nr 2: Medlemskap - En tvärvetenskaplig studie av medlemskap i Pingströrelsen

Page 106

deltagare på estraden skakar hand med den nydöpte. På så sätt markeras välkomnandet även på ett icke-verbalt sätt.141

Bruket av symboler — skapande av meningsstruktur Som vi kommer att se längre fram, hålls en församling ihop av att man har samma mål med det man gör. Dessa mål måste vara tydliga för att få alla att röra sig mot dem. För att konkretisera dessa mål används symboler. Dessa är alltid laddade med en gemensam, övergripande förståelse, men är dessutom alltid föremål för individuella tolkningar och upplevelser. Trossatser (och därmed trosbekännelser) är däremot betydligt mera specifika och kräver konformitet — att alla medlemmar tänker på ungefär samma sätt. Detta att pentekostala rörelser så ofta använder sig av symboler, menar vissa forskare, gör att de är så lätta att omplantera i en ny kulturell kontext. I heterogena samhällen, som vårt eget, infinner sig samma situation. En symbol kommunicerar då mera effektivt än en trossats.142 Vad är då en symbol i pentekostala sammanhang? Ja, ovan har vi redan nämnt vit färg som i kristendomen symboliserar renhet och helighet. Vi har nämnt dopet som symboliserar begravning och uppståndelse. Vi kan givetvis nämna vatten som i många kulturella sammanhang symboliserar liv, ofta även evigt liv.143 Den starkaste symbolen i den tidiga Pingströrelsen var utan tvekan Jesus­­gestalten. Även om det fanns ett visst motstånd mot användningen av krucifix i lutherdom och katolicism, så hängde det många fromma tavlor 141 I van Genneps terminologi skulle den blivande medlemmens syndabekännelse vara ett klassiskt tecken på separationsrit, han/hon skiljs från det gamla. Själva dopritualen, då den blivande medlemmen kläs i vitt, är då detsamma som den liminala fasen (‘tröskelfasen’) eller övergångsfasen. Handpåläggningen och välkomnandet är då detsamma som reinkorporationsfasen där initianden slutligen accepteras som fullvärdig medlem. 142 Den amerikanske kulturantropologen Elmer Miller hävdar till och med att mindre tydligt definierade symboler kommunicerar ett budskap mera effektivt än alltför tydligt definierade symboler: “This is to say that people from different social systems do not communicate most effectively with those symbols which are clearly defined for them, but rather with those which contain the greatest areas of ambiguity, or those in which ambiguity results from the failure of the system to articulate clearly.” (Miller 1975:493). En teori som framkastats om de pentekostala rörelsernas framgång, jämfört med de evangelikalas relativa tillbakagång, är att pentekostalerna främst har litat till gemensamma symboler medan evangelikalerna har litat till specifika trossatser. Med hjälp av symboler kommunicerar man nämligen mera direkt än genom trossatser eller trosbekännelser. 143 Se t.ex. Joh 4:13–14. Vatten står också för rening men också ibland för död och dom 1 Mos 6, Jes 8:7; jfr Jes 12:3, 55:1.

109


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook

Articles inside

Församlingsantropologi — en hjälp att förstå

3min
pages 115-119

Bruket av ritualer

2min
page 107

Vad håller ihop en grupp — som den kristna församlingen?

6min
pages 108-110

Bruket av symboler — skapande av meningsstruktur

2min
page 106

Hängivenhetssystem

8min
pages 111-114

Att bli en del av något nytt — invigningsriter

4min
pages 104-105

Medlemskap

1min
page 103

Inledning: om tillhörighet

1min
page 102

Bilaga 2

0
pages 100-101

Bilaga 1

0
page 99

Avslutande diskussion

9min
pages 94-98

Medlemskap och tillhörighet

5min
pages 90-93

Medlemskapets orsak

4min
pages 87-89

Medlemskapets innebörd

5min
pages 79-82

Medlemskapets vikt

5min
pages 83-86

Avslutning: tradisjonen kan fornyes — men ikke nødvendigvis

5min
pages 75-78

Alternativ 4: Økumenisk ’overført’ medlemskap

13min
pages 69-74

Alternativ 3: Gradert medlemskap ved tro

4min
pages 67-68

Den tredje reformationen — anabaptismen

3min
pages 50-51

Praktisk teologiske kriterier i prosessen

4min
pages 57-58

Alternativ 2: Medlemskap ved ’tro alene’

4min
pages 65-66

Medlemskapet — en högaktuell fråga idag

1min
page 55

Svenska folkväckelsens syn på församling och medlemskap

4min
pages 52-54

Kort om bakgrunnen for dette bidraget

1min
page 56

Den andra reformationens syn

3min
pages 48-49

Medlemskapets kvalifikationer

18min
pages 23-31

Liminalitet som livsprojekt

1min
page 39

Reformationernas syn på medlemskapet i kyrkan

4min
pages 46-47

Den kyrkohistoriska urmodellen

3min
pages 37-38

Kyrka och medlemskap — tänkbara gestaltningar

5min
pages 43-45

Medlemskapets innebörd

7min
pages 14-18

Medlemskapets funktion

8min
pages 19-22

En avgörande förändring över tid

5min
pages 40-42
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.