Frikyrka i förändring
Utveckling och företeelser i svensk frikyrklighet under 1990-talet L ENNARTH H AMBRE & U LRIK J OSEFSSON
Inledning Diskussionerna om församlingen i Knutby pågick under våren och sommaren 2020. Då skrev 17 personer som var unga i 1990-talets Pingströrelse att det som hände i Knutby ”hade kunnat vara vår församling”. De som skrev debattartikeln ”växte upp i pingstförsamlingar i stad och landsbygd på 90-talet [… och menar att de] känner igen mekanismerna.” 1 Delar av händelseförloppet i Filadelfiaförsamlingen i Knutby är helt unikt. Samtidigt finns i efterdyningarna, inte minst under våren 2020, återkommande berättelser från människor som tycker sig känna igen en del av dragen från sitt eget dåtida sammanhang i olika församlingar. 2 Det är ett relativt väldokumenterat faktum att unga troende kan ha en brinnande radikalitet som inte alltid hittar sina former in i vuxenlivet. Carl-Henrik Jaktlund har beskrivit detta bland annat i boken Jesus gick vidare men kyrkan står kvar. 3 Jacob Langvik låter i boken 96 lampor läsaren möta ett antal personer som enligt titeln ”brann och försvann”. 4 Svensk frikyrklighet är likt alla sociala sammanhang präglad av sin tid. Sociala och andliga rörelser födda i en annan tid påverkas successivt av och med det omkringliggande samhället. Under 1990-talet pågick i många församlingar en relativt stor anpassning till samhället gällande både verksamhet, uttryck och betoningar. Detta i ett samhälle som själv stod mitt i en omvälvande omdaning. Internationellt inramas årtiondet av Berlinmurens fall som avslutade det kalla kriget och terrordåden den 11 september 2001 som ibland kopplats till civilisationernas krig. 5 Det var ett årtionde som präglades av globalisering, digitalisering och liberalisering. I Sverige
”Det hade kunnat vara vår pingstförsamling” i Sändaren den 22 juli 2020, https://www.sandaren.se/debatt/det-hade-kunnat-vara-var-pingstforsamling, åtkomst 210201. 2 Samtal med Anna Lindmark 2020-12-08. 3 Jaktlund 2015. 4 Langvik 2016. 5 Wegner 2009. 1
25
