Församlingsantropologi — en hjälp att förstå

för en andra (och tredje) generation. Risken är dock att man i stället för ett klassiskt hängivenhetssystem får en klassisk folkkyrka — där kulturell konsensus kanske till och med är det viktigaste.

Vill man bevara hängivenhetssystemet som sådant så måste det därför förnyas. Frågan är dock hur. Det man tidigt kan konstatera är dock att det har stor bärighet på hur medlemmar definieras och accepteras, kort sagt på hur man definierar medlemskap. I andra hand har det att göra med kapaciteten att uppnå en social konsensus utan hamna i kulturell konsensus. Församlingen måste fokusera på målet, inte på att alla tycker lika.

Församlingsantropologi — en hjälp att förstå

Det som jag skrivit om ovan skulle kunna sammanfattas under beteckningen “församlingsantropologi” — ett begrepp som kan ställas bredvid det vanligare “församlingsteologi”. Det sistnämnda ger oss då en mall för hur man, när man läser (och tolkar) Bibeln, kan urskilja en idealbild av hur en kristen församling skall fungera. Det ger ett mål att arbeta mot.

Församlingsantropologin kan däremot hjälpa till att förstå varför vissa sammanhang inte fungerar som man förväntar sig. Varför gör människor som de gör — i en kristen församling? Den kan också hjälpa till att skruva ner förväntningarna på vissa delar av verksamheten, t.ex. att alla skall tycka likadant…

Referenser

Bibeln, 1999, Bibel 2000, Örebro: Libris. Bloch-Hoell, Nils, 1956, Pinsebevegelsen: En undersøkelse av pinsebevegelsens tilblivelse, utvikling og særpreg med særlig henblikk på bevegelsens utforming i Norge. Oslo: Universitetsforlaget. Douglas, Mary, 1970, Natural Symbols. London: Barrie & Rockliff. Durkheim, Émile, 1976 (1912), The Elementary Forms of Religious Life. London: George Allen & Unwin Ltd. Durkheim, Émile & Marcel Mauss, 1963 (1903), Primitive Classification. London: Cohen & West.

Fernandez, James, 1965, Symbolic Consensus in a Fang Reformative Cult. American Anthropologist 1965, No 67:902–929. Johansson, Göran, 1992, More Blessed to Give: A Pentecostal Mission to Bolivia in Anthropological Perspective. Stockholm: Almqvist & Wiksell

118

International.

—1997, För mycke jag för lite Jesus: LP-stiftelsens vård av missbrukare sedd ur ett socialantropologiskt perspektiv. Stockholm: Sköndalsinstitutets skriftserie Nr 7.

—1998, Saligare att ge — om givandets problem — ett missionsexempel. Sköndal, Stockholm: Sköndalsinstitutets skriftserie Nr 12.

—2005, Särlaregnets tid: Fragment och bilder från Betania — Pingstförsamling i och ur tiden. Stockholm: Sköndalsinstitutets skriftserie Nr 25. Miller, Elmer S., 1975, Shamans, Power Symbols, and Change in Argentine Toba Culture. American Ethnologist 2:477–496. Pingströrelsens årsbok, 2010, Pingströrelsens årsbok 2010. Red. Magnus Wahlström. Stockholm: Pingst — fria församlingar i samverkan. Shortell, Timothy, 2006, Durkheim’s Sociology: On Social Solidarity. Mediamatters.

Starkey, Ken, 1992, Durkheim and organizational analysis: two legacies. Organization Studies, Fall, London: Sage Publications, Inc. Stromberg, Peter G., 1986, Symbols of Community: The Cultural System of a Swedish Church. Tuscon: The University of Arizona Press. Svensk Ordbok, 1986, Esselte Studium. van Gennep, Arnold, 1960 (1909), The Rites of Passage. Chicago: The University of Chicago Press.

119

Författarpresentation

Jan-Åke Alvarsson är professor i kulturantropologi vid Uppsala Universitet och föreståndare för Institutet för Pentekostala Studier i Uppsala.

Stefan Green är doktorand i exegetik vid Åbo Akademi och adjunkt i exegetik vid Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium.

Pelle Hörnmark är föreståndare för Pingst Fria Församlingar i Samverkan, Stockholm och tidigare föreståndare för Pingstförsamlingen i Jönköping.

Nils-Eije Stävare är teologie doktor i kyrkohistoria vid Uppsala Universitet och ämneslärare vid Kaggeholms folkhögskola. Han var tidigare ämnesansvarig för historisk och systematisk teologi vid Pingstförsamlingarnas Teologiska Seminarium.

Karl Inge Tangen är førsteamanuensis i praktisk teologi vid Høyskolen for Ledelse og Teologi i Norge. Han har en teologie doktorsexamen från Menighetsfakulten i Oslo. Han har också sedan 1995 varit pastor och medarbetare i Filadelfia, Oslo.

Monica Vaber har studerat teologi, bl.a. religionssociologi och religionspsykologi vid Örebro Teologiska Högskola, Lunds Universitet och Uppsala Universitet. Hon är f.n. timlärare på Kaggeholms folkhögskola.

121

Forskningsrapporter från Institutet för Pentekostala Studier

Nr 1: Stig Öberg: Pingst i Grönland — En studie av den grönländska frikyrkan Inuunerup Nutaap Oqaluffia, 2010. ISBN: 978-91-979030-0-4.

Nr 2: Jan-Åke Alvarsson (red.): Medlemskap — En tvärvetenskaplig studie av medlemskap i Pingströrelsen, 2011. ISBN: 978-91-979030-1-1.

122