2. Pingströrelsens framväxt och konsolidering
”Jag är en produkt av pingstväckelsen, verkligen! (skratt) … Jag blev frälst när, ja jag var ju frälst, Guds barn, men fick ta en sån där avgörande ställning när jag var tolv år gammal. Och så blev jag döpt i vatten när jag var 15 år, och samma dag blev jag också andedöpt och började tala i tungomål. Och det har jag gjort sen den dagen. Varje dag.”29
Från ”den nya rörelsen” till pingströrelsen Med bakgrund i den amerikanska helgelserörelsen (the Holiness movement) och under inspiration från bland annat väckelsen i Wales 1904– 05,30 uppstod 1906 en väckelse som hade sitt centrum på Azusa Street, Los Angeles, där församlingens pastor, William Seymour, undervisade om tungotalet som det tecken som åtföljde dopet i Anden.31 Denna undervisning hade Seymour tagit till sig från Charles Fox Parham, i vilkens bibelskola han undervisats året dessförinnan. 32 Väckelsen tilldrog sig stor uppmärksamhet, och från stora delar av Amerika och övriga världen kom människor för att se vad som försiggick, och kanske också ta emot dopet i Anden. Bland de skandinaver som kom i kontakt med och påverkades av väckelsen på Azusa Street var norrmannen T.B. Barratt och svensken Anders Gustav Johansson (sedermera kallad Andrew Ek). Ek tog med sig sina erfarenheter från pingstväckelsen i Amerika hem till Sverige och Skövde, där han blev ledare för en väckelserörelse som bröt ut i stadens baptistförsamling i mitten av januari 1907. Väckelsen hade
_________________ 29 Intervju med Bertil Olingdahl 2003. 30 Burgess och van der Maas 2002, s. 344-350. Se även Synan, s. 86-87. 31 Dopet i Anden, eller andedopet, kan beskrivas som en genomgripande andlig
upplevelse, tolkad som en uppfyllelse av den helige Ande vilkens kraft nu skulle vara den troende till hjälp i dennes vardagliga liv. Tecknet för att man mottagit Anden var att den andedöpte nu talade i tungor. Den bibliska mönsterbilden för detta fann man i Apg. 2. 32 Burgess och van der Maas, s. 955-57, 1055. Se även Struble, s. 16.
26
