefonen, samt hjälper till med vår administration och kommunikation. Just nu behöver vi fler volontärer till vår webbtjänst Självmordsupplysningen samt till vår administration.

Självmordsupplysningens volontärer stödjer varje vardagkväll mellan 15–20 personer i kris och som kan vara självmordsnära i vår chatt. Under första året hade vi närmare 2800 stödjande chattsamtal.

Vi söker dig som är minst 25 år, är orädd och gärna har erfarenhet från vård, omsorg eller liknande.

Alla blivande volontärer intervjuas och vi begär utdrag ur polisens belastningsregister.

Du arbetar två kvällar/månad kl 19–22 tillsammans med en grupp volontärer under handledning på vårt kontor i centrala Stockholm. Introduktionsutbildning, fortbildning och extern handledning erbjuds.

Vi får varje kväll höra att vi gör en livsviktig insats!

Som volontär i vår administration arbetar du minst en halvdag i veckan enligt ett schema.

Arbetsuppgifterna handlar bl a om att göra utskick, uppdatera register, bemanna utställningar och evenemang. Arbetet utförs huvudsakligen på vårt kontor i centrala Stockholm.

Maila din intresseanmälan till info@mind.se, eller ring oss på 08-34 70 65. Välkommen!

29

Tolkens roll i behandling med flykting­ föräldrar och små barn

30

Monica Brendler Lindqvist är socionom, leg. psykoterapeut och verksamhetschef på Röda Korsets Center för torterade flyktingar i Stockholm.

att känna gemenskap med andra arabisktalande För att utpröva ett behandlingsprogram för tormammor och uppleva att de inte är ensamma med terade och krigstraumatiserade flyktingföräldrar sina svårigheter. Behandlingen genomförs med och deras små barn, påbörjades den 1 april 2011 ett hjälp av arabisktalande tolk. tre-årigt pilotprojekt på Röda Korsets Center för Ett av studiens huvudsyften är att se om torterade flyktingar, RKC, i samarbete med Karolinbehandlingsmetoderna är möjliga att använda för ska Institutet, Institutionen för kvinnors och barns föräldrar med annan kulturell bakgrund samt om hälsa, Enheten för barn- och ungdomspsykiatri. de är möjliga att genomföra med hjälp av tolk.

RKC har avtal med Stockholm läns landsting om psykiatrisk specialistvård för torterade och svårt krigstraumatiserade flyktingar. Projektets syfte är att undvika andra geneBAKGRUND rationens traumatisering Föräldrars traumatisering kan genom att förebygga att ett antas vara en riskfaktor för Föräldrar med otryggt anknytningsmönsutveckling. Föräldrar komplex PTSD lider barns ter uppstår mellan föräldrar med komplex PTSD (post­ av symtom som och små barn. Projektet traumatiskt stressyndrom) är finansierat av Stiftelsen lider av symtom som hyperhyperkänslighet, Allmänna Barnhuset. känslighet, undvikande och undvikande och Behandlingsprogramkänslomässig avstängdhet, met innehåller psykopeåterupplevande av trauma känslomässig dagogiska familjesamtal, såsom flashbacks och sömnavstängdhet videoinspelningar av svårigheter med mardrömmar. föräldrar och barn samt Barn är beroende av sina samspelsbehandling i grupp för mödrar och barn i primära vårdgivare, vilket vanligtvis är föräldåldrarna 6–24 månader. Vi har valt att komplettera rarna, för att reglera affekter och beteenden. Som familjebehandlingen med gruppbehandling för att ett resultat av komplex PTSD har traumatiserade bryta mammornas isolering, ge dem en möjlighet föräldrar svårigheter att reglera sina egna affekter

31

Tema: Språket

och som en konsekvens av det, även att härbärFÖRBEREDELSEARBETE gera barnets känslor och återskapa trygghet för Innan behandlingsprogrammet påbörjades hölls barnet. intervjuer med arabisktalande kvinnliga tolkar för att Atia Daud har i sin forskning (Daud, 2008) jäminformera om behandlingsprogrammet och underfört flyktingfamiljer från Mellanöstern som varit söka deras intresse och kompetens för att utföra upputsatta för tortyr med familjer med samma etniska draget. Speciell vikt lades på tolkens förståelse och och kulturella bakgrund som inte varit utsatta för erfarenhet av att tolka föräldrar med små barn, att tortyr och svåra krigstrauman. Föräldrarna i den tolka i gruppsammanhang och att ha möjlighet att traumatiserade gruppen var delta under hela behandlingspatienter på Röda Korprogrammet för att undvika sets Center för torterade kontinuitetsbrott. Ramarna Traumatiserade flyktingar. Resultatet visade för uppdraget tydliggjordes föräldrar riskerar att traumatiserade föräldrar och ett kontrakt upprättades att överföra sina riskerar att överföra sina därefter med tolken. trauman till barnen. Ett I överenskommelsen ligger trauman till barnen. resultat som överensstämockså att tid avsätts för planemer med tidigare forskning ring tillsammans med tolken gällande överlevande från Holocaust samt aktuell 30 minuter före grupptillfället och 30 minuter efter forskning gällande traumatiserade flyktingar grupptillfället för uppföljning. Detta för att erhålla boende i Belgien (de Haene et al., 2010) och i Nehennes uppfattning, intryck och kommentarer efter derländerna (van Ee, 2013). varje session om sin roll i sammanhanget.

För att förebygga överföring av trauma behöver Två olika kvinnliga tolkar har arbetat tillsamtidigare använda behandlingsmetoder utprövas för mans med oss under projekttiden. Orsak till att denna målgrupp och en viktig del i denna metodutenbart kvinnliga tolkar har kommit ifråga är att veckling är att behandlingen måste ske genom tolk. mammorna ska befinna sig i ett kvinnosammanTidigare erfarenheter visar att samspelsbehandhang, som inte begränsar dem att exempelvis ta av ling i grupp är svår att genomföra via tolk. I Psykosig sin huvudduk eller amma sitt barn i gruppen. terapi över språkgränser – om samarbetet mellan Språkliga, sociala och kulturella detaljer har anapsykoterapeut och tolk i behandlingsarbete med lyserats. Översättning av ordval har diskuterats med barnfamiljer (Nyberg, E, 1989) säger behandlarna forskningshandledare Atia Daud, som har arabiska ”Det är svårt att jobba med tolk i grupp. Vi vill som modersmål. Speciell hänsyn behöver tas till att inte göra det igen. Däremot har vi ingenting emot ord som uppfattas som nedsättande i den arabiska att jobba med tolk med en familj som ett enskilt kultursfären inte används. Exempelvis ersätts ordet ärende.” (sid 75) ”problem” med ordet ”svårigheter”, ett ord som på Samtidigt som de kliniska erfarenheterna av att arabiska upplevs som mindre kritiserande. arbeta via tolk i psykoterapeutisk behandling har utvecklats under de senaste decennierna, kvarstår svårigheter att arbeta med mamma-barn grupper TOLKENS ROLL I BEHANDLINGEN med hjälp av tolk. Tolkens roll har därför ägnats I grupperna deltar fyra mammor, fyra barn, två bespeciell uppmärksamhet i pilotprojektet. handlare och en tolk, sammanlagt elva personer. Det

32

Monica Brendler Lindqvist

där mammor och behandlare sitter medan barnen blir många relationer att vara uppmärksam på och kryper eller går omkring, skapar många vardagliga härbärgera. Tolkens möjlighet att tolka allt som sägs situationer där tolkrollen blir utmanad. De vuxna blir begränsad och tolken tvingas därför att välja kan förstå att tolken är en tolk, men inte barnen. vad hon ska tolka. I gruppen pratar mammorna med För barnen är tolken en av många kvinnor i rumvarandra, med sina barn, med de andra barnen och met. Barnet kryper eller går fram till tolken, som med behandlarna. Flera samtal kan pågå samtidigt. I får en svår balansgång att inte ta emot barnet och en sådan situation kan det vara lätt att välja bort att samtidigt inte vara avvisande. Vid sådana tillfällen tolka vad mammorna säger till sina barn. Ofta är det har vi fått klargöra för mammorna att det inte är av korta kommentarer, frågor eller uppmaningar till ointresse för barnet som tolken inte låter det krypa barnet. Det är viktigt att tolken är införstådd med upp i famnen på henne, utan för att hon behöver att det som mammorna säger till sina barn är lika koncentrera sig på sin uppgift – att tolka. När vi viktigt, eller viktigare att tolka än det som de säger pratat om det i gruppen, leder det oftast till att bartill varandra. De barn vi arbetar med är vanligen nen inte längre söker i åldrarna 6 till kontakt med tolken 18 månader och utan på ett intuitivt använder knapsätt tycks förstå att past ord när de Det mesta arbetet görs på tolken är en person talar, utom något/ golvet, där mammor och som inte har möjlignågra enstaka. För behandlare sitter medan het att vara med dem tolken är det svårt eller intressera sig för att höra vad barbarnen kryper eller går dem för tillfället. net säger och hon omkring [vilket] skapar många Ibland blir det behöver oftast dock förvirrande för hjälp av mamman vardagliga situationer där barnet. När mamma för att kunna förtolkrollen blir utmanad. säger: ”–Kom till stå vad barnet vill mig!” på arabiska och uttrycka. När det tolken översätter ”– gäller behandlarna Kom till mig!” på svenska vet barnet först inte vem är det viktigt att alla interventioner tolkas. Tolkning han/hon ska lyssna på. Mamman upprepar då sin leder alltid till en tidsförskjutning som försvårar uppmaning och barnet väljer att komma till henne arbetet, eftersom många interventioner måste ske i – om barnet vill. det rätta ögonblicket. Tolken behöver vara lyhörd, snabb och flexibel för att höra och finnas till hands när något händer som leder till att behandlaren gör en intervention.

REFLEKTIONER Tolken skall ha en tydlig tolkroll och inte gå in i De samtal som genomförts kontinuerligt med en behandlarposition eller en personlig relation till tolken före och efter varje behandlingstillfälle har mammorna och barnen. Det gäller i alla behandvisat att det finns svårigheter som behandlarna och lingssammanhang, men i en grupp med mammor tolken måste vara uppmärksamma på. Tolken blir och små barn, där det mesta arbetet görs på golvet lätt för involverad i behandlingen av både mammor-

33

Tema: Språket

na och barnen. Tolken behöver vara införstådd med behandlingsprogrammets syfte och tankegångarna bakom de interventioner som behandlarna gör och på så sätt få lättare att tolka behandlarnas avsikter.

Tolken kan inte tolka allt som sägs, vilket bryter mot den regel som gäller för tolkar i psykoterapi. I en grupp med fyra mammor, som dels pratar med varandra och dels pratar med barnen, blir det en omöjlig uppgift att tolka allt.

Behandlarna behöver vara aktiva i att ge signaler till tolken vilka dialoger som skall prioriteras. Ett nära samarbete behövs därför mellan tolk och behandlare, så att behandlarens intentioner blir förstådda av tolken. Vad är det som är viktigt att fokusera på just nu? Dessutom händer ständigt nya saker när små barn är med i rummet. En mamma hindrar sitt barn att stoppa något i munnen som barnet hittar på golvet. En annan mamma hindrar inte sitt barn att stoppa något i munnen som barnet hittar på golvet. Båda händelserna kan leda till att behandlaren vill fånga tillfället och göra en intervention. Utan en flexibel tolk som förstår sammanhanget och intentionernas betydelse, missar behandlaren möjligheten att medvetandegöra mamman om hennes reaktioner eller brist på reaktioner och behandlingsprocessen hindras.

Projektet är pågående och hittills dokumenterat i två delrapporter (Brendler-Lindqvist, M., Daud, A., Hermansson-Tham, J., 2012),( Brendler-Lindqvist, M., Daud, A., Hermansson-Tham, J.,2013). En slutrapport kommer under hösten 2014.

REFERENSER 1.

Brendler-Lindqvist, M., Daud, A., Hermansson-Tham, J. (2012). Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer – anknytningsbaserad behandlingsmodell för späd- och småbarn och flyktingföräldrar med PTSD. Research Report No 28, Karolinska Institutet, Stockholm.

2.

Brendler-Lindqvist, M., Daud, A., Hermansson-Tham, J.(2013). Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer – Effekten av ett anknytningsbaserat behandlingsprogram för späd- och småbarn och flyktingföräldrar med PTSD, Delrapport 2. Research Report No 29, Karolinska Institutet, Stockholm.

3.

Daud, A. (2008). Post-Traumatic Stress Disorder and Resilience in Children of Traumatised Parents: a Transgenerational Perspective. Karolinska Institutet, Stockholm.

4.

De Haene, L., Grietens, H., Verschueren, K., (2010), Adult attachment in the context of refugee traumatisation: the impact of mind regarding attachment.

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER

Attachment & Human Development, Vol. 12, No 3,

Erfarenheterna från projektet hittills visar att det är möjligt att arbeta med samspelsbehandling i grupp genom tolk. Denna uppfattning delas också med familjerna som får frågan i de utvärderingsintervjuer som hålls efter behandlingsprogrammets avslutning.

Förberedelserna är viktiga. Likaså tolkens förmåga att befinna sig i ett sammanhang med både föräldrar och små barn och ändå utföra sitt uppdrag. Samarbetet mellan behandlare och tolk är grundläggande för att behandlingen skall gå att genomföra på ett framgångsrikt sätt.

249–264.

5.

Nyberg, E., (1989) Psykoterapi över språkgränser – om samarbetet mellan psykoterapeut och tolk i behandlingsarbete med barnfamiljer. Stockholms läns landsting, Omsorgsnämnden.

6.

34

Van Ee, (2013) A new generation: How refugee trauma affects parenting and child development, Psychotrauma Expert Group, www.arq.org, Amsterdam.

• 99 kr

2012: 1 • Årgång 53

4 • 2011 2012:3 • Årgång 53

• 99 kr

TEMA: SKOLAN

Siv Fischbein, Nils Lundin, Gunilla Guvå, Lennar t Grosin, Ulla Lahtinen, m fl

TEMA: ÅLDRANDE

holm, PC Jersild, Barbro Wester , Susanne Rolfner Suvanto Ingvar Karlsson, m fl

Köp tidigare nummer av Psykisk Hälsa Varje nummer av Minds tidning Psykisk Hälsa har ett tema, och är skrivet av några av landets främsta experter inom respektive område.

Följande nummer går fortfarande att beställa som lösnummer: • • • • • •

Förskolan och Skolan (dubbelnummer 2011:3-4) Åldrande (2012:1) Suicidprevention (2012:2) Arbetsplatsen (20012:3) Föräldraskap (2013:2) Att mäta psykisk hälsa (2013:3)

Priset är 99 kr/st (förutom dubbelnumret om skolan som kostar 120 kr/st).

Beställ via www.mind.se Vi tar gärna också emot annonser och förslag på artiklar.

För annonsprislista och annan information kontakta info@mind.se.

35

ARBETSPL

ATSEN

Lennart Levi , Töres Teor ell, Marie Halland er-Larsson m fl Revideringen av diagnosb iblarna

Språkliga former i stöd via nätet

36

Cecilia Löfberg är fil.dr i pedagogik och tidigare forskningsledare för projektet ’Att uttrycka det svåra online’, vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet. Nu verksam vid Ungdomsstyrelsen.

Margareta Aspán är fil.dr i pedagogik och verksam som lärare och forskare vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet.

unga kan uttrycka sig fritt, men också till samtal Den här artikeln handlar om språkliga stilar, vid där den vuxna styr och leder. Denna typ menar vi stöd till unga kring känsliga frågor, via textmeofta brister i avläsningen av den ungas känsloläge dierad kommunikation. Materialet till artikeln och vilja att berätta sin egen historia. Här menar vi kommer från ett mer omfattande forskningsproatt det stödjande arbetet via nätet också innefattar jekt. Forskningsprojektets övergripande syfte var utveckling av digital språkkompetens. att undersöka ungas sätt att använda nätet för att Många unga människor använder idag internet söka information och stöd från vuxna om sådant (nedan ’nätet’) för att på de själva uppfattade olika sätt kommunicera som känsliga frågor. om, eller söka stöd gälI den här artikeln Kommunikationen psykisk ohälsa. Det avgränsar vi oss till det utvecklas till stödjande, lande, kan handla om allt från allspråkliga uttrycket genuina, dialoger där mänt informationssökande och dess betydelse för till en situation där man utvecklingen av olika den unga kan uttrycka behöver akut stöd. I den former av dialoger. Vi sig fritt, men också till här artikeln kommer vi att utgår från intervjuer ta upp språkets betydelse med unga som använder samtal där den vuxna i stödjande kommunikachatt för att söka stöd, styr och leder. tion på nätet. Mellan 2009 intervjuer med vuxna och 2012 arbetade vi med som arbetar ideellt med forskningsprojektet ”Att uttrycka det svåra online, om att stödja unga via chatt och chattloggar från de ungas sätt att ta det virtuella rummet i anspråk i samtal två aktuella webbplatserna. I våra resultat ser vi om den egna livssituationen”. Projektet pågick i nära hur chattsamtalen förändras beroende på vuxnas samarbete med tre verksamheter som via nätet grad av följsamhet gentemot ungas språkliga stilar. erbjöd information och stöd till unga om sex, hälsa, Detta, menar vi, ska ses som en central del i stödrelationer eller andra frågor som de unga själva jande kommunikation på nätet. Kommunikationen ville kommunicera om. Det är resultaten från detta utvecklas till stödjande, genuina, dialoger där den

37

Tema: Språket

och ta del av vuxnas erfarenheter och därmed få forskningsprojekt som är utgångspunkt för den här nya perspektiv på sina egna erfarenheter. artikeln, som avgränsas till stödchatter på KillfråForskning om hur kommunikation via nätet gor och Tjejzonen samt intervjuer via MSN. För en fungerar för stöd väcker stort intresse men i dagsmer ingående beskrivning av forskningsprojektet läget finns mycket kvar att göra. I den här artikeln och övergripande resultat se Löfberg & Aspán 2011 kommer vi att, utifrån våra tidigare insamlade och 2013. data, diskutera den digitala språksituation som I den forskning som vi bedrivit inom området uppstår i mötet mellan unga som söker stöd och har vi sett att ungas (13–18 år) möjlighet till relativ vuxna som ger stöd via nätet. Utifrån några exemanonymitet är en nyckel i deras användning av pel diskuterar vi hur den digitala språksituationen nätet i kommunikation om känsliga frågor. Relativ kan se ut i chatt. anonymitet innebär, i det här fallet, mer än att vara icke identifierbar. Snarare handlar det om ett förstärkt behov av integritet som uppnås genom att vara ”utom räckhåll” för sin kommunikationsCHATT – SNABBT, SYNKRONT TEXTUTBYTE MED partner. Unga som söker information och/eller MÅNGA KÄNSLOUTTRYCK stöd om sex, samlevnad, droger, destruktiva beteDet särskilda i den typ av chattmöten vi undersökt enden eller psykisk ohälsa ser vuxenvärlden som en är att de samtalande inte ser varandra. Istället källa till information och kunskap om dessa teman. brukas flitigt emotikoner (’smileys’) som beteckSamtidigt kan unga ibland uppleva mötet med nar känslorna, både gällande de egna utsagorna vuxna i det fysiska rummet som något som kan och i besvarandet av den andres. Dessa teckenleda till förlorad intekombinationer ses som gritet eller rädsla för att ’kontextuella hjälpmedel’, den vuxna kommer att liksom ickekonventionella När de unga ”ta över” situationen och förkortningar, som ett sätt personerna istället fick agera bortom den ungas att snabba upp den syninformation eller stöd kontroll. Den förlorade krona kommunikationen integriteten kan till ex(Bellander, 2010). via nätet vågade de empel bestå av att känna Empatiska uttalanden uttrycka sig mer öppet och aktivt lyssnande skam eller en rädsla för att bli bedömd/fördömd behöver uttryckas mer om sina svårigheter. och kategoriserad. När tydligt vid textbaserade de unga personerna samspel i det virtuella istället fick information eller stöd via nätet vågade rummet än vid möten i det fysiska rummet, menar de uttrycka sig mer öppet om sina svårigheter.

Mathew Bambling m.fl. (Bambling m.fl 2008). I De uppfattade också kommunikationen mindre deras studie om terapeutiska samtal via nätet visas hotfullt då de visste att det som sades inte skulle att terapeuten behöver vara mycket noga med att nå fram till föräldrar eller leda till åtgärder som de utforska klientens emotionella tillstånd. Det är själva inte hade kontroll över. Utifrån vår studie viktigt att se till att få gensvar från klienten om kan vi konstatera att den digitala arenan erbjuder detta om kommunikationen ska fungera. Den unga alternativa sätt att kommunicera med vuxna icke verbala kommunikationen i det fysiska mötet

38

Cecilia Löfberg & Margareta Aspán

innebörd möjliggör en ’effektiviserad’, snabbare, behöver alltså ersättas med en tydlig framskrivning chatt då många ord som annars kunde behövas för av känslomässiga tillstånd i text, både i beskrivatt beskriva sin känslostämning av mående och som ning kan ersättas av tecken. gensvar menar författarna.

Att den vuxna genomgåÄven för de samtal som Genom tecknen ende också använder sådana inte är rent terapeutiska, anslås i samtalet tecken kan tolkas som en utan har en informativ eller en viss ton, i det ansats till närmande, att socialt stödjande funktion, visa sin förståelse för den behöver kommunikationen här exemplet en ton som den unga framstälanpassas till den digitala skämtsam hållning ler i sin text. Precis som när språksituationen. Språket samtalande som ser varandra behöver anta en form där genom de många bekräftar det sagda genom emotionalitet snarare än leendena och miner och leenden, fungerar det språkligt korrekta blir emotikoner som signaler för uträckta tungor. det som bär. Här krävs sådant samförstånd. alltså, för att ömsesidighet Ett exempel på kommuska utvecklas, att man hitnikation där det snabba tilltalet dock inte används tar gemensamma koder för att uttrycka känsloär följande utsnitt av en chattsekvens. Den unga mässiga tillstånd eller stämningar. inleder sin berättelse om hur hon känt sig: I nedanstående utdrag från en chatt använder både den vuxna stödjaren (i kursiv stil) och den − /…/ Nu försöker jag ge tillbaka all den kärlek jag unga genomgående smileys för förstärkning av fått till alla som brytt sig om mig när jag mått den stämning de vill förmedla. Den unga berättar dåligt och fortfarande gör det. För det var det jag om en chatt med den person som stödjaren just var mest rädd för, att de bara brydde sig för att jag föreslagit: mådde dåligt men att de skulle sluta bry sig om mig när jag mådde bra, så jag vågade inte riktigt − det har jag :P vi hade en chatt på typ 3 timmar xD må bra… − wow, det var lång tid! :p − Jag tror att folk som brytt sig när någon mått dåligt − typ från 9 på kvällen till 12 :P bryr sig lika mycket när det blir bra. Det är det man − låter som att det gav er båda nånting :) strävar efter att det ska kunna kännas bra igen − jag kom typ ingenstans ändå :P − Ja, det tror jag med, men det kändes inte så. Det − hahaha xD handlade nog mycket om min självkänsla men det − vad var det du ville komma då? :) kändes som att de bara brydde sig för att bli av − vad jag skulle kanske kunna göra med situationen med mig. Liksom att de försökte få mig att må bra :P' så att de kunde slippa bry sig sen Genom tecknen anslås i samtalet en viss ton, i Här är värt att notera att varken den unga eller det här exemplet en skämtsam hållning genom de den vuxna stödjaren (i kursiv stil ovan) brukar de många leendena och uträckta tungor. Den vid det konventionella förkortningarna eller smileys, istälhär laget utvecklade konventionen om tecknens

39

Tema: Språket

tar upp utan att den vuxna leder. En och samma let skrivs funderingar och känslor ut med beteckchatt kan växla mellan de båda kategorierna under nande och innehållsrika ord. I det gemensamma samtalets gång, men det förhållningssättet finns också chatter där till språket kan en samhörighet skapas, Uppfattningen av att vara den ungas och den vuxnas positioner som ’den och vi tolkar det utsatt beskriver unga ledande’ och ’den ledda’ som att den vuxna är som risken att vuxna tar är mer statiska. Vi har följsam mot den ungas valt att beteckna de båda berättelse, känslostämöver situationen och tar typerna som Genuina ning och den språkliga på sig rollen av att vara dialoger (från omsorgsfistilen. Utsnittet kan losofen Nel Noddings) exemplifiera vad vi den som vet vad som är respektive Redigerat tal kallar genuin dialog det bästa för den unga. (från Douglas Barnes, där de samtalande vars forskningsintresse möts kring något, i ett handlade om talat och skrivet språk i klassrumgemensamt intresse, och de delar med sig av sina met). erfarenheter eller ståndpunkter om detta. Som De unga vi intervjuat (via MSN) har gett uttryck motsats till ett sådant kommunikativt möte har för att de uppskattar stödchatterna just för att vi också exempel på så kallat ”redigerat tal”, som de där kan slippa befinna sig i en utsatt position. kontrolleras av den vuxna, och den unga förmodas Uppfattningen av att vara utsatt beskriver unga leverera de förväntade svaren. Båda dessa typer som risken att vuxna tar över situationen och tar visas nedan. på sig rollen av att vara den som vet vad som är det bästa för den unga.

I nästa chattutsnitt framträder, som vi tolkar STÖDJANDE ELLER STYRANDE TEXTMEDIERAD det, en sorts genuin undran över hur den unga har KOMMUNIKATION MELLAN UNGA OCH VUXNA det: När vi i projektet analyserade kommunikationen via chatt mellan unga som sökte stöd och vuxna − Är det något speciellt som gör att du inte mår bra? stödjare kunde vi sortera materialet främst i två − För mycket måsten, jag orkar verkligen inte, inte huvudkategorier. I den ena kategorin chatter styr ens rakbladet hjälper mig att orka med allt de vuxna samtalen (vi väljer att beteckna den tex− Det låter som du har det jättejobbigt. Vad är det för tade datormedierade kommunikationen som ’sammåsten? Skola? Hemma? tal’ eller ’prat’ då användarna menar att de ’pratar’ − /…/ på chatten), den vuxna har ett syfte med chatten, − Ja jag mår dåligt allmänt och har ångest samtivilket kan vara en viss insikt hos den unga, eller digt som jag ska klara skolan och klara av att prata mer fostrande och ledande, så som försöka få den med nån jag inte har särskilt mycket förtroende unga att söka professionellt stöd hos skolkurator för, sen allmänna saker så som mat och disk och eller BUP. Den andra kategorin chatter kan beteckskit och samtidigt dölja hur jag mår för att inte nas som samskapad kommunikation där den unga såra andra och den vuxna möts i ett innehåll den unga själv

40

Cecilia Löfberg & Margareta Aspán

I sådana chatter, där den vuxna intar en mindre styrande hållning, ges den unga personen utrymme att ibland komma in i svåra ämnen, som föräldrars skilsmässa, den egna sexualiteten eller som ovan ångest. Nästa utsnitt handlar om frågan ifall det går att ’känna något genom nätet’, vilket leder till en humoristisk klang i mötet: − … /…/du är en skönt kaxig tjej − HAHAHA! Alltså. Jag orkar inte bry mig längre om hur jag ser ut. Jag är nöjd, hatar inte mig själv men älskar inte mig själv..har dubbelhaka, är fetto… you namn it..Men jag orkar inte ödsla tid på’t − Bra tänkt! Livet är för kort för att stå framför spegeln och stirra, det är ändå hur man mår som är viktigast. Är man skitsnygga och ändå tycker man är ful, vad har man vunnit då? − Jag vet inte. Eftersom jag inte är skitsnygg så kan jag tyvärr inte kommentera det. No comments. − Bläblä. Du är visst sktisnygg, jag känner det − Hur kan man KÄNNA det? − jag har förmågor!

dig att vara seriös (se också Sveningsson 2001). Men du kan också i en medierad kommunikation visa din person genom vad Sveningsson kallar Aspects of Play där en viss retfullhet kan ses. Precis som i humor, kan en ’vrickad’ kommentar bli ett tillfälle till möte – ett genuint delande av varandras mening – i det att båda finner det lika knasigt. Sådant genuint delande av varandras mening är lika fullt möjligt även i medierad textkommunikation som i talat språk ansikte mot ansikte. Det är bara en fråga om ’lyhördhet’ inför det skrivna tecknet, att med öppenhet och nyfikenhet vilja veta något om vad den andra har i åtanke.

Men det kan finnas vissa hinder i kommunikationen. Utifrån nedanstående utsnitt kan den vuxnas tolkning av den ungas berättelse problematiseras: är det så att den unga som just delat med sig av sina erfarenheter av sniffning, eftersöker fakta om farorna eller vill den unga med sin berättelse komma vidare i en förståelse av sitt handlade, kanske handlandets orsaker:

− Vet du vad som kan hända när du sniffar butangas? − Joo! Den vuxna börjar skojet genom att kommentera − Vaddå? med Bläblä, att det är struntprat att hen inte − Man kan dö av syreskulle vara snygg nog. brist till hjärnan sedan Den unga, menar vi, tappar man väl säkerligen fortsätter i en skojande När vi jämför uttrycken hjärnceller ton genom ifrågasättani det virtuella rummet − Ja du kan komma i ett det av möjligheten att med vad som uttrycks tillstånd där du får stora känna något via nätet, hjärnskador istället bortom det som är syni det fysiska rummet − Mmm ligt. Med exemplet som kan kommunikationen utgångspunkt menar vi att platsen – stödchatupplevas som mer nära. Att den unga förväntas svara rätt på en sådan ten – möjliggör ett fråga kan ses som att bibehållande av integriden vuxna iscensätter ett tal som blir ’redigerat’. teten i det att du inte blottar mer än du själv väljer.

Den ungas utrymme blir däri begränsat till ett Det kan betyda att du berättar mer om dig själv besvarande av den vuxnas intentioner i ämnet som än du skulle gjort på andra platser, du kan tillåta

41

Tema: Språket

munikationen i en riktning som inte fungerar för den unga personen eller att den vuxna inte är tillräckligt van vid den digitala språksituationen och därför fokusera på det språkligt korrekta snarare än på emotionella uttryck i sin textbehandling.

Det digitala gränssnittet aktiverar en möjlighet att synliggöra sig själv på andra sätt än i det fysiska rummet. När vi jämför uttrycken i det virtuella rummet med vad som uttrycks i det fysiska rummet kan kommunikationen upplevas som mer nära. Anledningen till detta är att det kan uppfatAVSLUTNING tas som lättare att blotta känsliga frågor, egna I de intervjuer vi gjort med vuxna som via volonrädslor och upplevda svårigheter i livet. Detta ser tärverksamhet, ger stöd och information till unga vi som en konsekvens av, framgår hur osäkert dels den relativa anonymidet kan vara att teten dels behovet att i text förlita sig på text och skriva fram känslomässiga symboler i samspelet Hur unga utvecklar tillstånd vilket är nödvänmed unga i de virtuella och förstår digitala digt för att skapa genuina miljöerna. Det kan språksituationer utifrån dialoger i virtuella rum. vara svårt att vara helt säker på att budskapet sina tidigare erfarenheter Samspelen med vuxna via chatterna uppfattas, går fram. De unga som av digitala medier är en av de unga som deltagit i intervjuats i studien studien, som trygga och tar inte upp detta fråga som än så länge är mycket betydelsefulla dilemma. Däremot obesvarad. för deras sätt att hantera uttrycker de att vissa sina svårigheter. vuxna inte fungerar Hur vi uttrycker oss så bra att chatta med i textmedierad kommunikation bidrar till vilken då de uppfattar att den vuxna inte förstår dem. form av dialog som kommer att utvecklas. Hur Språket och symbolerna (’smileys’) är verktyg den den digitala språksituationen utvecklas i just vuxna har för att visa sitt aktiva lyssnande och stödjande samtal behöver dock beforskas mycket återkoppla till den unga att hen är med och förstår mer. Vi kan till exempel i vår studie se att det det som uttrycks. Att inte kunna se och tolka mer finns olika språkliga stilar bland unga. Bland av en person än det som uttrycks i en text kan, men annat ser vi tendenser till att den textmediebehöver inte, upplevas som begränsande. Här ser vi rade kommunikationen kan se ut på olika sätt att det finns olika anledningar till att den digitala beroende på vilket chattforum som används och språksituationen inte alltid får den emotionella om den unga person som kommunicerar utger bäring som behövs för att kommunikationen ska sig för att vara tjej eller kille. I vår studie var fungera. Det kan bero på bakomliggande faktorer så också unga tjejer den stora intervjugruppen och som bristande information, att de vuxna styr kombehandlas. Chatten påminner därmed om de samtal med vuxna som vi i intervjuerna funnit att de unga vill undvika i det fysiska rummet. Men ibland tycks chattutdragen, som vi visat ovan, också tyda på att verkliga möten ägt rum, ibland uttrycks det direkt i ord, så som att chatten ”gjorde min dag”, ibland tolkar vi meningsutbytet i sig som just genuina dialoger.

42

Cecilia Löfberg & Margareta Aspán

de som i störst utsträckning sökte vuxnas stöd via nätet. Vi vet också att tjejer i större utsträckning än killar använder sig av digitala medier för att genom text berätta en historia. Tjejer är till exempel överrepresenterade när det gäller att läsa och skriva blogg, killar är överrepresenterade i användning av den virtuella spelvärlden (Findahl 2012). Detta, kan man tänka sig, skapar olika sätt att uttrycka och tillgodogöra sig olika typer av textmedierad kommunikation på nätet. Hur unga utvecklar och förstår digitala språksituationer utifrån sina tidigare erfarenheter av digitala medier är en fråga som än så länge är obesvarad. En annan är vilka föreställningar om att söka stöd via digitala medier som finns bland olika grupper av unga beroende på kön, ålder och andra sociala kategorier. Vi vet än så länge väldigt lite om hur kön, klass, etnicitet eller funktionsnedsättning spelar in. Vad olika typer av språkliga stilar får för betydelse i kommunikation på nätet när det gäller just stöd till unga i känsliga frågor är viktigt att forska vidare kring. Genom att lära oss förstå hur mående kan kommuniceras på olika sätt kan den digitala språksituationen bättre anpassas för stödjande kommunikation till unga.

REFERENSER 1.

Barnes, Douglas (1978[1975]) Kommunikation och inlärning. Hur talet och gruppsamtalet fungerar i en interaktionsmodell för undervisning och inlärning.

Stockholm: Wahlström & Widstrand.

2.

Bellander, Theres (2010) Ungdomars dagliga interaktion; en språkvetenskaplig studie av sex gymnasieungdomars bruk av tal, skrift och interaktionsmedier. Uppsala universitet. Institutionen för nordiska språk.

Elektronisk resurs.

3.

Findahl, Olle (2012). Svenskarna och internet 2012 Hudiksvall: World Internet Institute

4.

Löfberg, Cecilia & Aspán, Margareta (2011) Digitala erbjudanden, Ungas erfarenheter av information, stöd och samspel med vuxna online Stockholm: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

5.

Löfberg, Cecilia & Aspán Margareta (2013) Känsliga frågor. Om stöd till unga via nätet. Stockholm: Liber.

6.

Noddings, Nel (1995) Care and moral education. I Wendy Kohli (red.) Critical conversations in philosophy of education (s.137–148). New York London: Routledge.

7.

Sveningsson, Malin (2001) Creating a sence of comunity. Experiences from a Swedish Web Chat.

Linköping: Tema kommunikation, Linköpings universitet

Bli medlem och få vårt veckobrev!

Vårt elektroniska veckobrev ger dig snabb översiktlig information om forskning, litteratur, politiska beslut, konferenser m m inom området psykisk hälsa. Medlemskap kostar 400 kr för privatpersoner, 750 kr för organisationer och 250 kr för pensionärer, studenter. Medlemskapet inkluderar veckobrevet, tidskriften Psykisk Hälsa 4 nr/år samt rabatter på våra evenemang och skrifter. Dessutom stöder du vårt arbete för den psykiska hälsan.

Läs mer på www.mind.se

43

Språkets betydelse för lärande och relations­ skapande – både hinder och möjlighet

44

Barbro Bruce är leg. logoped och lektor i utbildningsvetenskap/specialpedagogik.

SPRÅKET OCH LÄRANDET – KUNSKAPANDET

Visserligen kan man lära sig mycket genom att tyst titta på och själv få prova, men de allra flesta lärandesituationer bygger på språkliga förmågor som att lyssna eller läsa, berätta eller formulera i skriven text. I följande text ses språkande som en självklar del av det mesta lärande och som något alla inblandade gör, dvs. som en aktiv handling. Språkande handlar om både det utåtriktade språket, nämligen att uttala, uttrycka och formulera sig i tal såväl som i skrift – och det inåtriktade språket, dvs. att uppfatta, tolka och förstå det språk som riktas till oss när vi lyssnar och läser. På samma sätt kan språkandet i lärandets tjänst betraktas som en aktiv handling – som betecknas genom verbet ”att kunskapa” (med tonvikt på skapa).

Språket – en mänsklig rättighet?

Att äga ett – eller ännu bättre flera – språk kan ses som en mänsklig rättighet. Tillgången till det språkliga symbolsystemet är det som skiljer oss människor från djuren, vars kommunikation bygger på ett klart mer begränsat signalsystem. Men ofta är det inte förrän man förlorat något, i detta fall språket, som man riktigt inser vilken enorm betydelse det har. Har man tillgång till språket kan man göra sig förstådd och förstå andra, och därmed känna sig delaktig i gemenskap – vilket är grundvalen i en demokrati. Allra tydligast blir denna insikt om man har ägt språkförmågan under hela sitt liv men

förlorat den, t.ex. i samband med stroke eller trauma (kallas afasi), medan man som barn erövrar och lär sig bemästra den språkliga koden på ett ganska smygande sätt med start i det första jollrandet.

Språket som osynligt och för-givet-taget

Problemet med att språkförmågan – efter de första barnaåren – är en så självklar del i att vara människa är att den i hög utsträckning tas för given.

För det som tas för givet pratar man inte om, och det riskerar därmed att förbli förgivettaget och omedvetet. En konsekvens av den ”osynlighet” som gäller språklig och kommunikativ förmåga är att eventuella problem riskerar att inte uppmärksammas och därmed heller inte mötas med adekvata stödinsatser. Ett annat scenario är att de omdefinieras som något annat. Exempelvis kan tystnad tolkas som blyghet, fåordighet som ointresse och språkliga svårigheter som problem med tänkande och förståelse på ett mer generellt plan. Samma gäller skriftspråklig förmåga, dvs. att problem med att läsa och skriva tolkas ofta som bristande intresse, lättja eller dumhet – trots att det idag finns så mycket kunskap om språk- och kommunikationsproblem, läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.

Människor – oavsett ålder – har en benägenhet att jämföra sig med varandra – på gott och ont.

Fördelen handlar om att jämförelser med dem som har kommit längre innebär stimulans och kanske

45

Tema: Språket

draghjälp att utvecklas, medan nackdelen är att det blir pinsamt och jobbigt när man upptäcker att man halkar efter och att andra kommit längre. Tänk bara hur det känns att höra prasslet av att de första under den tysta lässtunden vänder blad, eller när de första lämnar in och lämnar lokalen i samband med prov, eller när någon ber om mer papper när man själv försökt få ner ett par meningar, suddat och till slut inser att det inte blir något att lämna in.

Från vardagsspråk till skolspråk

En fråga som ofta kommer upp när det gäller språkoch kommunikationsproblem är vilket språk det gäller? Många förknippar nämligen språkproblem med flerspråkighet och språkblandning. Men även modersmålsutvecklingen kan vara kantad med hinder och vålla problem. Det gäller inte minst när det vardagliga talspråket möter skolspråket med sina specifika facktermer, och naturligtvis i ännu högre grad i möte med det vetenskapliga språket, som skiljer sig rejält från vardagsspråket. Därmed blir språket det som riskerar att utestänga alla som inte redan har socialiserats in i det. Skolspråket kännetecknas av distans för att kunna ”stå på egna ben”, dvs. inte vara beroende av stöd från situationen, sammanhanget och nuet.

Det innebär att det präglas av precision (exakthet), transparens (genomskinlighet) och explicithet (nära koppling mellan ord och innebörd). Allt detta borde egentligen underlätta förståelsen, men eftersom det skiljer sig så mycket från det situationsanpassade talspråket så uppfattas skolspråket som abstrakt och främmande. För att bemästra den koden måste man vara noggrann med att ge bekräftelse/återkoppling både på att och vad man uppfattat, samt att man är tydlig och uttömmande i sitt språk, dvs. undviker att ta förgivet att alla förstår och hänger med.

Språket som nyckel till tankar och tänkande

Genom att sätta ord på sina tankar blir de synliga både för en själv och för andra. Det innebär att fö-

reställa sig och planera för olika möjligheter. Språket gör det möjligt att dela med sig av sina egna och ta del av andras erfarenheter. Det möjliggör att man slipper göra om de vanligaste misstagen och kan göra mer ”rätt” från början. Med språket kan verkligheten belysas ur olika infallsvinklar, olika perspektiv, vilket berikar och bidrar till att den blir mer nyanserad och mer färggrannt beskriven. En ytterligare aspekt är att språket underlättar minnet och minnandet: vi minns det vi kan identifiera, benämna och berätta om. Språkliga ledtrådar och associationer, som t.ex. vilket ljud/bokstav ett visst ord börjar på, hur många stavelser det har och var betoningen ligger etc., kan vara viktiga ledtrådar när man letar efter ett visst ord eller namn.

Språket möjliggör också att lyfta från nuet och närvarons bojor, från här-och-nu till där-och-då.

Dessutom är det med hjälp av språket som vi kan lyfta från det konkreta till det abstrakta, vilket gör det möjligt att förstå och använda symboler även för begrepp som inte motsvaras av det i rummet enkelt urskiljnings- och utpekningsbara. Det är också med hjälp av språket vi kan resonera med oss själva – vi har ett ”inre språk” som är otroligt viktigt för planering såväl som utförande av komplexa handlingar. Tänk bara vad många moment varje vardagshandling som t.ex. att planera för och laga en middag egentligen innebär. Ingredienserna såväl som proceduren måste kunna benämnas och beskrivas i en logiskt uppbyggd och begriplig sats, kläs i skriven text i ett recept, läsas eller avkodas och uppfattas eller begripas – samt helst memoreras. Språket tillhandahåller begrepp, byggstenar och grammatiska regler som uttryck för relationer, sekvens, kausalitet (orsak/verkan), likhet/ olikhet mellan olika språkliga innebörder. I skolan bygger det mesta på språkförmåga – både lärarnas jobb och elevernas. Det ges många instruktioner, som måste uppfattas och förstås, kommas ihåg och kunna omsättas/tillämpas. Att klara detta ställer höga krav på uppmärksamhet, koncentration och uthållighet.

46

Barbro Bruce

s.k. Matteus­effekten. Det logiska vore ju att de som inte bemästrat språket behöver mer övning och mer stimulans för att utveckla sin språkliga förmåga!

SPRÅKET OCH DEN SOCIALA UTVECKLINGEN – VÄNSKAPANDET

På samma sätt som verbet kunskapa skapas också motsvarande aktiva handling på det sociala planet, nämligen att vänskapa. Visserligen finns det de som menar att vänner är något man bara ”får” på ett alldeles självklart och spontant sätt, men jag tror nog att det för de flesta är något man aktivt får lära sig genom erfarenheter av samvaro och ömsesidighet.

Språk som länk till andra och varandra

När utmaningarna blir till undvikanden

Att undvika språkliga utmaningar innebär också att en så viktig förmåga som språkförmågan riskerar att gå miste om sin potential att utvecklas. För språkoch kommunikationsförmågan utvecklas genom att användas, och den stimuleras genom att utmanas.

Var och en har sin egen närliggande utvecklingszon och något tak för hur långt vi kan komma finns egentligen inte. Vi kan lära oss nya språk och vårt/ våra modersmål fortsätter utvecklas hela livet.

I takt med att vi får nya intressen får vi nya begrepp att benämna och när vi träffar nya människor och kommer till nya platser skapas nya kontakter och mötesplatser för att utbyta tankar och förhandla mening. Upplevelser av otillräcklighet känns även om de inte benämns – och riskerar att resultera i undvikande av situationer med krav på språkande, t.ex. att läsa, förstå, skriva, berätta, läsa och återberätta. Det finns de som på högstadiet säger att det inte finns några bra böcker i skolans bibliotek, att det inte är roligt att läsa, att de inte har något att berätta eller vill skriva om etc. Allt detta kan handla om undvikanden till följd av en negativ medvetenhet kring de krav som finns i samband med språkliga aktiviteter. Kraften läggs på att dölja eller ”mörka” osäkerheten i stället för att anta språkliga utmaningar och praktisera språkförmågan. Följden tenderar att bli att skillnaderna ökar mellan de som redan är trygga i språket och de som ännu inte bemästrat den språkliga koden, något som beskrivits som den

Kanske är språkets främsta uppgift att man genom att kommunicera med andra bli mindre ensam. Att dela upplevelser – positiva såväl som negativa – och uppfattningar handlar om följande fras: ”delad glädje är dubbel glädje och delad sorg är halverad sorg”.

Ord kan vara skillnaden mellan vänskap och ovänskap, fred och krig, men det är också med ordens hjälp som vänskap och fred skapas och upprätthålls.

Som liten är det viktigt att få vara med, känna att man ”hör till” i lek och samvaro med andra.

Men det gäller att förstå lekens regler och vad den går ut på. Språket har en nyckelroll, både för att bli inbjuden och för att bjuda in andra, men också för att leken inte ska avbrytas eller ebba ut. Men det räcker inte med att komma in i en social gemenskap, det gäller också att utvecklas och växa i relation med andra. Även här har språket en nyckelroll, ibland och i vissa relationer blir man förminskad och i andra vågar man ta mer plats.

Det är alltså inte så att man har samma roll alltid, utan i stället skulle man kunna säga att man formas – och bidrar till att forma andra – i relationer, särskilt tillsammans med s.k. viktiga andra, dvs. de som betyder extra mycket för en. Till en början är det naturligtvis föräldrar och syskon, men så småningom blir andra relationer, exempelvis kamrater och personer som man möter i olika sammanhang, exempelvis i samband med fritidssysselsättningar, allt viktigare. Olika relationer bidrar med olika aspekter på ett kompletterande sätt, varför det är viktigt att ingå i olika relationer och sammanhang. Samtalsforskning har visat att språkligt mer jämbördiga relationer stimulerar till aktivt deltagande från båda parter, medan relationer där den ena parten har ett mer utvecklat språk stimulerar till mer sammanhållna språkliga utbyten som en konversation.

47

Föräldrar som mist ett barn i suicid – en nationell studie om vårdbehov och etiska dilemman

48

Ullakarin Nyberg är överläkare i psykiatri på S:t Görans sjukhus och suicidforskare.

Pernilla Omerov är doktorand och sjuksköterska vid Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet.

”Det är två sorger i en. Ingen frågar om min son, ingen nämner hans namn, det är som att han aldrig har funnits.”

behandling. För att ta reda på hur föräldrar som har mist ett barn i suicid upplevde sitt forskningsdeltagande undersökte vi 666 föräldrar som mist ett barn i suicid och jämförde med 377 föräldrar som inte mist ett barn.

Suicid är ett tabubelagt område som väcker rädsla och andra starka känslor och det har konsekvenser för dem som drabbas. Föräldrar som har mist ett barn genom suicid vittnar liksom föräldern i BAKGRUND citatet ovan ofta om att omgivningens reaktioner Föräldrar som har förlorat en son eller dotter präglas av tystnad och undvikande. Förutom att genom suicid löper hög risk att utveckla långorsaka stort lidande för den enskilde, påverkar variga och till och med livshotande psykiatriska den här inställningen de sjukdomstillstånd som drabbades möjlighet att komplikation till sorgen, få tillgång till adekvat till exempel depression.

Gruppen professionell hjälp Det finns också forskning förlustdrabbade som eftersom attityder som som visar att livskvalitén har mist någon i suicid kan vara negativt påverkad har sitt ursprung i rädsla kan göra det svårt att beanses till exempel ofta många år efter förlusten driva forskning. Gruppen (1–4). Trots det saknas vara alltför känslig förlustdrabbade som har kunskap om vilka faktorer mist någon i suicid anses som bidrar till utvecklingen för att klara av ett till exempel ofta vara alltpsykisk ohälsa. Det kan forskningsdeltagande. av för känslig för att klara av handla om individuella ett forskningsdeltagande riskfaktorer, till exempel och det kan vara svårt att få etiskt godkännande. biologisk sårbarhet för att utveckla depression eller Konsekvensen kan bli att dessa personer, som ångesttillstånd, men också om faktorer i omgivofta har stora hjälpbehov, inte får evidensbaserad ningen, exempelvis fördomar om suicid och psykisk

49

Föräldrar som mist ett barn i suicid

Exempel på en fråga från formuläret för föräldrar som mist ett barn 34. Har Du återupplevt Ditt barns död genom mardrömmar den senaste månaden?  Nej  Ja, vid enstaka tillfällen  Ja, 1–3 dagar per vecka  Ja, 4–5 dagar per vecka  Ja, 6–7 dagar per vecka Berätta gärna om Dina mardrömmar: ___________________________________________ ___________________________________________ ___________________________________________ ___________________________________________

ohälsa inom nätverket. Det är inte heller känt vilka professionella insatser som är effektiva för att förhindra en negativ hälsoutveckling och andra komplikationer till sorgen.

Vi ville öka kunskapen inom dessa områden och valde därför att undersöka föräldrar som mist en dotter eller son i suicid mellan år 2004 och 2007.

Våra forskningsfrågor handlade om hur de mår idag, vilka professionella insatser som erbjöds i anslutning till barnets död och hur hjälpsamma de uppfattade att insatserna varit. Vi valde en noggrant utvärderad forskningsmetod som bland annat har använts i flera stora studier för att undersöka anhörigas reaktion efter förlust av en familjemedlem i cancer.

Eftersom föräldrar som mist ett barn i suicid är en känslig grupp gick vi igenom den vetenskapliga litteratur som handlar om sårbara personers deltagande i forskning och tog hänsyn till de rekommendationer som finns för att undvika negativa effekter. Bland annat utformade vi ett brev med noggrann information om studien och möjligheten att avbryta utan förklaring, samt kontaktuppgifter till ansvariga forskare som var tillgängliga via ett avgiftsfritt nummer dygnet runt. Vi undvek att ta

kontakt på årsdagar efter barnets död och födelsedagar, gav möjlighet till professionella stödinsatser vid behov och lät telefonsamtalen ta tid med möjlighet till förnyad kontakt om så önskades.

Trots det fick vi avslag när vi ansökte om etiskt tillstånd i den regionala etikkommittén. Motiveringen som gavs var att det fanns stor risk för att deltagandet skulle kunna leda till att deltagarna drabbades av en krisreaktion eller psykisk ohälsa i anslutning till kontakt och ifyllande av ett studiespecifikt frågeformulär som handlar om förlusten.

Med hänvisning till sekretesslagen fick vi också avslag när vi ansökte om att få använda uppgifter från nationella register. Först efter en tidskrävande överklagandeprocess kunde vi gå vidare och så småningom genomföra vår studie.

METOD

Det övergripande syftet med studien var att förbättra det professionella omhändertagandet av föräldrar som har mist ett barn i suicid genom att identifiera faktorer i vården som går att förändra.

Inom ramen för en förstudie djupintervjuade vi 17 föräldrar vars dotter eller son hade tagit sitt liv. De

50

Ullakarin Nyberg & Pernilla Omerov

under åren 2004 till 2007. Som jämförelsegrupp fick tala fritt och berätta allt som de uppfattade använde vi föräldrar som inte hade mist ett barn som relevant utan styrande frågor från intervjuaoch matchade dem utifrån: ren. Samtalen bandades ålder, kön, bostadsort, civiloch varje berättelse skrevs stånd och antal barn, där ett ner ordagrant. Därefter Det övergripande barn hade samma födelseår kategoriserade och kodade syftet med studien som det döda barnet. Av vi innehållet i berättelserna var att förbättra etiska och metodologiska genom kvalitativ innehållsskäl inkluderade vi endast analys och konstruerade det professionella föräldrar som var födda i ett frågor utifrån denna analys. omhändertagandet nordiskt land, kunde tala Vi sammanställde svenska, samt hade en känd frågorna i ett omfattande av föräldrar som har och ett känt telefonfrågeformulär som handlar mist ett barn i suicid. adress nummer. om tiden före barnets död, Sammanlagt uppfyllde 915 omständigheter i anslutförlustdrabbade och 508 icke förlustdrabbade förning till dödsfallet och tiden efter barnets död. Vi äldrar dessa kriterier. Vi kontaktade alla dessa via frågade bland annat om sorgeprocessen, professioett informationsbrev där vi berättade om studien nella insatser, hur nöjd man var med den hjälp man och därefter per telefon för att fråga om de ville se fick, psykisk och fysisk hälsa, alkoholkonsumtion vårt frågeformulär. Den som ringde visste inte om samt livskvalitet. Vi mätte aktuell och tidigare psyden uppringda tillhörde gruppen som mist ett barn kisk ohälsa genom studiespecifika frågor och “The eller kontrollgruppen; det fick de själva berätta om Generalised Anxiety Disorder scale (GAD-2)”, “The de valde att göra så. De som accepterade att vara depression scale of the Patient Health Questionnmed i studien fick ett frågeformulär hemskickat aire (PHQ-9)”, och “The Alcohol Use Disorders per post. En detaljerad beskrivning av frågeformuIdentification Test (AUDIT)”. läret och metoden för datainsamling finns i våra Varje enskild fråga validerades noggrant inom originalartiklar (5–7). ramen för en förstudie som inkluderade 46 förlust­drabbade föräldrar, bland annat genom att intervjusvar jämfördes med svaren i frågeformulären. Efter valideringen modifierade vi frågorna RESULTAT och svarsalternativen till dess att inga oklarheter Vi fick kontakt med 1410 av de 1423 föräldrarna kvarstod. Det färdiga frågeformuläret innehåller som uppfyllde våra kriterier för deltagande, varav 196 huvudfrågor, 120 följdfrågor och plats för fria 46 procent var fäder och 54 procent mödrar med kommentarer. Den kontrollgrupp som användes medelålder mellan 54 och 59 år. Sammanlagt svasom jämförelse fick en förkortad version av formurade 666 förlustdrabbade (73 procent) och 377 icke läret som består av 93 frågor. förlustdrabbade (74 procent) föräldrar på frågeforGenom att koppla ihop dödsorsaksregistret, muläret. Förekomsten av psykisk ohälsa för mer än flergenerationsregistret och folkbokföringen kunde 10 år sedan var 14 procent i båda grupperna men vi identifiera samtliga föräldrar (1100 personer) som vissa data tyder på att de förlustdrabbade föräldhade mist ett barn i åldern 15–30 år genom suicid rarna har en något svårare problematik. Däremot

51

Föräldrar som mist ett barn i suicid

Tabell 1. Psykisk ohälsa bland förlustdrabbade och icke förlustdrabbade föräldrar Förlustdrabbade föräldrar har sämre psykisk hälsa än icke-förlustdrabbade föräldrar.

Suicid-drabbade

Icke-drabbade

Relativ risk

Antal/total antal (%)

RR (95% CI)

PHQ-9 (måttlig till svår depression) ≥ 10 poäng

115/655 (18)

28/374 (7)

2.3 (1.6–3.5)

GAD-2 (ångest) ≥ 2 poäng

139/658 (21)

22/374 (6)

3.6 (2.3–5.5)

AUDIT (riskfylld alkohol konsumtion) ≥ 8 poäng

76/643 (12)

28/375 (8)

1.6 (1.0–2.4)

Sömnmedicin minst en dag per vecka1

82/664 (12)

20/377 (5)

2.3 (1.5–3.7)

Antidepressiv medicin minst en dag per vecka1

99/664 (15)

13/375 (4)

4.3 (2.4–7.6)

Ångestdämpande medicin minst en dag per vecka 1

49/662 (7)

8/375 (2)

3.4 (1.7–7.2)

Antidepressiv medicin1 och/eller ≥ 10 poäng PHQ-9

167/665 (25)

35/377 (9)

2.7 (1.9–3.8)

Livskvalitet (ingen eller låg)2

126/662 (19)

31/376 (8)

2.3 (1.6–3.3)

Upplevt välbefinnande (nej eller ja,lite)3

228/660 (35)

53/377 (14)

2.5 (1.9–3.2)

Meningsfullt liv (nej eller ja, lite)3

190/658 (29)

37/377 (10)

2.9 (2.1–4.0)

Psykisk hälsa (ingen eller låg)2

136/662 (21)

29/377 (8)

2.7 (1.8–3.9)

Fysisk hälsa (ingen eller låg)

148/661 (22)

61/376 (16)

1.4 (1.0–1.8)

Skuldkänslor minst en dag per vecka1

110/666 (17)

10/374 (3)

6.2 (3.3–11.7)

Rädsla för dödfall inom familj minst en dag per vecka1

96/666 (14)

14/373 (4)

3.8 (2.2–6.6)

Psykometriska skalor

Studiespecifika frågor (den senaste månaden)

2

1 2

”Nej”, ”ja, vid enstaka tillfällen”, ”ja, 1–3 dagar per vecka”, ”ja, 4–5 dagar per vecka”, ”ja, 6–7 dagar per vecka” “Ingen”, “låg”, “måttlig”, “hög” 3 “Nej”, “ja,lite”, ”ja,måttligt”, ”ja, mycket”

52

Ullakarin Nyberg & Pernilla Omerov

Tabell 2. Upplevelse av forskningsdeltagande hos föräldrar som förlorat en son eller dotter genom suicid och föräldrar som inte förlorat ett barn Majoriteten av de förlustdrabbade föräldrarna ansåg att det var värdefullt att studien gjordes.

Förlustdrabbade

Icke förlustdrabbade

Antal (%)

Antal (%)

Nej

8/666 (1)

12/377 (3)

Ja

633/666 (95)

347/377 (92)

25/666 (4)

18/377 (5)

Nej

574/666 (86)

363/377 (96)

Ja

70/666 (11)

3/377 (1)

Ej svarat

22/666 (3)

11/377 (3)

65/70 (93)

2/3 (67)

Ja

1/70 (1)

1/3 (33)

Ej svarat

4/70 (6)

0/3 (0)

Nej

293/666 (44)

256/377 (68)

Ja

334/666 (50)

104/377 (28)

39/666 (6)

17/377 (4)

Nej

77/334 (23)

34/104 (33)

Ja

198/334 (59)

55/104 (53)

59/334 (18)

15/104 (14)

Anser Du att det är värdefullt att en studie som denna genomförs?

Ej svarat Anser Du att studien har påverkat Dig på ett negativt sätt?

Om ja, tror Du att påverkan blir bestående?

Nej

Anser Du att studien har påverkat Dig på ett positivt sätt?

Ej svarat Om ja, tror Du att påverkan blir bestående?

Ej svarat

Tabellen fortsätter på nästa sida.

53

Föräldrar som mist ett barn i suicid

Tabell 2 fortsättning. Upplevelse av forskningsdeltagande hos föräldrar som förlorat en son eller dotter genom suicid och föräldrar som inte förlorat ett barn.

Förlustdrabbade

Icke förlustdrabbade

Antal (%)

Antal (%)

Skulle Du rekommendera en annan förlustdrabbad förälder att delta i denna studie?

Nej

37/666 (5)

72/377 (19)

Ja

604/666 (91)

287/377 (76)

25/666 (4)

18/377 (5)

Nej

635/666 (95)

349/377 (93)

Ja

25/666 (4)

17/377 (4)

6/666 (1)

11/377 (3)

Ej svarat Ångrar Du att Du deltog i studien?

Ej svarat

högre förekomst av övriga negativa utfall, till fann vi stora skillnader mellan grupperna avseende exempel hade de tre gånger så hög förekomst av aktuell psykisk ohälsa. Bland de föräldrar som mist ångest (mätt med självskattningsskalan GAD-2) ett barn hade 18 procent måttlig till svår depresoch rädslan för att förlora sion enligt självskattningsytterligare en närstående var skalan PHQ-9 (≥ 10 poäng) nästan fyra gånger så vanlig i jämförelse med 7 procent Idag saknas ofta i den gruppen som bland bland de icke förlustdrabrutiner i vården för föräldrar som inte mist ett bade, fler kvinnor än män omhändertagande barn. (tabell 1).

Ospecificerade skuldkänsNär vi tog med dem av närstående lor var sex gånger vanligare som hade antidepressiv efter suicid och bland de förlustdrabbade medicinering vid tidföräldrarna och nästan 60 punkten för ifyllande av därför uteblir aktiva procent trodde att de skulle formuläret var siffrorna erbjudanden om ha kunnat förhindra barnets ännu högre. Skillnaden hjälp och stöd. självmord. Trots att så mellan grupperna var många mådde psykiskt dåligt statistiskt signifikant och i anslutning till sitt deltakvarstod efter statistisk gande i studien var de flesta (95 procent) positiva justering för kända riskfaktorer, till exempel ålder. till att den genomfördes och drygt 90 procent De förlustdrabbade föräldrarna uppvisade också

54

Ullakarin Nyberg & Pernilla Omerov

skulle rekommendera en annan förälder att delta (tabell 2). Cirka 10 procent bland dem som mist ett barn ansåg att deltagandet hade haft en negativ effekt på dem, men endast en person trodde att den negativa effekten skulle bli bestående. Drygt 50 procent tyckte däremot att deltagandet hade haft en positiv effekt och nästan 60 procent av dessa trodde att effekten skulle bli bestående.

REFERENSER 1.

Li J, Laursen TM, Precht DH, Olsen J, Mortensen PB. Hospitalization for mental illness among parents after the death of a child. New England Journal of Medicine 2005 Mar;352(12):1190–1196.

2.

Li J, Precht DH, Mortensen PB, Olsen J. Mortality in parents after death of a child in Denmark: a nationwide follow-up study. Lancet 2003 Feb;361(9355):363–367.

3.

Kessing LV, Agerbo E, Mortensen PB. Does the impact

DISKUSSION

of major stressful life events on the risk of develo-

Våra resultat visar att föräldrar som har mist ett barn i suicid överlag är positivt inställda till deltagande i forskning som handlar om deras erfarenheter, trots att en betydande andel lider av svåra komplikationer till sorgen i form av nedsatt livskvalitet, depression och ångest. Den här gruppen har behov av professionella insatser, till exempel psykiatrisk bedömning med ställningstagande till antidepressiv behandling och samtalsstöd. Idag saknas ofta rutiner i vården för omhändertagande av närstående efter suicid och därför uteblir aktiva erbjudanden om hjälp och stöd, vilket nästan alla deltagarna (98 procent) i vår studie önskar. Mer forskning behövs för att säkerställa vilka professionella insatser som kan förhindra en negativ hälsoutveckling. Vid den etiska prövningen ska eventuella risker vägas mot nyttan med forskningen och det är viktigt att sådana överväganden baseras på tillgänglig kunskap. Vår slutsats är att nyttan vida överväger eventuella risker med ett forskningsdeltagande för föräldrar som har mist ett barn i suicid, förutsatt att studien är utformad på ett sätt som tar hänsyn till deltagarnas sårbarhet. Det går att utforma ett etiskt protokoll som minimerar risken för negativa effekter hos deltagarna (6). Vi anser också att det är rimligt att tro att våra resultat kan generaliseras till andra sårbara grupper.

ping depression change throughout life? Psychological Medicine 2003 Oct;33(7):1177–1184.

4.

Stroebe M, Schut H, Stroebe W. Health outcomes of bereavement. Lancet 2007 Dec;370(9603):1960–1973.

5.

Omerov P, Steineck G, Nyberg T, Runeson B, Nyberg U. Psychological morbidity among suicide-bereaved and non-bereaved parents: a nationwide population survey. BMJ Open 2013;3(8):e003108.

6.

Omerov P, Steineck G, Dyregrov K, Runeson B, Nyberg U. The ethics of doing nothing. Suicide-bereavement and research: ethical and methodological considerations. Psychological Medicine 2013 Jul;1–12. E-pub 2013/07/23

7.

Omerov P, Steineck G, Runeson B, et al.

Preparatory studies to a population-based survey of suicide-bereaved parents in Sweden Crisis 2013;34(3):200–210.

55

Diskriminerad och psykiskt störd Självupplevd särbehandling bland psykiatrins patienter

56

Fredrik Edin är AT-läkare vid psykiatriska kliniken i Skellefteå.

Mikael Sandlund är docent och överläkare vid institutionen för klinisk vetenskap/psykiatri, Umeå universitet.

sjukdom. Människor avstår från att söka professioINLEDNING nell hjälp på grund av negativa attityder till psykisk Stigmatisering och diskriminerande behandling sjukdom. Socialstyrelsen konstaterar att vårdtillär viktiga orsaker till att personer med psykisk gängligheten för personer med psykisk ohälsa är sjukdom upplever begränsad delaktighet i samhälett problem. Diskriminering till följd av psykisk let. Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen sjukdom har uppmärksammats, vilket resulterat i kring upplevelsen av särbehandling bland patienter försök att förändra situamed psykiatrisk vårdkontionen. År 2009 uppdrog takt, med hjälp av Discriregeringen åt Handisam mination and Stigma Scale Självstigmatisering, att skapa en attitydförbättsamt med en uppföljande eller att förvänta rande kampanj. Satsningen kvalitativ intervju. Anasig diskriminerande kallas (H)järnkoll och lysen av resultatet visar drivs i nära samarbete med att en stor del av studiens behandling, är också Nationell Samverkan för deltagare anser sig ha ett stort problem som Psykisk Hälsa. blivit utsatta för orättvis Denna studies syfte är behandling. Merparten av leder till att patienter att fördjupa kunskapen studiens deltagare döljer hindrar sig själva från kring upplevelsen av särbesina psykiska funktionshandling bland psykiatripaatt söka vård. hinder för omgivningen. tienter. Finns skillnader när Självstigmatisering, eller det gäller upplevd diskriatt förvänta sig diskrimiminering som har samband med kön, ålder och nerande behandling, är också ett stort problem diagnos? Hur förhåller sig patienternas berättelser som leder till att patienter hindrar sig själva bland till deras svar på enkätfrågor? annat från att söka vård.

Studien bygger på intervjuer med hjälp av Arbetslivet är generellt sett otillgängligt för Discrimination and Stigma Scale, DISC, som ger en personer med funktionsnedsättningar, inte minst fingervisning om upplevda diskrimineringssituatioför dem som har arbetshinder till följd av psykisk

57

Diskriminerad och psykiskt störd

Åldersgruppen 18–30 år utgjorde 18 procent, övriga deltagare var mellan 30–70 år gamla. Den yngste deltagaren var 18 år och den äldste 70 år.

Enkätintervjuresultat studiens har analyserats med ickedeltagare uppger 88 parametriska metoder. procent att de "I viss Kvalitativa intervjuer analyserades med hjälp av MATERIAL OCH METOD utsträckning" eller kvalitativ innehållsanalys.

Frågeformuläret DISC be"Mycket" har blivit Den sammanfattande står av 32 frågor fördelade resultatredovisningen på fyra delar: orättvist behandlade innehåller en beskrivning inom minst ett av svarsfrekvenser inom 1. Orättvis behandling livsområde på grund svarsskalan på frågeområ2. Hindrat sig själv dena 1 – 4 (DISC), för hela 3. Övervunnit stigmaav psykiska problem. materialet (N=125) i relatisering/diskriminetion till bakgrundsfaktorer. ring Svep 2 (N=19) förefaller inte avvika från materialet 4. Positiv särbehandling i svep 1 (N=106), baserat på de mer fullständiga svar som erhållits i det andra svepet genom den Frågorna besvaras på en skala mellan 1–4 (inte alls, kvalitativa intervjudelen. lite grand, i viss utsträckning, mycket) och gäller de senaste två åren.

Den uppföljande, kvalitativa intervjun baseras på DISC. En intervjuguide har utformats med RESULTAT syfte att samtliga DISC-områden ska tas upp under Bland studiens deltagare uppger 88 procent att den kvalitativa intervjun. Tre provintervjuer har de "I viss utsträckning" eller "Mycket" har blivit genomförts för att optimera intervjuguiden. orättvist behandlade inom minst ett livsområde på Deltagare rekryterades via de psykiatriska grund av psykiska problem (tabell 2). Vidare anger klinikerna i Västerbotten och skulle ha en pågående 83 procent att de hindrat sig själva på grund av vårdkontakt inom vuxenpsykiatrin. 106 patienter rädsla för vad andra ska tycka eller hur andra skulle telefonintervjuades med enkät våren 2011. Ytterligare kunna reagera.

19 patienter intervjuades hösten 2012, av vilka 18 accepterade att delta i en uppföljande kvalitativ intervju. Av de som deltog i den andra intervjuomgången ORÄTTVIS BEHANDLING hade 18 personer aktiva psykiatriska symtom.

Bakgrundsuppgifter som ålder, självrapporterad Vänner, familj och relationer diagnos och arbetssituation efterfrågades. Tabell 1 Inom dessa livsområden uppger 82 personer att de visar vilka diagnoser som var aktuella hos deltablivit utsatta för diskriminerande behandling i en garna. Totalt deltog 41 män och 84 kvinnor (N=125). omfattning motsvarande svarsalternativ 3 eller 4. ner. För att mer specifikt kunna angripa diskriminering behövs en djupare kunskap om de situationer där dessa upplevelser genereras, och vad som kan vara gemensamt för de Bland som diskrimineras.

58

Fredrik Edin & Mikael Sandlund

Tabell 1. Självrapporterad huvuddiagnos.

Självrapporterad diagnos

Frekvens

Förstämningssyndrom

50

Schizofreni och psykotiska syndrom

12

Ångestsyndrom

12

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

20

Substansbetingade psykiska störningar

2

Ätstörningar

3

Personlighetsstörningar

5

Frågan ej besvarad

21

Total

125

"Han [maken] har sagt att jag är psykiskt sjuk och så fort jag blir upprörd över något att jag är tokig och att han ska köra in mig på psyket."

"Speciellt familjen har svårt att acceptera. De har ofta ifrågasatt mitt mående som att de inte riktigt vill acceptera och tro på det."

"Då skulle vi ha löneförhandlingar. Jag blev aldrig kallad. Alla andra i arbetslaget blev kallade. /.../ Efter tre veckor kommer chefen förbi, slänger fram lönen på ett papper och säger att det här är din nya Halva patientgruppen lön, du är inte värd en krona mer. Hon sade att upplever sig ha så länge du äter antideblivit diskriminerade pressiva medel så är du sjuk inför mig." vid utövande av

Av kvinnorna i underfritidsaktiviteter eller sökningen berättar 73 Av studiens deltagare svaprocent om händelser som rar 56 personer att de har inom vardagslivet. upplevts som diskrimiblivit orättvist behandlade, nerande i högre grad än till viss del eller mycket, på "Lite grand". Motsvarande andel hos männen är 51 sin arbetsplats eller under utbildning. Andelen är procent. Skillnaden är signifikant (p=0,016). lika stor i gruppen män som i gruppen kvinnor.

Arbete och utbildning

Vardag och fritid

Under ett samtal kring arbetsplatsen återger en patient följande händelse:

Halva patientgruppen upplever sig ha blivit diskriminerade vid utövande av fritidsaktiviteter

59

Diskriminerad och psykiskt störd

Tabell 2. Svarsresultat (antal ja-svar med graderingen "Till viss del" eller "Mycket", grupperade efter livsområden), Discrimination and Stigma Scale, DISC. DISC-del

Livsområde

%

1. Orättvis behandling

Vänner, familj, relationer

66

1. Orättvis behandling

Boende, grannar

16

1. Orättvis behandling

Utbildning, arbete

45

1. Orättvis behandling

Vardag, fritid

50

1. Orättvis behandling

Myndigheter, vårdkontakter

66

2. Förväntad diskriminering

83

3. Övervunnit stigma

82

4. Positiv särbehandling

58

eller inom vardagslivet och uppger svarsalternativ 3–4. Enbart 6 personer i studien har blivit orättvist behandlade vid religionsutövande. Undvikande beteende eller avståndstagande har 65 av patienterna blivit utsatta för.

"Jag vet att det finns de som inte vet hur de ska göra för att prata med mig. Så vet jag de som inte vill. Så vet jag de som är halvrädda för mig."

Myndigheter och vårdkontakter

I kontakter med polisen, försäkringskassan, socialtjänsten eller vårdgivare har 66 procent av studiens deltagare "Till viss del" eller "Mycket" blivit orättvist behandlade. Inom somatisk vård anser 44 procent att de har blivit diskriminerade.

Flera patienter svarar att problemet ligger i att inte bli trodd eller att bli avfärdad.

"När man kommer till akuten och de ser diagnosen i din journal så är det ingen som tar dig på allvar. /.../ Jag vill inte åka tillbaka."

"De [vännerna] ringde och ville prata och ta en promenad. /.../ Då sade de att vi inte orkar med det här längre, vi klarar inte av att se när du är så sjuk och ledsen, vi bryter här nu.

Sedan gick de och lämnade mig i skogen."

"Det känns ibland som att man är svartlistad, att det står något dumt i papprena."

Ångestpatienterna i studien upplever mindre ofta diskriminering (25 procent), medan hela 80 procent av de som har personlighetsstörningar anger negativ särbehandling. För övriga diagnosgrupper är andelen 50–70 procent.

Inom den psykiatriska vården uppger 46 procent att de har blivit diskriminerade. Inte helt ovanligt är att slutenvårdspatienter reagerar på hur medpatienter bemöts och sammanfogar detta med bemötandet patienten själv har fått.

60

Fredrik Edin & Mikael Sandlund

"En tjej intrigerade mot allt och alla. Man kunde inte låta bli att höra hur de höll på. En kille tog väldigt illa vid sig."

med kontakten till följd av tidigare upplevelser av särbehandling.

"Det hindrar mig själv från att söka hjälp.

Jag dröjer i det längsta. Jag är så rädd att inte kunna förklara själv."

"Jag tycker inte att någon blir behandlad som människor där inne."

Deltagare som intervjuas med kvalitativ intervju anser att orättvis behandling inom psykiatrin främst förekommer inom slutenvården.

"Avdelningen var det värsta jag har varit med om i mitt liv. /.../ Man blir skuffad runt, man mår så sjukt dåligt, orkar knappt gå, får byta rum varannan dag. /.../ När man mår så dåligt, ingen som pratar med dig, ingen som tar i dig. Du får din medicinburk. Det är så jävla fruktansvärt att... /.../ När hon [medpatient] låg där och gråter och försöker prata med personen som har vak så svarar han bara hummande. När hon tittar upp ser hon att han sitter och smsar. Vad är det för människosyn?"

HINDRAT SIG SJÄLV

"I viss utsträckning" eller "Mycket" har 104 av studiens deltagare hindrat sig själva inom något livsområde på grund av förväntad diskriminering. En stor del, 96 deltagare, hemlighåller sina problem.

"Det är en rädsla att folk ska dra sig undan.

Det blir en nivå till i och med att jag har haft en psykos. /.../ Skammen som jag känner kring det är fel att man ska behöva känna."

De senaste två åren har 62 deltagare hindrat sig från att inleda nya relationer. En kvinna uttrycker att det beror på rädsla för att berätta om funktionsnedsättningen:

Deltagare över 30 år svarar i högre grad att de blivit diskriminerade inom En stor del av studiens "Men det blir ju oundlivsområdena "Myndighevikligt att man måste deltagare uppger att ter och vårdkontakter". I berätta ganska ingående de avstår från att söka om man ska ha någon åldersgruppen 30–70 år så anger 69 procent svarsaldjupare relation. Jag har vård eller dröjer med ternativ 3 eller 4, medan så mycket i mitt bagage." kontakten till följd av 54 procent ger samma svar i gruppen 18–30 år Samtliga i åldersgruppen tidigare upplevelser (p=0,017). Kvinnor svarar i 18–30 år anser att de hindrar av särbehandling. högre grad än män att de sig själva "I viss utsträckupplever orättvis behandning" eller "Mycket". Inom ling vid vårdtillfällen, 60 procent mot männens 37 gruppen 30–70 år anger 79 procent självstigmatiseprocent (p=0,048). En stor del av studiens deltagare ring med samma urval, vilket inte är en signifikant uppger att de avstår från att söka vård eller dröjer skillnad åldersgrupperna emellan.

61

Diskriminerad och psykiskt störd

diskriminerande behandling är likaså ett stort problem som leder till att patienter hindrar sig själva, bland annat i vårdkontakter. Deltagarna "Vi bröt upp för 15 år sedan över småbagateluppger i högre grad förväntad diskriminering än ler. Men jag tog första steget och tänkte att faktisk diskriminering. Det är uppseendeväckande det får bära eller brista. Nu kan vi sitta och att merparten av patienterna som deltog döljer prata om allting igen. Det är sådana vänner funktionsnedsättningarna för omgivningen. som jag har saknat."

Förekommer diskriminering i Sverige och är det ett problem? Statens folkhälsoinstitut genomförde Av studiens deltagare uppger 102 personer att de 2004–2006 projektet "Diskriminering och hälsa". har övervunnit stigmatisering och diskriminering.

Slutrapporten konstaterar att diskriminering är Under de kvalitativa intervjuerna ber en stor del vanlig och att sambanden mellan diskriminering av patienterna att få frågorna under detta avsnitt och ohälsa är starka och mellan diskriminering och omformulerade innan de kan ge ett svar. psykisk ohälsa mycket starka. Det finns både positiva och negativa attityder till psykisk sjukdom. De befolkningsundersökningar som Centrum för eviPOSITIV SÄRBEHANDLING densbaserade psykosociala insatser gjort 2009–2011 Största andelen jakande svar återfinns i frågan visar att negativa attityder är uttalade, men att det som gäller familjen, där 69 deltagare svarar att de samtidigt har skett positiva förändringar under blivit positivt särbehandlade. Sammantaget anser samma tidsperiod. De negativa attityderna verkar 58 procent av patienterna att de "Till viss del" eller dock även färga patienter"Mycket" har fått en nas tankar kring psykisk positiv särbehandling på sjukdom. Följden blir för grund av sin sjukdom.

Det är uppseende­ med funktionsnedEn patient som till viss väckande att merparten många sättningar att de undviker del tycker sig bli positivt av patienterna som sammanhang där de kan särbehandlad på sin arbetsplats berättar deltog döljer funktions­ möta dessa attityder.

Drygt 80 procent av stuföljande: nedsättningarna för diedeltagarna menar att de har hindrat sig själva "Min chef har sagt omgivningen. inom olika livsområden på att vi måste titta över grund av hur andra skulle arbetsuppgifterna. kunna reagera.

Du kanske inte ska ha just det här då när det En vanlig uppfattning är att den yngre generaär så. Han har gjort det på ett bra sätt. Han tionen har lättare för att tala om psykisk ohälsa försöker verkligen." och anser att psykiska besvär är mindre stigmatiserande. Resultatet i denna studie går dock inte i den riktningen. Samtliga i åldersgruppen 18–30 år DISKUSSION anger att de hindrar sig själva till följd av psykiska En stor del av studiens deltagare anser sig ha blivit funktionshinder och det finns ingen signifikant utsatta för orättvis behandling. Att förvänta sig ÖVERVUNNIT STIGMA OCH DISKRIMINERING

62

Fredrik Edin & Mikael Sandlund

kräver att uppvägas av minskad vårdkonsumtion. skillnad mellan yngre och äldre. DiskrimineringsKönsdiskriminering drabbar främst kvinnor ombudsmannen (DO) menar att svensk vård håller och är, tillsammans med ålder, den vanligaste hög standard, men att bemötandet gör att utsatta orsaken till diskriminering i Sverige och övriga grupper avstår från att söka vård. Patienterna Europa. Kvinnorna i studien uppger i högre grad i denna studie styrker DO:s uttalande om att diskriminering inom livsområdena "Familj, vänner upplevelse av diskriminering leder till försenad eller och relationer" samt "Vårdkontakter". Att kvinnor utebliven vårdkontakt. En försenad vårdkontakt oftare än män upplever leder ofta till mer svårbesig orättvist behandlade i handlade tillstånd, högre den offentliga sektorn men vårdkostnader och större Könsdiskriminering inom arbetslivet kan lidande för patienten. drabbar främst kvinnor inte tänkas bero på att myndigPersoner med psykisk och är, tillsammans hetskontakten innefattar funktionsnedsättning en maktsituation. Kanske dör också oftare än andra med ålder, den har kvinnorna på dagens i kroppsliga sjukdomar vanligaste orsaken till arbetsplatser en annan som går att förebygga och behandla. Man kan överdiskriminering i Sverige plattform att utgå från och en personlig relation väga om tvekan inför att och övriga Europa. till sina kollegor. Inom söka vård är en delförklavården får kvinnor ett ring till överdödligheten. annat bemötande än män. Flera av de kvinnliga Patienterna som ingick i studien skattar diskrideltagarna i studien upplever sig bli behandlade minering inom somatisk och psykiatrisk vård som som ”hysteriska” i kontakten med myndigheterna, lika stor. I de kvalitativa intervjuerna framträder ett ordval som ingen av männen använder. dock en skillnad i bakomliggande orsaker. Inom Inom relationsområdet är det möjligt att den somatiska vården är det främst känslan av att skillnaden mellan könen i studien beror på tradibli misstrodd eller att bli avfärdad vid vårdkontaktionella familjeroller där kvinnan ofta förväntas ter som rör fysisk hälsa, som dominerar. Inom den ta större hushållsansvar. Det är tänkbart att psykiatriska slutenvården så lyfter patienterna ofdiskrimineringsupplevelsen hör samman med att tast fram dåligt bemötande som orsak till upplevelansvaret för hushållet delvis lyfts bort, vilket kan sen av orättvis behandling. Därför finns anledning medföra en känsla av att inte vara lika duglig som att även framöver satsa på bemötandeförbättrande tidigare. Resonemanget skulle samtidigt kunna inslag inom vården. Ett uppföljande samtal efter förklara den stora andel som angett positiv särutskrivning som fokuserar på patientens upplevelbehandling inom samma livsområde, det vill säga ser kan förse kliniken med konkreta situationer där att övriga familjemedlemmar avlastar patienten förbättringspotential finns, och minska vårdtagari hemmet. Handlingen kan uppfattas som både nas känsla av att "inte bli lyssnad på" eller att "inte positiv och kränkande. Sammantaget är det bli behandlad som en människa". Kan förväntad troligt att den högre andelen angiven diskrimidiskriminering minskas och därigenom vård nering för kvinnor är kopplat till diskriminering inledas tidigare vid framtida sjukdomsperioder så på flera nivåer, både på grund av psykisk sjukdom kommer de resurser som det uppföljande samtalet

63

Diskriminerad och psykiskt störd

och på grund av kön. Resultatet belyser att en människa kan tillhöra flera utsatta grupper och att diskrimineringsupplevelsen inom ett område därigenom blir starkare.

Det svenska juridiska diskrimineringsskyddet är välutbyggt. Dock förefaller förväntad diskriminering vara ett större problem än faktisk diskriminering. Även om diskriminering förekommer och behöver få fortsatt prioritet i samhället så skulle många upplevelser av särbehandling kunna undvikas genom minskad stigmatisering kring psykisk sjukdom. En attitydförändring både i befolkningen och inom vården, gällande psykiska sjukdomar, skulle troligtvis kunna leda till bättre behandlingsresultat till följd av tidigare insatt behandling samt mindre lidande inom patientgruppen. Ett större fokus bör läggas på insatser, likt "(H)järnkoll" och "Bättre Vård – Mindre Tvång", med attitydförändring och förbättrat bemötande som målsättning. Framtida, mer omfattande studier, som fokuserar på specifika problemområden, exempelvis bemötande av psykiskt sjuka inom vården, behövs för att förstå i vilka situationer upplevd diskriminering uppstår och varför.

Det finns också ett behov av studier som konkret undersöker effekten av specifika insatser mot diskriminering och stigmatisering, både i ett kortare och längre tidsperspektiv.

REFERENSER 1.

M. D. Pinto-Foltz och C. M. Logsdon, ”Reducing Stigma Related to Mental Disorders: Initiatives, Interventions, and Recommendations för Nursing,” Archives of Psychiatric Nursing, vol. 23, nr 1, pp. 32–40, February 2009.

2.

Socialstyrelsen, Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Lägesrapport 2012, 2012.

3.

Aftonbladet, Debatt, 7 December 2012. [Online].

Available: http://www.aftonbladet.se/debatt/ article15890651.ab.

4.

Handisam, ”(H)järnkoll,” [Online]. Available: http://www. hjarnkoll.se/.

5.

C. Henderson och G. Thornicroft, ”Stigma and discrimination in mental illness: Time to Change,” The Lancet, vol. 373, pp. 1928–1930, 6 June 2009.

6.

S. Kvale och S. Brinkmann, Den kvalitativa forsknings-

7.

FHI – Statens folkhälsoinstitut, Diskriminering – ett hot

intervjun, 2:5 red., Studentlitteratur AB, Lund, 2009. mot folkhälsan, 2006.

8.

CEPI. Hansson, Lars, Psykisk ohälsa – attityder, kunskap, beteende, 2011.

9.

Diskrimineringsombudsmannen, DO, Rätten till sjukvård på lika villkor, 2012.

10.

K. Wahlbeck, J. Westman, M. Nordentoft, M. Gissler och T. Munk Laursen, ”Outcomes of Nordic mental health systems: life expectancy of patients with mental

Viktigaste budskapen: • Förväntad diskriminering är ett stort problem • Förändrade attityder ger troligtvis ett förbättrat vårdresultat • Det finns ett behov av fler insatser som attitydprojektet (H)järnkoll och bemötandeprojektet Bättre Vård – Mindre Tvång

disorders,” The British Journal of Psychiatry, vol. 199, pp. 453–458, 2011.

11.

Sveriges Kommunder och Landsting, Bättre vård – Mindre tvång, [Online]. Available: https://www.skl.se/ vi_arbetar_med/socialomsorgochstod/psykiskhalsa/ tvangsvard.

12.

Statens folkhälsoinstitut, Nationella folkhälsoenkäten, 2004–2009.

Lästips: Thornicroft G. Shunned – discrimination against people with mental illness. Oxford, 2009.

13.

European Commission, Eurobarometer surveys, 2009.

64

Ett komplement till den medicinska vården i Stockholms läns landsting.

För psykiskt sjuka, äldre och barn, samt deras personal.

www.kultur.sll.se

Kontaktfamilj – en insats för livet eller för barndomen?

66

Lotta Berg Eklundh är socionom, fil. lic. och forskare på FoU Nordost i Stockholms län. 2010 publicerade hon en licentiatavhandling om insatsen kontaktfamilj.

alternativ till stöd för utsatta familjer, dels på att Det är som min familj när jag är där, det känns så, jag flera forskningsrapporter kommit att ifrågasätta känner alla i släkten. … jag känner mig som deras andra insatsens effekter på lång sikt. barn när jag kommer dit, eller tredje förstås. Där sitter I denna artikel diskuteras kontaktfamiljsinsatvi alla runt köksbordet, pratar och skrattar, berättar vad sens möjligheter till stöd som har hänt och om nyheter för utsatta barn på både och så. …. Här hemma kort och lång sikt. försöker man att komma Kontaktfamiljer ifrån bordet så snabbt som skulle vara ”lekmän”, möjligt.” Svante (16 år, människor som erbjöd AVGRÄNSNING samma kontaktfamilj sedan åtta års ålder).

Fokus i artikeln har lagts barnet en extra, på insatsen kontaktfamilj alternativ familj med enligt Socialtjänstlagen, 3 kap. 6§c, (SFS 2012:776), INLEDNING vardaglig gemenskap inte stödfamilj enligt Kontaktfamiljer är en av och trygghet LSS 9 kap. 6 §. Inte heller de mest frekvent använda (Prop. 1979/80:1) kontaktperson ingår insatserna i den svenska men eftersom de bägge socialtjänstens arbete kontaktinsatserna ännu med barn och familjer så länge inte är separerade i lagtext och statistik i en utsatt social situation. Insatsen erbjuds till behandlas även denna insats inledningsvis. familjer som uttrycker till socialtjänsten att de behöver avlastning och stöd i föräldrarollen. Under senare år har dock barnens behov kommit i fokus för utredning och beslut. Samtidigt har insatsen BAKGRUND kommit att ifrågasättas och problematiseras.

I och med Socialtjänstlagens införande 1982 skaDetta troligtvis beroende dels på att kommunerna pades möjlighet för socialtjänsten att erbjuda ett utvecklat sina öppenvårdsinsatser vilket kan ge fler frivilligt bistånd genom kontaktfamiljer/personer

67

Kontaktfamilj

Antal barn i Sverige med kontaktfamilj/kontaktperson (Berg Eklundh 2010/2013) 25000

20000

15000

10000

5000

19 82 19 83 19 84 19 86 19 87 19 88 19 89 19 90 19 91 19 92 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 9 20 9 0 20 0 0 20 1 02 20 0 20 3 04 20 0 20 5 06 20 0 20 7 08 20 0 20 9 10 20 11 20 12

0

Uppgifterna bygger på Socialstyrelsens statistik på insatser för barn och unga. Data för tidsperioden 1983 – 1997 har en beräkningsgrund baserad på insamling av uppgifter på individnivå, till skillnad från statistiken från 1998 och framåt som samlats in på aggregerad nivå.

Dessutom fanns det under de första inrapporterade åren vissa övergångsproblem från den tidigare statistiken över insatsen enligt Barnavårdslagen.

för barnfamiljer. Tanken var att öka möjligheterna att arbeta förebyggande. Enligt regeringspropositionen skulle insatsen inte vara en utredningsresurs eller kontrollfunktion för socialtjänsten. De som utsågs att vara kontaktfamiljer skulle vara ”lekmän”, människor som erbjöd barnet en extra, alternativ familj med vardaglig gemenskap och trygghet (Prop. 1979/80:1).

Kontaktpersonen tillsätts som stöd för (vanligtvis) ungdomen, att träffas regelbundet och samtala eller tillsammans göra olika aktiviteter.

I kontaktfamiljen däremot vistas barnet någon eller ett par helger i månaden och deltar som

familjemedlem i kontaktfamiljens sedvanliga aktiviteter. Förutom stöd och avlastning till föräldrarna samt stimulans och tillgång till andra aktiviteter för barnen, ska kontaktfamiljsinsatsen bidra till en förstärkning av nätverket för både barnen och deras föräldrar (Andersson & Bangura Arvidsson 2001; Berg Eklundh, 2002; Regnér 2006).

Ofta ansöker familjen själv för att man inte kan tillgodose sina behov av stöd och avlastning på annat sätt. Det förekommer även att insatsen föreslås som resultat av en utredning som skett till följd av en anmälan. En barnavårdsutredning

68

Lotta Berg Eklundh

i enlighet med intentionerna i BBIC (Barns Behov I Centrum), ska dock ske förutsättningslöst utan att en insats planerats innan analys och bedömning av barnets behov genomförts (Socialstyrelsen 2008). Även andra instanser, t.ex. den psykiatriska barn- och ungdomsvården (BUP) eller barnets förskola/skola, kan föreslå kontaktfamilj till föräldrarna som ett stöd (Andersson et al. 2001)

procent och flickor 46 procent. Åldersfördelningen var följande; för gruppen 0–6 år 25 procent, 7–12 år 46 procent och 13–18 år 28 procent. Övriga 60 kommuner/stadsdelar svarade att de inte hade någon egen statistik som redovisade de bägge insatserna separat. Även om dessa 146 kommuners siffror endast omfattar en tredjedel av landets kommuner kan vissa tendenser utläsas. Kontaktfamiljsinsatsen stod för en något större andel med fler pojkar och med flest insatser i åldersgruppen 7–12 år. Fler tonåringar än små barn hade kontaktfamilj.

HUR MÅNGA BARN/UNGDOMAR HANDLAR DET OM?

Socialstyrelsens statistik visar att kontaktinsatFORSKNING OM INSATSEN KONTAKTFAMILJ serna ökat kontinuerligt efter starten år 1982 och Att forskningen om kontaktfamilj varit begränsad sedan början på 90-talet utgjort en betydande påtalas återkommande, bl.a i en kunskapsöversikt andel av kommunernas beslutade insatser för om kontaktinsatserna (Andersson et. al. 2001). Därbarnfamiljer. Kulmen nåddes år 2004, med 22 565 efter har kontaktfamiljsinsatsen beforskats i endast kontaktinsatser. Därefter en doktorsavhandling, denna skedde en stagnation och utifrån ett föräldraperspekantalet barn med kontaktfaDet vanligaste skälet tiv (Regnér 2006) samt i en milj/kontaktperson förblev (Berg till att en familj får en licentiatavhandling konstant eller sjunkande.

Eklundh 2010). Den senare kontaktfamiljsinsats År 2012 fick 19 200 barn och behandlade insatsen och ungdomar en kontaktinsats. studerade dess karaktär av är inte barnets/ Ovanstående bild ger både förebyggande stödinsats ungdomens behov inte någon bild av fördeloch som ”mellanvård” och ningen mellan de båda byggde på en longitudinell utan avlastning för kontaktinsatserna. Därigestudie där 50 barn i fyra föräldrarna. nom försvåras uppföljning kommuner följdes under en och utvärdering av varje sju-årsperiod. Detta genom insats separat. I samband med en undersökning socialtjänstens aktmaterial, samt genom intervjuer om kontaktfamiljsinsatsen som genomfördes av med socialarbetare, barn, föräldrar och kontaktMind (Föreningen Psykisk Hälsa) 2011, skedde en föräldrar. Denna artikel bygger på en omarbetning räkning av hur de bägge insatserna fördelades i och vidareutveckling av detta material och vissa kommunerna. Endast 146 kommuner/stadsdelar resultat och citat redovisas nedan. kunde lämna dessa uppgifter. I dessa kommuner Ett flertal rapporter som genom nationella refördelades insatserna på 57 procent kontaktfamilj gisterstudier analyserat kontaktinsatsernas effekter och 43 procent kontaktperson. Avseende kontaktsamt riskfaktorer kopplade till dem, visar på överfamiljsinsatsen var fördelningen mellan pojkar 54 risker för olika psykosociala problem i framtiden (se

69

Kontaktfamilj

kontaktfamiljsinsats är inte barnets/ungdomens tex. Vinnerljung et al. 2004, 2005, 2011). I en rapport behov utan avlastning för föräldrarna (Andersson et. för Stockholms stad där olika registerdata analyal. 2001, Regnér 2006, Berg Eklundh 2010). Genom serades avseende kontakt/familj-person framgick att föräldraperspektivet blir att de barn/ungdomar som vägledande för beslutet om fått dessa insatser löpte en förhöjd risk till långsiktigt De har haft fortsatta att tillsätta en kontaktfamilj riskerar barnen att ges en roll negativ utveckling inom kontakter med av, och även uppleva sig som olika områden (Vinnerljung sin kontaktfamilj problembäraren, istället för et al. 2011). I rapporten att barnens behov analyseras diskuterades hur kontaktinsedan insatsen och diskuteras i enlighet med satserna ska kunna utveckavslutades och intentionerna i Socialtjänstlalas för att, trots negativa resultat, kunna användas beskriver dem som gen och FN:s Barnkonvention 2003). Barnkonventionen fortsättningsvis. I rapporten en ”extrafamilj” eller (UD återspeglar den nya syn på barn föreslås möjligheter att för”nästansläktingar”. och barndom som vuxit fram, stärka insatserna t.ex. genom ”det nya barndomsparadigmet att ge hjälp i skolarbetet med som handlar om barnperspek”Tutors” (a. a. sid 41). tiv med barndomen som en synlig och självklar fas Mind (Föreningen Psykisk Hälsa) genomförde av livet för individen” (Näsman et al. 2008). år 2011 en nationell undersökning avseende kontaktfamiljsinsatsen. I enkäten, som besvarades av 203 kommuner/stadsdelar ingick frågor om orsaker och syfte med insatsen, tillgång på kontaktfamiljer, VARFÖR FÅR BARN OCH UNGDOMAR EN behov av utbildning, uppföljning etc. (Mind 2012).

KONTAKTFAMILJ? Resultaten visade att endast ett fåtal av kommuDen longitudinella studien (Berg Eklundh 2010) nerna gav någon utbildning till kontaktfamiljerna visade att skälet till kontaktfamilj framför allt och att uppföljning av insatserna inte gjordes. var föräldrarnas behov av avlastning. Barnens På FoU Nordost i Stockholms län pågår ett behov formulerades som tillgång till andra vuxna arbete med kunskapsutveckling av kontaktfamiljsi kombination med att kontaktfamiljen skulle insatsen. Intervjuer med socialsekreterare, kontakterbjuda trygghet och omvårdnad, gränssättning familjer och unga vuxna har genomförts och några och stabilitet samt aktivitet och stimulans (a. av de resultat som hittills framkommit återges a. sid. 110 ff.). I Minds kartläggning framkom att nedan (Nilsson & Berg Eklundh, kommande). kommunernas främsta syften med insatsen var de motsvarande Mind 2012). Trots att den första undersökningen handlade om 50 enskilda barn och den andra redovisade 203 kommuners uppfattVILKA FAMILJER HANDLAR DET OM? ningar på en generell nivå fanns en samstämmigEn hög andel av de barn som får en kontaktfamilj het. Det fanns således en samstämmighet mellan lever i familjer med social utsatthet (föräldrars missdessa bägge studier om att en kontaktfamilj skulle bruk, psykisk ohälsa, våld i familjen) (Berg Eklundh innebära tillgång till stöd med andra vuxna under 2010). Det vanligaste skälet till att en familj får en

70

Lotta Berg Eklundh

Pappa behövde lite lugn och ro, jag tror inte att det var för min skull. (Tage 12 år)

barndomen trots att den ena handlade om 50 barn på individnivå och den andra återgav kommunernas generella uppfattningar.

Trots att en majoritet av barnen beskrev att de inte varit delaktiga i sin insats kunde de ändå beskriva positiva aspekter på att vara i sin kontaktfamilj:

VAD ANSER DE ÖVRIGA AKTÖRERNA?

I den tidigare intervjustudien beskrev en mamma att hon behövde få avlastning för att klara sin situation som ensamstående med två barn och klent nätverk, samt att hennes barn skulle få tillgång till en annan familj:

Det var bra att komma ifrån för att dom drack, och sen när dom drack så blev det bråk och det var också besvärligt. Det var mindre bråk att åka dit. (Karsten 14 år)

Jag vill att de ska få normala exempel, med gubbe och gumma som håller ihop och samsas och bestämmer gemensamt. Att de ska få lära känna normala begränsningar och att kontaktpappan finns. Särskilt min pojke går bra ihop med honom. (Mamma till Karsten och Kerstin)

Flera av barnen pratade också om att det kunde finnas fördelar med att få vara i en familj med flera vuxna och få ta del av andra aktiviteter: … att det skulle bli lite lugnare för mamma och för att det är ensamt för mig att jag är den enda som ser och kan göra såna saker här hemma. …det känns det som att det här är en ”normal familj”, ett svenskt normalt hem.

(Torbjörn 19 år)

En annan mamma beskrev att det främst var för sonens skull, att han skulle få slippa vara äldst och ta ansvar för sina småsyskon:

Inom ramen för det kontaktfamiljsprojekt som pågår på FoU har vi under hösten hittills intervjuat sex unga vuxna i åldrarna 19 – 27 år med erfarenheter av att ha en kontaktfamilj. Av dessa var det två som inte har några egentliga minnen av innehållet i sin insats och som uttryckte att de inte velat vara där. De övriga fyra (två kvinnor och två män) var positiva till sin insats. De beskrev att de fått trygghet, stimulans och inblick i ett annat familjeliv med alternativa vuxna förebilder. De har haft fortsatta kontakter med sin kontaktfamilj sedan insatsen avslutades och beskriver dem som en ”extrafamilj” eller ”nästansläktingar”. Ett par av dem beskriver sin kontaktmamma som sin mest närstående vuxenkontakt, som den som de fortfarande kan vända sig till vid

Jag hoppas att han slipper tänka på oss och ta semester från oss och sin lillebror, och att få vara minst då, det är viktigt för mig. … att hitta på roliga saker, men även det här normala då som händer i hemmet… Att han kan prata med dem där borta också, … han har svårt att prata med oss för han vill inte belasta oss mera och då har han dem…

(Mamma till Svante) Majoriteten av de övriga föräldrarna svarade att insatsen getts för förälderns avlastning.

Barnen visste inte varför de skulle vistas i kontaktfamiljen eller uppfattade att det var för att de var jobbiga och föräldern behövde vila:

71

Kontaktfamilj

kan dessa bilder kompletteras med berättelser om innebörden av kontaktfamiljsinsatsen för enskilda barn. Intervjuer kan ge fördjupade bilder av olika aktörer erfarenheter. Föräldrar kan berätta att de förutom egen avlastning också önskar att barnen får inblick i annat familjeliv och någon annan Om jag säger så här, att min kontaktfamilj att tala med. De intervjuade kontaktfamiljerna betyder trygghet, men min ursprungsfamilj är berättar om hur de på olika sätt arbetar med att otrygghet.” (Svante 27 år) ge barnen både stimulans och inblick i ett annat familjeliv.

De unga vuxna som hittills intervjuats hösten DISKUSSION 2013 bekräftar vissa av utsagorna i barnintervjuerna Flera uppmärksammade rapporter som genom kvanår 2005. T.ex. att om det fungerar bra i kontaktfatitativa mätningar studerat insatsers effekter samt miljen, så får barnen där riskfaktorer kopplade till möjligheter att vidga sitt dem (Vinnerljung et al. nätverk genom kontakt2004, 2005, 2011) påvisar Barnen kan genom familjerna, att de får ta negativa effekter av sin kontaktfamilj få del av andra aktiviteter, kontaktinsatserna. Trots avlastning från sitt känner trivsel samt i vissa att det diskuteras olika fall avkoppling från ett utvecklingsmöjligheter ansvar i den egna konfliktfyllt hemliv. för insatsen finns det familjen, tillgång till Det som framkommer kommuner som inte i samtalen med de olika uppfattar detta resoneandra vuxna förebilder, aktörerna är att barnen mang. Vid föreläsningar, till ett alternativt genom sin kontaktfamilj temadagar samt vid kan få avlastning från familjeliv samt även till intervjuer på FoU Nordansvar i den egna faost framkommer att trygghet och stimulans. sitt miljen, tillgång till andra kommunerna gör en mer vuxna förebilder, till ett ensidig tolkning av dessa alternativt familjeliv samt även till trygghet och rapporter såsom att kontaktfamiljer är en dålig stimulans. Även om barnets övriga sociala situainsats som bör avslutas och att nya kontaktfamiljer tion innebär många riskfaktorer som försämrar inte ska tillsättas. förutsättningarna för ett gott vuxenliv, kan en Kan man förstå användningen av kontaktfamilkontaktfamiljsinsats underlätta för barnet i dess jer på ett annat sätt? Har insatsen något värde för barndom genom att vara en trygghetsfaktor. det enskilda barnet trots att statistiken visar på neGivetvis gäller detta inte för alla barn men genom gativa långsiktiga resultat? Hur kan dessa negativa att barnen får komma till tals får vi lära oss av bilder förändras? deras upplevelser och veta om deras kontaktfamilj Dels krävs uppdelning av statistiken för haft någon betydelse för deras livssituation under de olika kontaktinsatserna för att möjliggöra uppväxten. adekvata uppföljningar och utvärderingar. Dels behov av stöd. Även kontaktsyskonen finns med i deras närmaste nätverk. Svante som citerades inledningsvis beskrev sin upplevelse av kontaktfamiljen på följande sätt:

72

Lotta Berg Eklundh

TILL SIST

Alla socialtjänstens insatser bör vara föremål för problematisering och diskussion, men avgörande för den fortsatta utvecklingen måste vara att den sker utifrån barnens perspektiv, att barnen görs delaktiga i socialtjänstens arbete och forskningen.

Detta innebär att barnen måste finnas med i hela processen, från utredning, via beslutsfattanden och praktiskt genomförande, till uppföljningar och utvärderingar av insatserna. Barnen kan självklart inte veta vilka effekter detta kommer att leda till för dem i ett livslångt perspektiv men de kan förmedla sina upplevelser i ett pågående nu. Därigenom kan barnens rätt till bästa möjliga barndom tillgodoses, eventuellt med stöd av en kontaktfamilj.

10.

Sundell K & Karlsson M. (1999) Social barnavård i tio svenska kommuner – vilka barn berörs, hur utreds de och vad händer med dem? Stockholms stad: FOUrapport 1999:26.

11.

Regnér M. (2006). Familjebilder – Om klientfamiljer, kontaktfamiljer och idealfamiljer. Institutionen för socialt arbete. Avhandling.

12.

Utrikesdepartementet informerar (2003) Mänskliga rättigheter – Konventionen om barnets rättigheter.

Regeringskansliet.

13.

Vinnerljung B., Hjern, A. & Lindblad F. (2004) Avoidable mortality among child welfare recipients and intercountry adoptees: a national cohort study. Journal of Epidemiology and Community Health Vol. 58 No. 5, 412–417.

14.

Vinnerljung B & Franzén E. (2005) Kontaktfamilj/kontaktperson omfattning och samband med placering i dygnsvård. Socialvetenskaplig tidskrift 4:2005.

REFERENSER

15.

Vinnerljung, B., Brännström, L., & Hjern, A. (2011) Kontaktfamilj/-person för barn. Uppföljning och ut-

1.

Andersson G & Bangura Arvidsson M (2001) Vad vet vi

värdering med registerdata. Stockholm: Stockholms

om insatsen kontaktperson/familj? Rapport 2001:1;

universitet, Institutionen för socialt arbete.

Socialhögskolan, Lunds universitet.

2.

Berg Eklundh L. (2002) 39 kontaktfamiljer. Stockholm, Socialhögskolan, Magisteruppsats

3.

Berg Eklundh, L. (2010) Kontaktfamilj. En förebyggande stödinsats eller mellanvård? Stockholm: Licentiatsavhandling i socialt arbete vid Stockholms universitet. Rapport i socialt arbete 135.

4.

Mind (2012) Kontaktfamilj – den glömda insatsen.

Rapport av Mind (f.d. Psykisk Hälsa), Stockholm.

5.

Näsman E. & Eriksson M. (red.) (2008) Barns röster om våld – Att tolka och förstå. Malmö; Gleerups.

6.

Regeringens proposition 1979/80:1 Om socialtjänsten.

Stockholm; Reprint Gotab

7.

Socialstyrelsen (2008) Social barnavård i förändring.

Slutrapport från BBIC-projektet. Stockholm.

8.

SFS 2012:776 Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453)

9.

SFS 1993 Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

73

Du får gärna ge en julklapp till Mind!

Julen närmar sig och de flesta ser fram emot den med glädje. Men för många kan det bli en svår period – man blir påmind om sin ensamhet och sin psykiska ohälsa. Minds verksamhet kan lindra den ensamhet många känner och när tankarna är mörka och tunga kan ett gott samtal bli en vändpunkt.

Vi är en ideell förening och helt beroende av frivilliga bidrag. De insamlade medlen används för att finansiera våra verksamheter Självmordsupplysningen, Föräldratelefonen och Äldretelefonen.

Våra volontärer och vår personal behöver ha lokaler, datorer, utbildning och fortbildning. Vi har 90-konto vilket innebär att Svensk Insamlingskontroll granskar att pengarna kommer till nytta. Du kan sätta in din gåva på pg 90 08 53-3 eller bg 900 853-3.

Tack för ditt bidrag!

”Minds telefon- och chattstöd lindrar ensamhet och ger människor hopp. Jag har själv erfarenhet av mobbning och psykisk ohälsa och vet hur viktigt det är att få medmänskligt stöd i de lägena.”

Ellen Jelinek, skådespelare, tvåbarnsmamma och ambassadör för Mind. ”Minds medmänskliga hjälp är ett viktigt komplement till den offentliga vården.

Dessutom har Mind genom åren bildat opinion för hur den psykiska hälsan kan förbättras, t ex genom ett bättre föräldrastöd och för metoder att minska självmord bland unga.”

Per-Anders Rydelius, professor i barn- och ungdomspsykiatri, vetenskaplig sekreterare i Mind.

MIND är en ideell förening som främjar den psykiska hälsan i samhället. Vi ger stöd, sprider kunskap och bildar opinion.

Kammakargatan 7 ∙ 111 40 Stockholm www.psykiskhalsa.se ∙ info@psykiskhalsa.se Tel 08-34 70 65

UngaVuxna-dagarna

med fokus på psykoterapeutiskt arbete med unga vuxna 15-25

Stockholm 24-25 januari 2014 på Stockholms universitet UngaVuxna-dagarna 2014 hålls i Stockholms univetsitets lokaler, från 13:00 på fredagen till 15:00 på lördagen. Vi har samlat mer än fyrtio föreläsare från Sverige, Norge och Finland, som tillsammans ger en bred bild av aktuella frågor kring forskning och praktik med unga vuxna. Ett speciellt fokus ges suicidproblematik.

Vi hälsar alla som kommer i kontakt med unga vuxna i sitt arbete eller på annat sätt varmt välkomna till en myllrande mötesplats för utbyte av kunskap, idéer och inspiration.

Hela programmet och all praktisk information hittar du på vår hemsida, www.ungavuxnadagarna.se.

Varmt välkomna!

Maria Edlund, Henrik Lennartsson & Andreas Murray arrangörer

www.ungavuxnadagarna.se