Avslutning: tradisjonen kan fornyes — men ikke nødvendigvis

vil jeg imidlertid peke på at ikke er uvanlig i teologiske tradisjoner å fortolke andres ritualer på ’egne premisser’. Lutheranere har for eksempel fortolket baptistisk dåp som sakramental i flere hundre år — på tross av baptistenes egen teologi.127

Avslutning: tradisjonen kan fornyes — men ikke nødvendigvis

Det må innrømmes at alle de tre ’nye’ alternativene ville innebære en reel endring av vår tradisjon, det vil si vår felles måte å tolke og anvende bibeltekster på. Jeg mener likevel at en tradisjon prinsipielt må være positivt åpen for endring. Nettopp fordi Bibelen er vår norm, mener jeg at vi kan være åpne for å lære å lese den på nye måter dersom vi konkluder med at de nye lesemåter er mer i pakt med kriteriene som er beskrevet ovenfor. Alternativt kan man utrykke endring mer positivt som ’fornyelse av tradisjonen’. Tilhengere av de nye alternativene vil kanskje se alternativene som ble presentert i denne artikkelen som en fornyelse av det økumeniske anliggende som Barratt forfektet i tidligere år og som synes å ha blitt revitalisert i de siste tiår (Hegertun 2009b). Dette økumeniske anliggende er etter mitt syn svært viktig.

Men vi må også spørre hvordan disse alternative modellene står seg i møte med de ofre som ’baptistiske martyrer’ har måttet gjøre gjennom historien? Til dette kan man svare at disse ofrene primært ble gjort, og gitt til Gud og kirken, for retten til å praktisere troendes dåp, og ikke for retten til å ekskludere andre troende fra menighetsfellesskapet. Det er også verdt å merke seg at det lenge har fantes baptistiske retninger som har praktisert ’medlemskap ved tro’ (Willis 1999). I et slikt perspektiv kan inkluderingen av andre troende gjennom overført økumenisk medlemskap ses på som en inkluderende forsoning eller omfavnelse av de som en gang forfulgte oss (se også Volf 1996). Men det må også sies at det er en stor grad av forsoning allerede er tilstede i dagens praksis som går tilbake til de ’pentekostale fedrenes’ vektlegging av åpen nattverd og gudstjenestefeiring.

Denne spenning mellom et baptistisk dåpssyn og en ’åpen menighet synes å ha vært tilstede i hele pinsebevegelsen historie, fra Barratts tid til vår egen. Spørsmålet er hvordan denne skal spenningen håndteres best i dagens ’postmoderne situasjon’. Selv om tradisjoner kan fornyes er det slett

127 Men tradisjonen går lenger tilbake i kirkens historie og er knyttet til debatten om anerkjennelse av kjetterdåp’. Den forståelsen av dåp er relatert til dåp av personer som ikke allerede var døpt som barn. De samme døperne ble i lutherske bekjennelsesskrifter også fordømt som ’ikke salige’.

78

ikke sikkert at den skal fornyes på dette punktet. Menigheten i Filadelfia i Oslo har for eksempel, så langt konkludert med at man i hovedsak vil forsøke å beholde den tradisjonelle modellen, selv om dette krever bla. de avklaringene som er beskrevet ovenfor.128 Jeg er likevel overbevist om denne og andre pinsemenigheter må fortsette å engasjere seg i både pentekostale og økumeniske samtaler rundt dette viktige og vanskelige temaet.

Bibliografi

Archer, K.J., 2009. A Pentecostal Hermeneutic: Spirit, Scripture And Community. CPT Press. Bakke, K.T., 2009. Dåp og medlemsskap. Upublisert. Barratt, T.B., 1950. Den kristne dåp — De kristne menigheter. Oslo: Filadelfiaforlaget. Bauman, Z., 2000. Liquid Modernity. Polity. Beasley-Murray, G.R., 2006. Baptism in the New Testament. Wipf & Stock Publishers.

Bloch-Hoell, N., 1964. The Pentecostal Movement: Its Origin, Development and Distinctive Characters. Oxford Univ Pr (Sd). Fee, G.D., 1997. Paul, the Spirit and the People of God. Hodder & Stoughton Religious. Heelas, P. m.fl., 2005. The Spiritual Revolution: Why Religion is Giving Way to Spirituality. Wiley-Blackwell. Hegertun, T., 2009a. Bridge over Trouble Water. Upublisert. Hegertun, T., 2009b. Det brodersind som pinseaanden nødvendigvis maa føde — analyse av økumeniske posisjoner i norsk pinsebevegelse med henblikk på utviklingen av en pentekostal økumenikk og fornyelse av økumeniske arbeidsformer. Trondheim: Tapir. Jacobsen, M., 1982. Dåpen i Det Norske Misjonsforbund. Josefsson, U., 2005. Liv och övernog. Skellefteå: Artos & Norma.

128 Dette standpunktet er først og fremst forankret i forståelsen av koblingen mellom dåp og forpliktende tilhørighet slik dette er fremstilt i NT. Man vurderer også de alternative modellene som utilfredsstillende fordi de i for stor grad nedtoner eller omtolker et baptistisk dåpssyn.

79

Land, S., 1993. Pentecostal Spirituality: A Passion for the Kingdom. Sheffield Academic Press.

Lingenfelter, S.G., 1996. Agents of Transformation: A Guide for Effective Cross-Cultural Ministry. Baker Academic. McGrath, A.E., 2001. Christian Theology: An Introduction. 5. utg., WileyBlackwell.

Menzies, R.P., 1995. Empowered for Witness: The Spirit in Luke-Acts. Sheffield Academic Press.

Tangen, K.I., 2009. Ecclesial Identification Beyond Transactional Individualism? Oslo: Det Teologiske Menighetsfaklutetet. Thomas, J.C., 2000. Reading the Bible from within our traditions: A Pentecostal Test Case. I: Between Two Horizons.

Volf, M., 1996. Exclusion & Embrace: A Theological Exploration of Identity, Otherness, and Reconciliation. First Edition, Abingdon Press. Wills, G.A., 1999. The Ecclesiology of Charles H. Spurgeon: Unity, Orthodoxy, and Denominational Identity — Southern Baptist Leader. I: Baptist History & Heritage.

80

Kapitel 5. Monica Vaber: Tro och känsla — en religionssociologisk undersökning av ungdomars syn på församlingsmedlemskap 2010

När folkrörelserna växte fram i Sverige under andra hälften av 1800-talet kom föreningen att bli den självklara organisationsformen. Så blev det även för Pingströrelsen i början av 1900-talet. I dag, när första generationens pingstvänner sedan länge är borta och nya generationer tagit vid, väcks frågan om i vilken utsträckning detta är en relevant ordning. Rörligheten mellan kyrkor och samfund har ökat och det föreningstekniska medlemskapet tycks inte längre vara förutsättningen för engagemang i en lokal församling. Hur ska då medlemskapet hanteras i en framtida Pingströrelse? Ja, det är en fråga som söker svar ur många perspektiv.

Det här bidraget är religionssociologiskt och utgörs av en enkätundersökning. Ungdomar har fått svara på en enkät med frågor om sin syn på församlingsmedlemskap. Enkäten (se bilaga 2) har distribuerats med hjälp av olika kontaktpersoner i några lokala församlingar tillhöriga Pingströrelsen och/eller närstående samfund.129 Ungdomarna har besvarat enkäten i anslutning till en ungdomssamling eller annan aktivitet i församlingen. Församlingarna finns i både större och mindre städer och samhällen i Mellansverige.

Enkätens frågor formulerades utifrån tanken att informanterna gör skillnad mellan medlemskap (i formell mening) och upplevelsen av att höra till eller vara med i en församling (tillhörighet). Detta är bakgrunden till ordvalet i frågorna där medlemskap och tillhörighet ställs i relation till varandra. Naturligtvis kan en sådan uppdelning av begreppen bidra till en

129 Detta urval motiveras av den rörlighet som idag finns mellan olika samfund och församlingar.

81