Skandinavisk pingstmission i Grönland

2. Bakgrunden till dagens grönländska frikyrka INO, Inuunerup Nutaap Oqaluffia

Den grönländska frikyrkan INO är en frukt av många års frikyrklig mission på flera olika platser i Grönland. Medan missionen pågått i ett femtiotal år, bildades INO först år 2000 under namnet Inuunerup Nutaap Oqaluffia, på svenska: ’Nya livets kyrka’. År 2005 blev denna nya kyrkogemenskap erkänd som ett självständigt trossamfund.3 Det är det danska justitieministeriet som, utifrån speciella kriterier, kan ge en kyrka status som anerkendt trossamfund (’erkänt trossamfund’) vilket bl a innebär att man kan få vigselrätt och vissa skattemässiga förmåner.4

Skandinavisk pingstmission i Grönland

Pingstmissionärer från de nordiska länderna har varit verksamma i Grönland sedan 1953. Landet, som fram till detta år hade varit stängt för frikyrklig mission, öppnades då genom en dansk grundlagsändring så att missionärer kunde starta verksamhet där. Den lutherska kyrkan, som genom den norske prästen Hans Egede hade etablerat sig redan år 1721 i Grönland, hade från år 1899, då den herrnhutiska kyrkan beslöt att lämna Grönland, fram till 1953 haft ensamrätt på kyrklig verksamhet.

Pingstmissionären Rune Åsblom från Sverige var först på plats. Sedan följde många svenska, norska och danska missionärer samt några finska och även någon från Island. De byggde missionshus på flera platser längs västkusten. Under de dryga 50 år som gått sedan starten har även flera missionärer från andra länder än de nordiska verkat kortare perioder i Grönland. Tid och utrymme för föreliggande studie medger dock inte

3 INOs hemsida, http://www.ino.gl, titelsidan. 4 Religion i Danmark. En E-årbog fra center for samtidsreligion 2009, s 23, 24.

11