Psykisk Hälsa nr 1 2011 – Människans inre hot

Män­niskans inre hot – ursprung, uttryck och verkningar

Av Johan Schubert Publicerad i Psykisk Hälsa nr 1 2011

1

Författare: Johan Schubert Professor i psykoterapi vid Karolinska institutet, är läkare, psykiatriker och psykoterapeut. Han började sin forskarkarriär inom anatomi/ farmakologi men blev sedan psykiatriker och var under 20 år chef för Psykoterapiinstitutet. Den aktuella forskningen avser olika frågor inom psykoterapi inklusive hur läkemedel och psykoterapi samverkar vid behandling.

han i delo med några män på vägen och i det En av de mest pregnanta beskrivningarna av inre handgemäng som uppstår råkar han slå ihjäl en hot som människan bär på finns i myten om av männen.

Oidipus, Oidipus Rex nedtecknad av Sofokles ca Thebe är vid den tiden illa utsatt eftersom en år 450 f.Kr. I staden Thebe sätts kungasonen Oiondskefull sfinx hotar staden. Dessutom har det dipus ut av sina föräldrar för att undgå spådomen olyckliga hänt att kungen oförklarligt blivit dödad att han ska döda sin far. när han var ute på resa. När Oidipus kommer En herde hittar honom och för honom till till Thebe lyckas han lösa Korint, där kungaparet sfinxens gåta och befria är barnlöst och gärna tar staden och som gäld för det upphittade barnet Utan att ha insikt om bedriften erbjuds han att under sin vårdnad. Under vår historia och vad vi gifta sig med änkedrottuppväxten får Oidipus har inom oss av tidiningen. Som nybliven vid ett dryckeslag höra gare nedlagda erfarenkung tar han på sig uppdet illvilliga ryktet att han giften att ta reda på vem inte skulle vara sina förheter riskerar vi att bli som dödat hans föregångäldrars barn. Oroad över offer för drivkrafter vi are på tronen. Han spar utsagan tar han sig till inte har kontroll över inga ansträngningar och oraklet i Delphi för att ansätter den åldrige och få klarhet i frågan om sin blinde siaren, Theresias, om att ge honom upplyshärkomst. Istället för att upplysas om det får han ningar. Denne är mycket ovillig att lämna besked, det ödesmättade orakelsvaret om sin framtid att men efter enträgna krav ger Theresias med sig och han kommer att döda sin far och äkta sin mor. berättar den katastrofala sanningen om Oidipus Förskräckt över spådomen återvänder Oidipus härkomst och att det är han som har förorsakat inte till Korint utan flyr till Thebe, ovetande om den förre kungens död. Alla sammanhangen blir att det är där han är född. På färden dit kommer

3

Män­niskans inre hot

eller tryckande tyngd över bröstet, som uppträdärmed uppbenbara och i förtvivlan över sitt öde der i sömnen. Inte sällan medför det ett häftigt sticker Oidipus ut sina ögon. uppvaknande med oro och ängslan. Att utsätSensmoralen av Oidipussagan är att vi som tas för maran kunde ha många orsaker, somliga människor bär på inre sanningar, som kan utgöra somatiska såsom hjärtsjukdomar och problem hot mot vår själsliga frid och existens. Utan att med matsmältningen ha insikt om vår historia och andra psykogena, och vad vi har inom oss stressutlösta eller av anav tidigare nedlagda erfaMan kan fråga sig om nat psykiskt ursprung. renheter riskerar vi att de teorier som florerade I folktron ansågs mabli offer för drivkrafter i psykologlitteraturen ran vara ett övernaturligt vi inte har kontroll över. på 70-talet, där modern trolldomsväsen, som omDet var med Oidipustalas i de fornisländska myten som utgångsgjordes ansvarig för sagorna och där kallades punkt som Sigmund uppkomsten av psykisk ’nattmaran’. Tron på dess Freud sedermera kom att sjuklighet, möjligen realitet har i vissa bygder formulera sin grundlägtill viss del kan ha sin varit levande långt in på gande tes om inflytandet 1900-talet. Man föreav omedvetna krafter grund i en omedveten ställde sig maran i form som grund till psykiska rädsla för moderns av en kvinna som smyger konflikter. kraft och makt som en sig in i sovrummet om utgångspunkt. natten, genom nyckelhålet eller minsta springa, DE INRE HOTEN och sedan sätter sig grensle över den sovandes FÖRLAGDA UTANFÖR bröst. Vi känner igen det i uttrycken ’att ha en I äldre tider var man vanligen inte särskilt mardröm eller att ’ridas av maran’. Den senare psykologisk i synen på inre hot. Istället för att formuleringen har tydliga sexuella konnotatiodessa skulle ha sitt ursprung hos individen själv ner, vilket bekräftas av att man föreställde sig att tänkte man sig att yttre opersonliga krafter styrde maran skapades av passionerade tankar. människan och våldförde sig på henne. BegrepMed olika påfund har man i skilda tider pet ’ondskan’ fick förklara varför gravt avvikande försökt skydda sig mot maran. Eftersom hon inte beteenden och katastrofer drabbade enskilda och ansågs kunna ta sig upp i sängen till den sovande grupper. Avund, hat, mordimpulser och perversa utan att först stiga i dennes fotbeklädnad , bjöd utlevelser ansågs vara uttryck för ondskan, som försiktigheten att man skulle ställa sina skor undet var angeläget att hålla utanför gemenskapen, der sängen med tåspetsarna utåt. Markors ritades bortom hemmets och byns gränser. som skydd på sängar och dörrar. Under 1600Ondskan kunde ta personlig gestalt i egenskap och 1700-talen var det mode att bära ’marlockar’, av olika hotfulla väsen såsom maror, huldror, ett sorts flätning av håret, som troddes skydda sirener, najader, häxor, demoner, monster och mot olyckor och sjukdomar. Det ligger nära onda andar. För att ta maran som exempel ansågs till hands att tänka sig åtgärden som ett sätt att hon förorsaka en känsla av kvävning, beklämning

4

Johan Schubert

den finns kravet på att hon ska vara täckt, om det så är med shaderi, burka, niqab eller slöja. Talibanväldet är idag känt för att utgöra en extrem variant av kvinnoförtryck där kvinnan förbjuds att utbilda sig. Till de kvinnor som överträder vad den gällande sedligheten påbjuder utdöms hårda straff där hedersmordet är en extrem variant, som vanligen begås av kvinnans far eller bröder.

I Afrika förekommer rituell könsstympning som ett sätt att råda över kvinnans sexualitet och på våra breddgrader är trafficking ett exempel på att försätta kvinnan i en maktlös och skändad situation. Andra sätt att söka behärska och betvinga kvinnan är våldtäkten och det sker även i fantasin med olika typer av våldspornografiska skildringar där kvinnan ges skilda stereotypa egenskaper. Den sexuella upphetsningen blir i dessa sammanhang kopplad till lusten, dold eller medveten, att skada eller kränka kvinnan, den farligt sexuella kvinnan, den utmanande femme fatale. En viktig grund till sådana gestaltningar torde vara mannens hotande fantasier om att inte vara i kontroll över den egna sexualiteten och att förlora makt och inflytande.

Man kan fråga sig om de teorier som florerade i psykologlitteraturen på 70-talet, där modern gjordes ansvarig för uppkomsten av psykisk sjuklighet, möjligen till viss del kan ha sin grund i en omedveten rädsla för moderns kraft och makt som en utgångspunkt. Double-bind-hypotesen tar fasta på den försåtliga dubbelhet för det lilla barnet som kvinnan representerar i sin vårdnadsroll.

En typ av hatbrott utgående från inre hot som funnits historiskt och lyckligtvis förekommer i mindre utsträckning idag är de som utövas mot homosexuella. Brotten sker i första hand på det individuella planet med allt från utstötning till mord. I många samhällen har diskrimineringen fått en mer organiserad form och utvecklats till

förklä sig i kvinnlig gestalt för att undvika marans uppvaktning.

Begreppet ’apotropetisk’, från grekiskans atropopaios, avvärjande, är benämningen på en rituell handling, som har en avskräckande, skyddande funktion. Med en gest eller något föremål hålls onda och hotfulla väsen borta. För att inte ansättas av det onda förrättas reningsritualer i form av till exempel exorcism eller syndabekännelse. Vanliga atropoetiska handlingar är att göra korstecknet, spotta, tända eldar eller rökelse eller att bära amuletter. Till föreställningar med avvärjande innebörd hör även skrocken som avser osofistikerade former av vidskepelse med undvikande av vissa vardagliga händelser och ageranden som anses kunna ha övernaturliga konsekvenser.

Det är påfallande ofta kvinnliga väsen som står för de inre hoten till skillnad från männen som mestadels ligger bakom de yttre hoten. Den vuxna kvinnan och modern har utöver att vara kärleksobjekt alltid varit omgärdad av skräckfyllda förställningar. Hon blir i dessa sammanhang till en projektionsskärm för en namnlös fruktan, bakom vilka finns förbjudna och ofta omedvetna fantasier av skiftande slag. Der rör sig om upplevelser som är förknippade med det tidiga modersberoendet, som innebär att vara utlämnad till ett mäktigt väsen. Påminnelsen om det väcker starka och skrämmande känslor. Modern finns beskriven som kannibalistisk (exempelvis i Bibeln) och förbunden med makt och övergivanden.

Maran som det gällde att undvika och häxan som brändes på bål eller dränktes är forntida representanter för denna farlighet, som det gällde att skydda sig emot. Fantasierna om dessa väsen var ett uttryck för ett inre hot som måste avspjälkas, skiljas ut och projiceras på något utanförstående.

Det är sannolikt till stor del utifrån detta hot som man i många kulturer eftersträvar att begränsa kvinnans frihet och rörlighet. I arabvärl-

5

Män­niskans inre hot

eller Epikuros paradox, som handlar om hur en sådan gud kan acceptera onskan och överse med och godta alla de ohyggligheter och olyckor som drabbar enskilda eller grupper av levande varelser.

En annan företeelse med religiösa fötecken är satanism, djävulsdyrkan och handskande med demoner. Historiskt har dessa begrepp använts i nedsättande syfte om individer som anklagats för att ha ingått förbund med djävulen. Under medeltiden växte fruktan för djävulens makt liksom så sent som på slutet av 1900-talet i samband med förekomsten av satanistiska ritualövergrepp. För de som idag aktivt bekänner sig sig till satanism har det innebörden av något värdefullt, eftersom de ser sig själva som allsmäktiga med fullständigt ansvar för det egna ödet. Satan ses som en positiv symbol, en metafor eller arketyp för rebellen och för människans djuriska drifter. Kulten kan tolkas som en antimoralisk och asocial självhävdelse för därtill benägna individer.

I motsats till satanism utövas exorcism för att fördriva eller bevärja demoner, onda andar från en person som vederbörande anses vara i besittning av och som anses ha orsakat sjukdomar och olyckor. Exorcistiska ritualer har förekommit som en del av trossystem i många kulturer och religioner, inom shamanism, i de buddistiska kulturerna, inom den judiska traditionen och även i de urkristna samfunden. I många fall anses utövandet av exorcism ha en renande och befriande funktion, inte helt olik den som eftersträvas i vissa typer av psykoterapi.

Enligt teser som etnologin för fram har det moderna samhället med den naturvetenskapliga kunskapens hjälp i allt högre grad gjort sig av med det magiska tänkandet, vidskepligheten och religiositeten och därmed begreppet ondska eller djävulspåverkan. Samtidigt har intimitet och närhet mellan människor i det gamla bondesamhället utbytts mot anonymitet och avstånd i dagens

rena progromer eller legitimerats med lagstiftning med hårda straff. Bakom dessa fenomen finns en rädsla för homosexualiet, den homofobi, som är inneboende hos många människor. Att håna, nedvärdera, stöta bort eller handgripligt omintetgöra homosexuella har till funktion att förneka egna homosexuella böjelser eller att genom sådana handlingar söka avfärda de latenta homosexuella tendenser som är omedvetna.

Målet är att bevisa för sig själv att man inte är sådan, att försäkra sig om att detta inre hot inte når medvetandet.

Förekomst av ondskefulla hot mot individen tillhörde tidigare också den religiösa vardagen och var självklar för var och en. Hoten har fått många namn. Från hebreiskan finns i bibeln ordet Beelzebub, de onda andarnas furste, och Satan, som betyder motståndare eller fiende. Från grekiskan förekommer det motsvarande begreppet diabolos, Djävulen, som kan översättas till förtalare. Både satan och djävulen är representanter för Lucifer, den fallna ängeln. Den obegripliga och onskefulla händelsen eller handlingen ansågs sammanlänkad med någon av dessa väsen. Religionen, särskilt företrädd i Gamla Testamentet, tillhandahöll en begriplig världsåskådning i vilken ondskan gjorde det ofattbara meningsfullt. En straffande och maktfullkomlig gud gjordes med sin rättrådighet ansvarig för ofärden. I den gamla bibelöversättningen av Jesaja (45:7) gestaltas Gud med orden: ”jag danar ljuset och skapar mörkret, jag som ger lyckan och skapar olyckan”. I Nya Testamentet förekommer också djävulen, tillika mörkret och frestaren, som ständigt utmanar individen till syndfulla handlingar med olycksbringande konsekvenser. I kristendomens mest centrala bön, ’Fader vår’, framställes en önskan om att inte inledas i frestelse och att frälsas från ondska. Synen på den monoteistiska guden som allsmäktig och allvetande har skapat det s k teodicéproblemet

6

Johan Schubert

sexualiteten kan anses som ett uttryck för det samhälle. Vissa spärrar för moral och inkänomedvetnas påverkan och avpeglar det motsägelnande är inte lika tydliga. Ur detta perspektiv sefulla i att både vilja anses människan idag kontrollera det farligt mer vilse än männisdestruktiva och liderliga kor i bondesamhället.

Våldsskildringar kan och att släppa lös det Naturligtvis styrs vi anses fungera reglegenom att i fantasin lika mycket idag som rande för inre psykiska leva ut mordiska och tidigare av inre irratiospänningar genom att sexuella impulser. nella krafter. Vid stora Filmen Män som och hemska katastrofer placera hotet på annat hatar kvinnor från Stieg är det inte ovanligt att håll. Det skydd som proLarsson milleniumtriotillgripa vidskepelse eller jektionerna erbjuder logi innehåller många extraordinära förklaminskar skräcken och ingridienser med sexuringsmodeller, som gör ellt och sadistiskt överoron och smärtan lättare fungerar närmast som våld. Filmen har setts av att bära. I debatten efter en kontrafobisk träning. många människor och Nine-eleven i USA, Fritzen orsak till framgången lhistorien i Österrike torde – utöver kriminalintrigen – vara att man i och mordet på Engla Höglund i Sverige förefaller skilda avseenden känner igen sig och har liknande det som om ondskan har fått en renässans. Viljan behov till upplevelser. Andra filmproduktioner att förstå förövarnas bevekelsegrunder har i dessa med exempel på oerhört brutala våldscener är fall varit påfallande liten. de amerikanska och oscarsbelönade Pulp fiction, När lammen tystnar och No country for old men. I dessa filmer förekommer bizarra och psykopatiska HOT I MEDIA OCH FILM seriemördare, som utför sina dåd på sätt som Idag fyller dagspress, TV och film behovet av ondbåde fascinerar och skrämmer. ska och förser oss med bilder, texter och scenarier Den danske regisssören Lars von Triers filmsom speglar våra fantasier om hot. Våldsskildringproduktioner Breaking the waves och Antikrist är ar kan anses fungera reglerande för inre psykiska av särskilt intresse i att de är gränsöverskridande spänningar genom att placera hotet på annat håll. i skildringen av sexuellt våld. De flesta som har Det skydd som projektionerna erbjuder minskar sett dessa filmer har både fascinerats och berörts skräcken och fungerar närmast som en kontrafoilla. Regissören har anklagats för att förföra eller bisk träning. I en värld som genom massmedia manipulera filmpubliken till att på ett inträngtycks alltmer brutal, ond och farlig skapas begär ande detaljrikt sätt behöva bevittna scenarier, som för allt starkare doser av ond bråd död i närbild. aktiverar de mest arkaiska fantasier om övergrepp Det finns otaliga exempel på spelfilmer där det och förnedring med sexuellt innehåll. förekommer grova brott med dödlig utgång En film som på ett verkningsfullt sätt beskriver och med förkomsten av avarter av mänskliga förtäckta inre hot är den stora publiksuccén Den existenser, såsom massmördare, psykopater och sista färden, som på spanska har den mer rättvivåldtäktsmän. Beskrivningarna här av våldet och

7

Män­niskans inre hot

Mysjkin, som i Petersburgssocieteten blir föremål sande och relevanta titeln La violencia esta en noför människors diskreta förakt och hån. Han är sotros (Våldet finns inom oss). I filmen skapas en en överkänslig livsfrämling i en självisk och brutal kuslig stämning under ett till synes oskyldigt och omgivning. Mysjkins person blir till en projekspännande vildmarksäventyr. Fyra välanpassade tionsskärm för dessa personers män företar sig en kanotfärd lägsta egenskaper, som de utför en flod med strida och medvetet inte önskar manifesutmanande strömmar. I och Svartsjukan tera, men som i relationen till med att de under färden utfinns potentiellt Mysjkin får ett dolt utlopp. sätts för allt obehagligare och inom oss alla med I en annan av Dostojevskijs skrämmande överraskningar många exempel på romaner, Brott och straff, visar med olika yttre hot urholkas författaren prov på mästerlig successivt gruppgemenskapen katastrofala konpsykologisk skärpa i skildoch med den skräck som sekvenser ringen av huvudpersonen sprider sig blir reaktionerna Raskolnikovs inre kval med sjukdom som följd hos var och en alltmer primitiva och regressiva. efter det mord han begått.

Den yttre hotbilden övergår därmed till ett allt I Shakespeares stora tragiska dramer Hamlet, obehagligare hot, som har sitt ursprung hos de Macbeth, Othello och Kung Lear ges djuplodande enskilda individerna. beskrivningar av huvudpersonernas successiva sammanbrott utifrån inre hotfulla krafter, som sätts i rörelse. Othello, för att nämna en INRE HOT BESKRIVNA I LITTERATUREN av dem, intalas genom skvaller att Desdemona, Samma våldspräglade tendens som finns i många hans hustru, varit otrogen och bedragit honom. moderna spelfilmer förekommer även i litteHan ansätts av svartsjuka, som växer till sådana raturen där det idag utkommer en strid ström proportioner att han dödar Desdemona och av dissekerande kriminalromaner, deckare och därefter begår självmord. Det ruskiga med pjäsen spionhistorier, som har stort säljvärde. Karakteär att inget kan hindra Othello från hans egen ristiskt här är att intrigen ofta är avgränsad och destruktivitet, från den svarta sjuka, som förgiftar målinriktad och att upplösningen består i att hans sinne. Svartsjukan finns potentiellt inom oss det ondskefulla avslöjas och omintetgörs. Denna alla med många exempel på katastrofala konsepopulärkulturella genre kontrasterar mot litterära kvenser. texter, särskilt av äldre slag, som berör centrala Två dramatiker som förtjänar att nämnas i mänskliga problem och inre psykiska konfliksammanhanget är Anton Tjechov och Harold ter och samtidigt öppnar upp till frågor utan Pinter. Personerna i Tjechovs pjäser är sina egna bestämda svar. fiender, de är inneslutna i livslögner och självförVärldslitteraturen innehåller många exemnedring och med självpåtagen ofrihet som följd. I pel på beskrivningar av personliga egenskaper Pinters teaterpjäser ligger sanningen om talarens och handlingar, som avslöjar inre hotfulla och känslor alltid i de outsagda orden, i vad som destruktiva krafter hos människan. Fjodor blivit känt som ’pinterpauserna’. Ett välmaskerat Dostojevskijs roman Idioten handlar om den våld ligger under ytan och håller liv i det banala fullständigt gode, men av epilepsi drabbade, furst

8

Johan Schubert

mjukt tyg. Lennie är mycket stark och snäll men hans efterblivenhet ger honom problem. En kväll sätter han sig intill en kvinna på gården, som har lockigt mjukt hår. Lennie har just smekt en hundvalp så hårt att den dött. Kvinnan är inte medveten om att Lennie inte kan kontrollera sin känsla för mjuka ting och erbjuder honom att känna på hennes mjuka hår. När Lennie inte vill släppa taget vid det mjuka håret blir kvinnan frustrerad och ber honom sluta. Då han inte gör det börjar hon skrika på hjälp varvid Lennie blir orolig och tar allt hårdare i henne. Han upptäcker snart att hon inte längre gör motstånd för att komma loss det fasta grepp han tagit om henne och till slut ligger hon livlös i hans armar.

Den engelske 1600-talsfilosofen Thomas Hobbes beskriver i boken Leviathan de lagar som styr människans naturliga beteende. Han ansåg att människan i sitt naturtillstånd är egoistisk och strävar efter att skaffa sig fördelar utifrån sitt egenintresse. Det skulle råda ett allas krig mot alla om det inte fanns en stat med en envåldshärskare, en Leviathan, som begränsade individens fria utlevelse och reglerade vars och ens rättigheter. Med anledning av det synsättet har Hobbes i likhet med John Locke och Jean-Jacques Rousseau kommit att kallas för kontraktsetiker.

Bland moderna tänkare finns det flera författare som tagit upp tråden från dessa filosofer utifrån de hemska erfarenheterna från andra världskriget, från nazismens och stalinismens fasor. I romanen Flugornas herre av den brittiske nobelpristagaren i litteratur, William Golding, beskrivs hur en grupp pojkar blir strandsatta på en öde ö. Efter en tid med rivalitet och misslyckade försök till organisation och utifrån påstådda och föreställda yttre hot hamnar gruppen i anarki med livshotande destruktivitet som följd. Utifrån det hot som individerna utgör för varandra ställer boken frågor om hur ett samhälle byggs upp och

pratet samtidigt som det skapar vanmakt inför den hotande bestraffningen. Publiken känner hela tiden av det här underliggande hotet och det personliga sönderfall det kan leda till.

Det sällsamma fallet med Dr Jekyll och Mr Hyde av Robert Louis Stevenson handlar om människans inneboende förmåga till både ont och gott.

Den repektable Dr Jekyll har uppfunnit ett elixir som släpper fram hans mest primitiva och brutala sidor. De visar sig i förklädnaden av den ondskefulle Mr Hyde, som sprider skräck i sin omgivning. Jekyll blir alltmer beroende av förvandlingens lockelse och till slut förvandlas han till Mr Hyde utan elixirets hjälp.

Pär Lagerkvists roman Dvärgen är en studie i ondska som utspelar sig vid en machiavellisk furstes hov i renässansens Italien. Huvudpersonen är en dvärg, som bara känner glädje vid krig och död, samt avskyr kärlek och barmhärtighet.

Dvärgen är en ond figur som hatar allt han aldrig varit med om och han förstår inte hur människor kan ömka varandra och ge ömhet. Han har inte fått någon kärlek i sitt eget liv och distanserar sig själv ifrån människosläktet, som han anser vara smutsigt och oädelt. Dvägens mål är att hämnas en tidig narcissistisk skada att som barn ha blivit behandlad som föremål, som medel för någon annans mål. Istället för att nedlåta sig till att bli hovnarr försöker han skilja sig själv från andra dvärgar genom att bete sig på ett ondskefullt sätt och han utför flera illdåd i strid med samhällets normer. I romanen Dvärgen söker Lagerkvist genom den illsinta dvärgens dagboksanteckningar skildra det hat eller den ondska som mot bakgrund av andra världkrigets ruskiga verklighet finns inom oss alla.

Det inneboende våldet är även skildrat i John Steinbecks roman Möss och människor. Lennie, som är efterbliven gillar att smeka allt som är mjukt, exempelvis små möss, hundvalpar och

9

Män­niskans inre hot

åtminstone uttrycka sig kryptiskt när de talade styrs och vad som ger makt och lagar legitimitet. om dem, hur de började titta bort när judar och Joseph Conrads bok Mörkrets hjärta anspelar oliktänkande trakasserades av maktens hantpå samma tema. När huvudepersonen Kurtz langare. Övervakningen internaliseras successivt hamnar i ett främmande sammanhang i Afrika, och blev till ett inre hot eftersom alla visste att där han betraktas som gudomlig, allvetande och bestraffningen av eventuell kritik i det närmaste mäktig, frestas han att använda sin makt i egna var oförutsägbar. Det existerade ingen tydlig syften. Även om boken i första hand är en kritik linje mellan lagligt och olagligt, istället fanns det mot kolonialismen får läsaren ta del av det psykoområden som vanliga människor måste undvika logiska drama som beskriver hur Kurtz successivt vilket gav enorma friheter för makten att slå till omvandlas från civiliserad västerlänning till att mot dem som upplevs som ett hot. Den mest bli besatt som grym, girig och primitiv despot. uppenbara utvägen i varje enskilt fall blev att inte George Orwell beskriver i sina två mest kända synas och därigenom accepverk den dystopiska och fututera. Det är just blandningen ristiska romanen 1984 och den satiriska novellen Djurens gård Människor börja- mellan privata och allmänna skeenden, mellan personlig hur olika avarter av samhälde undvika vissa integritet och underkastelse, len och politiska system byggs samtalsämnen ... hur yttre hot blir till inre, som upp. Grundläggande för de de började titta gör En tysk mans historia till en scenarier författaren skissar är fascinerande läsning. den rädsla och de paranoida bort när judar Barn- och ungdomslitterareaktioner, som byggs upp hos och oliktänkande turen erbjuder många exempel medborgarna. Han demontrakasserades på hur inre hot tar gestalt i strerar hur politiker vrider och sagor och berättelser genom vänder på språket för att få att förläggas till yttre scenarier. Det kan röra sig lögner att låta som sanning och mord bli respekom ondskefulla eller farliga väsen som måste tabelt. Termen Orwellsk har blivit ett uttryck för bekämpas eller dramatiska förvecklingar som drakoniska eller manipulativa sociala fenomen måste bemäktigas. Bröderna Grimms och Astrid som är skadliga för ett fritt samhälle. En annan Lindgrens sagovärldar innehåller intriger som författare av betydelse i sammanhanget är Arthur ofta utlöses av hot med ursprung i olika gestalters Koestler, som i sin roman Natt klockan tolv på inneboende personliga egenskaper. Girighet, dagen med psykologisk skärpa beskriver hur desavund, dödsönskningar, svek och hämnd lika väl potism utvecklas under totalitära förhållanden. som kärlek och längtan får på detta sätt en karakI boken En tysk mans historia av journalisten tärisering som har bäring på vad barnet själv bär Sebastian Haffner beskrivs på ett självupplevt sätt inom sig. Aggressiviteten och den uppvaknande hur vanliga människor i förkrigstidens Tyskland sexualiteten ges en symbolisk form som kan unoch under nazisternas makövertagande anpassade derlätta medvetenheten om dessa inre, potentiellt sina liv till det aukoritära samhället genom att hotfulla krafter. steg för steg undvika att konfrontera det. FörfatAlluderingar på sexualiteten som ett potentiellt taren redogör i detalj för processen när mänhot finns indirekt i några av våra käraste sagor niskor började undvika vissa samtalsämnen, eller

10

Johan Schubert

delsen mellan tidlöshet och behovstillfredställelse. såsom Törnrosa, Rödluvan och vargen samt Snövit.

Fenomenet finns i den tidiga mor-barn-relatioDen klassiska sagan om vampyren Dracula, som nen och förekommer även utmanar flickans oskuld har senare i livet närhelst regresfått en modern version i den siva tillstånd uppträder eller populära Twilight-serien, där Det finns hos eftersträvas. Det är påtagligt i tonårsflickan Bella står melvarje människa drömmen, vid förälskelsen och lan vampyrens isiga styrka ett djupgripande eftersträvas i ruset och extasen. och varulvens djuriska eld. I och kvardröjande Det finns en längtan bort intrigen beskrivs Bellas utsattfrån tiden som slår oss i bojor. het, men även att det finns uppror mot tiden Ett citat av psykoanalytikern möjligheter till trygghetens och tidens gång Marie Bonaparte uttrycker beskydd. Dramat kom först ut målande vårt förhållande till som en romansvit och därefter tiden: ”Vi tillintetgör tiden från och med det som filmserie, den senaste med titeln Eclipse. ögonblick då vi börjar använda den, ty i och med I anslutning till filmatiseringen salufördes en att vi upplever vår tid, dör vi av den. I alla mänmängd Twilight-prylar, som närmast har funkniskohjärtan finns en fruktan för tiden.” tionen av fetischer och amuletter som till stor del Hotet av dödens realitet och att tiden är utmätt kan tänkas fungera som magiska skyddsförmål. är en starkt drivande kraft i våra mänskliga liv.

Det rör sig om action-figurer, plåster, paraplyer, Den linjära tiden är intimt förknippad med påslakanset, bokmärken och nyckelringar mm. realiteten och med vår dödlighet. Tiden är ofta Sagorna idag representeras till stor del av draantropomorfiserad såsom manlig, ordet är i masmer i vilka farliga monster och rymdvarelser intar kulinum och döden gestaltas inte sällan som en en central roll. Det skrivna ordet har successivt man med lie, timglas och ibland även med vingar. ersatts av andra medier, särskilt film och datorRädslan för döden är en näraliggande orsak till spel. Ett exempel på de senare är den framgångsatt människan söker sig till religion, övernaturliga rika spelserien Halo, i vilken planeten invaderas trosförställningar och andlighet. Ofta är vi inte av utomjordingar, som hotar mänskligheten och medvetet upptagna av rädslan eller hur den styr som det gäller att bekämpa. Spelet erbjuder den oss. Det är också bakgrunden till att religionsutöunga en aktiv roll i hämndaktioner och bekämvare går ut i krig och dödar i religionens namn. pande av det onda. I dagdrömmen blir den Hos många manliga författare har den egocentrisupplevda förödmjukelsen till framgång, som kan ka dödsångesten fått ett starkt uttryck. Jag minns förverkligas genom att de i berättelsen som utfört från min ungdom ett informellt postseminarium kränkningen demoniseras och dehumaniseras och i filosofi med Ingemar Hedenius och Wilhelm slutligen omintetgörs.

Moberg. Båda dessa kraftfulla män gav uttryck för en stark vånda inför döden och vad döendet skulle innebära. Moberg tog senare sitt liv.

DÖDLIGHETEN SOM ETT INRE HOT Det är få författare och vetenskapsmän som Det finns hos varje människa ett djupgripande på ett inträngande sätt närmat sig frågorna om och kvardröjande uppror mot tiden och tidens lidandet i samband med en dödlig sjukdom. gång. Det har sitt ursprung i den primära förbin-

11

Män­niskans inre hot

Förklaringen är säkert att det är så tungt och INRE HOT KAN SKAPA VÅLD svårt att tänka på och skriva om denna väntande Det har tidigare framgått hur olika former av yttre avslutande del av våra liv – att motståndet är så hot kan påverka människan till våldspräglade och stort och skräcken så påtaglig att den blir onämndestruktiva handlingar, som hon under andra, bar. Ett undantag är den amerikanska psykiatern lugnare omständigheter skulle vara helt främmanElisabeth Kübler-Ross, som är en stor auktoritet de för. Potentialen till farlig utlevelse av inre hot på våra reaktioner på och inför döden. Hon finns hos var och en. Den kan anses vara en viktig beskriver i sina böcker från 60- och 70-talet den förutsättning för hur krig kommer till stånd och dödliga sjukdomens olika stadier. förefaller i viss mån oberoende av det organiserade I ett annat sammanhang uttrycker Kübler-Ross samhällets och civilisationens utveckling. En utmeningen att krig och katastrofer hade kunnat lösande faktor är vanligen att särskilja sig och sin undvikas om politikerna grupp från andra, att göra och militärerna lärt sig de andra främmande och handskas med din dödångoönskade, ja rent av farliga.

Krig och katastrofer est på ett mindre förneSkräcken för det annorlunda hade kunnat undvikande och projicerande sätt. ligger till grund för xenokas om politikerna En hisnande tanke, som fobin. Den kan handla om och militärerna lärt även Claes Britton tar upp i zigenare, muslimer, judar sin bok Min mamma är död eller andra folkslag. Demosig handskas med är att historiens vedersaniseringen leder till rädsla, din dödångest kare varit drivna av sin egen hat och hämndgirighet. Till dödångest. Det kanske i hög detta kommer en övervärdegrad gäller sådana gestalter som Caligula, Nero, ring av den egna nationella, politiska eller religiösa Hitler och Stalin. grupptillhörigheten. De flesta krig har utvecklats Den amerikanske psykologiprofessorn Terry D. utifrån dessa premisser, senast de i Rwanda och Cooper har i sin bok Dimensions of evil fört fram forna Jugoslavien. att vår dragning till att beskåda det onda har att En närbild av våldets inverkan på den enskilde göra med att vi önskar bevisa vår egen odödlighet individen finns i den danska filmen Armadillo, genom att sätta ljuset på andras död och dödligsom väckt starka reaktioner. En grupp danska solhet. ”Detta händer inte mig”. Han påpekar att dater är utposterade på fredsbevarande uppdrag vi lever i en kultur med livsrädsla för döden och i Afghanistan. När de utsätts för angrepp och ett att mordhistorier ger inlevelsen att vi ”vunnit par soldater blir skadade får vi följa hur rädslan över döden än en gång”. Han gör jämförelsen att sprider sig och attityderna i gruppen successivt många stannar upp och tittar nyfiket på olycksofförändras och förgrovas. Man lyckas skjuta ihjäl fer i trafiken. Historiskt känner vi hur människor några talibaner och hanterandet av liken lika väl drogs till att beskåda offentliga avrättningar. Det som talet om dessa visar på ett skrämmande sätt har möjligen en motsvarighet hos dem som under en successiv dehumanisering hos enskilda solkrigsförhållanden upplever en förhöjd livskänsla dater. Samma fenomen har beskrivits i åtskilliga genom makten att utsläcka andra människors liv. skildringar från Vietnamkriget.

Stig Dagermans förstlingsverk Ormen utspelar

12

Johan Schubert

sig kring ett regemente i Uppland under beredskapsåren och den huggorm som de värnpliktiga ligger vakna av skräck inför är en symbol för människans ångest i en hotfull värld. Med sina egna ord, som blivit klassiska, beskrev Dagerman ångesten på följande sätt: ”Författaren utför en undersökning över hur skräcken får en samling människor i sitt våld och hur de reagerar under trycket, var och en efter sina egna förutsättningar.

Den tes han vill fastslå är att det främst gäller att erkänna den primitiva urångesten; den får icke förnekas. Ett samliv med ångesten är den enda livsform som kan skänka människan åtminstone någon liten möjlighet att uppleva sig själv.”

Sociologen Zygmunt Bauman hävdar i sin bok Flytande rädsla att rädslor uppstår i ett samhälle som saknar grundelementen i ett civiliserat liv – organisering, rutinmässighet och förutsägbarhet.

Rädsla, osäkerhet och farhågor uppstår även när faror inte kan förutses, kalkyleras – eller ens uppfattas. I en apokalyptisk värld av ständiga terrorhot riskerar rädslan att sprida sig. Den norske filosofen Lars Fr H Svendsen instämmer i sin skrift Frykt att vi lever i en kultur där fruktan tenderar att bli allomfattande och styra både privatliv och offentlighet. I boken En liten bok om ondska betonar författaren Ann Heberlein rädslans stora betydelse för att drivas till att utföra ondskefulla handlingar. Den som bär på rädsla kan frestas att delta i sådant han eller hon egentligen tar avstånd från såsom tortyr, övergrepp och förnedring.

De inre hoten kan även realiseras på ett iögonfallande sätt i mindre miljöer när individen i särskilt utsatta situationer omedvetet påverkas av andra individer. Det kan ske inom slutna institutioner när moraliska normer raseras och den sociala kontrollen sätts ur funktion. Närmast dagligen får vi ta del av nyheter om olika övergrepp som utspelar sig på fängelser och vårdinstitutioner. Den kränkande behandligen av fångarna i

Abu Greib-fängelset i Irak och på åldringsinstitutioner i Sverige visar prov på detta fenomen.

I sin forskning har den amerikanske psykoanalytikern Harold Searles visat hur våldsbenägna psykotiska patienters mest primitiva impulser styrda av hat och aggressivitet påverkar personalen i motsvarande riktning. I en del av sin personlighet genomgår personalen tendenser till gränsupplösning så att det blir svårt för dem att skilja mellan sig själv och patienten. Även den engelske barnläkaren och psykoanalytikern Donald Winnicott har gjort liknande iakttagelser och utifrån sina kliniska erfarenheter beskrivit hur hat kan uppstå hos psykiatrer och annan vårdpersonal i behandlingen av psykotiska patienter. För dem blir det allmer påfrestande att långvarigt erfara patientens obenägenhet att ta till sig behandlarens välvilja, omsorg och försök till interventioner parad med en oförmåga till identifikation. Det kan hos vårdarna väcka en ångest av närmast psykotisk kvalitet där hatet, ofta endast delvis medvetet, utlöses som en reaktion på de bisarra yttringar patienten uppvisar.

I boken Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet reflekterar psykoanalytikern Ludvig Igra över att onda handlingar, grymhet och destruktivitet är djupt mänskliga handlingar, lika självklara som förmågan till medkänsla och omsorg. De två hållningarna kan utlösas av inre orsaker såväl som genom yttre omständigheter. När sociala strukturer bryter samman skapas ett tomrum som ofta ger fritt utlopp för destruktiva handlingar. Samhällets sönderfall har i flera fall visat sig kunna utlösa en brutaliserande utveckling hos många människor. I situationer av stor otrygghet och där de politiska ledarna sanktionerar våld vet ingen vem av oss som skulle bli mördare.

Det som ena stunden framstår som det godas företrädare kan förvandlas till destruktivitetens hantlangare. Båda möjligheterna finns inom en

13

Män­niskans inre hot

var framträdande drag. Processen från god till och samma person. ”Linjen mellan ont och gott ond människa, som belystes i experimentet, har går inte mellan människor, utan rakt igenom Zimbardo kommit att benämna ’lucifereffekten’, varje människas hjärta”, skriver Alexander Solzsom han senare kommit att skriva en bok om jenitsyn i sin bok Gulag-arkipelagen. En anmärkmed titeln The Lucifer Effect: Understanding how ningsvärd iakttagelse från kriget i forna Jugoslagood people turn evil. vien är att vanligt folk hade förmågan att leva ut sina grymmaste lustar och att våldta, mörda och förödmjuka människor, som de känt och umgåtts med hela sitt liv.

INRE HOT SOM UPPHOV TILL PSYKISKA Belysande i sammanhanget är två tankeväckSTÖRNINGAR ande och skrämmande experiment, som genomHittills har nämnts hur inre processer hos förts vid amerikanska universitetet och som ofta individen kan ge upphov till våldspräglade citeras. Stanley Milgram ansvarade för det ena, förhållningssätt och ageranden mot andra. Ett som rubricerades som ett inlärningsexperiment. viktigt komplement till bilden av vad inre hot En grupp studenter fick kan förorsaka är att de i uppgift att ge fingerade även kan leda till negativa elstötar till försöksperoch destruktiva reaktioner Hat kan uppstå hos soner, som de inte såg. med våld mot den egna psykiatrer och annan Strömstyrkan kunde ökas personen. Ett tydligt och vårdpersonal i benär försökspersonerna konkret exempel på det handlingen av psykosvarade fel på frågor som är självskadebeteenden. ställdes till dem. Trots De kan vara av många tiska patienter att studenterna fick höra olika slag såsom missbruk, inspelade smärtreaktioner ätstörningar, självskärning i tilltagande grad valde majoriteten av dem att och suicid för att nämna några. Utrymmet här följa forskningsledarens instruktioner. Resultatet tillåter inte att gå in på området men allmänt kan av experimentet tolkades som att studenternas sägas att det självskadande beteendet i många fall behov att säkerställa försöksledarens uppskattning kan anses vara ett sätt att hantera övermäktiga och lyda denne gick före identifikationen med känslor och affekter genom att både söka straffa försökspersonerna. och rena sig själv. Att utsätta sig för fysisk smärta I ett andra experiment, The Stanford prison är i många fall ett sätt att undkomma psykisk experiment, som utfördes av forskaren Philip smärta, som kan vara något mycket värre med Zimbardo, delades 24 friska collegestudenångesten som kardinalsymptom. ter upp i två grupper. Hälften av studenterna Allmänt kan sägas att flertalet psykiska fick i uppgift att spela fångvaktare och hälften störningar och psykiatriska tillstånd är olika anmodades ikläda sig rollen som fångar. Fångsätt som inre hot låter sig manifesteras. Oavsett vaktarna utvecklade snabbt ett beteende som var genesen för de kliniska fenomenen är verkan av så sadistiskt och normupplöst att experimentet dessa potentiellt traumatisk för den enskilde och fick avbrytas i förtid. De skapade strategier där medför olika grader av funktionsnedsättning och brutalitet, förödmjukelser och avhumanisering lidande. De uppkomna tillstånden rubriceras på

14

Johan Schubert

tillskapats. Som endast symptombeskrivande många sätt och förändras över tid beroende på har DSM-diagnoserna inget förklaringsvärde när sociala och kulturella värderingar. Att exempelvis det gäller de olika tillståndens ursprung eller studera en bestämd samtids fobier är ett sätt att vilka inre hot som kommit till uttryck och som få en uppfattning om vilka hotbilder som gällde kan ligga till grund för obalansen i de psykiska vid tillfället. funktionerna.

Idéhistorikern Karin Johannisson visar i sin Inom den dokumentära, självbiografiska littebok Melankoliska rum hur historien har en hel raturen finns däremot en repertoar av melankolirik kunskapskälla om hur diagnoser grundade på de inre hoten ser ut och olika hotfulla känslotillAtt studera en bestämd hur de manifesterar sig stånd såsom förtvivlan, samtids fobier är ett i psykiska symptom och tomhet, leda, trötthet, sätt att få en uppfattpsykiatriska diagnoser. asteni, nostalgi, kraftlösning om vilka hotbilder Från senare tid finns Ann het, acedia, längtan och Heberleins Jag vill inte njutningstvång. Skilda som gällde vid tillfället dö, jag vill bara inte leva, uppfattningar har under Arvid Lagercrantz Mitt olika epoker även gällt galna liv: en memoar om psykisk sjukdom skrivna huruvida de underliggande hoten är nervösa, i jagform och Beate Grimsruds En dåre fri, som kroppsliga eller psykiska. Johannisson skriver: använder tredje person i sin framställning. Alla ”Idag riskerar depressionsbegreppet att annektera böckerna består av upplevelsenära och självutvarje mörker…Ju mer av sårbarheten vi benämlämnade redogörelser för hur deras respektive ner med medicinska namn, desto mer riskerar vi psykiska verkligheter tett sig vid utvecklingen av att krympa normaliteten”. Detta är ett viktigt påsvåra psykotiska och psykosnära tillstånd. Vad pekande eftersom verkan av de inre hoten också som gör deras vittnesbörd särskilt intressanta och kan vara adaptiva i bemärkelsen att mana till eget till starka läsupplevelser är den dokumentära stiansvarfullt handlande. Det är som om männislen och att författarna ger röst åt den subjektiva kan i dagens samhälle önskar och även erbjuds upplevelsen av det känslomässiga inferno som hjälp till att undanröja sådant som framstår som utspelar sig när man förlorar kontrollen över den normalpsykologiskt lidande och sorg. egna verkligheten.

Min avsikt här är inte att gå in på olika Ytterligare en aktuell författare, som likt de psykiatriska diagnoser i förhållande till inre hot. övriga använder sig själv som studieobjekt, är Siri Ändå finns det anledning att nämna att i dagens Hustvedt, amerikanska med norsk bakgrund. I psykiatri efterforskas eller benämns knappast de sin bok Den skakande kvinnan eller historien om inre hot, som kan ge upphov till psykisk sjukligmina nerver försöker hon gå till botten med att het. Uppmärksamheten är istället inriktad på förstå och finna förklaringar till sina egendomliga deras effekter i form av symptom och beteenden. och hotfulla symptom. Hon genomgår många Det gäller såväl diagnostik som behandling. Med undersökningar och erhåller flera diagnosförslag ambitionen att nå största möjliga samstämmighet från olika medicinska experter. Som lekman hos kliniker och forskare i uppfattningen av olika har Hustvedt vunnit respekt hos såväl kliniker psykopatologiska fenomen har DSM-systemet

15

Män­niskans inre hot

sanningen att människan inte är herre i sitt eget som neuroforskare för sin nyfikna, utförliga och hus, utan är styrd av inifrån kommande irratiobegåvade granskning av kunskapsläget inom nella och motstridiga krafter. I perspektiv av de berörda vetenskapliga discipliner. Hennes utredstora naturvetenskapliga landvinningarna i slutet ning utmynnar i förståelsen av att symptomet av 1800-talet och framåt kan betydelsen av detta med skakningarna varken är entydigt somatiskt revolutionerande bidrag av Sigmund Freud knapeller psykiskt, varken sjukt eller friskt, utan en past överskattas. Det kan del av henne själv och jämföras med upptäckterhennes historia. Slutsatsen na av Kopernicus, Newton mildrar hennes upplevelse Symtomet med skakoch Darwin, som samtliga av inre hot. ningarna är varken skapade nya kosmologier Man kan undra över entydigt somatiskt med vilka människan hur det kommer sig att eller psykiskt, varken tilldelades en ny och bedet i den moderna psykiagränsad roll i universum, trin till skillnad från i de sjukt eller friskt, utan fråntogs illusionen om den många nämnda kulturytten del av henne själv egna suveräniteten och ringarna det finns så lite och hennes historia förde henne i kontakt med intresse och förståelse för realitetens villkor. djuppsykologiska samDe psykoanalytiska budskapen har för många manhang i synen på psykisk sjuklighet. Även om varit inopportuna, svåra att acceptera och har behandlingsresultaten utifrån sådana perspektiv väckt negativa reaktioner och ifrågasättanden. kommit att ifrågasättas, så borde om inte annat, Ja, psykoanalysen i sig har rent av upplevts som hos psykiatrins företrädare finnas en intellektuell ett hot i sig eftersom den rubbar en civilisanyfikenhet, en känslomässig utmaning eller ett tion som strävar efter att skapa största möjliga akademiskt intresse i att explorera den psykolokontroll över den verklighet vi lever i. Jag vill giska verklighet, som utgör en viktig beståndsdel citera en biologiskt inriktad forskare, Eric i uppkomsten av de inre hot och ger upphov till Kandel, nobelpristagare i medicin år 2000, från olika psykiska störningar. en ofta citerad artikel av honom: ”Det är viktigt att konstatera att vi inte har en intellektuellt nöjaktig biologiskt förståelse av någon komplex VAD BESTÅR DE INRE HOTEN AV? psykisk process ... Psykoanalys än idag utgör det Efter att länge ha uppehållit mig vid de inre mest genomtänkta och intellektuellt tillfredshotens uttryck och verkningar är det nödvändigt ställande perspektivet på det mänskliga psyket”. att försöka komma närmare en förståelse av vad Samtidigt som Kandel uttalar detta positiva de inre hoten består i. Begreppet ’inre hot’ har omdöme är han kritisk till att många psykointe någon teoretisk hemvist och kan därför analytiska teser ännu inte kunnat valideras. definieras på olika sätt. Men eftersom, enligt Han uttrycker en förhoppning om att det kan mitt sätt att se, inre hot till stor del är fördolda i möjliggöras genom modern neurovetenskaplig det omedvetna är det nödvändigt att använda en forskning, både i vad den redan visat och vad psykoanalytisk referensram. den kan påvisa i framtiden.

Med psykoanalysen påvisades den obehagliga

16

Johan Schubert

I Freuds arbete Vi vantrivs i kulturen tar han EMOTIONER SOM INRE HOT fasta på den grundläggande spänning som finns mellan civilisationen och individen och som Rädsla härrör från den senares sökande efter frihet Rädsla är kanske den mest fundamentala av för sina driftsmässiga behov i motsats till det känslor och alla människor är bekanta med den. civiliserade samhällets krav på undertryckKänslor av rädsla, fruktan, skräck och fasa har ande av dessa. Många av människans mest redan nämnts flera gånger i det ovanstående. I primitiva drifter är hotfulla i meningen att de sin mest grundläggande form handlar rädslan är skadliga för den enskildes anpassning och om hotet att förintas som människa. Det har samhällets bestånd. Det olika schatteringar; vi är är anledningen till att rädda för att inte duga det har skapats lagar, eller bli kritiserade, för I sin mest grundlägsom förbjuder våld och att misslyckas eller förlora gande form handlar övergrepp och att hårda ansiktet, för att uteslutas rädslan om hotet att straff utmäts för den och bli ensamma, för att förintas som människa som bryter mot dessa laförlora våra ägodelar och gar. Denna utvecklingsatt utsättas för våld och, process, menar Freud, är som jag tidigare nämnt, förbunden med civilisationens framväxt och ger vi är rädda för att dö. Vi räds även fruktan själv. upphov till eviga känslor av vantrivsel hos dess Rädslan yttrar sig ofta som ångest, ibland medborgare. stegrad till panik, och den kan även uttrycka sig i Hot som hänför sig till omedvetna delar av avgränsade symptom såsom fobier, tvångstankar personligheten behöver under lugna och stabila eller paranoida föreställningar. Olika somatiska omständigheter inte göra sig särskilt påminda. manifestationer förekommer ofta, såsom tryck Men så snart individen hamnar i en utsatt elöver bröstet, andningssvårigheter, hjärtklappning, ler traumatisk situation, som aktualiserar och svettning och yrsel. Rädslan för att bli rädd kan aktiverar bortträngda minnen och erfarenheter bli självgenererande och föra med sig ett stänså kan dessa hot komma till uttryck i ångestdigt närvarande inre hot som vid olika typer av präglade upplevelser och ageranden, som rubbar kroniska ångesttillstånd. en tillkämpad anpassning och i värsta fall skapar Rädsla har ofta sitt ursrpung i omedvetna kaos. konflikter, men inte sällan är det yttre, faktiska De inre hoten kan handla om mer eller mindre hot som initierar rädslan. Att bli rädd tjänar ofta medvetna känslor, som aktiveras. Avund, girighet, det omedelbara syftet av att vara ett skydd och till vrede och hat lika väl som hämndbegär, skam och att olika psykiska försvar mobiliseras. Neuroforsrädsla har potential att utsätta individen för obekaren Joseph LeDoux menar att vi kan betingas hag och stora påfrestningar eller driva henne till till att bli rädda. Han har utifrån djurexperimenfarliga och destruktiva handlingar. I det följande tella studier visat hur vissa nervbanor i hjärnan ges några exempel. aktiveras vid elektriska stötar som ges samtidigt med en tonsignal. Djuret lär sig snabbt att associera tonsignalen med att få en stöt och så snart

17

Män­niskans inre hot

denna inlärning skett uppträder en rädsloreaktion endast på tonen. Utifrån dessa fynd har LeDoux dragit slutsatsen att rädsla är en inlärd reaktion, som kan grundläggas tidigt och utgöra ett inre hot långt upp i åldern.

Rädsla åtföljs inte sällan av aggressivitet, en aggressivitet som dyker upp som från intet och i vissa fall inte kan kontrolleras. Av det skälet kan rädsla utlösa våld och är ett återkommmande tema i berättelser om ondska, inte endast utifrån att utsättas för ondska utan även vid utövandet av onda handlingar. Författaren Ann Heberlein, som omnämnts tidigare, beskriver detta utförligt i sin bok om ondskan.

Avund

Av de sju dödssynderna torde avunden vara den svåraste och mest hotfulla, ofta parad med de andra dödssynderna, vrede och girighet. Avunden är en stark känsla av olust över att inte vara delaktig av någon annans förmån. Ordet kommer från fornsvenskans afund med betydelsen ’harm’ eller ’fiendskap’. Den äldsta och mest klassiska beskrivningen av avund finns i Första Mosebokens fjärde kapitel. Där återges det tragiska svartsjukedramat mellan Adam och Evas två äldsta söner, Kain och Abel. När Kains offer till Gud inte gillas såsom hans broders tar Kain livet av honom och tvingas till följd av detta att lämna sitt hem. Alluderingar till Kain och Abel som ett arketypiskt brodermord grundat på avund är en ständigt återkommande referens i konst och litteratur.

En modern och suggestiv beskrivning av intensiv avund finns i Milos Formans film och Peter Shaffers pjäs Amadeus. Huvudpersonen Salieri inser att Gud har givit Mozart istället för honom den gudomliga talangen som kompositör och Salieri bestämmer sig för att hämnas, vilket slutligen leder till Mozarts död. Det fullkomligt glöder av avund i Salieris ögon när han bevittnar

Mozarts framgångar. Med anledning av Salieris djupa avund känner han också skadeglädje när Mozart möts av motgångar, såsom när kejsaren anmärker på Mozarts opera Enleveringen ur Seraljen att den har för många toner.

Att det rör sig om fruktansvärt starka känslor, som invaderar individen och hotar förmågan till socialiering kan man se på ett mer oförblommerat sätt hos barn. Jag kommer ihåg en patient jag mötte inom barnpsykiatrin för många år sedan, en flicka i 10-årsåldern. Hon hade påtagligt lätt att känna missunnsamhet mot de som hon upplevde var mer framgångsrika än henne själv eller som hon upplevde fick fördelar framför henne.

Mot en flickkompis i klassen, som var mer populär bland killarna, kände hon ett intensivt hat, som helt upptog henne. Det var så stort att hon sa sig vilja döda flickan ifråga, hon fick helt enkelt inte finnas.

Avunden har kommit att kallas ’social smärta’ efter det att forskning med funktionell magnetisk resonanstomografri visat att samma område i hjärnan aktiveras vid avund som vid fysisk smärta. På motsvarande sätt har man med samma forskningsmetod kunnat visa att skadeglädjen och känslor av lycka aktiverar ett annat men gemensamt hjärnområde. Ett belägg för det starka funktionella sambandet mellan avund och skadeglädje visas av att skadeglädjen ökar ju starkare känslan av avund varit mot samma person tidigare.

Hämndbegär

Som framgått av de ovannämnda exemplen är avunden ofta sammanhängande med hämnden, att ge igen för den oförätt som man anser sig vara utsatt för. Fenomenet är utförligt beskriven i klassikern inom ungdomslitteraturen, Greven av Monte Cristo, där hämndlusten och hämnden får sin utstuderade gestaltning. De oförät-

18

Johan Schubert

ter som greven utsatts för återgäldar han på ett Skam systematiskt och kompromisslöst sätt mot alla Ett visst mått av skam är viktig för socialisering, de som förbrutit sig mot honom. Berättelsen har men i sin allvarligare form har den toxisk verkan. fascinerat generationer och bjudit till identifikaSkammen har därför kommit att kallas ’själens tion med huvudpersonen. Med den som inspirasjukdom’, en fasansfull och vämjelik känsla av att tion omvandlas i fantasin barndomens nederlag vara otillräcklig och misslyckad, förnedrad och och tillkortakommanden till seger och triumf. att ha förlorat ansiktet. I allvarligare fall kan den Ett samtida exempel på hämndens triumf och skamfyllde känna sig gjord till åtlöje, hånad eller hur den engagerat kadrer av åskådare är Lisbet förödmjukad. Skammen innebär att ha berövats Salanders behov av revansch och hennes grymma känslan av kontroll och att känna vanmakt. Det agerande mot den man som kränkt henne i är vanligt att den har sin grund i att ha levt utan romanen Män som hatar kvinnor. att bli sedd och accepterad, att ha tvingats att förHämnden kan vara neka sig själv och sina basala genomtänkt och rationell behov. Som kompensation som ett sätt att avskräcka försöker den skamfyllde Skammen är en och inkapacitera den andre. hävda sig själv på många känsla som i fack­ En form är vedergällningen, perverterade, men sällan tilllitteraturen kommit en term som förekommer fresställande sätt. Skammen att tillmätas en allt inom säkerhetspolitiken är en känsla som i facklitteoch ofta används för att leraturen kommit att tillmätas större betydelse gitimera Israels angrepp på en allt större betydelse. I Palestina. Bakgrunden är lex Sverige har två psykoanalyTalionis, vedergällningsprincipen, att återgällda tiker, Else-Britt Kjellqvist och Johan Beck-Friis, det man själv utsatts för och Hammurabis lag, särstuderat skammen. Kjellqvist beskriver dess öga för öga, tand för tand, som gäller för grupper bakgrund och yttringar i böckerna Rött och vitt: och samhällen. om skam och skamlöshet och Skammens väg till På det individuella planet är hämndbegäret kärlek och Beck-Friis har i sin bok Den nakna och hämndgirigheten i grunden känslomässig och skammen fört fram skammen som en viktig därmed ett påtagligt inre hot. Det talas t o m om komponent i uppkomsten av depressioner. Den att ha hämndinstinkter, som om de vore medamerikanske psykiatern James Gilligan hävdar att födda. Den psykologiska förståelsen av behovet det knappast finns någon allvarlig våldshandling att hämnas är att hämnden fungerar som försvar som inte provocerats fram av upplevelsen av skam mot känslor av avund, skam, skuld, förlust eller eller förnedring (Gilligan, 1996). sorg. Hämnden har egentligen maktlösheten som grund och vreden över denna belägenhet riktas utåt istället för inåt. Det torde inte sällan ingå DEN PSYKISKA REALITETEN som en underliggande mekanism till mobbning Vad har psykoanalysen att säga om vilka ytterlioch stalking. gare förutsättningarna som finns för utvecklingen av inre hot? Vad är det i människans psykologiska utrustning som har betydelse i sammanhanget

19

Män­niskans inre hot

väcker ångest. Ångesten blir en motor och bygoch vilka psykiska mekanismer ligger bakom? ger på rädsla för förintelse, separation och/eller Hur är den psykiska realiteten beskaffad? kärleksförlust. Även om Freud lagt grunden till den psykoMed utgångspunkt från dessa fenomen under analytiska teorikonstruktikonen så är det mycket den tidiga mognadsutvecklingen framställde som hänt efter honom. I Freuds efterföljd har Klein teorin om olika positioner, den schizobetydelsen av relationer kommit att tillmätas allt paranoida respektive depressiva eller integrativa större betydelse och idag är det en fundamental positionen. Den förra positionen karakteriseras insikt att människan för sin överlevnad måste av en strävan efter att hålla kvar ett ursprungligt befinna sig i relationer till andra. Utvecklingsberoenderelaterande med mässigt blir människan tendenser till förnekande, till genom relationer. splittring och projiceInom psykoanalysen har Inte heller kan något rande, under det att den denna kunskap utvecklats säkert sägas om vilka integrativa positionen inom det som benämns omständigheter som markerar den mer mogna objektrelationsteori. Det krävs för att något ska förmågan till separation, aktuella intresset för sörjande och realitetsananknytningsteori fokuseverka traumatiseranpassning. Pendlingen melrar också på relationens de ... det är så många lan positionerna är mest betydelse för det mogmoment som spelar in påtaglig under de tidiga nande barnet. uppväxtåren, men tenEtt sätt att närma sig densen kvarstår och kan senare i livet förstärkas mer grundläggande förutsättningar för utveckvid psykiska påfrestningar. Uttryckt med Kleins lingen av inre hot är att utgå från våra tidigaste terminologi skulle man kunna säga att vi som erfarenheter. En av de stora pionjärerna gällande människor alltid lever under hotet av en tillbabarnets psykologiska utveckling är den österikagång till den schizo-paranoida positionen med kisk-brittiska barnpsykoanalytikern Melanie följd att vi primitiviseras i våra psykiska funkKlein. Hon grundade sina slutsatser utifrån tioner och i vår verklighetsuppfattning. Denna iakttagelser av små barn och psykotiska patieninneboende skörhet i vårt psykiska fungerande är ter. Klein uppmärksammade att det från födseln vad Ludvig Igra, som nämnts tidigare, för fram finns starka destruktiva ansatser inom männissom en modell för förståelse av den tunna hinna kan och att individen redan under sin psykiska som finns mellan omsorg och grymhet. mognad befinner sig i en konflikt mellan gott och ont, beroende på vad hon får och vad hon inte får av näring och omsorg. En bakgrund är att begäret hos det lilla barnet är omättligt och BETYDELSEN AV TRAUMAN OCH PSYKISKA aldrig fullt ut kan tillfredsställas av den andre.

FÖRSVAR Modern kan därför framstå som både god och Vad är det som gör oss vulnerabla för inre hot? ond. Barnet befinner sig i en utsatt situation Vilka utvecklar symptom och anpassningsproeftersom jaget inte är mogen att handskas med blem utifrån sina inre hot? Var ska man söka dessa konflikter och åtföljande impulser och det orsaker till onda och avvikande beteenden?

20

Johan Schubert

Vi har ett stort behov att finna svar på dessa frågor, att försöka begripa det obegripliga hos individer, som blir psykiskt sjuka eller utför onda eller oacceptabla handlingar. Men trots att det har gjorts otaliga försök, av författare, psykologer, filosofer och teologer att söka allmänna svar på frågorna om kausaliatet och slutledningar måste man konstatera att man gått bet på uppgiften.

Ett vanligt sätt att närma sig förklaringar till hur inre hot med negativa följder utvecklas är att söka orsaker i traumatiska upplevelser eller omständigheter hos den enskilde individen. Att många har sådana erfarenheter i bagaget står utom tvivel. Det kan handla om tidiga avvisanden och brist på kärlek, besvikelser och övergivanden, tvång och övergrepp, känslor av värdelöshet, tomhet, ångest och isolering, lika väl som erfarenheter av att ha varit utsatt för sadism och grymhet. Samtidigt är det viktigt att fastslå att ingen av dessa förutsättningar med nödvändighet måste finnas eller är tillräckliga för att en individ ska utvecklas på ovannämnda negativa sätt.

Inte heller kan något säkert sägas om vilka omständigheter som krävs för att något ska verka traumatiserande. Hur mycket beror på bakomliggande faktorer i arv och miljö, på aktuella yttre förhållanden, på personligheten, på omgivande relationer, på värderingar etc? Allmänt har man kommit fram till att det är så många moment som spelar in för att en upplevelse eller erfarenhet ska bli traumatisk att det inte går att dra några generella slutsatser. För psykoananalytiker har denna olösta gåta kommit att bli något av ett psykoanalysens eget trauma och idag har man mer eller mindre övergivit ambitionen att finna så kallade genetiska förklaringar till psykiska problem.

Ytterligare en faktor av betydelse för utvecklingen av inre hot (och dess effekter) är vilka psykologiska försvar som mobiliseras utifrån de

traumatiska omständigheterna. Hur försvaren ter sig är beroende på den enskilda individens psykologiska mognad och på situationen. Det motsägelsefulla är att försvaren har till funktion att vara adaptiva och ångestlindrande och tjäna individens anpassning och fortlevnad samtidigt som de i sin mer primitiva form kan förvränga verkligheten och få individen att fungera inadekvat och destruktivt.

SLUTORD

Avslutningsvis önskar jag återknyta till Sofokles, denna gång med att referera till hans drama Oidipus i Kolonus som han skrev som en gammal man, vid 84 års ålder. Det är en fortsättning av Oidipus Rex, där Oidipus i slutet blev medveten om de allvarliga sanningarna om sig själv.

Efter att ha stuckit ut sina ögon förs han av sina döttrar Antigone och Ismene till en lund utanför Aten med namnet Kolonus. Där begrundar Oidipus sina handlingar och beskärmar sig över den ofärd han åsamkat sina närstående. Det blir en uppgörelse om att ha skuld för det skedda eller att vara styrd av ödet. Han söker tröst i tanken på den fromhet, den barmhärtighet och de andliga värden som finns representerade i Aten och där han erbjuds en sista viloplats. På så sätt sluter Oidipus fred med sig själv, befrias från inre hot och försonas med sitt livsöde.

21

Män­niskans inre hot

LITTERATUR

24.

Klein, M. (1946): Anteckningar om några schizoida

1.

Baumann, Z. (2007): Flytande rädsla. Bokförlaget Daidalos.

2.

Beck-Friis, J. (2010): Den nakna skammen. Natur och kultur.

3.

Bonaparte, M. (194): Time and the unconscious. Int. J.

25.

Koestler, A. (1941): Natt klockan tolv på dagen. Tidens förlag.

Psychoanal., 21:427-468.

26.

Kübler-Ross (1969): On Death & Dying. Simon & Schuster/

mekanismer. I Melanie Klein. Kärlek, skuld och gottgörelse.

Stockholm: Natur och Kultur 1988.

4.

Britton, C. (2010): Min mamma är död. Albert Bonniers förlag.

5.

Cooper, T. D. (2007): Dimensions of evil. Fortress press.

6.

Conrad, J. (1902): Mörkrets hjärta. Lindelöws bokförlag 2006.

7.

Dagerman, S. (1945): Ormen. Norstedts förlag 1981.

28.

Lagerkvist. P. (1944): Dvägen. Albert Bonniers förlag 1955.

8.

Dostojevskij, F. (1868-69): Idioten. Wahlström ocn Widstrand

29.

Larsson, S. (2005): Män som hatar kvinnor. Norstedts förlag.

1979.

30.

LeDoux, J. (2002): Synaptic self: How our brain become who

9.

we are. Penguin books.

31.

Dumas, A. (1845-46): Greven av Monte Cristo. LL-förlaget 32.

Freud, S. (1930): Vi vantivs i kulturen. Bokförlaget Röda

Meyer, S. (2005-2008): Twilight series (Twilight, New moon, Eclipse, Breaking dawn). Little, Brown and Company.

Rummet 1995.

12.

Hobbes, T. (1651): Leviathan eller En kyrklig och civil stats innehåll, form och makt. Bokförlaget Daidalos 2004.

2005.

11.

Lagercrantz, A. (2010): Mitt galna liv: en memoar om psykiska sjukdom. Lind & Co förlag AB.

Dostojevskij, F. (1866): Brott och straff. Wahlström och Widstrand, 2001.

10.

Touchstone.

27.

33.

Gilligan, J. (1996): Violence: Our Deadly Epidemic and Its

Milgram, Stanley (1963): Behavioral study of obedience.

Journal of Abnormal and Social Psychology 67: 371–378.

Causes. Putnam Pub Group.

34.

Orwell, G. (1949): 1984, Nittonhundra åttiofyra. Bokförlaget

13.

Golding, W. (1954): Flugornas herre. Bonnier pocket 2010.

14.

Grimsrud, B. (2010): En dåre fri. Albert Bonniers förlag.

35.

Orwell, G. (1945): Djurens gård. Bokförlaget Atlantis 2010.

15.

Haffner, S. (1999): En tysk mans historia. Norstedts förlag

36.

Shakespeare, W. (1603): Hamlet. Tidens förlag 1954.

2002.

37.

Shakespeare, W. (1608): Kung Lear. Wahlström och

16.

Atlantis 2001.

Heberlein, A. (2010): En liten bok om ondska. Albert Bonnier förlag.

17.

Heberlein, S. (2008): Jag vill inte dö, jag vill bara inte leva.

19.

21.

Johannisson, K. (2009): Melankoliska rum. Albert Bonniers

Sophokles: Konung Oidipus. Stockholm: Hugo Gebers förlag, 1951.

förlag.

42.

Sophokles: Oidipus i Kolonus. Forum Pocket 1974.

Kandel, E. R. (1999): Biology and the future of psycho-

43.

Steinbeck, J. (1937): Möss och människor. Bokförlaget Forum 1999.

Psychiatry 156:505-524.

44.

Svendsen, L. F. H.(2007): Frykt. Universitetsforlaget.

Kjellqvist, E-B. (2010): Skammens väg till kärlek. Carlsson

45.

Stevenson, R. L. (1886): Dr Jekyll och Mr Hyde. Bra böcker

bokförlag.

23.

Solzjenitsyn, A. (1974): Gulag-arkipelagen. Wahlström och Widstrand.

41.

analysis: A new intellectual framwork for psychiatry. Am J. 22.

Shakespeare, W.(1623). Macbeth. Wahlström och Widstrand 1964.

40.

Igra, L. (2001): Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet. Natur och kultur.

20.

39.

Hustvedt, S. (2009) Den skakande kvinnan eller historien om mina nerver. Norstedts förlag 2010.

Shakespeare, W.(1622). Othello. Wahlström och Widstrand 1971.

Weyler förlag.

18.

Widstrand 1967.

38.

Kjellqvist, E-B. (2006): Rött och vitt. Om skam och skamlös-

1979.

46.

het. Carlsson bokförlag.

Zimbardo, P. (2007): The Lucifer Effect: Understanding How Good People Turn Evil. Random House.

22

Johan Schubert

FILMER 47.

M채n som hatar kvinnor (2009) regi Niels Arden Oplev.

48.

Pulp Fiction (1994) regi Quentin Tarantino.

49.

N채r lammen tystnar (1991) regi Jonathan Demme.

50.

No country for old men (2007) regi Joel Coen.

51.

Breaking the waves (1996) regi Lars von Trier.

52.

Antichrist (2009) regi Lars von Trier.

53.

Den sista f채rden (1972) regi John Boorman.

54.

Amardillo (2010) regi Janus Metz.

55.

Amadeus (1984) regi Milos Forman.

23