Psykisk Hälsa nr 4 2011: Smakprov by Pidgin Group

4 • 2011

TEMA: SKOLAN Siv Fischbein, Nils Lundin, Gunilla Guvå, Lennart Grosin, Ulla Lahtinen, m fl

INNEHÅLL En hälsofrämjande skola 4 TEMA: SKOLAN Valfrihet och psykisk hälsa i skolan Siv Fischbein 6 Effektiva skolor Lennart Grosin

Den nya elevhälsan Gunilla Guvå

Elever med stor skolfrånvaro

Karina Huus, Anne-Sofie Strand & Mats Granlund

Systematiskt arbete med utbildning och hälsa

Fiffi Tegenrot, Johanna Callegari & Nils Lundin

Tidig specialundervisning i Finland

Ulla Lahtinen & Kristina Ström

Det sociala klimatet Mara Westling Allodi 58 Strukturerad undervisning Jan Håkansson 66 Teorier om intelligens påverkar skolresultat 74 Trevor Dolan

SEDI – ny metod kartlägger barns utveckling

Curt Hagquist

Debatt: Upprop för en Ny psykiatri Kajsa Nordström 86 Aktuell litteratur Minna Forsell

En hälso främjande skola Styrning: Många debattörer har ifrågasatt kommunaliseringen av skolan 1991. Oavsett vad man anser om kommunaliseringen kan man under den senaste 20-årsperioden se hur valfri heten har ökat inom olika nivåer i skolsystemet. Siv Fischbein visar i sin artikel att mycket tyder på att denna valfrihet – och brist på styrning – har bidragit till ökad ojämlikhet, utslagning och psykisk ohälsa. Och i sin forskning om effektiva skolor framhåller Lennart Grosin betydelsen av sådana begrepp som struktur och kultur. Ledning: Kvaliteten på samspelet mellan lärare och elev och lärarens förmåga att leda arbetet i klassrummet är föga överraskande helt avgörande. I sina artiklar belyser Mara Allodi Westling och Jan Håkansson det sociala klimatets betydelse och att en balans måste finnas mellan ”kateder undervisning”/strukturerad undervisning och individualisering, Kompetens: Den enskilt viktigaste faktorn för att påverka barnens hälsa i skolan är lärarnas kompetens. Även i detta avseende är den ökade valfriheten oroande – t ex i bemärkelsen att lärar studenter idag har en större valfrihet i att sätta ihop sin lärarutbildning. De kan då välja bort kurser som ger fundamentala färdigheter såsom hur man lär barn att läsa och skriva. Samverkan: Det finns en stor potential för att utveckla elevhälsan genom en bättre samver kan och uppföljning. Regeringen aviserade den

En bra skola kan skänka stimulans, trygghet och glädje, både inom och utom skolan. Och för ett barn med en besvärlig hemmiljö kan skolan bli en livlina. Dessvärre kan också det omvända inträffa: ett misslyckande i skolan kan lägga grun den för psykisk ohälsa senare i livet. Oavsett kvalitén på skolan är det idag uppen bart att det inte går att skilja skolans kunskaps utvecklande funktion från dess hälsofrämjande roll. De pedagogiska och de sociala uppgifterna är oskiljaktiga. Våra barn tillbringar närmare hälf ten av sin vakna tid i skolan. Det gör skolan till en av de viktigaste arenorna för att främja deras psykiska hälsa. I början av 2011 frågade vi oss inom Föreningen Psykisk Hälsa vad som krävs för att skolan ska bli den plats vi vill att den borde vara, och vilka är hindren på vägen. Resultatet har blivit två tema nummer: det förra behandlade förskolan och detta nummer granskar grundskolan. I vardera utgåvan har ett tiotal av Sveriges ledande experter på psyko logi och pedagogik medverkat. I detta temanum mer har vi dessutom med en artikel av två finska forskare för att komplettera bilden och underlätta jämförelser – Ulla Lahtinen och Kristina Ström. Hur kan då skolan utvecklas för att bättre främja barns psykiska hälsa? Svaren kretsar kring några nyckelord, bl a ledning, styrning, kompe tens, samverkan och respekt för den stora normal variationen som finns bland jämnåriga barn.

En generell slutsats om skolan och den psy kiska hälsan är behovet av ny forskning och att basera utvecklingsarbetet på en solid vetenskaplig grund. Regeringen bör väga in behovet av denna forskning i arbetet med forskningspropositionen 2012. I detta nummer har vi också flera recensioner samt en debattartikel av Kajsa Nordström, som organiserat Upprop för en Ny Psykiatri, ett vik tigt initiativ för att stimulera nytänkande inom den psykiatriska vården. Vi önskar er alla en angelägen och stimulerande läsning.

1 november att 650 miljoner kronor ska satsas på elevhälsan, främst genom ett riktat bidrag för att anställa mer personal i elevhälsan. Satsningen är välkommen men för att lyckas måste elevhälsan anamma ett nytt hälsofrämjande och holistiskt synsätt och organisera sina resurser på nya sätt, som Gunilla Guvå betonar i sin artikel. Respekt för normalvariationen: Under 6-årsverksamheten/förskoleklassen och de kommande skolåren möter lärarna barn som vid samma levnadsålder är mycket olika när det gäller social kompetens och inlärningsförmåga. Det är viktigt att den stora normalvariationen respekteras.

Redaktionskommittén för Psykisk Hälsa

PRENUMERATION Företag, institutioner, organisationer 750kr/år, Privatpersoner 400 kr/år Heltidsstuderande och pensionärer 250 kr/år Lösnummer 120 kr

TIDSKRIFTEN PSYKISK HÄLSA: Tidskrift för främjande av psykisk hälsa. Organ för Föreningen Psykisk Hälsa. (Swedish National Association for Mental Health) ISSN: 0033-3212

MANUS TILL PSYKISK HÄLSA: För information gällande manus kontakta oss via info@psykiskhalsa.se eller 08-34 70 65

ANNONSERA: För information och annonsprislista, kontakta info@psykiskhalsa.se, 08-34 70 65 eller se www.psykiskhalsa.se

REDAKTÖR: Carl von Essen Omslagsillustration: Jonas Rahm

Form & Produktion: Pelle Isaksson

REDAKTIONSKOMMITTÉ: Robert Erikson, fil. dr, profes sor i sociologi; Siv Fischbein, professor emerita, special pedagog; Fredrik Lindencrona, leg. psykolog, fil. dr.; Per-Anders Rydelius, professor i barn- och ungdoms psykiatri, överläkare; Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi och Cecilia Modig, socionom.

TRYCK: Tryckt hos ett klimatneutralt företag: Edita, Västra Aros 2011. Denna tidskrift är tryckt på miljö vänligt papper.

FÖRENINGEN PSYKISK HÄLSAS KANSLI: Kammakargatan 7, 4 tr, 111 40 Stockholm Telefon 08-34 70 65, info@psykiskhalsa.se, www.psykiskhalsa.se Org.nr. 802002-7291 Plusgiro 541 73-0, bankgiro 944-4043 Föreningen har 90-konto, pg 900853-3

Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

Valfrihet och psykisk h채lsa i skolan

Siv Fischbein är professor emerita i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hon är verksam inom lärarutbildningen och har särskilt intresserat sig för de möjligheter och svårigheter som uppstår i mötet mellan individens unika förutsättningar och den pedagogiska miljön.

skapade problem. Detta löste man exempelvis med att vissa barn fick genomgå en s.k. ”mini kurs”, dvs. man sänkte kraven eller de fick gå om en eller flera klasser, dvs. man förlängde tiden. Så småningom började man också ge dessa barn specialundervisning av olika slag. Det blev dock uppenbart att detta inte alltid var till fördel för de barn som utsattes för detta. Många kände sig utpekade och annorlunda och fick en känsla av att inte duga som kunde hålla i sig hela livet. Samspelet mellan skolan som organisation och den stora variation som finns i varje barn grupp har således alltid skapat utmaningar för lärare. Man skulle kunna säga att det pedagogiska dilemmat framför allt består i att möta och han tera olikheter, få alla att känna sig delaktiga och stimulera varje barn till optimal utveckling. En fråga som uppstår i samband med detta möte är förstås varför vi är olika. Det finns genetiska och biologiska skillnader men också olikheter som skapats av miljöns påverkan. Pedagogiken har präglats av att man ömsom överbetonat individuella faktorers och ömsom miljöfaktorers betydelse för barns utveckling. Under första hälften av 1900-talet dominerade utvecklingspsykologiska teorier och det fanns en övertro på att bara vi lärde oss mer om hur

Jämförelser över tid både inom Sverige och med andra länder visar på ökad ojämlikhet och sjunkande prestationer i den svenska skolan. En avgörande faktor verkar vara den valfrihet som uppträder på olika nivåer i systemet. Valfriheten ökar risken för utslagning och ohälsa bland grupper av elever som befinner sig i riskzonen och inte kan utnyttja systemets fördelar.

Samspelets betydelse – en historisk återblick

Den obligatoriska folkskolan infördes i Sverige 1842. Detta innebar att alla barn var skolpliktiga, skulle följa en gemensam läroplan och förvänta des gå igenom skolan på en och samma tid. Alla barn gick förstås ändå inte i folkskolan, barn från välsituerade familjer började i läroverket, barn med funktionsnedsättningar var uteslutna och många barn kunde inte alltid komma till skolan på grund av brist på kläder eller skor, att de måste hjälpa till hemma, att vädret var för dåligt etc. Skolgången kunde därför vara ganska sporadisk. Kraven på att barn i den obligatoriska skolan skulle följa samma läroplan och gå igenom skolan på samma tid samtidigt som barnen mognade i olika takt, hade olika styrkor och svagheter och

Effektiva skolor â&#x20AC;&#x201C; forskningen om effektiva skolor i relation till anknytningsteori och mentalisering

Lennart Grosin är docent i pedagogik vid Stockholms universitet och bedriver forskning om effektiva skolor.

Även om det delvis är att tala i egen sak vågar jag påstå att det gjordes en hel del gott behand lings- och socialarbete inom projektets ram. Men på den till synes eviga frågan som socialarbetare ställer sig: hur man skulla kunna arbeta före byggande, hade vi inget svar! Vår uppfattning om skolans betydelse var den gängse bland social arbetare, psykologer och skolforskare vid den här tiden. Skolan sågs snarast som en transportsträcka för elevernas sociala situation och intellektuella resurser. Det som framför allt betydde något för deras kunskapsutveckling, självtillit och sociala anpassning var deras intelligens, det vill säga deras genetiska arv och vilket stöd de hade hemma, det vill säga deras sociala arv. Det var ett indvidper spektiv som fortfarande omfattas av många.

I denna artikel redovisas några centrala delar av forskningen om vad man funnit utmärkande för effektiva skolor, det vill säga skolor där alla elever når kunskapsmålen och finner sig väl tillrätta socialt och personligt. Två perspektiv ställs mot varandra när det gäller att tolka och förstå elevernas resultat i skolan. Historiskt har man framför allt betonat elevernas individuella egenskaper. I forskningen om effektiva skolor har resultaten snarare pekat på betydelsen av skolornas kulturella och strukturella egenskaper för elevernas resultat. I en andra del av artikeln knyter jag an till de psykologisk/teoretiska begreppen anknytning och mentalisering som ett led i strävan att finna teoretiska begrepp som kan vara användbara för att fördjupa den teoretiska diskussionen inom forskningen.

Forskningen om effektiva skolor En social bakgrund

I slutet på 1970-talet arbetade jag som ledare för ett projekt i Norra Botkyrka. Projektets syfte var att tillföra resurser i form av psykologer och familje rådgivare för att utveckla arbetsmodeller och meto der i den kommunala socialvården, med så kallade tunga familjeärenden. En beskrivning av projektet och dess resultat finns i Grosin & Hedén (1984).

En tid efter att projektet avslutades 1981, träf fade jag engelska skolforskare, bland andra den välrenommerade brittiska barn- och ungdoms psykiatern Michael Rutter. I samband med en omfattande kartläggning i slutet av 1970-talet av barns och ungdomars psykosociala status och kunskapsutveckling i London, fann Rutter att eleverna hade olika resultat och anpassning som

Den nya elevhälsan – från retorik till praktik

Gunilla Guvå är fil.dr. i psykologi och specialist inom pedagogisk psykologi med inriktning på konsultation och handledning. Hon är verksam i Södertälje kommun och har nyligen avslutat ett forskningsprojekt om elevhälsa som har finansierats av Vetenskapsrådet.

Sådana negativa erfarenheter kan leda till såväl bristande intresse som minskad motivation …få sina elever att nå skolans kunskapsmål, att lära och i sin förlängning även utveckla mot och Elevhälsans uppgift är, enligt den nya stånd mot lärande skollagen, i första (Bruner,1971), vil hand att främja ket får avgörande skolans möjligheter Elevhälsan innebär således konsekvenser för att ge alla elever både en ny organisering elevers kunskaps förutsättningar för av tidigare resurser utveckling. Detta detta. Det handlar (skolhälsovård, elevvård och motstånd kan i sin bl.a. om att skapa tur ta sig uttryck i en trygg skolmiljö specialpedagogiska insatser) såväl i klassrummet och ett nytt synsätt på elevers att barn kommer för sent, skolkar, som i skolans övriga hälsa och lärande. stökar och stör, utrymmen, som gör sig oönskade främjar hälsa och som elever – beteenden som kanske i sig ses som lärande, två av varandra ömsesidigt beroende orsak till elevens svårigheter, men istället kan processer. vara strategier som syftar till att dölja dålig själv Elevhälsan ska också arbeta för att före känsla eller t o m självförakt, som den verkliga bygga det som hindrar elevers lärande och orsaken. välmående, vilket i första hand är just genom det hälsofrämjande arbetet på generell nivå, men också genom andra insatser på såväl grupp som individnivå. Det handlar bl a om att tidigt Den nya elevhälsan… identifiera vad som motverkar elevers hälsa och …syftar till ett nytt synsätt vad gäller hälsa och lärande, exempelvis dålig självkänsla hos elever, lärande. Istället för ett patogent vårdperspektiv kanske orsakad av tidiga(re) misslyckanden i skall elevhälsan utgå från ett salutogent hälso förskola och skola. perspektiv i enlighet med WHO:s hälsobegrepp, Skolan har till uppgift att…

Elever med stor skol frånvaro – psykisk hälsa och lärande

Karina Huus, Fil.Dr, CHILD, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Anne-Sofie Strand, doktorand, Fil.Mag, CHILD, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping Mats Granlund, Fil.Dr, professor, CHILD, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping

stöd och därför har svårt att nå målen (Gottfrid Ogiltig frånvaro är nästan alltid en signal om 2009). att eleven upplever svårigheter i skolsituationen Så mycket som 34 procent av flickorna och och ofta även i sin livssituation (Skolverket, 29 procent av pojkarna i årskurs 9 har haft ogiltig 2010). Ogiltig frånvaro kan i och för sig ses som skolfrånvaro minst en gång under en tioveckors en sund reaktion på en skola som inte uppfyller period (Sundell & Karlberg, 2004). Tre typer den studerandes behov, men oavsett skälen kan av långvarig ogiltig skolfrånvaro kan urskiljas: en hög skolfrånvaro få allvarliga konsekvenser a) de elever som inte alls kommer till skolan, sk för elevers kunskapsutveckling (med hög skol ”hemmasittare”, b) de frånvaro avses här mer än som dyker upp ibland, 30 procents frånvaro). samt de som ibland kallas Den nya läroplanen Elever med hög för ”korridorvandrare”, Lgr11 tydliggör skolans an skolfrånvaro som som kommer till skolan svar vid skolfrånvaro. Barn inte återvänder till för att träffa kompisar och i Sverige har obligatorisk skolan får ofta svårt oftast håller oftast till i skolplikt och enligt skol uppehållsrum, cafeteria, lagen rätt till utbildning. att hitta arbete. korridor eller liknande Det är barnets hemkom utrymmen utanför det mun som har ansvar för att egna klassrummet. ”Hemmasittarna” står ofta tillgodose att skolplikten fullgörs, vilket enligt utanför skolgemenskapen och har ofta mycket Skolverket inte alltid efterlevs. Skolfrånvaro på lång tids frånvaro (Skolverket, 2008), till skillnad ogiltig grund definieras enligt skollagens 15 kap. från ”korridorvandrarna”. 16§ (SFS 2010:800) som att eleven uteblir från Elever med hög skolfrånvaro som inte åter lektioner utan sjukanmälan. Elever med giltig vänder till skolan får ofta svårt att hitta arbete. frånvaro har stöd från familjen och kan ofta De hamnar lätt i ett socialt utanförskap vilket trots stor frånvaro nå kunskapsmålen till skill kan kosta samhället mellan 12 och 15 miljoner nad från elever med ogiltig frånvaro som oftast kronor per barn i utebliven produktionsförmåga saknar såväl kognitivt, socialt och emotionellt

Systematiskt arbete med utbildning och hĂ¤lsa â&#x20AC;&#x201C; erfarenheterna frĂĽn Part, Skolfam och Utsikter

Fiffi Tegenrot, skolläkare, Helsingborgs stad Johanna Callegari, koordinator Part, Helsingborgs stad Nils Lundin, barn- och ungdomshälsovårds överläkare för barn och ungdomar i skolålder, Helsingborgs lasarett

Sammanfattning

Skolresultat och psykisk hälsa

Författarna arbetar inom Part (Preventivt Arbete Tillsammans), en samverkansform för före byggande arbete med barn i Helsingborg och Landskrona. De båda städerna har tillsammans med Region Skåne bestämt sig för att gemen samt försöka positivt påverka barns skolresultat och grunder för en god hälsa för att på så sätt förbättra deras framtidsutsikter. Artikeln belyser skolans viktiga hälsofrämjande uppdrag, där lärandet i sig utgör huvudparten av det hälsofrämjande arbetet. På sju skolor i Helsingborg och Landskrona fokuserar man på systematiskt analysarbete med stöd av flera aktö rer på skolarenan, vilket beskrivs i artikeln. Målet med insatsen är att utveckla verksamheten för att ge eleverna möjlighet att nå sina kunskapsmål och få en bra grund för en god hälsa. Med ledord som höga förväntningar, rimliga krav, täta mät ningar samt regelbunden analys av funna resultat – både pedagogiska och hälsomässiga – arbetar skolorna systematiskt i ett utvecklingsarbete där även forskning är nära knuten till verksamheten.

Det råder numera konsensus om utbildningens betydelse för barns hälsa och framtidsutsikter, vilket konstateras både internationellt och i ett flertal nationella utredningar och rapporter (Rutter 1979; Ross 1995; Gustafsson 2010; Socialstyrelsen 2010). Särskilt utsatta är individer med ofull ständiga skolbetyg, där en ogynnsam hälso utveckling ses under hela livet (Levin 2005). Att inte klara grundskolan med godkända betyg ökar inte bara risken för framtida fysisk och psykisk ohälsa utan också för bland annat missbruk och bidragsberoende (Socialstyrelsen 2010). Det är lätt att räkna ut att kostnaderna för individer utan fullständiga skolbetyg då också blir betydligt högre för samhället (Muennig 2000; Nilsson och Wadeskog 2008). I ett kortare perspektiv kan man också se direkta samband mellan skolprestation och ohälsa. Sambandet är också omvänt, ohälsa ökar risken för sämre skolprestationer. För lite sömn, bristande struktur, svängande blodsocker, stress och oro påverkar vår förmåga att ta till oss kunskap och att tänka kreativt. Låg skolpresta tion kan därmed ge upphov till sämre välmående och hälsa och tvärtom. Den onda cirkeln borde kunna brytas antingen genom insatser för att

Ett fram gångsrecept – tidiga specialpedagogiska insatser i Finland

Ulla Lahtinen, professor emerita i specialpedagogik, Åbo Akademi Kristina Ström, professor i specialpedagogik, Åbo Akademi

Finland uppmärksammas ofta för goda resultat i Pisa-undersökningarna, som jämför skolresultat mellan olika länder. En av förklaringarna kan sökas i specialundervisningen. Denna artikel beskriver den finländska specialundervisningen utifrån aktuell statistik. Därefter presenteras grundprinciper och tyngdpunkter inom specialundervisningen med fokus på de tidiga satsningarna. Några kända och mindre kända faktorer som antas ligga bakom de finländska pisaresultaten beskrivs. Allt är dock inte gott och väl i Finlands grundskola. Den sista delen av artikeln beskriver det reformarbete som nyligen inletts.

Specialundervisning i Finland Trender och aktuella siffror

Andelen elever som får specialundervisning i den finländska grundskolan har ökat kraftigt under de senaste 40 åren. År 1970 hade vi 5 procent av eleverna inom specialundervisningen. Under 1990- och 2000-talet har ökningen varit särskilt markant. Enligt statistikcentralens uppgifter år 2011 fick ca 30 procent av eleverna någon form av specialundervisning föregående läsår. Nästan en fjärdedel (23,3 procent) av alla elever i årskurserna

1–9 fick läsåret 2009–2010 specialundervisning på deltid på grund av lindriga inlärnings- och/eller anpassningssvårigheter, medan 8,5 procent (hösten 2010) fick specialundervisning på heltid p.g.a. omfattande eller kontinuerligt stödbehov. Eleverna i den sistnämnda gruppen (8,5 procent) bedömdes ha sådana svårigheter att ”intagning eller överföring” till specialundervisning var befogad. Av dessa studerade 30 procent helt och 24 procent delvis inom den allmänna undervis ningen medan 32 procent erhöll undervisning i specialklass och 14 procent i specialskola. Special undervisning anordnades oftare än året innan i grupper inom den allmänna undervisningen. Antalet elever som studerade i specialskolor och specialgrupper hade minskat. Sammantaget är alltså satsningen på special undervisning stor i Finland. Den största satsningen görs på de yngsta barnen. År 2009 fick 20–25 procent av barnen i förskolorna stöd av special barnträdgårdslärare (speciallärare med utbildning för barn under skolåldern). Av barnen i årskurs 1 inom grundläggande utbildning erhöll hela 35 procent specialundervis ning. Inom hela lågstadiet var siffran 25 procent medan den i högstadiet var 16 procent. Under de första årskurserna satsar såväl klasslärarna som

Det sociala klimatet â&#x20AC;&#x201C; den dolda sidan av skolan som lĂ¤randemiljĂś

Mara Westling Allodi är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hon var projektledare för kunskapsöversikten School, learning and mental health på uppdrag av Kungliga Vetenskapskademien, och har bl a skrivit SOU-rapporten Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan för DEJA.

I denna artikel vill jag dra uppmärksamheten till de sociala, relationella och känslomässiga aspekter som bidrar till att skapa skolans sociala miljö och som definieras som skolans sociala klimat. Några egenskaper av det sociala klimatet presenteras som gör det till ett utomordentligt verktyg för att utveckla skolans verksamhet, i synnerhet om man vill skapa skolmiljöer som svarar mot elevernas behov och motverkar exkludering och utslagning. Erfarenheter från ett pågående forskningsprogram redovisas. Det sociala klimatet som uppstår i en grupp av elever i skolan kan upplevas med tydlighet när man befinner sig i en sådan grupp under en tid och observerar samspelssituationer mellan elever, mellan lärare och elever, och ser hur elever och vuxna uttrycker sig, tittar på och behandlar varan dra, samt vilka aktiviteter som utspelar sig. Som observatör har jag upplevt en känsla av förtryck, meningslöshet och en önskan att fly, i vissa miljöer där de vuxna i stor utsträckning ägnar sig åt att till rättavisa elever och där de aktiviteter som erbjuds inte fungerar. I vissa miljöer skapas även rädsla och osäkerhet när elever är rädda för att göra fel, för att bli kritiserade eller till och med hånade.

I andra fall har jag blivit tagen av skolmiljöer som sjuder av glädje och hopp, där det finns tillit mellan vuxna och elever, och där elever utstrålar självförtroende och är engagerade i meningsfulla aktiviteter. I min erfarenhet är skillnaderna mel lan dessa undervisningsmiljöer inte beroende på elevernas inneboende egenskaper, utan beror på den arbetsmiljö som i stor utsträckning kommer att skapas av lärarna över tid. Det sociala klimatet som uppstår i skolans lärandeaktiviteter är med andra ord även en indikator på pedagogisk kvalité, förutom att det påverkar deltagarnas välbefinnande, tillfredställelse och prestationer. Trots att dessa egenskaper av sko lans miljöer verkar betydelsefulla, kan de tendera att bli bortglömda eller osynliggjorda, i synner het om vi förmås att tro att skolans verksamhet huvudsakligen består av en samling administrativa och byråkratiska regel- och kontrollsystem. Betydelsen av dessa aspekter i skolans miljö har studerats och definierats med flera näraliggande be grepp som klassrumsklimat, skolklimat eller skolans organisatoriska klimat. Flera studier har visat att det finns skillnader mellan skolor och att det finns ett positivt samband mellan indikatorer av socialt klimat och elevernas välbefinnande och resultat.

Strukturerad undervisning – det nya didaktiska honnörsordet? Perspektiv på lärares ledarskap i klassrummet

Jan Håkansson är universitetslektor vid Linnéuniversitetet. Han har i sin forskning de senaste åren bland annat arbetat med forskningsöversikter kring skola, undervisning och lärande. Jan är också verksam inom rektorsprogrammet med fokus på systematiskt kvalitetsarbete inom skolväsendet.

Inledning

I våras lanserade utbildningsministern Jan Björklund begreppet strukturerad undervis ning genom att tillkännage en ny bestämmelse i skolförordningen (SFS 2011:185). I en debattartikel i Dagens Nyheter den 13 mars 2011 skriver Jan Björklund att den negativa resultatutvecklingen i svensk skola de senaste tjugo åren till stor del kan förklaras av att eleverna lämnats ensamma i sitt arbete. Därför är, enligt ministern, behovet av mer lärarledd och strukturerad undervisning i skolan stort. Lärarna måste återta sin plats i klassrum met och genom att undervisa, instruera och vara lärare vända skolans negativa trend. Från och med halvårsskiftet 2011 har också begreppet strukturerad undervisning införlivats i den nya läroplanen för grundskolan (Lgr 11), där det sägs att ”Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt” (Lgr 11, s. 13). Huvudfrågan i följande text är hur detta ”nya” utbildningspolitiska honnörsord, strukture rad undervisning, ska uppfattas i ljuset av senare års forskning om undervisning och lärande. Diskus sionen kring strukturerad undervisning och lärares ledarskap i klassrummet förs utifrån några lärdo mar dragna ur ett översiktsprojekt där 20 interna tionella och 20 svenska forskningsöversikter kring dessa frågor gåtts igenom och syntetiserats (CARL –

Comparative Analysis of Research on teaching and Learning, Håkansson & Sundberg, 2011).

Grundskolans undervisning – en kort tillbakablick

Forskning som har studerat undervisningsmönster och lärares sätt att organisera undervisning i den svenska grundskolan visar på betydande föränd ringar under de senaste tjugo åren. Granström (2007) som undersökt förändringar av hur tiden fördelas mellan olika undervisningformer (hel klassundervisning, grupparbete, enskilt arbete) pekar på förskjutningar från 1990-talets mitt och framåt på så sätt att tiden för helklassunder visning och grupparbete har minskat medan tiden för enskilt arbete ökat. Andra forskare (t.ex. Sahlström 2008), redovisar studier som dock visar att fortfarande cirka 50 procent av tiden används för lärares undervisning framför helklass. Enligt norska studier (jfr Hensvold 2006) domineras tidsanvändningen av helklassarbete och individu ella uppgifter, medan tiden för grupparbete står för en mindre andel. Av de svenska forskningsöversikter som gran skats i CARL-projektet framgår också att karaktären på olika undervisningsformer har förändrats över tid. Det som i grundskolans barndom betecknades

Teorier om intelligens kan pĂĽverka skolprestatioÂ nerna

Trevor Dolan är doktorand i pedagogik vid Stockholms universitet med inriktningen effektiva skolor och arbetar även med utvecklingspsykologi och educational neuroscience.

av ansträngning (incremental theory of intel ligence). Två huvudsakliga reaktionsmönster (kognition – affekt – beteende) har associerats med dessa olika föreställningar om intelligens hos elever. Det ena kännetecknas av en negativ in ställning till utmaningar där individen undviker utmanande uppgifter och av ett så kallat hjälplöst tillstånd hos individen. Individer med detta reak tionsmönster tenderar att prestera sämre när de utsätts för utmaningar. Det andra mer adaptiva Olika uppfattningar om den egna mönstret kännetecknas av en effektiv strävan till intelligensen förbättring och utveckling när man konfronteras Forskning har visat att olika individer använ med misslyckanden. der sig av olika Robins & Pals (2002) föreställningar eller presenterar två exempel implicita teorier En del ser intelligens som på dessa olika reak om intelligens medfödd, fixerad, intern, tionsmönster från den vilka påverkar och oföränderlig över tid akademiska kontexten. deras respons till ... medan andra ser den akademiska och ”Jag känner mig kognitiva utma som intern, föränderlig, ledsen, jag skäms för ningar. Dweck utvecklingsbar och mitt misslyckande, och Leggett (1988) beroende av ansträngning jag känner mig arg identifierade två för att jag inte kunde huvudteorier eller prestera bättre, och jag känner mig även lite föreställningar om intelligens som elever förhål deprimerad. Jag tycker att mina betyg suger, ler sig till. En del ser intelligens som medfödd, dvs. jag suger. Jag värderar betyg högre än fixerad, intern, och oföränderlig över tid (entity utbildning, vilket är fel” theory of intelligence) medan andra ser den som – Student med en entity teori om intelligens. intern, föränderlig, utvecklingsbar och beroende Elevers implicita eller naiva teorier om intelligens verkar ha en effekt på deras prestationer i skolan. En förståelse för dessa effekter och deras bakomliggande processer kan ha stor betydelse för hur lärare förhåller sig till elever i klassrummet och i synnerhet till hur de använder beröm för att motivera elever i alla åldrar, inte minst i förskolan.

SEDI – ny metod för kartläggning av förskolebarns utveckling och välbefinnande

Curt Hagquist är professor i folkhälsovetenskap och föreståndare för Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstads universitet.

Sedan 1990-talets ekonomiska kris har larm Kunskapsbrist rapporterna om ökande psykisk ohälsa bland Den epidemiologiska kunskapen om barns och barn och ungdomar avlöst varandra. I medias ungdomars psykiska hälsa i Sverige är generellt rapportering och i den politiska debatten har mycket begränsad. 1998 föreslog därför den de äldre ungdomarna stått i centrum medan de statliga barnpsykiatrikommittén att återkom yngre barnen hamnat i skymundan. Förskole mande mätningar av skolelevers psykiska hälsa barnens psykiska hälsa utgör en i det närmaste skulle göras. Drygt tio år senare förverkligades vit fläck på den förslagets första steg svenska epide när Statistiska Central miologiska kartan. byrån 2009 genomför Det är slående hur lite Bristen på kun de en landsomfattande vetenskapligt grundad skap om de yngre totalundersökning kunskap det finns om barnens psykiska bland 172 000 elever förändringar i barns hälsa utgör en stor i årskurserna 6 och 9. utmaning både för Därmed lades en grund psykiska hälsa, speciellt forskarsamhället för återupprepade för mindre barn. Utifrån och för kommu mätningar som kan underlaget kan panelen ner och statliga öka kunskapen om hur inte uttala sig om barn i myndigheter med ungas psykiska hälsa ansvar för unga förändras över tid. För åldern 0–10 år. människors upp yngre barn är bristen växtförhållanden. på sådan kunskap Med inspiration från Kanada och Australien stor. I ett uttalande från Kungl. Vetenskaps förbereder nu Centrum för forskning om barns akademiens State of the Science-konferens 2010 och ungdomars psykiska hälsa (CFBUPH) vid om trender i barns och ungdomars psykiska Karlstads universitet breda kartläggningar av hälsa konstateras att ”Det är slående hur lite förskolebarns utveckling och välbefinnande. vetenskapligt grundad kunskap det finns om förändringar i barns psykiska hälsa, speciellt för

Debatt & aktuell litteratur

Upprop för en Ny psykiatri – Nätverk för aktivt förändringsarbete inom psykiatrisk vetenskap och vård

Min önskan om en förändrad psykiatri föddes och utvecklades successivt under min första tid som vikarierande underläkare. Jag upplevde en stigande frustration över den tilltagande likrikt ningen i behandlingen av vitt skilda psykiska till stånd och åkommor – där jag fann mig inordnad i ett handläggningssystem, som en bestämd station i en effektiviserad industriell utförandekedja. Glappet mellan den psykiatriska vård jag ville utöva och den aktuella, objektifierande vård apparaten var stort; dels på grund av bristande ekonomiska resurser, dels till följd av det rådande synsättet med en alltmer biologistisk psykiatri samt en alltmer mekaniserad handläggning och strävan efter objektifiering av människan. Patienten i den ”objektifierande psykiatrin” be döms och diagnosticeras främst utifrån en beskriv ning av den aktuella symtombilden. Diagnostice ringsmetoden innebär en brist på underliggande psykologisk förståelse; alltför sällan uppmärksam mas sårbarhetsfaktorer som bristande anknytning och avgörande händelser som psykiska trauman. Att beskriva, kategorisera och eliminera symtom anses gynnande för individen men framför allt mätbart och ekonomiskt för samhället. Behandlingsmetoden KBT är numera domi nerande vid många psykiatriska mottagningar – dels för att den anses bevisat effektiv, dels för att det behavioristiska synsättet regerar. Ofta sker behandlingen i grupp för ett antal individer med likartad problematik. Behandlingarna inom of fentlig vård är dessutom förhållandevis korta, de understiger ofta 15–20 sessioner. KBT i grupp är således en jämförelsevis billig och resursbesparande behandlingsform eftersom ett fåtal behandlare samtidigt kan behandla ett större antal individer.

Människor som av olika skäl behöver eller önskar en annan typ av behandling, t ex psyko dynamiskt orienterad eller traumafokuserad psykoterapi, är ofta hänvisade till privata alter nativ. En läkande behandling, genom djupare förståelse för det psykiska lidandet och möjliga orsakssamband, anses närmast vara extravagant lyx som individen bör finansiera privat – vilket av ekonomiska och praktiska skäl är möjligt endast för ett begränsat antal personer. Ett av psykiatrins återkommande problem är bristande tillgänglighet och kontinuitet, vilket inte gynnar relationen mellan patient och behandlare. Vid många öppenvårdsmottagningar är vänte tiderna långa och återbesöken glesa. Uppfölj ningen av ordinerad behandling är tyvärr ofta otillräcklig, med bristande kontinuitet i kontak ten med t ex läkare eller psykolog. Kontinuiteten kan även brytas då patienten överförs till annan mottagning på grund av ålder (från barn- till vuxenpsykiatri), förändrad diagnos eller struktu rella förändringar inom vårdorganisationen. Den biologistiska-behavioristiska psykiatrin har alltså gradvis vunnit terräng och utgör en dominerade förklarings- och behandlingsmodell. Ledorden i den hägrande psykiatrin tycks vara rationalitet, evidens och effektivitet – in absurdum. Syftet är i grunden gott: samhället ska erbjuda verksam vård åt fler individer. Ekonomiskt till talar detta naturligtvis beslutsfattare, vilka drivs av krav på kortsiktiga och tydliga resultat. Min reaktion gentemot den rådande psykiatriska strukturen utmynnade i ett initiativ att agera för en förbättrad och individanpassad psykiatri med såväl ett biologiskt som ett humanistiskt perspektiv. Jag mejlade mina tankar till ett antal utvalda personer med anknytning till psykiatrin. Responsen var överväldigande positiv och allt fler personer anslöt sig till mina idéer och vårt nätverk; detta består numera av olika professioner

Skolan är en av de viktigaste arenorna för att främja barns psykiska hälsa. Skolans hälsofrämjande roll kan utvecklas med bl a bättre styrning och nya arbetssätt för elevhälsan, framhåller flera experter på pedagogik och hälsa i detta temanummer.