Pingströrelsens inställning till väckelsen i Los Angeles

det skilda uppfattningar mellan skribenterna, något som inte torde ha bekymrat någon av dem under konferensen; de tillhörde olika kristna kyrkor och såg pingstväckelsen som en överkonfessionell rörelse. Däremot undvek de att i lärofrågor nämna något i sina tidningar om det som hade sagts om det stred mot deras egna uppfattningar (jfr s. 46). 21

Efter konferensen i Hamburg bildades »pingstkretsar«22 på några platser. Redan från början fanns emellertid en församling som kom att räknas till pingströrelsen: Emil Humburgs Christlichen Gemeinschaft i Mülheim med kanske ett tusental medlemmar (Fleisch s. 87). Detta förhållande gjorde att det där hölls en konferens den 14–16 juli 1909 som skulle bli årlig och rörelsens mest betydelsefulla – die Mülheimer Konferenz. Omkring 1 700 människor deltog, varav åtskilliga givetvis var från Mülheim. Många blev andedöpta och helbrägdagjorda.

Förhoppningen bland pingstväckelsens motståndare hade varit att den årslånga »tystnaden« skulle få pingstväckelsen att förtvina, men så blev det inte. Under år 1909 ökade intresset och i särskilt i gemenskapskretsarna i de östra delarna av Tyskland.

Vid den här tiden började man använda benämningen Mülheimrörelsen när man syftade på pingströrelsen i Tyskland; var man motståndare kallade man den tungotalsrörelsen. De som räknade sig som medlemmar i denna kallades för pingstvänner (»Pfingstler«). Bland pingstvännerna talade man i allmänhet om pingströrelsen, mer sällan om pingstväckelsen.

Pingströrelsens inställning till väckelsen i Los Angeles

Efter händelserna i Kassel sommaren 1907 hävdade pingströrelsens motståndare inom Gnadauförbundet att den osunda lära som kom till uttryck inom rörelsen hade sina rötter i Los Angeles (se också s. 37). Detta gjorde att Paul förefaller ha bestämt sig för att förneka kopplingen till Azusa Street till skillnad från Barratt, Boddy och Polhill. Detta kommer till uttryck i två artiklar i Pfingstgrüße. Den ena gäller Andrew Ek. Han hade fått tillfälle att vid konferensen i Hamburg vittna om sina upplevelser i Los Angeles. Han var den enda i konferensen som hade varit

21 Om konferensen kan man också läsa i Gäreskog, Andrew Ek. Några skeden i hans liv som missionär, predikant och nödhjälpsarbetare (2015) s. 84–86. 22 Jag använder ordet pingstkrets beroende på att jag inte har kunnat avgöra vilken typ av gemenskap det rörde sig om. Jag återkommer till detta.

där när väckelsen bröt ut. Delar av hans vittnesbörd återfinns Pfingstgrüße (april 1909) men namnet Azusa Street finns inte med, vilket det gör i Confidence (januari 1909). Den andra artikeln återfinns i det första numret av Pfingstgrüße (februari 1909) och är, så långt jag har funnit, den enda som under tidningens första tre år berättar om pingstväckelsen i Los Angeles 1906. 23 Artikeln har rubriken »Zur Geschichte der Pfingstbewegung« och avslutas med upplysningen: »Nach Thomas G. Atteberry (in The Pentecostal Witness)«. Det aktuella numret av The Pentecostal Witness finns inte bevarat.

Artikeln i Pfingstgrüße innehåller endast ca 900 ord, det vill säga två sidor i det format som föreliggande skrift har. Första fjärdedelen av artikeln behandlar väckelsen i Topeka år 1901 och hur den genom Charles Parham utvecklades de följande åren. Sedan följer ett avsnitt om Parhams bibelskola i Houston och hur William Seymour blev ledd av Anden att resa till Los Angeles. Därefter skriver författaren i stort sett endast om hur »rörelsen« i Los Angeles sommaren 1906 urartade och hur bland annat spiritism och hypnos kom in i bilden. Mot slutet av året ska rörelsens ledare kommit till besinning men då var redan skadan skedd; »den så kallade Los Angeles-anden« hade redan spritts till många platser i USA och runt om i världen. Artikeln har uppenbara svagheter och bara av den anledningen borde Paul ha underlåtit att publicera den. Syftet torde ha varit att för pingströrelsens motståndare inom Gnadauförbundet markera ett ställningstagande mot »Los Angelesanden«.

24

23 I Pfingstgrüße 22/12 och 29/12 1912 finns en översättning av två artiklar från Confidence 1912/10 och 1912/11 från ett besök vid Azusa Street-missionen som Boddy gjorde i augusti 1912. Några andra artiklar som innehåller ordet Azusa har jag inte funnit under åren fram till 1918. 24 Artikeln innehåller märkliga syftningar, varav två ska nämnas här. Författaren skriver att han var pastor i en församling i Los Angeles 1906 och skriver att i »denna församling« föll Anden den 9 april 1906, vilket inte kan vara sant (se Gäreskog 2015 s. 17–26).

Han skriver sedan att rörelsen i Los Angeles nådde en stad genom vilken den ovan nämnda Los Angeles-anden fick sitt ursprung, för att sedan skriva som om det gällde Azusa Street-missionen (utan att nämna namnet). Möjligen kan det i originalet ha stått: »The Movement came to a stand …« som har råkat bli »… erreichte diese

Bewegung eine Stadt …«. Bättre förklaringar finns säkert, men med ordet tillstånd blir meningen mer förståelig.