Psykisk Hälsa nr 1 2011: Smakprov by Pidgin Group

1 • 2011

TEMA: FLYKTINGSKAP Människans inre hot av Johan Schubert

INNEHÅLL Dubbeljubileum 80 + 50 år 4 TEMA: FLYKTINGSKAP Små orsaker

Katarine Vértes

Bördan de kom med

Göran Bodegård & Guhn Godani

Livshot och traumatisk förlust

Kerstin Bergh Johannesson

En hälsofrämjande introduktion

Fredrik Lindencrona

Det främmande

Eva Melldén

25 år med N.K.-nätverket

Elisabeth Sandén

Människans inre hot

Johan Schubert

Ökad kvalitet i psykoterapiutbildningen

Aktuell litteratur 78 Minnesord 86

Chefredaktören har ordet:

Dubbeljubileum 80 + 50 år Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa blir nu 80 år, men är inte någon ”föredetting” utan en vital kraft som precis genomgår en föryngringskur! Även föreningens tidskrift ”Psykisk Hälsa” har hunnit bli 50 år. Tidskriften tillkom för att vara ett tvärvetenskapligt diskussionsforum, för att föra ut kunskaper och idéer, sprida information om vetenskapliga framsteg, informera om nya böcker, kurser mm – och allt med syftet att förbättra den psykiska hälsan för barn, ungdomar, de yrkesarbetande vuxna och de äldre.

Vad skrevs det om i Psykisk Hälsa för 50 år sedan?? I det första numret skrevs enligt ovan en programförklaring för tidskiften som avslutades med orden ”Att få tillstånd en allmän och folkomfattande psykisk hälsovård”. De artiklar som publicerades under tidskriftens första år behandlar frågor som känns igen alltför tydligt och inte ter sig omoderna. I den allra första artikeln skrev psykiatrikern Gunnar Lundqvist om ”Den medicinstyrda människan”. Artikeln avslutades med orden: ”För oss läkare gäller det samtidigt att inte frikostigt ordinera en medicin för svårt sjuka även till många friska med personliga problem och ”normala bekymmer”. Och för oss alla gäller det att inte lockas av en förförisk reklam och för varje personligt problem kräva avspänning genom ”lyckopiller”. I så fall bidrar vi till att skapa den medicinstyrda människan, människan utan personlighet”.

För 50 år sedan fanns en stark framtidstro, allt kunde bara bli bättre. Sett i backspegeln idag femtio år senare går det tyvärr att konstatera att allt inte blivit bättre. Nya utmaningar och frågeställningar har kommit och dykt upp samtidigt som gamla frågor tycks vara fortsatt aktuella. De senaste åren har barns och ungdomar psykiska hälsa kommit att diskuteras mer och mer. Även om många äldre aldrig haft det så bra som idag så finns det en stor grupp äldre som behöver vård, stöd och hjälp på ett annat sätt ån tidigare. Till Sverige kommer det idag stora flyktinggrupper. Att stödja och hjälpa dem att kunna gå vidare trots svåra psykiska trauman och andra umbäranden har blivit en stor utmaning.

Den första artikeln i Psykisk Hälsas andra nummer heter ”Små orsaker – En studie i flyktingens situation”. Den beskriver kritiska faser i en flyktings anpassning till sin nya miljö. Dåtidens

flyktingar var den grupp ungrare som kommit till Sverige efter ”Ungernrevolten 1956”. Doktor Katarine Vértes som skrev om ”Små orsaker” har skrivit en artikel som också är dagsaktuell.

lika aktuella idag som då. Även om det skett en enorm utveckling sedan 1960-talet startade så står vi inom Föreningen Psykisk Hälsa stora utmaningar om målet ”god psykisk hälsa för alla” skall uppnås. Som 80-åring resp. 50-åring ser både föreningen och tidskriften fram emot nya friska tag.

Inom redaktionskommittén har vi valt att återge ”Små orsaker – En studie i flyktingens situation” i sin helhet tillsammans med ett antal moderna artiklar om trauma, flyktingskap och flyktingmottagande. Gunnar Lundqvist ord återgivna ovan och skrivna för 50 år sedan är tänkvärda. Både hans och Katarine Vértes artiklar och flera till är minst

chefredaktör Stockholm i mars 2011

TIDSKRIFTEN PSYKISK HÄLSA: Tidskrift för främjande av psykisk hälsa. Organ för Föreningen Psykisk Hälsa. (Swedish National Association for Mental Health)

PRENUMERATION Företag, institutioner, organisationer 750kr/år, Privatpersoner 400 kr/år Heltidsstuderande och pensionärer 250 kr/år Lösnummer 120 kr

MANUS TILL PSYKISK HÄLSA: För information gällande manus kontakta oss via info@psykiskhalsa.se eller 08-34 70 65

CHEFREDAKTÖR & ANSv. UTGIVARE: Per-Anders Rydelius REDAKTÖR: Carl von Essen

ANNONSERA: För information och annonsprislista, kontakta info@psykiskhalsa.se, 08-34 70 65 eller se www.psykiskhalsa.se

Omslagsillustration: Jonas Rahm REDAKTIONSKOMMITTÉ: Siv Fishbein, professor emerita, specialpedagog; Fredrik Lindencrona, leg. psykolog, fil. dr.; Per-Anders Rydelius, professor i barn- och ungdomspsykiatri, överläkare; Ann-Charlotte Smedler, docent, universitetslektor och Maria Öjmyr-Joelsson, med. dr, leg. sjuksköterska

PRODUKTION: Pelle Isaksson TRYCK: Tryckt hos ett klimatneutralt företag: Edita, Västra Aros 2011. Denna tidskrift är tryckt på miljövänligt papper.

FÖRENINGEN PSYKISK HÄLSAS KANSLI: Kammakargatan 7, 4 tr, 111 40 Stockholm Telefon 08-34 70 65, info@psykiskhalsa.se, www.psykiskhalsa.se Plusgiro 541 73-0, bankgiro 944-4043

Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

Sm책 orsaker En studie i flyktingens situation Artikel ur Psykisk H채lsa 1960 nr 2

Författare: Katarine Vértes Ungersk läkare, utbildades i psykoanalys i Wien, studerade bland annat för Sigmund Freuds dotter Anna Freud. Hon arbetade före andra världskriget i London, bodde därefter åter i Ungern men kom efter en period på Hampstead Clinic i London till Sverige i mitten på 1950-talet. När hon skrev artikeln 1960 var hon knuten som psykoterapeut inom Svenska Röda Korsets Rådgivningsarbete bland ungerska flyktingar. I verksamheten arbetade också Imre Szecsödy.

En kritisk fas i flyktingars anpassning till den nya reaktioner kan öka svårigheterna att nå en god miljön inträffar ofta, när de vistats en tid i det anpassning. Följande fall är bara ett av många nya landet och de första svårigheterna i fråga om liknande som mött mig i mitt arbete. arbete, bostad osv. är övervunna. H.B., en 38 år gammal ungersk ingenjör, Under denna riskabla fas kan skenbart obetydflydde från sitt hemland kort efter revolutionen liga orsaker utlösa allvarliga och för omgivningen 1956 och lyckades vid jultiden samma år få en kanske obegripliga verkningar. Men ifall omgivtillflykt i Stockholm. Där fick han relativt snart ningen förstår vad det är chansen att få en bra plats och fråga om och under denna övriga möjligheter att ordna sin kritiska period möter flykI grannskapet av existens. tingarna med förståelse och H.B. var född i Budapest, en John Ericssons vänlighet så kan dessa ofta storstad med cirka 2 miljoner gatan...vek alltid med gott resultat hjälpas invånare. Ända från födelsen förstämningen, igenom farozonen. I annat och till sin flykt hade han varit fall hamnar flyktingarna bosatt i hemstaden. Som ung där kände han sig kanske för framtiden i ett man i 20-årsåldern hade han lugn och harmospänningsfyllt motsatsfördock haft möjligheten att under nisk. hållande till omgivningen i sina ferier besöka andra storstädet nya hemlandet, och drar der i Europa. sig inom sitt skal i bitterhet och misstänksamDenna uppenbart intelligente och utifrån sett het. Allvarliga psykiska störningar kan också bli välanpassade man beskrev hur han någon tid följden. efter att han bosatt sig i Stockholm råkat ut för Jag skall här göra ett försök att placera en ”banågra egendomliga svårigheter. Fast han hade lätt gatell” i fråga om subjektiva upplevelser hos en för att orientera sig i nya omgivningar, fast han flykting i Sverige under psykologiskt förstoringsgrundligt studerat kartan och hittade i staden så glas och mitt syfte är då att påvisa det faktum, gott som från början, upplevde han under många att till synes oviktiga mänskliga erfarenheter och månader en underliga förvirringskänsla som

Bördan de kom med Vad hände med traumatiserade flyktingar och deras barn när de kom till ett land som såg deras problem som en asylpolitisk belastning? En förkortad och redigerad version av Rädda Barnens Rapport ISBN- 978-91-7321-309-7

Författare: Göran Bodegård & Guhn Godani Göran Bodegård är barnläkare, psykoanalytiker och barnpsykiater, f d chefsöverläkare på Barnpsykiatriska mottagningen på Karolinska sjukhuset. Han skrev den första rapporten om de apatiska barnen 2004. Guhn Godani är leg. psykolog och psykoterapeut, idag verksam på Kris- och Traumacentrum, Danderyds sjukhus. Har många års erfarenhet av barnterapier och traumabehandling av barn på Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i kris.

INLEDNING

Ett stort antal flyktingbarn kom under tiden för millennieskiftet till Sverige och utvecklade här psykiska och kroppsliga funktionsbortfall som inte kunde förklaras av bakomliggande somatisk sjukdom. Det var barn från familjer som flytt undan svåra umbäranden och hot i framförallt centralasiatiska f.d. sovjetrepubliker, Bangladesh och forna Jugoslavien och som sökte asyl i Sverige. Syndromet kom att betecknas som ”uppgivenhetssymtom” och i dagligt tal har man benämnt dessa barn ”de apatiska barnen”. Barnen uppvisade mycket varierande svåra symtom, från uppgivenhet, passivitet med anorexi, suicidförsök, till livshotande tillstånd där de ej var kontaktbara. Regeringen uppdrog hösten 2004 åt Utrikesdepartementet att utreda och förebygga att ett ökande antal av barn i asylprocessen skulle utveckla uppgivenhet, apati och stupor. Fokus lades på de asylpolitiska aspekterna. En rikstäckande enkätundersökning visade att 424 barn runt om i Sverige hade uppgivenhetssymtom av varierande grad. Någon utredning för att klarlägga sjukdomstillståndet och de hälso- och sjukvårdande aspekterna på individnivå företogs inte. I detta sammanhang kan nämnas om begreppet kultur-

sjukdomar som Gabor Hont beskrev i Läkartidningen med titeln Kulturssjukdomar irriterar och utmanar läkare. Kultursjukdomar (eller kulturdiagnoser) är sådana tillstånd som definieras som sjukdom under en viss tidsperiod och som uppkommer, namnges och sprids i samspel med kulturen. Det innebär att de styrs av tidsandan i form av normer, värderingar, föreställningar och aktuella hotbilder. Karaktäristiskt för en kultursjukdom är att den försvinner plötsligt för att tillståndet inte längre betraktas som sjukdom eller därför att symtombilden slukas av andra nyare diagnoser”. Först 2006 gavs Socialstyrelsen uppdraget att utreda de medicinska aspekterna på detta nya ohälsotillstånd, och behöll det politiserade perspektivet som regerings utredare antagit. Det kan faktiskt sägas att det inte skapades någon sedvanlig medicinsk kunskapsreferens där specifik diagnosbeteckning och tydliga diagnoskriterier täckande hela symtombilden inte ansågs nödvändiga. Det innebar i sin tur att man aldrig särskiljde det endemiska fenomenet som uppstod i Sverige från det medicinska tillståndet hos den enskilde.

Livshot och traumatisk förlust Utsatthet för livshot och traumatisk förlust försvårar psykisk återhämtning

Författare: Kerstin Bergh Johannesson Leg psykolog, specialist i klinisk psykologi, med dr, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Många människor blir någon gång i livet utsatta för händelser som i sin karaktär kan definieras som traumatiska. Olika typer av stressreaktioner omedelbart under och den närmsta tiden därefter är vanliga. Exempelvis uttrycks detta i form av att personen återupplever situationen, känner obehag inför att bli påmind om det som associeras med händelsen, får ökad vaksamhet eller orolig sömn. Efter en kortare tid följs detta för de flesta av att man återtar sin psykiska jämvikt. Även om det varje dag inträffar att människor utsätts för traumatiska händelser, har vi i Sverige, fram till Estoniakatastrofen 1994, varit förskonade från stora katastrofer. Tsunamin i Sydostasien 2004, då mer än 227 000 människor omkom, är dock en händelse som av många anses som en av de svåraste katastroferna i modern tid. Tusentals människor från vårt land som var på resa i Sydostasien exponerades utan förvarning för kaos, död och förstörelse och 543 svenskar miste livet. Traumareaktioner hos en stor grupp människor som befinner sig långt hemifrån och som normalt inte har erfarenhet av naturkatastrofer, men som kunnat återvända hem till ett intakt samhälle har sällan studerats. Vidare är det bristfälligt undersökt hur förluster i samband med traumatiska omständigheter påverkar drabbade.

Få långtidsuppföljningar av återhämtning efter utsatthet för allvarliga händelser finns dokumenterade. För att få dessa frågor mer belysta blev 10 000 svenskar tillfrågade att delta i en uppföljning fjorton månader efter tsunamikatastrofen. Initiativet togs av Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri i Uppsala och kom att ligga till grund för min avhandling. Denna hade som syfte att undersökta hur utsatthet för livshot och för traumatiska förluster efter katastrofer påverkat drabbade och hur förmågan till återhämtning såg ut. Svenska resenärer från tio landsting som återvände efter tsunamin i Sydostasien och hemmavarande förlustdrabbade anhöriga fick, efter att ha accepterat att ingå i undersökningen, sig tillskickade ganska omfattande frågeformulär där svaren sedan har analyserats. En potentiellt traumatisk händelse blir traumatisk beroende på hur den uppfattas eller upplevs av den drabbade. Upplever man det man varit med om som groteskt eller overkligt, eller leder händelsen till en förlorad känsla av kontroll, ökar detta svårigheterna att bearbeta upplevelsen. Avsaknad av valmöjligheter, en känsla av hjälplöshet eller en övertygelse om att man ska dö kan likaså få en försvårande inverkan. Därmed ökar också risken att på sikt utveckla exempelvis post-

En hälso främjande introduktion Strategier för en hälsofrämjande introduktion för nyanlända flyktingar och andra invandrare

Författare: Fredrik Lindencrona Legitimerad psykolog som disputerade på Karolinska Institutet i december 2008. För närvarande arbetar han i ett utvecklingsprogram för barn och ungas psykiska hälsa som genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med Socialdepartementet.

vrångbilder. Istället bör flyktingar ses som ett Ett väl genomfört stöd för etablering i Sverige för bevis på mänsklig motståndskraft och överflyktingar har goda möjligheter att främja psykisk levnadsförmåga. Ett tillskott av personer med hälsa och läkande. En grundförutsättning för att denna kapacitet utgör ett formidabelt tillskott lyckas är dock ett starkt engagemang från många till västvärldens befolkning. Men etableringen på olika aktörer i samhället och en väl utvecklad arbetsmarknaden går för långsamt – i snitt tar det samverkan dem emellan. uppemot ett decennium Ett hälsofrämjande stöd för en nyanländ flykting måste vara fokuserat på att komma ut i arbete Flyktingar bör ses som att stärka egenkontroll (Integrations- och jämett bevis på mänskligoch delaktighet hos delställdhetsdepartementet motståndskraft och tagarna, utveckla tydliga 2008). Trots den inneboöverlevnadsförmåga mål för vart insatserna ende potentialen hos de ska leda, klargöra hur de nyanlända flyktingarna olika parterna kan bidra till att deltagarens mål är hälsotillståndet bland flyktingar generellt sett uppfylls och inte minst säkerställa att stödet ger sämre än i befolkningen som helhet. Förklaringen resultat i form av etablering på arbetsmarknaden, till detta har ofta sökts i situationen innan flykten goda språkkunskaper och en bra situation i det men alltmer talar för att betydelsen av erfarenhenya landet. ter gjorda i Sverige, inte minst svårigheterna att etablera ett gott liv, också måste erkännas. Min doktorsavhandling Strategies for a health INLEDNING promoting Introduction for newly arrived refugees Bilden av flyktingar i samhällsdebatten präglas and other immigrants tar sin utgångspunkt i fråav den motsägelsefulla uppfattningen att de gan: hur skulle det nationella programmet Introå ena sidan är starkt behövande och å andra duktion för nyanlända flyktingar och nyanlända sidan förslagna utnyttjare av det samhälle som utformas för att ha potentialen att främja den de nu lever i. Båda perspektiven är naturligtvis psykiska hälsan hos programmets deltagare? SAMMANFATTNING

TEMA: FLYKTINGSKAP

begreppet post-migrationsstress, dvs. den stress Vid starten av mitt avhandlingsarbete i början som vållas av betingelserna i flyktingars miljö i av 2000-talet var kunskapen om hur miljön i det nya landet. En utveckling av detta perspekSverige påverkar den psykiska hälsoutvecklingen tiv i Sverige fanns i den avhandling som lades hos nyanlända flyktingar ett relativt outforskat fram av Hans Peter Söndergaard (Söndergaard område. Utgångspunkten i det lilla internatio2002) där han visade att livshändelser i Sverige nella forskningsfältet bidrar till att försämra Refugee Mental Health var den psykiska hälsan att flyktingars psykiska Några av de mest krihos flyktingar i Sverige. ohälsa huvudsakligen Min handledare, Solvig tiska aspekterna av en förklaras av de trauman Ekblad, hade också gjort hälsofrämjande skola som de ofta har erfarit ett betydelsefullt arbete är dess läroplan, arinnan och i samband tillsammans med den med flykten. Det är ett australiensiske psykiatribetssituationen ...och betydelsefullt perspektiv, professorn Derrick Silove det sociala klimatet men enligt min mening med att identifiera fem otillräckligt för att besfärer av hälsofaktorer svara frågan om hur man kan främja flyktingars som tillsammans sammanfattar en helhet av psykiska hälsa i Sverige. kritiska mänskliga behov som påverkar hälsa. De I samband med avhandlingens start började fem sfärerna kallas hälsosystem och beskrivs med perspektivet inom området vidgas till att lyfta in följande termer: anknytning, trygghet, identitet AVHANDLINGENS TEORETISKA RAM

Ett teoretiskt ramverk för att analysera hälsofrämjande arbete bland flyktingar: De fem översta nivåerna policy, närsamhälle, organisatorisk, interpersonell och individuell inbegriper faktorer som kan främja eller hindra en positiv utveckling inom de fem hälsosystemen nederst i pilen – de kritiska mänskliga behoven som påverkar hälsa.

En hälsofrämjande introduktion

& roller, mänskliga rättigheter & rättvisa, samt inom dessa vardagsmiljöer som kan vara hälsopåmeningsskapande & existentiell. verkande. Forskningsområdet och policyområdet En central tes inom stressteori handlar om att hälsofrämjande är nära besläktade och därför har stress uppstår när det finns en dålig överensstämnågra nyckelpelare blivit förenande för de två. De melse mellan en person och dennes omgivning. fem centrala nyckelpelarna handlar om att Inom arbetsmiljöforskningen brukar exemplet uttryckas i form av en obalans mellan krav, • alla politikområden behöver analyseras utifrån kontroll och stöd (Karasek & Theorell 1990) eller deras påverkan på hälsa, i en obalans mellan ansträngning och belöning • stödjande miljöer för vardagsmiljöer för hälsa (Siegrist et. al. 2004). Man kan givetvis tänka sig måste utvecklas, att tillämpa ett bredare, men likartat synsätt där • lokalsamhällets egna kraft måste stärkas, ohälsosam stress och därmed ohälsa uppstår när • hälsosystemen måste bli bättre rustade att kritiska mänskliga behov inte uppfylls. Härifrämja hälsa och genom kom de fem hälsosystem att ses som en • personer ska ges rätt förutsättningar för att möjlig beskrivning av de kunna ta beslut som gynnar sfärer inom vilka relatioderas hälsa. nen mellan omgivningen En kraftfull meka(miljön i det nya landet Forskningen om hälsonism för att ...främsamt vardagsarenan Introfrämjande miljöer (ett ja hälsa är att aktivt duktionen) och personen annat begrepp för stödjande bygga strukturer (de nyanlända flyktingarna) miljöer för hälsa) visar att kunde utspela sig. det oftast är mest effektivt och processer Men för att ännu tydlioch beständigt om de goda gare förstå vilka aspekter i principerna skapas av de miljön Introduktion som kunde fungera som hinhuvudstrukturer, processer och rutiner som en drande och främjande faktorer för psykisk ohälsa verksamhet upprättat för att lösa sitt huvuduppbehövdes ytterligare mer detaljerad beskrivning drag (Poland, Green & Rootman 2000). För att av Introduktionen. En utgångspunkt var den exemplifiera – några av de mest kritiska aspekomfattande forskningen inom socioekologisk terna av en hälsofrämjande skola är dess läroplan, teori, främst utvecklad av Bronfenbrenner. Den arbetssituationen för barnen i deras vardag och erbjuder ett ramverk för att förstå de ömsesidigt det sociala klimatet i skolan. De dimensioner av beroende och hierarkiskt organiserade nivåerna av en vardagsmiljö som har potential att påverka vardagsmiljöer som påverkar mänsklig utveckling. den psykiska hälsan gör det via de fem hälsosysForskningen inom Health Promotion (Hälsotem som tidigare beskrivits. främjande) är en del av folkhälsovetenskapen som För att kunna skapa effektiva och hållbara erbjuder en tillämpad förståelse för hur folkhälsa verkningsmekanismer på de högre nivåerna i kan utvecklas i människors relation till sina varfigur 1: organisatorisk, närsamhälle och policy dagsmiljöer. Den tar sin utgångspunkt i den sobehöver det mer traditionella hälsoperspektivet cioekologiska teoribildningen och har förtydligat kompletteras med en analys utifrån teorier om ett antal potentiella verkningsmekanismer eller organisering, organisatorisk design, ledning och

Det främmande En studie rörande flykting politikens och flyktingmottagandets påverkan på främlingsrädsla, främlingsfientlighet och rasism.

Författare: Eva Melldén Under sin socionomutbildning på Ersta Sköndals högskola skrev Eva Melldén: ”Välkommen främling!? : en studie rörande flyktingpolitikens och flyktingmottagandets påverkan på främlingsrädsla, främlingsfientlighet och rasism” (Sköndal: Stiftelsen Stora Sköndal, 1992). Med ett perspektiv på ytterligare 20 år reflekterar hon här över främlingskap och ”Det främmande”.

Hur är vårt förhållande till det som vi uppfatkrävs åtgärder mot det som uppfattas som ett hot tar som främmande? I Sverige använder vi inte mot etablissemanget. beteckningen främling på våra nordiska granPanik uppstår i tider av osäkerhet och oro. nar, inte heller på engelsmän eller amerikaner. Varje kultur bestämmer vilka som är normala och Vi tycker att dessa är någorlunda lika oss själva. vilka som är avvikande.Varje människa fostras till Vi har svårt att förstå vissa rädslor i en kultur. oss på det som är riktigt Människor upplever främmande. Främling dock rädslor olika, på ett Främling på engelska, på engelska, stranger, är individuellt plan, liksom stranger, är bildat från bildat från strange som man använder sig av strange som betyder betyder besynnerlig, unspråket på ett individuellt besynnerlig, underlig derlig liksom det franska sätt. Rädslan uttrycks ordet étrange. i försvarsmekanismer Vi har lätt att betrakta och bedöma främlingar som projektion, förskjutning och rationalisering. utifrån den kultur i vilken vi själva lever. När Projektion är när man tillskriver andra människor vi växer upp fostras vi successivt in i den egna känslor som man egentligen har själv. Förskjutkulturen, något som vi kan ha mycket svårt att ning innebär att en otillåten impuls förskjuts och frigöra oss ifrån. En kultur är en livsstil som vi knyts till ett annat objekt eller en situation som inte har valt, men ändå är beredda att försvara. är mer acceptabel. Rationalisering är att ge en Kulturen innebär ett sätt att tänka. Människor rationell förklaring till att man misslyckats med har sedan urminnes tider stötts ut ur samhället något. och utsetts till syndabockar. Syndabockarna tillVi har alla ett motstånd mot att ändra på oss. skrivs de dåliga sidor som finns hos individen och Det behövs ändå att människor på olika nivåer i kollektivet. På det sättet bevaras den goda bilden ett samhälle har modet att ompröva sin världsav individen och den grupp som han/hon tillhör. bild så att beslut som är förtryckande inte fattas. Det hela kan utmynna i moralisk panik, där det I själva verket är det viktigt att vi alla ser till att

25 år med N.K.nätverket Nordiska konferensen för behandlare som arbetar med traumatiserade flyktingar, återblick över dess snart 25-åriga historia samt överblick över andra nätverk med fokus på psykotraumatologi. 42

Författare: Elisabeth Sandén Socionom & leg psykoterapeut, har sedan 1995 arbetat på Kris- och traumaenheten i Göteborg (tidigare benämnd Enheten för krigs- och tortyrskadade). När den stora gruppen av bosniska flyktingar kom till Göteborg ville man tillföra familjeterapeutisk kompetens till enheten. I sitt tidigare arbete på BUP-mottagning hade hon mött många familjer som genomlidit flyktingskap och andra trauman.

I Oslo 8–10 maj 1987 möttes 16 psykoterapeuter som alla var engagerade i arbete med traumatiserade flyktingar. De hade noga planerat det här mötet. Datumet var symboliskt: Den 8 maj var den dag då Norge blev fritt från den tyska ockupationen. Mötet skulle vara i det mindre formatet, för att möjliggöra inspirerande dialoger mellan de närvarande. Erfarenhetsutbyte och professionella möten var det viktiga. Därför var det inte aktuellt med externa föredragshållare. Man satte gränsen vid 16 deltagare, trots att många fler var intresserade. Etablerandet av ”Nordiska konferensen för psykoterapeuter som arbetar med traumatiserade flyktingar” blev ett faktum då (förkortas här N.K.). Den 30 september 2010 hölls den 17:e konferensen. Nu snart 25 år senare står N.K. inför ett vägskäl. Succesivt har innehåll och målsättning för konferenserna förskjutits. Andra nätverk har skapats, som till vissa delar täcker in motsvarande kompetensområde. Energin och engagemanget inom N.K. har dämpats. Jag fick förtroendet att berätta om N K:s historik vid den 17:e konferensen. Vi på Kris- och traumaenheten i Göteborg stod ansvariga för en

halvdagskonferens i samarbete med RKC, Röda Korsets Center för torterade flyktingar. RKC skulle dagen efter ha en heldagskonferens för att uppmärksamma sitt 25-års jubileum. Genom att ha ett samarrangemang hoppades vi på att nå fler deltagare. Det egentliga syftet med halvdagskonferensen var att ta ställning till hur vi skulle gå vidare. Finns det förutsättningar för att skapa ny energi och fortsätta nätverket, eller skall vi formellt avsluta? I syfte att få ett bra underlag för ett sådant beslut ville jag belysa både de ursprungliga intentionerna och hur N.K. successivt genomgått en förskjutning av innehåll och målsättning i konferenserna. Från starten möttes en mindre grupp av psykoterapeuter. Efter hand växte intresset, det var många som hade behov av att fördjupa kompetensen och delta i samtal kring traumatiserade flyktingar. Det tillkom lärare, fysioterapeuter, socialarbetare med flera. Som en konsekvens av det bytte man rubrik, från ”Nordiska konferensen för psykoterapeuter som arbetar med traumatiserade flyktingar” till ”behandlare som arbetar med ….”. Det innebar en breddning. Men blev detta på bekostnad av fördjupning? Den ursprungliga

Människans inre hot – ursprung, uttryck och verkningar

Författare: Johan Schubert Professor i psykoterapi vid Karolinska institutet, är läkare, psykiatriker och psykoterapeut. Han började sin forskarkarriär inom anatomi/farmakologi men blev sedan psykiatriker och är sedan 20 år chef för Psykoterapiinstitutet. Den aktuella forskningen avser olika frågor inom psykoterapi inklusive hur läkemedel och psykoterapi samverkar vid behandling.

En av de mest pregnanta beskrivningarna av inre han i delo med några män på vägen och i det hot som människan bär på finns i myten om handgemäng som uppstår råkar han slå ihjäl en Oidipus, Oidipus Rex nedtecknad av Sofokles ca av männen. år 450 f.Kr. I staden Thebe sätts kungasonen OiThebe är vid den tiden illa utsatt eftersom en dipus ut av sina föräldrar för att undgå spådomen ondskefull sfinx hotar staden. Dessutom har det att han ska döda sin far. olyckliga hänt att kungen oförklarligt blivit dödad En herde hittar honom och för honom till när han var ute på resa. När Oidipus kommer Korint, där kungaparet till Thebe lyckas han lösa är barnlöst och gärna tar sfinxens gåta och befria det upphittade barnet Utan att ha insikt om staden och som gäld för under sin vårdnad. Under bedriften erbjuds han att vår historia och vad vi uppväxten får Oidipus gifta sig med änkedrotthar inom oss av tidivid ett dryckeslag höra ningen. Som nybliven gare nedlagda erfarendet illvilliga ryktet att han kung tar han på sig uppinte skulle vara sina förgiften att ta reda på vem heter riskerar vi att bli äldrars barn. Oroad över som dödat hans föregångoffer för drivkrafter vi utsagan tar han sig till are på tronen. Han spar inte har kontroll över oraklet i Delphi för att inga ansträngningar och få klarhet i frågan om sin ansätter den åldrige och härkomst. Istället för att upplysas om det får han blinde siaren, Theresias, om att ge honom upplysdet ödesmättade orakelsvaret om sin framtid att ningar. Denne är mycket ovillig att lämna besked, han kommer att döda sin far och äkta sin mor. men efter enträgna krav ger Theresias med sig och Förskräckt över spådomen återvänder Oidipus berättar den katastrofala sanningen om Oidipus inte till Korint utan flyr till Thebe, ovetande om härkomst och att det är han som har förorsakat att det är där han är född. På färden dit kommer den förre kungens död. Alla sammanhangen blir

Människans inre hot

därmed uppbenbara och i förtvivlan över sitt öde eller tryckande tyngd över bröstet, som uppträsticker Oidipus ut sina ögon. der i sömnen. Inte sällan medför det ett häftigt Sensmoralen av Oidipussagan är att vi som uppvaknande med oro och ängslan. Att utsätmänniskor bär på inre sanningar, som kan utgöra tas för maran kunde ha många orsaker, somliga hot mot vår själsliga frid och existens. Utan att somatiska såsom hjärtsjukdomar och problem ha insikt om vår historia med matsmältningen och vad vi har inom oss och andra psykogena, av tidigare nedlagda erfaMan kan fråga sig om stressutlösta eller av anrenheter riskerar vi att nat psykiskt ursprung. de teorier som florerade bli offer för drivkrafter I folktron ansågs mai psykologlitteraturen vi inte har kontroll över. ran vara ett övernaturligt på 70-talet, där modern Det var med Oidipustrolldomsväsen, som ommyten som utgångstalas i de fornisländska gjordes ansvarig för punkt som Sigmund sagorna och där kallades uppkomsten av psykisk Freud sedermera kom att ’nattmaran’. Tron på dess sjuklighet, möjligen formulera sin grundlägrealitet har i vissa bygder till viss del kan ha sin gande tes om inflytandet varit levande långt in på av omedvetna krafter 1900-talet. Man föregrund i en omedveten som grund till psykiska ställde sig maran i form rädsla för moderns konflikter. av en kvinna som smyger kraft och makt som en sig in i sovrummet om utgångspunkt. natten, genom nyckelhåDE INRE HOTEN let eller minsta springa, FÖRLAGDA UTANFÖR och sedan sätter sig grensle över den sovandes I äldre tider var man vanligen inte särskilt bröst. Vi känner igen det i uttrycken ’att ha en psykologisk i synen på inre hot. Istället för att mardröm eller att ’ridas av maran’. Den senare dessa skulle ha sitt ursprung hos individen själv formuleringen har tydliga sexuella konnotatiotänkte man sig att yttre opersonliga krafter styrde ner, vilket bekräftas av att man föreställde sig att människan och våldförde sig på henne. Begrepmaran skapades av passionerade tankar. pet ’ondskan’ fick förklara varför gravt avvikande Med olika påfund har man i skilda tider beteenden och katastrofer drabbade enskilda och försökt skydda sig mot maran. Eftersom hon inte grupper. Avund, hat, mordimpulser och perversa ansågs kunna ta sig upp i sängen till den sovande utlevelser ansågs vara uttryck för ondskan, som utan att först stiga i dennes fotbeklädnad , bjöd det var angeläget att hålla utanför gemenskapen, försiktigheten att man skulle ställa sina skor unbortom hemmets och byns gränser. der sängen med tåspetsarna utåt. Markors ritades Ondskan kunde ta personlig gestalt i egenskap som skydd på sängar och dörrar. Under 1600av olika hotfulla väsen såsom maror, huldror, och 1700-talen var det mode att bära ’marlockar’, sirener, najader, häxor, demoner, monster och ett sorts flätning av håret, som troddes skydda onda andar. För att ta maran som exempel ansågs mot olyckor och sjukdomar. Det ligger nära hon förorsaka en känsla av kvävning, beklämning till hands att tänka sig åtgärden som ett sätt att

Johan Schubert

förklä sig i kvinnlig gestalt för att undvika marans uppvaktning. Begreppet ’apotropetisk’, från grekiskans atropopaios, avvärjande, är benämningen på en rituell handling, som har en avskräckande, skyddande funktion. Med en gest eller något föremål hålls onda och hotfulla väsen borta. För att inte ansättas av det onda förrättas reningsritualer i form av till exempel exorcism eller syndabekännelse. Vanliga atropoetiska handlingar är att göra korstecknet, spotta, tända eldar eller rökelse eller att bära amuletter. Till föreställningar med avvärjande innebörd hör även skrocken som avser osofistikerade former av vidskepelse med undvikande av vissa vardagliga händelser och ageranden som anses kunna ha övernaturliga konsekvenser. Det är påfallande ofta kvinnliga väsen som står för de inre hoten till skillnad från männen som mestadels ligger bakom de yttre hoten. Den vuxna kvinnan och modern har utöver att vara kärleksobjekt alltid varit omgärdad av skräckfyllda förställningar. Hon blir i dessa sammanhang till en projektionsskärm för en namnlös fruktan, bakom vilka finns förbjudna och ofta omedvetna fantasier av skiftande slag. Der rör sig om upplevelser som är förknippade med det tidiga modersberoendet, som innebär att vara utlämnad till ett mäktigt väsen. Påminnelsen om det väcker starka och skrämmande känslor. Modern finns beskriven som kannibalistisk (exempelvis i Bibeln) och förbunden med makt och övergivanden. Maran som det gällde att undvika och häxan som brändes på bål eller dränktes är forntida representanter för denna farlighet, som det gällde att skydda sig emot. Fantasierna om dessa väsen var ett uttryck för ett inre hot som måste avspjälkas, skiljas ut och projiceras på något utanförstående. Det är sannolikt till stor del utifrån detta hot som man i många kulturer eftersträvar att begränsa kvinnans frihet och rörlighet. I arabvärl-

den finns kravet på att hon ska vara täckt, om det så är med shaderi, burka, niqab eller slöja. Talibanväldet är idag känt för att utgöra en extrem variant av kvinnoförtryck där kvinnan förbjuds att utbilda sig. Till de kvinnor som överträder vad den gällande sedligheten påbjuder utdöms hårda straff där hedersmordet är en extrem variant, som vanligen begås av kvinnans far eller bröder. I Afrika förekommer rituell könsstympning som ett sätt att råda över kvinnans sexualitet och på våra breddgrader är trafficking ett exempel på att försätta kvinnan i en maktlös och skändad situation. Andra sätt att söka behärska och betvinga kvinnan är våldtäkten och det sker även i fantasin med olika typer av våldspornografiska skildringar där kvinnan ges skilda stereotypa egenskaper. Den sexuella upphetsningen blir i dessa sammanhang kopplad till lusten, dold eller medveten, att skada eller kränka kvinnan, den farligt sexuella kvinnan, den utmanande femme fatale. En viktig grund till sådana gestaltningar torde vara mannens hotande fantasier om att inte vara i kontroll över den egna sexualiteten och att förlora makt och inflytande. Man kan fråga sig om de teorier som florerade i psykologlitteraturen på 70-talet, där modern gjordes ansvarig för uppkomsten av psykisk sjuklighet, möjligen till viss del kan ha sin grund i en omedveten rädsla för moderns kraft och makt som en utgångspunkt. Double-bind-hypotesen tar fasta på den försåtliga dubbelhet för det lilla barnet som kvinnan representerar i sin vårdnadsroll. En typ av hatbrott utgående från inre hot som funnits historiskt och lyckligtvis förekommer i mindre utsträckning idag är de som utövas mot homosexuella. Brotten sker i första hand på det individuella planet med allt från utstötning till mord. I många samhällen har diskrimineringen fått en mer organiserad form och utvecklats till

Människans inre hot

rena progromer eller legitimerats med lagstiftning med hårda straff. Bakom dessa fenomen finns en rädsla för homosexualiet, den homofobi, som är inneboende hos många människor. Att håna, nedvärdera, stöta bort eller handgripligt omintetgöra homosexuella har till funktion att förneka egna homosexuella böjelser eller att genom sådana handlingar söka avfärda de latenta homosexuella tendenser som är omedvetna. Målet är att bevisa för sig själv att man inte är sådan, att försäkra sig om att detta inre hot inte når medvetandet. Förekomst av ondskefulla hot mot individen tillhörde tidigare också den religiösa vardagen och var självklar för var och en. Hoten har fått många namn. Från hebreiskan finns i bibeln ordet Beelzebub, de onda andarnas furste, och Satan, som betyder motståndare eller fiende. Från grekiskan förekommer det motsvarande begreppet diabolos, Djävulen, som kan översättas till förtalare. Både satan och djävulen är representanter för Lucifer, den fallna ängeln. Den obegripliga och onskefulla händelsen eller handlingen ansågs sammanlänkad med någon av dessa väsen. Religionen, särskilt företrädd i Gamla Testamentet, tillhandahöll en begriplig världsåskådning i vilken ondskan gjorde det ofattbara meningsfullt. En straffande och maktfullkomlig gud gjordes med sin rättrådighet ansvarig för ofärden. I den gamla bibelöversättningen av Jesaja (45:7) gestaltas Gud med orden: ”jag danar ljuset och skapar mörkret, jag som ger lyckan och skapar olyckan”. I Nya Testamentet förekommer också djävulen, tillika mörkret och frestaren, som ständigt utmanar individen till syndfulla handlingar med olycksbringande konsekvenser. I kristendomens mest centrala bön, ’Fader vår’, framställes en önskan om att inte inledas i frestelse och att frälsas från ondska. Synen på den monoteistiska guden som allsmäktig och allvetande har skapat det s k teodicéproblemet

eller Epikuros paradox, som handlar om hur en sådan gud kan acceptera onskan och överse med och godta alla de ohyggligheter och olyckor som drabbar enskilda eller grupper av levande varelser. En annan företeelse med religiösa fötecken är satanism, djävulsdyrkan och handskande med demoner. Historiskt har dessa begrepp använts i nedsättande syfte om individer som anklagats för att ha ingått förbund med djävulen. Under medeltiden växte fruktan för djävulens makt liksom så sent som på slutet av 1900-talet i samband med förekomsten av satanistiska ritualövergrepp. För de som idag aktivt bekänner sig sig till satanism har det innebörden av något värdefullt, eftersom de ser sig själva som allsmäktiga med fullständigt ansvar för det egna ödet. Satan ses som en positiv symbol, en metafor eller arketyp för rebellen och för människans djuriska drifter. Kulten kan tolkas som en antimoralisk och asocial självhävdelse för därtill benägna individer. I motsats till satanism utövas exorcism för att fördriva eller bevärja demoner, onda andar från en person som vederbörande anses vara i besittning av och som anses ha orsakat sjukdomar och olyckor. Exorcistiska ritualer har förekommit som en del av trossystem i många kulturer och religioner, inom shamanism, i de buddistiska kulturerna, inom den judiska traditionen och även i de urkristna samfunden. I många fall anses utövandet av exorcism ha en renande och befriande funktion, inte helt olik den som eftersträvas i vissa typer av psykoterapi. Enligt teser som etnologin för fram har det moderna samhället med den naturvetenskapliga kunskapens hjälp i allt högre grad gjort sig av med det magiska tänkandet, vidskepligheten och religiositeten och därmed begreppet ondska eller djävulspåverkan. Samtidigt har intimitet och närhet mellan människor i det gamla bondesamhället utbytts mot anonymitet och avstånd i dagens

Johan Schubert

samhälle. Vissa spärrar för moral och inkänsexualiteten kan anses som ett uttryck för det nande är inte lika tydliga. Ur detta perspektiv omedvetnas påverkan och avpeglar det motsägelanses människan idag sefulla i att både vilja mer vilse än människontrollera det farligt kor i bondesamhället. Våldsskildringar kan destruktiva och liderliga Naturligtvis styrs vi och att släppa lös det anses fungera reglelika mycket idag som genom att i fantasin rande för inre psykiska tidigare av inre irratioleva ut mordiska och spänningar genom att nella krafter. Vid stora sexuella impulser. och hemska katastrofer Filmen Män som placera hotet på annat är det inte ovanligt att hatar kvinnor från Stieg håll. Det skydd som protillgripa vidskepelse eller Larsson milleniumtriojektionerna erbjuder extraordinära förklalogi innehåller många minskar skräcken och ringsmodeller, som gör ingridienser med sexuoron och smärtan lättare ellt och sadistiskt överfungerar närmast som att bära. I debatten efter våld. Filmen har setts av en kontrafobisk träning. Nine-eleven i USA, Fritzmånga människor och lhistorien i Österrike en orsak till framgången och mordet på Engla Höglund i Sverige förefaller torde – utöver kriminalintrigen – vara att man i det som om ondskan har fått en renässans. Viljan skilda avseenden känner igen sig och har liknande att förstå förövarnas bevekelsegrunder har i dessa behov till upplevelser. Andra filmproduktioner fall varit påfallande liten. med exempel på oerhört brutala våldscener är de amerikanska och oscarsbelönade Pulp fiction, När lammen tystnar och No country for old men. I HOT I MEDIA OCH FILM dessa filmer förekommer bizarra och psykopatiska Idag fyller dagspress, TV och film behovet av ondseriemördare, som utför sina dåd på sätt som ska och förser oss med bilder, texter och scenarier både fascinerar och skrämmer. som speglar våra fantasier om hot. VåldsskildringDen danske regisssören Lars von Triers filmar kan anses fungera reglerande för inre psykiska produktioner Breaking the waves och Antikrist är spänningar genom att placera hotet på annat håll. av särskilt intresse i att de är gränsöverskridande Det skydd som projektionerna erbjuder minskar i skildringen av sexuellt våld. De flesta som har skräcken och fungerar närmast som en kontrafosett dessa filmer har både fascinerats och berörts bisk träning. I en värld som genom massmedia illa. Regissören har anklagats för att förföra eller tycks alltmer brutal, ond och farlig skapas begär manipulera filmpubliken till att på ett inträngför allt starkare doser av ond bråd död i närbild. ande detaljrikt sätt behöva bevittna scenarier, som Det finns otaliga exempel på spelfilmer där det aktiverar de mest arkaiska fantasier om övergrepp förekommer grova brott med dödlig utgång och förnedring med sexuellt innehåll. och med förkomsten av avarter av mänskliga En film som på ett verkningsfullt sätt beskriver existenser, såsom massmördare, psykopater och förtäckta inre hot är den stora publiksuccén Den våldtäktsmän. Beskrivningarna här av våldet och sista färden, som på spanska har den mer rättvi-

Människans inre hot

sande och relevanta titeln La violencia esta en noMysjkin, som i Petersburgssocieteten blir föremål sotros (Våldet finns inom oss). I filmen skapas en för människors diskreta förakt och hån. Han är kuslig stämning under ett till synes oskyldigt och en överkänslig livsfrämling i en självisk och brutal spännande vildmarksäventyr. Fyra välanpassade omgivning. Mysjkins person blir till en projekmän företar sig en kanotfärd tionsskärm för dessa personers utför en flod med strida och lägsta egenskaper, som de utmanande strömmar. I och Svartsjukan medvetet inte önskar manifesmed att de under färden uttera, men som i relationen till finns potentiellt sätts för allt obehagligare och Mysjkin får ett dolt utlopp. inom oss alla med skrämmande överraskningar I en annan av Dostojevskijs många exempel på romaner, Brott och straff, visar med olika yttre hot urholkas successivt gruppgemenskapen författaren prov på mästerlig katastrofala konoch med den skräck som psykologisk skärpa i skildsekvenser sprider sig blir reaktionerna ringen av huvudpersonen hos var och en alltmer primitiva och regressiva. Raskolnikovs inre kval med sjukdom som följd Den yttre hotbilden övergår därmed till ett allt efter det mord han begått. obehagligare hot, som har sitt ursprung hos de I Shakespeares stora tragiska dramer Hamlet, enskilda individerna. Macbeth, Othello och Kung Lear ges djuplodande beskrivningar av huvudpersonernas successiva sammanbrott utifrån inre hotfulla krafter, INRE HOT BESKRIVNA I LITTERATUREN som sätts i rörelse. Othello, för att nämna en Samma våldspräglade tendens som finns i många av dem, intalas genom skvaller att Desdemona, moderna spelfilmer förekommer även i littehans hustru, varit otrogen och bedragit honom. raturen där det idag utkommer en strid ström Han ansätts av svartsjuka, som växer till sådana av dissekerande kriminalromaner, deckare och proportioner att han dödar Desdemona och spionhistorier, som har stort säljvärde. Karaktedärefter begår självmord. Det ruskiga med pjäsen ristiskt här är att intrigen ofta är avgränsad och är att inget kan hindra Othello från hans egen målinriktad och att upplösningen består i att destruktivitet, från den svarta sjuka, som förgiftar det ondskefulla avslöjas och omintetgörs. Denna hans sinne. Svartsjukan finns potentiellt inom oss populärkulturella genre kontrasterar mot litterära alla med många exempel på katastrofala konsetexter, särskilt av äldre slag, som berör centrala kvenser. mänskliga problem och inre psykiska konflikTvå dramatiker som förtjänar att nämnas i ter och samtidigt öppnar upp till frågor utan sammanhanget är Anton Tjechov och Harold bestämda svar. Pinter. Personerna i Tjechovs pjäser är sina egna Världslitteraturen innehåller många exemfiender, de är inneslutna i livslögner och självförpel på beskrivningar av personliga egenskaper nedring och med självpåtagen ofrihet som följd. I och handlingar, som avslöjar inre hotfulla och Pinters teaterpjäser ligger sanningen om talarens destruktiva krafter hos människan. Fjodor känslor alltid i de outsagda orden, i vad som Dostojevskijs roman Idioten handlar om den blivit känt som ’pinterpauserna’. Ett välmaskerat fullständigt gode, men av epilepsi drabbade, furst våld ligger under ytan och håller liv i det banala

Johan Schubert

pratet samtidigt som det skapar vanmakt inför den hotande bestraffningen. Publiken känner hela tiden av det här underliggande hotet och det personliga sönderfall det kan leda till. Det sällsamma fallet med Dr Jekyll och Mr Hyde av Robert Louis Stevenson handlar om människans inneboende förmåga till både ont och gott. Den repektable Dr Jekyll har uppfunnit ett elixir som släpper fram hans mest primitiva och brutala sidor. De visar sig i förklädnaden av den ondskefulle Mr Hyde, som sprider skräck i sin omgivning. Jekyll blir alltmer beroende av förvandlingens lockelse och till slut förvandlas han till Mr Hyde utan elixirets hjälp. Pär Lagerkvists roman Dvärgen är en studie i ondska som utspelar sig vid en machiavellisk furstes hov i renässansens Italien. Huvudpersonen är en dvärg, som bara känner glädje vid krig och död, samt avskyr kärlek och barmhärtighet. Dvärgen är en ond figur som hatar allt han aldrig varit med om och han förstår inte hur människor kan ömka varandra och ge ömhet. Han har inte fått någon kärlek i sitt eget liv och distanserar sig själv ifrån människosläktet, som han anser vara smutsigt och oädelt. Dvägens mål är att hämnas en tidig narcissistisk skada att som barn ha blivit behandlad som föremål, som medel för någon annans mål. Istället för att nedlåta sig till att bli hovnarr försöker han skilja sig själv från andra dvärgar genom att bete sig på ett ondskefullt sätt och han utför flera illdåd i strid med samhällets normer. I romanen Dvärgen söker Lagerkvist genom den illsinta dvärgens dagboksanteckningar skildra det hat eller den ondska som mot bakgrund av andra världkrigets ruskiga verklighet finns inom oss alla. Det inneboende våldet är även skildrat i John Steinbecks roman Möss och människor. Lennie, som är efterbliven gillar att smeka allt som är mjukt, exempelvis små möss, hundvalpar och

mjukt tyg. Lennie är mycket stark och snäll men hans efterblivenhet ger honom problem. En kväll sätter han sig intill en kvinna på gården, som har lockigt mjukt hår. Lennie har just smekt en hundvalp så hårt att den dött. Kvinnan är inte medveten om att Lennie inte kan kontrollera sin känsla för mjuka ting och erbjuder honom att känna på hennes mjuka hår. När Lennie inte vill släppa taget vid det mjuka håret blir kvinnan frustrerad och ber honom sluta. Då han inte gör det börjar hon skrika på hjälp varvid Lennie blir orolig och tar allt hårdare i henne. Han upptäcker snart att hon inte längre gör motstånd för att komma loss det fasta grepp han tagit om henne och till slut ligger hon livlös i hans armar. Den engelske 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes beskriver i boken Leviathan de lagar som styr människans naturliga beteende. Han ansåg att människan i sitt naturtillstånd är egoistisk och strävar efter att skaffa sig fördelar utifrån sitt egenintresse. Det skulle råda ett allas krig mot alla om det inte fanns en stat med en envåldshärskare, en Leviathan, som begränsade individens fria utlevelse och reglerade vars och ens rättigheter. Med anledning av det synsättet har Hobbes i likhet med John Locke och Jean-Jacques Rousseau kommit att kallas för kontraktsetiker. Bland moderna tänkare finns det flera författare som tagit upp tråden från dessa filosofer utifrån de hemska erfarenheterna från andra världskriget, från nazismens och stalinismens fasor. I romanen Flugornas herre av den brittiske nobelpristagaren i litteratur, William Golding, beskrivs hur en grupp pojkar blir strandsatta på en öde ö. Efter en tid med rivalitet och misslyckade försök till organisation och utifrån påstådda och föreställda yttre hot hamnar gruppen i anarki med livshotande destruktivitet som följd. Utifrån det hot som individerna utgör för varandra ställer boken frågor om hur ett samhälle byggs upp och

Ökad kvalitet i psykoterapi utbildningen Högskoleverkets utredning av psykoterapiutbildningen – och kritik mot densamma

I juni 2010 presenterade Högskoleverket sin utredning av psykoterapi utbildningen. Bland annat föreslog verket att de grundläggande psykoterapi utbildningarna avvecklas och istället integreras i de utbildningar som kan utgöra grund för examen, som i till exempel dagens psykologutbildning. Nedan sammanfattas verkets förslag samt de synpunkter som därefter har inkommit från flera organisationer – och som i flera fall är kritiska till utredningens förslag. För närvarande är frågan om en ändring i psykoterapeututbildningen tillbaka på Utbildningsdepartementets bord. Enligt handläggaren i ärendet är det troligt att departementet beslutar om fortsatt utredning av frågan, antingen av en utredare eller ånyo av Högskoleverket. Ett beslut om fortsatt utredning lär komma under våren 2011.

I Högskoleverkets utredning 2010 konstaterade verket att förutsättningarna för att bedriva psykoterapeututbildning och för att ge psykoterapeutexamen har förändrats avsevärt under de senaste åren. En ny lag, lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) trädde i kraft 1 januari 1999. Lagen medförde bland annat att legitimation för yrkesverksamhet som psykoterapeut enbart kunde utfärdas till den som avlagt psykoterapeutexamen hos utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda sådan examen. Dessförinnan hade Socialstyrelsen sedan 1985 också gjort motsvarande bedömningar av psykoterapeututbildningar utan särskilt examenstillstånd, för att utfärda legitimation. Lagen har medfört att Högskoleverket sedan 1999 har kvalitetsgranskat ett stort antal enskilda utbildningsanordnare som ansökt om examenstillstånd för psykoterapeutexamen. Även universitet som önskat få möjlighet att ge psykoterapeutexamen har ansökt om examenstillstånd. Högskoleverket genomförde under 2006/2007

en kvalitetsutvärdering av samtliga psykoterapeututbildningar i landet. Psykoterapeututbildningen vid Stockholms universitet ingick dock inte i utvärderingen eftersom utbildningen där startade hösten 2006. Samtliga granskade utbildningar ledde fram till psykoterapeutexamen och utgjorde således grund för legitimation för verksamhet inom hälso- och sjukvården. Därför ställdes samma kvalitetskrav på samtliga utbildningar, oberoende av om de gavs av en statlig eller enskild utbildningsanordnare. Det slutliga resultatet av utvärderingen blev att enbart elva utbildningar bedömdes motsvara de uppställda kvalitetskraven. Denna utvärdering utgör en av utgångspunkterna i verkets nuvarande utredning. I uppdraget ingick också att genomföra en utblick på utbildningen i Europa. Utifrån den sammanställningen drar verket slutsatsen att utövandet av psykoterapi och utbildning av psykoterapeuter varierar stort i Europa. Olika lagstiftning och regleringar, en mångfald olika inriktningar och olika krav på utbildningar gör att det i dagsläget inte finns någon dominerande

Aktuell litteratur

värden och utgår ifrån sambandet emellan det subjektiva välbefinnandet – hur man mår – och Dan Stiwne (red.) Studentlitteratur. Lund 2009. 353 sidor. hur man lever sitt liv. Den psykiska hälsan Recension av Björn Wrangsjö. avspeglar förmågan att arrangera sitt liv utifrån I antologin ”Bara detta liv” individens möjligheter och begränsningarna utgiven 2008 ger författarna när det gäller att inrätta livet på ett hälsosamt, inblickar i den existentiella hållbart och värdefullt sätt. Det gäller att erövra psykoterapins grundlägeller återerövra den situationsbetingade frihet gande människosyn, den som kan användas till att göra livet mer meningsexistentiella psykoterapins fullt med respekt för dess gåtfulla och mystiska ontologiska och epistemokaraktär. I min anmälan av ”Bara detta liv” valde logiska grundvalar. I ”Omjag att resonera mer allmänt och gick inte in på pröva livet”, också den en de olika författarnas bidrag, vilket jag väljer att antologi redigerad av Dan Stigöra nu. Framställningen blir wne, vill man ge goda exempel då mer deskriptiv och mindre på moderna tillämpningar av Det existentiella resonerande. existentiell vägledning och Dan Stiwne ger en fyllig anslaget är norterapi, bland annat för att det beskrivning av den existenmativt, baserat på i forskningsöversikter visat sig tiella terapeutens hållning och grundläggande att humanistiska terapiformer metod. Han pekar på vikten hävdar sig väl jämfört med av att det psykoterapeutiska humanistiska och andra terapiformer, men också perspektivet inkluderar klienmänskliga värden för att dessa av och till tycks tens hela sociala/samhälleliga låna metodaspekter som då situation och inte bara fokuseges ny språkdräkt. rar på kortsiktig symtomlindring och problemlösDet existentiella anslaget är normativt, baserat ning utan också på klientens sätt att leva sitt liv på grundläggande humanistiska och mänskliga och anrika dess mening också som den röjer sig OMPRÖVA LIVET! EXISTENTIELL VÄGLEDNING OCH TERAPI I NY TILLÄMPNING

Aktuell litteratur

begäran för att han blottat sig. Ett kapitel handlar om ett par män som varit för nära unga tonåringar. Vi möter också ett homosexuellt par där den enes surfande efter barnporr blev skälet till att han sökte hjälp. Avsikten med berättelserna är främst att visa läsaren att männens problem oftast är yttringar av något de inte kan acceptera hos sig själva, eller vad man kallar symtom. Det här är en bok för psykologer, psykoterapeuter och alla som privat eller professionellt berörs av denna problematik. Eva Hedlund är leg. Psykoterapeut med många års erfarenhet från RFSU-kliniken och Psykoterapiinstitutet. Hon är också hedersdoktor vid Stockholms universitet. Hon har tidigare utkommit med ett flertal böcker.

TA FÖRÄLDRAR PÅ ALLVAR Föreningen Psykisk Hälsa, 179 sidor, pocket, 90 kr, Medlemspris 80 kr

Tio skribenter med lång erfarenhet och stort intresse för föräldrastöd i olika former har bidragit, bland annat Gunilla Niss, Magnus Kihlbom och Cecilia Modig och Björn Wrangsjö. Skriften vänder sig till till föräldrar, personal inom mödra- och barnhälsovård, lärare inom förskola/skola, administratörer, politiker och andra intresserade. Ta föräldrar på allvar är inte en handbok i hur man organiserar olika former av föräldrastöd. Avsikten är att den ska stimulera till reflektion över den mångtydiga företeelse som föräldraskapet och föräldrauppgiften är, och vilka sorters stöd som kan vara konstruktiva. Utformningen av ett föräldrastöd som är riktat till alla föräldrar, är en viktig samhällsfråga som bör lyftas och diskuteras. Ta föräldrar på allvar

BILJETT TILL EN OKÄND PLATS – EN MINNESBOK KRING PSYKOANALYTIKERN STEFI PEDERSEN Asta Bolin (red.), Carlssons Bokförlag, 95 sidor, inbunden

Stefi Pedersen var praktiserande psykoanalytiker och psykoterapeut, författade, föreläsare och handledare. Hon kom från en liberal judisk familj i Berlin, där hon i början av 1930-talet startade sin psykoanalytiska utbildning. 1943 kom hon till Stockholm, där hon byggde på sin utbildning ytterligare och hade fram till sin död 1980 en omfattande praktik. Biljett till en okänd plats är en minnesbok över Stefi Pedersen där sex kvalificerade skribenter har bidragit, med utgångspunkt i hennes arbete och skrifter. Det är personligt hållna texter av bl a Lars H Gustafsson och Else-Britt Kjellqvist. I boken ingår en intervju från 1961 med Stefi Pedersen och Astrid Lindgren, och en text skriven av Pedersen själv.

Om föräldraskap och föräldrastöd

Inga Gustafsson och Magnus Kihlbom (red.)

sfph:s monografiserie nr. 49 www.sfph.se

HEJ GRYMMA VÄRLD – 101 ALTERNATIV TILL SJÄLVMORD FÖR TONÅRINGAR, KNÄPPSKALLAR OCH ANDRA UTBÖLINGAR Kate Bornstein, Karneval förlag, pocket, 296 sidor

Kate Bornstein är en av USA:s mest originella författare och performanceartister. Kate identifierar sig varken som man eller kvinna och Hej grymma värld har med sina tidigare böcker bidragit till att förändra vårt sätt att se på kön och identitet. Författaren har haft många skäl att ta livet av sig, men har valt att fortsätta leva, eftersom hon

kate Bornstein

1 0 1 a lt er n at i v t il l s jä lv m or d för t on å r ing a r , k n ä p p sk a l l a r och a ndr a u t b öl ing a r k a r n e va l f ö r l a g

Aktuell litteratur

kommit på en massa saker man kan göra i stället. Det är dessa alternativ hon samlat i Hej grymma värld. ”Jag har skrivit den här boken för att hjälpa dig att fortsätta leva eftersom jag tycker att världen behöver fler snälla människor, vilka de än är. Världen blir friskare tack vare sina utbölingar, utstötta, knäppskallar, queera och syndare. Jag passar själv in i alla dessa kategorier, så det spelar ingen roll för mig om du gör det eller inte. Kanske är det här en hemsk tid för dig, och i så fall så hoppas jag att jag kan hjälpa dig att fatta nytt mod.” (Kate Bornstein)

Hur kan kommunernas mottagande främja flyktingars psykiska hälsa och integration? Vilken betydelse har händelser före ankomsten till Sverige? I detta temanummer analyseras trauma, flyktingskap och flyktingmottagande av Göran Bodegård, Guhn Godani, Fredrik Lindencrona, Kerstin Bergh Johannesson, Eva Melldén, Elisabeth Sandén och Katarine Vértes. Dessutom recensioner, högskoleverkets utredning av psykoterapiutbildningen, samt en längre analys av människans inre hot av Johan Schubert.