Ledare från INO på besök i Iqaluit, Nunavut, Kanada

tal som såldes i 3 000 exemplar och kanske har setts av 10 000.22

Efter att folk hade hört på radio om mötena i samband med Berntsens korta besök spred sig intresset för att få förbön. Folk ringde från många platser och bad om hjälp och team från församlingen i Nuuk reste till olika städer och byar. Överallt fylldes lokalerna av människor när man utlyste möten med förbön för sjuka. Många kom till tro och många vittnade om att de blivit helade. Den uppmärksamhet Berntsens korta besök fick i den rikstäckande radion var säkert en starkt bidragande orsak till det stora intresset.

Församlingen i Nuuk växte med 100 % under år 2003. Tillströmningen till INOs församlingar i andra städer var också stor. Bön för sjuka praktiserades och många berättar om att de blivit helade. Inge och Hans Berntsen har efter sitt första besök i Nuuk också gjort korta besök på andra platser.

Ledare från INO på besök i Iqaluit, Nunavut, Kanada

Under år 2004 reste en grupp på tolv ledare från INO till den stora inuitprovinsen Nunavut i Kanada för att delta i en ekumenisk konferens i huvudstaden Iqaluit. Jag har fått tillfälle att se videoinspelningar av möten i denna konferens där pastorer och sångare från olika kyrkor tillsammans firar gudstjänst i en välfylld konferenslokal.

John Østergaard Nielsen berättar om sina upplevelser som han delade med de andra ledarna från Grönland varav sex var från församlingen i Nuuk. Mitt i de till synes helt vanliga konferensmötena med förkunnelse, undervisning och enkel lovsång skedde det att det föll något som man uppfattade som guldstoff ned i deltagarnas öppna biblar.

Det föll också något ner som man kallade ”manna” och som lade sig i biblarna. Detta, vad det nu var, användes sedan som ”bröd” i nattvarden. Alla de tolv deltagarna från Grönland gjorde samma iakttagelser.

Julius, en av ledarna i INOs församling i Nuuk, berättar för mig att han såg något falla ner på golvet och när han böjde sig ner för att se vad det var fann han något glänsande som han uppfattade som en ädelsten. Han trodde att det var någon som tappat den men upptäckte att fler runt omkring honom hade gjort liknande fynd. Julius tog med sig sig stenen hem och gav den till sin hustru.23

22 Intervju med John Østergaard Nielsen 2009. 23 Spontant samtal efter söndagsgudstjänsten 2009-09-06.

30