Psykisk Hälsa nr 2 2011: Smakprov by Pidgin Group

2 • 2011

TEMA: PSYKOTERAPI Per Magnus Johansson, Åsa Nilsonne, Björn Wrangsjö, Lisa Falk, Maxine Rosenfield m fl

INNEHÅLL Bambi kommer igen 4 TEMA: PSYKOTERAPI Till ofullständighetens lov

Per Magnus Johansson

Vad passar för vem?

Jenny Knutsson, Björn Philips, m fl

Fyra år med internetpsykiatri.se

Lisa Falk

Enkät om internetbaserad terapi 36 Carl von Essen

Telefonen som terapeutiskt redskap

Maxine Rosenfield & Björn Wrangsjö

Vart är KBT, DBT och ACT på väg?

Åsa Nilsonne

Differentialdiagnostik och neuropsykiatri 50 Martin Björklind

Debatt

Aktuell litteratur 66

Chefredaktören har ordet:

Bambi kommer igen – om psykoterapi på 2010-talet behandling har det ofta uppstått skolbildningar och tendenser till diskussioner baserade på ”antingen/eller”. En sådan tendens har också uppstått i diskussionen om vad som är bäst när det gäller psykodynamisk vs. KBT-behandling. Många har hävdat att psykodynamisk behandling saknar evidens vilket däremot behandling baserad på KBT har. Möjligen kan en förklaring ligga i det faktum att det varit lättare att med accepterade vetenskapliga metoder visa på behandlingseffekter av KBT än med psykodynamiska modeller. Hösten 2008 publicerade Leichsenring och Rabung en meta-analys i JAMA (den amerikanska medicinska associationens tidskrift) om effekter av psykodynamisk långtidsbehandling. I artikeln Effectiveness of long-term psychodynamic psychotherapy: a meta-analysis (JAMA. 2008 Oct 1;300(13):1551-65) analyserades artiklar enligt följande urvalsprincip: ”Only studies that used individual psychodynamic psychotherapy lasting for at least a year, or 50 sessions; had a prospective design; and reported reliable outcome measures were included. Randomized controlled trials (RCTs) and observational studies were considered. Twenty-three studies involving a total of 1053 patients were included (11 RCTs and 12 observational

Sedan Föreningen Psykisk Hälsa bildades 1931 har vi verkat för att förbättra och utveckla kunskaperna om psykisk ohälsa och psykisk sjukdom, med syftet att öka medvetenheten om tillstånden och hur de drabbade kan bli hjälpta. Föreningen var mycket aktiv i den diskussion som ledde till att barn- och ungdomspsykiatri blev ett eget ämnesområde och i den diskussion som ledde till Mentalsjukvårdsreformen 1967 med målet att landstingen tog över ansvaret för psykiatrin från staten. I sin tur gav det upphov till den s k sektoriserade psykiatrin och att mentalsjukhusen så småningom lades ned. När beslutet om Mentalsjukvårdsreformen kom var svensk psykiatri huvudsakligen genetiskt och biologiskt orienterad. Samtidigt kämpade psykodynamiskt och psykoanalytiskt inriktade yngre psykiatriker för att psykoterapeutiska behandlingsalternativ skulle bli rumsrena. Först i mitten av 1980-talet kan man säga att genombrottet kom då psykoterapilegitimation från Socialstyrelsen införts och blivande psykologer, psykiatriker och barn- och ungdomspsykiatrier i sin utbildning åtminstone skulle ha psykoterapeutisk kompetens motsvarande s k steg 1. Bland företrädare för psykiatrisk/psykologisk

idag. Ambitionen är att nå ”både/och” – eller snarare ”det beror på” – istället för ”antingen/eller” när det gäller valet av terapiformer. Därutöver publicerar vi en artikel av Martin Björklind som visar på komplexiteten vid diagnosen av neuropsykiatriska utredningar. Från redaktionens sida uttrycker vi ett varmt tack till alla författare.

studies)”. Deras slutsats blev att ”There is evidence that LTPP is an effective treatment for complex mental disorders. Further research should address the outcome of LTPP in specific mental disorders and should include cost-effectiveness analyses.” Slutsatserna ledde till att JAMAs huvudredaktör skrev en ledare med titeln: ”Psychodynamic psychotherapy and research evidence: Bambi survives Godzilla?” där Bambi representerade den psykodynamiska traditionen medan Godzilla var en metafor för KBT. I detta nummer av Psykisk Hälsa vill vi visa på bredden av psykoterapeutiska behandlingsformer

chefredaktör Stockholm i juni 2011

PRENUMERATION Företag, institutioner, organisationer 750kr/år, Privatpersoner 400 kr/år Heltidsstuderande och pensionärer 250 kr/år Lösnummer 120 kr

TIDSKRIFTEN PSYKISK HÄLSA: Tidskrift för främjande av psykisk hälsa. Organ för Föreningen Psykisk Hälsa. (Swedish National Association for Mental Health) ISSN: 0033-3212

MANUS TILL PSYKISK HÄLSA: För information gällande manus kontakta oss via info@psykiskhalsa.se eller 08-34 70 65

ANNONSERA: För information och annonsprislista, kontakta info@psykiskhalsa.se, 08-34 70 65 eller se www.psykiskhalsa.se

REDAKTÖR: Carl von Essen Omslagsillustration: Jonas Rahm

Form & Produktion: Pelle Isaksson

REDAKTIONSKOMMITTÉ: Robert Erikson, fil. dr, professor i sociologi; Siv Fischbein, professor emerita, special pedagog; Fredrik Lindencrona, leg. psykolog, fil. dr.; Per-Anders Rydelius, professor i barn- och ungdomspsykiatri, överläkare; Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi och Maria Öjmyr-Joelsson, med. dr, leg. sjuksköterska

TRYCK: Tryckt hos ett klimatneutralt företag: Edita, Västra Aros 2011. Denna tidskrift är tryckt på miljövänligt papper.

FÖRENINGEN PSYKISK HÄLSAS KANSLI: Kammakargatan 7, 4 tr, 111 40 Stockholm Telefon 08-34 70 65, info@psykiskhalsa.se, www.psykiskhalsa.se Org.nr. 802002-7291 Plusgiro 541 73-0, bankgiro 944-4043 Föreningen har 90-konto, pg 900853-3

Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

Till ofull ständig hetens lov – några ord om psyko analysens utveckling och nutida roll

Författare: Per Magnus Johansson Psykoanalytiker, psykolog med specialistkompetens i klinisk psykologi, samt docent i idé- och lärdomshistoria. Johansson är författare, lärare och verksam vid Göteborgs universitet, och är grundare och redaktör för Arche – tidskrift för humaniora, arkitektur och psykoanalys. Texten är en bearbetad föreläsning som hölls under våren 2011 inom ramen för Svenska psykoanalytiska föreningens föreläsningsserie; Med psykoanalys från vaggan till graven.

och fria psykoanalytiker som har förvärvat sig ett Jag skall i denna text ta upp skilda behandlingskritiskt tänkande. former och de olika föreställningar som är knutna Låt mig emellertid inleda med några ord om till valmöjligheterna mellan dem. I huvudsak vad jag uppfattar som människans villkor. Då diskuterar jag valet mellan psykofarmakologisk som nu. Det tycks mig som om den animerade behandling och psykoanalys, men jag berör även debatten mellan olika rivaliserande behandlingsandra val i fråga om behandling liksom några i möjligheter ibland skymmer sikten kring vad ett sammanhanget relevanta frågeställningar knutna mänskligt liv innebär. till psykoanalysens historia och nuvarande situation. BeträfPsykoanalysen bör fande psykoanalysens Den sårbara kunna stimulera till aktuella situation, människan intellektuell nyfikenhet hävdar jag att både Att leva innebär att och därmed också till den psykoanalytiska förhålla sig till såväl soerfarenheten och den cial som individuell bekunskapsbildning. För att psykoanalytiska teorin svikelse och spänning. detta skall möjliggöras bör kunna stimulera Varje mänskligt liv krävs emellertid djärva till utforskning av olika innehåller prövningar och fria psykoanalytiker aspekter av världen. och missräkningar; vi Båda har förutsättlever i prövning, skulle som har förvärvat sig ett ningar att utgöra en man kunna säga. Såväl kritiskt tänkande utgångspunkt för förvi själva som våra kära värvet av ny kunskap är dödliga varelser. Om om människan i hennes gåtfullhet. Psykoanalysen vi har glädjen att ha ett meningsfullt kärleksliv bör kunna stimulera till intellektuell nyfikenhet finns inga garantier för att det skall fortsätta att och därmed också till kunskapsbildning. För att vara det, inte heller är det självklart att vi skall detta skall möjliggöras krävs emellertid djärva finna det möjligt och meningsfullt att tala med

Vad passar för vem? Psykoterapi och psykoterapi bedömning inom BeroendeCentrum Stockholm

Denna artikel är en del av en bredare beskrivning av psykoterapiverksamheten vid Beroendecentrum Stockholm, som även inkluderar en kunskapsöversikt över forskningsstödet för psykoterapi, både för missbruk/beroende och för annan psykiatrisk problematik. Kunskapsöversikten är skriven av Jenny Knutsson, Björn Philips, Peter Comstedt, Lars Forsberg, Ulla Kahn, Eila Lundberg, Eva Rosenlund, Maria Anter Dahlqvist, Henrik Josephson, samtliga verksamma vid BeroendeCentrum Stockholm.

ORGANISATION AV PSYKOTERAPIVERKSAMHETEN

BEDÖMNINGSMETODER

Beroendecentrum Stockholms Psykoterapiverksamhet är organiserad under Sektionen för högspecialiserad öppenvård, men tar emot patienter via intern remiss från samtliga öppenvårdsenheter. Den administrativa kärnan i Psykoterapiverksamheten är en psykoterapisamordnare, en medicinskt ansvarig läkare och en administratör. Information om vilka rutiner som gäller för remisskrivning, psykoterapibedömning och psykoterapi beskrivs i en processmanual, som återfinns på Beroendecentrums gemensamma server. Remiss ska skivas av behandlingsansvarig läkare och den remitterande mottagningen åtar sig att patienten kommer att ha fortsatt vårdkontakt under hela psykoterapiperioden. I remissen anges bland annat patientens diagnoser enligt DSM-IV, funktionsnivå enligt GAF, vilken terapimetod som remissen i första hand avser, patientens önskemål och förväntningar, samt läkarens motivering för psykoterapin. För psykodynamisk, kognitiv och gruppsykoterapi råder krav på att patienten ska ha varit nykter och drogfri i minst tre månader innan remiss skrivs. Psykoterapiverksamhetens volym är cirka 250 patienter i psykoterapi per år (Philips, 2009).

Psykodynamisk personlighetsbedömning enligt KAPP

Karolinska Psychodynamic Profile (KAPP) används som bedömningsinstrument för patienter som remitteras till psykodynamisk terapi (individuellt eller grupp) eller kognitiv terapi. Dessa terapimetoder kräver motivation och förmåga till ett inre psykologiskt arbete samt beredskap till att gå in i en nära, känsloladdad relation till terapeuten. Därför behöver de föregås av en noggrann bedömning av patientens personliga förutsättningar. KAPP är ett bedömningsinstrument baserat på psykoanalytisk teori. Med det psykodynamiska instrumentet bedöms karaktärsdrag som är relativt stabila över tid. Den profil som erhålls består av 18 variabler, som avser att tillsammans ge en bild av väsentliga personlighetsdrag så som de framträder i patientens självbild och i relationer till andra. Variablerna och deras skattningssteg är försedda med en detaljerad beskrivning vilken är nära förknippad med kliniskt observerbara fenomen. Informationen som krävs för att kunna göra bedömningarna erhålls genom en semistrukturerad intervju.

Fyra 책r med internetpsykiatri .se

Författare: Lisa Falk Leg. psykolog, behandlare vid Internetpsykiatrienheten vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

handling kan varje psykolog hjälpa 4-5 gånger fler patienter än vid traditionellt förmedlad behandBehovet av hjälp för psykisk ohälsa är idag ling, och därmed är internetbehandling ett sätt långt större än tillgången till behandling. Inom att nå ut till fler med en effektiv behandlingsmepsykologisk behandling är kognitiv beteendetetod. Detta bidrar också till att terapeutresurser rapi (KBT) en behandlingsmetod med växande frigörs till patienter med en svårare eller mer popularitet och med ett starkt vetenskapligt stöd. komplex problematik, År 2010 konstaterade där individuell behandSocialstyrelsen i sina ling krävs. Internetnationella riktlinjer att Vid internetbehandling behandling med stöd hälso- och sjukvården i kan varje psykolog av psykolog har i flera många fall bör ge psykohjälpa 4-5 gånger vetenskapliga studier logisk behandling, och fler patienter än vid visats vara effektiv vid då framför allt KBT, som vanliga psykiatriska diförstahandsalternativ vid traditionellt förmedlad agnoser som depression, depressionssjukdom och behandling. paniksyndrom och social ångestsyndrom. Dock fobi, men även vid postär tillgången till KBTtraumatiskt stressyndrom och somatiska besvär utbildade terapeuter begränsad och i många delar som kronisk smärta och kronisk huvudvärk. av landet kan primärvård och psykiatri därför inte erbjuda den behandling som Socialstyrelsen rekommenderar. Även om man idag vet att KBT är en mycket effektiv behandlingsmetod vid t.ex. Om Internetpsykiatri.se paniksyndrom, är det därmed svårt för dessa Internetpsykiatrienheten (internetpsykiatri.se) vid patienter att få tillgång till hjälp. Psykiatri Sydväst i Stockholms läns landsting, är Internetbehandling är en ny vårdform och ett en enhet specialiserad på att bedriva KBT förmedkomplement till andra insatser inom vården, där lad via internet. I dagsläget erbjuds behandling psykologresurser inte räcker till. Vid internetbevid depression, paniksyndrom och social fobi. Bakgrund

Internet baserad terapi är bra, men inte för mig... Enkät om internetbaserad terapi

Under maj genomförde Föreningen Psykisk Hälsa en webbaserad enkät om internetbaserad terapi. Enkäten riktade sig till föreningens nätverk och syftet var att undersöka vilka erfarenheter och attityder man hade till internetbaserad terapi. 344 personer besvarade anonymt enkäten som bestod av 12 frågor.

En majoritet av de som svarade – 65 procent – uppgav att de var psykiatriker/psykologer/ kuratorer.15 procent var ”annan vårdpersonal”, 5 procent var anställda inom socialtjänst och 3 procent lärare. 12 procent uppgav att hade ”annan” yrkesbakgrund. Det bör betonas att enkäten inte gör anspråk på att vara statistiskt representativ, men den ger intressanta finger visningar. Majoriteten av de som svarade hade en positiv grundinställning till internetbaserad terapi. 63 procent uppgav att den var ”lämplig för vissa tillstånd (t ex måttlig depression och social fobi)”. 12 procent ansåg att den var ”generellt sett olämplig/ineffektiv” och 25 procent svarade att de visste för lite eller inte hade någon åsikt. Det var påtagligt färre som uppgav sig villiga att själva söka denna vård. Frågan löd ”Om du själv, rent hypotetiskt, skulle söka vård för något tillstånd, t ex depression, skulle du då kunna tänka dig att söka dig till en internetbaserad terapi?” Andelen positiva sjönk till 47 procent och negativa steg till 40 procent. Detta var särskilt påtagligt bland gruppen psykiatriker/ psykologer/kuratorer, där andelarna positiva och negativa var lika stora, cirka 43 procent. Även om man var positiv till internetbaserad

terapi var det bara en liten andel, 3 procent, som ansåg att internetbaserad terapi var mer effektiv än samtalsterapi för att behandla exempelvis depression och social fobi. 43 procent ansåg att samtalsterapi var mer effektiv, 9 procent svarade att det inte fanns någon skillnad i effekt och 44 procent svarade ”vet ej”. Det var också många som såg problem i att använda sig av internetbaserad terapi - 82 procent av respondenterna. Det problem som oftast nämndes var att den personliga kontakten aldrig går att ersätta. Andra problem som togs upp var risken för feldiagnosticering, och tveksamheter kring den långsiktiga effekten av internetabaserad terapi. En fråga gällde också självhjälpslitteratur. 38 procent av respondenterna hade haft patienter som prövat självhjälpslitteratur. De svarande fick också namnge någon självhjälpslitteratur som de använt eller rekommenderat. De författare som oftast nämndes i svaren var Åsa Nilsonne och Anna Kåver, men också böcker av bl a Törnblom, Hayes och Wadström. Enkäten ställde också några frågor knutna till den verksamhet som bedrivs inom internetpsykiatrin i Stockholms läns landsting. Där erbjuds idag behandling för tillstånden

Telefonen som terapeutiskt redskap Maxine Rosenfield Bjรถrn Wrangsjรถ

Under våren 2011 publicerar vi skriften Här och nu – om telefonstöd och Föräldratelefonen. I skriften reflekterar två erfarna terapeuter, Maxine Rosenfield och Björn Wrangsjö, över telefonen som terapeutiskt redskap.

Medlyssning är viktig för att utveckla kompetensen Intervju med Maxine Rosenfield, terapeut, expert på telefonstöd

Maxine Rosenfield är en av världens ledande experter på telefonrådgivning. Hon är leg psykoterapeut och bl a författare till boken ”Counselling by Telephone” (Sage, 1997) och ofta anlitad föreläsare. Hon verkar i Australien och medverkade i en konferens om telefonstöd som Föreningen Pyskisk Hälsa organiserade 2008. Hon bedriver terapi via telefon med flera klienter och tror starkt på distansrådgivning via telefon. Vilka är de främsta möjligheterna respektive begränsningarna med rådgivning per telefon? En av de främsta möjligheterna är tillgängligheten – geografin är inget problem. Dessutom främjar telefonrådgivning en icke-dömande attityd. När vi träffar någon ansikte mot ansikte så gör vi alltid bedömningar, även små sådana. På telefon kan vi bara skapa oss föreställningar utifrån rösten. På telefon behöver vi också kontrollera att vi har förstått rätt genom att använda frågor. Ansikte mot ansikte gör vi ibland antaganden som inte alltid är korrekta. Ibland kan klienter också känna sig säkrare och avslöja mer om sin

situation om de inte syns. Återigen handlar detta om att inte bli bedömd och om den sekretess som erbjuds genom telefonkontakt. När det gäller begränsningar är vissa klienter och vissa rådgivare inte bekväma med att använda telefonen för sessioner. De tycker att bristen på visuell kontakt är motbjudande. Vissa människor oroar sig också över sekretess när de inte kan se den andra personen – hur kan de vara säkra på att ingen annan är i närheten eller lyssnar? För vissa människor är telefonen mer fysiskt ansträngande. Om vi är hemma och pratar i en telefonlur kan det vara svårt att fortsätta prata och lyssna intensivt under en hel timmes session. Vilken utveckling har du märkt under de senaste 10 åren inom telefonrådgivning? Eftersom användningen av mobiltelefoner har ökat dramatiskt, så har acceptansen av telefonen som ett hjälpmedel för flera olika aktiviteter ökat – bankärenden, betala räkningar, söka information – och därmed har även rådgivning tillkommit som en möjlighet. Eftersom internetbaserad terapi har tillkommit och blivit mer accepterat inom terapeutkretsar, så har även telefonrådgivning blivit mer accepterat,

Vart 채r KBT, DBT och ACT p책 v채g?

Författare: Åsa Nilsonne Psykiater och professor i medicinsk psykologi vid Karolinska Institutet. Författare till facklitteratur och kriminalromaner och översättare. Har bl a skrivit Vem är det som bestämmer i ditt liv? Om medveten närvaro.

I mitten av nittiotalet var jag på ett psykoterapimöte där arrangörerna hade bjudit in Marsha Linehan som utvecklat den dialektiska beteendeterapin (DBT) och Otto Kernberg, en av psykodynamiska psykoterapins portalfigurer. Det var litet gladiatorspelsstämning. En representant för det nya och en för den existerande ordningen. En man och en kvinna. Båda tunga namn och båda stridbara personligheter. Nu skulle ideologi ställas mot ideologi, metod mot metod. Men när Marsha fick frågan om vilken sorts psykoterapi hon trodde att vi skulle erbjuda våra patienter i framtiden svarade hon bara kort: – Bra psykoterapi. Nu, femton år senare, blir jag ombedd att skriva litet om tredje vågens KBT och att fundera över vart KBT är på väg. Så här kommer en kortkort överblick över KBT-vågorna, samt en framtidsvision. Vågmetaforen är förresten inte så dum. En våg rullar in, rullar ut. Nästa våg, som delvis består av samma vatten rullar in, rullar ut, och så fortsätter det. Vi får omedelbart en vision av den ständiga förändring och utveckling som jag tycker karakteriserar KBT.

Första vågen

Vi får bege oss till mitten av förra århundradet. Då la B. F. Skinner (1904-1990) grunden till beteendeterapin (BT) som är den kliniska til�lämpningen av inlärningsteorin. På hans tid fanns inga metoder för att utforska hjärnans mer subtila funktioner, så han valde klokt nog att beteckna våra mentala processer som ”the black box”. Om detta kunde man inte veta något, resonerade han, så därför var det bättre att låta bli att gissa. I stället skulle forskaren/behandlaren hålla sig till det som gick att observera. Från den första vågen har vi med oss bland annat insikten om att våra beteenden kan förstärkas eller släckas ut av vår omgivning, och att vi ofta är omedvetna om att så sker. Jag tycker att det är tråkigt att ordet ”förstärkningskontingenser” är så okarismatiskt, eftersom den självinsikt vi får när vi inser hur, när och för vad vi blir förstärkta är oändligt användbar. Ur första vågen kommer även principerna för utsläckning och exponering, och den så användbara beteendeanalysen.

Differential diagnostik och neuropsykiatri Vad styr urvalet av differential diagnostiska överväganden vid utredningar i psykiatrin?

Författare: Martin Björklind Legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut med psykodynamisk inriktning, verksam inom den vuxenpsykiatriska öppenvården inom Stockholms läns landsting.

Därför har det varit förvånande att emellanåt möta en relativ ensidighet i synen på den neuroBakgrunden till mitt intresse för utredning av de psykiatriska utredningen. Är det kopplingen till neuropsykiatriska diagnoserna daterar sig till när medicinen som får psykologen att betrakta den jag började i psykiatrin som psykolog för 12 år som en slags specialvariant sedan. En psykologpå psykologutredningar, utredning följer alltid där personlighetsfaktosamma grundprinciI synen på vissa typer rer eller sociala faktorer per, oavsett om frågeav symtombilder som knappt alls belyses? Det ställningen är kognitiv utvecklar sig under är som om själva den neusvikt, psykiatrisk svikt, barndomen, finns som ropsykiatriska frågeställutvecklingsrelaterade ningen går hand i hand svårigheter (”neurobekant två polariserade med en begränsning i det psykiatri”) etc. Syftet fält: det biomedicinska annars sedvanliga differenmed utredningen är och det sociologiska. tialdiagnostiska tänkandet. en bred beskrivning av Gemensamt för de bägge Självklart gäller detta inte individens utveckling, det stora flertalet kolleger, vilket i sin tur syftar synsätten kan sägas men fenomenet uppfattill att svara på de vara reduktionism. tar jag ändå som ganska frågor som ställs om utbrett. patientens svårigheter. I synen på vissa typer av symtombilder som I början av utredningen är det viktigt att den utvecklar sig under barndomen, finns som bekant utredande psykologen inte har en förföreställning två polariserade fält: det biomedicinska och det om vilken eller vilka delar i analysmodellen som sociologiska. Debatten i Sverige har emellanåt vahar att göra med svårigheterna som undersöks rit het där de neuropsykiatriska funktionshindren (ofta används BPS-modellen som beskrivs nedan). Bakgrund

Debatt Tidiga insatser krävs för att förbättra ungas läsförståelse Hög tid förhindra självmord via Internet Föreningen har nyligen publicerat två debattartiklar mot bakgrund av två analysprojekt som vi har inlett under våren 2011: projektet om förskola, skola och psykisk hälsa, samt projektet om självmord och internet. Läsarna av Psykisk Hälsa är varmt välkomna att kommentera/replikera på debattinläggen, och ta del av projektgruppernas arbete. Se även www.psykiskhalsa.se

kompetens. Förskolan bör få i uppdrag att arbeta med kontinuerlig och tydlig språkträning utifrån varje barns förutsättningar.

Tidiga insatser krävs för att förbättra ungas läsförståelse Publicerad på GP Debatt den 25 maj 2011

Skolan har en avgörande effekt på barns och ungas psykiska hälsa. En bra skola kan på många sätt kompensera för brister i barnets övriga miljö. Och omvänt kan ett misslyckande i skolan, t ex att gå ur nian utan gymnasiebehörighet, sänka barnets självförtroende och leda till depression och antisocialt beteende. Föreningen Psykisk Hälsa har startat ett omfattande projekt för att granska hur förskolan och skolan kan främja barns psykiska hälsa. Det första temaområdet vi lyfter är läsinlärningen.. Internationella utvärderingar visar att läsförståelsen sjunker bland svenska skolbarn. Vi talar inte här om läskunnighet. Det stora flertalet förstår vad bokstäverna står för. Men alltfler ungdomar har svårigheter att tolka och reflektera över mera komplicerade texter. Många studier visar att den första läsinlärningen är en kritisk period. Om barnen inte får rätt stöd kan det starta en negativ spiral med bristande själtillit och ökade svårigheter. Man undviker att läsa vilket i sin tur ökar problemen. De nya läroplanerna som träder i kraft i höst lyfter dessa frågor, vilket är positivt, men åtgärderna räcker inte. Det krävs en skolpolitik som ännu tydligare prioriterar tidiga insatser och läsinlärningens centrala roll: 1. Ökad språkträning i förskolan. Vi har i Sverige en tradition av att förskolan inte ska syssla med läsinlärning. Detta har lett till att träning av fonologisk medvetenhet (dvs medvetenheten om språkljudens natur) inte är en nödvändig kunskap hos förskollärare. Barn med dyslektiska svårigheter men även andra barn skulle dock ha stor nytta av lärare med denna

2. Större kontinuitet förskola-skola. Förskoleklassen innebar ett gyllene tillfälle för kontinuerlig uppföljning och träning av barnens språkförmåga och tidiga läsning. Detta försvåras dock av att denna skolform medför ett byte av lärare - inte bara vid övergången från förskolan utan allra värst vid övergången till skolans år 1. När barnen är som mest mottagliga och nyfikna på att läsa så låter man de stå ”på vänt” i ett år. Det borde vara samma lärare som följer barnen från förskoleklassen och upp i de första skolåren. Ett sådant arbetssätt prövades framgångsrikt i det s k Sävsjöprojektet, där förskollärare och lärare arbetade i team och förskollärarna följde eleverna upp i år 1-3. 3. Inför ett nationellt läsförståelseprov i höstterminen i tvåan. Sedan 2010 finns det nationella prov i svenska och matematik i våren i år 3. Detta är ett bra steg för att barnen ska nå en garanterad lägsta kunskapsnivå. Men screeningen och insatserna måste komma tidigare och det kräver ett instrument som är jämförbart för alla barn. Ett nationellt läsförståelseprov skulle ge läraren och föräldrarna en tydlig signal när ett barn behöver stöd i läsinlärningen. Ett standardiserat prov är lätt att administrera och ekonomiskt genomförbart. Det skulle ta ca 30 minuter att genomföra och kostar uppskattningsvis 50 mkr. Detta är en liten kostnad jämfört med de 15 mkr i bidrag som krävs för att stödja en enda person som går arbetslös ett helt liv. Om provet görs på nationell nivå får vi dessutom ett viktigt forskningsunderlag. Bristen på tidsserier över svenska skolbarns prestationer är ett betydande problem.

Aktuell litteratur

Samtal och möten i frivilligt socialt arbete – en handbok för stödpersoner

Leda känslomässigt krävande arbete – för dig som är chef inom socialt arbete och omsorg

Jakob Carlander, Gothia Förlag, 160 sidor, mjukband

Merike Hansson (red.), Gothia Förlag, 160 sidor, mjukband

Att frivilligt engagera sig för att stödja andra människor kan vara mycket givande, men det kan också vara svårt. Hur skapar man en god relation till den man möter? Hur kan man hjälpa den andre att komma ur ett beteende som inte leder framåt? Denna bok visar hur man kan skapa en god relation, hur man för givande samtal och hur man kan agera då man möter starka känslor eller ångest. Den tar också upp hur viktigt det är att sätta gränser för stöduppdraget och att ta hand som sig själv, samt hur man kan utvecklas som stödperson. Boken har tillkommit på initiativ av BOJ, Brottsofferjourernas riksförbund, men är lika användbar för alla som frivilligt engagerar sig för att stödja andra människor. Författare är Jakob Carlander, legitimerad psykoterapeut och präst.

Att ha ett arbete som är känslomässigt krävande kan vara både meningsfullt och tillfredsställande. Men utan rätt ledarskap riskerar det att skapa stress och upplevelser av otillräcklighet. Resultatet kan bli utbrändhet, sjukskrivning och hög personalomsättning. Denna antologi ger både kunskap och verktyg kring hur man kan leda och stärka sina medarbetare, för att på så sätt skapa god kvalitet i verksamheten. Den riktar sig till chefer inom socialt arbete och omsorg, eller inom liknande verksamheter. Den passar också för kurser och utbildningar, till exempel på socionomprogrammet, sjuksköterskeprogrammet och chefsutbildningar. Författarna har lång erfarenhet av arbete på olika nivåer inom socialt arbete och omsorg, eller som handledare och utbildare inom människovårdande yrken.

Vart är psykoterapin på väg? Och när bör de olika terapiformerna användas? I detta temanummer om psykoterapi granskas psykoanalysen, internetbaserad psykiatri, ACT, telefonrådgivning m m av bland andra Per Magnus Johansson, Åsa Nilsonne, Björn Philips, Lisa Falk, Maxine Rosenfield m fl. Dessutom debatt, aktuell litteratur och en granskning av de diagnostiska övervägandena vid neuropsykiatriska utredningar av Martin Björklind.