Psykisk Hälsa nr 4 2012: Smakprov by Pidgin Group

2012:4 • Årgång 53 • 99 kr

Tema: GENUS

Cecilia Modig, Mats Hilte, Sven Bremberg m fl Att lära av vanvården

INNEHÅLL Inledning 4 TEMA: Genus Varför mår flickor sämre, när pojkar oftare tar livet av sig?

Sven Bremberg 6

Köns- och genusskillnader vid psykostillstånd och psykosvård

Ellinor Tengelin 16

Om depression och manlighet Rädsla bakom hedersrelaterat våld Jämställdhet, genus och hälsa Om normaliteten, faderligheten och moderligheten

Mats Hilte 24 Mina Sedem 32 Lotta Grönblad 40 Cecilia Modig 46

Fred with Tires Roberto Gonzalez 50 Att lära av vanvård i den sociala barnavården PSYK-E bas

Marie Åsberg, Åke Nygren, Ingrid Hedlén, Tom Grape, Hans Cagnell & Eva Faxe 70

Suicid bland äldre är ett globalt hälsoproblem Aktuell litteratur

Anders Nyman 58

Gergö Hadlaczky & Rigmor Stain 76 Björn Wrangsjö

Genus och psykisk hälsa:

Dags för en mer genusmedveten vård der mot manliga könsnormer. Ett intressant indirekt bevis för att män döljer sin depression är studier som har gjorts bland ortodoxa judar och amish. I dessa grupper är depressioner lika vanliga hos män som hos kvinnor. En tänkbar förklaring är förekomsten av normer som påverkat männen att hålla tillbaks antisocialt beteende och missbruk. Teorin är att mäns depressioner då har manifesterats i mer traditionella (kvinnliga...) symptom. Ellinor Tengelin granskar genusaspekter i psykosvården. Hon konstaterar att såväl psykosforskningen som den erbjudna psykosvården reproducerar stereotypa föreställningar om kvinnor och män. Det kan leda till att mäns behov av t ex psykoterapi förbises, pga föreställningen om att kvinnor svarar bättre på denna typ av behandling. Flera andra författare bidrar med sina perspektiv på relationerna mellan kön/genus och psykisk hälsa, samt vårdens anpassning till könsskillnader. Artiklarna visar att området inte är tillräckligt utforskat, och att det krävs en ökad medvetenhet om genusspecifika mönster för att kunna utveckla den psykiska hälsan.

De flesta av oss har samma kön livet ut, från vaggan till graven. Det är en av de mest avgörande egenskaperna vi har, och med könet följer biologiska, sociala och kulturella markörer. Redan som spädbarn blir vi påverkade av samhällets könsnormer. Men det är först vid 11-årsåldern som man börjar se tydliga skillnader mellan könen vad gäller psykisk hälsa. Som Sven Bremberg konstaterar, uppträder en märklig paradox: psykiska problem såsom depression och sömnbrist är 2-3 gånger vanligare bland unga kvinnor, medan fullbordade självmord är betydligt vanligare bland unga män. Bremberg går igenom flera tänkbara förklaringar till dessa könsskillnader: bl a utifrån könens olika biologi, sociala position och normer, samt att det rör sig om en skenbar skillnad, dvs att män egentligen mår sämre än vad de uppger. Mats Hilte fördjupar sig i sin artikel på män och depression. Han påpekar att en tänkbar förklaring till den nämnda paradoxen är diagnoskriterierna för depression, som kan ha en könsbias, dvs de utgår från kvinnors symtom på vad som utgör en depression. Hilte analyserar också de studier som pekar på att mäns depression döljs för att de stri-

Redaktionen

Studenternas mentalhygien

– för 50 år sedan

..Studenternas mentala hälsovårdsproblem var en av huvudfrågorna vid en konferens som European League for Mental Health höll i Florens den 2-3 november under stor anslutning av delegater från olika europeiska länder. Från Sverige deltog överläkare Hans Curman och professor John Lind.

...Bland studenternas svårigheter nämnde dr Landelli den tvära övergången från skolans disciplinerade studier till studier i mera fria former och att de icke alltid får den önskvärda personliga kontakten och handledningen från sina akademiska lärare. Deras ekonomiska situation är också ofta oroande och pressande. Studietiden betyder vidare ett uppbrott från den vanda miljön och möten med helt andra förhållanden och värderingar. Det kan medföra osäkerhet och brist på kontakter. Därtill kommer de sexuella problemen. Allt detta upplever de nyblivna studenterna under pubertetens sista utvecklingsfas, innan de uppnått en självständig ställning gentemot samhället, en personlig identitet. Det är för många en period då allting flyter.

– Studenternas mentala hälsovårdsproblem har tagits upp internationellt på flera håll under senare tid, framhåller dr Curman. Så har skett även här, där Sveriges förenade studentkårer i september tog initiativet till en tvådagarskonferens om dessa frågor i Sigtuna. Både ur mentalhygienisk och samhällssynpunkt är det också av vitalt intresse att man griper sig an dessa problem bl a därför att de rör en grupp människor som i framtiden kan beräknas få mer eller mindre centrala positioner i samhället.

...Dr Landelli som närmast talade med blick på situationen i Italien ansåg att dessa missförhållanden borde mötas med flera åtgärder, bl a effektiv rådgivning i fråga om yrkesval och studiemetodik redan på gymnasiestadiet. Vidare borde universitetsutbildningen omläggas så att de personliga kontakterna mellan lärare och studenter utökas. Man måste också sträva efter att ge studenterna större ekonomiskt oberoende och säkerhet genom olika studentsociala åtgärder, däribland stipendier eller studielön.

...Vid konferensen hade man kommit fram till att studenternas mentala hälsovårdsproblem i stort sett är tämligen likartade hos olika nationer. Den röda tråden i utvecklingen anses tyvärr vara att neuroserna bland studenterna tilltar och att de blir svårare. Under diskussionerna om orsakerna härtill konstaterades enhälligt att de stora sociala förändringarna inom samhället, som så kraftigt ökat tillströmningen till universiteten av studenter ur alla socialgrupper, icke på detta stadium underlättat studenternas integrering i arbetslivet.

S.B. (ur Psykisk Hälsa 1962:4)

MEDLEMSKAP (inkl. prenumeration på tidskriften och det elektroniska veckobrevet samt rabatter på skrifter och seminarier) Företag, institutioner, organisationer 750kr/år, Privatpersoner 400 kr/år, Heltidsstuderande och pensionärer 250 kr/år Lösnummer 99 kr Org.nr. 802002-7291 Plusgiro 541 73-0, bankgiro 944-4043 Föreningen har 90-konto, pg 900853-3

CHEFREDAKTÖR & ANSv. UTGIVARE: Per-Anders Rydelius REDAKTÖR: Carl von Essen Omslagsillustration: Jonas Rahm REDAKTIONSKOMMITTÉ: Robert Erikson, fil. dr, professor i sociologi; Siv Fischbein, professor emerita, specialpedagog; Fredrik Lindencrona, leg. psykolog, fil. dr.; Cecilia Modig, socionom och författare; Per-Anders Rydelius, professor i barnoch ungdomspsykiatri, överläkare och Ann-Charlotte Smedler, professor i psykologi.

MANUS TILL PSYKISK HÄLSA: Maila info@psykiskhalsa.se ANNONSERA: För information och annonsprislista, kontakta info@psykiskhalsa.se, 08-34 70 65 eller se www.psykiskhalsa.se Form & Produktion: Pelle Isaksson TRYCK: Edita, Västra Aros 2012. Denna tidskrift är tryckt på miljövänligt papper.

FÖRENINGEN PSYKISK HÄLSAS KANSLI: Kammakargatan 7, 4 tr, 111 40 Stockholm Telefon 08-34 70 65, info@psykiskhalsa.se, www.psykiskhalsa.se

Mångfaldigande av innehållet i denna tidskrift, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt den 30 december 1960 förbjudet utan medgivande.

Varför mår flickor sämre, när pojkar oftare tar livet av sig?

Sven Bremberg är barnläkare, docent i Social medicin vid avdelningen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet samt expert för hälsofrågor som rör barn, unga och psykisk hälsa vid Statens folkhälsoinstitut.

klassifikation, DSM-IV, som anger tydliga kriterier för olika diagnoser. Det finns föreställningar om att diagnoserna fångar välavgränsade fenomen som tydligt skiljer mellan det ”sjuka” och det ”normala”. Så är också fallet för flera kroppsliga sjukdomar, till exempel diabetes. Psykiska problem under uppväxtåren går däremot sällan att entydigt särskilja och det är inte heller självklart vilka kriterier som är lämpliga att använda för att ställa diagnos. Olika personer kan också ha olika uppfattning om en individs psykiska hälsa. En stor del av de skolbarn som lärare och föräldrar uppfattar som normala, kan själva uppleva att de har problem. Alternativt kan omgivningen anse att ett barn har problem, medan barnet självt upplever sig som normalt. Den allvarligaste formen av psykisk ohälsa är suicid. I motsats till begreppen ”psykisk ohälsa” och psykiatriska diagnoser är suicid ett entydigt fenomen. En människa som begår självmord upplever att det inte återstår någon annan möjlighet än att avsluta livet. Följdriktigt är hon eller han vanligen deprimerad. Man kan beskriva det som en händelsekedja i tre steg där upplevda begränsade livsmöjligheter kommer först, för att sedan få depression som följd vilken ibland i ett tredje steg leder till suicid.

Begrepp

Det är vanligt att använda begreppet “psykisk ohälsa” för att beteckna tillstånd som nedstämdhet, ångest, oro och sömnsvårigheter. Inte sällan inkluderas olika former av värk som uppfattas vara uttryck för psykologisk belastning, som huvudvärk, magvärk och ryggvärk. Begreppet brukar också innefatta utagerande problem, exempelvis svårighet att sitta still och koncentrera sig. Alla dessa tillstånd är vanliga och ingår i ett normalt liv. Det är snarast något anmärkningsvärt med en person som aldrig är nedstämd, orolig eller har svårt att koncentrera sig. Det finns således ingen naturlig avgränsning mellan “problem” och det som är “normalt”. Istället blir det en fråga om gradskillnad. Om en person är så orolig att hon under lång tid inte upplever sig kunna leva ett vanligt liv, då motiverar problemet att uppmärksammas. I bedömningen ingår både problemets omfattning och vår uppfattning om vad som är rimligt att leva med. Ett sätt att skilja mellan normala och onormala tillstånd är att använda sig av sjukdomsbegreppet. Sjukvården använder en internationellt utvecklad klassifikation av sjukdomar med olika diagnoser, ICD-10. För psykiska problem används en särskild

Köns- och genus skillnader vid psykostillstånd och psykosvård En vetenskaplig litteraturöversikt

Ellinor Tengelin är utvecklingsledare inom Västra Götalandsregionen vid Kunskapscentrum för Jämlik vård. Hon har en bakgrund inom folkhälsovetenskap och arbetsmiljöforskning.

Psykosvården är ett av flera fokusområden som Kunskapscentrum för Jämlik Vård (KJV) har valt att fokusera i sitt arbete med att utvidga Västra Götalandsregionens kunskapsbank avseende jämlikhet i vården. Vi ville undersöka och sammanställa forskningslitteraturen kring frågor som: Har kvinnor och män tillgång till olika slags resurser som i sin tur kan förebygga insjuknande i psykos? Har någon av grupperna en större utsatthet för risker än den andra? Finns det processer eller strukturer som kan missgynna någon av grupperna? Psykosvården är en av många skärningspunkter där sociala och biologiska faktorer interagerar och gör frågan om köns- och genusskillnader komplex. Könstillhörighet rymmer både biologiska förutsättningar som är viktiga att ta i beaktande, och konstruerade föreställningar som kan leda till en ojämlik vård. De granskade studierna visar att fynden avseende könsskillnader och genusaspekter ibland är motstridiga och förvirrande. Översikten syftar till att ge en övergripande bild av den publicerade köns- eller genusforskningen inom fältet, trots de metodologiska brister som ibland kan finnas i studiernas studiedesign. Rapporten i sin helhet går att läsa på KJV:s hemsida (http://jamlikvard.vgregion.se). Sökningar i flera vetenskapliga databaser visar

att könsskillnader har observerats i risk, symtom, insjuknande och sjukdomsförlopp och kan ha betydelse för både upptäckt, behandling och rehabilitering vid psykotisk sjukdom. Detta är beforskat med varierande grad av genusperspektiv. De viktigaste fynden redovisas och diskuteras nedan. Förekomst och risk

Män insjuknar tidigare i psykossjukdom än vad kvinnor gör (Karilampi, 2011) (Riecher-Rössler and Häfner, 2000), medan den sammanlagda risken för män och kvinnor att insjukna någon gång i livet har beskrivits som lika hög (Socialstyrelsen and Sveriges kommuner och landsting, 2011). En färsk systematisk forskningsöversikt över könsskillnader vid förstagångspsykos framhåller att insjuknandet i psykossjukdom är högre bland män, medan förekomsten är jämförbar mellan könen (Cascio et al., 2012, Aleman et al., 2003). Detta kan förklaras av att fler män dör de närmsta åren efter insjuknandet, särskilt till följd av självmord (Rössler et al., 2005). Sjukdomsyttring

Flera studier har funnit att kvinnor drabbas av psykologiska trauman, depression och låg

Om depressio足n och manlighe足t

Mats Hilte är docent i socialt arbete och arbetar som universitetslektor vid Socialhögskolan i Lund.

framgår av en artikelsökning som Addis (2005) gjort i en vetenskaplig databas. Han fann att tre Intresset för mäns hälsa och på vilket sätt den gånger fler artiklar publicerats om kvinnor och påverkas av manliga könsideal har ökat under depression jämfört med artiklar om män och senare år. Tidigare kopplades temat hälsa och kön depression. Författaren menar att den relativa för det mesta samman med kvinnor och deras bristen på forskning om män och depressioner sjukdomar. Med mansforskningens framväxt har gäller särskilt den forskning som utgår från ett det förhållandet ändrats. Numera undersöker könsperspektiv. Addis efterlyser seriösa och uthåloch belyser forskare även hur manliga könsideal liga åtgärder för att empiriskt, påverkar mäns livsstil, teoretiskt och kliniskt utforska hälsa och hjälpsökande. vilken roll som könet spelar Många studier visar på Tre gånger fler för mäns sätt att uppleva, utatt manliga könsnormer artiklar har publicetrycka och reagera på depreshar stor inverkan på mäns rats om kvinnor och sion. hälsa och hjälpsökande. depression jämfört Kritiken mot den bristande De undersökningar som uppmärksamhet som drabgjorts understryker också med artiklar om bat deprimerade män inom betydelsen och nödvänmän och depression. både forskning och vård har digheten av att införa sin grund i ifrågasättandet av ett könskänsligt behandde undersökningsresultat som visat på att minst lingsperspektiv på mäns hälsa inom hälso- och dubbelt så många kvinnor som män är deprimesjukvården (Courtenay, 2000; 2005). rade (Danielsson, 2010). Det är ett mönster som När depression och nedstämdhet studeras ur etableras redan i de tidiga tonåren och som återett könsperspektiv handlar det oftast om kvinnor finns i många andra kulturer än den västerländoch hur olika historiska, ekonomiska, sociala och ska (Marsella m fl, 1985; Addis, 2008; Danielsson, psykologiska processer formar deras erfarenheter 2010). Men kan det vara så enkelt som att män av nedstämdhet. Könsperspektivet används inte är friskare och mindre deprimerade jämfört med lika ofta för att förstå mäns nedstämdhet, vilket Inledning

Rädsla bakom heders relaterat våld

Mina Sedem är fil dr och vik universitetslektor på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.

De senaste åren har en särskild typ av brott, så kallade "hedersbrott" begångna inom familjen mot kvinnor och flickor, uppmärksammats såväl internationellt som nationellt (WHO, 2002). Det handlar om misshandel, hot och i vissa extrema fall om mord på kvinnor och unga flickor i hederns namn, i civilisationer där normen heder i form av kvinnans sexuella avhållsamhet är central. Många unga flickor och kvinnor mördas av familjemedlemmar när de bryter eller misstänks ha brutit mot detta normsystem (Faqir, 2001; Mojab & Abdo, 2004; Vandello & Cohen, 2003; Wilson & Daly, 1992). Enligt Förenta nationernas befolkningsfond faller ungefär 5 000 kvinnor varje år offer för hedersmord. Dessa mord i hederns namn är dokumenterade t ex i länder som Bangladesh, Brasilien, Ecuador, Egypten, Indien, Italien, Jordanien, Marocko, Pakistan, Sverige, Turkiet, Uganda och Storbritannien (UNFPA, 2000).

Bakgrund och syftet med studien

Bakgrunden till studien var de många uppmärksammade fall där flickor med utländsk bakgrund

hamnat i konflikt med sina föräldrar och som i flera fall urartat till våld och mord. Den stora uppmärksamheten kring så kallade hedersbrott i Sverige och i Europa har sin grund i att unga flickor med utländsk bakgrund blivit mördade av någon närstående; far, farbror, bror eller manlig kusin. Mordet på den svensk-kurdiska flickan Pela Atroshi som dödades av sina närstående i irakiska Kurdistan togs exempelvis upp i en rättegång i Sverige 2001. Hennes lillasyster anmälde sina anhöriga till polisen och vittnade mot dem vid rättegången. Idag lever systern med skyddad identitet (Swanberg, 2002). Ett annat uppmärksammat fall är mordet på Fadime Sahindal, också med svensk-kurdiskt ursprung, som mördades av sin far i Sverige. Fallet togs upp i Uppsala tingsrätt 2002. Brottsrubriceringen var hedersmord (Wikan, 2003). Efter detta mord inträffade nya fall, så kallade "balkongflickor", där unga flickor misstänks ha antingen tvingats hoppa ner eller knuffats ut från balkonger av anhöriga (Göteborgs-Posten, 2008). Det övergripande syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hedersrelaterade konflikter mellan flickor med utomeuropeiskt ursprung och deras föräldrar, men även finna svar på vad som kan vara avgörande för utfall av konflikten. Konfliktprocessen utforskades utifrån de olika

J채mst채lldhet, genus och h채lsa

Lotta Grönblad är informatör på Föreningen Psykisk Hälsa och har tidigare arbetat som talskrivare, kommunikationsoch presschef på idéburna organisationer.

Men hur ser det ut när det gäller folkhälsan? Regeringens övergripande jämställdhetspolitiska Och för genus som förklaringsfaktorer till ohälsa? mål lyder ”Att kvinnor och män ska ha samma Det var genusforskaren Yvonne Hirdman som makt att forma samhället och sina egna liv. Det lanserade begreppet genussystem, som bygger på förutsätter samma möjligheter, rättigheter och skylen hierarki mellan män och kvinnor. Män har digheter på livets alla områden.” mer makt i systemet och kvinnor mindre. Och Jämställdhetspolitikens mål omfattar också att för att förstå hur jämställdheten egentligen ser ut kvinnor och män ska ha samma möjligheter att mellan kvinnor och män måste man använda en vara aktiva medborgare, samma möjligheter ifråga genusteori, enligt Hirdman. om utbildning och betalt När genus och hälsa analyarbete som ger ekonomisk friseras måste därför olikheterna het livet ut. Kvinnor och män Att kvinnor lever i hälsa förstås utifrån genusska vidare ha samma ansvar längre än män, systemets maktstrukturer. för hemarbetet och möjlighet samtidigt som Folkhälsan måste därmed att ge och få omsorg. Kvinde är sjukare, förstås utifrån ett sammanhang nor och män och pojkar och där mäns och kvinnors ohälsa flickor ska ha samma rätt till kallas ibland för kartläggs utifrån ett genusperkroppslig integritet, samt att hälsoparadoxen. spektiv. mäns våld mot kvinnor måste Sjukskrivna kvinnor får upphöra. sämre möjligheter till rehabilitering än vad män Jämställdheten är en sådan viktig fråga så får. Kvinnor har oftare värk i muskler och leder. att den måste beröra alla samhällsområden. En Men kvinnor lever å andra sidan längre än män. jämställdhetsanalys ska göras på alla förslag och Genomsnittsåldern för kvinnor år 2009 var 83 år beslut för att ta reda på de konsekvenser som och för männen 79 år. blir och hur de slår mot kvinnor respektive mot Att kvinnor lever längre än män, samtidigt män. Kvinnor och män ska också vara synliga i som de är sjukare, kallas ibland för hälsoparastatistiken och all statistik ska därför vara könsdoxen. En liknande paradox är att unga kvinnor uppdelad.

Om normal足 iteten, faderligheten och moderlig足 heten

Cecilia Modig är socionom, författare och medlem i Föreningen Psykisk Hälsas styrelse. Hon har tidigare arbetat på Barnbyn Skå, som politikt sakkunnig på UD och på Rädda Barnens Centrum för barn i kris.

Så varför var psykologen då så oroad? Kanske Ett debattprogram på TV någon gång i slutet av därför att uppdelningen av moderns och faderns 1970-talet. Ämnet är könsrollerna i den moderna roll i familjen hade kommit att knytas ihop med familjen. Där sitter den allmänt respekterade och barnets grundläggande behov. Ungefär så här djupt oroade, äldre psykologen och varnar för tänkte man sig att det måste vara: konsekvenserna av att pappor har kommit att När ett barn var fött fick pappa stå utanför delta alltmera i sina späda barns liv. "Om pappan glasrutan på BB och betrakta det hela utifrån. mammar barnet äventyras barnets könsidentitet" Han var alltför besmutsad av världen utanför hävdar hon. Hon har noterat att nyblivna föräldför att släppas in i den rena, rar bråkar om vems tur det vita kvinnliga världen på BB. var att dra barnvagnen och Hans uppgift var att skydda har till sin förfäran insett Mor skulle stå för symbiosen mellan barn och att någonting håller på att den villkorslösa mor. Först när barnet var i hända med de traditionella kärleken, för 3–4 årsåldern skulle far träda familjemönstren. Hon symbiosen. Far in på scenen. Då var det oroar sig till och med för hans uppgift att ta barnet i de unga föräldrarnas klädskulle stå för vägen handen och gå ut en liten bit sel: att kvinnor har börjat bort från beroendet. i världen. ”Världen är större ha byxor med gylf och män än ditt eget lilla hem. Den är uppträder i byxor utan gylf. lite farlig men också spännande. Du kommer att Åt detta fnissade vi redan då. Vad skulle hända klara dig utan mor för jag håller dig i handen.” med de stackars indiska barnen frågade vi – där Och kvar vid hemmets härd stod mor och vinkahar ju nästan alla män kjol? Vi fann det också de med näsduken och välkomnade barnet tillbaka märkligt att oroa sig för de barn som hade två in i hemmets trygghet. Mor skulle stå för den föräldrar som inte kunde få nog av dem och som villkorslösa kärleken, för symbiosen. Far skulle stå till och med tävlade om att få dra barnvagnen. för vägen bort från beroendet, för växandet, för Då fanns det verkligen barn som det fanns större kraven men också leken och äventyret. För ”far anledning att oroa sig för, menade vi.

Fred with Tires Den skadade ryggm채rgen och den stukade manligheten

Roberto Gonzalez är socionom, arbetar som kurator på Spinaliskliniken, Rehab Station Stockholm och erbjuder patienter och anhöriga bearbetande samtal och rådgivning kring sexuell hälsa.

Ett vapen tillverkat av kött och blod, tränat att Där står han stolt med en självsäker, självklar och döda andra vapen också de tillverkade av kött nonchalant blick, ”Fred with Tires” (se bild nästa och blod. En numrerad och viljelös spelpjäs att sida). Han sträcker på sig och visar upp hela sin hänsynslöst använda sig av på spelplanen för härlighet; muskulös, hård, ådrig och blodfylld. manlighetens mest perverterade vansinne, krig. Fred är smutsig, sliten och det syns att han har När han står där och stolt sträcker på sig skulle arbetat hårt. Han är som gjord för ett hårt och man också kunna påstå att han är en metafor för tungt kroppsarbete. Han är en enda stor hyllning mannens könsorgan. Han är till mannens styrka, makt, som en personifierad erekpotens eller ännu hellre tion, eller en stor mänsklig omnipotens. Fred befinHan står där fallos. Han är hela mannens ner sig också i en typiskt skamlöst och varelse koncentrerad till ett manlig miljö, en bensinblottar sin nakna enda centralt och pulserande mack med väl använda överkropp. Men organ. En stor, mäktig och saker. Föremål som en gång styv penis med sina alltid troi tiden när de uppfyllde varför har han inte fasta vapendragare, de tunga en uppgift var värda något någon tröja på sig? och välfyllda testiklarna. I men som nu, när de är detta fall framställda som utslitna, trasiga och har stora, svarta och kraftigt begagnade bildäck, redo fullgjort sin uppgift, istället ligger där bortglömda att spruta ut hela Freds virilitet. och anses värdelösa. Han står där skamlöst och Men det finns också någonting annat lätt pojkblottar sin nakna överkropp. Men varför har han aktigt, subtilt och diskret dolt i hans blick. Hur inte någon tröja på sig? Är det bara män förunnat många påtvingade förväntningar medför hans att gå omkring med bar överkropp och stoltsera yttre? Vilka roller tvingas denne yngling att gå in med sina attribut? En erogen zon för alla att bei och vad måste han ständigt försöka uppnå, beskåda och beundra? Jag noterar också att han har visa och befästa? Vill han verkligen stå där alldeles militära identitetsbrickor hängande runt halsen. skitig och kånka runt på en massa tungt skräp? Är han en soldat eller har han varit en soldat?

Att l채ra av vanv책rd i den sociala barnav책rden

Anders Nyman är psykolog, psykoterapeut och författare. Han har ett förflutet som utbildare på dåvarande Svenska Kommunförbundet och som behandlare på Rädda Barnens mottagningar för barn i kris.

socialministern Morgan Johansson och övertogs Under åren 2006 till 2011 genomfördes i Sverige senare av folkhälsoministern i den borgerliga en unik och omfattande kartläggning av våld, regeringen Maria Larsson. I september 2011 övergrepp och försummelse som drabbat barn presenterade utredningen sitt slutbetänkande, som varit omhändertagna för vård i samhällets ”Vanvård i social barnavård”. regi, på barnhem och i fosterhem. Bakgrunden Utredningsarbetet resulterade i en offentlig utgjordes av liknande kartläggningar runt om i ursäkt till de drabbade världen, t ex Irland, framförd av riksdagens Norge, Australien samt talman i Stockholms en alltmer påtaglig De berättelser och stadshus i november opinionsbildning från levnadsöden som 2011. Dessutom har drabbade före detta presenterades för beslut fattats att ekonobarnhems- och fosterutredningen förtjänar misk kompensation om barn. Dokumentärfil250 000 kronor fr.o.m men Stulen barndom att leva vidare. De vittnar 2013 ska utgå till den som av Tomas Kanger där om barns utsatthet och kan styrka att han eller sex vuxna män berätöverlevnadsförmåga när hon före 1980 varit utsatt tade om sina erfarendet går riktigt illa. för allvarlig vanvård unheter av att som pojkar der sin tid som placerad regelbundet blivit i barnhem eller fosterhem (som en följd av den misshandlade och utnyttjade på Skärsbo pojkhem s k Upprättelseutredningen). För närvarande utanför Alingsås, bland annat av anställda med pågår ett arbete med att inrätta den särskilda pedofil läggning, visades i TV 2005. Den väckte ersättningsmyndighet som ska hantera kraven på uppmärksamhet och upprördhet och bidrog akkompensation för de drabbade. tivt till beslutet att låta dem som varit utsatta för Jag genomförde under 5 års tid cirka 450 av de vanvård få komma till tals i en statlig utredning. 902 intervjuer som vanvårdsutredningen kom att Denna kartläggning, den sk Vanvårdsutredomfatta, en skakande och samtidigt berikande ningen, skedde på initiativ av den dåvarande

PSYK-E bas En webbutbildning i grundläggande psykiatri för personal som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk ohälsa

Marie Åsberg, professor emeritus, initiativtagare och vetenskaplig rådgivare Åke Nygren, professor emeritus, vetenskaplig rådgivare Ingrid Hedlén, leg psykolog, leg psykoterapeut, projektledare Tom Grape, psykiater, allmänläkare, medicinsk rådgivare, webbredaktör Hans Cagnell, socionom, samordnare Eva Faxe, psykiater. medicinsk rådgivare

Att arbeta med vård av psykiskt sjuka människor kan vara fascinerande, utmanande och oerhört givande. Men det kan också vara förvirrande, oroande och skapa rädsla och otrygghet. Personalens trygghet och kompetens är en väsentlig komponent av en god vård och behandling. Trots detta saknar en stor andel av psykiatrins baspersonal formell utbildning i psykiatri. Det är mot denna bakgrund som regeringen satsat på att förstärka kompetensen hos personal i socialtjänsten och i den psykiatriska hälso- och sjukvården. I satsningen betonas vikten av att vård och behandling i psykiatrin så långt det någonsin är möjligt skall vara evidensbaserad. Helst skulle man kanske önska att all baspersonal kunde undervisas av de allra bästa psykiatriska forskarna och utbildarna vi har, men detta är naturligtvis inte möjligt rent praktiskt. Men det skulle kunna bli möjligt med modern webbaserad teknik. Det är just detta som är grundtanken i ett kompetenshöjningsprojekt som kallas Psyk-E bas, som har utvecklats under perioden 2010–2012 inom Stockholms läns landstings Centrum för psykiatriforskning (CPF) i samarbete med ett antal kommuner i regionen, med medel från Socialstyrelsen. Nu vet ju envar som försökt titta på webbaserade föreläsningar på egen hand hur svårt det kan

vara att fokusera, att finna tillräcklig tid, och att minnas vad man hört och applicera det på sitt eget arbete. Modern pedagogik betonar ju också att nya kunskaper måste diskuteras och integreras med tidigare erfarenheter för att fastna. Att lyssna på föreläsningar kan vara roligt, intressant och ge en och annan aha-upplevelse, men tenderar alltför ofta att bli en skrift i sanden, roligt för stunden men inget som egentligen påverkar verksamheten på djupet. Av dessa skäl har vi konstruerat Psyk-E bas för användning i studiecirkelformat i små personalgrupper. Detta gör det möjligt att inte bara förmedla kunskaper om de olika psykiska sjukdomarna, utan också diskutera hur de kan upplevas av patienterna/brukarna/klienterna, och hur man själv kan reagera på patienternas problem. Programmet består av flera delar, nämligen • 18 korta föreläsningar om olika psykiatriska ämnesområden av svenska experter • En föreläsning av en brukare • 18 faktablad, skriftliga sammanfattningar av föreläsningarna • Frågor och svar kring samtliga föreläsningar • Ordlista • En webbaserad manual för utbildningsledare.

Suicid bland äldre är ett globalt hälso problem

Gergö Hadlaczky är universitetsadjunkt och bitr. chef vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP). Rigmor Stain är docent i psykiatri vid NASP.

alla självmord som sker i landet (Tabell 1). Inom denna grupp är det cirka dubbelt så många män Suicid bland äldre är ett stort folkhälsoproblem. som kvinnor. Enligt Världshälsoorganisationens (WHOs) självFörebyggandet av suicid bland äldre möts av mordsstatistik utgör personer som är 65 år eller en mängd utmaningar. äldre den demografiska En svensk studie har visat grupp som uppvisar högst att äldre i riskzonen för antal självmord i de flesta Positiva sociala länder. Trots detta är kontakter kan fungera självmord är ogifta personer över 70 år som lever enkunskap och forskning som skydd mot suicid, samma, har låg utbildningsom självmord hos äldre medan negativa nivå, låg socioekonomisk ett försummat område. status och en psykiatrisk Merparten av äldre interaktioner kan öka sjukdomshistoria. Mer än personer med självmordsrisken för självmord. 90 procent av äldre persoproblematik lider av en ner som suiciderar lider av depressionssjukdom, och någon form av psykisk sjukdom. Depression är upptäckt och behandling av depression är en eviden vanligaste diagnosen. Upptäckt och behanddensbaserad suicidpreventiv åtgärd. En annan efling av depression är därför en viktig självmordsfektiv åtgärd är hjälptelefonlinjer med 24 timmars förebyggande åtgärd. akutservice vid psykisk ohälsa och självmordsnärMen merparten av äldre deprimerade äldre het. Program utformade för att öka den sociala personer tar inte livet av sig. Påfrestande livshänsamhörigheten och för att skapa gemenskap har delser, förlust av partner, familjekonflikter liksom föreslagits minska självmordsrisken hos äldre. svårigheter att acceptera och hantera åldrandet kan vara avgörande riskfaktorer. Likaså kan känslan av att vara isolerad och att uppfatta sig Inledning själv som en börda för familjemedlemmar och I Sverige dör runt 300 personer över 65 år i självvänner öka risken för självmord. Självmordsnära mord varje år, vilket utgör ungefär en fjärdedel av Sammanfattning

Aktuell litteratur

Psykologisk behandling vid depression Gerhard Andersson. Natur och Kultur, 2012. Recension av Björn Wrangsjö.

Evidensbaserade metoder

Och hur känns det…

Vårt känsloliv har kommit allt mer i fokus, allt ifrån radio/TV reporterns ”och hur känns det”, den amerikanska ”happiness” boomen till det vetenskapliga konstaterandet att depression är ett vanligt, plågsamt och dessutom växande hälsoproblem. Depressioner kan variera från mild nedstämdhet till ett förlamande, blytungt livshotande tillstånd. Även om det sällan är svårt att diagnosticera detta senare tillstånd, kan det vara svårt att dra gränsen mellan djup, emotionell berördhet av livshändelser, där sorg och sörjandeprocesser är begripliga, och depression som sjukdom i medicinsk/psykiatrisk bemärkelse. Depression och behandling

Ur mångfalden av sätt att påverka depressiva tillstånd av olika svårighetsgrad kan man urskilja två domäner med klinisk relevans, psykologiska och farmakologiska. Inom den psykologiska domänen kan man urskilja tre grupper av metoder: De som den akademiska forskningen ägnat uppmärksamhet och de som står/ställts utanför denna forskning. I den förra gruppen kan man urskilja metoder som har klart vetenskapligt stöd, metoder som verkar lovande och sådana som befunnits verkningslösa. I ”Psykologisk behandling vid depression” tar sig professorn i klinisk psykologi Gerhard Andersson an metoder med ett gott eller måttligt vetenskapligt stöd. Han är en av de ledande forskarna på området, förmodligen den mest framstående i Sverige. Han är också KBTterapeut.

Författaren tar i sin granskning upp metoder med vetenskaplig evidens; psykodynamisk terapi, PDT, emotionsfokuserad humanistisk terapi, interpersonell psykoterapi samt tre varianter av KBT kopplat till dess tre historiska ”vågor”, det vill säga fokus på beteende, kognitioner, respektive acceptans- och mindfulnessinriktad KBT. Av dessa är PDT och olika varianter av KBT mycket utbredda, de senare av forskningsmässiga skäl, de förra av historiska men också allt mer vetenskapliga skäl. De övriga metoderna är nog i det närmaste okända för en bredare allmänhet. Kanske skulle ytterligare någon PDT metod kunnat vara inkluderad, liksom anknytningsbaserad familjeterapi som metod för behandling av deprimerade tonåringar. Denna metod är intressant inte minst därför att evidensen för effekten av SSRI preparat vad gäller tonåringar är svag. Författaren beskriver varje metod illustrerad av en klinisk fallbeskrivning, redogör för forskningsläget vad gäller stöd för metodens grundantaganden, redovisar dess effektivitet och tillämpbarhet i klinisk praxis, eventuella studier av kostnadseffektivitet och studier av för vilka personer behandlingen passar. Han gör också en systematisk jämförelse av betydelsen av fokus i terapiprocessen för de olika metoderna vad gäller: metod-rationalen, terapi-relationen, terapeut-aktiviteten, hemuppgifter, tekniker och känslor. Sammanställningen är imponerande i flera avseenden, även om den i sig förståeliga avgränsningen som exkluderar metoder som saknar forskningsstöd, innebär att deprimerade patienter som behandlas inom kreativa/gestaltande terapiformer, musikterapi, bildterapi, dansterapi, kroppsorienterade terapi, liksom symboldrama, psykodrama med flera kommer att lämnas utanför. Det är inte lätt att jämföra psykoterapeutiska metoder på ett

Varför är depressioner 2–3 gånger vanligare hos flickor, när pojkar begår självmord betydligt oftare? Beror det bara på att pojkar och män maskerar sina depressioner? Det finns tydliga könsskillnader i mäns och kvinnors psykiska hälsa, och tyvärr också könsstereotypa föreställningar om vilken typ av vård kvinnor och män bör få, som vi granskar i detta temanummer. Dessutom presenterar vi bl a lärdomarna av Vanvårdsutredningen och det nya fortbildningsprogrammet Psyk E-bas.