Bruket av symboler — skapande av meningsstruktur

deltagare på estraden skakar hand med den nydöpte. På så sätt markeras välkomnandet även på ett icke-verbalt sätt.141

Bruket av symboler — skapande av meningsstruktur

Som vi kommer att se längre fram, hålls en församling ihop av att man har samma mål med det man gör. Dessa mål måste vara tydliga för att få alla att röra sig mot dem. För att konkretisera dessa mål används symboler. Dessa är alltid laddade med en gemensam, övergripande förståelse, men är dessutom alltid föremål för individuella tolkningar och upplevelser.

Trossatser (och därmed trosbekännelser) är däremot betydligt mera specifika och kräver konformitet — att alla medlemmar tänker på ungefär samma sätt. Detta att pentekostala rörelser så ofta använder sig av symboler, menar vissa forskare, gör att de är så lätta att omplantera i en ny kulturell kontext. I heterogena samhällen, som vårt eget, infinner sig samma situation. En symbol kommunicerar då mera effektivt än en trossats.142

Vad är då en symbol i pentekostala sammanhang? Ja, ovan har vi redan nämnt vit färg som i kristendomen symboliserar renhet och helighet. Vi har nämnt dopet som symboliserar begravning och uppståndelse. Vi kan givetvis nämna vatten som i många kulturella sammanhang symboliserar liv, ofta även evigt liv.143

Den starkaste symbolen i den tidiga Pingströrelsen var utan tvekan Jesusgestalten. Även om det fanns ett visst motstånd mot användningen av krucifix i lutherdom och katolicism, så hängde det många fromma tavlor

141 I van Genneps terminologi skulle den blivande medlemmens syndabekännelse vara ett klassiskt tecken på separationsrit, han/hon skiljs från det gamla. Själva dopritualen, då den blivande medlemmen kläs i vitt, är då detsamma som den liminala fasen (‘tröskelfasen’) eller övergångsfasen. Handpåläggningen och välkomnandet är då detsamma som reinkorporationsfasen där initianden slutligen accepteras som fullvärdig medlem. 142 Den amerikanske kulturantropologen Elmer Miller hävdar till och med att mindre tydligt definierade symboler kommunicerar ett budskap mera effektivt än alltför tydligt definierade symboler: “This is to say that people from different social systems do not communicate most effectively with those symbols which are clearly defined for them, but rather with those which contain the greatest areas of ambiguity, or those in which ambiguity results from the failure of the system to articulate clearly.” (Miller 1975:493). En teori som framkastats om de pentekostala rörelsernas framgång, jämfört med de evangelikalas relativa tillbakagång, är att pentekostalerna främst har litat till gemensamma symboler medan evangelikalerna har litat till specifika trossatser. Med hjälp av symboler kommunicerar man nämligen mera direkt än genom trossatser eller trosbekännelser. 143 Se t.ex. Joh 4:13–14. Vatten står också för rening men också ibland för död och dom 1 Mos 6, Jes 8:7; jfr Jes 12:3, 55:1.

109