Inledning

Kapitel 8. Amos Yong276: Söner och döttrar, unga och gamla: Mot en pentekostal familjeteologi277

Inledning

Uppkomsten av en distinkt pentekostal278 teologi i universitetsvärlden är ett relativt sent fenomen. Detta innebär, bland annat, att pingstteologer fortfarande befinner sig i ett mycket tidigt stadium vad gäller ett teologiskt tänkande om olika akademiska teman. Vissa av dessa har de faktiskt knappast ens berört. Familjeteologi är ett av dessa ämnen. Faktum är att pingstvänner, åtminstone i Nordamerika, räknas som ganska konservativa när det gäller familjeliv, sexualmoral, abortfrågor, homosexualitet och även i fråga om familjeplanering.279 Så i vissa kretsar är frågan om en familjeteologi redan

276 Amos Yong är J. Rodman Williams professor i teologi vid Regent University, School of Divinity i Virginia Beach, Virginia, USA. I hans forskarutbildning ingår examina i teologi, historia och religionsvetenskap från Western Evangelical Seminary och Portland State University, Portland, OR, och Boston University, Boston, MA, och en grundexamen från Bethany University of the Assemblies of God. Han har författat eller redigerat över 15 böcker fram till 2011. E-post: ayong@regent.edu. 277 Översatt från Pentecostudies (PS 10,2 (2011) 147-173, PentecoStudies (print) ISSN 20413599; http://dx.doi.org/10.1558/ptcs.v10i2.147 PentecoStudies (online) ISSN 1871-7691), med vederbörligt tillstånd från Equinox on line. © Equinox Publishing Ltd 2012, enhet S3, Kelham House, 3 Lancaster Road, Sheffield, South Yorkshire S3 8AF, 20012 av Jan-Åke Alvarsson. Ett tack till Mark Cartledge för hjälp med tillstånd och digital original. /Övers. anm./

278 I denna artikel används ‘pentekostal’ och ‘pingst-‘ ungefär med samma innebörd; möjligen är pentekostal något bredare medan ‘pingst-‘ mera specifikt syftar på den klassiska pingstväckelsen. 279 Se A. Greeley & M. Hout, The Truth about Conservative Christians: What They Think and What They Believe (Chicago, IL & London: The University of Chicago Press, 2006), kapitel 11. Jag noterar här att mina påståenden om “pentekostalism” är påverkade mer av mitt eget nordamerikanska perspektiv än något annat, så läsarna bör ha detta i åtanke. Men med

155

stängd. Varför då inte bara upprepa en traditionell evangelikal eller till och med en fundamentalistisk syn på saken? Jo, för andra pingstteologer är det just precis denna okritiska traditionalism som behöver ifrågasättas. Och fastän vi har fått ett växande antal studier av olika aspekter av familjeliv inom pentekostala rörelser, har ingen av dessa inneburit några konstruktiva teologiska insatser.

Det här bidraget avser att påbörja en teologisk reflektion om familjen bland pingstvänner. I korthet ställer det frågor om det finns en tydlig uppsättning pingstperspektiv på familjen och i så fall vilka dessa kan vara. De tre delar som följer är därför främst preliminära till sin natur: först för att identifiera möjliga tillvägagångssätt, därefter för att försöka tillämpa pentekostal hermeneutik och bibelförståelse, och slutligen för att presentera några sätt att tänka teologiskt kring familjen.

Mitt mål med det som följer är att inbjuda pingstvänner till att engagera sig i detta ämne genom att genom att locka med hur det centrala motivet i pentekostal andlighet, utgjutandet av den Helige Ande på pingstdagen, kan bidra till ett sätt att uttrycka sig, åtminstone ett skissartat sådant, i en familjeteologi som harmonierar med vad tänkare i den globala förnyelserörelsen anser. En framväxande tanke, en som möjligen kan ha konsekvenser för diskussioner om familjeteologi för kristna i allmänhet (utanför kretsen av pentekostaler), är att familjen också skulle kunna betraktas som ett eskatologiskt tecken på Guds rike, där i så fall familjen, i alla dess historiska former, förblir tvetydig och fragmentarisk, i väntan på den slutliga återlösningen, genomförd av Kristus i Andens kraft.280

tanke på nordamerikansk påverkan på pentekostalismen i syd, och även på att partriarkala tendeser i Nordamerikanska också återfinns i många av de kulturer där pingstvänner i syd befinner sig, så kan många av mina generaliseringar vara användbara även i ett globalt pentekostalt sammanhang. Det är klart, undantag finns det många, endast ett fullständigt studium, snarare än en explorativ artikel, kan framställa mångfalden av familjefrågor och perspektiv inom den globala förnyelserörelsen. 280 Mina kommentarer ligger fortfarande först och främst på en preliminär nivå eftersom jag inte är någon specialist på familjen. Jag är förstås make och far, men det ger mig erfarenhetsmässiga perspektiv, snarare än vetenskaplig förståelse. När det gäller senare finns det en växande mängd litteratur som jag inte har kunnat inkorporera så mina kommentarer är dessvärre fortfarande fruktansvärt oinitierade i de pågående diskussionerna i familjeteologiska frågor. Ändå hoppas jag att mina överväganden från en distinkt pentekostal synvinkel kommer att inte bara skapa samtal bland pingstvänner utan också göra en ny röst hörd, och som potentiellt kan föra diskussionen ett steg framåt.

156