6. Tematisk genomgång: Förnyelseväckelsens teologiska gestalt ”Förnyelseväckelsen ville ju ha en kärlek över alla gränser, och tyckte att pingströrelsen hade hävdat sin identitet allt för starkt som de enda som kunde räknas som Guds församling. Niklasson och de här förkunnarna predikade istället att Guds församling var ett mycket vidgat begrepp, något mycket större, en kärlek över alla gränser.”391
Domsförkunnelse I den svenska pingströrelsen växte liksom i dess amerikanska motsvarighet en stark eskatologisk närförväntan fram. Även Algot Niklasson såg tidstecknen, och lyfte särskilt fram skapandet av staten Israel, samt även det starka och för Västeuropa hotande kommunistiska östblocket.392 De spända politiska relationerna och de historiskt sett unika möjligheterna till massutplåning ökade domsförkunnelsens trovärdighet. I Sverige förstärktes denna atmosfär genom Birger Claessons bok Dom över Sverige, som utkom i början av 1951, men den präglade även redan före utgivningen bland andra Niklassons förkunnelse starkt. Förnyelseväckelsen, med dess bakgrund i pingströrelsen, var inte nyskapande i sin eskatologiska förkunnelse. Den svenska pingströrelsen var från begynnelsen starkt påverkad av darbyismen.393 Denna teologiska strömning, som fått namn efter sin upphovsman, Nelson Darby (1800–82), är mest bekant just för sitt eskatologiska tankegods och hade stor inverkan på 1900-talets pingstväckelse. Grundtanken i denna eskatologi var brudens, dvs. de rättroendes, plötsliga uppryckande till mötet med Kristus i skyn före vedermödans tid – den tid då jorden skulle härjas av krig och katastrofer. Det fanns, också inom svensk frikyrklighet, något delade meningar om när exakt uppryckandet skulle ske, där vissa föreslog före vedermödans tid, medan _________________ 391 Intervju med Stanley Sjöberg 2003. 392 Niklasson 1951, s. 17f, 145. Man menade att Upp. 16:12 var en profetia som pekade
på en invasion av Europa österifrån. 393 Synonyma beteckningar för denna term är futurism och dispensationalism.
112
